Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 7946/47 behandlade allmänna principfrågor.

1946-05-28 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:156, Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 7946/47 behandlade allmänna principfrågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

1

Nr 156.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av vissa i Kungl. Maj:ts proposition angående

allmän beredskapsstat för budgetåret 7946/47

behandlade allmänna principfrågor.

(3:e avd.)

I propositionen nr 211, vilken hänvisats till statsutskottet för förberedande

behandling i vad densamma ej angår jordbruksärenden, har Kungl. Majit,

under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 5 april 1946, föreslagit riksdagen att dels godkänna ett vid

nämnda protokoll fogat förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47, dels ock bemyndiga Kungl. Majit att, därest arbetsmarknadsläget

så påfordrar, inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut

om utförande av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.

Utskottet upptager i förevarande utlåtande till behandling de principfrågor,

vilka i propositionen beröras å s. 1—-16.

Den av 1944 års riksdag fastställda allmänna beredskapsstaten för budgetåret

1944/45 var uppdelad på tre delstater, betecknade allmän beredskapsstat

I, II och III och bundna vid olika dispositionsförutsättningar. Allmän

beredskapsstat I avsåg vissa kostnader av krisnatur. De å denna stat uppförda

anslagen ha tagits i anspråk och från staten bestridda utgifter ha sedermera

täckts genom anslag å tilläggsstat. På allmän beredskapsstat II och

allmän beredskapsstat III sammanfördes anslag för olika investeringsändamål,

vilkas tillgodoseende gjordes beroende av läget på arbetsmarknaden.

Till allmän beredskapsstat II hänfördes utgifter av mer angelägen karaktär.

I ett mindre antal fall har Kungl. Majit disponerat över anslag å beredskapsstat

II. Jämväl de härav föranledda utgifterna ha täckts genom särskilda

anslag å tilläggsstat. På allmän beredskapsstat III samlades anslag av något

lägre angelägenhetsgrad, vilka avsågos skola utföras därest arbetsmarknadsläget

det påkallade. Anslag å denna stat ha icke tagits i anspråk.

Med bifall till Kungl. Majlis i proposition nr 264 framlagda förslag bemyndigade

1944 års riksdag Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse

med vissa i propositionen uppdragna riktlinjer för budgetåret 1944/45

fastställa grunder för utlämnande av statsunderstöd vid arbetslöshet till vissa

förbättringsarbeten på jordbrukets och skogsbrukets områden. Härigenom

erhöll Kungl. Majits befogenhet att, där så behövdes för att erforderliga

arbeten skulle igångsättas i arbetslöshetsbekämpande syfte, tillämpa gynnsammare

bidragsgrunder, medge bidrag till kategorier, vilka eljest icke bomme

i åtnjutande av statsbidrag, o. d.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 0 sami. Nr 156—163.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr lod.

I statsverkspropositionen till 1945 års riksdag upptogs till behandling frågan

om riksstatens avvägning i förhållande till beredskapsstaterna. Därvid

framhölls, att den allmänna beredskapsstat vid sidan örn riksstaten, varav

behov ansåges föreligga, borde göras helt enhetlig och begränsas till att omfatta

anslag till arbeten, avsedda att utföras i svsselsättningspolitiskt syfte,

med tillägg av dels ett anslag till planering av dylika arbeten, dels ett anslag

för kostnader för överflyttning av arbetskraft. Dä läget på arbetsmarknaden

icke gav anledning till större farhågor ansågs frågan örn fastställande

av ny allmän beredskapsstat för budgetåret 1945/46 kunna anstå. Däremot

bemyndigades Kungl. Majit att, därest arbetsmarknadsläget så påfordrade,

inom ramen av ett belopp av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande

av arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat II och

allmän beredskapsstat III för budgetåret 1944/45.

Genom beslut den 1 februari 1946 har Kungl. Majit efter framställning från

investeringsutredningen uppdragit åt statens arbetsmarknadskommission att

i samråd med statssekreterarna i vederbörande statsdepartement årligen upprätta

och till Kungl. Majit ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala

och statsunderstödda investeringsobjekt inom de verksamhetsområden, beträffande

vilka icke planeringen uppdragits åt annat organ, samt att till

Kungl. Majit inkomma med de förslag och i övrigt vidtaga de åtgärder, som

må erfordras för att vederbörlig detaljplanering av arbeten, avsedda att intagas

i investeringsreserven, skall komma till stånd. Vidare har Kungl. Majit

uppdragit åt statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen

och skogsstyrelsen, envar för sitt verksamhetsområde, att årligen upprätta

och till Kungl. Majit ingiva förslag till reserv av statliga, kommunala och

statsunderstödda investeringsobjekt samt att föranstalta om detaljplanering

av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven. Slutligen har Kungl.

Majit bemyndigat statens arbetsmarknadskommission att från statliga organ

inhämta erforderliga uppgifter för förande av ett centralt register över tillgängliga

investeringsobjekt samt för upprättande av förslag till investeringsreserv.

Med skrivelse den 21 februari 1946 har statens arbetsmarknadskommission

överlämnat betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret

1946/47 (SOU 1946: 27 och 28). Betänkandet jämte bilagor lia såsom bihang

fogats vid propositionen.

Vid utarbetandet av förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47

har arbetsmarknadskommissionen tagit som utgångspunkt investeringsutredningens

förslag för innevarande budgetår. Av skilda anledningar har reserven

måst kompletteras. Vad beträffar kommunala och enskilda företag har

kommissionen för detta ändamål kunnat anlita länsarbetsnämnderna såsom

lokalorgan. Beträffande statliga företag har arbetet till övervägande del åvilat

de centrala förvaltningsmyndigheterna och dem underställda organ.

För bestämmande av investeringsreservens omfattning har den principen

gällt, att urvalet skett bland sådana företag, som av vederbörande förvaltningar

ansetts böra komma till utförande under de närmaste två eller tre

åren under förutsättning av normal angelägenhets- och produktivitetsbedöm
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156.

3

ning. Vad beträffar investeringsreservens storlek har målet varit att nå fram

till en reserv, som ungefärligen motsvarar två års normala investeringsbehov.

Investeringsreserven har planlagts på sådant sätt, att den så långt möjligt

medgiver genomförande av alternativa sysselsättningsprogram. Hänsyn

har tagits till önskvärdheten att arbetskraften vid en tillfällig arbetslöshet

i största utsträckning skall kunna kvarstanna inom sitt egentliga yrkesområde.

Då det emellertid visat sig svårt att åstadkomma en tillräcklig reserv

av arbeten, för vilka den ledigblivna arbetsstyrkans yrkeskunnighet kan

tagas i anspråk, har man -—- förutom omskolningsåtgärder —■ främst tillgripit

en reserv av arbeten, som kan utföras av för arbetena oskolad arbetskraft.

Härvid har i första hand grovarbeten kommit i fråga. Även med hänsyn

till osäkerheten i materialförsörjningen har det ansetts önskvärt, att

grovarbeten såsom mindre materialkrävande i största möjliga utsträckning

medtagas i investeringsreserven. I anslutning härtill har reserven kommit att

omfatta dels en allmän investeringsreserv och dels en särskild grovarbetsreserv.

I särskilda skrivelser ha statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen,

egnahemsstyrelsen och skogsstyrelsen, envar för sitt verksamhetsområde, ingivit

förslag till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt

samt hemställt örn uppförande av anslag för ändamålens tillgodoseende

på allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. över framställningarna

har statens arbetsmarknadskommission, efter remiss, avgivit

utlåtanden.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

När riksdagen i fjol beslöt uppskjuta fastställandet av ny allmän beredskapsstat,

skedde detta med hänsyn främst till utvecklingen på arbetsmarknaden.

Det ansågs nämligen då osannolikt, att allmänna arbeten skulle under

den närmaste framtiden behöva tillgripas i sysselsättningssyfte i vidare

mån än den Kungl. Majit lämnade fullmakten att disponera anslag på 1944/

45 års beredskapsstat kunde möjliggöra. Fullmakten har hittills icke behövt

tagas i anspråk. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden är emellertid

i olika hänseenden oviss, och om än något omedelbart behov av förstärkt

beredskap på detta område för närvarande icke föreligger, kan likväl möjligheten

av en försämring av läget icke lämnas ur räkningen. Det torde därför

vara påkallat, att den form av arbetsmarknadsberedskap, som en successivt

förnyad och av statsmakterna prövad investeringsreserv utgör, alltjämt

upprätthålles.

För investeringsreservens vidmakthållande erfordras ett fortgående planeringsarbete.

Medel till bestridande av kostnaderna för sådant arbete äro

numera anvisade å riksstaten. Såsom kommissionen framhållit behöver förtidsplaneringen

på längre sikt icke innebära någon större belastning utöver

de utgifter, som ändock .skulle ifrågakomma för planering inom normal investeringsverksamhet.

Emellertid bör i anslutning till vad i betänkandet därom

yttrats understrykas vikten av att en efter förhållandena lämpad avvägning

mellan förtidsplaneringens omfattning och behovet av arbetsmarknadsberedskap

upprätthålles samt att uppmärksamheten hålles riktad på den tendens

att stimulera lill förtidsinvesteringar, som förtidsplaneringen i och för sig

innebär.

I anslutning till det anförda och i överensstämmelse jämväl med vad som

förutsattes vid behandlingen under 1945 års riksdags höstsession av frågan

örn arbetsmarknadsberedskapen har ett på aktuellt material grundat förslag

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 156.

till allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 ansetts nu böra föreläggas

riksdagen. Den nya beredskapsstaten bör göras fullt enhetlig och omfatta

endast förslag till arbeten avsedda att utnyttjas vid en försämring av läget

på arbetsmarknaden. Anslagen böra utan riksdagens hörande få utnyttjas

blott inom ramen av visst högsta belopp. För statens ikraftträdande bör således

krävas särskilt beslut av riksdagen. Genom att Kungl. Maj:t bemyndigas

att i viss utsträckning utnyttja beredskapsstaten redan innan särskilt

beslut meddelats, möjliggöres en begränsning av arbetslöshetsanslagen på

riksstaten till vad som erfordras under normala förhållanden på arbetsmarknaden.

Det förslag till allmän beredskapsstat, som nu föreligger, har utarbetats

efter granskning inom de olika departementen av de investeringsplaner, som

framlagts dels av arbetsmarknadskommissionen, dels för vissa specialområden

av statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egnahemsstyrelsen och

skogsstyrelsen. De allmänna riktlinjer för avvägandet av investeringsreservens

omfattning och för urvalet av investeringsobjekt, vilka uppdragits i

arbetsmarknadskommissionens betänkande, lia berörts i det föregående. Vad

arbetsmarknadskommissionen sålunda föreslagit har vid departementsbehandlingen

funnits böra godtagas som en i nuvarande läge lämplig grundval

för investeringsreservens förnyelse. Förslaget till beredskapsstat är således

i huvusak grundat på det av arbetsmarknadskommissionen trantlagda

materialet, kompletterat med ledning företrädesvis av de utredningar,

som framlagts av övriga nyssnämnda myndigheter.

Det ligger emellertid i sakens natur, att principerna för det fortlöpande

planeringsarbetet icke äro att betrakta som definitiva utan kunna behöva

tid efter amian revideras i följd av förskjutningar i det allmänna läget och

i anslutning till fortsatta svsselsättningspolitiska undersökningar och överväganden

under planeringsorganens medverkan. Dylik medverkan från såväl

de egentliga planeringsorganen som investeringsrådet torde även böra

förutsättas vid beredningen av frågor, som bli förknippade nied ett realiserande

av investeringsreserven i händelse av en försämring i arbetsmarknadsläget.

Såsom närmare framgår av redogörelsen i det föregående har det ansetts

önskvärt att i den allmänna investeringsreserven — som innefattar arbeten

utvalda främst på grund av sin angelägenhetsgrad — bereda så stort utrymme

som möjligt för arbeten lämpliga för sysselsättning av oskolad arbetskraft.

Vid sidan härav har emellertid för mötandet av en skärpt arbetslöshetssituation

med ansträngt materialförsörjningsläge i förslaget inrymts en

särskild grovarbetsreserv upptagande arbeten, som visserligen äro av något

lägre angelägenhetsgrad men som särskilt väl lämpa sig för sysselsättning

av oskolad arbetskraft och därtill äro mindre materialkrävande.

Den sysselsättningsreserv, som sålunda nu är avsedd att underställas riksdagens

prövning, beräknas sammanlagt omfatta i runt tal 43 miljoner dagsverken,

motsvarande ett antal årsarbetare, som kan uppskattas till cirka

170 000. I anslutning till vad arbetsmarknadskommissionen yttrat vill jag

emellertid understryka, att investeringsreserven icke är upplagd med tanke

på att den skall kunna realiseras i sin angivna totala omfattning utan är

konstruerad alt inrymma alternativa sysselsättningsprogram.

Genomförandet av extra investeringsarbeten i den omfattning, varom bär

kan bliva fråga, är förknippat med åtskilliga tekniska spörsmål. Den inventering

av de personella och materiella resurserna, som investeringsutredningen

företagit, har såsom av den föregående redogörelsen framgår visat, att

resurserna väl få anses relativt tillfredsställande men att vissa svårigheter

vid genomförande av ett mera omfattande extra investeringsprogram dock

icke kunna undvikas. Jag förutsätter, all arbetsmarknadskommissionen i fortsättningen

beaktar dessa frågor och vidtager på kommissionen ankommande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 156. 5

åtgärder för den komplettering av resurserna, som kan visa sig möjlig och

lämplig.

Vidare bör i detta sammanhang uppmärksammas frågan örn grunderna

för bidrag till kommuner och enskilda vid utförande av arbeten tillhörande

investeringsreserven. Arbetsmarknadskommissionen har för sitt verksamhetsområde

utgått ifrån att en generell bidragshöjning icke vore erforderlig eller

lämplig såsom medel att stimulera till ökad kommunal och enskild investeringsverksamhet.

Kommissionen har emellertid framhållit, att en jämkning

i de vanliga statsbidragsgrunderna bör kunna ske i särskilda fall där så erfordras

med hänsyn till de särskilda förhållanden, under vilka investeringsföretagen

komma att utföras. I det av kommissionen föreslagna anslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ha medel för möjliggörande

av vissa sådana jämkningar beräknats. Vad kommissionen sålunda anfört

och föreslagit har icke givit anledning till erinran. För lantbruksstyrelsens

och skogsstyrelsens verksamhetsområden bör Kungl. Maj:t, i enlighet med

vad chefen för jordbruksdepartementet i annat sammanhang denna dag

anfört, äga meddela beslut örn sådana förmånligare bidragsgrunder, som avses

i propositionen nr 264 till 1944 års riksdag.

För förvärv av mark, som erfordras för igångsättande av beredskapsarbeten,

stå för närvarande endast i vissa fall medel till Kungl. Maj:ts förfogande.

I den mån det befunnits nödvändigt med särskilda åtgärder för att

tillgodose anspråken på en tillfredsställande beredskap, ha dessa frågor anmälts

av vederbörande föredragande statsråd.

Såsom bihang (Bihang A) till detta protokoll torde få fogas förslag till allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47, upprättat i enlighet med vad jag

här förordat och innefattande en specifikation av de förslag om särskilda

anslag på staten, vilka tidigare denna dag framlagts av vederbörande föredragande

(Bil. 1—15). Förslaget upptager på driftbudgeten en anslagssumma

av 676 miljoner kronor och på kapitalbudgeten en anslagssumma av 375

miljoner kronor. I förstnämnda summa ingår det under femte huvudtiteln

upptagna anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. av

245 miljoner kronor, varav 220 miljoner kronor belöpa på den särskilda

grovarbetsreserven.

Det i det föregående omförmälda bemyndigandet för Kungl. Majit att utan

riksdagens hörande meddela beslut örn utförande av arbeten, för vilka anslag

uppförts på beredskapsstaten, torde böra avse samma belopp som för

närvarande eller 150 miljoner kronor. Även vid tillämpning av detta bemyndigande

torde i det föregående berörda jämkningar i statsbidragsgrunderna

få medgivas, därest så visar sig erforderligt.

Den förra året lämnade fullmakten att disponera anslag på 1944/45 års

beredskapsstat har hittills icke behövt tagas i anspråk. Den fortsatta utvecklingen

på arbetsmarknaden är emellertid i olika hänseenden oviss och

det har ansetts påkallat, att den form av beredskapsstat, som en successivt

förnyad och av statsmakterna prövad investeringsreserv utgör, alltjämt upprätthålles.

Utskottet ansluter sig till de allmänna synpunkter på investeringsreservens

omfattning och sammansättning, åt vilka departementschefen givit

uttryck. 1 rådande liige med brist på arbetskraft förtjänar särskilt understrykas

— såsom även skett i departementschefens anförande — vikten av

t‘ii efter förhållandena lämpad avvägning mellan förtidsplaneringens omfattning

och behovet av arbetsmarknadsberedskap. Vid det fortsatta arbetet

på upprätthållandet av en investeringsreserv synes en viss försiktighet i

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 156.

främsta rummet påkallad i fråga örn företag, vilkas planering vid nuvarande

tidpunkt kan befaras förhållandevis snabbt framstå såsom föråldrad.

Utskottet vill även i detta sammanhang giva uttryck åt den uppfattningen,

att frågan örn arbetskraftens överförande vid en tillfällig arbetslöshet från

hemorten eller dess egentliga yrkesområde kommer i ett särskilt läge, när

brist på arbetskraft råder på andra orter eller inom andra yrken. Under

sådana förhållanden böra givetvis erforderliga åtgärder vidtagas för underlättande

av arbetskraftens rörlighet.

Den framlagda staten upptager en anslagssumma av 1 051 miljoner kronor,

varav på driftbudgeten 676 miljoner kronor och på kapitalbudgeten 375

miljoner kronor. Den beräknas erbjuda en total sysselsättningsreserv av

43 miljoner dagsverken, motsvarande ett antal årsarbetare, som kan uppskattas

till 170 000. Det bör dock erinras om att denna investeringsreserv icke

är upplagd med tanke på att den skall kunna realiseras i sin totala omfattning

utan är konstruerad att inrymma alternativa sysselsättningsprogram.

Bemyndigandet för Kungl. Maj:t att utan riksdagens hörande taga

de å staten uppförda anslagen i anspråk föreslås begränsat till samma belopp

som för närvarande eller 150 miljoner kronor.

Utskottet, som tillstyrker sistnämnda förslag, har för avsikt att i vad på

statsutskottets handläggning ankommer i särskilda härefter följande utlåtanden

för varje departements verksamhetsområde behandla de av Kungl.

Majit å allmän beredskapsstat äskade anslagen. Sedan samtliga av Kungl.

Majit begärda anslag blivit av riksdagen behandlade, kommer statsutskottet

att för fastställelse förelägga riksdagen allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47, vilken då jämväl kommer att innefatta anslagen inom jordbruksdepartementets

verksamhetsområde.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att, därest arbetsmarknadsläget

så påfordrar, inom ramen av ett belopp

av 150 miljoner kronor meddela beslut om utförande av arbeten,

för vilka anslag uppförts å allmänna beredskapsstaten.

Stockholm den 28 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Lindström,

Gränebo, Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Berling, Gunnar

Andersson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Falla, Rubbestad,

Åndersson i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Norup, Petterson

i Degerfors och Persson i Vinberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:311 Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i Kungl. May.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 behandlade allmänna principfrågor s. 15 i texten