Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av sinnessjukvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-05-10 · 25 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 24 av 25 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:124, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av sinnessjukvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

1

Nr 124.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad

av sinnessjukvården m. m. jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit dels under kapitalbudgeten, bilaga 4,

Statens allmänna fastighetsfond, punkten 1, föreslagit riksdagen att i avbidan

på särskild proposition i ämnet till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m. för budgetåret 1946/47 beräkna ett investeringsanslag av

5 800 000 kronor, dels ock under driftbudgeten, femte huvudtiteln, punkten

126, föreslagit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet till Utrustning

av nya sinnessjukhus för budgetåret 1946/47 beräkna ett reservationsanslag

av 150 000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 177, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 mars 1946,

föreslagit riksdagen att

I. godkänna av departementschefen förordade grunder för statsbidrag till

inrättande och drift av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen;

II. medgiva att statens uppfostringsanstalt å Bona överföres till den statliga

sinnessjuk- eller sinnesslövården från och med den tidpunkt Kungl

Majit bestämmer;

III. besluta att vissa om- och nybyggnadsarbeten skola verkställas vid statens

sinnessjukhus, nämligen vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn för en

beräknad kostnad av högst 1 235 000 kronor, vid Vipeholms sjukhus i Lund

för en beräknad kostnad av högst 895 000 kronor och vid Birgittas sjukhus

i Vadstena för en beräknad kostnad av högst 4 150 000 kronor;

IV. medgiva att av det område, som disponeras av statens anstalt för fallandesjuka,

vissa stadsägor må överlåtas till Jönköpings stad i utbyte mot

vissa andra markområden i staden samt att förvärv för statens räkning må

ske av vissa inom Jönköpings stad belägna områden till ett pris av sammanlagt

81 903 kronor 25 öre;

V. å kapitalbudgeten, statens allmänna fastighetsfond, för budgetåret

1946/47 anvisa till Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m.

ett investeringsanslag av kronor 5 850 000;

Rihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 124—125.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uttalande nr 124.

a

VI. å kapitalbudgeten, domänverkets fond, för budgetåret 1946/47 till Förvärv

av mark för statens anstalt för fallandesjuka anvisa ett investeringsanslag

av kronor 82 000;

VII. å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 anvisa

dels till Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona ett

reservationsanslag av kronor 490 000, dels ock till Utrustning av nya sinnessjukhus

ett reservationsanslag av kronor 300 000.

Medicinalstyrelsens tio årsplan.

Genom beslut den 16 juli 1943, den 8 september 1944 och den 9 februari

1945 uppdrog Kungl. Majit åt medicinalstyrelsen att verkställa och till

Kungl. Majit inkomma med utredning och förslag angående den statliga

sinnessjukvårdens planering under de närmast kommande tio åren, att i

samband därmed utreda och till Kungl. Majit inkomma med förslag rörande

frågan om anskaffande av erforderligt antal vårdplatser för den statliga

sinnesslövården, samt att i samråd med fångvårdsstyrelsen och skolöverstyrelsen

verkställa den utredning, som kunde finnas erforderlig för

utrönande av möjligheten att använda statens uppfostringsanstalt å Bona

för den statliga sinnesslövården eller annat ändamål inom medicinalstyrelsens

verksamhetsområde.

Med skrivelse den 11 september 1945 har medicinalstyrelsen överlämnat

utredning och förslag i ämnet. Yttranden häröver hava avgivits av fångvårdsstyrelsen,

socialstyrelsen, byggnadsstyrelsen, statskontoret, skolöverstyrelsen,

statens sjukhusutredning av år 1943, svenska psykiatriska föreningen,

svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet samt flertalet landstings

förvaltningsutskott och fullmäktige i städer, som icke deltaga i landsting.

För förbättrande av vårdmöjligheterna har medicinalstyrelsen till en början

föreslagit, att åtgärder skulle vidtagas för alt å kroppssjukhusen bereda

vård av viss psykisk sjukdom. Styrelsens förslag innebär, att vid centrallasaretten

skulle anordnas avdelningar för lindrigare psykiska sjukdomsfall

(psykoser, psykoneuroser). Å avdelningarna skulle dessutom för observation

kunna inläggas fall, där utredning visade sig erforderlig för pensionsstyrelsens

och riksförsäkringsanstaltens räkning. Vidare syntes där lämpligen böra

omhändertagas vissa alkoholister, som visade lindrigare psykiska symptom.

De olika vårdavdelningarna av en la sar ettsklinik borde, enligt vad vunnen

erfarenhet från Allmänna och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg och från

de psykiatriska universitetsklinikerna visat, icke gärna omfatta flera än 20

eller färre än 15 sängar. För att på lämpligaste sätt kunna fördela inneliggande

fall borde en överläkare på en dylik lasarettsavdelning till sin

disposition hava två vårdavdelningar för varje kön. Avdelningens normal
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

3

storlek bleve sålunda 60 å 80 vårdplatser, omfattande ett patientmaterial

som, därest erforderligt antal underordnade läkare funnes, väl kunde behärskas

av en överläkare. Landstingen borde anförtros huvudmannaskapet

för den föreslagna vårdformen men klinikerna borde inrättas och drivas nied

bidrag av statsmedel. Styrelsen räknar i sina kostnadskalkyler med att 1 540

vårdplatser (64 per län) skulle komma att anordnas vid de föreslagna klinikerna.

Genomsnittskostnaden för inrättandet av klinikerna har styrelsen beräknat

till 12 000 kronor per plats.

I en promemoria den 29 augusti 1945 angående anslag till röntgenutrustning

för statens sinnessjukhus för budgetåret 1946/47 bär medicinalstyrelsen

vidare anfört, att behov förelåge av 16 röntgeninstallationer, vilka envar

kunde beräknas draga en kostnad av cirka 37 000 kronor. Den totala kostnaden

uppginge i avrundat tal till 600 000 kronor. Anskaffandet av utrustningen

syntes styrelsen böra ske så snart som möjligt och i vart fall under

loppet av de tre närmaste budgetåren. Styrelsen hemställde, att för budgetåret

1946/47 för ändamålet måtte anvisas ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

I den till tioårsplanen hörande kostnadskalkylen bär medicinalstyrelsen

för »röntgen och laboratorier» beräknat ett belopp av 1,35 miljoner kronor.

I tioårsplanen har medicinalstyrelsen vidare berört frågan örn statens

övertagande av vården av vissa patienter, som för närvarande vårdas på

kommunala sinnessjukhus. Vård av sinnessjuka meddelas för närvarande —

förutom vid de statliga anstalterna jämte de till Stockholm, Göteborg och

Malmö hörande sinnessjukhusen — å för lättskötta sinnessjuka avsedda vårdhem,

som med statsbidrag drivas av landsting och städer, som icke deltaga

i landsting, samt å kommunala och enskilda till statsbidrag icke berättigade

sinnessjukhus.

De kommunala sinnessjukhusen uppgå till ett femtiotal och äro inrättade

för omkring 1 400 vårdplatser. Medicinalstyrelsen har funnit det önskvärt,

att dessa sjukhus — vilka på grund av ringa storlek, mindre god utrustning

m. m. i många fall icke kunde lämna en tillfredsställande vård — nedlades.

De å dessa sjukhus intagna patienterna vore enligt styrelsens uppfattning i

stor utsträckning exspektanter vid de statliga sinnessjukhusen samt redovisade

i de exspektantsiffror, från vilka styrelsen utgått vid sin uppskattning avplatsbehovet

vid de statliga anstalterna. På grund härav och då, sedan landstingens

organisation för omhändertagande av lättskötta sinnessjuka blivit

fullt utbyggd, en viss lättnad komme alt inträda för den statliga sinnessjukvården,

ansåge styrelsen, att det kommunala klientelet efter hand som den

statliga organisationen utvidgades kunde övertagas av denna.

Departementschefen har i fråga örn medicinalstyrelsens tioårsplan anfört

följande.

De av medicinalstyrelsen framlagda förslagen avse utbyggnad av sinnessjukvården

enligt en tioårsplan, förbättring av vårdmöjligheterna för de

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 124.

asociala imbecilla samt utvidgning — likaledes enligt en tioårsplan — av

den statliga anstaltsorganisationen för vård av obildbara sinnesslöa. Sinnessjukvårdens

utbyggnad skulle väsentligen ske genom utökning av platsantalet

å de statliga sinnessjukhusen samt genom ekonomisk medverkan

från statens sida till inrättande av psykiatriska kliniker vid centrallasaret

ten. Även behandlingsmetoderna inom sinnessjukvården beröras, och hemställan

har gjorts örn anvisande av medel för anskaffande av röntgen- och

laboratorieutrustning. Styrelsen anser, att en viss utökning av personalen

är nödvändig, men har i stort sett icke närmare utformat sin ståndpunkt

härutinnan. Med avseende å de asociala imbecilla vill styrelsen — i samband

med inrättande av ett antal nya platser — åstadkomma en bättre

differentiering av klientelet genom uppförande av särskilda anstalter för

yngre, intellektuellt mera högtstående imbecilla. Beträffande de obildbara

sinnesslöa förutsätter styrelsen, att staten efter hand skall övertaga vården

av alla till denna kategori hörande sjuka, vilkas ålder överstiger tolv år.

Enligt den uppgjorda tioårsplanen skulle dock åtgärderna begränsas till

omhändertagande av obildbara sinnesslöa, som äro intagna å samma —

icke statliga — anstalter som bildbara sinnesslöa, ävensom exspektanterna

vid icke statliga anstalter och vid det för obildbara sinnesslöa avsedda statliga

sinnessjukhuset Vipeholm samt å andra statliga sinnessjukhus än Vipeholm

intagna obildbara sinnesslöa. De av styrelsen framlagda förslagen

rörande anstaltsorganisationen inom olika delar av sinnessjuk- och sinnesslövården

ha såtillvida samband med varandra, som platsbehovet för obildbara

sinnesslöa skulle tillgodoses bl. a. genom ianspråktagande av dels en

till sinnessjukvården börande anstalt, för vilken ett ersättningsbygge förut - sättes, dels ock, delvis, två för asociala imbecilla avsedda anstalter, vilkas

klientel i viss omfattning skulle överföras till nya anstalter.

Innan jag ingår på en närmare granskning av medicinalstyrelsens förslag,

vill jag erinra örn den principståndpunkt, statsmakterna tidigare intagit

till frågan örn statens ansvar för sinnessjuk- och sinnesslövården.

Vid den planläggning av sinnessjukvårdens organisation, vilken beslöts

vid 1928 och 1929 års riksdagar, tillkännagavs även statsmakternas uppfattning

angående avgränsningen av statens och kommunernas vårdnadsplikt.

Härutinnan uttalades av 1929 års riksdag bl. a., att staten — i den

mån ej särskilda avtal med vissa städer föranledde annat — skulle anskaffa

vårdplatser för alla de sinnessjuka, som vöre i behov av vård på anstalter

försedda med fullständig medicinsk utrustning (statliga sinnessjukanstalter),

att staten fördenskull ämnade inom en tioårsperiod uppbringa antalet

vårdplatser å statshospitalen till tre per tusen av befolkningen, att beträffande

sådana sinnessjuka eller sinnesslöa, som icke vore i behov av dylik

vård, kommunerna hade att draga försorg örn dem, som enligt fattigvårdslagen

vore berättigade till hjälp (försörjningsfall) samt att denna skyldighet

ofta syntes lämpligen kunna fullgöras genom länsvis eller av kommunalförbund

anordnade särskilda vårdhem av enkel beskaffenhet.

Grundsatsen örn statens ansvar för den kvalificerade sinnessjukvården

har även vid senare tillfällen kommit till uttryck, bl. a. i propositionen

nr 51 till 1943 års riksdag angående anslag till vissa byggnadsarbeten vid

statens sinnessjukhus m. m. (s. 8—10).

Inom sinnesslövården ha statsanstalter hittills inrättats endast för vissa

kategorier sinnesslöa. Svårskötta, obildbara sinnesslöa mottagas å Vipeholms

sjukhus i Lund. Ett mindre antal sådana sinnesslöa återfinnes även

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

5

bland klientelet å övriga sinnessjukhus. För asociala imbecilla ha tre anstalter

inom sinnessjukvårdsorganisationen avsetts, nämligen Västra Marks

sjukhus i örebro, Salberga sjukhus i Sala och Källshagen sjukhus i Vänersborg.

Utanför den egentliga sinnessjukhusorganisationen lia två anstalter

anordnats för vanartade sinnesslöa: en i Salbohed för gossar och en i

Vänersborg för flickor. Vidare utgöres klientelet vid vårdanstalterna i

Gävle och Lund för blinda och dövstumma med komplicerat lyte huvudsakligen

av sinnesslöa. Slutligen finnas sinnesslöa i statens anstalt för fallandesjuka.

Vid 1944 års riksdag antogs lag örn undervisning och vård av bildbara

sinnesslöa m. m. Såsom framgår av Kungl. Maj:ts proposition i ämnet (nr

205/1944) hade av särskilda sakkunniga föreslagits, att vård och uppfostran

av bildbara sinnesslöa barn skulle, såsom dittills skett utan särskilda föreskrifter,

handhavas av landstingen samt att denna deras skyldighet skulle

bli i lag fastslagen. Enligt de sakkunnigas förslag skulle landstingen i samband

med sinnesslöskolorna upprätta vårdhem för sinnesslöa barn under

skolåldern. Från dessa skulle barnen i regel överflyttas till skolhemmen

vid skolålderns inträde. I vissa fall skulle barnen emellertid kunna bli kvar

på vårdhemmen längre, nämligen då de icke ägde förutsättningar för att

tillgodogöra sig undervisningen i sinnesslöskolorna men möjligen längre

fram kunde visa sig vara bildbara, dock längst till 16 års ålder. De sakkunniga

anförde vidare, att de obildbara sinnesslöa, såväl barn som vuxna,

ofta, om de vore lättskötta, kunde utan olägenhet vårdas å enskilda vårdhem.

Emellertid erbjöde det, särskilt beträffande de vuxna, vissa fördelar

örn de sammanfördes till större anstalter, och dessa torde i så fall böra

drivas av staten. De sakkunniga funne det därför lämpligast, att staten övertoge

vården av alla obildbara sinnesslöa över 16 år. Jag anförde till statsrådsprotokollet,

att det särskilt med hänsyn till behovet av att befria folkskolorna

från där befintliga sinnesslöa vore av stor betydelse, att den nya

organisationen av sinnesslövården kunde träda i funktion så snart som

möjligt. Den viktigaste förutsättningen därför vore givetvis, att landstingens

och städernas anstaltsorganisation utbyggdes och anpassades för de avsedda

uppgifterna. Jag var icke då beredd att framlägga närmare förslag

till de åtgärder, som erfordrades i fråga örn den del av sinnesslövården, som

enligt de sakkunnigas förslag skulle ankomma på staten. Beträffande den

vid landstingens anstalter meddelade vården av obildbara sinnesslöa yttrade

jag, att det torde medföra betydande olägenheter att låta äldre obildbara

sinnesslöa kvarstanna å landstingens upptagningshem (vårdhem). De sakkunniga

hade föreslagit maximiåldern i detta hänseende till sexton år, vilket

förslag syntes sammanhänga med att de förordat skyldighet för staten att

omhändertaga obildbara sinnesslöa över nämnda ålder. Då vården av de

obildbara sinnesslöa i det av mig framlagda lagförslaget icke alls vore föremål

för reglering, bortfölle det nämnda skälet för sextonårsåldern såsom

gräns. Med hänsyn härtill fann jag, alt gränsen borde sättas till tolv år. Vad

jag sålunda anfört föranledde ej erinran från riksdagens sida (skr. nr 386).

Då jag nu övergår till medicinalstyrelsens plan för sinnessjukvårdens

organisation, vill jag till en början understryka, att de nuvarande

vårdförhållandena icke äro tillfredsställande. Enligt gällande officiella

siffror finnas vid de statliga sinnessjukhusen 16 589 platser. Under år

1944 voro sjukhusen belagda med i genomsnitt 19 772 patienter. Överbeläggningen

uppgick alltså till närmare 20 procent. Samtidig! vistades eli bety
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 124.

dande antal sinnessjuka utanför dessa anstalter i avbidan på intagning. Den

1 november 1944 var exspektantsiffran 1 554. Denna ordning kan — av

medicinska, humanitära och allmänt sociala skäl — icke få bli bestående,

överbeläggningen och den sena intagningen försvåra den medicinska behandlingen

av patienterna. De sjuka och deras anhöriga tillfoeas förlängt

lidande och ibland ekonomiska förluster, vi''ka eljest kunnat undgås. Ur allmänt

social synpunkt är att beakta, att den kanske största sjukdomsgruppen

bland fattigvårdsstyrelsernas undersfödsklientel utgöres av neuroser och

psvkoneuroser på gränsen till sinnessjukdom samt utbildade sinnessjukdomar,

ävensom att inom alkoholistvården de psvkiska sjukdomarna spela en

stor roll Även örn det måste antagas, att sociala missförhållanden kunna

ligga till grund för psvkisk ohälsa — därvid alltså hjälpen hör inriktas pa ett

avlägsnande av dessa missförhållanden — framstar det å andra sidan såsom

ovedersägligt, att psvkisk ohälsa, för vilken icke lämnas bot på ett tidigt

stadium, kan föranleda nedsatt arbetsförmåga och social missanpassning,

vilka ställa krav på samhälleliga ingripanden utanför sjukvårdens område.

En förbättrad psykisk hälsovård kan därför verka avlastande på hjälpbehovet

inom andra grenar av social verksamhet.

Ehuru jag sålunda är ense med medicinalstyrelsen örn behovet av snara

åtgärder för förbättring av den statliga sinnessjukvården, anser jag mig

emellertid icke kunna på grundval av den förebragta utredningen förorda

genomförandet av styrelsens förslag utom i vissa delar. Utredningen bör

nämligen enligt min mening först på ett par viktiga punkter fullständigas.

Jag vill härvid till en början betona, att sammanhanget mellan den

statliga sinnessjukvården och den verksamhet i samma syfte, för vilken

kommunerna (landsting och primärkommuner) äro huvudmän, kräver ett

mera ingående beaktande. Jag utgår ifrån att statens sinnessjukhus i första

hand böra reserveras för patienter, som kräva kvahficerad medicinsk vård

eller mera kontinuerlig övervakning, samt att landstingen (och de i landsting

icke deltagande städerna) alltjämt skola ombesörja vården av lätDkötta sinnessjuka.

Det synes då nödigt, att storleken av det vårdbehov, som skall tillgodoses

genom landstingen, omprövas med ledning av hittills vunnen erfarenhet

och att till övervägande upptages frågan, huruvida särskilda åtgärder

äro påkallade för att den utbyggnad inom landstingens anstaltsorganisation.

som må befinnas erforderlig, kommer till stånd oell genomföres i önskvärd

takt. Vidare bör till prövning upptagas spörsmålet om förutsättningarna och

formerna för den samordning mellan statens och kommunernas verksamhet.

vilken betingas av angelägenheten av en rationell och vid vane tidpunkt

riktig fördelning av sinnessjukklientelet mellan de statliga och de kommunala

anstalterna. Det är icke uteslutet, att härigenom skulle kunna vinnas

en begränsning av det beräknade p''atsbehovet å statens sinnessjukhus.

Vad angår utformningen av den statliga sinnessjukvården torde vissa sidor

av anstaltsorganisationen böra underkastas närmare prövning. Hit hör frågan

örn sinnessjukhusens upptagningsområden. Den förut berörda samordningen

mellan statens och landstingens verksamhet skulle sannolikt under

lättas, örn sinnessjukhusens upptagningsområden i möjligaste mån bringades

att sammanfalla med landstingsområdena. Därest, på sätt jag i det följande

kommer att förorda, medicinalstyrelsens förslag om inrättandet av psykiatriska

kliniker vid kroppssjukhusen bifalles, synes en reglering av upptagningsområdena

i denna riktning framstå såsom än mer önskvärd. I viss

mån har så redan skett vid de nyindelningar av områdena, vilka under det

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

7

senaste årtiondet ägt rum. Med hänsyn till de nyssberörda förhållandena

synes dock en omprövning böra ske. Frågan om upptagningsområdenas

storlek sammanhänger emellertid givetvis även, förutom med de nuvarande

sinnessjukhusens faktiska belägenhet, med spörsmålet örn den ur medicinsk

synpunkt lämpliga storleken av en sinnessjukanstalt. Vid en utredning av

frågan torde samtliga angivna faktorer böra uppmärksammas.

Frågan örn det lämpligaste sättet för omhändertagande av psykopater och

av sinnessjuka, som lida av tuberkulos, synes knappast hava erhållit cn fullt

tillfredsställande lösning i medicinalstyrelsens förslag. Ej heller i övrigt förefaller

spörsmålet om patientdifferentieringen ha ägnats tillräcklig uppmärksamhet.

Sålunda synes önskvärt att klarlägga behovet att uppdela platserna

på två slags huvudavdelningar, av vilka den ena huvudsakligen skulle vara

avsedd för uppegående patienter, som äro i behov av vistelse å sluten anstalt

men icke i någon större utsträckning av diagnostiska eller medicinskt

terapeutiska åtgärder. En sådan uppdelning torde medföra fördelar även

i kostnadshänseende.

Även övriga möjligheter för höjande av vårdens kvalitet böra mer ingående

prövas. Erfarenheten har givit vid handen, att moderna behandlingsmetoder

— insulinterapi, elchockterapi m. fl. — kunna bringa till hälsa fall,

som tidigare ansetts vara obotliga, eller åstadkomma ett snabbare tillfrisknande

än som eljest varit möjligt. I vilken utsträckning sådana metoder

kommit till användning vid de svenska sinnessjukhusen har icke angivits.

Ej heller har utretts vilka utvecklingsmöjligheter, som därvid kunna antagas

föreligga.

Slutligen anser jag det böra tagas under närmare övervägande, huruvida

icke den öppna vården — främst familjevården — kan erhålla en väsentligt

vidgad tillämpning.

En komplettering av den föreliggande utredningen i vad angår anstaltsorganisationen

och vårdformerna synes mig vara en förutsättning för att

platsbehovet vid sinnessjukhusen skall kunna med större säkerhet bedömas.

Genom en allmän patientdifferentiering och tillämpning av moderna behandlingsmetoder

skulle sinnessjukvården få en mera intensiv prägel och

vårdtiden kunna förkortas. I samma riktning komme även inrättandet av

psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen att verka. Den vid dessa kliniker

utövade verksamheten skulle i huvudsak vara av förebyggande art och sålunda

komma att befria sinnessjukhusen från en del av deras klientel. Då

medelvårdtiden vid sinnessjukhusen är relativt lång — den synes att döma

av i ärendet tillgängliga uppgifter utgöra omkring tre år — är det icke

osannolikt, att genom inrättandet av de nämnda klinikerna skulle möjliggöras

indragning av flera sängar å sinnessjukhusen än antalet å klinikerna

anordnade platser. Slutligen skulle genom eventuell utvidgning av den öppna

vården sinnessjukhusen avlastas från en del av de nu å dessa sjukhus vårdade

patienterna.

Storleken av den platsreduktion, som genom angivna åtgärder skulle kunna

vinnas, kan givetvis, innan utredningsresultatet föreligger, icke närmare uppskattas.

En jämförelse med Danmark utvisar, att antalet å sinnessjukhus

årligen nyintagna i nämnda land uppgår till 50 procent av medelbeläggningen

mot obetydligt mer än .30 procent i Sverige. Även örn nämnda differens

till en del kan förklaras av olikheter i det statistiska grundmaterialet,

synes den dock påfallande. Därest de nyssnämnda åtgärderna skulle leda

till att antalet nvintagna ökades med allenast några procent av medelbelägg
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 124.

ningen, skulle detta medföra en betydande minskning av det beräknade

totalbehovet plaiser.

Ett genomförande av antydda ändringar i fråga om anstaltsorganisationen

och vårdformerna förutsätter emellertid å andra sidan en ökning av sinnessjukhusens

arbetskrafter för diagnostik och terapi samt vidgade resurser

för laboratoriearbeten å sjukhusen.

I betraktande av vad nu anförts finner jag mig redan nu kunna tillstyrka

medicinalstyrelsens tioårsplan i vad den avser inrättande med statsunderstöd

av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen. Sådan klinik bör anslutas

till centrallasarett eller, örn så icke skulle befinnas lämpligt, till annat

delat lasarett. Beträffande kostnaderna för dessa kliniker synes mig icke

motiverat, att staten bidrager till anordnandet med belopp motsvarande

hela byggnadskostnaden. I anslutning till vad statens sjukhusutredning föreslagit,

förordar jag, att bidrag till anordnandet må utgå med hälften av

byggnadskostnaden, dock högst med 6 000 kronor per plats. Mitt ståndpunkttagande

härutinnan grundar sig bland annat på det förhållandet, atl

dessa kliniker komma att få betydelse icke endast för sinnessjukvården utan

även för kroppssjukvården. Även till driftkostnaderna torde staten böra bidraga.

Driftbidraget synes mig lämpligen kunna fastställas till 3 kronor per

dag och patient. Vid beräknandet av detta belopp har jag ulgått från en

patientavgift å allmän sal av högst 2 kronor 50 öre per dag. I betraktande

av att städerna Stockholm, Göteborg och Malmö genom särskilda avtal förbundit

sig att omhänderhava sinnessjukvården för i respektive städer hemortsberättigade

sinnessjuka samt att förhandlingar pågå örn revidering av

dessa avtal finner jag mig icke kunna för närvarande understödja framfört

förslag örn statsbidrag till uppförande och drift av psykiatrisk klinik, ansluten

till kroppssjukhus i någon av nämnda städer. De nu förordade grunderna

för driftbidraget kunna givetvis komma att revideras i samband med

en allmän omläggning av gällande grunder för bidrag till landstingens sjukvårdande

verksamhet. Jag vill nämna, att jag har för avsikt att under den

närmaste framtiden få till stånd en utredning i detta hänseende. Enligt vad

medicinalstyrelsen anfört behöva för nästa budgetår medel icke anvisas till

vare sig byggnads- eller driftbidrag till de psykiatriska klinikerna vid

kroppssjukhusen.

Till det av medicinalstyrelsen i dess tioårsplan i övrigt framlagda bvggnadsprogrammet

för sinnessjukhusen måste jag däremot i stort sett ställa

mig avvaktande. I fråga om uppförande av nya primärsjukhus anser jag

särskild försiktighet böra iakttagas i avbidan på resultatet av den av mig i

det föregående förordade utredningen rörande vissa till sinnessjukvården

hörande frågor. De åtgärder, som kunna finnas erforderliga för tillgodoseende

av det aktuella platsbehovet, böra i stället örn möjligt genomföras

inom den nuvarande anstaltsorganisationens ram. Därest befintliga sinnessjukhus

befinnas böra nedläggas eller tagas i anspråk för annat ändamål

— såsom exempel härå må nämnas psykiatriska sjukhuset i Stockholm och

Källshagens sjukhus i Vänersborg — bör hinder uppenbarligen icke föreligga

för att omedelbart föranstalta örn åtgärder för uppförande av ersättningssjukhus

för sådana sjukhus. I den mån så befinnes lämpligt böra nya

sekundäravdelningar inrättas. Frågan örn anvisande av medel för anskaffande

av nya platser å statens sinnessjukhus torde lämpligen böra behandlas

i sammanhang med övriga frågor angående anslag till byggnadsarbeten

vid sinnessjukhusen. Jag vill nu endast nämna, att jag vid anmälan av dessa

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

9

byggnadsfrågor har för avsikt att äska medel för bl. a. uppförande av en

paviljong vid Vipeholms sjukhus — anslag för sådant ändamål finnes nu

uppfört å allmän beredskapsstat — samt för renovering och utbyggnad av''

en paviljong vid S:t Jörgens sjukhus. Dessa företag ingå i medicinalstyrelsens

tioårsplan.

Härutöver vill jag förorda, att visst belopp ställes till medicinalstyrelsens

förfogande för anskaffande av röntgenutrustning å sinnessjukhusen. Medelsanvisningen

för nästa budgetår anser jag lämpligen böra bestämmas till

ett belopp av 150 000 kronor. Särskilt anslag för ändamålet torde icke böra

uppföras utan torde beloppet böra inräknas i anslaget till utrustning av nya

sinnessjukhus. Jag återkommer härtill i det följande. Medlen torde av Kungl.

Majit få disponeras enligt plan, vartill förslag upprättas av medicinalstyrelsen.

Röntgenutrustningen bör givetvis icke göras kostsammare än som påkallas

av behovet.

Jag vill i detta sammanhang erinra, att jag i årets statsverksproposition

hemställt örn medel för anställande av tre hjälpverksamhetsläkare och fyra

laboratoriebiträden vid sinnessjukhusen.

Beträffande sinnesslö vården har skolöverstyrelsen uttalat, att en

stor del av de yngre asociala imbecilla endast föga skiljer sig från de bildbara

sinnesslöa gossar och flickor, som omhändertagas av de statliga uppfostringsanstalterna

å Salbohed och Vänersborg. Att asocialiteten särskilt

framträdde inom det förstnämnda klientelet syntes överstyrelsen åtminstone

i viss utsträckning bero därpå, att ifrågavarande sinnesslöa icke såsom barn

varit intagna på anstalter utan fått tillfälle att visa sin missanpassning i

samhället. I den mån det obligatoriska omhändertagandet av de bildbara

sinnesslöa bleve fullt genomfört komme enligt överstyrelsens mening större

delen av ifrågavarande klientel att betecknas såsom svåruppfostrat men ej

direkt asocialt. Överstyrelsen har ansett det önskvärt att, innan åtgärder

vidtagas för inrättande av anstalter för här berörda sinnesslöa, en noggrann

undersökning göres rörande möjligheterna att från de fall, som med nödvändighet

kräva vård å slutna anstalter, skilja sådana, som utan större svårighet

kunna beredas undervisning och vård i öppna skol- och arbetshem.

Överstyrelsen har hemställt, att förslaget örn inrättande av anstalter för

yngre asociala imbecilla underkastas ny prövning, varvid överstyrelsen bör

medverka.

Efter övervägande av vad sålunda och i övrigt i ärendet förekommit tiar

jag för min del funnit det påkallat, att jämväl denna fråga blir föremål för

förnyade överväganden.

Ulan att nu i princip vilja fatta ståndpunkt till frågan, huruvida anstalter

för obildbara .sinnesslöa, vilka icke äro hänförliga till någon av de specialkategorier

som redan omhändertagas å statsanstalter, böra inrättas genom

statens försorg, vill jag uttala, att jag finner del motiverat att staten i viss

utsträckning medverkar till att landstingens centralanstalter befrias från

obildbara sinnesslöa. Därest det .skulle visa sig, att en del av de asociala imbecilla

kunde överföras till öppna anstalter, kunde tänkas, att härigenom

frigjorda vårdutrymmen å statsanstalterna skulle kunna med ringa eller

ingen kostnad iordningställas för obildbara sinnesslöa. Emellertid torde även

därutöver platser böra ställas till förfogande. Härutinnan kan bl. a. ifrågakomma

att, såsom medicinalstyrelsen föreslagit, Källshagens sjukhus nedlägges

såsom sekundärsjukhus för sinnessjukvården och Ingés i anspråk för

vård av obildbara sinnesslöa.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 124.

Jag vill i detta sammanhang nämna, att statens uppfostringsanstalt å Bona

inom kort tid blir obehövlig för sitt nuvarande ändamål. Denna anstalt är

rikligt utrustad med verkstäder av olika slag, varjämte där drives jordbruk

av betydande omfattning. Anstalten är inrättad för 200 platser. Med hänsyn

till det behov av ökade vårdmöjligheter, som föreligger inom såväl sinnessjuk-

som sinnesslövården, synes det mig lämpligt att Bonaanstalten tages i

anspråk för något av sistnämnda vårdändamål. Härvid kan ifrågakomma

användning såsom psykopatanstalt, specialanstalt för svårskötta bildbara

sinnesslöa eller i sista hand anstalt för obildbara sinnesslöa. Å anstalten böra

emellertid vissa ändringsarbeten företagas. Medicinalstyrelsen har i skrivelse

den 13 februari 1946 framlagt förslag i sådant hänseende. Enligt detta förslag

skulle flygelbyggnaderna vid den s. k. gamla anstalten moderniseras

och ombyggas. Kostnaden härför .skulle uppgå till 490 000 kronor. I betraktande

av att anstalten enligt mitt förslag bör överföras till sinnessjukeller

sinnesslövården så snart det nuvarande klientelet utrymt densamma,

synes det lämpligt att ett anslag för nyssnämnda arbeten upptages å driftbudgeten

under femte huvudtiteln. Jag återkommer härtill i det följande.

Anslag till vissa byggnadsarbeten vid statens

sinnessjukhus m. m.

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukbus i Kristinehamn. I

propositionen nr 242 till 1945 års riksdag föreslog Kungl. Majit, att medel

anvisades för fortsättande av renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus.

Med hänsyn till att arbetena ej beräknades vara slutförda förrän under

budgetåret 1946/47 ansågs dock medelsanvisningen för budgetåret 1945/46

böra begränsas till 1 000 000 kronor. Detta belopp borde jämväl få disponeras

för bestridande av kostnaderna för av medicinalstyrelsen förordade

arbeten inom den elektriska distributionen vid sjukhuset.

I anslutning till detta förslag anvisade riksdagen ett belopp av 1 000 000

kronor för renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus.

I skrivelse den 22 oktober 1945 hava medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen

hemställt, att för slutförande under budgetåret 1946/47 av ifrågavarande

byggnadsetapp måtte anvisas återstoden av det för arbetena beräknade

medelsbehovet eller 597 200 kronor.

Styrelserna hava vidare föreslagit, att i en ny byggnadsetapp, avsedd att

igångsättas under budgetåret 1946/47 och slutföras under budgetåret

1947/48, skulle ingå följande örn- och nybyggnadsarbeten, för vilka följande

kostnader underställts 1941 års riksdag, nämligen

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

11

ombyggnad av paviljongerna 5 och 6 ................ 397 700

» » » 8 » 9 ................ 394 700

utvändiga arbeten m. m. för dessa byggnader ........ 100 000 892 400

ombyggnad av arbetspaviljong nr 10 .................. 9 700

» » öppendörrpaviljong 11 för män ........ 13 600

» » » 12 » kvinnor .... 43 000

utvändiga arbeten och diverse för dessa byggnader...... 9 000 7 5 300

nybyggnad av bostadshus för två läkare...................... 106 000

Summa kronor 1 073 700

Då sedan april 1941, då de angivna kostnaderna beräknades, prisstegringen

uppgått till 15 procent, skulle kostnaderna med nuvarande prisläge

belöpa sig till 1 235 000 kronor. Härav syntes för budgetåret 1946/47 böra

anvisas ett belopp av 500 000 kronor.

Slutligen ha styrelserna hemställt om medel för uppförande av en nybyggnad

för den gifta maskinistpersonalen. Kostnaderna härför ha beräknats till

55 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

I samband med att frågan angående ombyggnad och renovering av Mariebergs

sjukhus åren 1939 och 1941 var föremål för riksdagens prövning har

riksdagen uttalat, att riksdagen funnit behovet av en genomgripande renovering

av sjukhuset styrkt. Emot en för 1941 års riksdag framlagd plan för

utförande av erforderliga byggnadsarbeten har riksdagen ej haft något att

erinra. Av Kungl. Majit föreslagna ändringar i planen, vilka underställts

1944 års riksdag, hava av riksdagen godtagits.

Enligt den antagna planen skulle byggnadsarbetena utföras i sju etapper.

De redan påbörjade arbetena hänföra sig till etapperna II, III och V. Medel

för slutförande av dessa arbeten jämte omläggningen av den elektriska installationen

torde, såsom medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen föreslagit,

böra anvisas för nästa budgetår med 597 200 kronor.

De nya arbeten, som skulle igångsättas, ingå — med undantag av maskinistbostäderna

— i etapperna IV—VI. Jag förordar i enlighet med den

gjorda framställningen, att för dessa etapper ett belopp av 500 000 kronor

ställes till byggnadsstyrelsens förfogande för budgetåret 1946/47. Myndigheternas

förslag, att för den gifta maskinistpersonalen skulle uppföras ett

särskilt bostadshus och att de i köksbyggnaden inrymda bostadslägenheterna

skulle inredas för ogift personal, finner jag väl motiverade. Mot den

för nybyggnaden beräknade kostnaden, 55 000 kronor, har jag intet att

erinra.

Sammanlagt bör för arbetena anvisas 1 150 000 kronor.

Psykiatrisk klinik vid akademiska sjukhuset i Uppsala. 1944 års riksdag

har medgivit, att vid akademiska sjukhuset i Uppsala finge komma

till utförande en psykiatrisk klinik för en beräknad kostnad av 2 300 000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 124.

kronor. För ändamålet har tidigare anvisats cirka 1 800 000 kronor. Arbetet

vid byggnadsföretaget har numera påbörjats.

I skrivelse den 27 augusti 1945 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande

av medel för företagets slutförande. Styrelsen har därvid föreslagit

vissa ändringar beträffande den planerade förbindelsekulverten mellan akademiska

sjukhuset och psykiatriska kliniken. Ändringarna innebära, att

kulverten, i avsikt att underlätta vissa transporter, skulle givas en annan

lutning än den planerade samt att viss del av kulverten skulle givas ökad

bredd för att densamma skulle kunna utnyttjas även för andra till sjukhuset

anslutna kliniker. Merkostnaderna lia beräknats till 75 000 kronor, varav

65 000 kronor skulle täckas genom nytt anslag.

Vidare har professorn i psykiatri vid universitetet i Uppsala B. Jacobowsky

i skrivelse till byggnadsstyrelsen den 11 juli 1945 begärt, att en operationsavdelning

för behandling av vissa psykiatriska sjukdomstillstånd på operativ

väg måtte anordnas med utnyttjande av ett disponibelt utrymme i en av souterrängvåningens

arbetssalar. Merkostnaderna för anordnande av en dylik

operationsavdelning beräknas till 30 000 kronor.

Genom det innevarande år träffade avtalet inom byggnadsfacket hava arbetarna

tillerkänts ökade löner och ökad semesterersättning. Härigenom

uppstående ökade kostnader för byggnadsföretaget i dess helhet kunna uppskattas

till omkring 27 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom av det anförda framgår har riksdagen medgivit, att psykiatriska

kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala finge komma till utförande i

huvudsaklig överensstämmelse med ett av 1940 års civila byggnadsutredning

utarbetat förslag med vissa av mig förordade jämkningar. Totalkostnaden

för byggnadsföretaget hade — bortsett från kostnaderna för klinikens anslutning

till sjukhusets ekonomilokaler — beräknats till 2 300 000 kronor.

Ett genomförande av byggnadsstyrelsens nu framlagda förslag om vissa

ändringar beträffande kulverten mellan kliniken och sjukhuset — vilket förslag

komme att föranleda en ökning av kostnaden för kulverten från 135 000

till 200 000 kronor — skulle enligt min mening medföra påtagliga fördelar

vid kulvertens utnyttjande. Jag tillstyrker därför detta förslag.

Vården av psykiskt sjuka har under det senaste årtiondet blivit alltmer

somatiskt betonad. De rön, som härvid gjorts, giva hopp om att dessa sjuka

genom kroppsliga behandlingsmetoder — medicinska och kirurgiska — i

många fall skola kunna återställas till hälsa. Möjligheterna att erhålla behandling

av angivet slag äro emellertid ännu begränsade. Starka skäl kunna

därför åberopas för att den nya psykiatriska kliniken i Uppsala bör utrustas

med en operationsavdelning. Jag förordar, att medel beräknas för detta

ändamål.

De totala kostnaderna för ifrågavarande byggnadsföretag skulle vid bifall

till vad jag nu föreslagit och med hänsyn till inträdd ökning av arbetslönerna

belöpa sig till (2 300 000 + 65 000 + 30 000 + 27 000) 2 422 000 kronor eller,

avrundat, 2 420 000 kronor. Tidigare beviljade medel uppgå till cirka

1 800 000 kronor. En ytterligare medelsanvisning av 620 000 kronor är alltså

erforderlig. Beloppet bör anvisas för budgetåret 1946/47.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

13

Nybyggnads- och utvidgningsarbcten vid Furunäsets sjukhus vid Piteå.

Enligt beslut av 1945 års riksdag skola vid Furunäsets sjukhus vid Piteå

verkställas ombyggnads- och utvidgningsarbeten för en sammanlagd kostnad

av högst 1 723 800 kronor. Av detta belopp har riksdagen hittills

anvisat 500 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för fullföljande av ifrågavarande arbeten

för nästa budgetår anvisas ytterligare 600 000 kronor av den beräknade

kostnadssumman. I samband med företagets utförande beräknas undersökningar

komma att ske rörande möjligheterna att vidtaga sådana förenklingar

i byggnaderna, som kunna ifrågakomma utan att därigenom underhållskostnaden

nämnvärt fördyras eller vårdplatsernas beskaffenhet försämras.

Ytterligare medel för inrättande av sekundäravdelning vid Birgittas sjukhus.

Enligt beslut av 1944 års riksdag skulle vissa ombyggnadsarbeten för

en beräknad kostnad av högst 145 000 kronor verkställas för iordningställande

av det för statens räkning inköpta Hammars kommuns ålderdomshem

till en sekundäravdelning till Birgittas sjukhus i Vadstena.

I skrivelse den 5 november 1945 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande

av ytterligare medel för ifrågavarande ombyggnadsarbeten.

Departementschefen har anfört följande.

Den stegring av materialpriser och arbetslöner, som inträtt sedan kostnadsberäkningen

för det ifrågavarande ålderdomshemmets ombyggnad uppgjordes,

har föranlett en ofrånkomlig ökning av medelsbehovet för ombyggnaden.

Vidare har vid närmare undersökning av byggnaden visat sig, att ej

tidigare förutsedda ändrings- och förbättringsarbeten äro erforderliga för att

försätta byggnaden i tillfredsställande skick. Jämväl härför måste alltså

medel anvisas. Byggnadsstyrelsens uppskattning av anslagsbehovet har jag

funnit mig kunna godtaga. Jag tillstyrker därför, att ytterligare 30 000

kronor anvisas för ifrågavarande ombyggnadsarbeten. Härjämte har under

hand från medicinalstyrelsen uppgivits, att det synes sannolikt, att vissa

ytterligare merkostnader, högst 3 000 kronor, kunna uppkomma. Ehuru fullständig

utredning på denna punkt ännu icke föreligger, synes försiktigheten

bjuda, att medel äskas för ändamålet. Totalkostnaden för fastighetens förvärvande

och iordningställande skulle i enlighet härmed uppgå till (155 000

+ 145 000 + 33 000) 333 000 kronor, motsvarande ett belopp av cirka 4 500

kronor per vårdplats.

Ytterligare medel för inrättande av sekundäravdelning vid Säters sjukhus.

1943 års riksdag anvisade 400 000 kronor till vissa byggnadsarbeten,

som erfordrades för iordningställande av Grangärde kommuns tidigare ålderdomshem

till en sekundäravdelning vid Säters sjukhus.

I skrivelse den 30 november 1945 har medicinalstyrelsen hemställt örn anvisande

av ytterligare 100 000 kronor för fullföljande av arbetena. Av

nämnda belopp hänför sig omkring 48 000 kronor till kostnadsstegring un
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 124.

der de senaste åren saint omkring 30 000 kronor till vissa kompletteringar

och förbättringar, som styrelsen ansett böra vidtagas, nämligen kylanordningar

för köket 10 000 kronor, vissa väggars beklädande med tegel 6 000

kronor, piskbalkonger 3 000 kronor, förstärkning av bjälklag 4 000 kronor

samt vissa målnings- och justeringsarbeten 10 000 kronor. Med hänsyn till

att vid reparation av äldre byggnader vissa icke förutsedda arbeten som

regel visade sig erforderliga, har styrelsen föreslagit en uppräkning av tillläggsanslaget

till i runt tal 100 000 kronor.

I ärendet har byggnadsstyrelsen avgivit yttrande.

Departementschefen har anfört följande.

På grund av tidsförhållandena bar den tidigare fastställda kostnadsramen

för de planerade ändringsarbetena å ifrågavarande anstalt icke kunnat hållas.

Av denna anledning måste ökade medel ställas till förfogande för arbetenas

slutförande. Medicinalstyrelsen bar därjämte funnit det oundgängligt

att vidtaga vissa kompletteringar och ändringar av det ursprungliga byggnadsprogrammet.

Jag anser de av styrelsen förordade arbetena böra verkställas

och har intet att erinra mot de beräknade kostnaderna härför. Då,

såsom styrelsen framhållit, med hänsyn till anstaltsbyggnadens ålder krav

på ytterligare arbeten kunna framkomma, synes det mig tillrådligt att av

styrelsen angivet belopp anvisas för täckande av de kostnader, som härav

må föranledas. Jag förutsätter härvid, att nya arbeten komma till utförande

endast om de vid en sträng granskning av behovet befinnas nödvändiga.

Örn hela det nu äskade tilläggsanslaget — 100 000 kronor — skulle tagas i

anspråk, komme kostnaden per vårdplats att uppgå till 6 200 kronor.

Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus. För utförande vid Ulleråkers

sjukhus av vissa ny- och ombyggnadsarbeten har anvisats dels av 1936 års

riksdag 1 524 000 kronor för anläggande av en ny ångcentral jämte ombyggnad

av vattenverket samt uppförande av fem bostadshus för sjukvårdspersonalen,

dels ock av 1939 års lagtima riksdag 900 000 kronor för

uppförande av läkarbostad, utförande av ledningsarbeten i köksbyggnaden,

anordnande av lokaler för bageri och tvätt, ändring av gamla snickarverkstaden

till bostadsrum, vissa ändringar av målarverkstaden, uppförande av ny

snickarverkstad, inledande av vatten- och avloppsledningar i de söder om

sjukhuset belägna personalbostäderna, avhjälpande av vissa med sjukhusets

svinstall förenade hygieniska olägenheter, desinfektionsanläggning, vissa utvändiga

ledningar, reningsverk för avlopp samt vissa elektriska anläggningar,

maskinell utrustning och utvändiga kablar m. m.

I skrivelse den 3 september 1945 har byggnadsstyrelsen anfört, att arbetena

tillhörande den första byggnadsetappen numera vore i huvudsak avslutade.

Av de arbeten, som inginge i den andra etappen, återstode emellertid

åtskilliga arbeten, vilka tidigare kostnadsberäknats till sammanlagt 1 016 000

kronor. Då emellertid merkostnaderna för arbeten tillhörande andra byggnadsetappen

numera uppginge till högre belopp än det tidigare beräknade,

hemställde styrelsen örn anvisande av ytterligare medel för ändamålet.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

15

Departementschefen har anfört följande.

För genomförandet av den första etappen av renoveringsarbetena vid Ulleråkers

sjukhus lia vissa vid etappens planläggning icke förutsedda åtgärder

— sprängning av berg och större jordstenar m. m. -— måst företagas. Kostnaderna

för dessa åtgärder ha uppgått till 140 000 kronor. Emellertid ha å

andra sidan vissa besparingar beträffande de planlagda arbetena kunnat

göras. Även med inräknande av utgifterna för nämnda oförutsedda arbeten

komma kostnaderna för etappen i dess helhet att stanna något under kostnadsberäkningarna.

Däremot ha på grund av tidsförhållandena kostnaderna

för den andra byggnadsetappen icke kunnat hållas inom den beräknade

ramen. Nettoökningen uppgår till 118 000 kronor. Jag förordar, att detta

belopp av riksdagen anvisas för nästa budgetår.

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus. Uppförande av personalbostäder

vid Vipeholms sjukhus. Uppförande av ny paviljong för

kvinnor vid Vipeholms sjukhus. Tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus. Uppförande

av läkarbostäder vid statens sinnessjukhus. Efter förslag av Kungl.

Maj:t i propositionen nr 281 till 1944 års riksdag uppförde riksdagen å kapitalbudgeten,

statens allmänna fastighetsfond, å allmän beredskapsstat II

och lil anslag för vissa byggnadsarbeten vid Sundby, Vipeholms och S:t

Lars sjukhus samt till uppförande av läkarbostäder vid vissa statens sinnessjukhus.

Med hänsyn till de för dispositionen av anslag å allmän beredskapsstat

Il och lil gällande förutsättningarna har intet av ifrågavarande

arbeten kunnat påbörjas och så beräknas ej heller kunna ske under återstoden

av innevarande budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

Anordnandet av en paviljong för kvinnor vid Vipeholms sjukhus ingår i

medicinalstyrelsens tioårsplan för utbyggande av vården av de obildbara

sinnesslöa. Enligt planen skulle paviljongens uppförande påbörjas under budgetåret

1946/47. Beträffande övriga arbeten — vissa byggnadsarbeten m. m.

vid Sundby sjukhus, uppförande av personalbostäder vid Vipeholms sjukhus,

uppförande av tvättbyggnad vid S:t Lars sjukhus samt uppförande av

läkarbostäder vid statens sinnessjukhus — har av medicinalstyrelsen framhållits,

att jämväl dessa vore av sådan angelägenhetsgrad, att de borde

komma till utförande under nästa budgetår. Med hänsyn till det anförda vill

jag förorda, att för samtliga angivna byggnadsföretag medel äskas å riksstaten

för nästa budgetår.

Vid anvisandet av medel å beredskapsstat för paviljongen vid Vipehohn

avsågs, alt paviljongen skulle inrättas för 150 platser. I lioårsplanen har medicinalstyrelsen

räknat med att paviljongen skulle mottaga 170 patienter. Den

totala kostnaden för paviljongen har byggnadsstyrelsen numera enligt vad

jag inhämtat beräknat till 895 000 kronor. För nästa budgetår torde medelsanvisningen,

såsom vid tioårsplanens upprättande förutsatts, böra begränsas

till 700 000 kronor. För tvättbyggnaden vid S:t Lars sjukhus böra enligt framställning

från medicinalstyrelsen beräknas 12 000 kronor. Med avseende å

övriga arbeten torde det fä anses behövligt, att hela de för arbetena erforder
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

16

liga beloppen ställas lill förfogande under budgetåret 1946/47. Det sammanlagda

medelsbehovet för budgetåret skulle alltså uppgå till (120 000 -f 75 000

+ 700 000 -f 12 000 -f 200 000) 1 107 000 kronor.

Ombyggnad av Birgittas sjukhus. Vid 1945 års riksdag anmälde chefen

för socialdepartementet en plan för vissa nybyggnadsarbeten vid Birgittas

sjukhus i Vadstena. Enligt planen skulle såsom en första etapp de i de

gamla klosterbyggnaderna inrymda kvinnoavdelningarna ersättas med nybyggnader

på ett sjukhuset tillhörigt område, beläget norr om klosterbyggnaderna,

varjämte nybyggnader skulle uppföras för kök och tvätt, en upptagningspaviljong,

obduktions- och bårhus, panulius m. m. för en kostnad

av, enligt byggnadsstyrelsens beräkningar, 4 150 000 kronor. Förslaget lämnades

av riksdagen utan erinran, varjämte anslag anvisades för visst markförvärv

för alt möjliggöra en förflyttning framdeles av sjukhusets mansavdelning

till samma område som sjukhusets övriga anläggningar.

I skrivelse den 11 .september 1945 har medicinalstyrelsen hemställt, att

första byggnadsetappen finge omedelbart igångsättas och att härför måtte

för budgetåret 1946/47 anvisas ett anslag av 1 500 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom vid ärendets behandling vid 1945 års riksdag förutsatts, torde första

etappen av ombyggnaden av Birgittas sjukhus i Vadstena böra igångsättas

under budgetåret 1946/47. Den av medicinalstyrelsen framlagda arbetsplanen,

för vilken närmare redogöres i propositionen 242/1945, synes härvid

i huvudsak kunna följas, därvid skäligt beaktande bör lämnas de av mig i

det föregående angivna allmänna synpunkterna. Kostnaderna för etappen i

dess helhet torde i enlighet med tidigare beräkningar böra uppskattas till

4 150 000 kronor. För nästa budgetår anser jag tillräckligt, att ett belopp av

1 000 000 kronor anvisas.

Om- och tillbyggnad vid S:t Jörgens sjukhus. Genom beslut av 1945 års

riksdag ha medel anvisats för renovering och ombyggnad av ekonomibyggnaderna

vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg.

I skrivelse den 30 november 1945 har medicinalstyrelsen föreslagit, att i

samband med dessa arbeten vissa andra byggnadsåtgärder skulle vidtagas,

nämligen förbättring av administrationsbyggnaden och den s. k. kasinobyggnaden

samt renovering och tillbyggnad av en av vårdpaviljongerna.

I ärendet har byggnadsstyrelsen avgivit yttrande till medicinalstyrelsen.

Departementschefen har anfört följande.

De av medicinalstyrelsen föreslagna åtgärderna avse ändringsarbeten inom

administrations- och kasinobyggnaderna samt örn- och tillbyggnad av en av

vårdpaviljongerna ävensom vissa av dessa åtgärder föranledda ändringar

beträffande de elektriska installationerna. Samtliga arbeten skulle draga en

kostnad av 683 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har ansett det tveksamt, huruvida det vore ekonomiskt

försvarligt att nedlägga ett så stort belopp på de ifrågavarande ålderdomliga

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 12b.

17

byggnaderna, vilkas nuvarande byggnadsvärde torde vara ganska lågt och

av vilka i synnerhet paviljongen från början vore så olämpligt planlagd, att

genom dess ombyggnad tillfredsställande lokaler endast med svårighet kunde

åstadkommas.

Jag vill framhålla, att genom ändringarna inom administrations- och

kasinobyggnaderna skulle vinnas, att samtliga expeditionslokaler centraliserades

till den förstnämnda byggnaden samt att för den medicinska behandlingen

av patienterna skulle erhållas större och bättre rustade lokaler än för

närvarande, sammanförda till en enda byggnad — kasinobyggnaden — i

sjukhusområdets centrum. Enligt min mening är en sådan rationalisering

av sjukhusdriften synnerligen önskvärd. Påpekas må därjämte, att de föreslagna

åtgärderna skulle underlättas och förbilligas genom att i samband

med ekonomibyggnadens renovering vissa lokaler inom kasinobyggnaden

bomme att utrymmas. Nybyggnad blir därför icke erforderlig. På grund av

det anförda förordar jag, att de angivna arbetena nu komma till utförande.

Mot kostnadsberäkningen har jag intet att erinra.

Såsom jag i annat sammanhang anfört, är sinnessjukvården i starkt behov

av förbättrade vårdresurser. I avbidan på utredning angående bl. a. möjligheterna

för en intensifiering av vården å de statliga sinnessjukhusen har

jag funnit, att försiktighet bör iakttagas i fråga örn uppförande av nya sinnessjukhus.

I den män en minskning av behovet av platser å de statliga anstalterna

icke kan åstadkommas genom profylaktiska och andra åtgärder,

bör därför, såsom jag framhållit, det aktuella platsbehovet tillgodoses genom

utvidgningar — i begränsad utsträckning — inom den nuvarande anstaltsorganisationens

ram. Behovet av det platstillskott, som vid ett genomförande

av medicinalstyrelsens nu framlagda förslag örn renovering och

utbyggnad av en av paviljongerna vid S:t Jörgens sjukhus skulle erhållas,

anser jag icke behöva ifrågasättas. En särskild anledning att vidtaga de

föreslagna åtgärderna ligger däri, att den ifrågavarande paviljongen i sin

nuvarande utformning företer en mindre lämplig planlösning. Detta gäller

i synnerhet flyglarna, vilkas enkelsidiga korridorsystem medför dålig driftekonomi

och försvårar övervakningen. Ehuru även efter vidtagande av de

föreslagna byggnadsåtgärderna paviljongen blir behäftad med vissa brister,

komma likväl genom dessa åtgärder de väsentliga olägenheterna att bliva

botade. Paviljongen i sin helhet erhåller en ny planlösning, som möjliggör

en bättre driftekonomi. Kostnaden för de angivna arbetena kan därför Icke

heller anses helt hänföra sig till de nyvunna platserna. Om kostnaden -— såsom

synes riktigt — slås ut på samtliga vårdplatser inom paviljongen, blir

kostnaden per vårdplats 5 450 kronor. Mot storleken av detta belopp torde

någon berättigad anmärkning icke kunna riktas. 1 betraktande av anförda

omständigheter finner jag mig böra förorda medicinalstyrelsens förslag.

Ändrings- och ombyggnadsarbetena beträffande kasinobyggnaden och paviljongen

komma att medföra en relativt stor ökning av belastningen å det

elektriska ledningssystemet. På grund härav och då den nuvarande transformatorstationen

är otidsenlig samt icke kan utvidgas, fordras, att ny transformator

anskaffas och installeras på annan plas inom sjukhusområdet.

Jag biträder därför det härom framlagda förslaget. Den beräknade kostnaden

för transformatorn finner jag mig kunna godtaga. Erinras må i detta

sammanhang, att vid sjukhuset för närvarande pågår en successiv omläggning

av ledningssystemet från likström lill växelström, varför även oberoende

av nu ifrågavarande byggnadsarbeten kostnadskrävande åtgärder

niliana till riksdagens protokoll 19bft. 6 sand. Nr 12b—125. <>

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 124.

med avseende å de elektriska installationerna skulle hava kommit till utförande.

Jag tillstyrker alltså anvisande av 683 000 kronor för utförande av nämnda

arbeten under budgetåret 1946/47.

Uppförande av vissa uthusbyggnader vid Umedalcns sjukhus vid Umeå.

Kylanläggning vid Ulleråkers sjukhus. Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande

av ett belopp av 27 500 kronor för uppförande vid Umedalens sjukhus

av en uthusbyggnad för vagnar, byggnadsställningar m. m. samt av ett

redskapsskjul för trädgården ävensom anvisande av ett belopp av 30 000

kronor för utförande av en kylrumsanläggning vid Ulleråkers sjukhus.

Elektriska arbeten vid Sundby, S:t Lars, S:ta Maria, Frösö och Furunäsets

sjukhus. I olika skrivelser år 1945 har medicinalstyrelsen gjort

framställning örn anvisande av medel för vissa elektriska arbeten vid ett

flertal sinnessjukhus. De olika framställningarna ha varit föremål för byggnadsstyrelsens

granskning.

Departementschefen har anfört följande.

De av medicinalstyrelsen föreslagna arbetena vid Sundby, S:t Lars, S:ta

Maria, Frösö och Furunäsets sjukhus utgöra ett led i en av styrelsen uppgjord

plan att, i den mån en ökning av strömförbrukningen eller andra omständigheter

påkalla det, verkställa omläggning och komplettering av de

elektriska installationerna vid de statliga sinnessjukhusen. För budgetåren

1944/45 och 1945/46 hava medel för detta ändamål anvisats — förutom för

en första etapp vid Frösö sjukhus — beträffande S:t Sigfrids, S:t Jörgens

och Säters sjukhus. Då de nu föreslagna arbetena synas vara av angelägen

natur, vill jag förorda, att desamma komma till utförande under nästa budgetår.

De beräknade kostnaderna för företagen synas i huvudsak kunna

godtagas. I vissa fall torde dock, om arbetena verställas i sjukhusens egen

regi eller ändringar i förslagen vidtagas, besparingar vara möjliga. Tills

vidare anser jag mig emellertid böra räkna med de av medicinalstyrelsen

angivna beloppen, respektive 20 300, 115 000, 47 280, 50 000 och 81000

kronor, eller tillhopa i runt tal 313 600 kronor.

Komplettering av avloppsledningarna vid Sundby sjukhus. Ytterligare

anslag för uppförande av familjebostadshus vid S:ta Maria sjukhus. Kungl.

Maj:ts förslag innebär dels anvisande av ett belopp av 22 500 kronor för

utförande av en pumpanläggning för komplettering av avloppssystemet vid

Sundby sjukhus, dels ock anvisande av ett belopp av 36 000 kronor för anordnande

av ytterligare två bostadsrum i ettvart av fyra personalbostadshus

vid S:ta Maria sjukhus.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

19

Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt

å Bona.

Genom beslut den 9 februari 1945 har Kungl. Majit uppdragit åt medicinalstyrelsen

att i samråd med fångvårdsstyrelsen och skolöverstyrelsen

verkställa den utredning, som kunde finnas erforderlig för utrönande av

möjligheten att använda statens uppfostringsanstalt å Bona för den statliga

sinnesslövården eller annat ändamål inom medicinalstyrelsens verksamhetsområde.

Denna utredning är ännu icke fullständigt genomförd. I sitt förslag

den 11 september 1945 till 10-årsplan för den statliga sinnesslövårdens

utbyggande ansåg sig emellertid medicinalstyrelsen kunna medtaga ett till

Bona förlagt sjukhus för 360 yngre asociala, imbecilla män.

1 skrivelse den 13 februari 1946 har medicinalstyrelsen framlagt förslag

till modernisering och ombyggnad av de båda flygelbyggnaderna vid den

så kallade gamla anstalten, vilka arbeten befunnits erforderliga medan anstalten

ännu fyllde sin nuvarande funktion.

Departementschefen har tillstyrkt, att ett belopp av 490 000 kronor ställes

till förfogande för arbetenas utförande under nästa budgetår.

Förvärv och byte av mark för statens anstalt för

fallandesjuka.

I skrivelse den 27 november 1945 har medicinalstyrelsen hemställt, alt

ägoutbyte finge äga rum mellan statens anstalt för fallandesjuka och Jönköpings

stad enligt ett av styrelsen framlagt förslag samt att förvärv finge

ske av vissa intill anstaltens nuvarande område belägna ägofigurer, tillhöriga

enskilda personer, till ett pris av sammanlagt (36 860 + 18 543:25

+ 26 500 =) 81 903 kronor 25 öre.

1 ärendet har domänstyrelsen avgivit utlåtande.

Departementschefen har anfört följande.

Utläggningen av det till statens anstalt för fallandesjuka hörande området

är icke lämplig. Området genomskäres av järnväg och landsväg. I väster

inskjuta ägofigurer, tillhöriga enskilda personer. Särskilt med hänsyn till att

härigenom en framtida utbyggnad av anstalten skulle försvåras, finner jag

mig böra förorda, att de av medicinalstyrelsen föreslagna ägohytena och

markförvärven genomföras. De ifrågavarande områden åsätta värdena finner

jag mig kunna godtaga. Medel för förvärven, i runt tal 82 000 kronor, torde

böra anvisas under särskilt anslag å kapitalbudgeten.

Såsom av det förut anförda framgår, äro de fastigheter — östra Vilhelmsro

m. fl. -— vilka disponeras av statens anstalt för fallandesjuka, redovisade

å .statens domäners fond. Från det å riksstalen under femte huvudtiteln

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 124.

upptagna förslagsanslaget lill ersättning till statens domäners fond tor upplåten

mark utgår ersättning bl. a. för upplåtelse av nämnda fastigheter.

Utrustning av nya sinnessjukhus.

I skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen gjort framställning

örn medel för nästa budgetår för dels komplettering av maskinparken vid

en nybyggd snickeriverkstad vid Vipeholms sjukhus, dels ock utrustning av

det till Säters sjukhus anslutna sekundärsjukhuset i Grangärde. Kostnaderna

ha beräknats till 16 500 respektive 180 000 kronor. Efter frånräknande

av en besparing å 70 000 kronor, som förefinnes å tidigare till utrustning

av nya sinnessjukhus anvisade medel, skulle anslagsbehovet för nämnda

båda ändamål uppgå till 126 500 kronor.

Vidare har direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala i skrivelse den

3 oktober 1945 under åberopande av en av professorn B. Jacobowsky hos

direktionen gjord framställning jämte av denne överlämnat kostnadsförslag

hemställt örn anvisande av — utöver tidigare begärda medel för utrustning

av den psykiatriska kliniken vid sjukhuset — ett anslag av 26 100 kronor

till instrumentutrustning för en operationsavdelning vid kliniken. I ärendet

har centrala sjukvårdsberedningens arbetsutskott avgivit utlåtande.

Departementschefen har anfört följande.

Mot de av medicinalstyrelsen framlagda förslagen om komplettering av

maskinparken vid en vid Vipeholms sjukhus nybyggd snickeriverkstad och

utrustning av det till Säters sjukhus anslutna sekundärsjukhuset i Grangärde

har jag intet att erinra.

Jag har förut tillstyrkt, att medel anvisas för anordnande av en operationsavdelning

vid psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Operationsavdelningen är avsedd att färdigställas under nästa budgetår.

Medel torde därför nu böra beräknas även för erforderlig instrumentanskaffning.

Kostnaden härför bör emellertid enligt centrala sjukvårdsberedningens

förslag begränsas till 22 700 kronor.

Då jag förut vid behandlingen av medicinalstyrelsens tioårsplan för sinnessjukvården

tillstyrkt, att för anskaffande av röntgenutrustning till sinnessjukhusen

skulle beräknas ett belopp av 150 000 kronor, skulle följaktligen

medelsbehovet under anslaget till utrustning av nya sinnessjukhus under

nästa budgetår uppgå till sammanlagt (126 500 + 22 700 + 150 000)

299 200 kronor eller, i avrundat tal, 300 000 kronor.

Sammanfattning av Kungl. Majt:s förslag.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har förut tillstyrkt, att staten ekonomiskt understödjer anordnande

och drift av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen. Medel för detta

ändamål behöva emellertid icke beräknas för nästa budgetår.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

21

Vid bifall till vad jag förut förordat skulle för nästa budgetår under anslaget

till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. avses medel

för följande ändamål:

Renovering och tillbyggnad av Mariebergs sjukhus ............ 1 150 000

Psykiatriska kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala...... 620 000

Nybyggnads- och utvidgningsarbeten vid Furunäsets sjukhus . . 600 000

Ytterligare medel för inrättande av sekundäravdelning vid Birgittas

sjukhus .......................................... 33 000

Ytterligare medel för inrättande av sekundäravdelning vid Säters

sJukhVs ................................................ 100 000

Renoveringsarbeten vid Ulleråkers sjukhus .................. 118 000

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid Sundby sjukhus m. m......... 1 107 000

Ombyggnad av Birgittas sjukhus ............................ 1 000 000

Örn- och tillbyggnad vid S:t Jörgens sjukhus.................. 683 000

Uppförande av vissa uthusbyggnader vid Umedalens sjukhus____ 27 500

Kylanläggning vid Ulleråkers sjukhus ........................ 30 000

Elektriska arbeten vid Sundby m. fl. sjukhus ................ 313 600

Komplettering av avloppsledningarna vid Sundby sjukhus...... 22 500

Tilläggsanslag för uppförande av familjebostadshus vid S:ta Maria

sjukhus ................................................ 36 000

Summa kronor 5 840 600

Sammanlagda medelsbehovet under budgetåret 1946/47 för nu föreslagna

arbeten m. m. skulle alltså uppgå till 5 840 600 kronor eller, i avrundat tal,

5 850 000 kronor. Med avseende å de till byggnadsarbetena anvisade medlen

torde få gälla, att den angivna fördelningen icke skall vara i detalj bindande

för medlens disposition. I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas

bedrivande eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt

Kungl. Maj ds bestämmande en ökning av beräknad medelsdisposition för

visst ändamål kunna ske mot det att motsvarande minskning vidtages för ett

annat.

För ombyggnadsarbeten å statens uppfostringsanstalt å Bona bör ett belopp

av 490 000 kronor ställas till förfogande.

Vidare bör för förvärv av vissa markområden — att disponeras av statens

anstalt för fallandesjuka — ett anslag av 82 000 kronor anvisas.

Härutöver skulle för utrustning av nya sinnessjukhus erfordras ett anslag

av 300 000 kronor.

Motionerna.

Röntgenanläggning vid Mariebergs sjukhus. I samband med Kungl.

Majlis förslag har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren

av herrar Osterman och Ståhl väckt motion (lii 157), vari hemställts,

att riksdagen ville bevilja elt belopp av 50 000 kronor för installerande av

röntgenanläggning vid Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 124.

Personalbostäder vid S:t Jörgens sjukhus. Vidare har utskottet i detta

sammanhang behandlat två likalydande motioner, väckta, den ena inom

första kammaren av herr Karl Andersson m. fl. (1:273), och den andra

inom andra kammaren av herr Andersson i Mölndal m. fl. (II: 427), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett anslag av 280 000 kronor till personalbostäder

vid S:t Jörgens sjukhus.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet hänvisa

till motionen II: 427.

Utskottet.

I likhet med departementschefen och medicinalstyrelsen anser utskottet

behov föreligga av snara åtgärder för förbättring av den statliga sinnessjukvården.

Ytterligare utredning i vissa betydelsefulla hänseenden är dock erforderlig.

Såsom departementschefen framhåller bör därvid i främsta rummet

beaktas förhållandet mellan den kvalificerade sinnessjukvård, som staten

bedriver, och den verksamhet på samma område, för vilken kommunerna

för närvarande äro huvudmän. Departementschefen utgår ifrån, att

landstingen (och de i landsting icke deltagande städerna) alltjämt skola ombesörja

vården av lättskötta sinnessjuka. Enligt utskottets mening bör emellertid

även denna fråga tagas under ytterligare övervägande och bliva föremål

för en förutsättningslös undersökning. För att denna omprövning icke

skall fördröja utbyggandet av den för ifrågavarande klientel avsedda anstaltsorganisationen,

är det angeläget att densamma slutföres snarast

möjligt.

Vad departementschefen anfört i fråga örn inrättande med statsunderstöd

av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen föranleder ej erinran från utskottets

sida. Sålunda har utskottet bland annat funnit bärande skäl anförda

för uttalandet, att dylik klinik bör anslutas till centrallasarett eller, om så

icke skulle befinnas lämpligt, till annat delat lasarett. Utskottet förutser

emellertid, att särskilda skäl måhända i något undantagsfall kunna anföras

för att kliniken förlägges till ett ej delat lasarett. I sådan händelse bör Kungl.

Maj:t vara oförhindrad att besluta härom utan riksdagens hörande.

Medicinalstyrelsen har framhållit, att vid de statliga sinnessjukhusen föreligger

ett behov av 16 röntgeninstallationer, vilka envar kan beräknas draga

en kostnad av cirka 37 000 kronor. Den totala kostnaden beräknas alltså

uppgå till i runt tal 600 000 kronor. För detta ändamål föreslår Kungl.

Maj:t, att för nästa budgetår ett belopp av 150 000 kronor skall beräknas

under reservationsanslaget till utrustning av nya sinnessjukhus. I den vid

riksdagens början väckta motionen II: 157 har föreslagits, att visst belopp

skulle beviljas för installerande av röntgenanläggning vid Mariebergs sjukhus

vid Kristinehamn. Röntgenutrustningen borde enligt motionen redan

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

23

från början omfatta apparatur, som tillåter skallundersökningar, varför be

loppet i fråga borde bestämmas till 50 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag. Enligt vad utskottet inhämtat

kommer Mariebergs sjukhus att upptagas i medicinalstyrelsens förslag till

plan över användningen av det ifrågavarande beloppet å 150 000 kronor.

Syftet med motionen får därmed anses vara i huvudsak tillgodosett, varför

särskild medelsanvisning icke numera kan anses erforderlig. Utan att vilja

taga ställning till frågan örn utrustningens omfattning vid Mariebergs sjukhus,

vill utskottet i detta sammanhang understryka vad departementschefen

anfört därom, att röntgenutrustningen vid sinnessjukhusen icke bör göras

kostsammare än som påkallas av behovet.

Även frågan örn sinnesslövårdens utbyggande har ansetts påkalla förnyade

överväganden. Vad som anförts i detta ämne föranleder ej annat uttalande

från utskottets sida än att utskottet i likhet med departementschefen

finner det motiverat, att staten i viss utsträckning medverkar till att landstingens

centralanstalter befrias från obildbara sinnesslöa.

Till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. föreslås ett

investeringsanslag av 5 850 000 kronor. Vid genomgång av de särskilda utgiftsändamålen

under anslaget har utskottet ej funnit anledning till erinran

mot det sålunda äskade beloppet. I anslutning till Kungl. Maj:ts förslag

beträffande S:t Jörgens sjukhus — enligt vilket ett belopp av 683 000 kronor

skulle avses för ändringsarbeten inom administrations- och kasinobyggnaderna

samt om- och tillbyggnad av en av vårdpaviljongerna ävensom

vissa av dessa åtgärder föranledda ändringar beträffande de elektriska installationerna

— har emellertid i de likalydande motionerna 1:273 och

II: 427 erinrats om behovet av personalbostäder vid sjukhuset. Vid sitt besök

på S:t Jörgens sjukhus för två år sedan fann utskottet trängande behov

föreligga av förbättrade förhållanden i nämnda hänseende. Framställningar

till medicinalstyrelsen ha gjorts av sjukhusdirektionen dels i juli 1943, dels

ock innevarande vår sedan det visat sig att medel för ändamålet ej upptagits

i medicinalstyrelsens tioårsplan. I dessa framställningar ha angivits vissa

riktlinjer för lösningen av personalens bostadsfråga, men de ha stannat vid

en begäran om medel för utförande av erforderliga utredningar. Med hänsyn

till det outredda skick, vari frågan befinner sig, anser sig utskottet förhindrat

alt tillstyrka motionsyrkandet om anvisande av 280 000 kronor för

bostadsfrågans ordnande. Emellertid vill utskottet i anledning av motionerna

framhålla angelägenheten av att erforderlig utredning i ämnet skyndsamt

åvägabringas. Därvid bör även undersökas i vilken utsträckning med

hänsyn till arbetsförhållandena vid sjukhuset och de anställdas möjligheter

att själva ordna sin bostadsfråga kan anses erforderligt, att personalbostäder

tillhandahållas genom statens försorg.

Vad Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit i förevarande proposition har ej givit

utskottet anledning till erinran.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 124.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

A. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

I. godkänna i statsrådsprotokollet över socialärenden för

den 8 mars 1946 förordade grunder för statsbidrag till inrättande

och drift av psykiatriska kliniker vid kroppssjukhusen;
II.

medgiva att statens uppfostringsanstalt å Bona överföres

till den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården från

och med den tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer;

III. besluta

a) att vid Mariebergs sjukhus i Kristinehamn skola i huvudsaklig

överensstämmelse med i nämnda statsrådsprotokoll

förordat förslag såsom en andra etapp verkställas omoch

nybyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst

1 235 000 kronor,

b) att vid Vipeholms sjukhus i Lund skall i huvudsaklig

överensstämmelse med i samma statsrådsprotokoll förordat

förslag uppföras en ny vårdpaviljong för kvinnor för en

beräknad kostnad av högst 895 000 kronor,

c) att vid Birgittas sjukhus i Vadstena skola i huvudsaklig

överensstämmelse med i propositionen nr 242 till 1945

års riksdag framlagt förslag i en första etapp utföras omoch

nybyggnadsarbeten för en beräknad kostnad av högst

4 150 000 kronor;

IV. medgiva

a) att av det område, som disponeras av statens anstalt

för fallandesjuka, stadsägorna 109, 110, 142, 143 och 151 i

Jönköpings stad må överlåtas till staden i utbyte mot delar

av stadsägorna 5, 52, 53, 91, 92, 93, 95 och 241, stadsägan

90, delar av skiftesvägarna o, p och q samt tillhörande

strandremsa vid Vättern,

b) att förvärv för statens räkning må ske av följande inom

Jönköpings stad belägna områden, nämligen stadsägorna 99,

100 och 129 till ett pris av 36 860 kronor, stadsägan 106 till

ett pris av 18 543 kronor 25 öre och stadsägan 105 till ett

pris av 26 500 kronor;

B. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna 1:273 och 11:427, i vad

nämnda motioner avse anslagsfrågan, till Vissa byggnadsarbeten

vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret

1946/47 under statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 5 850 000 kronor;

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 124.

25

C. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

för budgetåret 1946/47 anvisa

1) till Förvärv av mark för statens anstalt för fallandesjuka

under statens affärsverksfonder, domänverket, ett

investeringsanslag av 82 000 kronor,

2) till Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt

å Bona under femte huvudtiteln ett reservationsanslag av

490 000 kronor,

3) till Utrustning av nya sinnessjukhus under femte huvudtiteln

ett reservationsanslag av 300 000 kronor;

D. att motionen II: 157 ej må av riksdagen bifallas;

E. att riksdagen må i anledning av motionerna I: 273 och

II: 427 i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam

utredning av frågan örn personalbostäder vid S:t Jörgens

sjukhus.

Stockholm den 10 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo, Andrén,

Bäckström, Gustaf Karlsson, Boman, fröken Andersson, herrar Johan Eric Ericson,

Bosenberg, Hesselbom och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Rubbestad, Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Holmström,

Åkerström, Petterson i Degerfors och Persson i Vinberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 124—125.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:209 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utbyggnad av sinnessjukvården m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten