Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

1946-05-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:162, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Nr 162.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47, i vad propositionen

avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

(2: a avd.)

Driftbudgeten.

Åttonde huvudtiteln.

l:o) Bidrag till omläggning av värme-, vatten- och ventilationssystemet

inom nordiska museet. Kungl. Majit har i propositionen nr 211 (bilaga 4,

punkt 1, s. 49—52 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 5 april 1946) föreslagit riksdagen att till Bidrag till omläggning

av värme-, vatten och ventilationssystemet inom nordiska museet å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av 745 000

kronor.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha av nordiska museets nämnd

beräknats till 786 800 kronor. Nämnden har framhållit, att museet icke bade

andra medel tillgängliga för dessa oundgängligen nödvändiga arbeten än vissa

fondmedel, uppgående till i runt tal 42 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De av nordiska museets nämnd föreslagna arbetena inom museibyggnaden

vid Lejonslätten finner jag i likhet med byggnadsstyrelsen behövliga. Kostnaderna

för arbetenas utförande ha beräknats till 786 800 kronor. Mot kostnadsberäkningen

har jag icke funnit anledning till erinran. Till bestridande

av kostnaderna stå vissa fondmedel å i runt tal 42 000 kronor till förfogande.

Då museet icke har möjlighet att av egna medel bestrida återstoden av de

beräknade kostnaderna eller 744 800 kronor, anser jag mig böra förorda, att

staten här träder hjälpande emellan. Enligt vad nämnden framhållit skulle

genom arbetenas utförande väsentliga besparingar uppstå i driftkostnader,

för vilka statsbidrag ej utgår. Med hänsyn härtill kan, såsom statskontoret

föreslagit, en viss reducering av det begärda statsbidraget vara motiverad. Jag

finner det emellertid lämpligare, att hänsyn tages till driftkostnadsminskningen,

när sådan inträtt, vid avvägningen av det anslag, som årligen utgår till

museets verksamhet. Jag förordar därför, att bidrag av statsmedel lämnas till

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

39

ifrågavarande byggnadsarbeten med det belopp, som utöver nyssnämnda belopp

av 42 000 kronor erfordras för arbetenas utförande, dock med högst

745 000 kronor. Därest arbetena komma till utförande i arbetslöshetsbekämpande

syfte synes det lämpligt, att hela företaget kan utföras i ett sammanhang,

varför på beredskapsstat för nästa budgetår bör upptagas ett till 745 000

kronor avrundat belopp för ändamålet.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag och hemställer förty,

att riksdagen må till Bidrag till omläggning av värme-,

vatten- och ventilationssystemet inom nordiska museet å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av 745 000 kronor.

2:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Uppförande av donskapitelshus i

Växjö. I enlighet med med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2, s. 52 och 53) får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Uppförande av domkapitelshus i Växjö å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av

120 000 kronor.

3:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningställande av vissa lokaler

för domkapitlet i Skara m. m. Av den i propositionen (punkt 3, s. 53 och 54)

lämnade redogörelsen framgår, att domkapitlet i Skara hemställt om anvisande

av 60 750 kronor för iordningställande av arkivlokaler, sessionssal och

panncentral m. m. i konsistoriehuset i Skara. Arbetsmarknadskommissionen

har föreslagit, att för ändamålet å allmän beredskapsstat anvisas 54 000

kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Jag finner i likhet nied arbetsmarknadskommissionen lämpligt, att de av

domkapitlet i Skara föreslagna byggnadsarbetena beträffande konsistoriehuset

medtagas i förslaget till investeringsreserv för nästa budgetår. Kostnaderna

för byggnadsarbetena ha beräknats till 58 610 kronor, varav 54 200

kronor ansetts belöpa å sådana lokaler, som disponeras av domkapitlet och

stiftsnämnden, och återstoden eller 4 410 kronor å övriga lokaler. Mot kostnadsberäkningen

och kostnadsfördelningen har jag icke funnit anledning till

erinran. Sistnämnda kostnad torde, såsom domkapitlet förutsatt, böra bestridas

av domkyrkan i Skara, som äger konsistoriehuset. Då domkyrkan enligt

vad domkapitlet framhållit saknar medel att bestrida byggnadskostnaderna

i övrigt, föreslår jag, att dessa såsom tidigare skett i liknande fall

(jfr 1939 års åttonde huvudtitel, punkten 39) lika fördelas mellan staten

och kyrkofonden. Statens bidrag för ändamålet torde böra anvisas från

ett särskilt å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppfört anslag under

åttonde huvudtiteln, vilket anslag torde böra bestämmas till 27 000 kronor.

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Då enahanda belopp enligt vad jag föreslagit skulle utgå ur kyrkofonden,

bör riksdagens medgivande härtill inhämtas.

Utskottet. Vad departementschefen anfört har icke givit utskottet anledning till erinran.

Kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsarbetena torde sålunda i enlighet

med departementschefens förslag böra lika fördelas mellan staten och

kyrkofonden. Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må

a) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Iordningsställande

av vissa lokaler för domkapitlet i Skara m. m. å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av

27 000 kronor;

b) medgiva att av kyrkofonden må, under för beredskapsstaten

gällande förutsättningar, till iordningställande av vissa

lokaler för domkapitlet i Skara m. m. utgå ett belopp av

27 000 kronor.

4:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Bidrag till

vissa reparationsarbeten m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

4, s. 54) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Bidrag till vissa reparationsarbeten m. m.

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett

anslag av 21 000 kronor.

5:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Under denna

rubrik har chefen för ecklesiastikdepartementet (punkt 5, s, 54 och 55) erinrat,

att arbetsmarknadskommissionen hemställt, att till nämnda ändamål

måtte å allmän beredskapsstat för nästa budgetår uppföras ett anslag av

17 000 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten har riksdagen för

budgetåret 1946/47 beviljat ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor. Då medelsbehovet

för detta ändamål vid genomförande av den av arbetsmarknadskommissionen

för samma budgetår föreslagna investeringsplanen för folkskolebyggnader

enligt kommissionens beräkningar med 17 000 000 kronor

överstiger det redan beviljade anslagets belopp, har kommissionen ansett sig

böra föreslå, att anslag för ändamålet jämväl skall uppföras å allmän beredskapsstat

för nästa budgetår med sistnämnda belopp. Vid ett utnyttjande av

investeringsreserven på detta område torde emellertid de byggnadsbidrag, som

komma att utbetalas under nästa budgetår, böra bestridas från det av riksdagen

för samma budgetår redan anvisade anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten

för folkskoleväsendet, vilket anslag har förslagsanslags natur.

Särskilt anslag för ändamålet torde sålunda icke böra uppföras å beredskaps
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

41

stat. Med hänsyn till det väsentliga anslagsöverskridande, som ett mera avsevärt

utnyttjande av ifrågavarande investeringsreserv skulle medföra, synes

det emellertid lämpligt, att kommissionens förevarande förslag i detta sammanhang

bringas till riksdagens kännedom.

Vad departementschefen anfört i fråga om bidrag till vissa byggnadsarbeten

för folkskoleväsendet har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet sålunda anfört.

6:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till underhåll av skollokaler. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s. 55), enligt vilket bidraget bör utgå

utöver det underhålls- och materielbidrag, som skoldistrikten enligt nu gällande

bestämmelser äga uppbära, samt endast avse sådana lokaler, för vilka

nyssnämnda bidrag utgår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till underhåll

av skollokaler å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 uppföra ett anslag av 1 800 000 kronor.

7:o) Yrkesutbildning vid en arbetslöshetskris. Efter förslag av Kungl.

Majit i propositionen 1944:281 uppfördes dels å allmän beredskapsstat I

för budgetåret 1944/45 ett anslag av förslagsvis 4 000 000 kronor till Yrkesutbildning

i beredskapskurser m. m., dels ock å allmän beredskapsstat III

för samma budgetår ett anslag av 20 000 000 kronor till Yrkesutbildning i

kurser för arbetslösa. Under förstnämnda anslag beräknades ett belopp av

1 500 000 kronor till förberedande åtgärder för och igångsättande vid behov

av yrkesutbildningskurser för arbetslösa. Från och med innevarande budgetår

har det å allmän beredskapsstat I för budgetåret 1944/45 uppförda anslaget

överflyttats till riksstaten. För nästa budgetår har riksdagen anvisat

ett förslagsanslag av 1 800 000 kronor till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa

m. m. Av detta anslag ha förslagsvis 1 500 000 kronor beräknats skola

disponeras till anordnande i begränsad omfattning av yrkesutbildningskurser

för arbetslösa.

Med stöd av 1944 års riksdags beslut bar Kungl. Majit den 29 juni 1945

utfärdat kungörelse (nr 445) angående yrkesutbildningskurser för arbetslösa.

Bestämmelserna i nämnda kungörelse taga sikte på såväl en mera

lokalt betonad arbetslöshetssituation som en riksomfattande arbetsmarknadskris.

Departementschefen (punkt 7, s. 56) har nu anfört följande.

Under det av riksdagen numera för budgetåret 1946/47 under riksslatens

åttonde huvudtitel beviljade förslagsanslaget å 1 800 000 kronor till Yrkesutbildningskurser

för arbetslösa m. m. ha medel beräknats till anordnande

Utskottet.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 162.

i begränsad omfattning av kurser för meddelande av yrkesutbildning åt arbetslösa.

Några säkra hållpunkter för beräkningen av det verkliga medelsbehovet

för dylik utbildningsverksamhet under nästa budgetår föreligga givetvis

icke. Därest det skulle visa sig lämpligt och erforderligt att med stöd

av nämnda kungörelse anordna yrkesutbildningskurser för arbetslösa i större

omfattning, torde statens utgifter för ändamålet komma att avsevärt överstiga

det medelsbehov, varmed räknats vid avväggningen av nyssnämnda anslag.

Det synes mig ur budgetteknisk synpunkt lämpligt, att statens utgifter

även för dylik händelse bestridas från sagda anslag, som har förslagsanslags

natur. Därest riksdagen icke finner anledning till erinran mot vad jag

sålunda förordat, torde därför särskilt anslag för ändamålet icke böra uppföras

å allmän beredskapsstat för nästa budgetår.

Utskottet. Vad departementschefen anfört i förevarande sammanhang har icke givit

utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva tillkänna

vad utskottet sålunda anfört.

Kapitalbudgeten.

Statens allmänna fastighetsfond.

8: o) Magasinsbyggnad vid statens etnografiska museum. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (bilaga 13, punkt 1, s. 99 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 5 april 1946) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Magasinsbyggnad vid statens etnografiska

museum å allmän beredskapsstat för budgetåret

1946/47 uppföra ett anslag av 300 000 kronor.

9: o) Iordningställande av undervisnings- och konserveringslokaler i vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademiens ämbetsbyggnad. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 99 och 100) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Iordningställande av undervisningsoch

konserveringslokaler i vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens

ämbetsbyggnad å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av 32 000 kronor.

10:o) Iståndsättandc av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala.

Kungl. Maj:t har (punkt 3, s. 100 och 101) föreslagit riksdagen att till iståndsättande

av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala å allmän beredskapsstat

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 35 000 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 162.

43

Kostnaderna för murens iståndsättande i enlighet med ett av länsarkitekten

i Uppsala och landsantikvarien därstädes i samråd med byggnadsfirman

Anders Dios upprättat restaureringsförslug ha i kostnadskalkyl av den 20

december 1944 beräknats till 33 387 kronor. Detta förslag avser endast en partiell

restaurering av muren. Däri ingår icke anordnande av trappförbindelse

m. m. vid gamla entrén mot Wahlenbergsvägen. En fullständig restaurering

har beräknats draga en kostnad av cirka 50 000 kronor.

Drätselnämnden vid universitetet i Uppsala har erinrat, att ifrågavarande

mur jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari 1935 vore att anse såsom

byggnadsminnesmärke. Nämnden har vidare framhållit, att till universitetets

förfogande för reparations- och underhållskostnader stående anslagsmedel

icke försloge till bestridande av kostnaderna för erforderlig restaurering av

muren.

Byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet ha tillstyrkt, att medel anvisas

till restaurering av muren i enlighet med förenämnda, till 33 387 kronor

kostnadsberäknade restaureringsförslag.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Behovet av den av byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet förordade

restaureringen av muren omkring botaniska trädgården i Uppsala är påtagligt.

Då till universitetets förfogande stående medel till underhåll och reparationer

icke torde lämna tillgång till bestridande av de i december 1944 till

33 387 kronor beräknade kostnaderna för murens iståndsättande, förordar

jag, att anslag för ändamålet uppföres å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår. Anslaget torde böra uppföras med ett uppåt avrundat belopp av

35 000 kronor.

Utskottet tillstyrker i likhet med departementschefen, att medel för ifrågavarande

ändamål anvisas å allmän beredskapsstat. Utskottet hemställer således,

att riksdagen må till Iståndsättande av muren omkring botaniska

trädgården i Uppsala å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av 35 000 kronor.

11 :o) Ändrings- och reparationsarbeten i byggnaden för kemiska institutionen

vid Chalmers tekniska högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 101) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Ändrings- och reparationsarbeten i

byggnaden för kemiska institutionen vid Chalmers tekniska

högskola å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47

uppföra ett anslag av 63 000 kronor.

12:o) Simhallsanluggning vid gymnastiska centralinstitutet. Kungl. Majit

ilar (punkt 5, s. 101 och 102) föreslagit riksdagen att lill nämnda byggnadsföretag

å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag av

594 000 kronor.

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 162.

Utskottet.

Till uppförande av nybyggnader för gymnastiska centralinstitutet ha för

budgetåren 1941/45 anvisats statsanslag av tillhopa 2 535 000 kronor. En utförlig

redogörelse för denna byggnadsfråga har lämnats i propositionen 1941:

223 och i 1942 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bilaga 6, s. 11 ff.).

Såsom av denna redogörelse framgår har utförandet av den simhallsanläggning,

som planerats skola ingå i den nu uppförda byggnaden för värmecentral

m. m., ansetts böra tills vidare uppskjutas.

Arbetsmarknadskommissionen har nu föreslagit, att anslag till utförande

av simhallsanläggningen skall uppföras å allmän beredskapsstat för nästa

budgetår. Kostnaderna för anläggningen ha beräknats till 594 000 kronor.

Departementschefen har för egen del biträtt kommissionens förslag.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Simhallsanläggning vid gymnastiska

centralinstitutet å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/

47 uppföra ett anslag av 594 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd.

13:o) Lån till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning för

vissa ombyggnadsarbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, s.

102) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Lån till August Abrahamsons stiftelse

för slöjdlärarutbildning för vissa ombyggnadsarbeten å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1946/47 uppföra ett anslag

av 20 000 kronor.

Stockholm den 28 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Lindström,

Gränebo, Larsson, Karl Andersson, Mannerskantz, Gillström, Petersson, Gunnar

Andersson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Falla, Rubbestad,

Andersson i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Wallentheim, Malmborg i Skövde, Lindholm,

Onsjö och Persson i Vinberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:306 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående prisutjämningsavgifter m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 9 i texten