Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande behovet av vissa anslag, som beviljats under krigsåren men ännu icke tagits i anspråk.
1946-05-03 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:118, Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande behovet av vissa anslag, som beviljats under krigsåren men ännu icke tagits i anspråk.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 118.
1
Nr 118.
Ankom till riksdagens kansli den 3 maj 1946 kl. 4 e. m.
Utlåtande i anledning av väckta motioner om utredning rörande
behovet av vissa anslag, som beviljats under krigsåren
men ännu icke tagits i anspråk.
(4:e avd.)
I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Wistrand (I: 142) och den andra inom andra kammaren av herr Wiberg
m. fl. (II: 198) har hemställts, att riksdagen måtte dels vid behandlingen av
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 taga hänsyn till de reservationer å driftbudgeten
samt de outnyttjade anslag å kapitalbudgeten vilka kunna väntas kvarstå
vid utgången av budgetåret 1945/46, dels ock hos Kungl. Majit begära
att en skyndsam utredning måtte verkställas rörande behovet av de anslag,
som beviljats under krigsåren men ännu icke tagits i anspråk, samt att resultatet
av sådan utredning förelägges riksdagen i så god tid att hänsyn därtill
kan tagas vid statsregleringen för budgetåret 1946/47.
Till stöd för sina förslag ha motionärerna anfört följande.
Riksstatens utgifter och inkomster böra vara så noggrant beräknade, att
alltför stora avvikelser därifrån icke uppkomma i budgetredovisningen.
Detta krav äger icke bara teoretisk betydelse. Endast i den mån det kan
tillfredsställas bibehåller riksdagen sin kontroll över finanspolitikens samt
över statsverksamhetens omfattning och utformning.
Av sådana skäl ha vid flera tillfällen särskilda åtgärder vidtagits, så snart
av de årliga budgetredovisningarna framkommit, att uppskattningen av inkomster
eller utgifter i riksstaten kontinuerligt varit felaktiga. Omedelbart
efter det första världskriget gjordes flera utredningar i sådant syfte. Bland
annat bidrog omläggningen av budgetåret till erforderlig sanering, och under
ett tiotal år kunde riksdagen sedermera utöva en tillfredsställande kontroll
över statsutgifterna för varje budgetår. I samband med den av riksdagen
år 1933 beslutade lånefinansieringen av vissa krisanslag för arbetslöshetens
bekämpande anmälde sig emellertid svårigheter ånyo. Som bekant kunde
dessa anslag icke beredas en tillräckligt sorgfällig prövning, vilket bade till
följd att nämnda anslag icke kunde förbrukas under vederbörande budgetår.
Det totala beloppet av icke utbetalda anslag av lånemedel, vilket den 30 juni
1933 uppgått till 53 miljoner kronor, steg till 159 miljoner kronor den 30 juni
1934. Likväl begärde och erhöll Kungl. Majit nya anslag. Det totala beloppet
av outnyttjade anslag steg därför avsevärt under de följande åren.
Under det andra världskriget lia förhållandena nödgat Kungl. Majit att
begära betydande anslag å förskottsstater, vilka sedan fått regleras genom
anslag å tilläggsstater. Möjligheter lia icke förelegat att med säkerhet be
Bihang
till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 118.
opaginerad Kontrollera mot PDF
o
Statsutskottets utlåtande nr 118.
räkna utgifternas storlek under det kommande budgetåret, utan det har
varit nödvändigt att utrusta Kungl. Majit med omfattande fullmakter. I
samma mån ha riksdagens kontrollmöjligheter försvårats. När det därjämte
visat sig erforderligt att finansiera en avsevärd del av driftbudgetens utgifter
med lån, har anslagsgranskningen understundom blivit mindre noggrann
än som kanske eljest skulle ha varit fallet. En sorgfällig och effektiv prövning
har för övrigt mångå gånger omöjliggjorts till följd av den forcering
av ärendenas handläggning som präglat särskilt slutet av riksdagssessionerna.
Fall inträffade, vilka redan budgetårskommittén tjugu år tidigare beskrivit;
det uppstod en tendens hos Kungl. Majit att begära anslag i snabbare takt
än som motsvarade möjligheterna för Kungl. Majit att under budgetåret
förbruka de anvisade medlen.
Följden av denna utveckling har blivit, att mycket betydande reservationer
nu redovisas i driftbudgeten samt att mycket stora belopp kvarstå outnyttjade
av anslagen å kapitalbudgeten. Nedanstående tablå utvisar beloppet
vid utgången av varje budgetår av dels reservationerna å anslagen i driftbudgeten
»för egentliga statsutgifter» och dels »outnyttjade medel» i kapitalbudgeten,
allt i miljoner kronor.
Budgetår Driftbudgeten Kapitalbudgeten
1940/41 ............ 571 674
1941/42 ............ 1 232 787
1942/43 ............ 1 128 935
1943/44 ............ 1 109 1 132
1944/45 ............ 1 214 2 148
Storleken av det sammanlagda beloppet av icke utnyttjade anslag uppgick
följaktligen den 30 juni 1945 till icke mindre än ungefär 3 300 miljoner
kronor. Vad detta innebär får sin belysning av det faktum att samtliga utgifter
under budgetåret 1946/47 enligt det nu framlagda förslaget till riksstat
beräknats till 3 258 miljoner kronor.
Fråga uppstår nu, vilka konsekvenserna skulle bli, därest de av riksdagen
beslutade, ehuru av Kungl. Majit ännu icke utnyttjade anslagen tågås i anspråk.
Detta stora medelsbehov finge naturligtvis i det väsentliga täckas
genom ytterligare upplåning. Denna skulle komma att äga rum under en
tid, då det finns anledning att förmoda att lånemarknaden överhuvud taget
blir utsatt för långt gående anspråk även från näringslivets sida i samband
med den nödvändiga kompletteringen och utbyggnaden av maskinell utrustning
samt av varulagren. Man får i detta sammanhang inte bortse ifrån de
krav som komma att resas i fråga örn trafikapparatens förbättrande, byggnadsverksamhet
och bostadsförsörjning. Kapitalmarknaden skulle bli föremål
för en stark press med de ekonomiska konsekvenser som därav följa.
Ur riksdagens synpunkt måste det vara angeläget att åter bringa den
statliga utgiftspolitiken under sin kontroll. Detta är emellertid icke möjligt
så länge de nu nämnda betydande anslagsreservationerna kvarstå. De innebära
i själva verket ett bemyndigande för Kungl. Majit, som med hänsyn till
den nu återställda freden icke längre är erforderligt eller lämpligt. Då riksdagen
nu är samlad under mycket lång del av året och Kungl. Majit enligt
vedertagen praxis anses oförhindrad att avlämna propositioner t. o. m. under
höstsession, synas vägande skäl tala för att riksdagen kan kräva en betydligt
mera noggrann specifikation av anslagsändamålen och medelsbehovet än
som varit vanligt under krigsåren.
Statsutskottets utlåtande nr 118.
3
Till slut må framhållas, att den konjunkturpolitiska uppgift, som man
numera vill tillerkänna finanspolitiken, kräver, att riksstaten följes med
största noggrannhet. Vare sig budgeten utformas i konjunkturstimulerande
eller konjunkturdämpande syfte måste den i budgeten uttryckta samhällsekonomiska
finansplaneringen förverkligas under avsedd tidrymd, såvida
det åsyftade resultatet skall uppnås. Om så icke sker, kan det visa sig, att
ökningar eller minskningar av budgetens utgifter eller inkomster äro irrationella
och att skadan därav är lika stor som nyttan skulle ha varit vid ett
planenligt förverkligande av riksdagsbesluten.
En revision beträffande de nu förefintliga outnyttjade anslagen å riksstaten
kan icke ske utan en genomgående utredning och prövning av anslagens
ändamål och möjligheterna ur olika synpunkter att fullfölja dem. Därför är
det angeläget att en sådan utredning kommer till stånd i så god tid, att riksdagen
kan taga hänsyn till dess resultat då riksdagen går att slutligt behandla
förslaget om riksstat för budgetåret 1946/47.
Såsom motionärerna framhållit uppgick den 30 juni 1945 beloppet av icke
utnyttjade anslag till omkring 3 300 miljoner kronor. Till belysande av beloppets
fördelning å olika huvudtitlar och ändamål får utskottet hänvisa till
följande, genom finansdepartementets försorg upprättade sammanställning.
Reservationer på driftbudgeten per den 30/6 1945. mkr
i runda ta
IV ht Materielanskaffningsanslag, anvisade på riksstat, inklusive
kvotanslag ........................................... 475
Täckningsanslag för förskottsstatsutgifter för materielan
skaffning
............................................ 340
V ht Arbetsmarknadsreglerande åtgärder ..................... 30
Bostadsbyggnadssubventioner .......................... 43
VI ht Väganslagen ......................................... 70
VII ht Internationellt återuppbyggnadsarbete ................... 74
IX ht Anslag till jordbruksregleringen ........................ 87
Övriga reservationer på driftbudgeten.......................... 96
1 215
Outnyttjade belopp på kapitalbudgeten per den 30/6 1945.
mkr
Statens affärsverksfonder .................................... 162
Luftfartsfonden ............................................. 14
Statens allmänna fastighetsfond ............................... 24
Försvarets fonder ........................................... 140
Statens utlåningsfonder ...................................... 92
Fonden för låneunderstöd .................................... 408
Fonden för förlag till statsverket.............................. 1 301
Diverse kapitalfonder ........................................ 8
2 149.
Utskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 118.
Beträffande vissa av de större posterna har utskottet från finansdepartementet
och riksräkenskapsverket inhämtat följande.
De under fjärde huvudtiteln redovisade reservationerna å 475 miljoner
kronor vore huvudsakligen att hänföra till anslag, anvisade för genomförande
av ett på förhand uppgjort anskaffningsprogram under den av 1942
års försvarsbeslut omfattande femårsperioden 1942/47. Reservationerna
måste ses mot bakgrunden dels av att anslagen anvisats i form av s. k. kvotanslag
— d. v. s. anslag utmätta icke efter behovet av medel under visst
budgetår utan i utjämningssyfte inom femårsramen bestämda till i allmänhet
femtedelen av det för materielanskaffning avsedda beloppet — dels ock
av det förhållandet att reservationerna motsvarades av genom utlagda beställningar
bundna kommande likvider. Reservationerna å 340 miljoner
kronor åter vore hänförliga till anslag för täckning av Kungl. Maj:ts anvisningar
för materielanskaffning av engångsnatur för beredskapsändamål.
Beloppet motsvaras sålunda av beslutade och i stor utsträckning genom beställning
bundna utgifter.
Av de under femte huvudtiteln redovisade reservationerna måste reservationen
å 30 miljoner kronor å anslag till arbetsmarknadsreglerande åtgärder
ses mot bakgrunden av svårigheten att med hänsyn till det labila arbetsmarknadsläget
åstadkomma en på förhand hållbar anslagsberäkning. Reservationen
å 43 miljoner kronor å anslag till bostadssubventioner motsvarades
icke av någon verklig besparing utan sammanhängde med att vederbörande
låntagare vore skyldig att innan beviljat lån utbetalades fullgöra
vissa prestationer.
I fråga om reservationen under nionde huvudtiteln å anslag till jordbruksregleringen
vore att märka, att förefintligheten av reservation medfört att
anslag till vissa ändamål av denna art icke behövt äskas för budgetåren
1945/46 och 1946/47.
Av beloppet övriga reservationer, 96 miljoner kronor, märktes omkring
20 miljoner å underhållsanslag och 20 miljoner kronor å anslag för skyddsrumsanläggningar.
Vad åter angår de å kapitalbudgeten redovisade outnyttjade beloppen har
— bortsett från beloppet om 1 301 miljoner kronor, vilket såsom hänförande
sig till internationell kreditgivning intoge en särställning — framhållits följande.
Beloppen 92 och 408 miljoner kronor avsåge huvudsakligen anslag
för krediter för bostadsbyggnadsverksamhet.
När det gäller att bedöma den föreliggande situationen, har det synts utskottet
angeläget att närmare söka utröna anledningarna till de betydande
reservationerna. Utskottet vill härutinnan framhålla följande.
I fråga om de till beloppet mest betydande anslagsreservationerna under
driftbudgeten — de under fjärde huvudtiteln -—- torde dessa till en del vara
orsakade av konstruktionen med inom femårsramen av budgettekniska skäl
jämnt fördelade kvotanslag. Vidare torde de avsevärda reservationerna å
Statsutskottets utlåtande nr 118.
5
till täckning av engångsutgifterna för materielanskaffning anvisade anslag
sammanhänga med att anslagen anvisas först sent under riksdagens vårsession
och följaktligen icke hinna disponeras före budgetårets utgång. Härjämte
må framhållas, att svårigheter ha förelegat att till följd av knapphet
på materiel och arbetskraft inom förutsatta tider få utlagda beställningar
effektuerade. Vad åter angår de å kapitalbudgeten redovisade, icke utnyttjade
beloppen måste jämväl här bemärkas den eftersläpning, som med hänsyn
till brist å materiel och arbetskraft uppkommit.
En orsak till de betydande reservationerna synes vara, att anslag å tillläggsstat
— även i andra fall än då fråga är om anslag för täckning av till
förskottsstat hänförliga utgifter — äskas och beviljas å så sent stadium av
budgetåret, att deras utnyttjande icke kan ifrågakomma före budgetårsskiftet.
En annan anledning torde vara att söka i det förhållandet, att anslag
för visst ändamål stundom äskas å den ordinarie riksstaten till hela
det för ändamålet erforderliga beloppet, ehuru anslaget icke beräknas kunna
förbrukas under det aktuella budgetåret.
Enligt utskottets mening är för ett uppnående av det av motionärerna
åsyftade målet — reservationernas nedbringande — olika vägar möjliga.
Å ena sidan kan en förnyad prövning av behovet att tillgodose de med
redan beviljade anslag avsedda ändamålen företagas. Å andra sidan kunna
eftersträvas sådana åtgärder, som äro ägnade att för framtiden förebygga
uppkomsten av reservationer av nuvarande storleksordning. Enligt utskottets
mening böra båda vägarnas framkomlighet noggrant prövas.
Motionärerna lia hemställt, dels att vid behandlingen av anslagsäskandena
för budgetåret 1946/47 vederbörlig hänsyn måtte tagas till de reservationer
som väntas kvarstå vid utgången av innevarande budgetår, dels ock
att en utredning måtte verkställas rörande behovet av fortsatt disposition
av de reservationer, som förefinnas å de under krigsåren beviljade anslagen.
Utskottet har under hand beretts tillfälle taga del av en genom finansdepartementets
försorg verkställd undersökning rörande möjligheterna att
indraga förefintliga reservationer å anslag av kriskaraktär under femte,
sjätte, åttonde, nionde och tionde huvudtitlarna. Undersökningen har utvisat,
att vissa i förhållande till totalbeloppet av förefintliga reservationer
relativt obetydliga belopp per den 30 juni 1946 torde kunna inbesparas.
Att märka är dock, att kvarstående behållning å det för budgetåret 1940/41
till statlig krigsförsäkring anvisade anslaget å 100 miljoner kronor bedömts
icke behöva utnyttjas. I övrigt har framhållits, att vid nämnda tidpunkt
å vissa anslag kvarstående behållningar delvis överförts till anslag, som i
samband med medelsäskanden för budgetåret 1946/47 underställts riksdagens
prövning, ävensom att utredning påginge rörande möjligheterna att
inbespara behållningen å vissa andra anslag. Undersökningen har omfattat
kvarstående behållningar å sammanlagt omkring 145 miljoner kronor.
Den företagna undersökningen har icke omfattat anslagen under fjärde
6
Statsutskottets utlåtande nr 118.
huvudtiteln. I förevarande sammanhang må emellertid framhållas, att frågan
örn den fortsatta dispositionen av vissa under den förstärkta försvarsberedskapen
anvisade medel underställdes riksdagens prövning i proposition
(nr 386) till 1945 års riksdag. Propositionen avsåg just de reservationer
örn cirka 340 miljoner kronor, som ovan omförmälts. I propositionen begärdes
riksdagens bemyndigande till fortsatt disposition i enlighet med i
propositionen angivna riktlinjer av ifrågavarande anslagsmedel. Härvid
förutsattes, att av förenämnda belopp om 340 miljoner kronor 92,8 miljoner
kronor icke längre skulle erfordras. Riksdagen biföll propositionen
men förutsatte, att, därest möjligheter till ytterligare besparingar uppstode,
dessa komme att tillvaratagas.
Den företagna undersökningen rörande möjligheterna att indraga förefintliga
reservationer å anslag under riksstatens femte, sjätte, åttonde,
nionde och tionde huvudtitlar ger enligt utskottets förmenande vid handen,
att relativt sett några större resultat knappast stå att vinna genom en
allmän omprövning av den fortsatta dispositionen av de förefintliga reservationerna.
Utskottet förutsätter emellertid, att frågan av Kungl. Maj:t
ägnas fortsatt uppmärksamhet och att förefintliga möjligheter — jämväl
beträffande anslag under riksstatens fjärde huvudtitel — till åstadkommande
av besparingar och därmed nedbringande av reservationerna iakttagas.
I anslutning till vad motionärerna anfört rörande de konsekvenser beträffande
läget å den allmänna lånemarknaden, som skulle bli en följd av
ett ianspråktagande av de icke utnyttjade anslagen, torde böra bringas i
erinran vad chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition
under rubriken inkomster å driftbudgeten (s. 7) anfört i fråga om beräkningarna
av det verkliga budgetutfallet för innevarande budgetår. Storleken
av den beräknade minskningen under budgetåret 1945/46 av anslagsreservationerna
å driftbudgeten uppskattas i angivna sammanhang till 250
miljoner kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att motionerna I: 142 och II: 198 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 3 maj 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Statsutskottets utlåtande nr lis.
7
Vid föreslående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,
Gränebo, Larsson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson,
Petersson, Hesselbom och Ragnar Bergh; samt
från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Bergström,
Andersson i Malmö, Staxäng, Wallentheim, Lindholm, Åkerström, Sefve, Petterson
i Degerfors, Boman i Kieryd och Onsjö.
Reservation
av herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Heiding, Mannerskantz,
Petersson, Ragnar Bergh, Svensson i Grönvik, Staxäng, Sefve, Boman i
Kieryd och Onsjö, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort
hava följande lydelse:
»Såsom motionärerna — — — inhämtat följande
De under---bundna utgifter.
Av de---vissa prestationer.
I fråga ---och 1946/47.
Av beloppet----för skyddsrumsanläggningar.
Vad åter---för bostadsbyggnadsverksamhet.
Ökningen under senare budgetår av reservationerna (icke utnyttjade anslag)
måste vara ägnad att inge betänkligheter. Motionärerna lia härvidlag
pekat dels på de konsekvenser som skulle följa med ett ianspråktagande
under ett och samma budgetår av outnyttjade belopp, dels ock på angelägenheten
att åter bringa den statliga utgiftspolitiken under riksdagens
kontroll. Vidare ha motionärerna framhållit, att den konjunkturpolitiska
uppgift, som man numera vill tillerkänna finanspolitiken, kräver, att riksstaten
följes med största noggrannhet, i det att den i budgeten uttryckta
samhällsekonomiska finansplaneringen måste förverkligas under avsedd tidrymd,
örn det åsyftade resultatet skall uppnås. Mot vad motionärerna sålunda
anfört synes i princip icke vara något att invända, och utskottet delar
motionärernas uppfattning om önskvärdheten av att reservationer av nuvarande
storleksordning böra undvikas.
När det gäller att bedöma den föreliggande situationen har det synts utskottet
angeläget att närmare söka utröna anledningarna till de betydande
reservationerna. Utöver vad motionärerna framhållit vill utskottet härutinnan
anföra följande.
I fråga---arbetskraft uppkommit.
En orsak---aktuella budgetåret.
Enligt utskottets---noggrant prövas.
Utskottet har under hand inhämtat upplysningar från finansdepartementet
rörande möjligheterna att indraga förefintliga reservationer a anslag
av kriskaraktär. En genom departementets försorg beträffande reservationerna
under femte, sjätte, åttonde, nionde och tionde huvudtitlarna verkställd
undersökning har utvisat, att vissa i förhållande till totalbeloppet
8
Statsutskottets utlåtande nr 118.
av förefintliga reservationer relativt obetydliga belopp per den 30 juni
1946 torde kunna inbesparas. Att märka är dock, att kvarstående behållning
å det för budgetåret 1940/41 till statlig krigsförsäkring anvisade anslaget
å 100 miljoner kronor bedömts icke behöva utnyttjas. 1 övrigt har
framhållits, att vid nämnda tidpunkt å vissa anslag kvarstående behållningar
delvis överförts till anslag, som i samband med medelsäskanden för
budgetåret 1946/47 underställts riksdagens prövning, ävensom att utredning
påginge rörande möjligheterna att inbespara behållningen å vissa
andra anslag. Undersökningen har omfattat kvarstående behållningar å
sammanlagt omkring 145 miljoner kronor.
Den företagna undersökningen har icke omfattat anslagen under fjärde
huvudtiteln. I förevarande sammanhang må emellertid framhållas, att frågan
om den fortsatta dispositionen av vissa under den förstärkta försvarsberedskapen
anvisade medel underställdes riksdagens prövning i proposition
(nr 386) till 1945 års riksdag. Propositionen avsåg just de reservationer
om cirka 340 miljoner kronor, som ovan omförmälts. I propositionen
begärdes riksdagens bemyndigande till fortsatt disposition i enlighet med i
propositionen angivna riktlinjer av ifrågavarande anslagsmedel. Härvid
förutsattes att av förenämnda belopp örn 340 miljoner kronor 92,8 miljoner
kronor icke längre skulle erfordras. Riksdagen biföll propositionen men
förutsatte, att, därest möjligheter till ytterligare besparingar uppstode, dessa
komme att tillvaratagas. Vad åter angår i det föregående angivna reservationer
om 475 miljoner kronor å anslag till materielanskaffning har icke
i förevarande sammanhang företetts något material, ägnat möjliggöra ett
bedömande av nödvändigheten att till fullo utnyttja reserverade belopp. Det
vill förefalla utskottet som om skäl föreligga att undersöka förefintliga möjligheter
att ernå besparingar jämväl beträffande dessa reservationer.
Utskottet anser sig icke kunna bedöma, huruvida genom en allmän omprövning
av den fortsatta dispositionen av förefintliga reservationer några
mer avsevärda besparingsresultat kunna stå att vinna. Utskottet, som förutsätter
att spörsmålet av Kungl. Maj:t ägnas fortsatt uppmärksamhet, anser
emellertid, att en systematisk undersökning rörande förefintliga möjligheter
till åstadkommande av besparingar är att förorda.
Utskottet förutsätter vidare, att frågan om de ur budgetteknisk synpunkt
föreliggande möjligheterna att för framtiden förebygga uppkomsten av
reservationer av nuvarande storleksordning ägnas uppmärksamhet.
Under åberopande ----utskottet hemställa,
att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 142 och
II: 198, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva tillkänna vad utskottet
ovan anfört.»
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946
616818
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.