Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i civila avlöning sreglementet och avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1946-05-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:126, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till vissa ändringar i civila avlöning sreglementet och avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126.

1

Nr 126.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till vissa ändringar i civila avlöning sreglementet och

avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 138 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 1 mars 1946, föreslagit

riksdagen att dels godkänna vid propositionen fogade förslag till kungörelser

om ändring i vissa delar av civila avlöningsreglementet och avlöningsreglement

för de högre kommunala skolorna, dels ock bemyndiga

Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med vad i nämnda statsrådsprotokoll

förordats meddela föreskrifter»! fråga om a) fri förläggning och

fri förplägnad till beställningshavare vid tjänstgöring å egen förläggningsort

under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret därunder icke kan bibehållas,

och b) fri tjänstebostad m. m. åt försvars attachéer och biträdande

försvarsattachéer i Moskva.

Lönereglering för justitieråd och regeringsråd. Av riksdagen vid behandlingen

av vederbörande avlöningsanslag under andra huvudtiteln beslutad

lönereglering för justitieråden och regeringsråden ha föranlett förslag till införande

av en ny paragraf (58 a) i civila avlöningsreglementet.

Tredje momentet av nämnda paragraf har enligt Kungl. Majlis förevarande

förslag följande lydelse.

I stället för vad i 4 § 2 mom. stadgas skall gälla, att med befattning såsom

justitieråd eller regeringsråd ej må förenas vare sig uppdrag såsom ordförande

eller ledamot i styrelse för företag, som avses i 4 § 2 morn., eller annan

t jänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag eller uppdrag såsom skiljeman.

I samband med detta förslag har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergquist

(1:266) och den andra inom andra kammaren av herr Cruse (11:417), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte godkänna Kungl. Majlis förslag till kungörelse

om ändring av civila avlöningsreglementet med den ändring, alt ovannämnda

moment (58 a § 3 mom.) erhåller följande lydelse.

I stället för vad i 4 § 2 inom. stadgas skall gälla, att med befattning såsom

justitieråd eller regeringsråd ej må förenas vare sig uppdrag såsom ordfö
B

i hany till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 126—126. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 126.

rande eller ledamot i styrelse för företag, som avses i 4 §2 mom eller annan

tjänstebefattning eller därmed jämförligt uppdrag, ej heller skdjemannauppdrag

annat än som ordförande eller ensam skdjedomare.

Vid återgivande här ovan av Kungl. Majlis oell motionärernas förelag lia

de delar av förslagen, vari de avvika från varandra, av utskottet kursiverats.

Motionärerna hava konstaterat, att Kungl. Majlis förslag överensstämmer

nied nu gällande regler och till stöd för sitt förslag om ändring av nämnda

regler i huvudsak anfört följande.

Förbud för justitieråd och regeringsråd att mottaga uppdrag som skiljemän

genomfördes 1926 och motiverades därmed, att åtagande fran ms ti leod!

regeringsrådens sida av skiljemannauppdrag ej kunde anses förenligt

med den ställning, som dessa ämbetsman lillege i egenskap av thovall av

landets högsta domarmakt. , „

Redan vid tiden för tillkomsten av förbudet mot skiljemannauppdrag

rådde starkt delade meningar om dess lämplighet De tvivel, som da yppades

i fråga om gagnet av denna bestämmelse, ha därefter vuxit i styrka och

åtskilliga omständigheter lia inträffat, som nu stalla tingall i delvis annan

bCMedinnu rådande rättegångssystem spelar skiljedomsförfarandet en betydande

roll för parter, som önska få ett snabbt avgörande av uppkommande

rättstvister. Vikten av att kunna förvärva verkligt framstående jurister som

skiljemän ligger i öppen dag, och det måste anses anmärkningsvärd att de

jurister som prövats skickade htt vara ledamöter av landets hogsta domstolar

skola vara uteslutna från möjligheterna att tjäna rättsväsendet pa

deUnd0eI?rfåörarbetena till nya rättsgångsbalken har denna fråga uppmärksammats.

Processlagberedningen föreslog i sitt ar 1938 framlagda betänkande

att hovrätt i vissa fall skulle äga att som första instans upptaga tv i - mål örn parterna överenskommit, att tvisten skulle upptagas omedelbart i

hovrätt samt att hovrätt i sådant fall skulle vara enda instans. Som moti

för detta förslag framhöll beredningen, att förfarandet skulle ha bil uppgift

alt tillgodose affärslivets behov av skyndsamma avgöranden. Det 111

buds stående skiljemannaförfarandet vore enligt beredningens mening ine

hänsyn till garantierna för avgörandets tillförlitlighet i manga fall underlägset

ett domstolsförfarande. Under remissbehandlingen av processlagnerednin^ens

förslag uttalades från flera hall, framst fran underdomstolarnas

sida stark kritik av förslaget. Vid lagrådsgransknmgen ansloto sig

två ledamöter till processlagberedningens förslag, under det att de tva aterslående

ledamöterna avstyrkte detsamma. Sistnämnda edamoter funmn

att den föreslagna anordningen leke syntes vara ignad afl ™

utsträckning tillgodose de önskemål, som man mom affärslivet sokte tor

verkliga genom att hänskjuta tvister till avgörande av skiljeman. Dessa

ledamöter anvisade i stället utvägen med en reglering av skiljlemann af o> - farandet på sådant sätt, att största möjliga garantier vunnes för avgoran£ÄöYtlighet,

och uttalade som önskvärt, domstota™» larfama tedamöter

kunde åtaga sig skiljemannauppdrag;

unnställas för domare i någon instans. — Forediägande ^departementsc ^

fen förklarade vid framläggande av förslaget till ny rättegangsba, '' sig an ,

ah processlagberedningem förslag örn inrättande inom domstolsojgai^

tion av ett förfarande, som kunde ersatta skiljemannaförfarandet, icke to

det dåvarande borde upptagas i lagstiftningen. Riksdagen gjorde ej ändring

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126.

3

i det av Kungl. Majit framlagda lagförslaget i denna del. Riksdagen uttalade

dock, att det ur rättsordningens synpunkt icke vore tillfredsställande,

att intresset av skyndsamhet i rättsskipningen icke kunde tillgodoses genom

statliga organ utan uteslutande genom skiljemannaförfarande. Riksdagen

ansåg därför, att frågan borde ägnas fortsatt uppmärksamhet. Något förslag,

motsvarande det av processlagberedningen framlagda, har emellertid

ej utarbetats.

Med hänsyn till vad salunda förekommit har man all anledning antaga,

att även efter rättegångsreformens ikraftträdande skiljemannaförfarandet

kommer att bliva av stor betydelse. Det är därför av vikt, på sätt uttalats

inom lagrådet, att största möjliga garantier skapas för ett tillförlitligt avgörande

i skiljedomar. En förutsättning härför är, att de bästa juridiska

krafter stå till buds som skiljemän. Betydelsen härav har också nyligen

vitsordats av riksdagen. Vid den år 1943 genomförda löneregleringen för

häradshövdingarna kom nämligen motsvarande spörsmål under debatt. Löneregleringen

innebar, att häradshövdingarna i de största domsagorna i lönehänseende

erhöllo en ställning, som närmade sig justitie- och regeringsrådens,

och de sakkunniga, vilkas betänkande lag till grund för löneregleringen,

hade föreslagit förbud för häradshövdingarna att mottaga skiljemannauppdrag.

Da det ansågs vara av stor vikt, att erfarna domare kunde utnyttjas

som skiljemän för att skiljemannainstitutet ej skulle förlora i värde, föreslog

emellertid Kungl. Majit, att häradshövding skulle äga mottaga uppdrag

som ordförande i skiljenämnd eller ensam skiljedomare, och detta förslag

vann riksdagens bifall.

Även med hänsyn till justitie- och regeringsrådens ämbetsuppgifter torde

det vara av varde, att de beredas möjlighet att i de friare former, som

skiljemannaförfarandet innebär, deltaga i slitande av rättstvister. Det har

ofta anmärkts, att domstolarnas ledamöter genom en för långt driven isolering

kunna komma att berövas den kontakt med samhällslivet, som är av

stor vikt for ett ratt utövande av domarämbetet. Genom deltagande i rättsskipningen

utanför domstolarna tillföras de erfarenhet och impulser som

annars ej skulle stå dem till huds.

De farhågor, som uttalats att justitie- och regeringsrådens tjänstgöring

som skiljedomare skulle kunna skada deras ämbetsställning, synas högst

väsentligt överdrivna. Ett utövande av skiljedomarverksamhet innebär fullgörande

av en domamppgift, och om rätten att mottaga skiljemannauppdrag

... s*u ®*ett } ,om häradshövdingarna och som synes böra ske

järnvä1 beträffande justitie- och regeringsråden — begränsas till att avse

ordförandeskap i skiljenämnd eller uppdrag som ensam skiljedomare, torde

några befogade anmärkningar icke kunna riktas däremot

Ersättning i vissa fall till vikarie för tingsdomare eller särskild inskrivningsdomare

vid häradsrätt. Det under denna rubrik behandlade förslaget

innehar sådan ändring av 49 § 3 morn. 5 punkten civila avlöningsreglementet,

alt Kungl. Majit bemyndigas besluta örn särskild ersättning vid förordnande

att uppehålla befattning såsom tingsdomare eller särskild inskrivningsdomare,

därest förordnandet kan väntas bliva av längre varaktighet.

Vissa naturaförmåner till sjuksköterska

Majis förslag innebär, att i 51 ij 3 moni. civil

en bestämmelse av innehål], all sjukskölerska

vid garnisonssjuhlius. Kungl.

la avlöningsreglementet intages

, som mottager kost in natura

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 126.

eller för vars räkning verkställes tvätt genom kronans försorg, skall erlägga

ersättning härför genom avdrag å avlöningen eller på annat sätt i enlighet

med bestämmelser, som meddelas av försvarets sjukvårdsförvaltning.

Begravningshjälp till dödsbo efter landshövding. I anslutning till vad

som anförts i statsverkspropositionen (För flera huvudtitlar gemensamma

frågor, s. 23) föreslås, att landshövdingarna ej längre skola undantagas från

rätt till begravningshjälp. Förslaget påkallar ändrad lydelse av 60 § 2 morn.

civila avlöningsreglementet.

Särskilda förmåner i vissa fall vid tjänstgöring å egen förläggningsort.

I skrivelser till Kungl. Maj :t ha flygförvaltningen, svenska officersförbundet,

svenska underofficersförbundet och försvarsväsendets underh ef edsförbund

anhållit om sådan ändring av militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet,

att beställningshavare måtte kunna komma i åtnjutande

av tjänstgöringstraktamente respektive kommenderingstillägg vid tjänstgöring

å egen förläggningsort under sådana förhållanden, att det vanliga

kvarteret icke kunde bibehållas. Flygförvaltningen har ock föreslagit den

förutsättningen för ersättningarnas utgående, att det vanliga kvarteret icke

kunde bibehållas under viss tid, exempelvis mer än 24 timmar. Vidare har

chefen för Bohusläns regemente — med förmälan, att regementet, vars forläggningsort

vöre Uddevalla stad, hade ett övningsfält, Bulid, som vore beläget

inom förutvarande Bäve socken på ett avstånd av omkring 7 km fran

kasemetablissementet, samt att Bäve socken från och med den 1 januari

1945 inkorporerats med Uddevalla stad, varvid övningsfältet blivit beläget

inom förläggningsorten och den förut befintliga rätten till tjänstgöringstraktamente

och kommenderingstillägg upphört — hemställt, att regementets fast

anställda officerare och underofficerare vid tjänstgöring med trupp pa övningsfältet

Bulid måtte, med undantag i förekommande fall av tjänstgörings - traktamente, alltfort komma i åtnjutande av de förmåner i fråga om fri torplägnad

och fri förläggning, som tillkommit dem före Bave sockens inkor
-

porering. . . .. .

Över framställningarna lia utlåtanden avgivits av försvarets civilförvaltning

såvitt avser samtliga framställningar utom flygförvaltningens, och av

försvarsväsendets lönenämnd, såvitt avser samtliga framställningar utom

svenska officers- och underofficersförbundens.

Chefen för finansdepartementet har för egen del i huvudsak anfort följande.

Tjänstgöringstraktamente vid tjänstgöring utom egen förläggningsort är

avsett att bereda tjänstemannen ersättning för de extra kostnader, som n

malt äro förenade med sådan tjänstgöring. För militära bestallningshavare

bär det i vissa fall ansetts lämpligt att ersätta det eljest utgående tjanstgoringstraktamentet

med fri förläggning och fri förplägnad samt ett mindre traktamente

Att tjänstgöringstraktamentet icke helt uteslutits i dessa fall, bero

Då att tjänstgöringen kan förutsättas medföra flera extrakostnader an for

förläggning och förplägnad. Vid tjänstgöring å egen förläggningsort - aven

om det vanliga kvarteret ej kan bibehållas — synas emellertid sådana extra
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 126.

5

kostnader icke behöva uppkomma i sådan omfattning, att det vore motiverat

med något särskilt tjänstgöringstraktamente. Såsom motivering för beviljande

av tjänstgöringstraktamente vid dylik tjänstgöring i vanliga fall synes mig

rätteligen ej heller kunna åberopas det förhållandet, att sådan förmån tillerkänts

beställningshavare med förläggningsort i fästning. Däremot synas

skäl kunna åberopas för att beställningshavare vid sådan tjänstgöring, att

han icke kan bibehålla sitt vanliga kvarter, erhåller förmånen av fri förläggning

och fri förplägnad. Av framställningarna synes mig framgå, att detta är

lämpligt ej endast i beställningshavarens eget intresse.

Då fri förläggning och fri förplägnad i avsedda fall utgöra en avlöningsförmån,

som synes gå utöver vad som avses i avlöningsreglementena, torde

Kungl. Majit böra utverka riksdagens bemyndigande att meddela sådana

bestämmelser, att beställningshavare må vid tjänstgöring å egen förläggningsort

under sådana förhållanden, att det vanliga kvarteret därunder icke

kan bibehållas, kunna erhålla fri förplägnad och fri förläggning.

Beräkning av begravningshjälp till dödsbo efter rektor vid högre kommunalskola.

I avlöningsreglementet för de högre kommunala skolorna föreslås,

att en bestämmelse införes av innebörd, att vid beräkning av begravningshjälp

till dödsbo efter rektor vid sådan skola lönen skall ökas med

rektorsarvodet.

Fri tjänstebosiad m. m. åt försvarsattachéer oeh biträdande försvarsattachéer

i Moskva. Genom brev den 30 juni 1939 har Kungl. Majit med stöd

av riksdagens beslut medgivit, att samtliga vid beskickningen i Moskva anställda

extra ordinarie tjänstemän finge åtnjuta förmånen av fri bostad med

uppvärmning och belysning i av staten förhyrda lägenheter.

Kungl. Majit hemställer nu om riksdagens medgivande till att samma förmåner

må få åtnjutas jämväl av försvarsattachéerna och de biträdande försvarsattachéerna

vid samma beskickning.

Motionärerna ha föreslagit, att gällande bestämmelser örn justitieråds och

regeringsråds rätt att med ämbetet förena uppdrag såsom skiljeman skola

erhålla en viss jämkning i samband med befattningarnas inordnande under

civila avlöningsreglemenlet. Sålunda skulle de enligt motionärernas förslag

bliva berättigade mottaga skiljemannauppdrag som ordförande i skiljenämnd

och som ensam skiljedomare.

Utskottet, som ej är berett att förorda den ifrågavarande jämkningen, tillstyrker

det av Kungl. Majit i nämnda hänseende framlagda förslaget.

Icke heller i övrigt har Kungl. Majits förslag givit utskottet anledning till

erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

A. med bifall till Kungl. Majits förslag samt med avslag å

motionerna 1:266 och 11:417 godkiinna vid propositionen

fogat förslag till kungörelse örn ändring i vissa delar av civila

avlöningsreglementet den 4 januari 1939 (nr 8),

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 126.

B. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag

1) godkänna vid propositionen fogat förslag till kungörelse

om viss ändring av avlöningsreglementet den 30 juni 1943

(nr 509) för de högre kommunala skolorna,

2) bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad som förordats i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 1 mars 1946 meddela föreskrifter i

fråga om

a) fri förläggning och fri förplägnad till beställningshavare

vid tjänstgöring å egen förläggningsort under sådana förhållanden,

att det vanliga kvarteret därunder icke kan bibehållas,

och

b) fri tjänstebostad m. m. åt försvarsattachéer och biträdande

försvarsattachéer i Moskva.

Stockholm den 10 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo, Andrén,

Bäckström, Gustaf Karlsson, Boman, fröken Andersson, herrar Johan Eric Ericson, Rosenberg,

Hesselbom och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Rubbestad, Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Holmström, Åkerström,

Petterson i Degerfors och Persson i Vinberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:254 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition med förslag till vissa ändringar i civila avlöning sreglementet och avlöningsreglementet för a1 i texten