Sök i Ratio Lex

Statsutskottets utlåtande nr 17

1946-02-05 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:17, Statsutskottets utlåtande nr 17

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17.

1

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 5 februari 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning au Kungl. Majds proposition angående utgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

194-5/46, i vad propositionen avser socialdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

Driftbudgeten.

Femte huvudtiteln.

l:o) Socialstyrelsen: Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet.

I propositionen nr 2 har Kungl. Majit (bilaga 5, punkt 1, s. 21—24

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 4 januari

1946) föreslagit riksdagen medgiva, att den i avlöningsstaten för socialstyrelsen

upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1945/46 överskridas med högst 43 100 kronor.

Ifrågavarande anslagspost är i gällande avlöningsstat för socialstyrelsen

upptagen till högst 490 000 kronor. Av det för avlönande av icke-ordinarie

personal hos socialstyrelsen ytterligare erforderliga beloppet belöpa 17 550

kronor på två befattningshavare, vilka ha till uppgift att biträda med tillsynen

över de utländska barn, som vistas i riket. För förstärkning av personalen

främst på styrelsens socialvårdsbyrå — föranledd av en vid anslagsberäkningen

oförutsedd ökning av styrelsens arbetsuppgifter — beräknas

12 150 kronor, motsvarande kostnaden för avlöning under belt budgetår åt

en amanuens i lönegrad Ex 15, ett kontorsbiträde i lönegrad Eo 4 och två

skrivbiträden i lönegrad Ex 2. För avlöningar till vikarier under befattningshavares

tjänstledighet för offentligt uppdrag och sjukdom in. m. bar

beräknats ett ytterligare medelsbehov av 13 400 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen framhållit, att han bade för

avsikt att — därest riksdagen icke anmälde erinran häremot — föreslå

Kungl. Majit att medgiva överskridande under innevarande budgetår även

av en under den förslagsvis beräknade anslagsposten till arvoden och sär
llihang

till riksdagens protokoll G sami. Nr 17. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 17.

skilda ersätfningar, bestämda av Kungl. Majit, upptagen delpost till ersättningar

till sakkunniga personer å barnavårdens specialområden samt till

arkitekt med 2 800 kronor, motsvarande den balans beträffande arkitektarvode,

som beräknas föreligga vid budgetårets utgång.

Utskottet. Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för

socialstyrelsen upptagna anslagsposten avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46 överskridas

med högst 43 100 kronor.

2:o) Bidrag till inrättande av pensionärshem. Kungl. Majit har (punkt 2,

s. 24 och 25) föreslagit riksdagen att till Bidrag till inrättande av pensionärshem

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor.

Av det för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål anvisade anslaget,

8 miljoner kronor, återstå för närvarande allenast omkring 3,4 miljoner

kronor. Medelsbehovet under återstoden av budgetåret har uppskattats

till 5,5 miljoner kronor, varför ett ytterligare anslag av omkring 2 miljoner

kronor erfordras för täckande av ifrågavarande behov.

Utskottet. I likhet med Kungl. Majit anser utskottet, att ett avbrott i bidragsgivningen

till pensionärshem på grund av uppkommande brist på medel bör undvikas.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Bidrag till inrättande av pensionärshem

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor.

3:o) Försäkringsrådct: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl. Majits

förslag (punkt 3, s. 25 och 26), vilket påkallats av en med hänsyn till arbetsbalansen

hos försäkringsrådet medgiven förstärkning av rådets arbetskrafter

genom förordnande av två tjänstemän att mot vikariatsersättning vara

extra föredragande samt anställande av två amanuenser i lönegrad Ex 16,

hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för

försäkringsrådet upptagna anslagsposten avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46 överskridas

med högst 11 500 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17.

3

4:o) Vissa nybyggnader för en central depå för blindas arbeten. Kungl.

Maj :t har (punkt 4, s. 26—28) föreslagit riksdagen att till Vissa nybyggnader

för en central depå för blindas arbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 46 000 kronor.

Till uppförande av en centraldepå för blindas arbeten har för budgetåret

1939/40 anvisats ett reservationsanslag av 285 000 kronor. Arbetet med ifrågavarande

byggnad, som är belägen på blindinstitutets markområde å Tomteboda,

har numera fortskridit så långt, att grund och sockel för själva depåbyggnaden

i det närmaste färdigställts. Efter omräkning av byggnadskostnadema

med hänsyn till nuvarande prisläge har byggnadsstyrelsen beräknat,

att ytterligare 35 000 kronor erfordras för byggnadens färdigställande. Härtill

kommer ett belopp av 11 000 kronor för anordnande av en transformatorstation

i byggnaden. Anläggningen är avsedd att kunna tillföra elektrisk

ström även till övriga byggnader vid blindinstitutet å Tomteboda och eventuellt

blivande statliga byggnader å närbelägna markområden. Vid beräkningen

av sistnämnda merkostnad har förutsatts, att ett belopp av 6 000

kronor för anskaffande av transformatoranläggning i den för några år sedan

uppförda byggnaden för statens sjuksköterskeskola skall inbesparas.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Vissa nybyggnader för en central depå

för blindas arbeten å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 46 000 kronor.

5: o) Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes: Avlöningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5,

s. 28—31), vilket avser att giva tillgång till en psykiatriskt skolad läkare, som

regelbundet kan ägna åtminstone en dag i veckan åt den psykiatriska läkarvården

vid Svartsjöanstalten, hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för

statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes upptagna anslagsposten arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, må för budgetåret

1945/46 överskridas med högst 1 000 kronor.

6:o) Statens skyddshem: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 6, s. 32—

41) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att med styrelsen

för Stockholms kyrkliga skyddshemsförening träffa avtal, i huvudsaklig

överensstämmelse med av föredragande statsrådet Mossberg i propositionen

omförmält förslag, om statens övertagande av skyddshemmet Hornö hemskola

från och med den 1 april 1946, dels ock medgiva, att de i avlöningsstaten

för statens skyddshem upptagna anslagsposterna till arvoden och sär
-

Utslcottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 17.

skilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, och till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46 överskridas med högst

150 respektive 5 900 kronor.

Ifrågavarande skyddshem — Hornö hemskola för flickor — tillkom år

1928 såsom ett led i avhjälpandet av en då särskilt starkt framträdande

brist på platser för kvinnliga skyddshemsklienter. Sedan i anslutning till

Stockholms kyrkliga socialråd en särskild förening bildats under benämningen

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening i syfte alt anordna skyddshem

för flickor, erhöll föreningen jämlikt beslut av 1928 års riksdag för

inköp av skyddshemsfastigheten Hornö i Vallby socken av Uppsala län

samt för byggnaders uppförande och inredande ävensom för inköp av inventarier

m. m. ett första lån av statsmedel å 100 000 kronor. Ytterligare

statslån ha sedermera under årens lopp lämnats föreningen för skyddshemsfastighetens

fortsatta utbyggnad, i följd varav det sammanlagda beloppet

av de i fastigheten investerade statliga lånemedlen numera uppgår till

315 800 kronor, allt mot säkerhet av inteckningar i fastigheten. Samtliga berörda

lån ha i sin helhet blivit indirekt avskrivna genom anvisande av medel

på driftbudgeten. För driften av skyddshemmet utgår vidare statsbidrag i enlighet

med därför tillämpade grunder. Statsbidraget, fördelat på platsbidrag

och därå utgående rörligt tillägg, bidrag till skyddshemsbyggnademas underhåll

samt ersättning till psykiatriskt skolade läkare, uppgår för närvarande

till sammanlagt omkring 50 000 kronor årligen.

Skyddshemsföreningen har aldrig ägt tillgång till andra medel än omförmälda

statsbidrag samt de skyddshemsavgifter som influtit. Den vid skyddshemmet

bedrivna verksamheten har därför kommit att präglas av ständiga,

med åren tilltagande ekonomiska bekymmer, vilka nu nått en sådan omfattning,

att föreningen förklarat sig icke kunna i fortsättningen omhänderhava

verksamheten under annan förutsättning än att ökade statsanslag ställas till

dess förfogande. I första hand har föreningen emellertid ansett sig böra

hemställa örn statens övertagande av skyddshemmet.

Fastigheten omfattar cirka 40 hektar, därav cirka 22 hektar åker. Den är

för år 1945 taxerad till 47 300 kronor. Enligt bokslutet för år 1944 är fastighetsvärdet

upptaget till 258 014 kronor 90 öre samt värdet av inventarierna

till 46 702 kronor 91 öre. Brandförsäkringsvärdet var 1939 för byggnaderna

293 700 kronor och för inventarierna 85 500 kronor. Antalet elevplatser vid

hemmet uppgår till 33, därav 15 mödrahemsplatser. På grund av svårighet

att anskaffa personal m. m. har mödraavdelningen nedlagts under våren

1945.

Den nuvarande personalen vid hemskolan består av en rektor, en biträdande

rektor, fyra lärarinnor och en rättare. Dessutom finnes anställd en

lantarbetare med lön enligt lantarbetaravtalet. Innan verksamheten vid

mödraavdelningen upphörde funnos dessutom anställda en avdelningsföreståndarinna

och ytterligare en lärarinna. Den sammanlagda årsavlöningen

för dessa befattningshavare uppgick till kr. 22 473: 38, sedan avdrag skett

med kr. 5 840:— för fritt vivre och kr. 618:62 för pensionskostnad.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17.

5

I ärendet har skyddshemsinspektören upprättat en promemoria med bl. a.

beskrivning över anstaltens olika byggnader samt redogörelse för en granskning

av hemskolans skötsel som ekonomiskt företag, varvid jämförelse anställts

med Sonestorps av staten drivna hemskola. På socialstyrelsens uppdrag

har skyddshemsinspektören inlett förhandlingar nied föreningen örn

förvärv för statens räkning av skyddshemsegendomen. Som resultat av förhandlingarna

föreligger ett av skyddshemsföreningen godtaget förslag till

köpeavtal mellan Kungl. Majit och kronan genom socialstyrelsen, å ena,

samt föreningen, å andra sidan. Köpeskillingen har i avtalet bestämts till

315 800 kronor för egendomen och inventarierna och skall enligt avtalsförslaget

gäldas på det sättet, att föreningen befrias från återbetalningsskyldigheten

av de till motsvarande belopp uppgående statslånen.

Vad angår det ifrågavarande skyddshemmets organisation i händelse

av ett statligt övertagande uttalar skyddshemsinspektören som sin åsikt,

att Hornö lämpligen borde, åtminstone tills vidare, användas uteslutande som

hemskola och mödraavdelningens platser beläggas med vanliga hemskoleelever.

Som skäl för mödraavdelningens nedläggande anföres, att den byggnad,

vari den inrymts, ur byggnads- och brandfaresynpunkt vore mindre

lämplig för ändamålet. Den rådande situationen på arbetsmarknaden hade

vidare visat, att det vore synnerligen svårt att erhålla kvalificerad personal

för avdelningen. Det långa avståndet, 57 km, till den anlitade förlossningsavdelningen

(å akademiska sjukhuset i Uppsala) medförde dryga kostnader och

ofta besvärliga resor. Slutligen hade det överhuvud taget visat sig mindre

lämpligt att förena hemskola med mödraavdelning. Det klientel, som vöre

avsett att intagas på mödraavdelningen, torde i avvaktan på eventuellt upprättande

av särskilt mödrahem tills vidare kunna intagas å Sonestorps hemskolas

mödraavdelning.

Skyddshemsinspektören har vidare föreslagit, att för verksamheten vid

hemskolan tills vidare följande befattningshavare skola vara anställda, nämligen

en rektor i lönegraden Ex 19, tre lärarinnor i hushållsgöromål och två

lärarinnor i kvinnlig slöjd, alla i lönegraden Ex 15, samt en tvättföreståndarinna

i lönegraden V 2. För jordbruket borde dessutom anställas en rättare

i lönegraden Ex 10 och en lantarbetare. Arvode till verkställande ledamot

i skyddshemmets styrelse har beräknats till 300 kronor. För omkostnader

har skyddshemsinspektören föreslagit en stat å 21 000 kronor för

halvåret 1 januari—30 juni 1946.

Socialstyrelsen har funnit det angeläget, att verksamheten vid Hornö även

i framtiden upprätthålles med hänsyn till det stora behovet av skyddshemsplatser.

Styrelsen har tillstyrkt, att övertagandet äger rum i de former, som

av skyddshemsinspektören föreslagits.

Föredragande statsrådet har för egen del anfört bland annat följande.

Den utredning, som förebragts av skyddshemsinspektören och för vilken

redogörelse lämnats i det föregående, synes mig lia givit vid handen, att föreningen

på grund av sina bristande ekonomiska resurser saknar möjlighet

att på ett tillfredsställande sätt bedriva den föreningen anförtrodda verksamheten

på Hornö. De emellanåt uppkomna svårigheterna för föreningen

att i rätt tid gälda såväl likvider till hemmets leverantörer som befattnings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 17.

havares löner ha icke kunnat undgå att framkalla irritation biand personalen

på hemmet. Därtill kommer att personallönerna varit relativt låga. Dessa

omständigheter synas lia varit orsaken till de påfallande täta personalombyten,

som under senare år förekommit på Hornö. Att sådana förhållanden

måste inverka menligt på verksamheten torde ligga i öppen dag.

I betraktande av den rådande knappheten på skyddshemsplatser synes mig

klart, att hemmet icke bör nedläggas. Särskilda åtgärder från statens sida

synas därför påkallade i syfte att skapa erforderliga förutsättningar för en

framförallt ur socialpedagogiska synpunkter betryggande fortgång av verksamheten

vid Hornö. Frågan om skyddshemmets framlida bedrivande synes

från denna utgångspunkt kunna övervägas enligt ettdera av de båda av föreningen

framlagda förslagen. Enligt föreningens alternativa förslag skulle

densamma komma i åtnjutande av ökade statsanslag i syfte, bland annat,

att bringa personallönerna vid hemmet i nivå med de statliga skyddshemmens.

Detta förslag skulle otvivelaktigt — såsom skyddshemsinspektören och

socialstyrelsen framhållit — innebära, att Hornö hemskola skulle, ehuru i

enskild regi, praktiskt taget bli jämställd med ett statligt skyddshem utan att

staten gåves samma inflytande beträffande den ekonomiska förvaltningen,

uppfostringsarbetet och personalutvalet som vid de statliga skyddshemmen.

Några skäl för åvägabringandet av en dylik ordning lära icke kunna anföras.

I likhet med socialstyrelsen finner jag mig därför böra avböja detta

förslag.

Ett övertagande från statens sida av skyddshemmet synes vara att föredraga.

Ekonomiskt sett torde en dylik lösning i förhållande till nuvarande

anordning endast innebära en relativt obetydlig kostnadsökning för statsverket.

Det är nämligen anledning att antaga, att den ökning av lönekostnaderna,

som blir en följd av övertagandet, kommer att i viss utsträckning

kompenseras av minskade omkostnader för hemmets fortsatta bedrivande.

Jag tillstyrker alltså, att Hornöhemmet övertages av staten för att i framtiden

bedrivas i statlig regi. I fråga om de villkor, som böra gälla för övertagandet,

torde det av skyddshemsinspektören framlagda och av skyddshemsföreningen

godtagna avtalsförslaget kunna i stor! sett godtagas. Tidpunkten

för övertagandet bör lämpligen fastställas till den 1 april 1946. A Kungl.

Majit torde få ankomma att i enlighet nied de grunder, som godkänts av

1939 års lagtima riksdag (propositionen nr 158), utfärda erforderliga bestämmelser

i avseende å skyddshemsfastighetens och anstaltsbyggnadernas redovisning.

Beträffande skyddshemmets organisation efter förstatligandet har till en

början föreslagits, att detsamma i fortsättningen bedrives uteslutande som

hemskola och att sålunda även mödraavdelningen belägges med hemskoleelever.

Då de skäl, som av skyddshemsinspektören anförts till stöd härför,

synas övertygande, ger mig förslaget i denna del ej anledning till erinran.

Jag utgår därvid från att å Sonestorps hemskola beredes plats för det klientel,

som tidigare avsetts för intagning på mödraavdelningen vid Hornö.

Skyddshemsinspektörens av socialstyrelsen tillstyrkta förslag, att den nuvarande

personalen på hemmet skall tills vidare bibehållas, biträder jag. Givetvis

skall emellertid den blivande skyMdshemsstyrelsen ha fria händer i

fråga örn eventuellt nödvändiga personutbyten. Den personal, som för närvarande

sysselsattes i utbildningsarbetet, sammanlagt sex personer, avses enligt

föreliggande förslag skola tills vidare intill budgetårets utgång komma

att vara anställda såsom extra befattningshavare, en såsom rektor och fem

som facklärarinnor, med löneställning bestämd enligt de grunder, som tilllämpas

för den extra personalen vid de statliga skyddshemmen. Därjämte

skulle tillkomma en tvättföreståndarinna, jämväl såsom extra befattnings
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17.

7

havare, med lön bestämd enligt lönegraden V 2, lägsta löneklassen. Till vad

sålunda föreslagits vill jag förorda bifall.

Förevarande av mig förordade förslag till personalorganisation kräver en

förstärkning för innevarande budgetår av icke-ordinarieposten i avlöningsstaten

för statens skyddshem. Med hänsyn till att övertagandet av skyddshemmet

enligt min mening skall äga rum först från och med den 1 april

1946 erfordras för ändamålet ett belopp, motsvarande grundlönen under ett

kvartal till de nyssnämnda befattningshavarna, eller i runt tal 5 900 kronor.

Vidare bör den i samma avlöningsstat upptagna och till sitt belopp begränsade

delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, uppräknas med ett belopp av 150 kronor, som av mig avses såsom

arvode under nämnda kvartal till verkställande ledamot i den styrelse för

skyddshemmet, som må bliva utsedd. Förstatligandet av ifrågavarande

skyddshem torde även komma att nödvändiggöra överskridanden av den å

avlöningssta ten för statens skyddshem upptagna anslagsposten till rörligt

tillägg och av anslaget till statens skyddshem: omkostnader. Då emellertid

berörda anslagspost och anslag äro förslagsvis anvisade, torde frågan om

desammas överskridande icke behöva underställas riksdagen.

Övervägande skäl tala för att staten övertager skyddshemmet Hornö hemskola.

Med hänsyn härtill och då detaljerna i Kungl. Maj:ts förslag ej föranlett

erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att med styrelsen för Stockholms

kyrkliga skyddshemsförening träffa avtal, i huvudsaklig

överensstämmelse med i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 januari 1946 omförmält förslag, om

statens övertagande av skyddshemmet Hornö hemskola från

och med den 1 april 1946,

b) medgiva, att de i avlöningsstaten för statens skyddshem

upptagna anslagsposterna till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, och till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1945/46

överskridas med högst 150 respektive 5 900 kronor.

7:o) Förste provinsialläkare och provinsialläkare ni. fl.: Bidrag för anskaffande

av bostäder åt provinsialläkare på landsbygden. Kungl. Majit har

(punkt 7, s. 42) föreslagit riksdagen att till Förste provinsialläkare och provinsialläkare

m. fl.: Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare

å landsbygden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa

eli reservationsanslag av 36 000 kronor.

Enligt kungörelsen den 2 december 1921 (nr 687; ändr. 152/1927 och

411/1936) angående statsbidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare

å landsbygden kan bidrag på ansökning beviljas landsting, en eller

flera kommuner eller kommunalförbund för uppförande eller inköp av byggnad

eller för lill- eller ombyggnad av sökanden tillhörig byggnad i ändamål

att anskaffa bostad åt provinsialläkare i distrikt inom rikets ödemarksom
-

Utslcottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 17.

Utskottet.

rådén, där lämplig läkarbostad icke kan på annat sätt erhållas. Statsbidrag

utgår med högst en tredjedel av de beräknade byggnadskostnaderna eller

köpesumman, dock högst med 18 000 kronor för varje bostad.

Anslag för ifrågavarande ändamål anvisades senast för budgetåret 1940/41.

I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr U. R. Jacobson väckt

motion (II: 221), vari hemställts, att till ifrågavarande ändamål må anvisas ett

reservationsanslag av 60 000 kronor.

Motionären framhåller till stöd för sitt förslag bland annat, att maximibeloppet

för statsbidrag till provinsialläkarbostäder enligt den ursprungliga lydelsen

av gällande kungörelse i ämnet varit 30 000 kronor men att detta belopp

genom 1927 års ändringskungörelse sänkts till nuvarande belopp 18 000

kronor. Anledningen härtill hade varit sjunkande byggnadskostnader. Då

dessa kostnader sedermera ånyo stigit borde Vilhelmina och Fredrika kommuner

komma i åtnjutande av bidrag efter en tredjedel av byggnadskostnaderna

med högst 30 000 kronor för vardera bostaden.

Utskottet delar motionärens uppfattning att maximibeloppet av statsbidrag

till ifrågavarande läkarbostäder bör med hänsyn till ökade byggnadskostnader

jämkas uppåt. Enligt vad utskottet under hand inhämtat kan den under

kriget inträdda stegringen i kostnaderna för uppförande av hus av trä uppskattas

till omkring 40 procent. En ökning av maximibeloppet till 25 000 kronor

förefaller därför vara motiverad, i anledning varav anslaget bör höjas

till 50 000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag i övrigt ej föranleder erinran från utskottets sida

får utskottet under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och

motionen II: 221

a) godkänna av utskottet förordad ändring av grunderna

för statsbidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare

å landsbygden;

b) till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å

landsbygden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

8:o) Utrustning av nya sinnessjukhus. Kungl. Majit har (punkt 8, s. 42—

44) föreslagit riksdagen att till Utrustning av nya sinnessjukhus å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

549 000 kronor.

Arbetena med uppförande av den av riksdagen beslutade psykiatriska kliniken

vid akademiska sjukhuset i Uppsala beräknas bliva slutförda i sådan

tid, att kliniken kan tagas i bruk under loppet av nästa budgetår. Med hän
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17.

9

syn härtill har anslag för klinikens utrustning nu ansetts böra äskas. Sedan

sjukhusdirektionen med eget tillstyrkande överlämnat ett av professor B. Jacobowsky

uppgjort förslag till utrustning, vilket varit föremål för granskning

och yttrande av statens priskontrollnämnd, medicinalstyrelsen, efter

hörande av styrdisens materielnämnd, samt centrala sjukvårdsberedningen,

lia kostnaderna för utrustning av kliniken, vilken kommer att rymma 117

platser, beräknats till 536 000 kronor. Det har förutsatts att, i den mån så

visar sig möjligt, för beredskapssjukhus anskaffad materiel utnyttjas för klinikens

utrustning.

Vidare har för inköp av möbler m. m. för en nyuppförd administrationsbvggnad

vid Mariebergs sjukhus vid Kristinehamn under ifrågavarande anslag

beräknats ett belopp av 13 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning av nya sinnessjukhus å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett

reservationsanslag av 549 000 kronor.

9: o) Anskaffande av apparatur m. m. för allmän skärmbildsundersökning.

Beträffande Kungl. Majlis ifrågavarande förslag (punkt 9, s. 44) kommer

utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

10:o) Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i Lund.

Kungl. Maj :t har (punkt 10, s. 44 och 45) föreslagit riksdagen att till Odontologisk

försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i Lund å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 30 000

kronor.

Å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisade 1945 års

riksdag ett anslag å 55 000 kronor för bedrivande försöksvis under ett års

tid av undersökningar för utrönande av sambandet mellan kost och tandsjukdomar.

Sedan ifrågavarande undersökning numera påbörjats, har medicinalstyrelsen

anmält, att en betydande del av anslaget tagits i anspråk

för tidigare icke förutsedda förberedande arbeten, varför återstående medel

beräknats förslå till den egentliga försöksverksamhetens bedrivande under

allenast en tid av omkring ett halvt år.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär, att medel nu ställas till förfogande

i sådan omfattning att de egentliga undersökningarna kunna bedrivas

under sammanlagt ett års tid. Frågan om undersökningarnas fortsatta

bedrivande kommer att först därefter upptagas till prövning.

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 17.

U tskottet.

Utskottet.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majrts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Odontologisk försöksverksamhet vid

Vipeholms sjukhus i Lund å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag av

30 000 kronor.

liro) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Jordbrukets byggnadsstudiekommitté.

Beträffande Kungl. Majrts ifrågavarande framställningar

(punkterna 11 och 12, s. 46 och 47) har riksdagen (skrivelse nr 14)

redan fattat beslut, varom utskottet velat här

erinra.

12:o) Tillfälligt lönetillägg. Beträffande Kungl. Majrts ifrågavarande förslag

(punkt 13, s. 47) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

Kapitalbudgeten.

Statens utlåningsfonder.

13ro) Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika

familjer. Kungl. Majit har (bilaga 14, punkt 1, s. 99—101) föreslagit

riksdagen att till Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade,

barnrika familjer å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av 20 000 000 kronor.

För innevarande budgetår ha för ifrågavarande ändamål anvisats 50

miljoner kronor. Den stora efterfrågan på här avsedda bostadsanskaffningslån

har beräknats medföra, att de för dylika lån tillgängliga medlen skulle

vara förbrukade vid utgången av februari 1946. Då emellertid i nuvarande

läge på bostadsmarknaden ett avbrott i bidragstilldelningen skulle få till

följd, att en i de flesta fall trängande lösning av bostadsfrågan för ifrågavarande

befolkningskategori komme att ställas på framtiden, förordar departementschefen,

att medel för ändamålet, motsvarande det beräknade behovet

för återstoden av budgetåret, äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

I likhet med Kungl. Majit anser utskottet, att erforderliga medel för fortsatt

stödverksamhet till utgången av innevarande budgetår böra anvisas å

tilläggsstat. Utskottet hemställer därför,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17.

11

att riksdagen må till Lånefonden för bostadsförsörjning

för mindre bemedlade, barnrika familjer å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av 20 000 000 kronor.

Fonden för låneunderstöd.

14 :o) Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamliet. Kungl. Maj:t har

(punkt 2, s. 101—103) föreslagit riksdagen att till Tertiärlån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har å riksstaten för innevarande budgetår

anvisats ett investeringsanslag av 150 miljoner kronor. Därest fullföljandet

av denna låneverksamhet intill budgetårets utgång skall kunna säkerställas,

erfordras en ytterligare medelsanvisning av 25 miljoner kronor. Det ökade

medelsbehovet sammanhänger främst med den höjning av lånestorleken vid

slutlig behandling av ärenden avseende flerfamiljshus, vilken föranleddes

av övergångsbestämmelserna till kungörelsen den 27 april 1945 (nr 176)

angående ändring i vissa delar av tertiärlånekungörelsen.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tertiärlån till viss bostadsbgggnadsverksamhet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 25 000 000 kronor.

15:o) Lån till uppförande i Stockholm av en byggnad för blinda. Kungl.

Majit har (punkt 3, s. 103—109) föreslagit riksdagen att till Lån till uppförande

i Stockholm av en byggnad för blinda å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

De blindas förening u. p. a. och Stockholms blindförening u. p. a. — av

vilka föreningar den förstnämnda utgör en riksorganisation av Sveriges blinda

med lokalavdelningar inom länen och den sistnämnda riksorganisationens

lokalavdelning i Stockholm —• ha gjort framställning om statsanslag med

500 000 kronor för uppförande å tomterna nr 34 och 35 inom kvarteret Monumentet

vid Gotlandsgatan i Stockholm av en byggnad, inrymmande bostäder

och verkstäder för blinda jämte andra för föreningarnas verksamhet erforderliga

lokaler.

Föreningarnas verksamhet är nu förlagd till tre De blindas förening tillhöriga

fastigheter vid Majorsgatan i Stockholm. Förutom kontors-, verkstadsoch

butikslokaler innehålla fastigheterna bostäder, som upplåtas åt blinda

mot lägsta möjliga hyra. Fastigheterna kunna nu icke längre tjäna sitt ändamål,

enär såväl bostäder som verkstäder äro bristfälliga. Vid år 1945 före
-

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 17.

tagen yrkesinspektion ha arbetslokalerna befunnits i sådant skick, att de ur

arbetarskyddssynpunkt icke kunnat godtagas. Verkställd undersökning har

vidare ådagalagt, att en ombyggnad eller modernisering av fastigheterna icke

är utförbar.

Över föreningarnas framställning örn statsbidrag till byggnadsföretaget ha

utlåtanden avgivits av pensionsstyrelsen, statens byggnadslånebyrå och statskontoret.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Trots de åtgärder av skilda slag — främst i form av blindhetsersättning

jämte dyrtidstillägg och provisorisk förstärkning — som från statsmakternas

sida vidtagits för att bispringa de blinda i deras förvärvsverksamhet,

kämpa de blinda i regel med stora ekonomiska svårigheter. Deras av lytet

begränsade arbetsförmåga hänvisar dem företrädesvis till vissa hävdvunna

hantverksgrenar — de s. k. blindyrkena — vilka äro starkt hotade av den

fortskridande industrialiseringen. Det ligger också i sakens natur, att den

blinde hantverkaren har vida mindre möjligheter än den seende att kunna

hävda sig i konkurrensen med fabriksproduktionen inom vederbörande yrkesområde.

Uppenbart är vidare, att de blindas svårigheter att finna sin utkomst

måste — bland annat med hänsyn till att blindhetsersättningen icke

är dyrortsgraderad — göra sig särskilt starkt gällande i de större städerna

med deras högre levnadskostnader och hyresnivå. Framförallt på sådana orter

måste en oproportionerligt stor del av den blindes inkomst åtgå till utgifter

för bostaden och detta till trots att ifrågavarande samhällsmedborgare

ofta äro hänvisade till bostäder av låg kvalitet. Det sist sagda gäller givetvis

i första hand Stockholm med dess höga hyresnivå.

Antalet i Stockholm för närvarande bosatta blinda personer torde utgöra

omkring 600. I de blindas förenings nuvarande fastigheter i Stockholm upplåtas

34 bostadslägenheter på fördelaktiga hyresvillkor till blinda. Såsom av

den i det föregående lämnade redogörelsen framgår befinna sig emellertid dessa

fastigheter i sådant skick, att de icke längre kunna lämpligen användas för

sitt ändamål. I detta läge lia de blindas förening och dess lokalavdelning för

Stockholm — Stockholms blindförening — planerat uppförandet av en större

fastighet vid Gotlandsgatan på Södermalm i Stockholm, vilken, förutom lager-,

verkstads-, kontors- och styrelselokaler jämte samlingssal och bibliotek, skulle

inrymma 80 för blinda avsedda bostadslägenheter i olika storlekar av modern

standard. För finansierande av byggnadsprojektet, vilket jämlikt föreliggande,

av såväl Stockholms stad som statens byggnadslånebyrå godkänd

kostnadskalkyl beräknats komma att, under förutsättning av fri tomtupplåtelse,

draga en kostnad av 1 920 000 kronor, äro föreningarna beredda att

upplåna ett bottenkapital av 620 000 kronor i allmänna marknaden samt

att för egen del av tillgängliga fondmedel tillskjuta ett sammanlagt kapital

av 300 000 kronor. I övrigt hava Stockholms stadsfullmäktige genom beslut

den 18 juni 1945 förklarat sig villiga att för ändamålet anslå ett bidragsbelopp

av 500 000 kronor och ställa kostnadsfri tomtmark lill förfogande, dock

under villkor, bland annat, att jämväl statsverket stöder byggnadsföretaget

med ett bidrag å 500 000 kronor.

Vid mitt ställningstagande till frågan om statens medverkan finner jag,

att sökandeföreningarna med deras begränsade ekonomiska resurser endast

genom kommunalt och statligt stöd i av föreningarna beräknad omfattning

kunna genomföra byggnadsplanerna på en så gynnsam räntabilitetsbasis, att

hyressättningen i de planerade bostadslägenheterna kan hållas på så låg

nivå, att den någorlunda motsvarar de blindas inkomststandard. Ett bifall

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 17.

13

till framställningen skulle innebära, alt sökandeföreningarna skulle kunna

i väsentligt ökad omfattning bereda blinda personer förmånen av tidsenliga

bostäder mot hyra, som avsevärt skulle understiga den på den allmänna

marknaden nu förekommande. Ett sådant resultat framstar ur allmänna

synpunkter som eftersträvansvärt. Men därjämte anmäla sig sådana fördelar

med byggnadsföretagets genomförande som att nya lokaler, motsvarande

arbetarskyddets krav, tillföras de blinda förvärvsarbetarna i Stockholm samt

att de blindas förening i sin allmänna blindvårdsverksamhet får tillgång till

mera ändamålsenliga lokaler för administrations- och andra ändamål än

dem som nu stå till buds.

Jag finner mig därför kunna tillstyrka, att staten medverkar till företagets

utförande genom att för ändamålet lämna ett engångsbidrag med begärda

500 000 kronor. Beloppet torde i form av räntefritt lån utan amorteringsskyldighet

tillhandahållas den stiftelse, som enligt handlingarna avses bildad

av staden och sökandeföreningarna. Vid lånet bör knytas det villkoret, att

lånet skall återbetalas, om verksamheten icke upprätthålles på tillfredsställande

sätt. För lånets utbetalande bör krävas, att såsom säkerhet för lånet

lämnas inteckning i fastigheten, att de slutliga kostnadsberäkningarna^ och

ritningarna för byggnadsarbetena underställas statens byggnadslånebyrå för

granskning och godkännande samt att för stiftelsen ma föreskrivas skyldighet

att underkasta sig den tillsyn över byggnadsföretagets utförande, som

byggnadslånebyrån finner erforderlig.

För ändamålet torde å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår

böra anvisas ett investeringsanslag av 500 000 kronor. Anslaget bör

upptagas under rubriken Lan till uppförande i Stockholm av en byggnad för

blinda och anvisas under fonden för låneunderstöd.

Kungl. Majlis förslag om ett engångsbidrag av 500 000 kronor till ifrågavarande

ändamål i form av ett räntefritt lån utan amorteringsskyldighet

har utskottet funnit sig böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Lån till uppförande i Stockholm av

en byggnad för blinda å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Stockholm den 5 februari 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Gränebo, Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson,

Ekströmer och Gustaf Iwar Anderson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Ward, Hubbestad, Mårtensson, Malmborg i Skövde, Lindholm, fru Alvén, herrar

Hoppe, Onsjö och Birka.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:21 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad propositionen s. 11 i texten