Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1946147 till poliskåren i Boden jämte i ämnet väckta motioner.

1946-05-10 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:130, Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1946147 till poliskåren i Boden jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 130.

1

Nr 130.

Ankom till riksdagens kansli den 10 maj 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar om anslag för

budgetåret 1946147 till poliskåren i Boden jämte

i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna

224 och 225 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredragande

statsrådet Mossberg förordad avlöningsstat för poliskåren i Boden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels för nämnda

budgetår såsom förslagsanslag under rubriken Poliskåren i Boden anvisa,

till Avlöningar 172 600 kronor och till Omkostnader 29 500 kronor, dels ock

medgiva, att befattningshavare vid poliskåren i Boden må befrias från ersättningsskyldighet

enligt bestämmelserna i civila avlöningsreglementet för tjänstedräkt

(uniform), vilken befattningshavaren utbekommit eller som för befattningshavarens

räkning beställts före den 1 juli 1943.

I riksstaten för innevarande budgetår är avlöningsanslaget till poliskåren

i Boden upptaget till 163 000 kronor och omkostnadsanslaget till 28 000

kronor.

I skrivelser den 21 september och den 13 november 1945 bar polischefen

i Boden framlagt förslag rörande beräkningen av förevarande anslag för nästa

budgetår.

Statspolisintendenten har avgivit utlåtande i ärendet.

Beträffande avlöningsanslaget har föredragande statsrådet Mossberg

anfört följande.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän torde med

hänsyn till förväntade löneklassuppflyttningar böra uppräknas med 2 500

kronor. Härutöver bör i anslutning till vad jag i det följande föreslår under

posten beräknas medel för avlönande av vikarier för de två konstaplar, vilka

uppehålla militära arvodesbefattningar. Posten kan i enlighet härmed beräknas

till 165 500 kronor.

Yad angår posten till avlöningar till icke-ordinarie personal vill

jag erinra örn att det belopp, 16 400 kronor, varmed posten är upptagen i avlöningsstaten

för innevarande budgetår, är avsett för avlönande av fyra extra

ordinarie konstaplar och en biträdande hästskötare samt för bestridande av

vissa kostnader för vikariatsersättningar.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 130.

968 40

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 130.

För att poliskåren skulle kunna tillfredsställande fullgöra de uppgifter,

som i anledning av de under kriget rådande förhållandena kommit att åvila

densamma, Ilar det visat sig erforderligt att förstärka kåren med ett visst

antal extra konstaplar. Då härav föranledd utgiftsökning ej kunnat med

någon säkerhet beräknas på förhand, har man vid beräkningen av posten

för de senaste budgetåren ej ansett sig böra taga hänsyn till den utgiftsökning,

som blivit följden härav. Det har förutsatts, att härav föranledd

merbelastning å anslagsposten borde täckas genom postens överskridande.

Då krigsförhållandena nu upphört, anser jag, att en sådan anordning ej

längre bör äga bestånd utan att posten bör upptagas till det belopp, varmed

densamma, såvitt nu kan bedömas, kommer att belastas.

Då de särskilda av krigstiden föranledda förhållanden, som motiverat

anställandet av extra personal, ej torde komma att föreligga under nästa

budgetår, anser jag mig ej kunna tillstyrka polischefens förslag örn förstärkning

av personalen under nästa budgetår med två extra konstaplar.

Behovet av extra konstaplar kan därför, under förutsättning att tjänstledighet

bland personalen blir erforderlig i den omfattning som polischefen

räknat med, beräknas till högst fyra. Då de två extra konstaplar, som

vikariera för de befattningshavare, vilka äro tjänstlediga för uppehållande

av militär arvodestjänst, torde böra komma i åtnjutande av vikariatslön,

böra kostnaderna för dessas avlönande ej belasta förevarande anslagspost

utan posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Ej heller anser jag

mig här böra beräkna medel för vikarier åt befattningshavare, som komma

att åtnjuta tjänstledighet på grund av sjukdom, alldenstund Kungl. Majit

på därom gjord framställning lärer komma att medgiva att posten må

överskridas, i den mån så visar sig erforderligt av sådan anledning. Den

erforderliga uppräkningen av posten inskränker sig i enlighet härmed till

att avse lön åt en extra konstapel. Jag beräknar därför posten till 20 600

kronor.

Utgifterna för rörligt tillägg, vilka för budgetåret 1944/45 utgjort 22 177

kronor, uppskattar jag till 22 500 kronor.

Under särskilda uppbördsmedel bör såsom ersättning från Bodens

stad alltjämt räknas med ett belopp av 36 000 kronor.

Medelsbehovet kan alltså beräknas till (165 500 + 20 600 + 22 500 — 36 000)

172 600 kronor.

I fråga örn anslaget till omkostnader har föredragande statsrådet anfört

följande.

Mot polischefens uppskattning av medelsbehovet till sjukvård m. m.

samt reseersättningar, 500 respektive 600 kronor, har jag intet att erinra.

Under posten till expenser torde i enlighet med polischefens förslag för

lyse och vatten få beräknas 1 000 kronor. Vad angår beloppet för övriga

expenser synes med hänsyn till belastningen för senast förflutna budgetår

en höjning vara motiverad. Då man emellertid torde kunna räkna med

att utgifterna för detta ändamål komma att i viss mån nedgå i och med

en återgång till mera normala förhållanden, anser jag ej att för ändamålet

bör avses högre belopp än 12 000 kronor. Jag uppskattar alltså posten

till 13 000 kronor.

Mot polischefens uppskattning av posten till övriga utgifter torde intet

vara att erinra utom såvitt angår delposten till underhåll av och drivmedel

för motorfordon, vilken delpost med hänsyn till utgifterna för ändamålet

under budgetåret 1944/45 torde kunna nedsättas till 4 000 kronor. I enlighet

härmed beräknar jag posten till (4 000 + 7 000 + 4 400) 15 400 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ISO. 3

Vid bifall härtill skulle omkostnadsanslaget i sin helhet för nästa budgetår

uppgå till (500 + 600 + 13 000 + 15 400) 29 500 kronor.

I förevarande sammanhang anhåller jag att få anmäla ett spörsmål, som

äger samband med den 1945 års riksdag underställda frågan angående tillhandahållande

åt befattningshavarna vid poliskåren i Boden av tjänstedräkt

(uniform) helt på statens bekostnad. I proposition den 13 april 1945, nr

274, föreslog Kungl. Majit riksdagen att medgiva sådant undantag från bestämmelserna

örn tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet, att befattningshavare

vid poliskåren, som vore pliktig att under tjänstgöring vara iförd

tjänstedräkt, skulle tills vidare till dess annorlunda kunde vara bestämt beviljas

nämnda förmån. I propositionen anfördes bland annat, att polischefen,

efter att hava förhört sig med statspolisintendenten, landsfogden i Norrbottens

län samt ordföranden i den utredning, som framlagt förslaget rörande

poliskårens organisation, bibragts den uppfattningen att de polismän, som

bomme att anställas vid kåren vore berättigade till uniform helt på statens

bekostnad. Denna uppfattning hade han delgivit befattningshavarna vid de

båda poliskårer (fästningspoliskåren samt Bodens stads poliskår), genom

vilkas sammanslagning den nuvarande poliskåren bildats, ävensom sökande

till lediga befattningar vid sistnämnda poliskår. Vid mottagande av tjänst

å den nya poliskårens stat syntes sålunda vederbörande ha haft anledning

utgå från att uniformeringen skulle bekostas av staten. Sedan polischefen

på försommaren 1943 erhållit besked örn att för befattningshavarna vid poliskåren

i Boden andra och fördelaktigare bestämmelser beträffande rätt till

tjänstedräkt icke gällde än för tjänstemän i allmänhet, på vilka civila avlöningsreglementet

eller civila icke-ordinariereglementet vore tillämpligt, hade

polischefen meddelat befattningshavarna detta och därefter till dem utlämnat

uniformspersedlar utan kostnad för befattningshavarna endast med förbehåll

att dessa framdeles kunde komma att krävas på ersättning enligt bestämmelserna

i sagda avlöningsreglementen.

Riksdagen fann sig emellertid ej kunna bifalla Kungl. Majlis förslag.

Riksdagen hänvisade härvid bland annat till att vissa andra statsanställda

personalgrupper ej vore tillerkända förmånen av uniform på statsverkets

bekostnad.

Riksdagens ifrågavarande beslut medför, att befattningshavarna äro pliktiga

att i enlighet med bestämmelserna i civila avlöningsreglementet utgiva

ersättning för uniformer, som tilldelats dem alltifrån kårens tillkomst, således

även för tiden före den, då personalen erhöll meddelande örn att den ej

vore berättigad till fri uniform. Enligt vad polischefen upplyst hade meddelande

härom delgivits personalen den 1 juli 1943. Befattningshavarna äro

således skyldiga att gälda kostnader för i många fall redan förbrukade persedlar,

som de emottagit i förlitande på att någon ersättningsskyldighet gentemot

statsverket ej skulle föreligga. I skrivelse den 15 november 1945 har

polischefen hemställt, att kostnaderna för de uniformspersedlar, vilka för

befattningshavarnas räkning anskaffats eller beställts före den 1 juli 1943

må stanna å statsverket. Då det för flertalet befattningshavare torde vara

mycket betungande att nu behöva erlägga ersättning för uniformer, som de

haft grundad anledning antaga skulle tillkomma dem utan kostnad, anser

jag billigheten tala för att befattningshavarna befrias från erläggande av ersättning

för tjänstedräkt (uniform), vilken utlämnats eller för befattningshavarens

räkning beställts före sistnämnda dag. Enligt vad polischefen upplyst

uppgå ifrågavarande kostnader till i runt tal 19 700 kronor. Riksdagens

medgivande att eftergiva denna statens fordran torde därför böra

utverkas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Statsutskottets utlåtande nr 130.

I samband med Kungl. Marits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första

kammaren av herr Hagnar Bergh (I: 52) och den andra inom andra kammaren

av fru Boman och herr Holmström (II: 91), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta en (1) lönegrads uppfattning för all uniformerad personal vid

Bodens poliskår.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet

hänvisa till motionen II: 91.

Över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning framställd begäran,

allmänna lönenämnden (civilförvaltningen) den 19 mars 1946 avgivit

yttrande, vilket fogas såsom bilaga härtill. [Bilaga)

Med hänsyn till föreliggande omständigheter anser utskottet i likhet med

föredragande statsrådet billigheten tala för att befattningshavarna vid poliskåren

i Boden befrias från erläggande av ersättning för tjänstedräkt (uniform),

vilken utlämnats eller för befattningshavarens räkning beställts före den 1

juli 1943. Utskottet tillstyrker därför att det medgivande lämnas, varom

Kungl. Maj:t hemställt.

Vad däremot angår det i motionerna framställda yrkandet örn uppflyttning

en lönegrad av befattningshavare vid poliskåren såsom kompensation

för de merutgifter, som åsamkas dem därigenom att de icke få uniformskostnaderna

helt täckta av statsmedel, kan utskottet ej biträda detsamma.

Såsom allmänna lönenämnden i sitt utlåtande i anledning av motionerna

framhållit, skulle en på sådant sätt motiverad lönegradsuppflyttning innebära

ett avsteg från hittills tillämpade principer för lönesättningen av statliga

befattningshavare. Därtill må framhållas att en dylik form för kompensation

redan av andra skäl icke kan anses tilltalande. Dels skulle nämligen

även sådana befattningshavare bliva kompenserade, vilka icke haft skäl att

förvänta full beklädnadsersättning av statsmedel och beträffande vilka i motionerna

angivna motiv för beredande av särskild ersättning alltså ej föreligga

och dels skulle ersättningsbeloppen för befattningshavarna i skilda

lönegrader komma att utvisa sakligt ej motiverade variationer.

Kungl, Maj:ts förslag i övrigt har ej givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag å

motionerna 1:52 och II: 91

a) godkänna följande avlöningsstat för poliskåren i Boden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis.......................................... kronor 165 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal...... » 20 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 22 500

Summa kronor 208 600

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 130. 5

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från Bodens stad .................... kronor 36 000

Summa förslagsanslag kronor 172 600

b) till Poliskåren i Boden: Avlöningar för budgetåret 1946/47

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 172 600

kronor;

II. med bifall till Kungl. Majis förslag

a) medgiva, att befattningshavare vid poliskåren i Boden må

befrias från ersättningsskyldighet enligt bestämmelserna i civila

avlöningsreglementet för tjänstedräkt (uniform), vilken befattningshavaren

utbekommit eller som för befattningshavarens

räkning beställts före den 1 juli 1943,

b) till Poliskåren i Boden: Omkostnader för budgetåret 1946/47

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 29 500

kronor.

Stockholm den 10 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Gränebo, Bäckström,

Gustaf Karlsson, Boman, fröken Andersson, herrar Johan Eric Ericson, Rosenberg,

Hesselbom, Ivar Persson och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Rubbestad, Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Holmström, Akerström,

Petterson i Degerfors och Persson i Vinberg.

Reservation

av herrar Ragnar Bergh och Holmström.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 130.

Bilaga.

Till Riksdagens statsutskott.

Genom remiss den 22 februari 1946 har Kungl. Majit anbefallt allmänna

lönenämnden att till riksdagens statsutskott avgiva utlåtande över en inom

riksdagens andra kammare väckt motion (II: 91) örn uppflyttning en lönegrad

av all uniformerad personal vid Bodens poliskår. I anledning härav

får lönenämnden anföra följande.

Framställningen örn förbättrad löneställning för de tjänstemän, som i

motionen åsyftas, är föranledd av det ställningstagande till frågan örn tillhandahållandet

av fri uniform åt personalen vid poliskåren, som skett vid

1945 års riksdag. I anledning av Kungl. Maj:ts i proposition nr 274 till

nämnda års riksdag framlagda förslag, att befattningshavare vid poliskåren,

som vore pliktig att under tjänstgöring vara iförd tjänstedräkt, skulle äga

bekomma sådan på statens bekostnad, uttalade nämligen riksdagen, att

undantag från bestämmelserna örn tjänstedräkt i civila avlöningsreglementet

ej borde medgivas (skr. nr 331). Sagda bestämmelser innebära, att till

tjänstemän, som är pliktig att under tjänstgöring bära fullständig uniform,

bidrag av statsmedel utgår med 30 procent av myndighetens självkostnadspris,

vederbörande myndighet likväl obetaget att, där särskilda skäl därtill

föreligga, medgiva högre bidrag, dock högst 50 procent av självkostnadspriset.

Motionärerna synas anse, att nu ifrågavarande tjänstemän vid poliskåren

genom en lönegradsuppflyttning borde beredas kompensation för de merutgifter,

som åsamkas dem därigenom, att de icke få uniformskostnaderna

helt täckta av statsmedel. Lönenämnden vill med anledning härav uttala,

att en uppflyttning i lönegrad på denna grund kommer att innebära ett

frångående av de principer för löneställningen av statlig befattningshavare,

som hittills kommit till tillämpning. Lönenämnden kan fördenskull icke

biträda motionärernas förslag örn ändrad löneställning för nu ifrågavarande

tjänstemän.

Yad angår frågan örn storleken av bidraget av statsmedel för klädespersedlar

eller materialier, har lönenämnden under hand inhämtat, att polischefen

i Boden i skrivelse till Kungl. Majit den 15 november 1945 hemställt,

att bidraget måtte höjas från 30 till 50 procent eller således till det

högsta belopp, som kan medgivas enligt avlöningsreglementet. Även enligt

lönenämndens mening synas vissa skäl tala för att statsbidraget i förevarande

fall får utgå efter förmånligare grunder än de nu gällande. I detta

sammanhang må framhållas, att — enligt vad lönenämnden har sig bekant —

spörsmålet örn ändrade bestämmelser beträffande gottgörelse för tjänstedräkt

till statliga befattningshavare kan förväntas bliva föremål för prövning

av 1945 års lönekommitté.

Stockholm den 19 mars 1946.

Erik Stridsberg

/ Lennart Rydback

Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:257 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1946/47 till poliskåren i Boden. s. 6 i texten