Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande behovet av vissa anslag, som beviljats under krigsåren men ännu icke tagits i anspråk.

1946-05-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:118, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande behovet av vissa anslag, som beviljats under krigsåren men ännu icke tagits i anspråk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118.

1

Nr 118.

Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1946 kl. 4 e. m.

Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande

behovet av vissa anslag, som beviljats under krigsåren

men ännu icke tagits i anspråk.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

Wistrand (I: 142) och den andra inom andra kammaren av herr Wiberg

m. fl. (II: 198) har hemställts, att riksdagen måtte dels vid behandlingen av

Kungl. Maj:ts proposition nr 1 taga hänsyn till de reservationer å driftbudgeten

samt de outnyttjade anslag å kapitalbudgeten vilka kunna väntas kvarstå

vid utgången av budgetåret 1945/46, dels ock hos Kungl. Majit begära

att en skyndsam utredning måtte verkställas rörande behovet av de anslag,

som beviljats under krigsåren men ännu icke tagits i anspråk, samt att resultatet

av sådan utredning förelägges riksdagen i så god tid att hänsyn därtill

kan tagas vid statsregleringen för budgetåret 1946/47.

Till stöd för sina förslag ha motionärerna anfört följande.

Riksstatens utgifter och inkomster böra vara så noggrant beräknade, att

alltför stora avvikelser därifrån icke uppkomma i budgetredovisningen.

Detta krav äger icke bara teoretisk betydelse. Endast i den mån det kan

tillfredsställas bibehåller riksdagen sin kontroll över finanspolitikens samt

över statsverksamhetens omfattning och utformning.

Av sådana skäl ha vid flera tillfällen särskilda åtgärder vidtagits, så snart

av de årliga budgetredovisningarna framkommit, att uppskattningen av inkomster

eller utgifter i riksstaten kontinuerligt varit felaktiga. Omedelbart

efter det första världskriget gjordes flera utredningar i sådant syfte. Bland

annat bidrog omläggningen av budgetåret till erforderlig sanering, och under

ett tiotal år kunde riksdagen sedermera utöva en tillfredsställande kontroll

över statsutgifterna för varje budgetår. I samband med den av riksdagen

år 1933 beslutade lånefinansieringen av vissa krisanslag för arbetslöshetens

bekämpande anmälde sig emellertid svårigheter ånyo. Som bekant kunde

dessa anslag icke beredas en tillräckligt sorgfällig prövning, vilket bade till

följd att nämnda anslag icke kunde förbrukas under vederbörande budgetår.

Det totala beloppet av icke utbetalda anslag av lånemedel, vilket den 30 juni

1933 uppgått till 53 miljoner kronor, steg till 159 miljoner kronor den 30 juni

1934. Likväl begärde och erhöll Kungl. Majit nya anslag. Det totala beloppet

av outnyttjade anslag steg därför avsevärt under de följande åren.

Under det andra världskriget lia förhållandena nödgat Kungl. Majit att

begära betydande anslag å förskottsstater, vilka sedan fått regleras genom

anslag å tilläggsstater. Möjligheter lia icke förelegat att med säkerhet be
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 118.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets utlåtande nr 118.

räkna utgifternas storlek under det kommande budgetåret, utan det har

varit nödvändigt att utrusta Kungl. Majit med omfattande fullmakter. I

samma mån ha riksdagens kontrollmöjligheter försvårats. När det därjämte

visat sig erforderligt att finansiera en avsevärd del av driftbudgetens utgifter

med lån, har anslagsgranskningen understundom blivit mindre noggrann

än som kanske eljest skulle ha varit fallet. En sorgfällig och effektiv prövning

har för övrigt mångå gånger omöjliggjorts till följd av den forcering

av ärendenas handläggning som präglat särskilt slutet av riksdagssessionerna.

Fall inträffade, vilka redan budgetårskommittén tjugu år tidigare beskrivit;

det uppstod en tendens hos Kungl. Majit att begära anslag i snabbare takt

än som motsvarade möjligheterna för Kungl. Majit att under budgetåret

förbruka de anvisade medlen.

Följden av denna utveckling har blivit, att mycket betydande reservationer

nu redovisas i driftbudgeten samt att mycket stora belopp kvarstå outnyttjade

av anslagen å kapitalbudgeten. Nedanstående tablå utvisar beloppet

vid utgången av varje budgetår av dels reservationerna å anslagen i driftbudgeten

»för egentliga statsutgifter» och dels »outnyttjade medel» i kapitalbudgeten,

allt i miljoner kronor.

Budgetår Driftbudgeten Kapitalbudgeten

1940/41 ............ 571 674

1941/42 ............ 1 232 787

1942/43 ............ 1 128 935

1943/44 ............ 1 109 1 132

1944/45 ............ 1 214 2 148

Storleken av det sammanlagda beloppet av icke utnyttjade anslag uppgick

följaktligen den 30 juni 1945 till icke mindre än ungefär 3 300 miljoner

kronor. Vad detta innebär får sin belysning av det faktum att samtliga utgifter

under budgetåret 1946/47 enligt det nu framlagda förslaget till riksstat

beräknats till 3 258 miljoner kronor.

Fråga uppstår nu, vilka konsekvenserna skulle bli, därest de av riksdagen

beslutade, ehuru av Kungl. Majit ännu icke utnyttjade anslagen tågås i anspråk.

Detta stora medelsbehov finge naturligtvis i det väsentliga täckas

genom ytterligare upplåning. Denna skulle komma att äga rum under en

tid, då det finns anledning att förmoda att lånemarknaden överhuvud taget

blir utsatt för långt gående anspråk även från näringslivets sida i samband

med den nödvändiga kompletteringen och utbyggnaden av maskinell utrustning

samt av varulagren. Man får i detta sammanhang inte bortse ifrån de

krav som komma att resas i fråga örn trafikapparatens förbättrande, byggnadsverksamhet

och bostadsförsörjning. Kapitalmarknaden skulle bli föremål

för en stark press med de ekonomiska konsekvenser som därav följa.

Ur riksdagens synpunkt måste det vara angeläget att åter bringa den

statliga utgiftspolitiken under sin kontroll. Detta är emellertid icke möjligt

så länge de nu nämnda betydande anslagsreservationerna kvarstå. De innebära

i själva verket ett bemyndigande för Kungl. Majit, som med hänsyn till

den nu återställda freden icke längre är erforderligt eller lämpligt. Då riksdagen

nu är samlad under mycket lång del av året och Kungl. Majit enligt

vedertagen praxis anses oförhindrad att avlämna propositioner t. o. m. under

höstsession, synas vägande skäl tala för att riksdagen kan kräva en betydligt

mera noggrann specifikation av anslagsändamålen och medelsbehovet än

som varit vanligt under krigsåren.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118.

3

Till slut må framhållas, att den konjunkturpolitiska uppgift, som man

numera vill tillerkänna finanspolitiken, kräver, att riksstaten följes med

största noggrannhet. Vare sig budgeten utformas i konjunkturstimulerande

eller konjunkturdämpande syfte måste den i budgeten uttryckta samhällsekonomiska

finansplaneringen förverkligas under avsedd tidrymd, såvida

det åsyftade resultatet skall uppnås. Om så icke sker, kan det visa sig, att

ökningar eller minskningar av budgetens utgifter eller inkomster äro irrationella

och att skadan därav är lika stor som nyttan skulle ha varit vid ett

planenligt förverkligande av riksdagsbesluten.

En revision beträffande de nu förefintliga outnyttjade anslagen å riksstaten

kan icke ske utan en genomgående utredning och prövning av anslagens

ändamål och möjligheterna ur olika synpunkter att fullfölja dem. Därför är

det angeläget att en sådan utredning kommer till stånd i så god tid, att riksdagen

kan taga hänsyn till dess resultat då riksdagen går att slutligt behandla

förslaget om riksstat för budgetåret 1946/47.

Såsom motionärerna framhållit uppgick den 30 juni 1945 beloppet av icke

utnyttjade anslag till omkring 3 300 miljoner kronor. Till belysande av beloppets

fördelning å olika huvudtitlar och ändamål får utskottet hänvisa till

följande, genom finansdepartementets försorg upprättade sammanställning.

Reservationer på driftbudgeten per den 30/6 1945. mkr

i runda ta

IV ht Materielanskaffningsanslag, anvisade på riksstat, inklusive

kvotanslag ........................................... 475

Täckningsanslag för förskottsstatsutgifter för materielan
skaffning

............................................ 340

V ht Arbetsmarknadsreglerande åtgärder ..................... 30

Bostadsbyggnadssubventioner .......................... 43

VI ht Väganslagen ......................................... 70

VII ht Internationellt återuppbyggnadsarbete ................... 74

IX ht Anslag till jordbruksregleringen ........................ 87

Övriga reservationer på driftbudgeten.......................... 96

1 215

Outnyttjade belopp på kapitalbudgeten per den 30/6 1945.

mkr

Statens affärsverksfonder .................................... 162

Luftfartsfonden ............................................. 14

Statens allmänna fastighetsfond ............................... 24

Försvarets fonder ........................................... 140

Statens utlåningsfonder ...................................... 92

Fonden för låneunderstöd .................................... 408

Fonden för förlag till statsverket.............................. 1 301

Diverse kapitalfonder ........................................ 8

2 149.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 118.

Beträffande vissa av de större posterna har utskottet från finansdepartementet

och riksräkenskapsverket inhämtat följande.

De under fjärde huvudtiteln redovisade reservationerna å 475 miljoner

kronor vore huvudsakligen att hänföra till anslag, anvisade för genomförande

av ett på förhand uppgjort anskaffningsprogram under den av 1942

års försvarsbeslut omfattande femårsperioden 1942/47. Reservationerna

måste ses mot bakgrunden dels av att anslagen anvisats i form av s. k. kvotanslag

— d. v. s. anslag utmätta icke efter behovet av medel under visst

budgetår utan i utjämningssyfte inom femårsramen bestämda till i allmänhet

femtedelen av det för materielanskaffning avsedda beloppet — dels ock

av det förhållandet att reservationerna motsvarades av genom utlagda beställningar

bundna kommande likvider. Reservationerna å 340 miljoner

kronor åter vore hänförliga till anslag för täckning av Kungl. Maj:ts anvisningar

för materielanskaffning av engångsnatur för beredskapsändamål.

Beloppet motsvaras sålunda av beslutade och i stor utsträckning genom beställning

bundna utgifter.

Av de under femte huvudtiteln redovisade reservationerna måste reservationen

å 30 miljoner kronor å anslag till arbetsmarknadsreglerande åtgärder

ses mot bakgrunden av svårigheten att med hänsyn till det labila arbetsmarknadsläget

åstadkomma en på förhand hållbar anslagsberäkning. Reservationen

å 43 miljoner kronor å anslag till bostadssubventioner motsvarades

icke av någon verklig besparing utan sammanhängde med att vederbörande

låntagare vore skyldig att innan beviljat lån utbetalades fullgöra

vissa prestationer.

I fråga om reservationen under nionde huvudtiteln å anslag till jordbruksregleringen

vore att märka, att förefintligheten av reservation medfört att

anslag till vissa ändamål av denna art icke behövt äskas för budgetåren

1945/46 och 1946/47.

Av beloppet övriga reservationer, 96 miljoner kronor, märktes omkring

20 miljoner å underhållsanslag och 20 miljoner kronor å anslag för skyddsrumsanläggningar.

Vad åter angår de å kapitalbudgeten redovisade outnyttjade beloppen har

— bortsett från beloppet om 1 301 miljoner kronor, vilket såsom hänförande

sig till internationell kreditgivning intoge en särställning — framhållits följande.

Beloppen 92 och 408 miljoner kronor avsåge huvudsakligen anslag

för krediter för bostadsbyggnadsverksamhet.

När det gäller att bedöma den föreliggande situationen, har det synts utskottet

angeläget att närmare söka utröna anledningarna till de betydande

reservationerna. Utskottet vill härutinnan framhålla följande.

I fråga om de till beloppet mest betydande anslagsreservationerna under

driftbudgeten — de under fjärde huvudtiteln -—- torde dessa till en del vara

orsakade av konstruktionen med inom femårsramen av budgettekniska skäl

jämnt fördelade kvotanslag. Vidare torde de avsevärda reservationerna å

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 118.

5

till täckning av engångsutgifterna för materielanskaffning anvisade anslag

sammanhänga med att anslagen anvisas först sent under riksdagens vårsession

och följaktligen icke hinna disponeras före budgetårets utgång. Härjämte

må framhållas, att svårigheter ha förelegat att till följd av knapphet

på materiel och arbetskraft inom förutsatta tider få utlagda beställningar

effektuerade. Vad åter angår de å kapitalbudgeten redovisade, icke utnyttjade

beloppen måste jämväl här bemärkas den eftersläpning, som med hänsyn

till brist å materiel och arbetskraft uppkommit.

En orsak till de betydande reservationerna synes vara, att anslag å tillläggsstat

— även i andra fall än då fråga är om anslag för täckning av till

förskottsstat hänförliga utgifter — äskas och beviljas å så sent stadium av

budgetåret, att deras utnyttjande icke kan ifrågakomma före budgetårsskiftet.

En annan anledning torde vara att söka i det förhållandet, att anslag

för visst ändamål stundom äskas å den ordinarie riksstaten till hela

det för ändamålet erforderliga beloppet, ehuru anslaget icke beräknas kunna

förbrukas under det aktuella budgetåret.

Enligt utskottets mening är för ett uppnående av det av motionärerna

åsyftade målet — reservationernas nedbringande — olika vägar möjliga.

Å ena sidan kan en förnyad prövning av behovet att tillgodose de med

redan beviljade anslag avsedda ändamålen företagas. Å andra sidan kunna

eftersträvas sådana åtgärder, som äro ägnade att för framtiden förebygga

uppkomsten av reservationer av nuvarande storleksordning. Enligt utskottets

mening böra båda vägarnas framkomlighet noggrant prövas.

Motionärerna lia hemställt, dels att vid behandlingen av anslagsäskandena

för budgetåret 1946/47 vederbörlig hänsyn måtte tagas till de reservationer

som väntas kvarstå vid utgången av innevarande budgetår, dels ock

att en utredning måtte verkställas rörande behovet av fortsatt disposition

av de reservationer, som förefinnas å de under krigsåren beviljade anslagen.

Utskottet har under hand beretts tillfälle taga del av en genom finansdepartementets

försorg verkställd undersökning rörande möjligheterna att

indraga förefintliga reservationer å anslag av kriskaraktär under femte,

sjätte, åttonde, nionde och tionde huvudtitlarna. Undersökningen har utvisat,

att vissa i förhållande till totalbeloppet av förefintliga reservationer

relativt obetydliga belopp per den 30 juni 1946 torde kunna inbesparas.

Att märka är dock, att kvarstående behållning å det för budgetåret 1940/41

till statlig krigsförsäkring anvisade anslaget å 100 miljoner kronor bedömts

icke behöva utnyttjas. I övrigt har framhållits, att vid nämnda tidpunkt

å vissa anslag kvarstående behållningar delvis överförts till anslag, som i

samband med medelsäskanden för budgetåret 1946/47 underställts riksdagens

prövning, ävensom att utredning påginge rörande möjligheterna att

inbespara behållningen å vissa andra anslag. Undersökningen har omfattat

kvarstående behållningar å sammanlagt omkring 145 miljoner kronor.

Den företagna undersökningen har icke omfattat anslagen under fjärde

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 118.

huvudtiteln. I förevarande sammanhang må emellertid framhållas, att frågan

örn den fortsatta dispositionen av vissa under den förstärkta försvarsberedskapen

anvisade medel underställdes riksdagens prövning i proposition

(nr 386) till 1945 års riksdag. Propositionen avsåg just de reservationer

örn cirka 340 miljoner kronor, som ovan omförmälts. I propositionen begärdes

riksdagens bemyndigande till fortsatt disposition i enlighet med i

propositionen angivna riktlinjer av ifrågavarande anslagsmedel. Härvid

förutsattes, att av förenämnda belopp om 340 miljoner kronor 92,8 miljoner

kronor icke längre skulle erfordras. Riksdagen biföll propositionen

men förutsatte, att, därest möjligheter till ytterligare besparingar uppstode,

dessa komme att tillvaratagas.

Den företagna undersökningen rörande möjligheterna att indraga förefintliga

reservationer å anslag under riksstatens femte, sjätte, åttonde,

nionde och tionde huvudtitlar ger enligt utskottets förmenande vid handen,

att relativt sett några större resultat knappast stå att vinna genom en

allmän omprövning av den fortsatta dispositionen av de förefintliga reservationerna.

Utskottet förutsätter emellertid, att frågan av Kungl. Maj:t

ägnas fortsatt uppmärksamhet och att förefintliga möjligheter — jämväl

beträffande anslag under riksstatens fjärde huvudtitel — till åstadkommande

av besparingar och därmed nedbringande av reservationerna iakttagas.

I anslutning till vad motionärerna anfört rörande de konsekvenser beträffande

läget å den allmänna lånemarknaden, som skulle bli en följd av

ett ianspråktagande av de icke utnyttjade anslagen, torde böra bringas i

erinran vad chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition

under rubriken inkomster å driftbudgeten (s. 7) anfört i fråga om beräkningarna

av det verkliga budgetutfallet för innevarande budgetår. Storleken

av den beräknade minskningen under budgetåret 1945/46 av anslagsreservationerna

å driftbudgeten uppskattas i angivna sammanhang till 250

miljoner kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 142 och II: 198 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 3 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lis.

7

Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Gränebo, Larsson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson,

Petersson, Hesselbom och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Bergström,

Andersson i Malmö, Staxäng, Wallentheim, Lindholm, Åkerström, Sefve, Petterson

i Degerfors, Boman i Kieryd och Onsjö.

Reservation

av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Heiding, Mannerskantz,

Petersson, Ragnar Bergh, Svensson i Grönvik, Staxäng, Sefve, Boman i

Kieryd och Onsjö, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort

hava följande lydelse:

»Såsom motionärerna — — — inhämtat följande

De under---bundna utgifter.

Av de---vissa prestationer.

I fråga ---och 1946/47.

Av beloppet----för skyddsrumsanläggningar.

Vad åter---för bostadsbyggnadsverksamhet.

Ökningen under senare budgetår av reservationerna (icke utnyttjade anslag)

måste vara ägnad att inge betänkligheter. Motionärerna lia härvidlag

pekat dels på de konsekvenser som skulle följa med ett ianspråktagande

under ett och samma budgetår av outnyttjade belopp, dels ock på angelägenheten

att åter bringa den statliga utgiftspolitiken under riksdagens

kontroll. Vidare ha motionärerna framhållit, att den konjunkturpolitiska

uppgift, som man numera vill tillerkänna finanspolitiken, kräver, att riksstaten

följes med största noggrannhet, i det att den i budgeten uttryckta

samhällsekonomiska finansplaneringen måste förverkligas under avsedd tidrymd,

örn det åsyftade resultatet skall uppnås. Mot vad motionärerna sålunda

anfört synes i princip icke vara något att invända, och utskottet delar

motionärernas uppfattning om önskvärdheten av att reservationer av nuvarande

storleksordning böra undvikas.

När det gäller att bedöma den föreliggande situationen har det synts utskottet

angeläget att närmare söka utröna anledningarna till de betydande

reservationerna. Utöver vad motionärerna framhållit vill utskottet härutinnan

anföra följande.

I fråga---arbetskraft uppkommit.

En orsak---aktuella budgetåret.

Enligt utskottets---noggrant prövas.

Utskottet har under hand inhämtat upplysningar från finansdepartementet

rörande möjligheterna att indraga förefintliga reservationer a anslag

av kriskaraktär. En genom departementets försorg beträffande reservationerna

under femte, sjätte, åttonde, nionde och tionde huvudtitlarna verkställd

undersökning har utvisat, att vissa i förhållande till totalbeloppet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 118.

av förefintliga reservationer relativt obetydliga belopp per den 30 juni

1946 torde kunna inbesparas. Att märka är dock, att kvarstående behållning

å det för budgetåret 1940/41 till statlig krigsförsäkring anvisade anslaget

å 100 miljoner kronor bedömts icke behöva utnyttjas. 1 övrigt har

framhållits, att vid nämnda tidpunkt å vissa anslag kvarstående behållningar

delvis överförts till anslag, som i samband med medelsäskanden för

budgetåret 1946/47 underställts riksdagens prövning, ävensom att utredning

påginge rörande möjligheterna att inbespara behållningen å vissa

andra anslag. Undersökningen har omfattat kvarstående behållningar å

sammanlagt omkring 145 miljoner kronor.

Den företagna undersökningen har icke omfattat anslagen under fjärde

huvudtiteln. I förevarande sammanhang må emellertid framhållas, att frågan

om den fortsatta dispositionen av vissa under den förstärkta försvarsberedskapen

anvisade medel underställdes riksdagens prövning i proposition

(nr 386) till 1945 års riksdag. Propositionen avsåg just de reservationer

om cirka 340 miljoner kronor, som ovan omförmälts. I propositionen

begärdes riksdagens bemyndigande till fortsatt disposition i enlighet med i

propositionen angivna riktlinjer av ifrågavarande anslagsmedel. Härvid

förutsattes att av förenämnda belopp örn 340 miljoner kronor 92,8 miljoner

kronor icke längre skulle erfordras. Riksdagen biföll propositionen men

förutsatte, att, därest möjligheter till ytterligare besparingar uppstode, dessa

komme att tillvaratagas. Vad åter angår i det föregående angivna reservationer

om 475 miljoner kronor å anslag till materielanskaffning har icke

i förevarande sammanhang företetts något material, ägnat möjliggöra ett

bedömande av nödvändigheten att till fullo utnyttja reserverade belopp. Det

vill förefalla utskottet som om skäl föreligga att undersöka förefintliga möjligheter

att ernå besparingar jämväl beträffande dessa reservationer.

Utskottet anser sig icke kunna bedöma, huruvida genom en allmän omprövning

av den fortsatta dispositionen av förefintliga reservationer några

mer avsevärda besparingsresultat kunna stå att vinna. Utskottet, som förutsätter

att spörsmålet av Kungl. Maj:t ägnas fortsatt uppmärksamhet, anser

emellertid, att en systematisk undersökning rörande förefintliga möjligheter

till åstadkommande av besparingar är att förorda.

Utskottet förutsätter vidare, att frågan om de ur budgetteknisk synpunkt

föreliggande möjligheterna att för framtiden förebygga uppkomsten av

reservationer av nuvarande storleksordning ägnas uppmärksamhet.

Under åberopande ----utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 142 och

II: 198, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet

ovan anfört.»

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946

616818

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.