Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till konjunkturinstitutet för budgetåret 1946147.

1946-05-21 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:142, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till konjunkturinstitutet för budgetåret 1946147.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 142.

Nr 142.

Ankom till riksdagens kansli den 21 maj 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

till konjunkturinstitutet för budgetåret 1946147.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under sjunde huvudtiteln (punkterna

21 23) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i äm
net,

för budgetåret 1946/47 beräkna såsom förslagsanslag till Konjunkturinstitutet:

Avlöningar 95 000 kronor och till Konjunkturinstitutet: Omkostnader

25 000 kronor samt såsom reservationsanslag till Konjunkturinstitutet:

Särskilda undersökningar 100 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 199, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 1 mars

1946, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

personalförteckning och avlöningsstat för konjunkturinstitutet, avlöningstaten

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock å

riksstaten för nämnda budgetår under sjunde huvudtiteln anvisa såsom förslagsanslag

till Konjunkturinstitutet: Avlöningar 138 000 kronor och till Konjunkturinstitutet:

Omkostnader 27 000 kronor samt såsom reservationsanslag

till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar 100 kronor.

Avlöningsanslaget. Å gällande riksstat är anslaget uppfört med 95 000

kronor.

Konjunkturundersökningar i statlig regi ha bedrivits från och med budgetåret

1936/37. För budgetåren 1936/37—1938/39 bestredos kostnaderna

för denna verksamhet från ett under riksstatens sjunde huvudtitel anvisat

reservationsanslag till Fortlöpande konjunkturundersökningar. Arbetet hade

till en början försökskaraktär, men sedan närmare erfarenhet vunnits angående

en lämplig organisation av ett konjunkturinstitut, genomfördes vid 1939

års lagtima riksdag (prop. nr 273) den omorganisation, varigenom institutet

fick sin nuvarande struktur. Krigsutbrottet medförde en så småningom skeende

inskränkning av institutets verksamhet, och under tiden från våren

1940 till hösten 1943 låg arbetet vid institutet i stort sett nere. De rapporter

som under denna tid utarbetades av tjänstemän vid institutet i samarbete med

experter från kriskommissionerna innefattade i huvudsak redogörelser för

olika sidor av den ekonomiska politiken. Sedan arbetet återupptagits från

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142.

9

och med den 1 oktober 1943, vidtogos vid 1944 åns riksdag (prop. nr 109)

vissa jämkningar i 1939 års organisation.

För närvarande står institutet under ledning av en nämnd, beslående av

fem ledamöter, nämligen riksbankschefen, cheferna för socialstyrelsen, statistiska

centralbyrån och kommerskollegium samt en särskilt förordnad ledamot.

Nämnden fungerar på samma sätt som styrelsen för ett centralt verk

och utgör sålunda den beslutande instansen såväl i vad angår planläggningen

i stora drag av institutets arbete och den slutliga avfattningen av institutets

publikationer som beträffande anställningsfrågor, arbetsformer o. d. En av

nämndens ledamöter är förordnad till jourhavande ledamot. Utöver dessa

fem ordinarie ledamöter har Kungl. Majit förordnat nio adjungerade ledamöter,

representerande olika intresseområden samt nationalekonomisk och

statistisk forskning, vilka kunna inkallas, då nämnden har att behandla frågor,

som beröra deras intresseområden, eller eljest när nämnden finner lämpligt.

Deras uppgift är att underlätta institutets kontakt med näringslivet samt

att tillföra nämnden sakkunskap på skilda områden. Enligt gällande bestämmelser

äga ordföranden och jourhavande ledamoten uppbära årsarvoden om

respektive 1 800 och 2 000 kronor. Övriga ordinarie ledamöter äga rätt att

uppbära ersättning med 18 kronor för sammanträdesdag. Adjungerad ledamot

äger uppbära dagarvode enligt kommittékungörelsen. Någon ersättning

till nämndens ledamöter har under krigsåren icke utbetalats.

Det direkta chefskapet över arbetet inom institutet åvilar en professor och

ledare för institutets undersökningar. Såsom självständiga utredningsexperter

under honom äger institutet rätt att lia anställda två sakkunniga. Dessa

tre befattningshavare inneha ordinarie anställning och tillsättas medelst förordnande

för begränsad anställningstid. Till professorn och de sakkunniga

utgår dels lön med 12 000 respektive 10 000 kronor örn året, dels rörligt tilllägg

och kristillägg enligt vanliga grunder, varjämte Kungl. Majit äger rätt

att medgiva förhöjning av lönen med högst 1 500 kronor för år. Docentkompetens

har utgjort förutsättning för förordnande å dessa befattningar;

för professorsbefattningen har även tillkommit sakkunnigförfarande av samma

principiella innebörd som det som föregår professorsutnämning vid universiteten.

Institutets personal i övrigt utgöres av en sekreterare, vilken under professorn

svarar för koordinationen av det löpande arbetet och därjämte utför

eget utredningsarbete. Sekreteraren uppbär arvode med högst 1 100 kronor

per månad. Ytterligare finnas anställda tre assistenter med månadsarvode

av högst 900 kronor samt lie amanuenser med månadsarvode av högst 400

kronor. Biträdespersonalen utgöres enligt personalplanen av en kontorist i

lönegrad Eo 9, två kontorsbiträden i lönegrad Eo 4 samt fyra skrivbiträden.

Slutligen äger nämnden att mot dagarvode enligt kommittékungörelsen anlita

administrativt biträde av därtill av Kungl. Majit förordnad person.

I skrivelse den 28 september 1945 har nämnden för konjunkturinstitutet

framlagt förslag angående medelsbehovet för nästa budgetår. Sedermera bär

nämnden i skrivelse den 15 december 1945 framlagt förslag till ändrad

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 142.

organisation av institutet, innefattande jämväl vissa ändringar i anslagsberäkningarna.

Över nämndens förslag till omorganisation hava yttranden avgivits av

statskontoret och allmänna lönenämnden.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den vid 1939 års riksdag beslutade organisationen av konjunkturinstitutet

har i belysningen av de senaste årens erfarenheter visat sig vara i behov avöversyn.

Härvid torde i första hand böra upptagas frågan om den ställning,

som nämnden för konjunkturinstitutet intager. För närvarande förenar

nämnden uppgiften att vara en rådgivande och ledande instans i vad rör institutets

publikationer med uppgiften att vara administrativ chefsmyndighet

för institutet. Nämndens befattning med den sistnämnda uppgiften innebär

en överorganisation. De löpande administrativa göromålen kunna med tillfredsställande

grad av säkerhet handhavas av institutets chef. Därvid synes

den naturliga lösningen vara att ombilda den nuvarande befattningen såsom

professor och ledare för institutets undersökningar till en vanlig administrativ

chefsbefattning, lämpligen i enlighet med nämndens förslag placerad i

lönegraden C 8.

Erfarenheterna från den tid konjunkturinstitutet varit i verksamhet ge

emellertid vid handen, att en fullgod rekrytering av institutets befattningar

förutsätter nära samarbete med de akademiska institutioner som handha den

ekonomiska utbildningen, i första hand Stockholms högskola. Ett sådant

samarbete är av betydelse för institutet även därför, att det framstår såsom

mycket värdefullt för befattningshavarna vid detta att kunna ventilera de ekonomiska

frågor institutet behandlar i de former och den miljö som den akademiska

undervisningen erbjuder.

Vid utformningen av institutets organisation framstår det såsom angeläget

att underlätta den önskvärda koordinationen med de akademiska institutionerna.

Härvid bör i rådande läge även beaktas angelägenheten av att tills

vidare bibehålla den nuvarande chefen för konjunkturinstitutet såsom ledare

av institutets arbete. Denne har nämligen under sin tjänstgöring — vilken

pågått alltsedan institutet i dess ursprungliga form inrättades — utfört ett

mycket förtjänstfullt arbete som vunnit uppskattning inom alla läger. Detta

måste anses ha väsentligt bidragit till den ställning som konjunkturinstitutet

tillvunnit sig och till det värde som institutets forskningsresultat och publikationer

tillerkänts i den ekonomiska debatten. För att tillgodose här angivna

önskemål torde åt honom böra beredas en fast akademisk ställning

samtidigt som han kvarstår såsom chef för institutet.

Med hänsyn till det anförda synes chefsbefattningen i lönegrad C 8 tillsvidare

icke böra tillsättas. 1 stället bör vid Stockholms högskola för den nuvarande

chefen för institutet, professor Erik Lundberg, inrättas en statlig,

personlig professur, som han skall innehava i förening med ett förordnande

att uppehålla befattningen som chef för konjunkturinstitutet samt äga behålla,

även örn förordnandet vid institutet skulle upphöra. Så länge han

tjänstgör såsom chef för konjunkturinstitutet, bör lönen till honom såsom innehavare

av denna professur utgå av institutets avlöningsanslag i stället för

den ordinarie chefslönen. Därjämte bör Lundberg från samma anslag, utöver

lön såsom professor vid Stockholms högskola, äga uppbära lämpligt tilläggsarvode,

förslagsvis med sådant belopp, att hans sammanlagda löneförmåner

motsvara bruttolön i lönegraden C 10 inklusive rörliga tilläggsförmåner. Han

bör jämväl beredas statlig pensionsrätt enligt de för professor vid statsuniversitet

gällande bestämmelserna; till denna fråga torde jag få återkomma

i annat sammanhang.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142.

11

I anslutning till nämndens förslag bör innehavaren av chefsbefattningen

utöver honom tillkommande semester under ytterligare 45 dagar årligen äga

att med bibehållande av samtliga löneförmåner åtnjuta ledighet från befattningen

vid institutet för bedrivande av personlig vetenskaplig forskning.

Samma förmån bör tillkomma Lundberg under förordnande att uppehålla

tjänsten.

I händelse Lundberg skulle avgå från förordnandet å chefsbefattningen vid

konjunkturinstitutet, torde kostnaderna för den personliga professuren böra

överflyttas till anslag under åttonde huvudtiteln i samband med att chefsbefattningen

vid institutet i vanlig ordning återbesattes.

Det förslag till provisorisk lösning av chefsfrågan vid institutet, som här

framlägges, har ursprungligen utformats av nämnden för konjunkturinstitutet,

vilken varit enhällig i denna fråga, varefter förslaget utan erinran granskats

av generaldirektören och chefen för statskontoret och ordföranden i

allmänna lönenämnden. Vidare har samråd ägt rum med styrelsen för Stockholms

högskola, vilken förklarat sig beredd att medverka till förslagets genomförande.

Den närmare regleringen av Lundbergs tjänstgöringsskyldighet

torde få ske genom överenskommelse mellan styrelsen för Stockholms högskola

och nämnden för konjunkturinstitutet. Överenskommelsen bör underställas

Kungl. Majit för godkännande. I egenskap av innehavare av den nya

professuren bör Lundberg vara professor i nationalekonomi, särskilt konjunkturforskning.

I vad rör institutets organisation i övrigt är jag beredd att i stort sett ansluta

mig till institutets i skrivelse den 15 december 1945 framlagda förslag.

.Sålunda böra de två sakkunnigbefattningarna hänföras till lönegraden G 4 och

tillsättas med förordnande tills vidare. Med hänsyn till de stora svårigheter,

som visat sig föreligga vid rekryteringen till dessa tjänster, synes Kungl.

Majit böra äga att i undantagsfall å sakkunnigbefattning förordna person

utan docentkompetens, därest denne genom tidigare utredningsarbete eller

annorledes visat sig särskilt lämpad för sådant arbete.

Befattningen såsom sekreterare bör i överensstämmelse med nämndens

förslag vid inplacering i lönegrad hänföras till 26 lönegraden. Då organisationen

är avsedd att vara definitiv bör befattningen uppföras å ordinarie

stat. Assistenterna vid institutet, vilka liksom hittills böra vara tre till anlalet,

synas böra bibehållas vid nuvarande löneförmåner, eller arvodesanställning

med högst 900 kronor för månad. Av de skäl, som nämnden anfört,

bör antalet amanuenser ökas från tre till fyra, och deras arvode bör

med hänsyn till de för nästa år beslutade provisoriska lönetilläggen för statstjänstemän

m. fl. samt av de orsaker, nämnden åberopat, bestämmas till

högst 500 kronor för månad.

Vad beträffar biträdespersonalen hos institutet synes det önskvärt att besätta

den nuvarande befattningen såsom kontorist med en person, som äger

förutsättningar att sammanhålla det löpande expeditionsarbetet och taga befattning

med de tekniska uppgifterna i .samband med konjunkturrapporternas

färdigställande för tryckning. Behov härav föreligger särskilt med hänsyn

till den förhållandevis snabba cirkulation, som förutsatts äga rum på assistent-

och amanuensbeiä tini ugunia. Befattningen synes på grund härav

böra hänföras till 11 lönegraden men tills vidare upptagas på extra ordinarie

stat. Av övriga biträden synes lämpligt att i överensstämmelse nied nämndens

förslag uppföra en kontorsbiträdesbefattning på ordinarie stat. medan för

övriga biträden avses extra ordinarie, extra eller arvodesanställning.

Vild beträffar medelsbehovet på avlöningsanslaget för nästa budgetår torde

under anslagspostsen lill avi öningar lill o r d i n a r i e t j ä n s t em

ä n beräknas medel till avlönande av chefen tor konjunkturinstitutet efter

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 142.

Utskottet.

bruttolön i lönegraden C 10, 18 000 kronor, minskad med pensionsavdragen

för professor vid universitet, 927 kronor. Till avlöning åt de två sakkunniga

torde beräknas sammanlagt 24 000 kronor efter lönegrad C 4 och till sekreterartjänsten

i lönegrad A 26 9 330 kronor. Vidare bör för avlöning till ett

kontorsbiträde i lönegrad A 4 upptagas 2 950 kronor. Anslagsposten skulle

således uppgå till (18 000 — 927 + 24 000 + 9 330 + 2 950 =) 53 353 kronor

eller avrundat 53 400 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, bör upptagas 28 800 kronor till avlöningar,

beräknade efter 800 kronor per månad, till tre assistenter samt

24 000 kronor till avlöningar, beräknade efter 500 kronor per månad, till

fyra amanuenser eller sammanlagt i runt tal 53 000 kronor.

Vad beträffar anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal böra medel anvisas för avlönande av en kansliskrivare

i lönegrad Eo 11 med 4 000 kronor, ett kontorsbiträde i lönegraden

Eo 4 med 2 780 kronor och av fyra skrivbiträden med 15 600 kronor, motsvarande

månadsarvode av 325 kronor. Vidare synes till avlönande av tillfälligt

arbetsbiträde, semestervikarier m. m. böra beräknas 1 500 kronor.

Anslagsposten skulle sålunda uppgå till (4 000 + 2 780 + 15 600 + 1 500 =)

23 880 kronor eller avrundat 24 000 kronor.

Till rörligt tillägg torde böra anvisas 7 600 kronor.

Anslaget skulle sålunda uppföras med (53 400 + 53 000 + 24 000 +

7 600 =) 138 000 kronor, innebärande en ökning i förhållande till innevarande

budgetår med 43 000 kronor. Härav belöper i runt tal 27 000 kronor

på de två sakkunnigbefattningarna, för vilka medel icke beräknats i avlöningsstaten

för innevarande budgetår, då befattningarna slått vakanta.

Omkostnadsanslaget. Å gällande riksstat är anslaget uppfört med 25 000

kronor.

Den för nästa budgetår föreslagna ökningen av anslaget med 2 000 kronor

hänför sig till delposten expenser.

Anslaget till särskilda undersökningar. Enär på detta anslag fortfarande

föreligger en avsevärd behållning har någon medelsanvisning utöver ett formellt

belopp å 100 kronor icke äskats.

Den omorganisation, som Kungl. Majit föreslår, innebär i huvudsak, att

nämnden för institutet befrias från de administrativa uppgifterna, vilka helt

anförtros institutets chef. Vidare inplaceras de ordinarie befattningarna vid

institutet i löneplan, i samband varmed även sekreteraren och i viss utsträckning

jämväl biträdespersonalen erhålla ordinarie eller extra ordinarie

anställning.

Nämnda förslag har ej givit utskottet anledning till erinran. Icke heller har

utskottet velat motsätta sig den provisoriska anordning, som föreslagits i

syfte att bereda institutets nuvarande chef ställning såsom professor vid

Stockholms högskola och samtidigt behålla honom såsom chef för institutet.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag jämväl i övrigt får utskottet

hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 142.

13

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för konjunkturinstitutet:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 professor och chef ............................ C 8

2 sakkunniga ................................... C 4

1 sekreterare ................................... A 26

1 kontorsbiträde ................................ A 4;

b) godkänna följande avlöningsstat för konjunkturinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 53 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 53 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................. » 24 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 7 600

Summa kronor 138 000;

c) till Konjunkturinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 138 000 kronor;

d) till Konjunkturinstitutet: Omkostnader för budgetåret

1946/47 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 27 000 kronor;

e) till Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar för

budgetåret 1946/47 under sjunde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Stockholm den 21 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 140.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:295 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till konjunkturinstitutet för budgetåret 1946/47. s. 3 i texten