Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19å6[A7 till fångvården m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1946-05-28 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:170, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19å6[A7 till fångvården m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

1

Nr 170.

Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslag för budgetåret 19å6[A7 till fångvården m. m.,

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln (punkterna

36—42 och 50) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, såsom förslagsanslag för budgetåret 1946/47 beräkna, till Fångvårdsstyrelsen:

Avlöningar 316 300 kronor, till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader

48 500 kronor, till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar 4 423 000 kronor, till

Fångvårdsanstalterna: Omkostnader 2 965 400 kronor, till Interneringsnämnden

15 500 kronor, till Ungdomsfängelsenämnden 12 200 kronor, till Länsstyrelsernas

kostnader för fångtransport 200 000 kronor och till Statens uppfostringsanstalt

å Bona: Avlöningar 272 800 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 225, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för

den 29 mars 1946, föreslagit riksdagen att

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och

avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, avlöningsstaten att tillämpas under budgetåret

1946/47,

dels till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 410 300 kronor,

dels till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 83 000 kronor,

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och

avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, avlöningsstaten att tillämpas under

budgetåret 1946/47,

dels till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 5 103 800 kronor,

dels till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 3 087 000 kronor,

dels fastställa av departementschefen förordad stat för intemeringsnämnden,

att tillämpas tills vidare under budgetåret 1946/47,

dels till Interneringsnämnden för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 39 700 kronor,

dels fastställa av departementschefen förordad stat för ungdomsfängelsenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. Ii sand. Nr 170—171. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 170.

dels till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 12 900 kronor,

dels till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor,

dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och

avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt å Bona, avlöningsstaten att tilllämpas

under budgetåret 1946/47,

dels till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor,

dels ock till Sinnessjukavdelning m. m. vid centralfängelset å Härlanda

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 117 000 kronor.

Proposition och motioner.

I propositionen nr 342 till 1945 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag

till revision av bestämmelserna örn verkställighet av frihetsstraff m. m. Förslaget,

som utarbetats på grundval av det betänkande i ämnet som avgivits

av strafflagberedningen (SOU 1944:50), godtogs i allt väsentligt av riksdagen

(rd. skr. nr 575). Sedan fångvårdsstyrelsen den 15 december 1945 erhållit

i uppdrag att skyndsamt inkomma med de förslag, som i anledning härav

kunde finnas påkallade med avseende å fångvårdens anslagsbehov för nästa

budgetår, har styrelsen i skrivelser den 8 och den 18 februari 1946 avgivit

förslag till anslagsäskanden för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsanstalterna,

avsedda att föreläggas 1946 års riksdag.

Betänkande med utredning och förslag rörande löneställningen för vaktoch

arbetsledarpersonalen vid fångvården m. m. har den 16 november 1945

avgivits av löneutredningen för viss fångvårdspersonal. Betänkandet omfattar

även förslag rörande löneställningen för motsvarande personal vid

statens uppfostringsanstalt å Bona.

Frågorna örn ordnandet av fångvårdens anstalts- och personalorganisation

ha under senare år varit föremål för olika utredningar.

Efter en översikt över dessa utredningar har departementschefen

gjort följande allmänna uttalande.

Genom straffverkställighetsreformen har frågan örn fångvårdens organisation

kommit i ett helt nytt läge. Såsom av den föregående redogörelsen

framgår är den nuvarande anstaltsorganisationen för vanligt fångförvar i

huvudsak resultatet av en under en följd av år verkställd centralisering av

vården till ett fåtal större fängelser. Straffverkställighetsreformen åter, som

syftar till en långt driven differentiering av klientelet, förutsätter att de större

anstalterna skola ersättas med eller förändras till mindre, de flesta av huvudsakligen

öppen karaktär, samt att anstaltsorganisationen skall utbyggas

med ett flertal kolonier. Såväl denna decentralisering som den ökade frihet

och den mera individuella omvårdnad, som enligt reformen skall komma de

intagna till del, äro ägnade att öka kostnaderna för fångvården.

På grund av det anförda är det angeläget att fångvårdens förestående omorganisation

genomföres på sådant sätt att förefintliga möjligheter att sam
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

3

tidigt rationalisera driften tillvaratagas. Fångvårdsstyrelsen har därför den

22 februari 1946 erhållit Kungl. Ma.j:ts uppdrag att, med beaktande av principerna

i den nya lagen om verkställighet av frihetsstraff och på grundval

av strafflagberedningens förslag i ämnet, utarbeta en plan för omorganisation

av fångvårdens anstaltsväsende jämte därtill knuten personal, avsedd

att tjäna till ledning vid bedömandet av uppkommande frågor örn anskaffande

och inrättande av nya anstalter, nedläggande eller modernisering av

befintliga anstalter samt anstalternas personalbehov. Denna plan, som skall

avlämnas före den 1 juni 1946, bör därefter lämpligen bliva föremål för

översyn av statens sakrevision och statens organisationsnämnd. Därvid böra

de förhållanden beträffande personalorganisationen, vilka löneutredningen

ansett böra ägnas uppmärksamhet, särskilt beaktas.

Med hänsyn till det läge, vari fångvårdens organisationsfrågor sålunda

befinna sig, torde man tills vidare böra ställa sig i viss mån avvaktande vid

bedömande av dessa spörsmål och vad därmed äger samband. Detta är av

betydelse bland annat vid behandlingen av fångvårdens anslagsbehov för

nästa budgetår.

Anstaltsorganisationen. I statsverkspropositionen till 1944 års riksdag

gavs en översikt av fångvårdens dåvarande anstaltsorganisation (II ht s. 67

ff.; jfr II ht 1942 s. 56 ff.). I nu förevarande proposition lämnas en sammanfattande

redogörelse för de förändringar beträffande organisationen, som sedermera

ägt rum eller beslutats, ävensom för strafflagberedningens förslag

till ny anstaltsorganisation (s. 5—10).

Fångvårdsstyrelsen har framlagt vissa förslag beträffande anstaltsorganisationen

under budgetåret 1946/47. Styrelsen har därvid inledningsvis uppehållit

sig vid fångantalets utveckling och erinrat, att fångvårdens anslag för

innevarande budgetår beräknats efter ett fångantal av 3 000. Under den tid

som förflutit sedan fångvårdens anslagsfrågor senast förelädes riksdagen

hade beläggningen å fångvårdsanstalten^ visat nedåtgående tendens. Den

31 december 1945 hade funnits 2 244 och den 31 januari 1946 2 355 intagna.

Det genomsnittliga antalet intagna vid månadsskiftena under år 1945 hade

varit 2 528. Hur förhallandena komme att gestalta sig framdeles funne styrelsen

vanskligt att förutsäga. Efter övervägande av olika på frågan inverkande

omständigheter har styrelsen stannat för att beräkna det genomsnittliga

fångantalet under budgeåret 1946/47 till 2 300.

Departementschefen har anfört följande beträffande anstaltsorganisationen

under nästa budgetår.

Fångvårdsstyrelsens beräkning rörande fångantalet under nästa budgetår

torde kunna godtagas.

o Ehuru styrelsen erhållit i uppdrag att efter ytterligare utredning planlägga

fångvårdens blivande anstaltsorganisation, synes hinder icke möta att redan

nu genomföra vissa förändringar av anstaltsväsendet, vilka stå i överensstämmelse

med principerna för den beslutade verkställighetsreformen. Såvitt angår

anstalterna för vanligt fångförvar tala sålunda starka

skäl för att, såsom styrelsen föreslagit, nedlägga kronohäktena i Linköping

och Sundsvall fran och nied den 1 juli 1946. De olägenheter i fråga örn förvaring

av häktade personer, som, enligt vad länsstyrelsen i Västernorrlands

län uttalat, kunna befaras inträda genom Sundsvallsanstaltens nedläggande,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 170.

synas icke vara av den betydelse att de böra hindra en dylik åtgärd. Anmärkas

må, att uppskov i rannsakningsmål torde bliva alltmer sällsynta i ett

modernt rättegångsförfarande.

De provisoriska utrymmena i Stockholms stads rannsakningsfängelse och

i slottsbyggnaden å Svartsjö böra vidare icke längre tagas i anspråk för straffverkställighet.

Rannsakningsfängelset torde emellertid även framdeles behöva

i enstaka fall användas för fångvårdens räkning, varför nytt avtal örn disposition

av utrymme därstädes träffats med Stockholms stad. Frågan härom

kommer att anmälas framdeles i särskild proposition. Vad angår det

föreslagna nedläggandet av straffanstalten å Svartsjö har tvångsarbetsanstalten

styrelse anfört beaktansvärda skäl till stöd för att fortfarande hänvisa

straffångar till arbete i anstaltens jordbruk. I viss mån blir detta önskemål

tillgodosett, om den till anstalten knutna kolonien Kungsgården i enlighet

med fångvårdsstyrelsens förslag — vilket jag i denna del förordar — även i

fortsättningen kommer att användas för straffverkställighet. Under förutsättning

att lämplig förläggning kan erhållas, finnes enligt min mening ej heller

något att erinra mot att ytterligare ett antal fångar tills vidare placeras i

jordbruksarbete på Svartsjöanstalten.

I anledning av fångvårdsstyrelsens förslag örn inskränkning av verksamheten

vid kronohäktet i Karlskrona må erinras, att ifrågavarande anstalt enligt

den av strafflagberedningen förordade planen för anstaltsorganisationen

skall ersättas med en ny medelstor fångvårdsanstalt i Karlskronatrakten. En

begränsning av platsutrymmet vid den nuvarande anstalten skulle, såsom

fångvårdsstyrelsen framhållit, medföra ökat platsbehov vid rannsakningshäktet

i Kalmar. Sistnämnda anstalt skulle därför enligt styrelsens förslag förändras

till straffängelse. Mot bibehållandet av Kalmaranstalten lia emellertid

starka invändningar i skilda sammanhang rests av ortsmyndigheterna, och

riksantikvarieämbetet har tidigare ingripit till skydd mot åverkan på grund

av byggnadsarbeten för anstaltens räkning. Då invändningarna enligt min

mening förtjäna beaktande samt anstalten även ur fångvårdens synpunkt är

mindre lämpligt belägen, bör dess användning redan nu i .största möjliga utsträckning

begränsas. Frågan om dess definitiva nedläggande eller ersättande

med anstalt på lämpligare plats bör upptagas i samband med planläggandet

av fångvårdens framtida organisation. Erinras må, att under senare år särskild

återhållsamhet iakttagits i fråga om förbättringsarbeten vid denna anstalt

(jfr prop. nr 2/1944 s. 116). På grund av det anförda kan jag ej tillstyrka

fångvårdsstyrelsens förslag beträffande vare sig rannsakningshäktet i

Kalmar eller kronohäktet i Karlskrona.

Fångvårdsstyrelsen har icke väckt förslag örn inrättande av några kolonier

för straff- och fängelsefångar utöver de redan befintliga och de sju nya

kolonier med sammanlagt omkring 200 platser, till vilka 1945 års riksdag

anvisat medel. Däremot har styrelsen äskat medel till uppförande — i huvudsaklig

överensstämmelse med ett i strafflagberedningens betänkande intaget

preliminärt förslag till ny anstaltstyp — av en anstalt å Brynäs egendom

vid Gävle, innehållande 40 öppna och 10 slutna platser och avsedd att ersätta

det nuvarande fängelset i Gävle. I övrigt har styrelsen icke avgivit förslag

till nybyggnader.

Ehuru jag för närvarande, särskilt med hänsyn till det åt fångvårdsstyrelsen

lämnade utredningsuppdraget, icke är beredd att taga slutlig .ställning

till frågan örn genomförandet av det av beredningen föreslagna nybyggnadsprogrammet,

ämnar jag snarast möjligt framlägga förslag örn uppförande

av en ny, till största delen öppen anstalt vid Gävle. Det får nämligen enligt

min mening anses i hög grad angeläget att alltför lång tid icke får förflyta

efter ikraftträdandet av verkställighetslagen, innan fångvården förfogar över

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

5

en anstalt, som utformats med tanke på de nya principerna för verkställigheten.

Enär fångvårdsstyrelsens förslag att för ändamålet taga i anspråk

Brynäs egendom kräver ytterligare övervägande, är jag emellertid ej beredd

att nu framlägga förslag i ämnet. Jag torde därför få återkomma till frågan

i särskild proposition.

När de nya kolonierna och den nybyggda anstalten vid Gävle tagits i anspråk,

kommer fångvårdens öppna anstaltsutrymme, under förutsättning att

var och en av de nya kolonierna innehåller ett trettiotal platser, att omfatta

sammanlagt omkring 400 platser. Häri ingå dock samtliga platser vid nuvarande

kolonier, av vilka några framdeles torde komma att nedläggas. Enligt

strafflagberedningens förslag skulle det för vanligt fångförvar avsedda

öppna anstaltsutrymmet uppgå till 475 platser. Under den första tiden efter

verkställighetslagens antagande kommer det sålunda att finnas ett färre antal

öppna platser än som antagits bliva erforderliga. I likhet med fångvårdsstyrelsen

har jag emellertid icke ansett det böra ifrågakomma att nu inrätta

ytterligare kolonier -— det av strafflagberedningen föreslagna antalet har

redan överskridits — åtminstone icke förrän den pågående utredningen rörande

anstaltsorganisationen avslutats. De nya principerna för straffverkställigheten

böra likväl kunna tillämpas någorlunda väl, men det är naturligtvis

angeläget, att arbetet med anskaffande av ytterligare öppna anstalter

bedrives med all skyndsamhet. Jag vill även erinra, att första lagutskottet

i sitt av riksdagen godkända utlåtande över förslaget till verkställighetslag

(s. 75) såsom en fördel framhållit, att relationen mellan antalet vårdplatser

på öppna och på slutna anstalter torde komma att medföra, att den öppna

vården först successivt kunde genomföras i avsedd utsträckning. Fångvårdsstyrelsen

finge nämligen därigenom möjlighet att inhämta värdefulla erfarenheter,

som kunde tillgodogöras vid den nya organisationens slutliga genomförande.

Vad angår specialanstalterna för män har fångvårdsstyrelsen

icke föreslagit någon ändring i den nuvarande organisationen av ungdomsanstalterna.

Dessa rymma numera sammanlagt 251 platser, vilket i huvudsak

överensstämmer med det av strafflagberedningen beräknade platsbehovet

under normala tider. Det högsta antalet intagna män har under 1945 utgjort

251 och hittills under 1946 229.

I fråga örn säkerhetsanstalterna har fångvårdsstyrelsen ansett behov föreligga

av 15 slutna platser utöver det utrymme, som kan beredas å anstalterna

i Norrköping, Hall och Karlstad. Med hänsyn till att platsutrymmet vid Norrköpingsanstalten

därvid beräknats mycket lågt — 70 platser av nuvarande

110 platser — torde man emellertid icke för närvarande behöva räkna med

en dylik utvidgning.

Beträffande fångvårdens sinnessjukavdelningar delar jag fångvårdsstyrelsens

mening att, jämte den utökning av avdelningarna å Håga och i Härnösand

vartill anslag begärts i årets statsverksproposition, en ny undersökningsavdelning

bör inrättas vid centralfängelset å Härlanda, avsedd att ersätta

den nuvarande avdelningen i Jönköping, vilken skulle nedläggas. Anslag för

ändamålet äskas i det följande. Organisationen kommer härefter alt omfatta

298 platser. Den högsta beläggningen med undersökningsfall och straffriförklarade

har under år 1945 utgjort 315 men under den gångna delen av 1946

endast 219. Någon ytterligare utbyggnad av fångvårdens sinncssjukavdelningar

torde därför icke för närvarande böra ifrågakomma.

Vad slutligen angår anstalterna för kvinnor linner jag i likhet

med fångvårdsstyrelsen icke skid all för nilsiä budgetår föreslå någon ändring

av den nuvarande anstaltsorganisationen.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr ±70.

Löncställningcn för vakt- och arbetsledarpersonal m. fl. Större delen avfångvårdens

personal i lägre lönegrader kan uppdelas i bevakningspersonal och

personal inom verkstadsdriften. Till den senare gruppen liänföres personal,

som handleder de intagna i verkstäder eller eljest vid mera omfattande inomhusarbeten,

till den förra övriga befattningshavare, sålunda även de som

sysselsättas i jordbruks- och trädgårdsdrift. Befattningshavare, som sysselsättas

huvudsakligen såsom sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonal inneha

för närvarande i allmänhet samma tjänsteställning och tjänstebenämning

som befattningshavarna i övrigt och hänföras antingen till bevakningspersonalen

eller personalen inom verkstadsdriften. Dock finnas ett antal kontorsoch

skrivbiträden samt en värmeledningsskötare. Vid vissa anstalter finnas

sociala kuratorer och socialassistenter.

Den manliga bevakningspersonalen utgöres av vaktkonstap^ (A 6), överkonstaplar

(A 8), uppsyningsman av 2:a klass (A 10) och lia klass (A 12).

Manlig personal i verkstadsdriften består av vaktkonstaplar (A 6), yrkesmästare

av 2:a (A 8) och lia (A 10) klass samt lärare i yrkesämne (A 12).

De kvinnliga befattningarna inom såväl bevakning som verkstadsdrift utgöras

av vaktfruar (A 3) och första vaktfruar (A 6).

Den nuvarande löneställningen för ifrågavarande befattningshavare bestämdes

i huvudsak vid den allmänna lönerevision, som genomfördes vid

1921 års riksdag.

Antalet den 1 januari 1946 i bevakning och verkstadsdrift anställda befattningshavare

av olika slag framgår av följande översikt.

Lönegrad

Ord

Eo

Ex

S:a

Vaktfru........................

..... 3

36

13

9

58

Första vaktfru.................

..... 6

4

7

3

14

Vaktkonstapel.................

..... 6

402

118

139

659

Yrkesmästare av 2:a klass .....

..... 8

27

6

—

33

Överkonstapel..................

..... 8

491

14

1

64

Uppsyningsman av 2:a klass ----

..... 10

U2

3

—

14

Yrkesmästare av lia klass .....

..... 10

5

5

—

10

Lärare i yrkesämne...........

5

—

—

5

Uppsyningsman av lia klass ...

..... 12

5

—

1

6

544

166

153

863.

Frågan om löneställningen för vakt- och arbetsledarpersonalen vid fångvården,

omfattande befattningshavare i 12 och lägre lönegrader, har, såsom

inledningsvis anmärkts, varit föremål för utredning genom särskilt tillkallade

sakkunniga (löneutredningen för viss fångvårdspersonal). Utredningens

den 16 november 1945 avlämnade betänkande innefattar i huvudsak förslag

dels om en allmän lönegradsuppflyttning för ifrågavarande personal dels örn

ökning av antalet befattningar i befälsgrad och dels om särskild lönesättning

för sådana befattningshavare, huvudsakligen ekonomipersonal, vilka

ha övervägande andra uppgifter än bevakning och arbetsledning.

1 Därav 54 å övergångsstat.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

7

ökningen av antalet befattningar i befälsgrad föreslås genomförd genom

uppflyttning av befattningar till högre lönegrad, nämligen

inom den manliga bevakningskåren av dels 25 befattningar i nuvarande 6

lönegraden (23 ord., 2 e. o.), varav 1 till All, 23 lill A 9 och 1 till Eo 9, dels

2 befattningar i nuvarande 8 lönegraden (1 ord., 1 e. o.) till A 11, dels ock

3 befattningar i nuvarande 10 lönegraden (ord.) till A 13;

inom verkstadsdriftens manliga personal av dels 16 befattningar i nuvarande

6 lönegraden (13 ord., 2 e. o., 1 ex.) till A 9, dels ock 5 befattningar i nuvarande

8 lönegraden (ord.) till All; samt

inom den kvinnliga personalen i såväl bevakning som verkstadsdrift av 2

befattningar i nuvarande 3 lönegraden (1 e. o., 1 ex.) till A 7 (första vaktfru)

ävensom 1 befattning i nuvarande 6 lönegraden (ord.) till A 9 (mot
svarande

uppsyningsman).

Enligt detta förslag skulle alltså 7 icke-ordinarie befattningar samtidigt med

uppflyttningen överföras till ordinarie stat. Härutöver förordar utredningen

ordinariesättning av ytterligare 4 befattningar i befälsgrad, nämligen 2 uppsyningsman

av 2:a klass (Mariestad, Hall), 1 överkonstapel (Norrköping) och

1 yrkesmästare av 2:a klass (Hall).

I samband med sin översyn av löneställningen för nu ifrågavarande personal

har löneutredningen även till övervägande upptagit frågan om befattningshavarnas

tjänstebenämningar. Utredningen har därvid utgått

från ett förslag som i sådant hänseende framlagts av 1939 års tjånsteförteckningssakkunniga

(SOU 1942:46). För vaktkonstapel föreslogo de sakkunniga

benämningen förman, för överkonstapel förste förman och för

lärare i yrkesämne titeln lärare, varjämte klassbeteckningama för yrkesmästare

och uppsyningsman skulle borttagas. I stället för vaktfru och första

vaktfru förordades beteckningarna vårdsyster resp. första vårdsyster.

Med anledning av vissa invändningar, som rests mot beteckningarna förman

och förste förman, har löneutredningen stannat vid att förorda bibehållande

av beteckningarna vaktkonstapel och överkonstapel. I fråga örn

övriga manliga befattningar har utredningen i huvudsak biträtt vad som

föreslagits av tjänsteförteckningssakkunniga. Beteckningen yrkesmästare har

dock synts utredningen vara att föredraga framför den av de sakkunniga

förordade benämningen lärare för lärare i yrkesämne. I enlighet härmed

har utredningen föreslagit införande av benämningarna yrkesmästare i

stället för yrkesmästare av lia och 2:a klass och lärare i yrkesämne samt

uppsyningsman för uppsyningsman av l:a och 2:a klass.

Vad angår de kvinnliga befattningarna har utredningen — under erinran

bl. a. om lagen den 15 juni 1945 (nr 423) om kvinnas behörighet att

innehava statstjänst eller annat allmänt uppdrag, vilken lag trätt i kraft

den 1 januari 1946 — haft under övervägande att förorda samma benämningar

för såväl manliga som kvinnliga befattningar inom bevaknings- och

verkstadsdriften vid fångvården. Med hänsyn till beskaffenheten av de göromål,

som äro förenade med ifrågavarande befattningar, har utredningen

dock funnit det uppenbart, att de nuvarande manliga tjänsterna kunna be
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 170.

hörigen upprätthållas endast av män och de kvinnliga tjänsterna endast av

kvinnor. På grund härav har utredningen ansett, att hittillsvarande anordning

med särskilda kvinnliga tjänstebenämningar lämpligen bör bibehållas

även i fortsättningen. Då utredningen för sin del icke funnit anledning till

erinran mot tjänsteförteckningssakkunnigas förslag till tjänstetitlar för den

kvinnliga personalen, har utredningen förordat, att benämningarna vaktfru

och första vaktfru ersättas med vårdsyster resp. första vårdsyster. För den

befattning i lönegraden A 9, som skulle inrättas vid centralfängelset i Växjö,

har utredningen dock föreslagit tjänstetiteln uppsyningsman.

Vad härefter angår de befattningshavare, vilka enligt utredningens förslag

icke skulle omfattas av den allmänna lönegradsuppflyttningen utan vilkas

löneställning borde bedömas efter särskilda grunder, har utredningen inledningsvis

uttalat, att gemensamt för ifrågavarande befattningshavare vore,

att de icke behövde erhålla den utbildning i fångvård m. m., som avsåges

skola meddelas övriga tjänstemän. Till denna kategori har utredningen hänfört

sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonal, nämligen befattningshavare

med sysselsättning såsom sjuksköterskor, kontors- och

kanslibiträden, bilförare, maskinister, eldare och elektriker samt köksföreståndare,

husmödrar och kokerskor. Vid löneplaceringen av personal med

uppgifter såsom sjuksköterskor och kokerskor har utredningen samrått med

1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, samt beträffande

maskinist- och eldarpersonalen med byggnadsstyrelsens värmetekniska

avdelning.

1. Sjuksköterskor. En första vaktfru och en vaktfru vid sinnessjukavdelningarna

å Håga (Eo 6) resp. Långholmen (A 3) föreslås placerade

som sjuksköterskor, båda tills vidare i A 7.

2. Kontorspersonal. Två första vaktfruar, en i A 6 och en i Eo 6,

samt sex vaktfruar i A 3 föreslås placerade såsom kanslibiträden, den ena

i A 7 och den andra i Eo 7, resp. kontorsbiträden i A 4.

3. Bilförare. Fem vaktkonstapelstjänster, två i A 6, en i Eo 6 och två

i Ex 6, föreslås ändrade till befattningar såsom bilförare i 5 lönegraden,

därav tre i A 5 och två i Eo 5.

4. M a s k i n i s te r och eldare lii. fl. Följande befattningar föreslås

inrättade, nämligen

7 maskinister, därav 2 i A 11 (i stället för nuvarande yrkesmästare av l:a

klass vid Långholmen [A 10] och Hall [Eo 10]), 3 i A 9 (i stället för nuvarande

yrkesmästare av 2:a klass vid Malmö, Härlanda och Härnösand [A 8])

och 2 i A 8 (i stället för en värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 2:a

klass vid Norrköping [A 7] och en vaktkonstapel vid Skenäs [Ex 6]);

en reparatör i A 8 (i stället för en överkonstapel vid Långholmen [A 8]);

samt

11 eldare, därav 2 i A 6 (i stället för 2 vaktkonstaplar vid Långholmen och

Härlanda [A 6]), 3 i Eo 6 (i stället för 3 vaktkonstaplar vid Härnösand, Hall

[Eo 6] och Skenäs [Ex 6]) och 6 i Eo 5 (i stället för 6 vaktkonstaplar vid

Långholmen [2 Ex 6] och Hall [4 Ex 6]).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

9

Förslaget innebär alltså i huvudsak en genomgående höjning med en

lönegrad för maskinistbefattningama i 7 och högre lönegrader till A 8, A 9

och A 11 samt utbyte av en tjänst i Ex 6 vid Skenäsanstalten till en maskinisttjänst

i A 8, medan eldarbefattningarna skulle kvarstå i lönegrad 6

(ersättare för maskinist) eller nedflyttas till lönegrad 5.

5. Kökspersonal. De vaktkonstapel- m. fl. befattningar, vilkas innehavare

tjänstgöra såsom köksföreståndare eller husmödrar, sammanlagt

12, vill utredningen ersätta med köksföreståndartjänster, varvid befattningarna

med några få undantag skulle bibehållas i nuvarande lönegrader 6 och 8.

De vaktfrubefattningar, vilkas innehavare enbart syssla med kokerskegöromål,

4 till antalet, föreslås vidare skola efter hand utbytas mot ekonomibiträdestjänster

i lönegrad 2.

Yttranden över löneutredningens betänkande lia, efter remiss, avgivits av

statskontoret, allmänna lönenämnden, fångvårdsstyrelsen, svenska fångvårdssällskapet,

Sveriges fångvårdsmannaförbund, Sveriges arbetsledareförbund

och yrkeskvinnors samarbetsförbund. Fångvårdsstyrelsen har i ärendet hört

styresmännen vid ett tjugutal anstalter.

Departementschefen har i förevarande avseende för egen del anfört följande.

Den nuvarande löneställningen för fångvårdens personal i lägre lönegrader

daterar sig, såsom av den inledande redogörelsen framgår, i huvudsak från

början av 1920-talet, då ännu cellstraffet satte sin prägel på straffverkställigheten.

Den följande utvecklingen har medfört en väsentligt förändrad

syn på de straffrättsliga reaktionerna, vilket tagit sig uttryck i ett omfattande

reformarbete på straffverkställighetens område. I fjolårets statsverksproposition

uttalade också min företrädare i ämbetet, att fångvårdspersonalens

löneställning icke motsvarade de kvalifikationer som ifrågavarande

befattningshavare numera måste besitta med hänsyn till den moderna

fångvårdens huvudsakliga karaktär av fostran och utbildning. Han

framhöll även, att strafflagberedningens förslag till ny lagstiftning om straffverkställigheten

skulle komma att ställa ytterligare krav på fångvårdstjänstemännen.

Sedan denna genomgripande reform nu blivit antagen av

riksdagen, framstår en allmän förbättring av de nuvarande löneförhållandena

för dessa befattningshavare såsom en nödvändig följd härav. Utan

en sådan förbättring kan man ej räkna med att fångvården framdeles

skall kunna rekrytera och behålla personal med de kvalifikationer straffverkställighetsreformen

förutsätter. Detta skulle otvivelaktigt äventyra det

väsentliga i reformen. Ytterligare uppskov med löneregleringen synes under

sådana förhållanden ej kunna äga rum. Det läge, vari fångvårdens organisationsfråga

för närvarande befinner sig, bör emellertid föranleda den allmänna

modifikationen i löneutredningens förslag, att någon ökning av antalet

ordinarie och extra ordinarie tjänster i bevakning och verkstadsdrift

tills vidare icke hör ske.

Såsom utredningen föreslagit bör löneförbättringen avse såväl en allmän

lönegradsuppflyttning som en ökning av antalet befordringstjänster.

I förstnämnda hänseende har utredningen stannat vid att föreslå en uppflyttning

med en lönegrad. Av fångvårdsstyrelsen och från fångvårdsmannahåll

har åter förordats en uppflyttning med två lönegrader, vilket ansetts

motiverat särskilt av rekryterings- och befordringsskäl. Under förutsättning

att den allmänna lönegradsuppflyttningen förenas med en skälig

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 170.

ökning av antalet befordringstjänster synes emellertid den av utredningen

föreslagna uppflyttningen — vilken godtagits av allmänna lönenämnden —

vara tillräcklig även med hänsyn till behovet av förbättrade rekryteringsoch

befordringsförhållanden. Jag ansluter mig därför till löneutredningens

förslag örn en allmän uppfa ttning av personalen i bevakning och verkstadsdrift

med en lönegrad. Lönesättningen för befattningshavare med övervägande

andra uppgifter än bevakning och arbetsledning bör, såsom utredningen

förordat, prövas särskilt. Härtill återkommer jag i det följande.

Beträffande de kvinnliga befattningshavarna har utredningen ej ansett

tillräckliga skäl föreligga att frångå den nuvarande olikheten i lönesättningen

för manlig och kvinnlig personal. Utredningen har dock konstaterat, att

arbetsuppgifterna för den del av den kvinnliga personalen, som huvudsakligen

är sysselsatt med bevakningsgöromål eller inom verkstadsdriften, äro

i stort sett likartade med de åligganden, som ankomma på motsvarande manliga

befattningshavare. Enär lönesättningen för manliga och kvinnliga befattningshavare

med samma ansvar och arbetsuppgifter i princip bör vara

densamma, tala därför starka skäl för att utjämna den nuvarande olikheten

i detta hänseende beträffande fångvårdens personal. Att jag likväl icke nu

kan upptaga denna fråga beror på att den står inför sin lösning i ett större

sammanhang. De spörsmål, som äro förenade med ett allmänt genomförande

av likalönsprincipen inom statsförvaltningen, torde nämligen inom en

nära framtid komma att upptagas till behandling inom finansdepartementet.

Vad angår behovet av befattningar i befälsgrad möter såtillvida svårighet

att bedöma detta behov som straffverkställighetsreformens inverkan på fångvårdens

personalorganisation icke för närvarande kan angivas i detalj. Nödvändigheten

att i samband med ikraftträdandet av den nya straffverkställighetslagen

förbättra rekryterings- och befordringsturhållandena inom fångvården

gör emellertid, såsom redan påpekats, att frågan örn inrättande av

ytterligare befordringstjänster ej kan uppskjutas. Löneutredningen har vid

uppgörande av sitt förslag i denna del utgått från den nuvarande anstaltsorganisationen

och en medelbeläggning av 2 000 intagna, motsvarande den

av såväl 1941 års sakkunniga som strafflagberedningen uppskattade normalbeläggningen

å fångvårdens anstalter. Med hänsyn härtill och då den förestående,

av straffverkställighetsreformen betingade decentraliseringen av anstaltsväsendet

uppenbarligen medför ett ökat behov av tjänster i befälsgrad,

synas betänkligheter icke behöva möta mot en utökning av antalet dylika

tjänster i den omfattning utredningen föreslagit. Å andra sidan torde man

ej heller utan starkt vägande skäl för närvarande böra gå utöver utredningens

förslag.

Enskildheterna i utredningens förslag om ökning av befälstjänsternas antal

ha på ett undantag när — avseende uppsyningsmannen vid Långholmens

sinnessjukavdelning (jfr s. 36 ff.) — lämnats utan anmärkning av de hörda

myndigheterna och sammanslutningarna. Jag kan också i allt väsentligt ansluta

mig till förslaget i denna del. De önskemål örn ytterligare uppflyttningar,

som framförts i de avgivna yttrandena, synas mig av nyss anförda

skäl icke i nuvarande läge höra tillgodoses i vidare mån än att stvresmansbefattningen

vid kolonien Åby, nu i Ex 12, med hänsyn till den av strafflagberedningen

för dylika befattningar förordade löneplaceringen uppflyttas

till Ex 15. Vad särskilt angår arbetsledareförbundets framställning ejni

högre rekryteringstjänster i verkstadsdriften må framhållas, att löneutredningens

förslag innefattar en relativt sett så avsevärd ökning av antalet belordringstjänster

i verkstadsdriften, att några rekryteringssvårigheter knappast

behöva befaras. Icke mindre än 54 av ett sjuttiotal tjänster i den mera

kvalificerade verkstadsdriften skulle sålunda vara befälstjänster.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

11

Vissa i yttrandena berörda löneplaceringsfrågor torde framdeles kunna

upptagas till omprövning oberoende av organisationsfrågorna i övrigt. Detta

gäller särskilt befattningarna såsom idrottsledare å Skenäs och såsom tvättföreståndare

vid Härlanda. Beträffande den förra befattningen bör en sådan

omprövning ske sedan en planerad gymnastikbyggnad vid Skenäsanstalten

blivit uppförd. Medel till denna byggnad finnas nu anvisade å beredskapsstat.

Vad angår tvättföreståndartjänsten bör erfarenhet avvaktas

rörande kapaciteten hos den ännu ej färdigställda tvättinrättningen vid Härlandaanstalten.

Tillsättningen av de nya befälstjänsterna bör, då anledning därtill föreligger,

förknippas med sådana villkor, att övergången till den framtida fångvårdsorganisationen

underlättas. Vidare bör, såsom löneutredningen framhållit,

systemet med särskilda vikariatsersättningar avvecklas. Det torde få

ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga föreskrifter i nu angivna

hänseenden.

Utredningens förslag med avseende å personalens tjänstebenämningar föranleder

ej annan erinran från min sida än att benämningen vårdsyster ej

synes böra införas i strid mot de från yrkeskvinnornas sida framförda önskemålen.

Benämningarna vaktfru och första vaktfru torde därför böra bibehållas.

Förslaget om särskild lönesättning för sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonalen

skulle i vissa fall medföra löneförbättringar motsvarande vad som

föreslagits för personalen i bevakning och verkstadsdrift, d. v. s. uppfattning

med minst en lönegrad. Detta gäller sjuksköterskorna, kontors- och

kanslibiträdena samt maskinisterna. Beträffande dessa grupper har i yttrandena

anmärkning framställts endast såvitt avser maskinistbefattningen å

Hall, som av arbetsledareförbundet ansetts böra erhålla högre placering med

hänsyn till storleken av maskinanläggningen vid denna anstalt. Vad angår

övriga grupper innebär utredningens förslag, att befattningshavarna skulle

bibehållas i nuvarande lönegrader (reparatören å Långholmen, eldarna i ansvarsställning,

köksföreståndarna och husmödrarna) eller nedflyttas en lönegrad

(bilförarna, övriga eldare, biträdande köksföreståndare!! å Långholmen

och ekonomibiträdena). I samtliga dessa fall lia invändningar rests

mot utredningens förslag. Tjänsterna lia därvid i allmänhet ansetts böra omfattas

av den allmänna lönegradsuppflyttningen, varvid såsom huvudsakligt

skäl anförts, att ifrågavarande tjänstemän vid sidan av sina speciella uppgifter

lia att utöva tillsyn över intagna eller meddela dessa undervisning eller utbildning.

För egen del kan jag i stort sett ansluta mig till utredningens förslag, vilket

överensstämmer med gällande allmänna principer för placering av de

personalkategorier varom här iir fråga. De uppgifter med tillsyn och utbildning,

som i dessa fall åligga befattningshavarna, synas nämligen ej vara av

den betydelse att de böra föranleda likställighet nied bevaknings- och arbetsledarpersonalen;

de intagna ställas i regel lill personalens förfogande endast

såsom hjälp eller handräckning, ofta mera tillfälligt, och utbildningen har

närmast karaktären av nödig handledning för gömma lens behöriga utförande.

I fråga örn maskinisten på Hall och reparatören på Långholmen åberopas

arbetsuppgifternas kvalificerade karaktär. Efter att under hand lia underställt

dessa frågor byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning får jag

förorda en uppfattning av den förra befattningen till A 13, maskinmästare,

och av den senare till A 9, montör. 1 övrigt föreslår jag ej andra avvikelser

från vad utredningen föreslagit än att bilförarna, såsom statskontoret förordat,

bibehållas i (> lönegraden och alt de vaktfruar, sorn uteslutande syssla

med kokerskegöromål, tills vidare bibehållas i 3 lönegraden. Vid bedömandet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 170.

av löneställningen för kökspersonalen är av särskild betydelse, att de nuvarande

manliga befattningshavarna i princip böra ersättas med fackutbildad

kvinnlig personal.

Med avseende å personalen i bevakning och verkstadsdrift har jag i det

föregående ansett mig icke kunna för närvarande förorda någon ökning av

antalet ordinarie och extra ordinarie befattningar. För sjukvårds-, kontorsoch

ekonomipersonalens del föreligga ej samma betänkligheter mot att öka

antalet dylika befattningar, enär utredningens förslag härom endast gäller

tjänster som kunna antagas komma att bibehållas även efter fångvårdens

omorganisation. Jag tillstyrker därför förslaget i denna del.

Det är angeläget, att den nu gjorda åtskillnaden mellan personal i bevakning

och arbetsdrift, å ena, samt övrig personal, å andra sidan, uppehälles

för framtiden. Det bör sålunda ej förekomma, att vaktfru- och vaktkonstapelstjänster

besättas med personer, vilka avses att tagas i anspråk

för väsentligen andra uppgifter än de för vilka befattningarna äro avsedda.

I sitt yttrande över löneutredningens betänkande har fångvårdsstyrelsen

föreslagit dels att åtta vaktkonstapelstjänster ersättas med tjänster i samma

lönegrad, betecknade »sjuksköterskor och sjukvårdare», och dels att vid

Hallanstalten inrättas ytterligare en befattning såsom bilförare, avsedd för

en befattningshavare som nu avlönas å jordbrukets stat. Förstnämnda förslag

avser att möjliggöra ett successivt utbyte av manlig personal i sjukvårdstjänst

mot kvinnlig. Detta syfte synes emellertid tills vidare böra tillgodoses

på så sätt att Kungl. Maj:t, i den mån nuvarande vaktkonstaplar i sjukvårdstjänst

kunna givas annan placering, medgiver anställande i stället av ickeordinarie

kvinnlig personal. Med denna personals inplacering å ordinarie

tjänster synes nämligen böra anstå i avvaktan på lösningen av frågan om

löneställningen för sinnessjukhusens motsvarande personal. Även den förestående

omorganisationen av fångvården är i detta hänseende av betydelse.

Den i Hallanstaltens jordbruk anställde bilföraren bör i nuvarande läge ej

heller överföras till ordinarie stat. Fångvårdsstyrelsens betänkligheter mot

att låta denne befattningshavare kvarstå å jordbrukets stat bliva utan betydelse,

därest bilförarna, såsom av mig föreslagits, placeras i 6 lönegraden.

Den närmare innebörden av den nu föreslagna löneregleringen för fångvårdens

personal framgår av följande översikt, utarbetad på grundval av

förhållandena den 1 januari 1946. 1

1. Personal i bevakning och verkstads
-

drift.

Lönegrad

Ord

Eo

Ex

Summa

Vaktfru.....................

........ 4

29

10

5

44

Första vaktfru..............

........ 7

2

3

3

8

Vaktkonstapel...............

........ 7

357

110

128

595

Uppsyningsman (Växjö)......

........ 9

1

—

—

1

Yrkesmästare...............

........ 9

32

8

1

41

Överkonstapel...............

........ 9

681

15

1

84

Uppsyningsman..............

........ 11

103

4

_

14

Yrkesmästare................

........ 11

9

4

_

13

Uppsyningsman..............

........ 13

8

_

_

8

Yrkesmästare................

........ 13

5

—

—

5

521

154

138

8133

1 Därav 2 å övergångsstat.

2 > 1 > >

8 Härutöver en koloniföreståndare i Ex 15, tidigare uppsyningsman av lia klass i Ex 12 (Åby.)

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

2. Sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonal.

Ekonomibiträde.....

Ekonomibiträde.....

Kontorsbiträde......

Bitr. köksföreståndare

Eldare..............

Bilförare............

Eldare..............

Köksföreståndare....

Kanslibiträde........

Sjuksköterska.......

Köksföreståndare....

Maskinist...........

Maskinist...........

Montör.............

Maskinist...........

Maskinmästare......

30 14 6

Summa 551 168 144

13

4

1

6

1

6

5

5

9

2

2

1

2

3

1

1

1

50

863.

De av mig förordade förändringarna i utredningens förslag påverka kostnadsberäkningarna

endast obetydligt. Med hänsyn till den nedgång i personalbeståndet,

som inträffat sedan utredningen avgav sitt betänkande, kunna

kostnaderna för löneregleringen uppskattas till i runt tal 170 000 kronor

frånsett tillägg.

Vid prövningen av de frågor, till vilka departementschefen sålunda tagit

ställning, har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och Nordström

i Kramfors väckt motion (11:479), vari i nu förevarande avseende

hemställts, att samtliga vaktkonstaplar som enligt propositionen nr 225

föreslås uppflyttade från A 6 till A 7 i stället uppflyttas till A 8 samt att de

överkonstaplar och yrkesmästare samt den uppsyningsman, som föreslås placerade

i A 9, uppflyttas till A 10, att sådana befattningshavare, som under

större eller mindre del av sin tjänstgöring omhänderha ledningen av de

intagnas arbete jämte vanlig övervakning, ges samma ställning i lönehänseende

som övrig bevaknings- och verkstadspersonal, samt att alla kvinnliga

tjänster, vilkas löner regleras genom denna proposition, erhålla samma

löneställning som motsvarande manliga tjänster,

dels ock en inom andra kammaren av herrar Andersson i Tungelsta och

Nilsson i Göteborg väckt motion (11:504), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta placera de i propositionen angivna eldarna sålunda att 2 placeras

i lönegrad A 7, 4 i lönegrad Eo 7 samt 5 i lönegrad Eo 6.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Anslagsäskanden för budgetåret 1946/47. Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 316 300 kronor.

Enligt gällande instruktion av den 31 december 1921 är fångvårdsstyrelsen

under överdirektörens ledning organiserad på två byråer, nämligen

kanslibyrån med tre underavdelningar: kansliavdelningen, sociala avdelningen

(med centrala fångregislret) och avdelningen för straffregistret; samt

kameralbyrån uppdelad i kameralavdelningen och arbetskontoret.

Byråerna förestås av byråchefer samt sociala avdelningen, avdelningen för

straffregistret och arbetskontoret av byrådirektörer.

Mellan kanslibyrån och kameralbyrån fördelas ärendena så, att inom den

senare byrån handläggas ärenden av ekonomisk natur, såsom ärenden örn

fångvårdens inkomster och utgifter, medan i stort sett övriga förvaltningsangelägenheter

höra till kanslibyrån.

I skrivelse den 8 februari 1946 har fångvårdsstyrelsen för nästa budgetår

föreslagit en fullständig omorganisation av styrelsen enligt de

riktlinjer, som uppdragits av strafflagberedningen. Styrelsen skulle i enlighet

härmed organiseras på fyra byråer, en kanslibyrå, en socialbyrå, en

kameralbyrå och en arbetsbyrå. Till socialbyrån skulle hänföras bland annat

ärendena om anstaltsplacering och strafftidsberäkning. Administrationen av

jordbruksdriften skulle, såsom strafflagberedningen förordat, överflyttas lill

arbetsbyrån. Rörande den närmare fördelningen av arbetet mellan byråerna

enligt styrelsens förslag ävensom beträffande förslaget i övrigt får utskottet

hänvisa till propositionen (s. 59—57).

Fångvårdsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse jämväl gjort framställning

rörande styrelsens medelsbehov för nästa budgetår. Beträffande anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

föreslår styrelsen höjning av dels arvodet till styrelsens biträdande läkare

med 1 800 kronor, dels ock arvodet till styrelsens biträdande arkitekt med

1 000 kronor. Vidare föreslår styrelsen, att det nu å fångvårdsanstaltemas

stat upptagna arvodet å 1 500 kronor till styrelsens sakkunniga biträde i

jordbruksärenden överföres till styrelsens stat samt att mot ett arvode av

2 000 kronor hos styrelsen anställes en sakkunnig för utbildningsfrågor rörande

personalen och för undervisningen av de intagna. Slutligen föreslår styrelsen

anvisande av 400 kronor i dagarvode åt sakkunniga jämlikt 84 § nya

verkställighetslagen. Ifrågavarande anslagspost skulle sålunda för nästa budgetår

upptagas med ett 6 700 kronor högre belopp än för innevarande budgetår.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Fångvårdsstyrelsens nuvarande byråindelning tillkom medan styrelsen

hade uppgifter nästan uteslutande såsom centralmyndighet för en anstaltsorganisation

av cellfängelser och därmed jämförliga anstalter. Denna organisation

hade föga gemensamt med det nuvarande anstaltsväsendet. Särskilt

den öppna anstaltsvården och den betydande utvecklingen av fångvårdens

verkstads- och jordbruksdrift ha medfört en genomgripande omdaning

av anstaltsorganisationen. Med den nu beslutade straffverkställighetsreformen

kommer det äldre systemet att helt övergivas. För fångvårdssty
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

15

reisen lägges därmed tonvikten på de socialvårdande uppgifterna. Den sociala

sidan av styrelsens verksamhet har redan tidigare trätt i förgrunden

genom de uppgifter, som efter tillkomsten av de nya lagarna örn villkorlig

dom och villkorlig frigivning tillagts styrelsen såsom tillsyningsmyndighet beträffande

kriminalvården i frihet. 1 denna egenskap har styrelsen att taga

befattning med det talrika klientelet av villkorligt dömda och villkorligt frigivna

personer, varjämte styrelsen blivit chefsmyndighet för skyddskonsulentorganisationen.

Den betydande ökning av fångvårdsstyrelsens arbetsbörda, som efter hand

uppkommit, har haft till följd, att den ursprungliga ramen för styrelsens organisation

i viss mån sprängts. Den sociala avdelningen och arbetskontoret

utgöra sålunda numera väsentligen självständiga avdelningar inom styrelsen.

I konsekvens härmed har också strafflagberedningen föreslagit, att dessa

avdelningar utbrytas till särskilda byråer. När fångvårdsstyrelsen nu upptagit

detta förslag och därvid förordat att styrelsen för framtiden skall organiseras

på fyra byråer, måste emellertid beaktas, att tillräckliga hållpunkter

för närvarande saknas för bedömande av frågan huruvida en definitiv organisation

av denna omfattning är motiverad. Allmänna lönenämnden, som

även anfört betänkligheter i detta hänseende och ifrågasatt en sammanslagning

av kanslibyrån och kameralbyrån, förordar för sin del, att särskild utredning

verkställes rörande styrelsens organisation. Under de närmaste åren

kommer styrelsen emellertid under alla förhållanden att få så många arbetskrävande

uppgifter i samband med verkställighetsreformens genomförande,

att en tillfällig anordning med fyra byråer kan anses motiverad. Betänkligheter

torde ej behöva möta att för denna tid inrätta ytterligare två byråer,

enär en av de nuvarande byråcheferna kommer att uppnå pensionsåldern

under år 1948. Den på angivet sätt utbyggda organisationen bör alltså icke

betraktas som definitiv. Senast vid ifrågavarande byråchefs avgång från

tjänsten bör den av lönenämnden förordade utredningen rörande styrelsens

permanenta organisation vara verkställd.

Beträffande ärendenas fördelning mellan kanslibyrån och den nya socialbyrån

kan jag ansluta mig till fångvårdsstyrelsens förslag. Frågor örn anstaltsplacering

och strafftidsberäkning torde alltså böra handläggas av socialbyrån.

Vad angår kameralbyrån bör, såsom både strafflagberedningen

och fångvårdsstyrelsen förordat, ledningen av jordbruksdriften överföras

till den nya arbetsbyrån. Styrelsens förslag att delvis återföra bestyret med

krono- och rannsakningshäktenas kassa- och räkenskapsväsende till dessa

anstalter lämnar däremot rum för tvekan. I detta hänseende erinras, att

centraliseringen till fångvårdsstyrelsen av ifrågavarande ärenden genomförts

såsom ett led i den av 1941 års sakkunniga förordade rationaliseringen av

driften vid fångvårdens anstalter. Frågan huruvida en återgång till det tidigare

systemet bör ske synes därför lämpligen böra tagas under övervägande

vid den översyn av fångvårdsanstalternas personalorganisation som, enligt

vad i annat sammanhang anförts, är avsedd att komma till stånd i samband

med den förestående omdaningen av anstaltsväsendet. I avvaktan härpå

hör någon ändring i fråga örn styrelsens befattning med kassa- och räkenskapsväsendet

vid vissa anstalter ej genomföras.

Med avseende å fångvårdsstyrelsens personal gäller liksom beträffande

byråindelningen, att det icke är möjligt att nu bedöma det framtida behovet.

Styrelsen har visserligen tillagts ett stort antal nya arbetsuppgifter och

ytterligare uppgifter föreslå, men arbetsökningen beror till viss del på själva

genomförandet av de många reformerna på straffverkställighetens område.

En viss försiktighet bör därför iakttagas särskilt i fråga örn inrättande av

nya ordinarie tjänster. Vid bedömande av personalbehovet bör dessutom be
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 170.

aktas, att styrelsens personal linder de senaste åren förstärkts med ett tiotal

befattningshavare, vilken arbetskraft delvis kommer att frigöras i den mån

fångantalet går ned och återgång sker till normala förhållanden (jfr II ht.

1945 s. 76). Å andra sidan är det synnerligen angeläget, att styrelsen nu

erhåller tillräcklig personal för att bemästra de många maktpåliggande uppgifter

som förestå, icke minst i samband med fångvårdens omorganisation.

Om. såsom i det föregående föreslagits, sociala avdelningen och arbetskontoret

utbrytas till särskilda byråer böra två av byrådirektörstjänsterna

förändras till byråchefstjänster. De nya byråcheferna böra tills vidare uppföras

på extra ordinarie stat. I samband med socialbyråns tillkomst bör vidare,

såsom både strafflagberedningen och fångvårdsstyrelsen förordat, den

nuvarande byråsekreterartjänsten å sociala avdelningen uppflyttas till förste

byråsekreterartjänst i A 24.

Enligt fångvårdsstyrelsens förslag skulle inrättas sju nya befattningar i

18 och högre lönegrader, nämligen två förste byråsekreterare, den ena i

A 26 och den andra i A 24, tre byråsekreterare i Eo 21 samt två förste amanuenser

i Eo 18. Av dessa avses förste byråsekreteraren i A 26, en byråsekreterare

och en förste amanuens för de nya ärendena angående beräkning av

strafftid m. m. Med ledning av uppgifter, som inhämtats från Överståthållarämbetet.

där för närvarande omkring en fjärdedel av samtliga ärenden

angående strafftidsberäkning handläggas, synes emellertid kunna antagas,

att två tjänstemän med hjälp av biträdespersonal skola kunna tillfredsställande

bestrida dessa göromål. Enär självständig beslutanderätt skulle tillkomma

den högre av dessa, synes intet vara att erinra mot att denne placeras

i A 26. Såsom medhjälpare åt honom torde böra finnas en befattningshavare

nied tjänsteställning såsom förste amanuens.

Den föreslagna tjänsten såsom förste byråsekreterare i A 24 skulle inrättas

å arbetsbyrån i samband med att ledningen av jordbruksdriften överflyttas

dit. Med hänsyn till den betydande utvidgning av jordbruksdriften, som

förestår i samband med utbyggandet av den öppna anstaltsvården, torde en

tjänst i 24 lönegraden vara nödvändig. Den bör dock tills vidare uppföras på

extra ordinarie stat. Innehavaren bör besitta särskild sakkunskap i jordbruksfrågor

och tilläggas benämningen förste byråinspektör.

Av de begärda nya befattningarna i övrigt — två byråsekreterare i Eo 21

och en förste amanuens i Eo 18 — avses en byråsekreterartjänst för vardera

av kanslibyrån och kameralbyrån samt amanuenstjänsten för socialbyrån.

För kanslibyråns del torde böra medgivas förstärkning med en förste amanuens.

Däremot synes ej föreligga tillräcklig anledning att utöka personalen

å kameralbyrån, särskilt sorn ledningen av jordbruksdriften föreslås överflyttad

från denna byrå till arbetsbyrån. Den föreslagna amanuenstjänsten

å socialbyrån finner jag mig böra tillstyrka.

Om fångvårdsstyrelsens befattning med kassa- och räkenskapsväsendet för

de mindre anstalterna bibehålies, bör ej ske någon ändring beträffande den

nu å kameralavdelningen placerade assistenttjänsten i Eo 20. vilken befattning

enligt styrelsens förslag skulle förändras till amanuenstjänst i Eo 16.

Ej heller bör i sådant fall någon skrivbiträdestjänst indragas.

Vad angår behovet av ytterligare biträdespersonal har fångvårdsstyrelsen

föreslagit inrättande av åtta nya biträdestjänster, därav två kanslibiträden i

A 7. två kontorsbiträden, ett i A 4 och ett i Eo 4, samt fyra skrivbiträden, ett

i A 2 och tre i Eo 2; samtidigt skulle emellertid ett extra skrivbiträde å arbetskontoret

indragas. I betraktande av att styrelsens biträdespersonal under

senare år förstärkts med sammanlagt sju biträden, därav tre från och med

den 1 juli 1945 (II ht 1945 s. 76), synes tveksamt, huruvida en så betydande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

17

ökning av biträdesbefattningarna är behövlig. Med hänsyn till svårigheten

att tillförlitligt bedöma behovet har jag dock ansett mig böra förorda, att

medel för biträden beräknas i hela den av fångvårdsstyrelsen föreslagna omfattningen.

Därvid förutsätter jag emellertid, att det skall ankomma på

Kungl. Majit att bestämma i vilken utsträckning de för ändamålet anvisade

medlen må komma till användning. Visst belopp synes böra stå till Kungl.

Majits förfogande såsom reserv. Ingen av de nya biträdestjänster, som komma

att inrättas, bör tills vidare upptagas på ordinarie stat. Däremot torde

hinder ej möta mot att två av de extra skrivbiträdesbefattningarna vid centrala

fångregistret, på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit, förändras till ordinarie

tjänster.

Styrelsens förslag om ökad medelsanvisning för olika ändamål under anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

ha ej givit mig anledning till erinran.

Till löneklassuppflyttningar och semestervikarier har styrelsen slutligen begärt

2 000 kronor resp. 10 095 kronor. I dessa hänseenden finner jag ej anledning

till annan erinran än att sistnämnda belopp synes vara för högt beräknat.

Emellertid framgår av styrelsens anslagsberäkningar, att några medel

ej alls upptagits till vikarier under sjukdom. Med hänsyn härtill synes

skäligt, att ytterligare sammanlagt 10 000 kronor beräknas till löneklassuppflyttningar

och vikarier.

I enlighet med det anförda kunna de olika anslagsposterna i fångvårdsstyrelsens

avlöningsstat beräknas på följande sätt.

Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän uppräknas

med lönen till en förste byråsekreterare i A 26, 9 327 kronor, samt vidare

med 8 190 kronor, motsvarande avlöningskostnaderna för tre skrivbiträden

(två av dessa, placerade å centrala fångregistret, överföras till ordinarie stat:

för det tredje finnas medel nu ej beräknade, enär tjänstens innehavare tidigare

uppehållit högre icke-ordinarie befattning). Uppflyttningen av en byråsekreterarbefattning

å sociala avdelningen från A 21 till A 24 föranleder, med hänsyn

till förestående ombyte å tjänsten, icke någon anslagsuppräkning. Enär förevarande

post nu upptager medel till allenast den ena av byrådirektörstjänsterna

å sociala avdelningen och arbetskontoret, medför dessa tjänsters förändring

till extra ordinarie byråchefstjänster nedsättning av posten allenast

med belopp motsvarande lönen till en byrådirektör eller 11 706 kronor.

Höjningen av posten skulle i enlighet härmed stanna vid (9 327 + 8 190 —

11 706 = 5 811) 5 900 kronor och posten alltså uppföras med (164 300 +

5 900) 170 200 kronor.

Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, uppräknas i enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag

med 6 700 kronor till 15 400 kronor.

Under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal beräknas medel till två byråchefer å socialbyrån

och arbetsbvrån, 24 306 kronor, en förste byråinspektör å arbetsbyrån.

7 992 kronor, tre förste amanuenser, 16 902 kronor, samt till biträdespersonal

enligt Kungl. Majlis närmare bestämmande, 19 600 kronor, eller sammanlagt

68 800 kronor. Å andra sidan minskas posten med arvodet till nu anställd

successionsvikarie för byrådirektören å arbetskontoret, 4 200 kronor,

samt lönen till tre skrivbiträden, 7 218 kronor, eller tillhopa 11418 kronor.

De föreslagna personaländringarna medföra sålunda en nettohöjning med

(68 800 — 11 418 = 57 382) 57 400 kronor. Härtill skulle komma en ökning

med 10 000 kronor för löneklassuppflyttningar och vikarier. Posten uppräknas

alltså med 67 400 kronor till (109 300 + 67 400) 176 700 kronor.

Biliana till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 170—171.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Anslagsposten till rörligt tillägg hö.jes med hänsyn till de föreslagna

personaländringarna med 14 000 kronor till 48 000 kronor.

Anslaget uppföres alltså med (170 200 + 15 400 + 176 700 + 48 000)

410 300 (+94 000) kronor.

I personalförteckningen torde böra vidtagas erforderliga ändringar. Bland

annat böra byrådirektörst.jänsterna å sociala avdelningen och arbetskontoret

upptagas å övergångsstat.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergquist (1:301)

och den andra inom andra kammaren av herr Mosesson (11:466), i vilka

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att tjänsten som socialbyråchef hos

fångvårdsstyrelsen fr. o. m. den 1 juli 1946 skall uppföras på ordinarie stat

eller, därest detta yrkande icke kan bifallas, att den nuvarande byrådirektören

å fångvårdsstyrelsens sociala avdelning, Henry Lindberg, därest han

förordnas som e. o. byråchef å socialbyrån, tillerkännes ett personligt lönetillägg

av 510 kronor om året att utgå från den dag han frånträder uppdraget

som sekreterare hos interneringsnämnden och så länge han uppehåller befattning

som e. o. byråchef hos fångvårdsstyrelsen.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionen 1:301.

Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. Ä gällande riksstat är förevarande an,

slag uppfört med 48 500 kronor.

De nya arbetsuppgifter, som komma att åvila fångvårdsstyrelsen under

nästa budgetår, och de personalökningar, som fördenskull ansetts erforderliga,

ha beräknats medföra avsevärda kostnadsökningar. Sålunda föreslås

posten till sjukvård höjd med 1 000 kronor, posten till reseersättningar med

2 000 kronor, posten till expenser med 27 000 kronor samt posten till publikationstryck

med 4 500 kronor. Sammanlagt skulle anslaget sålunda höjas

med 34 500 kronor. Det kommande budgetårets utgifter beräknas dock till

stor del bliva av engångsnatur.

Fångvårdsanstalterna: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är i gällande

riksstat uppfört med 4 423 000 kronor.

I sin förenämnda skrivelse den 8 februari 1946 har fångvårdsstyrelsen gjort

framställning om anslag även till avlöningar vid fångvårdsanstalterna. Beträffande

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, har styrelsen därvid, som framgår av nedanstående uppställning,

räknat med dels vissa nedsättningar, dels ock vissa ökningar, de sistnämnda

väsentligen föranledda av straffverkställighetsreformen.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

19

ökning

Arvoden till ledamöter i anstalts
nämnder.

...................... 15 000

Arvoden till läkare tor det nya observationsförfarandet

(43, 56 och 63 §§

straffverkställighetslagen)........ 22 000

Arvoden till psykiatriker vid säkerhetsanstalterna

i Norrköping och

Karlstad (5 kap. 5 § strafflagen och

67 § straffverkställighetslagen) .... 4 800

Förhöjt arvode till kroppssjukläkaren

vid centralfängelset å Långholmen 2 400

Arvode till vikarie för denne under

tjänstefrihet.................... 800

Arvoden till styresmän m. fl.

kolonien Solhyddan (för räkenskaperna)

........................... 300

direktören i Karlstad för kolonien

Stöpsjön..................... 300

direktören i Härnösand för kolonien

Sörbyn....................... 300

direktören i Norrköping för en koloni

.......................... 300

direktören å Långholmen, i Malmö

och å Härlanda för anslutna kolonier

.......................... 900

Läkarvård vid kolonier:

kolonien Sörbyn................. 300

kolonien Solhyddan.............. 300

kolonien Stöpsjön............... 300

4 kolonier till säkerhetsanstalterna 1 200

7 kolonier för vanligt fångförvar . 2 100

Religionsvård vid kolonier:

kolonien Sörbyn................ 300

kolonien Stöpsjön............... 300

kolonien Lockerud............... 300

4 kolonier till säkerhetsanstalter . . 1 200

7 kolonier för vanligt fångförvar .. 2 100

Pastors- och förstelärarebefattningen

vid centralfängelset å Härlanda indrages

och ersättes med predikanter

med arvode................. 3 960

Passning av port och grind i Norrköping

(höjning av arvodet).........200

+ 59 660

Minskning

Arvoden till läkare å sinnessjukavdelningar,

vilka överföras till ord.

eller e. o. stat................. 47 500

Ersättningar för sinnesundersökningar

(se prop. nr 240 år 1945)...... 9 500

Arvode till fångvårdsstyrelsens jordbrukstekniska

biträde överföres

till fångvårdsstyrelsens avlöningsstat.

.......................... 1 500

Tillsyningsmannabefattningarna indragas

........................ 2 655

Kronohäktena i Linköping och Sundsvall

nedläggas (arvoden till styresman,

läkare, predikanter)..... 5 360

Begränsad användning av kronohäktet

i Karlskrona............... 2 000

Läkararvodet för straffanstalten å

Svartsjö indrages (anstalten nedlägges)

........................ 1000

Arvodet till styresmannen i Kalmar

för bestyr med ödevatakolonlen

nedsättes vid direktörsbefattningens

överförande till ordinarie

stat........................... 700

Tillfälliga arvoden till styresmännen i

Halmstad och Hudiksvall indragas 1 200

— 71 415

På grundval härav har styrelsen beräknat ifrågavarande anslagspost till

170 700 kronor för budgetåret 1946/47 eller 11 700 kronor lägre än för innevarande

budgetår.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom fångvårdsstyrelsen framhållit möta för närvarande svårigheter att

bedöma fångvårdens personalbehov under nästa budgetår. Å ena sidan medför

nedgången i fångantalet en minskning av detta behov, å andra sidan ökas

behovet av personal på grund av straffverkställighetsreformen. Härtill kommer,

att ett riktigt bedömande av personalbehovet är möjligt först efter den

allmänna översyn av personalorganisationen som, enligt vad i annat sammanhang

nämnts, är avsedd att komma till stånd i samband med planlägg
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 170.

ningen av anstaltsväsendets omorganisation. Någon ökning av antalet ordinarie

tjänster å fångvårdsstaten bör under dessa förhållanden ej ske för närvarande.

Även i fråga om inrättande av nya extra ordinarie tjänster bör återhållsamhet

iakttagas.

Fångvårdsstyrelsen har funnit behov föreligga av sammanlagt 144 nya

tjänster i lägre lönegrader. På grund av personalbesparingar i anledning av

ändrad disposition av vissa anstalter i samband med fångantalets nedgång

har styrelsen emellertid ansett tillräckligt att begära medel för 125 av dessa

befattningar. Den sålunda begärda anslagsökningen avser till en mindre del

tjänster vid de kolonier, sorn tillkommit sedan anslaget senast beräknades,

nämligen Sörbyn (1 föreståndare, 1 överkonstapel och 1 första vaktfru), Solhyddan

(1 föreståndarinna, 2 första vaktfruar) och Stöpsjön (1 föreståndare.

1 överkonstapel, 6 vaktkonstapel'', 2 kokerskebiträden). Till personal vid

förstnämnda koloni, som rymmer 25 plaiser, har emellertid tidigare på fångvårdsstyrelsens

förslag anvisats 26 000 kronor, vilket belopp möjliggör anställande

av erforderlig personal därstädes (II ht 1945 s. 92, 103). Ytterligare

medel för detta ändamål böra därför ej beräknas. Däremot bör anslaget uppräknas

för tillgodoseende av personalbehovet vid de båda övriga kolonierna,

varvid dock för Solhyddan böra upptagas vaktfruar i stället för första vaktfruar

och för Stöpsjön ekonomibiträden i stället för kokerskebiträden.

För envar av de elva nya kolonier — sju för vanligt fångförvar och tyra

för förvaring och internering — som skola anskaffas enligt beslut av 1945

års riksdag, föreslår fångvårdsstyrelsen en föreståndare, en överkonstapel

(rättare), 4 vaktkonstaplar och en första vaktfru (husmoder); härutöver föreslås

2 vaktkonstaplar, avsedda att tjänstgöra såsom bilförare vid de för vanligt

fångförvar avsedda kolonierna. Då kolonierna skola rymma 20—30 platser

vardera, synes styrelsens förslag väl avvägt såvitt avser antalet befattningshavare

vid varje koloni. Till bilförare böra däremot medel ej beräknas

för närvarande. Vad angår tjänsternas lönegradsplacering synes annan ändring

ej böra vidtagas än att de föreslagna första vaktfruarna ersättas med

ekonomibiträden. Anslag torde böra beräknas för samtliga nu ifrågavarande

tjänster, men medlen böra ställas till förfogande först i den mån de nya kolonierna

tagas i bruk och personalbehovet vid dem ej kan tillgodoses genom

överflyttning av personal från andra anstalter.

För de slutna anstalterna för vanligt fångförvar begär styrelsen personalförstärkning

med 30 vaktkonstaplar, 3 vaktfruar och 6 skrivbiträden samt

för de slutna säkerhetsanstalterna med 1 uppsyningsman av l:a klass. 1 yrkesmästare

av 2:a klass (Karlstad) och en överkonstapel (ny sluten anstalt).

Enär man, såsom i annat sammanhang anförts (s. 18), tills vidare icke

torde behöva räkna med någon ny sluten säkerhetsanstalt utöver Karlstadsanstallen,

bortfaller behovet av sistnämnda tjänst. Beträffande den begärda

personalförstärkningen i övrigt måste beaktas, att behovet av personal på de

slutna anstalterna minskat genom fångantalets nedgång och att ytterligare

minskning är att emotse såsom följd av klientelets överflyttande i betydande

omfattning till kolonier. Fångvårdsstyrelsen har själv ansett möjligt att av

denna anledning lösgöra 19 tjänster leir annat ändamål. Det synes mig emellertid

på goda skäl kunna antagas, att ytterligare personalbesparingar kunna

göras, och jag anser mig därför nu ej kunna förorda annan förstärkning av

personalen vid de slutna anstalterna än med de av styrelsen begärda sex

skrivbiträdena. Dessa äro, enligt vad jag inhämtat, avsedda för de^ största

anstalternas expeditioner. Vad särskilt angår säkerhetsanstalten i Karlstad

utgår jag från att den för denna anstalt avsedda uppsyningsmanstjänsten

icke skall behöva placeras högre än i A 11.

Fångvårdsstyrelsens förslag om inrättande av fem nya kuratorstjänster fin
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

21

ner jag mig böra tillstyrka. Däremot kan jag ej biträda förslaget om överförande

till fångvårdens stat av två ordinarie vaktfrutjänster, nu upptagna

å avlöningsstaten för statens vid fångvårdsanstalter anordnade tvångsarbetsocli

alkoholistanstalter. Någon utökning av antalet ordinarie befattningar å

fångvårdsstaten bör nämligen av förut anförda skäl ej ske för närvarande.

Koloniföreståndama böra, såsom föreslagits, placeras i 15 lönegraden utom

vid Solhyddan, som endast har 12 platser, där placering bör ske i 13 lönegraden.

Ekonomibiträdena böra placeras i 4 lönegraden, vilket överensstämmer

med löneutredningens förslag beträffande dylika befattningshavare. Beträffande

halva antalet koloniföreståndare i 15 lönegraden ävensom beträffande

kuratorerna och skrivbiträdena bör hinder ej möta mot inrättande av

extra ordinarie befattningar; övriga nya tjänster torde tills vidare böra upptagas

på extra stat.

Sammanfattningsvis skulle alltså medel beräknas för följande nya befattningar:

12 koloniföreståndare, därav 6 i Eo 15 och (i i Ex 15, 1 koloniföreståndare

i Ex 13 (Solhyddan). 5 sociala kuratorer i Eo 10, 12 överkonstaplar

(rättare) i Ex 9, 50 vaktkonstap^ i Ex 7, 2 vaktfruar i Ex 4, 13 ekonomibiträden

i Ex 4 och 6 skrivbiträden i Eo 2. Kostnaderna för dessa 101 befattningar

skulle bliva 312 100 kronor, frånsett tillägg. Såsom redan nämnts

böra medlen ställas till förfogande endast i den mån behov av ytterligare

personal uppkommer.

Vad härefter angår förslagen om ändrad placering av tjänster i anledning

av ändringar i anstaltsorganisationen föranledas vissa avvikelser från fångvårdsstyrelsens

förslag. Styrelsen har föreslagit, att straffanstalten å Svartsjö

nedlägges samt att i anledning därav tre tjänster, vilka nu äro uppförda å

fångvårdsanstalternas övergångsstat — en assistent av lia klass och 2 överkonstaplar

— överföras till tvångsarbetsanstalten stat. Om fångar fortfarande

skola användas i jordbruksarbete vid Svartsjöanstalten — varemot

jag förklarat mig ej ha något att erinra -— böra emellertid dessa tjänster bibehållas

å fångvårdens stat. Enligt styrelsens förslag skulle vidare verksamheten

vid kronohäktet i Karlskrona inskränkas och rannsakningshäktet i

Kalmar i samband därmed förändras till straffängelse. Dä jag ej ansett mig

kunna biträda förslaget härom, äro några personaländringar ej att vidtaga

beträffande dessa anstalter. Frågan huruvida extra direktör i Ex 24 även

under nästa budgetår skall vara anställd vid Kalmarhäktet torde dock få

ankomma på Kungl. Maj:ts prövning. Medel för ändamålet böra fortfarande

beräknas. Styrelsens i detta sammanhang framställda förslag om uppflyttning

av styresmansbefattningen vid rannsakningshäktet i Halmstad kan

jag i nuvarande läge ej biträda. Däremot tillstyrker jag styrelsens förslag, att

den ene av föreståndarna för de till nedläggande föreslagna kronohäktena

i Linköping och Sundsvall placeras såsom assistent av 3:e klass vid den

nya säkerhetsanstalten i Karlstad och den andra uppföres å övergångsstat.

J samband härmed böra — ehuru kronohäktesföreståndarbefattningen i

Karlskrona bibehålies — två extra assistenttjänster av 3:e klass indragas.

Framställningen om överförande lill ordinarie stat av de högre undersökningsläkartjänsterna

torde böra bifallas; förslag örn inrättande av ordinarie

tjänster för motsvarande befattningshavare vid sinnessjukhusens undersökningsstationer

har, såsom löncnämnden framhållit, framlagts i årets statsverksproposition

(V ht s. 205). Likaså biträder jag förslagen örn indragning

av pastors- och förste lärarbefattningarna vid celi trall angclserna å Härlanda

och i Växjö, örn uppflyttning av eli extra ordinarie kontorsbiträde vid centralfängelset

å Långholmen till kanslibiträde och om anvisande av ytterligare

medel till vikarier för deltagare i utbildningskurser. Nyssnämnda biträde,

som föreslagits överförd lill ordinarie stat, bör dock lills vidare bibehållas

i extra ordinarie ställning.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Beträffande den av Sveriges yngre läroverkslärares förening väckta frågan

om omdaning av fångvårdens undervisningsväsende, är jag ej beredd

att nu framlägga något förslag. Frågan, som är av stor vikt, bör emellertid

ägnas fortsatt uppmärksamhet. Även detta spörsmål bör sålunda tagas under

övervägande vid den förestående översynen av fångvårdens organisation.

I fråga om anslagsbehovet till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, synas endast obetydliga jämkningar vara att vidtaga i

fångvårdsstyrelsens förslag. Nu utgående arvoden till läkare och predikant

vid kronohäktet i Karlskrona böra sålunda, örn detta häkte användes i oförändrad

omfattning, bibehållas vid nuvarande belopp. Även arvodet till styresmannen

vid kronohäktet i Kalmar för bestyr med kolonien Ödevata bör,

därest ändring ej sker beträffande direktör stjänsten vid nämnda häkte,

beräknas till samma belopp som nu. Såväl beträffande sistnämnda arvode

som beträffande det tillfälliga arvodet till styresmannen vid kronohäktet i

Örebro bör gälla, att det skall ankomma på Kungl. Majits prövning, huruvida

arvodena skola utgå. Därest fångar alltjämt komma att användas i

Svartsjöanstaltens jordbruk, bör vidare arvodet till läkaren därstädes ej indragas,

men det torde kunna nedsättas, förslagsvis till 600 kronor.

Beträffande arvodet till kroppssjukläkaren vid centralfängelset å Långholmen

— vilket arvode för närvarande utgår med 10 454 kronor, varav

7 200 kronor i grundarvode och 3 254 kronor i dyrtids- och kristillägg -—

har fångvårdsstyrelsen föreslagit en höjning av grundarvodet med 2 400

kronor till 9 600 kronor. Med hänsyn till vad som upplysts angående den

med befattningen förenade arbetsbördan finner jag i likhet med allmänna

lönenämnden en viss förbättring av arvodet skälig. Det synes lämpligen

böra förändras till ett fast arvode å 12 000 kronor.

Övriga av styrelsen föreslagna anslagshöjningar under arvodesposten finner

jag mig böra biträda. Till vissa ledamöter i anstaitsnämnder torde alltså

böra utgå ersättning efter samma grunder som till nämndemän; dock bör

ordförande åtnjuta ersättning enligt rese- och traktamentsklass I B i stället

för II E. Bestämmelser om ersättning till läkare i anledning av det nya

observationsförfarandet beträffande vissa fångar torde få utfärdas av Kungl.

Majit. De av statskontoret angivna riktlinjerna böra därvid i huvudsak följas.

Fångvårdsstyrelsens uppskattning av anslagsbehovet för nu angivna ändamål

ävensom för vissa ytterligare arvoden har ej givit mig anledning till

erinran.

Vid anslagsberäkningen har fångvårdsstyrelsen räknat om samtliga poster i

avlöningsstaten. Detta har lett till en uppräkning av anslaget i dess helhet,

som i betydande omfattning icke motiveras av de för olika nya ändamål begärda

anslagsökningarna. Den största uppräkningen gäller anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän. I styrelsens specifikation rörande

ökningar å ordinarie- och icke-ordinariepostema (s. 86) upptages sålunda

en höjning av förstnämnda post å 200 000 kronor, med vilket belopp denna

post tidigare nedsatts, enär den varit för högt beräknad (II ht 1943, s. 62).

Under de båda senast förflutna budgetåren har ifrågavarande anslagspost

emellertid varit i stort sett riktigt beräknad. Budgetåret 1943/44 utgjorde

sålunda det under posten anvisade beloppet 2 227 000 kronor, medan utgifterna

uppgingo till 2 169 900 kronor. Sistförflutna budgetår voro motsvarande

siffror 2 182 000 kronor resp. 2 181 100 kronor. Under sådana

förhållanden föreligger ej anledning att uppräkna posten för nästa budgetår.

Överhuvud synes någon omräkning av anslaget ej böra ske, förrän resultatet

av den förestående översynen av fångvårdens personalorganisation föreligger.

Därvid måste emellertid förutsättas, att anslagsposten till ickeordinarie

personal fortfarande uppföres förslagsvis. Denna post bör dock

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

23

alltjämt, såsom statskontoret framhållit, få överskridas endast efter medgivande

av Kungl. Majit.

Anslagsposterna i fångvårdsanstalternas avlöningsstat beräknas i enlighet

med det anförda på följande sätt.

Posten till avlöningar till ordinarie personal ökas med

kostnaderna för den föreslagna löneregleringen för vakt- och arbetsledarpersonalen,

i vad den berör ordinarie personal, 127 800 kronor. Vidare uppräknas

posten i anledning av överförandet till ordinarie stat av vissa läkare vid undersökningsavdelningarna

med 131 500 kronor. Å andra sidan nedsättes posten

med avlöningskostnaderna till pastorn och förste läraren vid centralfängelset

å Härlanda, 9 465 kronor; för motsvarande befattning vid centralfängelset

i Växjö, som jämväl skulle indragas, ha medel ej beräknats i gällande

stat. Posten ökas alltså med (127 800 + 131 500 — 9 465 = 249 835)

249 900 kronor till (2 204 300 + 249 900) 2 454 200 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestänr

da av Kungl. Majit, har fångvårdsstyrelsen beräknat till 170 700 kronor.

I anledning av de jämkningar i styrelsens förslag, som förordats av mig,

höjes detta belopp med 4 300 kronor till 175 000 kronor, vilket innebär en

nedsättning av postens nuvarande belopp med 7 400 kronor.

Under posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

beräknas medel till löneregleringen för vakt- och arbetsledarpersonalen,

inbegripet ökade kostnader för vikarier, 40 000 kronor, till ny personal

huvudsakligen vid öppna anstalter, 312 100 kronor, samt till vikarier för

deltagare i utbildningskurser, 25 400 kronor. Till personal vid undersökningsavdelningarna

— andre läkare och kanslipersonal — vartill medel

tidigare beräknats blott för halvt år, beräknas härjämte 42 200 kronor

samt för uppflyttning av ett kontorsbiträde å Långholmen 600 kronor.

Posten minskas å andra sidan med 63 000 kronor, motsvarande de i gällande

stat för halvt år beräknade kostnaderna för läkarpersonal, som överföres

till ordinarie stat, samt med 9 060 kronor för två extra assistenttjänster

av 3:e klass, vilka indragas. Nettohöjningen blir alltså (40 000 +

312 100 + 25 400 + 42 200 + 600 — 63 000 — 9 060 = 348 240) 348 300

kronor och postens summa (1 527 500 + 348 300) 1 875 800 kronor.

Anslagsposten till rö r 1 i g t tillägg uppräknas med hänsyn till de föreslagna

personaländringarna med 90 000 kronor till 598 800 kronor.

Anslagets slutsumma skulle alltså bliva (2 454 200 + 175 000 + 1 875 800

+ 598 800) 5 103 800 kronor, vilket innebär en höjning med 680 800 kronor.

I personalförteckningen böra vidtagas erforderliga ändringar. Fångvårdsstyrelsens

förslag om borttagande av klassbeteckningarna även beträffande

befattningar i högre lönegrader samt om överförande av det å övergångsstat

uppförda kontorsbiträdet lill ordinarie stat finner jag mig böra tillstyrka.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehåll en inom andra

kammaren av herrar Andersson i Löbbo och Persson i Växjö väckt motion

(lii 505), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att föreståndaren för

Singeshults fångkoloni vid personalförteckningens fastställande uppföres i

lönegrad A 16, samt vidtaga sådan förändring i den föreslagna avlöningsstaten,

som vid ett bifall till molionen blir erforderlig.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisar

utskottet till molionen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Fångvårdsanstalten^: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är i gällande

riksstat uppfört nied 2 965 400 kronor.

I samband med omkostnadsstatens fastställande har Kungl. Maj:t föreskrivit

bland annat, att av anslagsposten till expenser förslagsvis 730 000

kronor finge tagas i anspråk för bränsle, lyse och vatten samt, under tiden

den 1 juli—den 31 december 1945, högst 32 500 kronor för övriga expenser.

I sin skrivelse den 18 februari 1946 med anslagsäskanden för fångvårdsanstalterna

har fångvårdsstyrelsen hemställt örn ökad medelsanvisning för

nästa budgetår under flertalet poster i omkostnadsstaten. Anslaget skulle sålunda

upptagas med (17 000 sjukvård för personal m. m. + 65 000 reseersättningar

+ 800 000 bränsle, lyse och vatten + 65 000 övriga expenser + 110 000

inventarier + 80 000 renhållning + 1 040 000 utspisning + 200 000 beklädnad

+ 200 000 hälso- och sjukvård + 50 000 religions- och skolundervisning +

100 000 omkostnader för permitterade, frigivna och utskrivna + 70 000 diverse

utgifter + 200 000 fångtransport + 40 000 kostnader för vård av män

å ungdomsanstalter, som ej tillhöra fångvården, + 100 000 kostnader för vård

av kvinnor å ungdomsanstalter, som ej tillhöra fångvården, + 20 000 tjänstedräkt

+ 50 000 understöd åt intagnas familjer) 3 207 000 kronor, vilket belopp

med 241 600 kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade

beloppet.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Den av fångvårdsstyrelsen nu begärda betydande anslagsökningen avser

i väsentlig omfattning sådana utgifter, vilka oavsett straffverkställighetsreformen

måste anses av förhållandena påkallade för genomförande av erforderlig

standardhöjning inom fångvården. En betydande kostnadsökning föranledes

vidare av den beslutade höjningen med i genomsnitt över 100 procent

av fångvårdens arbetspremier. Sistnämnda förhållande påverkar ett

flertal poster i omkostnadsstaten. Erinras må, att strafflagberedningen uppskattat

statsverkets årliga merkostnader på grund av förhöjda arbetspremier

till ungefär 350 000 kronor (bet. s. 334).

I några hänseenden torde nedsättning kunna ske beträffande de av fångvårdsstyrelsen

begärda beloppen. I likhet med statskontoret anser jag sålunda

tillfyllest, att posten till renhållning höjes med 28 000 kronor

till 70 000 kronor. Även i fråga örn posterna till religions- och skolundervisning

samt diverse utgifter har statskontoret föreslagit

begränsning av vad fångvårdsstyrelsen begärt. Med hänsyn bland annat

till de under sistförfluten budgetår redovisade besparingarna å dessa poster,

torde de böra bestämmas till 40 000 kronor resp. 60 000 kronor, vilket innebär

uppräkning av de nu för ifrågavarande ändamål anvisade beloppen med

16 300 kronor resp. 7 000 kronor. Beträffande posten till utspisning har

styrelsen trots nedgången av fångantalet begärt en höjning med 90 000 kronor.

Styrelsen har därvid räknat med ett portionspris av en krona 20 öre

i stället för en krona i gällande stat. Sistnämnda pris motsvarar den faktiska

portionskostnaden under budgetåren 1942/43 och 1943/44 (jfr II ht 1944

s. 108; 1945 s. 113). Enligt vad jag inhämtat har portionspriset under år

1945 ökats till en krona 8 öre. En kostförbättring har sålunda redan kommit

till stånd. Ehuru jag ej har något att erinra mot en skälig ytterligare förbättring

av kosthållet, synes man vid anslagsberäkningen ej böra utgå från

högre portionspris än en krona 10 öre. Med ett beräknat fångantal av 2 300

kan utspisningsposten då bestämmas till oförändrat belopp, 950 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

25

I fråga om övriga utgiftsposter Ilar departementschefen tillstyrkt fångvårdsstyrelsens

förslag. Det i gällande riksstat upptagna anslaget, 2 965 400

kronor, skulle alltså höjas med 121 600 kronor. Därest fångantalet skulle

visa avsevärd fortsatt nedgång, har det ansetts böra liksom nu få ankomma

på Kungl. Majit att begränsa medelsanvisningen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Wagnsson m. fl. (I: 329) och den andra inom andra kammaren av herr

Hedlund i Östersund och fröken Öberg (11:503), i vilka hemställts att riksdagen

måtte besluta, att den å fångvårdens omkostnadsstat för budgetåret

1946/47 upptagna anslagsposten till religions- och skolundervisning skall

höjas till 65 000 kronor;

dels ock ett i den ovan omnämnda motionen II: 479 intaget yrkande, att

posten till utspisning måtte beräknas efter en portionskostnad av 1 krona

20 öre.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa till motionerna 1:329 och 11:479.

Interneringsnämnden. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 500

kronor.

I skrivelse den 7 september 1945 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn

anslag till interneringsnämnden och ungdomsfängelsenämnden under nästa

budgetår. Styrelsen bar därvid — i anledning av styrelsen lämnat uppdrag att

inkomma med förslag till omorganisation av nämndernas kanslipersonal

— bland annat upptagit frågan om inrättande av gemensamt kansli

för dessa nämnder (jfr II ht 1945 s. 114). I likhet med nämnderna, med vilka

styrelsen samråd, avstyrker styrelsen emellertid en dylik omorganisation.

Över styrelsens framställning hava yttranden avgivits av statskontoret och

allmänna lönenämnden.

Departementschefen har till en början anfört följande.

Frågan om inrättande av gemensamt kansli för interneringsnämnden och

ungdomsfängelsenämnden väcktes, emedan en omorganisation av interneringsnämndens

kansli måste genomföras för att möta uppkommande arbetsökning

i samband med den nya förvarings- och interneringslagens ikraftträdande.

Med hänsyn till vad som anförts mot en sådan sammanslagning

synes emellertid förslag härom ej böra framläggas för närvarande.

En relativt betydande förstärkning av interneringsnämndens kanslipersonal

torde dock bliva ofrånkomlig. Enär tillräcklig erfarenhet rörande arbetsökningens

storlek saknas, synes frågan örn denna personals storlek och

sammansättning under nästa budgetår lämpligen få avgöras av Kungl. Majit.

Därest sekreterare anställes på heltid, vilket synes antagligt, bör med hänsyn

lill de juridiska kvalifikationer, som måste ställas på denne befattningshavare,

sekreterararvodet bestämmas så, att det minst motsvarar de kontanta

avlöningsförmånerna till adjungerad ledamot i hovrätt. Ett belopp av

15 000 kronor bör därför beräknas för sekreterare och vikarie för denne

under semester; med biträdande sekreterare torde man däremot tills vidare

ej böra räkna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Till biträdespersonal synas böra upptagas 7 000 kronor, i runt tal motsvarande

avlöning till ett biträde i Eo 4 och ett i Eo 2 jämte tillfällig skrivhjälp.

Därvid förutsättes, att anslagsposten till icke-ordinarie personal liksom

hittills uppföres förslagsvis. I den mån heltidsanställd biträdespersonal

anställes bör icke-ordinariereglementet göras tillämpligt på nämnden.

I fråga om anslagsberäkningen innebär Kungl. Maj:ts förslag, att anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, höjes

med 17 800 kronor och posten till avlöningai till icke-ordinarie personal

med 3 300 kronor, varjämte såsom en ny post uppföres 1 000 kronor till

rörligt tillägg. Posten till omkostnader föreslås höjd med 2 100 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Schlyter m. fl.

(I: 328) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund i Östersund

m. fl. (II: 502), i vilka hemställts, att riksdagen vid beviljandet av anslag till

interneringsnämnden ville i anslutning till första lagutskottets av riksdagen

godkända utlåtande 1945, nr 36, understryka den begärda anslagsökningens

rent provisoriska karaktär.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen I: 328.

Ungdomsfängelsenämnden. Detta anslag är i riksstaten för löpande budgetår

uppfört med 12 200 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att det hos nämnden anställda skrivbiträdet,

som för närvarande åtnjuter arvode motsvarande avlöning enligt lönegrad

Eo 2, erhåller kontorsbiträdes tjänsteställning och inplaceras i lönegrad Eo 4

i samband med att civila icke-ordinariereglementet göres tillämpligt beträffande

nämnden. På grund härav erfordras vissa smärre ändringar i fråga örn

avlöningsposterna. Vidare föreslås omkostnadsposten höjd med 400 kronor

för att möjliggöra frankering av försändelser i de fall, då så ur sekretesssynpunkt

finnes påkallat.

Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. Å gällande riksstat är anslaget

uppfört med 200 000 kronor.

Föreskrifterna i 39 § nya verkställighetslagen — innebärande bland annat

att transport å järnväg i regel skall företagas i vanlig personvagn — förväntas

komma att föranleda utgiftsökning under förevarande anslag. Å andra

sidan antagas utgifterna minska till följd av det sjunkande fångantalet och det

minskade antalet utlänningar, som skola avlägsnas ur landet. Den höjning

av anslaget, som med hänsyn till belastningen under senare år ansetts böra

vidtagas, har därför i avvaktan på ytterligare erfarenhet begränsats till 50 000

kronor.

Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar. Anslaget är för innevarande

budgetår upptaget med ett belopp av 272 800 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

27

I skrivelse den 21 augusti 1945 har styrelsen för anstalten begärt anslag för

nästa budgetår till förevarande ändamål. Utlåtanden häröver hava avgivits

av länsstyrelsen i Östergötlands län och statskontoret.

Såsom förut nämnts har löneutredningen för viss fångvårdspersonal i sitt

betänkande avgivit förslag även till lönereglering för Bonaanstaltens

personal i lägre lönegrader. Denna personal, vars arbetstid

uppgår till 48 timmar i veckan, kan med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena

uppdelas i fem personalkategorier, nämligen bevakningspersonal,

personal för jordbruks- och trädgårdsdriften, personal för hantverksdriften,

ekonomipersonal samt övrig personal. Beträffande tjänstebenämningarna anser

utredningen ändring ej böra vidtagas i vidare mån än att klassbeteckningarna

för yrkesmästare borttagas, befattningen som värmeledningsskötare, tilllika

reparatör, av l:a klass förändras till en maskinisttjänst, en eldare av 2:a

klass (A 5) uppflyttas till eldare i A 6 samt att anstaltens husmorsbefattning

ändras till köksföreståndare.

Över löneutredningens förslag hava yttranden avgivits av statskontoret,

allmänna lönenämnden och styrelsen för anstalten, varjämte representanter

för Sveriges fångvårdsmannaförbund uttalat sig även beträffande nu ifrågavarande

personal.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom framhållits i årets statsverksproposition (II ht. s. lil) har medicinalstyrelsen

framlagt ett preliminärt förslag, enligt vilket Bonaanstalten

— sedan den blivit obehövlig för sitt nuvarande ändamål — skulle efter

vissa örn- och tillbyggnadsarbeten tagas i anspråk för den statliga sinnesslövården.

Nämnda förslag har lagts till grund för äskande av anslag för

nästa budgetår till ombyggnad av vissa elevförläggningar vid anstalten (prop.

nr 177 s. 33, 68 och 69). Denna ombyggnad, som avser att ersätta de nuvarande

olämpliga sovplatsanordningarna med rum för de intagna av modem typ,

bör komma till stånd oavsett den ifrågasatta ändrade användningen av anstalten.

I syfte att underlätta förändringen har Kungl. Majit vidare den 12

januari 1946 föreskrivit, att lediga eller ledigblivande ordinarie befattningar

vid anstalten tills vidare icke skola återbesättas med ordinarie innehavare.

För nästa budgetår kan man emellertid utgå från att anstalten kommer att

användas för tvångsuppfostran.

Vid behandlingen i statsverkspropositionen av frågan om Bonaanstaltens

anslagsbehov till omkostnader under nästa budgetår lades en medelbeläggning

av 100 elever till grund för anslagsberäkningen. Under första kvartalet

1946 har elevantalet hållit sig mellan 83 och 100. Anledning att frångå nyssnämnda

beräkningsgrund, som vid omkostnadsanslagets behandling godtagits

av riksdagen (rd. skr. nr 2/1946 p. 41), föreligger därför ej.

Styrelsen för Bonaanstalten, som vid avgivande av sina anslagsäskanden

räknat med ett genomsnittligt elevantal av 125 elever, har med denna utgångspunkt

ansett, att anstaltens personal under nästa budgetår kan inskränkas

med tre extra förmän. Vid den av mig antagna lägre medelbeläggningen

böra ytterligare personalbegränsningar övervägas. Emellertid synes

anstaltens nuvarande organisation trots den beräknade nedgången i elevantalet

böra bibehållas i huvudsak oförändrad. Att sammanföra eleverna i

alltför få förläggningar skulle sålunda, såsom anstaltsstyrelsen framhållit,

inskränka differentieringsmöjligheterna, vilket, särskilt i betraktande av klientelets

försämring, måste anses olämpligt ur vårdsynpunkt. Ej heller synes

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 170.

någon av de nuvarande verkstäderna utan tvingande skäl böra nedläggas.

Möjligheterna att inskränka personalbehovet äro under dessa förhållanden

jämförelsevis begränsade.

Av de högre befattningshavarna vid anstalten har innehavaren av den

i A 24 placerade tjänsten såsom pastor och förste lärare den 22 mars 1946

utnämnts till kyrkoherde. Den sålunda ledigblivna befattningen får, såsom

förut angivits, icke återbesättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Med hänsyn

såväl till ovissheten om anstaltens framtida användning som till elevantalets

nedgång torde befattningen emellertid icke böra uppehållas ens på förordnande.

För nästa budgetår böra i stället anvisas medel til! en predikant,

vars arvode, med hänsyn till att han bör uppehålla undervisningen i religionskunskap

och morallära, torde böra beräknas till 2 000 kronor. Om

pastorstjänsten icke uppehälles, är det å andra sidan nödvändigt, att den

nuvarande assistenltjänsten i Ex 20 bibehålies. I detta hänseende må särskilt

framhållas, att anstaltsledningens arbetsbörda är beroende icke blott

av beläggningen å anstalten utan även av antalet villkorligt utskrivna elever.

Detta antal utgjorde den 1 mars 1946 233.

Av de ordinarie befattningarna i lägre lönegrader ha hittills fyra ledigblivna

tjänster — tre förmansbefattningar samt befattningen såsom eldare

av 2:a klass — icke återbesatts. Med utgången av april månad blir ytterligare

en förmanstjänst ledig. Även örn de nuvarande tre extra förmansbefattningarna

såsom anstaltsstyrelsen föreslagit indragas, torde vid en medelbeläggning

av 100 elever vikarier bliva erforderliga endast å två avnämnda

vakanta befattningar, nämligen å två av förmanstjänsterna. För

nästa budgetår kan man därför räkna med sammanlagt fem förmanstjänster

och en eldartjänst mindre än för närvarande. Vidare torde av icke-ordinariepersonal

två nattvakter kunna indragas. Ytterligare personalinskränkningar

torde ej kunna genomföras utan mera betydande organisatoriska

förändringar. Sådana böra av förut anförda skäl icke ske utan ytterligare

nedgång i elevantalet. Skulle en sådan nedgång inträffa, torde det få ankomma

på Kungl. Maj:t att föreskriva de personalbesparande åtgärder, som

utan försämring av vårdmöjlighetema kunna vara möjliga att genomföra.

I fråga om löneställningen för personalen i lägre lönegrader är jag ense

med löneutredningen för viss fångvårdspersonal om att personalen vid Bonaanstalten

bör erhålla samma löneförbättring som motsvarande personal vid

fångvården. Jag förordar alltså en allmän uppflyttning av bevakningspersonalen

samt personalen i jordbruks-, trädgårds- och hantverksdriften med

en lönegrad. I nuvarande läge kan jag också i princip ansluta mig till utredningens

uppfattning, att några ytterligare tjänster i befälsgrad icke böra

inrättas. I fråga om de båda förmän, som förestå Bonaanstaltens ladugård

och trädgård, tala dock särskilda skäl för en ändrad tjänsteplacering redan

nu. Såväl ladugårds- som trädgårdsskötseln äro otvivelaktigt, såsom anstaltsstyrelsen

framhållit, av den omfattning, att den motiverar befälsstäilning

för nämnda befattningshavare, som ha det omedelbara ansvaret för dessa

grenar av driften. Då behovet av ifrågavarande tjänster kommer att kvarstå

oberoende av hur anstalten framdeles kommer att användas, synas betänkligheter

icke behöva möta mot att de erhålla en löneplacering som

svarar mot uppgifternas kvalificerade art. I likhet med anstaltsstyrelsen förordar

jag därför att de uppflyttas till A 9.

I fråga om ekonomipersonalen och övriga befattningshavare, som icke

tjänstgöra i bevakning och yrkesdrift, kan jag på huvudsakligen samma skäl

som beträffande fångvårdens motsvarande personal ansluta mig till vad

löneutredningen föreslagit. Värmeledningsskötaren torde alltså böra uppflyttas

från A 8 till A 9, den ordinarie eldaren från A 5 till A 6 och natt
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

29

vakterna från Eo 5 till Eo 6. Övriga ifrågavarande befattningshavare böra

bibehållas i nuvarande lönegrader; löneställningen för sjuksköterskan bör

dock upptagas till omprövning i enlighet med de principer som efter förslag

av 1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, kunna

komma att fastställas för sjukvårdspersonal i allmänhet.

Personalens tjänstebenämningar torde böra ändras i överensstämmelse med

utredningens förslag. Härutöver bör den befattningshavare, som förestår

trädgårdsdriften, i samband med den av mig nu föreslagna lönegradsuppflyttningen

erhålla benämningen trädgårdsmästare.

Anslaget har i enlighet med det anförda beräknats på följande sätt.

Posten till avlöningar till ordinarie personal minskas med

avlöningskostnaderna till pastorn och förste läraren, fyra förmän och en

eldare av 2:a klass eller med 22 200 kronor. Å andra sidan ökas posten med

kostnaderna för genomförande av den föreslagna löneregleringen i vad den

berör ordinarie personal eller med 4 300 kronor. Resultatet blir alltså en

nettominskning med (22 000—-4 300) 17 900 kronor till (148 700—-17 900)

130 800 kronor.

Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, uppräknas med det föreslagna predikantarvodet,

2 000 kronor, till 5 800 kronor.

Posten avlöningar till icke-ordinarie personal nedsättes

med avlöningskostnaderna för tre extra förmän och två nattvakter, 10 968

kronor. Samtidigt ökas den med kostnaderna för dels den föreslagna löneregleringen,

såvitt den avser icke-ordinarie personal, och dels vikarier å två

ordinarie förmansbefattningar eller (1 923 + 6 115) 8 038 kronor. Posten

bestämmes i enlighet härmed till (85 700—10 968 + 8 038) 82 800 kronor,

vilket innebär en sänkning med 2 900 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg kan med hänsyn till de föreslagna

personaländringarna minskas med 4 000 kronor till 30 600 kronor.

Anslaget uppföres alltså med (130 800 + 5 800 + 82 800 + 30 6001

250 000 (—22 800) kronor.

I personalförteckningen böra vidtagas erforderliga ändringar.

Sinncss.jukavdelning ni. m. vid centralfängelset å Härlanda. Vid behandlingen

i propositionen nr 240 till 1945 års riksdag av frågan om omorganisation

av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet förutsättes, såsom

tidigare nämnts (s. 9), att någon ändring icke skulle ske beträffande

det dåvarande antalet sinnessjukavdelningar vid fångvården. Dessa skulle

fortfarande vara förlagda till Långholmen, Håga, Malmö, Härnösand, Jönköping,

Västervik och Växjö. Beträffande undersökningsavdelningen vid Jönköping,

som är av provisorisk natur, hade fångvårdsstyrelsen dock föreslagit,

att denna skulle så fort ske kunde utbytas mot en undersökningsstation förlagd

till Härlandaanstalten i Göteborg. Då frågan örn inrättande av en undersökningsstation

vid Härlanda enligt föredragande departementschefens uttalande

krävde ytterligare övervägande, räknades i propositionen endast med

personalorganisationen vid de redan befintliga sinnessjukavdelningarna (prop.

s. 3).

I skrivelse den 26 september 1945 har fångvårdsstyrelsen framlagt förslag

örn inredande av en sinnessjukavdelning vid centralfängelset å Härlanda

Från fångvårdsstyrelsen föreligga två förslag (alternativ 1 och 2). Det ena

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 170.

avser inrättande vid centralfängelset å Härlanda av såväl en undersökningsavdelning

som en vårdavdelning för en sammanlagd kostnad av 190 000

kronor. Enligt alternativ 2 skulle endast en undersökningsavdelning — rymmande

25—30 platser — inrättas för en kostnad av högst 140 000 kronor.

I syfte att ytterligare reducera kostnaderna har därefter fångvårdsstyrelsens

arkitekt G. Birch-Lindgren efter anmodan utarbetat ytterligare ett förslag,

alternativ 3, enligt vilket undersökningsavdelningen — med samma

beläggningskapacitet som enligt alternativ 2 — skulle förläggas till bottenvåningen

i cellbyggnadens södra del och läkaravdelningen till bottenvåningen

i ekonomiflygeln.

Kostnaderna för alternativ 3 har arkitekten Birch-Lindgren beräknat till

97 000 kronor enligt följande fördelning.

Byggnadsarbeten inkl. målning .......................... kronor 66 000

Värmeanläggning ...................................... » 7 000

Ventilationsanläggning ................................ » 1 000

Sanitetsanläggning .................................... » 15 000

El. installationer ...................................... » 8 000

Summa kronor 97 000.

Yttranden i ärendet hava avgivits av statskontoret, byggnadsstyrelsen och

medicinalstyrelsen.

Med frågan örn inrättande av en sinnessjukavdelning vid Härlandafängelset

sammanhänger delvis frågan örn utförande av vissa reparation soch

ändringsarbeten vid samma fängelse. I skrivelse den 29 augusti

1945 har fångvårdsstyrelsen gjort framställning om särskilt anslag för

dessa arbeten. Arbetena avse omläggning av värmeledningssystemet inom

fängelsebyggnaden och domstolsbyggnaden samt framdragande av ledningar

till anstaltens befäls- och underbefälsbostäder och till det s. k. gamla

tvätteriet. Kostnaderna hava av arkitekten Birch-Lindgren beräknats till

20 000 kronor enligt följande uppställning:

Demontering av gamla ledningar, nya radiatorer och ledningar

(enligt Theorells ingeniörsbyrås beräkning 22/e

1938) .............................................. kronor 30 000

Håltagningar, efterlagning, målning, ritningar,

kontroll ...............................kronor 5 000 » 35 000

Avgår för utförande med fångarbetskraft . . kronor 10 000

Avgår för redan utförda installationsarbeten » 5 000 » 15 000

Summa kronor 20 000.

Byggnadsstyrelsen har avgivit utlåtande över fångvårdsstyrelsens nu ifrågavarande

framställning.

Departementschefen har anfört följande:

Den provisoriska sinnessjukavdelningen i Jönköping omfattar såväl en

vårdavdelning som en undersökningsavdelning, vardera med ett 30-tal plåt
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

31

ser. Den fyller ej de anspråk, som böra ställas på en sinnessjukavdelning, och

bör därför snarast möjligt nedläggas.

Enligt fångvårdsstyrelsens i första hand framlagda förslag, alternativ 1,

skulle både vårdavdelningen och undersökningsavdelningen överflyttas till

en nyinrättad avdelning vid centralfängelset å Härlanda. Att inom en anstalt

av denna typ inrätta en avdelning för vård av sinnessjuka synes emellertid

ej lämpligt. Detta klientel — huvudsakligen bestående av straffriförklarade

personer — bör omhändertagas å specialanstalter och ej inhysas i ombyggda

cellfängelser. Enligt vad jag inhämtat möter vid nuvarande beläggning ej

hinder mot att förflytta vårdfallen i Jönköping till för ändamålet lämpliga

anstalter. Med hänsyn härtill erfordras för närvarande blott inrättande aven

ny undersökningsavdelning.

Denna nya avdelning bör, såsom fångvårdsstyrelsen förordat, förläggas

till Härlandaanstalten. Styrelsens förslag till inrättande av en dylik avdelning,

alternativ 2, skulle emellertid bliva förhållandevis dyrbart, vilket beror

på att styrelsen även för detta fall tänkt sig en ombyggnad efter samma

principer som vid alternativ 1. En väsentlig kostnadsbesparing skulle uppnås

genom alternativ 3, som utarbetats efter förebild från den nuvarande

undersökningsavdelningen vid centralfängelset i Malmö. Då sistnämnda alternativ

även torde vara lämpligt ur medicinsk synpunkt och det ej föranlett

erinran från de hörda myndigheternas sida, finner jag mig böra förorda en

lösning i överensstämmelse med detta.

De reparations- och ändringsarbeten, i huvudsak avseende omläggning av

värmeledningssystemet, för vilka fångvårdsstyrelsen hemställt örn särskilt

anslag, böra lämpligen komma till utförande samtidigt med att sinnessjukavdelningen

inredes. Ett gemensamt anslag å (97 000 + 20 000) 117 000

kronor torde därför böra äskas för samtliga nu ifrågavarande arbeten.

Utskottet.

Den förra året beslutade straffverkställighetsreformen har medfört, att

frågan örn fångvårdens organisation kommit i ett helt nytt läge. Fångvårdsstyrelsen

har den 22 februari 1946 erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att utarbeta

en plan för omorganisation av fångvårdens anstaltsväsende jämte därtill

knuten personal, avsedd att tjäna till ledning vid bedömandet av uppkommande

frågor örn anskaffande och inrättande av nya anstalter, nedläggande

eller modernisering av befintliga anstalter samt anstalternas personalbehov.

Denna plan skall avlämnas före den 1 juni 1946 och därefter bliva föremål

för översyn av statens sakrevision och statens organisationsnämnd.

I Kungl. Maj:ts föreliggande förslag för nästa budgetår lia de krav beaktats,

som reformen ställer på fångvårdens olika organ. Med hänsyn till det

läge, vari organisationsfrågorna befinna sig, har departementschefen emellertid

ansett, att man tills vidare bör ställa sig i viss mån avvaktande vid bedömande

av ovannämnda spörsmål och vad därmed äger samband.

Vad departementschefen i olika hänseenden anfört angående anstnltsorganisationen

har ej givit utskottet anledning till erinran.

Vidkommande frågan örn löneställningen för oakt- och arbetsledarpersonal

m. fl. har departementschefen framhållit, att en allmän förbättring av de

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 170.

nuvarande löneförhållandena för fångvårdstjänstemännen framstår såsom en

nödvändig följd av straffverkställighetsreformen. Kungl. Majit föreslår en

allmän uppflyttning av personalen i bevakning och verkstadsdrift med en

lönegrad jämte en viss ökning av antalet befordringstjänster.

Ökningen av befordringstjänsterna innebär uppflyttning med tre eller fyra

— i ett fall fem — lönegrader för 30 befattningar inom den manliga bevakningskåren,

21 befattningar inom verkstadsdriftens manliga personal och 3

befattningar inom den kvinnliga personalen i såväl bevakning som verkstadsdrift.

Arbetsuppgifterna för den kvinnliga personal, som huvudsakligen är sysselsatt

med bevakningsgöromål eller inom verkstadsdriften, ha av utredningen

konstaterats vara i stort sett likartade med de åligganden, som ankomma

på motsvarande manliga befattningshavare. Departementschefen

har därför ansett starka skäl tala för att utjämna den nuvarande olikheten i

lönesättningen för manliga och kvinnliga befattningshavare beträffande fångvårdens

personal. I detta sammanhang har meddelats, att de spörsmål, som

vore förenade med ett allmänt genomförande av likalönsprincipen inom statsförvaltningen,

inom en nära framtid skulle komma att upptagas till behandling

inom finansdepartementet. Då frågan alltså stöde inför sin lösning i ett

större sammanhang har departementschefen icke ansett sig nu kunna upptaga

densamma.

Utskottet kan i huvudsak giva sin anslutning till vad sålunda anförts och

föreslagits beträffande personalen för bevakning och verkstadsdrift. Såsom

departementschefen framhållit bör den föreslagna allmänna uppflyttningen

en lönegrad av denna personal i förening med ökningen av antalet befordringstjänster

vara tillräcklig även med hänsyn till behovet av förbättrade

rekryterings- och befordringsförhållanden. Till frågan om likalönsprincipens

genomförande inom statsförvaltningen har riksdagen nyligen tagit ställning

i anledning av motioner, väckta i båda kamrarna. I motionerna hade yrkats,

att riksdagen skulle fatta omedelbart beslut örn principens genomförande,

men riksdagen begränsade sig till en framställning till Kungl. Majit om utredning

i ämnet. I det nu föreliggande speciella avsnittet av denna fråga

synes det utskottet, att riksdagen icke bör taga ställning innan den sålunda

begärda utredningen blivit verkställd. Härvid förutsätter utskottet, att berörda

utredning snarast kommer till stånd.

Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet ej ansett sig böra tillstyrka

de yrkanden i motionen 11:479, vilka motiverats med att den allmänna lönegradsuppflyttningen

borde omfatta två lönegrader i stället för en (avseende

lönegradsuppflyttning av samtliga vaktkonstaplar, vissa överkonstaplar och

yrkesmästare och en uppsyningsman) och ej heller det yrkande i samma

motion, som särskilt avser kvinnliga tjänster.

Befattningshavare med övervägande andra uppgifter än bevakning och arbetsledning

— i främsta rummet sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonalen

— omfattas ej av förslaget örn allmän lönegradsuppflyttning. Deras löneställning

har prövats särskilt. Detta beror på att de uppgifter med tillsyn och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

33

utbildning, som åligga dessa befattningshavare, ej ansetts vara av den betydelse

att de böra föranleda likställighet med bevaknings- och arbetsledarpersonalen.

Sålunda ställas de intagna till denna personals förfogande i regel

endast såsom hjälp eller handräckning, ofta mer tillfälligt, och utbildningen

har närmast karaktären av nödig handledning för göromålens behöriga utförande.

Det är enligt vad departementschefen framhållit angeläget, att denna

åtskillnad mellan personal i bevakning och arbetsdrift, å ena, samt övrig

personal, å andra sidan, uppehälles för framtiden.

Denna utgångspunkt för bedömningen av sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonalens

löneställning finner utskottet välgrundad. Utskottet kan alltså

icke biträda den i motionen II: 479 uttalade uppfattningen, att även sådana

befattningshavare, vilka till mindre del av sin tjänstgöring omhänderhava

ledningen av de intagnas arbete jämte vanlig övervakning, skola givas samma

ställning i lönehänseende som övrig bevaknings- och verkstadspersonal.

Jämväl i övriga avseenden finner utskottet sig böra i huvudsak biträda

Kungl. Maj :ts förslag. Sålunda har utskottet ej ansett sig böra tillstyrka i motionen

11:504 beträffande eldarnas lönegradsplacering framlagda förslag i

annan mån än att utskottet anser, att någon nedflyttning av eldarbefattningar

till lönegrad 5 ej bör äga rum. Den av den föreslagna nedflyttningen berörda

personalen bör alltså bibehållas såsom icke-ordinarie i 6 lönegraden. I anledning

av motionen bör frågan, huruvida befattningen såsom näst ansvarig

eldare vid Hallanstalten kan anses hänförd till rätt lönegrad, tagas under omprövning

av fångvårdsstyrelsen, som i denna fråga bör rådgöra med byggnadsstyrelsens

värmetekniska avdelning.

Såsom departementschefen framhållit har den betydande ökning av fångvårdsstyrelsens

arbetsbörda, som efter hand uppkommit, haft till följd, att

den ursprungliga ramen för styrelsens organisation i viss mån sprängts. Den

sociala avdelningen och arbetskontoret ha kommit att utgöra väsentligen

självständiga avdelningar inom styrelsen. Kungl. Maj:ts förevarande förslag

innebär, att de utbrytas till självständiga byråer. Då arbetsökningen till viss

del beror på själva genomförandet av de många reformerna på straffverkställighetens

område, har en viss försiktighet ansetts böra iakttagas i fråga

om inrättande av nya ordinarie tjänster. I anslutning härtill föreslås, att de

nya befattningarna såsom byråchef uppföras på extra ordinarie stat.

I de likalydande motionerna I: 301 och II: 466 föreslås, att chefen för den

sociala byrån skall uppföras på ordinarie stat. Även med beaktande av vad

departementschefen anfört synes det icke heller utskottet erforderligt att

mer än en av de nya byråchefstjänstema blir extra ordinarie, helst som

en omprövning av byråindelningen av styrelsen lämpligen kan tagas upp

1948, då en av de nuvarande byråcheferna kommer att uppnå pensionsåldern.

Utskottet tillstyrker därför motionerna och förordar härav föranledd

jämkning i personalförteckningen. 1 avlöningsstaten bör i anledning av förslaget

göras den jämkningen att ett belopp av 12 000 kronor överföres från

anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal lill anslagsposten

avlöningar lill ordinarie tjänstemän.

Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 6 sami. Nr 170—171.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Vad därefter angår fångvårdens personalbehov har ett riktigt bedömande

av detsamma ansetts möjligt först efter den allmänna översyn av personalorganisationen,

som är avsedd att komma till stånd i samband med planläggningen

av anstaltsväsendets omorganisation. Någon ökning av antalet

ordinarie tjänster har under dessa förhållanden icke föreslagits. Även i fråga

örn inrättande av nya extra ordinarie tjänster har iakttagits återhållsamhet.

Kungl. Maj:ts förslag har utskottet funnit sig höra tillstyrka i alla delar.

Beträffande den i motionen II: 505 nämnda befattningen i lönegraden A 15

såsom föreståndare vid fångkoloni (Singeshult) innebär Kungl. Maj:ts förslag

icke ändring i nuvarande löneplacering. Löneställningen för denna befattning

bör enligt utskottets mening komma under omprövning vid den nu planerade

översynen av personalorganisationen. Utskottet är alltså ej berett tillstyrka

den i motionen föreslagna uppflyttningen till lönegraden A 16.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts beräkning

av anslaget till omkostnader vid fångvårdsanstalten^.

I motionen II: 479 har uppmärksamheten fästs vid frågan om det portionspris,

som lagts till grund för beräkningen av den i omkostnadsstaten upptagna

anslagsposten till utspisning. Det i gällande stat beräknade priset av

en krona har fångvårdsstyrelsen för nästa budgetår föreslagit höjt till en

krona 20 öre. Departementschefen har framhållit, att en kostförbättring redan

kommit till stånd och att han icke hade något att erinra mot en skälig ytterligare

förbättring av kosthållet. Det syntes dock departementschefen, att

man vid anslagsberäkningen ej borde utgå från högre portionspris än en

krona 10 öre. I motionen hemställes, att beloppet av den ifrågavarande posten

skall bestämmas enligt den av fångvårdsstyrelsen angivna beräkningsgrunden.

Utskottet har, såsom framgår av det anförda, icke ansett sig böra

frångå Kungl. Maj :ts förslag i här ifrågavarande hänseende.

Den i de likalydande motionerna I: 329 och II: 503 föreslagna ytterligare

höjningen av anslagsposten till religions- och skolundervisning är utskottet

ej heller berett tillstyrka.

En relativt betydande förstärkning av inlerneringsnämndens kanslipersonal

har ansetts ofrånkomlig för att möta uppkommande arbetsökning i samband

med den nya förvarings- och interneringslagens ikraftträdande. I de

likalydande motionerna 1:328 och 11:502 har föreslagits, att riksdagen i

skrivelse till Kungl. Maj :t skulle understryka, att den begärda anslagsökningen

till nämnden vore av provisorisk natur.

Intemeringsnämndens uppgifter äro bestämda i lag. Motionärernas förslag

innebär, reellt sett, att riksdagen skulle uttala sig för att en ändring bör

genomföras av lagen om förvaring och internering i säkerhetsanstalt. Utskottet

anser sig icke böra tillmötesgå detta förslag.

Vad departementschefen anfört beträffande förenämnda anslag ävensom i

fråga om anslag till avlöningar vid Bona-anstalten och till sinnessjukavdelning

vid centralfängelset å Härlanda har ej i övrigt givit utskottet anledning

till erinran.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

35

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må

I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till

motionerna 1:301 och 11:466

a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsstyrelsen:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 överdirektör .................................. B 2

3 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör .................................. A 28

1 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 kamrerare .................................... A 24

3 förste byråsekreterare ........................ A 24

2 aktuarier .................................... A 21

1 byråsekreterare ..............................A 21

2 assistenter ...................................A 16

1 kansliskrivare ................................ A 11

1 kontorist .................................... A 9

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

2 kanslibiträden ................................ A 7

2 expeditionsvakter ............................ A 5

3 kontorsbiträden .............................. A 4

4 skrivbiträden ................................ A 2

Tjänstemän å övergångsstat.

2 byrådirektörer ................................ A 28

1 kansliskrivare ................................A 11

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

1 byråchef .................................... Eo 30

1 förste byråinspektör ......................... Eo 24

1 aktuarie .................................... Eo 21

1 byråsekreterare .............................. Eo 21;

Anm. Befattningen såsom kontorist må icke besättas så länge den å

övergångsstat uppförde kansliskrivaren kvarstår i tjänst.

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,

att tillämpas under budgetåret 1946/47:

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

........................ kronor 182 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 15 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

.......................... » 164 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 48 000

Summa kronor 410 300;

c) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/

47 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

410 300 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Fångvårdsstyrelsen:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 under andra huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kronor;

III. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen

II: 504 samt med avslag å dels motionen II: 479, såvitt sistnämnda

motion avser avlöningsfrågan vid fångvårdsanstalterna,

dels ock motionen II: 505

a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsanstaltema:
-

Personalförteckning.

Befattning

Tjänstemän å ordinarie stat.

Styresmän m. fl.

1 direktör .................................

6 direktörer ...............................

1 förste pastor och Överlärare ................

8 direktörer ...............................

2 pastorer och förste lärare ..................

2 kamrerare ...............................

1 arbetsassistent ...........................

2 assistenter ...............................

12 assistenter ...............................

3 kronohäktesföreståndare ...................

1 lantbruksinspektor ........................

12 assistenter .............................

6 kronohäktesföreståndare ..................

4 kronohäktesföreståndare ..................

1 föreståndare vid fångkoloni ................

Lönegrad

A 28

A 26

A 26

A 24

A 24

A 22

A 21

A 20

A 18

A 18

A 17

A 16

A 16

A 15

A 15

Läkarpersonal.

2 överläkare .

6 förste läkare

4 överläkare .

A 28

A 28

A 27

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170. 37

Befattning Lönegrad

Personal i bevakning och verkstadsdrift.

8 uppsyningsmän ............................ A 13

5 yr liesmästare .............................. A 13

9 uppsyningsmän ............................ A 11

9 yrkesmästare .............................. A 11

1 uppsyningsman ............................ A 9

32 yrkesmästare .............................. A 9

66 överkonstaplar .................. A 9

2 första vaktfruar ....................... A 7

357 vaktkonstaplar .................. A 7

29 vaktfruar .................................. A 4

Sjukvårdskontors- och ekonomipersonal.

1 maskinmästare ............................. A 13

1 maskinist .................................. A 11

3 maskinister .................................A 9

1 montör .................................... A 9

1 köksföreståndare ........................... A 8

2 maskinister ................................ A 8

1 kanslibiträde ............................... A 7

2 sjuksköterskor ...................... A 7

2 bilförare .................................. A 6

2 eldare .................... A 6

7 köksföreståndare ........................... A 6

1 biträdande köksföreståndare .................. A 5

7 kontorsbiträden ............................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

2 direktörer ........................... A 24

1 assistent ................................... A 20

1 kronohäktesföreståndare ................. A 16

1 uppsyningsman ............................ A 11

2 överkonstaplar ............................. A 9

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0.

2 andre läkare .............................. Eo 26;

Anm. 1. Kronohäktesföreståndarbefattningarna i A 16 vid kronohäktena

i Jönköping och Falun må icke besättas så länge respektive å övergångsstat

uppförda direktörer i A 24 kvarstå i tjänst.

Anm. 2. Antalet ordinarie vaktfruar må överstiga det i förteckningen

angivna antalet under förutsättning att motsvarande antal ordinarie vaktfrubefattningar

hållas obesatta vid statens vid fångvårdsanstalter anordnade

tvångsarbets- och alkoholistanstalter.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 170.

b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsans (altenia,

att tillämpas under budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 2 454 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 175 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis ................ » 1 875 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 598 800

Summa kronor 5 103 800;

c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret

1946/47 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

5 103 800 kronor;

IV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å dels motionerna 1:329 och 11:503, dels ock motionen II:

479, sistnämnda motion i vad den ej behandlats under III

ovan, till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader för budgetåret

1946/47 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

3 087 000 kronor;

V. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) fastställa följande stat för interneringsnämnden, att tilllämpas

tills vidare under budgetåret 1946/47:

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... kronor 27 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal

m. m., förslagsvis .................. » 7 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 1 000

Omkostnader.

Omkostnader, förslagsvis ................ » 4 700

Summa kronor 39 700;

b) till Interneringsnämnden för budgetåret 1946/47 under

andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 39 700 kronor;

c) fastställa följande stat för ungdomsfängelsenämnden,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 170.

39

Stat.

Avlöningar.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .. kronor 4 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal

m. m............................. » 3 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 400

Omkostnader.

Omkostnader, förslagsvis ................ » 4 200

Summa kronor 12 900;

d) till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret 1946/47

under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 12 900

kronor;

e) till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport för

budgetåret 1946/47 under andra huvudtiteln anvisa ett föranslagsanslag

av 250 000 kronor;

f) godkänna följande personalförteckning för statens uppfostringsanstalt

å Bona:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 direktör .................................... A 27

1 pastor och förste lärare ...................... A 24

1 arbetsledare, tillika avdelningsföreståndare ...... A 18

1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare A 18

2 lärare, tillika avdelningsföreståndare ............ A 18

1 räkenskapsförare och redogörare .............. A 17

2 uppsyningsman .............................. A 11

3 yrkesmästare ................................ A 11

6 förste förmän ................................ A 9

1 maskinist .................................. A 9

1 trädgårdsmästare ............................ A 9

6 yrkesmästare ................................ A 9

13 förmän ...................................... A 7

1 eldare ...................................... A 6

1 köksföreståndare ............................ A 6;

g) fastställa följande avlöningsstat flir statens uppfostringsanstalt

å Bona, att tillämpas under budgetåret 1946/47:

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 170.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 130 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t ............ » 5 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 82 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 30 600

Summa kronor 250 000;

h) till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar för

budgetåret 1946/47 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor;

i) till Sinnessjukavdelning m. m. vid centralfängelset å

Härlanda för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 117 000 kronor;

B. att motionerna I: 328 och II; 502 ej må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 28 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Lindström, Gränebo, Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Berling, Gunnar

Andersson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Falla, Rubbestad,

Andersson i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Norup, Petterson

i Degerfors och Persson i Vinberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:214 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19461 41 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motion s. 1 i texten