Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i civila avlöning sreglementet och avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
1946-05-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:126, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i civila avlöning sreglementet och avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 126.
1
Nr 126.
Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till vissa ändringar i civila avlöning sreglementet och
avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna,
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 138 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 1 mars 1946, föreslagit
riksdagen att dels godkänna vid propositionen fogade förslag till kungörelser
om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet och avlöningsreglement
för de högre kommunala skolorna, dels ock bemyndiga
Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i nämnda statsrådsprotokoll
förordats meddela föreskrifter»! fråga om a) fri förläggning och
fri förplägnad till beställningshavare vid tjänstgöring å egen förläggningsort
under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret därunder icke kan bibehållas,
och b) fri tjänstebostad m. m. åt försvars attachéer och biträdande
försvarsattachéer i Moskva.
Lönereglering för justitieråd och regeringsråd. Av riksdagen vid behandlingen
av vederbörande avlöningsanslag under andra huvudtiteln beslutad
lönereglering för justitieråden och regeringsråden ha föranlett förslag till införande
av en ny paragraf (58 a) i civila avlöningsreglementet.
Tredje momentet av nämnda paragraf har enligt Kungl. Majlis förevarande
förslag följande lydelse.
I stället för vad i 4 § 2 mom. stadgas skall gälla, att med befattning såsom
justitieråd eller regeringsråd ej må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande
eller ledamot i styrelse för företag, som avses i 4 § 2 morn., eller annan
t jänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag eller uppdrag såsom skiljeman.
I samband med detta förslag har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergquist
(1:266) och den andra inom andra kammaren av herr Cruse (11:417), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte godkänna Kungl. Majlis förslag till kungörelse
om ändring av civila avlöningsreglementet med den ändring, alt ovannämnda
moment (58 a § 3 mom.) erhåller följande lydelse.
I stället för vad i 4 § 2 inom. stadgas skall gälla, att med befattning såsom
justitieråd eller regeringsråd ej må förenas vare sig uppdrag såsom ordfö
B
i hany till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 126—126. 1
2 Statsutskottets utlåtande nr 126.
rande eller ledamot i styrelse för företag, som avses i 4 §2 mom eller annan
tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag, ej heller skdjemannauppdrag
annat än som ordförande eller ensam skdjedomare.
Vid återgivande här ovan av Kungl. Majlis oell motionärernas förelag lia
de delar av förslagen, vari de avvika från varandra, av utskottet kursiverats.
Motionärerna hava konstaterat, att Kungl. Majlis förslag överensstämmer
nied nu gällande regler och till stöd för sitt förslag om ändring av nämnda
regler i huvudsak anfört följande.
Förbud för justitieråd och regeringsråd att mottaga uppdrag som skiljemän
genomfördes 1926 och motiverades därmed, att åtagande fran ms ti leod!
regeringsrådens sida av skiljemannauppdrag ej kunde anses förenligt
med den ställning, som dessa ämbetsman lillege i egenskap av thovall av
landets högsta domarmakt. , „
Redan vid tiden för tillkomsten av förbudet mot skiljemannauppdrag
rådde starkt delade meningar om dess lämplighet De tvivel, som da yppades
i fråga om gagnet av denna bestämmelse, ha därefter vuxit i styrka och
åtskilliga omständigheter lia inträffat, som nu stalla tingall i delvis annan
bCMedinnu rådande rättegångssystem spelar skiljedomsförfarandet en betydande
roll för parter, som önska få ett snabbt avgörande av uppkommande
rättstvister. Vikten av att kunna förvärva verkligt framstående jurister som
skiljemän ligger i öppen dag, och det måste anses anmärkningsvärd att de
jurister som prövats skickade htt vara ledamöter av landets hogsta domstolar
skola vara uteslutna från möjligheterna att tjäna rättsväsendet pa
deUnd0eI?rfåörarbetena till nya rättsgångsbalken har denna fråga uppmärksammats.
Processlagberedningen föreslog i sitt ar 1938 framlagda betänkande
att hovrätt i vissa fall skulle äga att som första instans upptaga tv i - mål örn parterna överenskommit, att tvisten skulle upptagas omedelbart i
hovrätt samt att hovrätt i sådant fall skulle vara enda instans. Som moti
för detta förslag framhöll beredningen, att förfarandet skulle ha bil uppgift
alt tillgodose affärslivets behov av skyndsamma avgöranden. Det 111
buds stående skiljemannaförfarandet vore enligt beredningens mening ine
hänsyn till garantierna för avgörandets tillförlitlighet i manga fall underlägset
ett domstolsförfarande. Under remissbehandlingen av processlagnerednin^ens
förslag uttalades från flera hall, framst fran underdomstolarnas
sida stark kritik av förslaget. Vid lagrådsgransknmgen ansloto sig
två ledamöter till processlagberedningens förslag, under det att de tva aterslående
ledamöterna avstyrkte detsamma. Sistnämnda edamoter funmn
att den föreslagna anordningen leke syntes vara ignad afl ™
utsträckning tillgodose de önskemål, som man mom affärslivet sokte tor
verkliga genom att hänskjuta tvister till avgörande av skiljeman. Dessa
ledamöter anvisade i stället utvägen med en reglering av skiljlemann af o> - farandet på sådant sätt, att största möjliga garantier vunnes för avgoran£ÄöYtlighet,
och uttalade som önskvärt, domstota™» larfama tedamöter
kunde åtaga sig skiljemannauppdrag;
unnställas för domare i någon instans. — Forediägande ^departementsc ^
fen förklarade vid framläggande av förslaget till ny rättegangsba, '' sig an ,
ah processlagberedningem förslag örn inrättande inom domstolsojgai^
tion av ett förfarande, som kunde ersatta skiljemannaförfarandet, icke to
det dåvarande borde upptagas i lagstiftningen. Riksdagen gjorde ej ändring
Statsutskottets utlåtande nr 126.
3
i det av Kungl. Majit framlagda lagförslaget i denna del. Riksdagen uttalade
dock, att det ur rättsordningens synpunkt icke vore tillfredsställande,
att intresset av skyndsamhet i rättsskipningen icke kunde tillgodoses genom
statliga organ utan uteslutande genom skiljemannaförfarande. Riksdagen
ansåg därför, att frågan borde ägnas fortsatt uppmärksamhet. Något förslag,
motsvarande det av processlagberedningen framlagda, har emellertid
ej utarbetats.
Med hänsyn till vad salunda förekommit har man all anledning antaga,
att även efter rättegångsreformens ikraftträdande skiljemannaförfarandet
kommer att bliva av stor betydelse. Det är därför av vikt, på sätt uttalats
inom lagrådet, att största möjliga garantier skapas för ett tillförlitligt avgörande
i skiljedomar. En förutsättning härför är, att de bästa juridiska
krafter stå till buds som skiljemän. Betydelsen härav har också nyligen
vitsordats av riksdagen. Vid den år 1943 genomförda löneregleringen för
häradshövdingarna kom nämligen motsvarande spörsmål under debatt. Löneregleringen
innebar, att häradshövdingarna i de största domsagorna i lönehänseende
erhöllo en ställning, som närmade sig justitie- och regeringsrådens,
och de sakkunniga, vilkas betänkande lag till grund för löneregleringen,
hade föreslagit förbud för häradshövdingarna att mottaga skiljemannauppdrag.
Da det ansågs vara av stor vikt, att erfarna domare kunde utnyttjas
som skiljemän för att skiljemannainstitutet ej skulle förlora i värde, föreslog
emellertid Kungl. Majit, att häradshövding skulle äga mottaga uppdrag
som ordförande i skiljenämnd eller ensam skiljedomare, och detta förslag
vann riksdagens bifall.
Även med hänsyn till justitie- och regeringsrådens ämbetsuppgifter torde
det vara av varde, att de beredas möjlighet att i de friare former, som
skiljemannaförfarandet innebär, deltaga i slitande av rättstvister. Det har
ofta anmärkts, att domstolarnas ledamöter genom en för långt driven isolering
kunna komma att berövas den kontakt med samhällslivet, som är av
stor vikt for ett ratt utövande av domarämbetet. Genom deltagande i rättsskipningen
utanför domstolarna tillföras de erfarenhet och impulser som
annars ej skulle stå dem till huds.
De farhågor, som uttalats att justitie- och regeringsrådens tjänstgöring
som skiljedomare skulle kunna skada deras ämbetsställning, synas högst
väsentligt överdrivna. Ett utövande av skiljedomarverksamhet innebär fullgörande
av en domamppgift, och om rätten att mottaga skiljemannauppdrag
... s*u ®*ett } ,om häradshövdingarna och som synes böra ske
järnvä1 beträffande justitie- och regeringsråden — begränsas till att avse
ordförandeskap i skiljenämnd eller uppdrag som ensam skiljedomare, torde
några befogade anmärkningar icke kunna riktas däremot
Ersättning i vissa fall till vikarie för tingsdomare eller särskild inskrivningsdomare
vid häradsrätt. Det under denna rubrik behandlade förslaget
innehar sådan ändring av 49 § 3 morn. 5 punkten civila avlöningsreglementet,
alt Kungl. Majit bemyndigas besluta örn särskild ersättning vid förordnande
att uppehålla befattning såsom tingsdomare eller särskild inskrivningsdomare,
därest förordnandet kan väntas bliva av längre varaktighet.
Vissa naturaförmåner till sjuksköterska
Majis förslag innebär, att i 51 ij 3 moni. civil
en bestämmelse av innehål], all sjukskölerska
vid garnisonssjuhlius. Kungl.
la avlöningsreglementet intages
, som mottager kost in natura
4
Statsutskottets utlåtande nr 126.
eller för vars räkning verkställes tvätt genom kronans försorg, skall erlägga
ersättning härför genom avdrag å avlöningen eller på annat sätt i enlighet
med bestämmelser, som meddelas av försvarets sjukvårdsförvaltning.
Begravningshjälp till dödsbo efter landshövding. I anslutning till vad
som anförts i statsverkspropositionen (För flera huvudtitlar gemensamma
frågor, s. 23) föreslås, att landshövdingarna ej längre skola undantagas från
rätt till begravningshjälp. Förslaget påkallar ändrad lydelse av 60 § 2 morn.
civila avlöningsreglementet.
Särskilda förmåner i vissa fall vid tjänstgöring å egen förläggningsort.
I skrivelser till Kungl. Maj :t ha flygförvaltningen, svenska officersförbundet,
svenska underofficersförbundet och försvarsväsendets underh ef edsförbund
anhållit om sådan ändring av militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet,
att beställningshavare måtte kunna komma i åtnjutande
av tjänstgöringstraktamente respektive kommenderingstillägg vid tjänstgöring
å egen förläggningsort under sådana förhållanden, att det vanliga
kvarteret icke kunde bibehållas. Flygförvaltningen har ock föreslagit den
förutsättningen för ersättningarnas utgående, att det vanliga kvarteret icke
kunde bibehållas under viss tid, exempelvis mer än 24 timmar. Vidare har
chefen för Bohusläns regemente — med förmälan, att regementet, vars forläggningsort
vöre Uddevalla stad, hade ett övningsfält, Bulid, som vore beläget
inom förutvarande Bäve socken på ett avstånd av omkring 7 km fran
kasemetablissementet, samt att Bäve socken från och med den 1 januari
1945 inkorporerats med Uddevalla stad, varvid övningsfältet blivit beläget
inom förläggningsorten och den förut befintliga rätten till tjänstgöringstraktamente
och kommenderingstillägg upphört — hemställt, att regementets fast
anställda officerare och underofficerare vid tjänstgöring med trupp pa övningsfältet
Bulid måtte, med undantag i förekommande fall av tjänstgörings - traktamente, alltfort komma i åtnjutande av de förmåner i fråga om fri torplägnad
och fri förläggning, som tillkommit dem före Bave sockens inkor
-
porering. . . .. .
Över framställningarna lia utlåtanden avgivits av försvarets civilförvaltning
såvitt avser samtliga framställningar utom flygförvaltningens, och av
försvarsväsendets lönenämnd, såvitt avser samtliga framställningar utom
svenska officers- och underofficersförbundens.
Chefen för finansdepartementet har för egen del i huvudsak anfort följande.
Tjänstgöringstraktamente vid tjänstgöring utom egen förläggningsort är
avsett att bereda tjänstemannen ersättning för de extra kostnader, som n
malt äro förenade med sådan tjänstgöring. För militära bestallningshavare
bär det i vissa fall ansetts lämpligt att ersätta det eljest utgående tjanstgoringstraktamentet
med fri förläggning och fri förplägnad samt ett mindre traktamente
Att tjänstgöringstraktamentet icke helt uteslutits i dessa fall, bero
Då att tjänstgöringen kan förutsättas medföra flera extrakostnader an for
förläggning och förplägnad. Vid tjänstgöring å egen förläggningsort - aven
om det vanliga kvarteret ej kan bibehållas — synas emellertid sådana extra
-
Statsutskottets utlåtande nr 126.
5
kostnader icke behöva uppkomma i sådan omfattning, att det vore motiverat
med något särskilt tjänstgöringstraktamente. Såsom motivering för beviljande
av tjänstgöringstraktamente vid dylik tjänstgöring i vanliga fall synes mig
rätteligen ej heller kunna åberopas det förhållandet, att sådan förmån tillerkänts
beställningshavare med förläggningsort i fästning. Däremot synas
skäl kunna åberopas för att beställningshavare vid sådan tjänstgöring, att
han icke kan bibehålla sitt vanliga kvarter, erhåller förmånen av fri förläggning
och fri förplägnad. Av framställningarna synes mig framgå, att detta är
lämpligt ej endast i beställningshavarens eget intresse.
Då fri förläggning och fri förplägnad i avsedda fall utgöra en avlöningsförmån,
som synes gå utöver vad som avses i avlöningsreglementena, torde
Kungl. Majit böra utverka riksdagens bemyndigande att meddela sådana
bestämmelser, att beställningshavare må vid tjänstgöring å egen förläggningsort
under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret därunder icke
kan bibehållas, kunna erhålla fri förplägnad och fri förläggning.
Beräkning av begravningshjälp till dödsbo efter rektor vid högre kommunalskola.
I avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna föreslås,
att en bestämmelse införes av innebörd, att vid beräkning av begravningshjälp
till dödsbo efter rektor vid sådan skola lönen skall ökas med
rektorsarvodet.
Fri tjänstebosiad m. m. åt försvarsattachéer oeh biträdande försvarsattachéer
i Moskva. Genom brev den 30 juni 1939 har Kungl. Majit med stöd
av riksdagens beslut medgivit, att samtliga vid beskickningen i Moskva anställda
extra ordinarie tjänstemän finge åtnjuta förmånen av fri bostad med
uppvärmning och belysning i av staten förhyrda lägenheter.
Kungl. Majit hemställer nu om riksdagens medgivande till att samma förmåner
må få åtnjutas jämväl av försvarsattachéerna och de biträdande försvarsattachéerna
vid samma beskickning.
Motionärerna ha föreslagit, att gällande bestämmelser örn justitieråds och
regeringsråds rätt att med ämbetet förena uppdrag såsom skiljeman skola
erhålla en viss jämkning i samband med befattningarnas inordnande under
civila avlöningsreglemenlet. Sålunda skulle de enligt motionärernas förslag
bliva berättigade mottaga skiljemannauppdrag som ordförande i skiljenämnd
och som ensam skiljedomare.
Utskottet, som ej är berett att förorda den ifrågavarande jämkningen, tillstyrker
det av Kungl. Majit i nämnda hänseende framlagda förslaget.
Icke heller i övrigt har Kungl. Majits förslag givit utskottet anledning till
erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må
A. med bifall till Kungl. Majits förslag samt med avslag å
motionerna 1:266 och 11:417 godkiinna vid propositionen
fogat förslag till kungörelse örn ändring i vissa delar av civila
avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8),
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 126.
B. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
1) godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse
om viss ändring av avlöningsreglementet den 30 juni 1943
(nr 509) för de högre kommunala skolorna,
2) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som förordats i statsrådsprotokollet över finansärenden
för den 1 mars 1946 meddela föreskrifter i
fråga om
a) fri förläggning och fri förplägnad till beställningshavare
vid tjänstgöring å egen förläggningsort under sådana förhållanden,
att det vanliga kvarteret därunder icke kan bibehållas,
och
b) fri tjänstebostad m. m. åt försvarsattachéer och biträdande
försvarsattachéer i Moskva.
Stockholm den 10 maj 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo, Andrén,
Bäckström, Gustaf Karlsson, Boman, fröken Andersson, herrar Johan Eric Ericson, Rosenberg,
Hesselbom och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,
Rubbestad, Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Holmström, Åkerström,
Petterson i Degerfors och Persson i Vinberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:254 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till vissa ändringar i civila avlöning sreglementet och avlöningsreglementet för a1 i texten