Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19å6[A7 till fångvården m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
1946-05-28 · 40 sidor, varav 40 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 40 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:170, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19å6[A7 till fångvården m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 170.
1
Nr 170.
Ankom till riksdagens kansli den 28 maj 1946 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag för budgetåret 19å6[A7 till fångvården m. m.,
jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj :t under andra huvudtiteln (punkterna
36—42 och 50) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, såsom förslagsanslag för budgetåret 1946/47 beräkna, till Fångvårdsstyrelsen:
Avlöningar 316 300 kronor, till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader
48 500 kronor, till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar 4 423 000 kronor, till
Fångvårdsanstalterna: Omkostnader 2 965 400 kronor, till Interneringsnämnden
15 500 kronor, till Ungdomsfängelsenämnden 12 200 kronor, till Länsstyrelsernas
kostnader för fångtransport 200 000 kronor och till Statens uppfostringsanstalt
å Bona: Avlöningar 272 800 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 225, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för
den 29 mars 1946, föreslagit riksdagen att
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och
avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen, avlöningsstaten att tillämpas under budgetåret
1946/47,
dels till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett
förslagsanslag av 410 300 kronor,
dels till Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 83 000 kronor,
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och
avlöningsstat för fångvårdsanstalterna, avlöningsstaten att tillämpas under
budgetåret 1946/47,
dels till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 5 103 800 kronor,
dels till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa
ett förslagsanslag av 3 087 000 kronor,
dels fastställa av departementschefen förordad stat för intemeringsnämnden,
att tillämpas tills vidare under budgetåret 1946/47,
dels till Interneringsnämnden för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 39 700 kronor,
dels fastställa av departementschefen förordad stat för ungdomsfängelsenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,
Bihang till riksdagens protokoll 1946. Ii sand. Nr 170—171. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 170.
dels till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 12 900 kronor,
dels till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport för budgetåret 1946/
47 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor,
dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning och
avlöningsstat för statens uppfostringsanstalt å Bona, avlöningsstaten att tilllämpas
under budgetåret 1946/47,
dels till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 kronor,
dels ock till Sinnessjukavdelning m. m. vid centralfängelset å Härlanda
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 117 000 kronor.
Proposition och motioner.
I propositionen nr 342 till 1945 års riksdag framlade Kungl. Maj:t förslag
till revision av bestämmelserna örn verkställighet av frihetsstraff m. m. Förslaget,
som utarbetats på grundval av det betänkande i ämnet som avgivits
av strafflagberedningen (SOU 1944:50), godtogs i allt väsentligt av riksdagen
(rd. skr. nr 575). Sedan fångvårdsstyrelsen den 15 december 1945 erhållit
i uppdrag att skyndsamt inkomma med de förslag, som i anledning härav
kunde finnas påkallade med avseende å fångvårdens anslagsbehov för nästa
budgetår, har styrelsen i skrivelser den 8 och den 18 februari 1946 avgivit
förslag till anslagsäskanden för fångvårdsstyrelsen och fångvårdsanstalterna,
avsedda att föreläggas 1946 års riksdag.
Betänkande med utredning och förslag rörande löneställningen för vaktoch
arbetsledarpersonalen vid fångvården m. m. har den 16 november 1945
avgivits av löneutredningen för viss fångvårdspersonal. Betänkandet omfattar
även förslag rörande löneställningen för motsvarande personal vid
statens uppfostringsanstalt å Bona.
Frågorna örn ordnandet av fångvårdens anstalts- och personalorganisation
ha under senare år varit föremål för olika utredningar.
Efter en översikt över dessa utredningar har departementschefen
gjort följande allmänna uttalande.
Genom straffverkställighetsreformen har frågan örn fångvårdens organisation
kommit i ett helt nytt läge. Såsom av den föregående redogörelsen
framgår är den nuvarande anstaltsorganisationen för vanligt fångförvar i
huvudsak resultatet av en under en följd av år verkställd centralisering av
vården till ett fåtal större fängelser. Straffverkställighetsreformen åter, som
syftar till en långt driven differentiering av klientelet, förutsätter att de större
anstalterna skola ersättas med eller förändras till mindre, de flesta av huvudsakligen
öppen karaktär, samt att anstaltsorganisationen skall utbyggas
med ett flertal kolonier. Såväl denna decentralisering som den ökade frihet
och den mera individuella omvårdnad, som enligt reformen skall komma de
intagna till del, äro ägnade att öka kostnaderna för fångvården.
På grund av det anförda är det angeläget att fångvårdens förestående omorganisation
genomföres på sådant sätt att förefintliga möjligheter att sam
-
Statsutskottets utlåtande nr 170.
3
tidigt rationalisera driften tillvaratagas. Fångvårdsstyrelsen har därför den
22 februari 1946 erhållit Kungl. Ma.j:ts uppdrag att, med beaktande av principerna
i den nya lagen om verkställighet av frihetsstraff och på grundval
av strafflagberedningens förslag i ämnet, utarbeta en plan för omorganisation
av fångvårdens anstaltsväsende jämte därtill knuten personal, avsedd
att tjäna till ledning vid bedömandet av uppkommande frågor örn anskaffande
och inrättande av nya anstalter, nedläggande eller modernisering av
befintliga anstalter samt anstalternas personalbehov. Denna plan, som skall
avlämnas före den 1 juni 1946, bör därefter lämpligen bliva föremål för
översyn av statens sakrevision och statens organisationsnämnd. Därvid böra
de förhållanden beträffande personalorganisationen, vilka löneutredningen
ansett böra ägnas uppmärksamhet, särskilt beaktas.
Med hänsyn till det läge, vari fångvårdens organisationsfrågor sålunda
befinna sig, torde man tills vidare böra ställa sig i viss mån avvaktande vid
bedömande av dessa spörsmål och vad därmed äger samband. Detta är av
betydelse bland annat vid behandlingen av fångvårdens anslagsbehov för
nästa budgetår.
Anstaltsorganisationen. I statsverkspropositionen till 1944 års riksdag
gavs en översikt av fångvårdens dåvarande anstaltsorganisation (II ht s. 67
ff.; jfr II ht 1942 s. 56 ff.). I nu förevarande proposition lämnas en sammanfattande
redogörelse för de förändringar beträffande organisationen, som sedermera
ägt rum eller beslutats, ävensom för strafflagberedningens förslag
till ny anstaltsorganisation (s. 5—10).
Fångvårdsstyrelsen har framlagt vissa förslag beträffande anstaltsorganisationen
under budgetåret 1946/47. Styrelsen har därvid inledningsvis uppehållit
sig vid fångantalets utveckling och erinrat, att fångvårdens anslag för
innevarande budgetår beräknats efter ett fångantal av 3 000. Under den tid
som förflutit sedan fångvårdens anslagsfrågor senast förelädes riksdagen
hade beläggningen å fångvårdsanstalten^ visat nedåtgående tendens. Den
31 december 1945 hade funnits 2 244 och den 31 januari 1946 2 355 intagna.
Det genomsnittliga antalet intagna vid månadsskiftena under år 1945 hade
varit 2 528. Hur förhallandena komme att gestalta sig framdeles funne styrelsen
vanskligt att förutsäga. Efter övervägande av olika på frågan inverkande
omständigheter har styrelsen stannat för att beräkna det genomsnittliga
fångantalet under budgeåret 1946/47 till 2 300.
Departementschefen har anfört följande beträffande anstaltsorganisationen
under nästa budgetår.
Fångvårdsstyrelsens beräkning rörande fångantalet under nästa budgetår
torde kunna godtagas.
o Ehuru styrelsen erhållit i uppdrag att efter ytterligare utredning planlägga
fångvårdens blivande anstaltsorganisation, synes hinder icke möta att redan
nu genomföra vissa förändringar av anstaltsväsendet, vilka stå i överensstämmelse
med principerna för den beslutade verkställighetsreformen. Såvitt angår
anstalterna för vanligt fångförvar tala sålunda starka
skäl för att, såsom styrelsen föreslagit, nedlägga kronohäktena i Linköping
och Sundsvall fran och nied den 1 juli 1946. De olägenheter i fråga örn förvaring
av häktade personer, som, enligt vad länsstyrelsen i Västernorrlands
län uttalat, kunna befaras inträda genom Sundsvallsanstaltens nedläggande,
4
Statsutskottets utlåtande nr 170.
synas icke vara av den betydelse att de böra hindra en dylik åtgärd. Anmärkas
må, att uppskov i rannsakningsmål torde bliva alltmer sällsynta i ett
modernt rättegångsförfarande.
De provisoriska utrymmena i Stockholms stads rannsakningsfängelse och
i slottsbyggnaden å Svartsjö böra vidare icke längre tagas i anspråk för straffverkställighet.
Rannsakningsfängelset torde emellertid även framdeles behöva
i enstaka fall användas för fångvårdens räkning, varför nytt avtal örn disposition
av utrymme därstädes träffats med Stockholms stad. Frågan härom
kommer att anmälas framdeles i särskild proposition. Vad angår det
föreslagna nedläggandet av straffanstalten å Svartsjö har tvångsarbetsanstalten
styrelse anfört beaktansvärda skäl till stöd för att fortfarande hänvisa
straffångar till arbete i anstaltens jordbruk. I viss mån blir detta önskemål
tillgodosett, om den till anstalten knutna kolonien Kungsgården i enlighet
med fångvårdsstyrelsens förslag — vilket jag i denna del förordar — även i
fortsättningen kommer att användas för straffverkställighet. Under förutsättning
att lämplig förläggning kan erhållas, finnes enligt min mening ej heller
något att erinra mot att ytterligare ett antal fångar tills vidare placeras i
jordbruksarbete på Svartsjöanstalten.
I anledning av fångvårdsstyrelsens förslag örn inskränkning av verksamheten
vid kronohäktet i Karlskrona må erinras, att ifrågavarande anstalt enligt
den av strafflagberedningen förordade planen för anstaltsorganisationen
skall ersättas med en ny medelstor fångvårdsanstalt i Karlskronatrakten. En
begränsning av platsutrymmet vid den nuvarande anstalten skulle, såsom
fångvårdsstyrelsen framhållit, medföra ökat platsbehov vid rannsakningshäktet
i Kalmar. Sistnämnda anstalt skulle därför enligt styrelsens förslag förändras
till straffängelse. Mot bibehållandet av Kalmaranstalten lia emellertid
starka invändningar i skilda sammanhang rests av ortsmyndigheterna, och
riksantikvarieämbetet har tidigare ingripit till skydd mot åverkan på grund
av byggnadsarbeten för anstaltens räkning. Då invändningarna enligt min
mening förtjäna beaktande samt anstalten även ur fångvårdens synpunkt är
mindre lämpligt belägen, bör dess användning redan nu i .största möjliga utsträckning
begränsas. Frågan om dess definitiva nedläggande eller ersättande
med anstalt på lämpligare plats bör upptagas i samband med planläggandet
av fångvårdens framtida organisation. Erinras må, att under senare år särskild
återhållsamhet iakttagits i fråga om förbättringsarbeten vid denna anstalt
(jfr prop. nr 2/1944 s. 116). På grund av det anförda kan jag ej tillstyrka
fångvårdsstyrelsens förslag beträffande vare sig rannsakningshäktet i
Kalmar eller kronohäktet i Karlskrona.
Fångvårdsstyrelsen har icke väckt förslag örn inrättande av några kolonier
för straff- och fängelsefångar utöver de redan befintliga och de sju nya
kolonier med sammanlagt omkring 200 platser, till vilka 1945 års riksdag
anvisat medel. Däremot har styrelsen äskat medel till uppförande — i huvudsaklig
överensstämmelse med ett i strafflagberedningens betänkande intaget
preliminärt förslag till ny anstaltstyp — av en anstalt å Brynäs egendom
vid Gävle, innehållande 40 öppna och 10 slutna platser och avsedd att ersätta
det nuvarande fängelset i Gävle. I övrigt har styrelsen icke avgivit förslag
till nybyggnader.
Ehuru jag för närvarande, särskilt med hänsyn till det åt fångvårdsstyrelsen
lämnade utredningsuppdraget, icke är beredd att taga slutlig .ställning
till frågan örn genomförandet av det av beredningen föreslagna nybyggnadsprogrammet,
ämnar jag snarast möjligt framlägga förslag örn uppförande
av en ny, till största delen öppen anstalt vid Gävle. Det får nämligen enligt
min mening anses i hög grad angeläget att alltför lång tid icke får förflyta
efter ikraftträdandet av verkställighetslagen, innan fångvården förfogar över
Statsutskottets utlåtande nr 170.
5
en anstalt, som utformats med tanke på de nya principerna för verkställigheten.
Enär fångvårdsstyrelsens förslag att för ändamålet taga i anspråk
Brynäs egendom kräver ytterligare övervägande, är jag emellertid ej beredd
att nu framlägga förslag i ämnet. Jag torde därför få återkomma till frågan
i särskild proposition.
När de nya kolonierna och den nybyggda anstalten vid Gävle tagits i anspråk,
kommer fångvårdens öppna anstaltsutrymme, under förutsättning att
var och en av de nya kolonierna innehåller ett trettiotal platser, att omfatta
sammanlagt omkring 400 platser. Häri ingå dock samtliga platser vid nuvarande
kolonier, av vilka några framdeles torde komma att nedläggas. Enligt
strafflagberedningens förslag skulle det för vanligt fångförvar avsedda
öppna anstaltsutrymmet uppgå till 475 platser. Under den första tiden efter
verkställighetslagens antagande kommer det sålunda att finnas ett färre antal
öppna platser än som antagits bliva erforderliga. I likhet med fångvårdsstyrelsen
har jag emellertid icke ansett det böra ifrågakomma att nu inrätta
ytterligare kolonier -— det av strafflagberedningen föreslagna antalet har
redan överskridits — åtminstone icke förrän den pågående utredningen rörande
anstaltsorganisationen avslutats. De nya principerna för straffverkställigheten
böra likväl kunna tillämpas någorlunda väl, men det är naturligtvis
angeläget, att arbetet med anskaffande av ytterligare öppna anstalter
bedrives med all skyndsamhet. Jag vill även erinra, att första lagutskottet
i sitt av riksdagen godkända utlåtande över förslaget till verkställighetslag
(s. 75) såsom en fördel framhållit, att relationen mellan antalet vårdplatser
på öppna och på slutna anstalter torde komma att medföra, att den öppna
vården först successivt kunde genomföras i avsedd utsträckning. Fångvårdsstyrelsen
finge nämligen därigenom möjlighet att inhämta värdefulla erfarenheter,
som kunde tillgodogöras vid den nya organisationens slutliga genomförande.
Vad angår specialanstalterna för män har fångvårdsstyrelsen
icke föreslagit någon ändring i den nuvarande organisationen av ungdomsanstalterna.
Dessa rymma numera sammanlagt 251 platser, vilket i huvudsak
överensstämmer med det av strafflagberedningen beräknade platsbehovet
under normala tider. Det högsta antalet intagna män har under 1945 utgjort
251 och hittills under 1946 229.
I fråga örn säkerhetsanstalterna har fångvårdsstyrelsen ansett behov föreligga
av 15 slutna platser utöver det utrymme, som kan beredas å anstalterna
i Norrköping, Hall och Karlstad. Med hänsyn till att platsutrymmet vid Norrköpingsanstalten
därvid beräknats mycket lågt — 70 platser av nuvarande
110 platser — torde man emellertid icke för närvarande behöva räkna med
en dylik utvidgning.
Beträffande fångvårdens sinnessjukavdelningar delar jag fångvårdsstyrelsens
mening att, jämte den utökning av avdelningarna å Håga och i Härnösand
vartill anslag begärts i årets statsverksproposition, en ny undersökningsavdelning
bör inrättas vid centralfängelset å Härlanda, avsedd att ersätta
den nuvarande avdelningen i Jönköping, vilken skulle nedläggas. Anslag för
ändamålet äskas i det följande. Organisationen kommer härefter alt omfatta
298 platser. Den högsta beläggningen med undersökningsfall och straffriförklarade
har under år 1945 utgjort 315 men under den gångna delen av 1946
endast 219. Någon ytterligare utbyggnad av fångvårdens sinncssjukavdelningar
torde därför icke för närvarande böra ifrågakomma.
Vad slutligen angår anstalterna för kvinnor linner jag i likhet
med fångvårdsstyrelsen icke skid all för nilsiä budgetår föreslå någon ändring
av den nuvarande anstaltsorganisationen.
6
Statsutskottets utlåtande nr ±70.
Löncställningcn för vakt- och arbetsledarpersonal m. fl. Större delen avfångvårdens
personal i lägre lönegrader kan uppdelas i bevakningspersonal och
personal inom verkstadsdriften. Till den senare gruppen liänföres personal,
som handleder de intagna i verkstäder eller eljest vid mera omfattande inomhusarbeten,
till den förra övriga befattningshavare, sålunda även de som
sysselsättas i jordbruks- och trädgårdsdrift. Befattningshavare, som sysselsättas
huvudsakligen såsom sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonal inneha
för närvarande i allmänhet samma tjänsteställning och tjänstebenämning
som befattningshavarna i övrigt och hänföras antingen till bevakningspersonalen
eller personalen inom verkstadsdriften. Dock finnas ett antal kontorsoch
skrivbiträden samt en värmeledningsskötare. Vid vissa anstalter finnas
sociala kuratorer och socialassistenter.
Den manliga bevakningspersonalen utgöres av vaktkonstap^ (A 6), överkonstaplar
(A 8), uppsyningsman av 2:a klass (A 10) och lia klass (A 12).
Manlig personal i verkstadsdriften består av vaktkonstaplar (A 6), yrkesmästare
av 2:a (A 8) och lia (A 10) klass samt lärare i yrkesämne (A 12).
De kvinnliga befattningarna inom såväl bevakning som verkstadsdrift utgöras
av vaktfruar (A 3) och första vaktfruar (A 6).
Den nuvarande löneställningen för ifrågavarande befattningshavare bestämdes
i huvudsak vid den allmänna lönerevision, som genomfördes vid
1921 års riksdag.
Antalet den 1 januari 1946 i bevakning och verkstadsdrift anställda befattningshavare
av olika slag framgår av följande översikt.
Lönegrad
Ord
Eo
Ex
S:a
Vaktfru........................
..... 3
36
13
9
58
Första vaktfru.................
..... 6
4
7
3
14
Vaktkonstapel.................
..... 6
402
118
139
659
Yrkesmästare av 2:a klass .....
..... 8
27
6
—
33
Överkonstapel..................
..... 8
491
14
1
64
Uppsyningsman av 2:a klass ----
..... 10
U2
3
—
14
Yrkesmästare av lia klass .....
..... 10
5
5
—
10
Lärare i yrkesämne...........
5
—
—
5
Uppsyningsman av lia klass ...
..... 12
5
—
1
6
544
166
153
863.
Frågan om löneställningen för vakt- och arbetsledarpersonalen vid fångvården,
omfattande befattningshavare i 12 och lägre lönegrader, har, såsom
inledningsvis anmärkts, varit föremål för utredning genom särskilt tillkallade
sakkunniga (löneutredningen för viss fångvårdspersonal). Utredningens
den 16 november 1945 avlämnade betänkande innefattar i huvudsak förslag
dels om en allmän lönegradsuppflyttning för ifrågavarande personal dels örn
ökning av antalet befattningar i befälsgrad och dels om särskild lönesättning
för sådana befattningshavare, huvudsakligen ekonomipersonal, vilka
ha övervägande andra uppgifter än bevakning och arbetsledning.
1 Därav 54 å övergångsstat.
Statsutskottets utlåtande nr 170.
7
ökningen av antalet befattningar i befälsgrad föreslås genomförd genom
uppflyttning av befattningar till högre lönegrad, nämligen
inom den manliga bevakningskåren av dels 25 befattningar i nuvarande 6
lönegraden (23 ord., 2 e. o.), varav 1 till All, 23 lill A 9 och 1 till Eo 9, dels
2 befattningar i nuvarande 8 lönegraden (1 ord., 1 e. o.) till A 11, dels ock
3 befattningar i nuvarande 10 lönegraden (ord.) till A 13;
inom verkstadsdriftens manliga personal av dels 16 befattningar i nuvarande
6 lönegraden (13 ord., 2 e. o., 1 ex.) till A 9, dels ock 5 befattningar i nuvarande
8 lönegraden (ord.) till All; samt
inom den kvinnliga personalen i såväl bevakning som verkstadsdrift av 2
befattningar i nuvarande 3 lönegraden (1 e. o., 1 ex.) till A 7 (första vaktfru)
ävensom 1 befattning i nuvarande 6 lönegraden (ord.) till A 9 (mot
svarande
uppsyningsman).
Enligt detta förslag skulle alltså 7 icke-ordinarie befattningar samtidigt med
uppflyttningen överföras till ordinarie stat. Härutöver förordar utredningen
ordinariesättning av ytterligare 4 befattningar i befälsgrad, nämligen 2 uppsyningsman
av 2:a klass (Mariestad, Hall), 1 överkonstapel (Norrköping) och
1 yrkesmästare av 2:a klass (Hall).
I samband med sin översyn av löneställningen för nu ifrågavarande personal
har löneutredningen även till övervägande upptagit frågan om befattningshavarnas
tjänstebenämningar. Utredningen har därvid utgått
från ett förslag som i sådant hänseende framlagts av 1939 års tjånsteförteckningssakkunniga
(SOU 1942:46). För vaktkonstapel föreslogo de sakkunniga
benämningen förman, för överkonstapel förste förman och för
lärare i yrkesämne titeln lärare, varjämte klassbeteckningama för yrkesmästare
och uppsyningsman skulle borttagas. I stället för vaktfru och första
vaktfru förordades beteckningarna vårdsyster resp. första vårdsyster.
Med anledning av vissa invändningar, som rests mot beteckningarna förman
och förste förman, har löneutredningen stannat vid att förorda bibehållande
av beteckningarna vaktkonstapel och överkonstapel. I fråga örn
övriga manliga befattningar har utredningen i huvudsak biträtt vad som
föreslagits av tjänsteförteckningssakkunniga. Beteckningen yrkesmästare har
dock synts utredningen vara att föredraga framför den av de sakkunniga
förordade benämningen lärare för lärare i yrkesämne. I enlighet härmed
har utredningen föreslagit införande av benämningarna yrkesmästare i
stället för yrkesmästare av lia och 2:a klass och lärare i yrkesämne samt
uppsyningsman för uppsyningsman av l:a och 2:a klass.
Vad angår de kvinnliga befattningarna har utredningen — under erinran
bl. a. om lagen den 15 juni 1945 (nr 423) om kvinnas behörighet att
innehava statstjänst eller annat allmänt uppdrag, vilken lag trätt i kraft
den 1 januari 1946 — haft under övervägande att förorda samma benämningar
för såväl manliga som kvinnliga befattningar inom bevaknings- och
verkstadsdriften vid fångvården. Med hänsyn till beskaffenheten av de göromål,
som äro förenade med ifrågavarande befattningar, har utredningen
dock funnit det uppenbart, att de nuvarande manliga tjänsterna kunna be
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 170.
hörigen upprätthållas endast av män och de kvinnliga tjänsterna endast av
kvinnor. På grund härav har utredningen ansett, att hittillsvarande anordning
med särskilda kvinnliga tjänstebenämningar lämpligen bör bibehållas
även i fortsättningen. Då utredningen för sin del icke funnit anledning till
erinran mot tjänsteförteckningssakkunnigas förslag till tjänstetitlar för den
kvinnliga personalen, har utredningen förordat, att benämningarna vaktfru
och första vaktfru ersättas med vårdsyster resp. första vårdsyster. För den
befattning i lönegraden A 9, som skulle inrättas vid centralfängelset i Växjö,
har utredningen dock föreslagit tjänstetiteln uppsyningsman.
Vad härefter angår de befattningshavare, vilka enligt utredningens förslag
icke skulle omfattas av den allmänna lönegradsuppflyttningen utan vilkas
löneställning borde bedömas efter särskilda grunder, har utredningen inledningsvis
uttalat, att gemensamt för ifrågavarande befattningshavare vore,
att de icke behövde erhålla den utbildning i fångvård m. m., som avsåges
skola meddelas övriga tjänstemän. Till denna kategori har utredningen hänfört
sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonal, nämligen befattningshavare
med sysselsättning såsom sjuksköterskor, kontors- och
kanslibiträden, bilförare, maskinister, eldare och elektriker samt köksföreståndare,
husmödrar och kokerskor. Vid löneplaceringen av personal med
uppgifter såsom sjuksköterskor och kokerskor har utredningen samrått med
1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, samt beträffande
maskinist- och eldarpersonalen med byggnadsstyrelsens värmetekniska
avdelning.
1. Sjuksköterskor. En första vaktfru och en vaktfru vid sinnessjukavdelningarna
å Håga (Eo 6) resp. Långholmen (A 3) föreslås placerade
som sjuksköterskor, båda tills vidare i A 7.
2. Kontorspersonal. Två första vaktfruar, en i A 6 och en i Eo 6,
samt sex vaktfruar i A 3 föreslås placerade såsom kanslibiträden, den ena
i A 7 och den andra i Eo 7, resp. kontorsbiträden i A 4.
3. Bilförare. Fem vaktkonstapelstjänster, två i A 6, en i Eo 6 och två
i Ex 6, föreslås ändrade till befattningar såsom bilförare i 5 lönegraden,
därav tre i A 5 och två i Eo 5.
4. M a s k i n i s te r och eldare lii. fl. Följande befattningar föreslås
inrättade, nämligen
7 maskinister, därav 2 i A 11 (i stället för nuvarande yrkesmästare av l:a
klass vid Långholmen [A 10] och Hall [Eo 10]), 3 i A 9 (i stället för nuvarande
yrkesmästare av 2:a klass vid Malmö, Härlanda och Härnösand [A 8])
och 2 i A 8 (i stället för en värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 2:a
klass vid Norrköping [A 7] och en vaktkonstapel vid Skenäs [Ex 6]);
en reparatör i A 8 (i stället för en överkonstapel vid Långholmen [A 8]);
samt
11 eldare, därav 2 i A 6 (i stället för 2 vaktkonstaplar vid Långholmen och
Härlanda [A 6]), 3 i Eo 6 (i stället för 3 vaktkonstaplar vid Härnösand, Hall
[Eo 6] och Skenäs [Ex 6]) och 6 i Eo 5 (i stället för 6 vaktkonstaplar vid
Långholmen [2 Ex 6] och Hall [4 Ex 6]).
Statsutskottets utlåtande nr 170.
9
Förslaget innebär alltså i huvudsak en genomgående höjning med en
lönegrad för maskinistbefattningama i 7 och högre lönegrader till A 8, A 9
och A 11 samt utbyte av en tjänst i Ex 6 vid Skenäsanstalten till en maskinisttjänst
i A 8, medan eldarbefattningarna skulle kvarstå i lönegrad 6
(ersättare för maskinist) eller nedflyttas till lönegrad 5.
5. Kökspersonal. De vaktkonstapel- m. fl. befattningar, vilkas innehavare
tjänstgöra såsom köksföreståndare eller husmödrar, sammanlagt
12, vill utredningen ersätta med köksföreståndartjänster, varvid befattningarna
med några få undantag skulle bibehållas i nuvarande lönegrader 6 och 8.
De vaktfrubefattningar, vilkas innehavare enbart syssla med kokerskegöromål,
4 till antalet, föreslås vidare skola efter hand utbytas mot ekonomibiträdestjänster
i lönegrad 2.
Yttranden över löneutredningens betänkande lia, efter remiss, avgivits av
statskontoret, allmänna lönenämnden, fångvårdsstyrelsen, svenska fångvårdssällskapet,
Sveriges fångvårdsmannaförbund, Sveriges arbetsledareförbund
och yrkeskvinnors samarbetsförbund. Fångvårdsstyrelsen har i ärendet hört
styresmännen vid ett tjugutal anstalter.
Departementschefen har i förevarande avseende för egen del anfört följande.
Den nuvarande löneställningen för fångvårdens personal i lägre lönegrader
daterar sig, såsom av den inledande redogörelsen framgår, i huvudsak från
början av 1920-talet, då ännu cellstraffet satte sin prägel på straffverkställigheten.
Den följande utvecklingen har medfört en väsentligt förändrad
syn på de straffrättsliga reaktionerna, vilket tagit sig uttryck i ett omfattande
reformarbete på straffverkställighetens område. I fjolårets statsverksproposition
uttalade också min företrädare i ämbetet, att fångvårdspersonalens
löneställning icke motsvarade de kvalifikationer som ifrågavarande
befattningshavare numera måste besitta med hänsyn till den moderna
fångvårdens huvudsakliga karaktär av fostran och utbildning. Han
framhöll även, att strafflagberedningens förslag till ny lagstiftning om straffverkställigheten
skulle komma att ställa ytterligare krav på fångvårdstjänstemännen.
Sedan denna genomgripande reform nu blivit antagen av
riksdagen, framstår en allmän förbättring av de nuvarande löneförhållandena
för dessa befattningshavare såsom en nödvändig följd härav. Utan
en sådan förbättring kan man ej räkna med att fångvården framdeles
skall kunna rekrytera och behålla personal med de kvalifikationer straffverkställighetsreformen
förutsätter. Detta skulle otvivelaktigt äventyra det
väsentliga i reformen. Ytterligare uppskov med löneregleringen synes under
sådana förhållanden ej kunna äga rum. Det läge, vari fångvårdens organisationsfråga
för närvarande befinner sig, bör emellertid föranleda den allmänna
modifikationen i löneutredningens förslag, att någon ökning av antalet
ordinarie och extra ordinarie tjänster i bevakning och verkstadsdrift
tills vidare icke hör ske.
Såsom utredningen föreslagit bör löneförbättringen avse såväl en allmän
lönegradsuppflyttning som en ökning av antalet befordringstjänster.
I förstnämnda hänseende har utredningen stannat vid att föreslå en uppflyttning
med en lönegrad. Av fångvårdsstyrelsen och från fångvårdsmannahåll
har åter förordats en uppflyttning med två lönegrader, vilket ansetts
motiverat särskilt av rekryterings- och befordringsskäl. Under förutsättning
att den allmänna lönegradsuppflyttningen förenas med en skälig
10
Statsutskottets utlåtande nr 170.
ökning av antalet befordringstjänster synes emellertid den av utredningen
föreslagna uppflyttningen — vilken godtagits av allmänna lönenämnden —
vara tillräcklig även med hänsyn till behovet av förbättrade rekryteringsoch
befordringsförhållanden. Jag ansluter mig därför till löneutredningens
förslag örn en allmän uppfa ttning av personalen i bevakning och verkstadsdrift
med en lönegrad. Lönesättningen för befattningshavare med övervägande
andra uppgifter än bevakning och arbetsledning bör, såsom utredningen
förordat, prövas särskilt. Härtill återkommer jag i det följande.
Beträffande de kvinnliga befattningshavarna har utredningen ej ansett
tillräckliga skäl föreligga att frångå den nuvarande olikheten i lönesättningen
för manlig och kvinnlig personal. Utredningen har dock konstaterat, att
arbetsuppgifterna för den del av den kvinnliga personalen, som huvudsakligen
är sysselsatt med bevakningsgöromål eller inom verkstadsdriften, äro
i stort sett likartade med de åligganden, som ankomma på motsvarande manliga
befattningshavare. Enär lönesättningen för manliga och kvinnliga befattningshavare
med samma ansvar och arbetsuppgifter i princip bör vara
densamma, tala därför starka skäl för att utjämna den nuvarande olikheten
i detta hänseende beträffande fångvårdens personal. Att jag likväl icke nu
kan upptaga denna fråga beror på att den står inför sin lösning i ett större
sammanhang. De spörsmål, som äro förenade med ett allmänt genomförande
av likalönsprincipen inom statsförvaltningen, torde nämligen inom en
nära framtid komma att upptagas till behandling inom finansdepartementet.
Vad angår behovet av befattningar i befälsgrad möter såtillvida svårighet
att bedöma detta behov som straffverkställighetsreformens inverkan på fångvårdens
personalorganisation icke för närvarande kan angivas i detalj. Nödvändigheten
att i samband med ikraftträdandet av den nya straffverkställighetslagen
förbättra rekryterings- och befordringsturhållandena inom fångvården
gör emellertid, såsom redan påpekats, att frågan örn inrättande av
ytterligare befordringstjänster ej kan uppskjutas. Löneutredningen har vid
uppgörande av sitt förslag i denna del utgått från den nuvarande anstaltsorganisationen
och en medelbeläggning av 2 000 intagna, motsvarande den
av såväl 1941 års sakkunniga som strafflagberedningen uppskattade normalbeläggningen
å fångvårdens anstalter. Med hänsyn härtill och då den förestående,
av straffverkställighetsreformen betingade decentraliseringen av anstaltsväsendet
uppenbarligen medför ett ökat behov av tjänster i befälsgrad,
synas betänkligheter icke behöva möta mot en utökning av antalet dylika
tjänster i den omfattning utredningen föreslagit. Å andra sidan torde man
ej heller utan starkt vägande skäl för närvarande böra gå utöver utredningens
förslag.
Enskildheterna i utredningens förslag om ökning av befälstjänsternas antal
ha på ett undantag när — avseende uppsyningsmannen vid Långholmens
sinnessjukavdelning (jfr s. 36 ff.) — lämnats utan anmärkning av de hörda
myndigheterna och sammanslutningarna. Jag kan också i allt väsentligt ansluta
mig till förslaget i denna del. De önskemål örn ytterligare uppflyttningar,
som framförts i de avgivna yttrandena, synas mig av nyss anförda
skäl icke i nuvarande läge höra tillgodoses i vidare mån än att stvresmansbefattningen
vid kolonien Åby, nu i Ex 12, med hänsyn till den av strafflagberedningen
för dylika befattningar förordade löneplaceringen uppflyttas
till Ex 15. Vad särskilt angår arbetsledareförbundets framställning ejni
högre rekryteringstjänster i verkstadsdriften må framhållas, att löneutredningens
förslag innefattar en relativt sett så avsevärd ökning av antalet belordringstjänster
i verkstadsdriften, att några rekryteringssvårigheter knappast
behöva befaras. Icke mindre än 54 av ett sjuttiotal tjänster i den mera
kvalificerade verkstadsdriften skulle sålunda vara befälstjänster.
Statsutskottets utlåtande nr 170.
11
Vissa i yttrandena berörda löneplaceringsfrågor torde framdeles kunna
upptagas till omprövning oberoende av organisationsfrågorna i övrigt. Detta
gäller särskilt befattningarna såsom idrottsledare å Skenäs och såsom tvättföreståndare
vid Härlanda. Beträffande den förra befattningen bör en sådan
omprövning ske sedan en planerad gymnastikbyggnad vid Skenäsanstalten
blivit uppförd. Medel till denna byggnad finnas nu anvisade å beredskapsstat.
Vad angår tvättföreståndartjänsten bör erfarenhet avvaktas
rörande kapaciteten hos den ännu ej färdigställda tvättinrättningen vid Härlandaanstalten.
Tillsättningen av de nya befälstjänsterna bör, då anledning därtill föreligger,
förknippas med sådana villkor, att övergången till den framtida fångvårdsorganisationen
underlättas. Vidare bör, såsom löneutredningen framhållit,
systemet med särskilda vikariatsersättningar avvecklas. Det torde få
ankomma på Kungl. Majit att utfärda erforderliga föreskrifter i nu angivna
hänseenden.
Utredningens förslag med avseende å personalens tjänstebenämningar föranleder
ej annan erinran från min sida än att benämningen vårdsyster ej
synes böra införas i strid mot de från yrkeskvinnornas sida framförda önskemålen.
Benämningarna vaktfru och första vaktfru torde därför böra bibehållas.
Förslaget om särskild lönesättning för sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonalen
skulle i vissa fall medföra löneförbättringar motsvarande vad som
föreslagits för personalen i bevakning och verkstadsdrift, d. v. s. uppfattning
med minst en lönegrad. Detta gäller sjuksköterskorna, kontors- och
kanslibiträdena samt maskinisterna. Beträffande dessa grupper har i yttrandena
anmärkning framställts endast såvitt avser maskinistbefattningen å
Hall, som av arbetsledareförbundet ansetts böra erhålla högre placering med
hänsyn till storleken av maskinanläggningen vid denna anstalt. Vad angår
övriga grupper innebär utredningens förslag, att befattningshavarna skulle
bibehållas i nuvarande lönegrader (reparatören å Långholmen, eldarna i ansvarsställning,
köksföreståndarna och husmödrarna) eller nedflyttas en lönegrad
(bilförarna, övriga eldare, biträdande köksföreståndare!! å Långholmen
och ekonomibiträdena). I samtliga dessa fall lia invändningar rests
mot utredningens förslag. Tjänsterna lia därvid i allmänhet ansetts böra omfattas
av den allmänna lönegradsuppflyttningen, varvid såsom huvudsakligt
skäl anförts, att ifrågavarande tjänstemän vid sidan av sina speciella uppgifter
lia att utöva tillsyn över intagna eller meddela dessa undervisning eller utbildning.
För egen del kan jag i stort sett ansluta mig till utredningens förslag, vilket
överensstämmer med gällande allmänna principer för placering av de
personalkategorier varom här iir fråga. De uppgifter med tillsyn och utbildning,
som i dessa fall åligga befattningshavarna, synas nämligen ej vara av
den betydelse att de böra föranleda likställighet nied bevaknings- och arbetsledarpersonalen;
de intagna ställas i regel lill personalens förfogande endast
såsom hjälp eller handräckning, ofta mera tillfälligt, och utbildningen har
närmast karaktären av nödig handledning för gömma lens behöriga utförande.
I fråga örn maskinisten på Hall och reparatören på Långholmen åberopas
arbetsuppgifternas kvalificerade karaktär. Efter att under hand lia underställt
dessa frågor byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning får jag
förorda en uppfattning av den förra befattningen till A 13, maskinmästare,
och av den senare till A 9, montör. 1 övrigt föreslår jag ej andra avvikelser
från vad utredningen föreslagit än att bilförarna, såsom statskontoret förordat,
bibehållas i (> lönegraden och alt de vaktfruar, sorn uteslutande syssla
med kokerskegöromål, tills vidare bibehållas i 3 lönegraden. Vid bedömandet
12
Statsutskottets utlåtande nr 170.
av löneställningen för kökspersonalen är av särskild betydelse, att de nuvarande
manliga befattningshavarna i princip böra ersättas med fackutbildad
kvinnlig personal.
Med avseende å personalen i bevakning och verkstadsdrift har jag i det
föregående ansett mig icke kunna för närvarande förorda någon ökning av
antalet ordinarie och extra ordinarie befattningar. För sjukvårds-, kontorsoch
ekonomipersonalens del föreligga ej samma betänkligheter mot att öka
antalet dylika befattningar, enär utredningens förslag härom endast gäller
tjänster som kunna antagas komma att bibehållas även efter fångvårdens
omorganisation. Jag tillstyrker därför förslaget i denna del.
Det är angeläget, att den nu gjorda åtskillnaden mellan personal i bevakning
och arbetsdrift, å ena, samt övrig personal, å andra sidan, uppehälles
för framtiden. Det bör sålunda ej förekomma, att vaktfru- och vaktkonstapelstjänster
besättas med personer, vilka avses att tagas i anspråk
för väsentligen andra uppgifter än de för vilka befattningarna äro avsedda.
I sitt yttrande över löneutredningens betänkande har fångvårdsstyrelsen
föreslagit dels att åtta vaktkonstapelstjänster ersättas med tjänster i samma
lönegrad, betecknade »sjuksköterskor och sjukvårdare», och dels att vid
Hallanstalten inrättas ytterligare en befattning såsom bilförare, avsedd för
en befattningshavare som nu avlönas å jordbrukets stat. Förstnämnda förslag
avser att möjliggöra ett successivt utbyte av manlig personal i sjukvårdstjänst
mot kvinnlig. Detta syfte synes emellertid tills vidare böra tillgodoses
på så sätt att Kungl. Maj:t, i den mån nuvarande vaktkonstaplar i sjukvårdstjänst
kunna givas annan placering, medgiver anställande i stället av ickeordinarie
kvinnlig personal. Med denna personals inplacering å ordinarie
tjänster synes nämligen böra anstå i avvaktan på lösningen av frågan om
löneställningen för sinnessjukhusens motsvarande personal. Även den förestående
omorganisationen av fångvården är i detta hänseende av betydelse.
Den i Hallanstaltens jordbruk anställde bilföraren bör i nuvarande läge ej
heller överföras till ordinarie stat. Fångvårdsstyrelsens betänkligheter mot
att låta denne befattningshavare kvarstå å jordbrukets stat bliva utan betydelse,
därest bilförarna, såsom av mig föreslagits, placeras i 6 lönegraden.
Den närmare innebörden av den nu föreslagna löneregleringen för fångvårdens
personal framgår av följande översikt, utarbetad på grundval av
förhållandena den 1 januari 1946. 1
1. Personal i bevakning och verkstads
-
drift.
Lönegrad
Ord
Eo
Ex
Summa
Vaktfru.....................
........ 4
29
10
5
44
Första vaktfru..............
........ 7
2
3
3
8
Vaktkonstapel...............
........ 7
357
110
128
595
Uppsyningsman (Växjö)......
........ 9
1
—
—
1
Yrkesmästare...............
........ 9
32
8
1
41
Överkonstapel...............
........ 9
681
15
1
84
Uppsyningsman..............
........ 11
103
4
_
14
Yrkesmästare................
........ 11
9
4
_
13
Uppsyningsman..............
........ 13
8
_
_
8
Yrkesmästare................
........ 13
5
—
—
5
521
154
138
8133
1 Därav 2 å övergångsstat.
2 > 1 > >
8 Härutöver en koloniföreståndare i Ex 15, tidigare uppsyningsman av lia klass i Ex 12 (Åby.)
Statsutskottets utlåtande nr 170.
2. Sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonal.
Ekonomibiträde.....
Ekonomibiträde.....
Kontorsbiträde......
Bitr. köksföreståndare
Eldare..............
Bilförare............
Eldare..............
Köksföreståndare....
Kanslibiträde........
Sjuksköterska.......
Köksföreståndare....
Maskinist...........
Maskinist...........
Montör.............
Maskinist...........
Maskinmästare......
30 14 6
Summa 551 168 144
13
4
1
6
1
6
5
5
9
2
2
1
2
3
1
1
1
50
863.
De av mig förordade förändringarna i utredningens förslag påverka kostnadsberäkningarna
endast obetydligt. Med hänsyn till den nedgång i personalbeståndet,
som inträffat sedan utredningen avgav sitt betänkande, kunna
kostnaderna för löneregleringen uppskattas till i runt tal 170 000 kronor
frånsett tillägg.
Vid prövningen av de frågor, till vilka departementschefen sålunda tagit
ställning, har utskottet till behandling förehaft
dels en inom andra kammaren av herrar Johansson i Stockholm och Nordström
i Kramfors väckt motion (11:479), vari i nu förevarande avseende
hemställts, att samtliga vaktkonstaplar som enligt propositionen nr 225
föreslås uppflyttade från A 6 till A 7 i stället uppflyttas till A 8 samt att de
överkonstaplar och yrkesmästare samt den uppsyningsman, som föreslås placerade
i A 9, uppflyttas till A 10, att sådana befattningshavare, som under
större eller mindre del av sin tjänstgöring omhänderha ledningen av de
intagnas arbete jämte vanlig övervakning, ges samma ställning i lönehänseende
som övrig bevaknings- och verkstadspersonal, samt att alla kvinnliga
tjänster, vilkas löner regleras genom denna proposition, erhålla samma
löneställning som motsvarande manliga tjänster,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Andersson i Tungelsta och
Nilsson i Göteborg väckt motion (11:504), vari hemställts, att riksdagen
måtte besluta placera de i propositionen angivna eldarna sålunda att 2 placeras
i lönegrad A 7, 4 i lönegrad Eo 7 samt 5 i lönegrad Eo 6.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna.
14
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Anslagsäskanden för budgetåret 1946/47. Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar.
Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 316 300 kronor.
Enligt gällande instruktion av den 31 december 1921 är fångvårdsstyrelsen
under överdirektörens ledning organiserad på två byråer, nämligen
kanslibyrån med tre underavdelningar: kansliavdelningen, sociala avdelningen
(med centrala fångregislret) och avdelningen för straffregistret; samt
kameralbyrån uppdelad i kameralavdelningen och arbetskontoret.
Byråerna förestås av byråchefer samt sociala avdelningen, avdelningen för
straffregistret och arbetskontoret av byrådirektörer.
Mellan kanslibyrån och kameralbyrån fördelas ärendena så, att inom den
senare byrån handläggas ärenden av ekonomisk natur, såsom ärenden örn
fångvårdens inkomster och utgifter, medan i stort sett övriga förvaltningsangelägenheter
höra till kanslibyrån.
I skrivelse den 8 februari 1946 har fångvårdsstyrelsen för nästa budgetår
föreslagit en fullständig omorganisation av styrelsen enligt de
riktlinjer, som uppdragits av strafflagberedningen. Styrelsen skulle i enlighet
härmed organiseras på fyra byråer, en kanslibyrå, en socialbyrå, en
kameralbyrå och en arbetsbyrå. Till socialbyrån skulle hänföras bland annat
ärendena om anstaltsplacering och strafftidsberäkning. Administrationen av
jordbruksdriften skulle, såsom strafflagberedningen förordat, överflyttas lill
arbetsbyrån. Rörande den närmare fördelningen av arbetet mellan byråerna
enligt styrelsens förslag ävensom beträffande förslaget i övrigt får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 59—57).
Fångvårdsstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse jämväl gjort framställning
rörande styrelsens medelsbehov för nästa budgetår. Beträffande anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,
föreslår styrelsen höjning av dels arvodet till styrelsens biträdande läkare
med 1 800 kronor, dels ock arvodet till styrelsens biträdande arkitekt med
1 000 kronor. Vidare föreslår styrelsen, att det nu å fångvårdsanstaltemas
stat upptagna arvodet å 1 500 kronor till styrelsens sakkunniga biträde i
jordbruksärenden överföres till styrelsens stat samt att mot ett arvode av
2 000 kronor hos styrelsen anställes en sakkunnig för utbildningsfrågor rörande
personalen och för undervisningen av de intagna. Slutligen föreslår styrelsen
anvisande av 400 kronor i dagarvode åt sakkunniga jämlikt 84 § nya
verkställighetslagen. Ifrågavarande anslagspost skulle sålunda för nästa budgetår
upptagas med ett 6 700 kronor högre belopp än för innevarande budgetår.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Fångvårdsstyrelsens nuvarande byråindelning tillkom medan styrelsen
hade uppgifter nästan uteslutande såsom centralmyndighet för en anstaltsorganisation
av cellfängelser och därmed jämförliga anstalter. Denna organisation
hade föga gemensamt med det nuvarande anstaltsväsendet. Särskilt
den öppna anstaltsvården och den betydande utvecklingen av fångvårdens
verkstads- och jordbruksdrift ha medfört en genomgripande omdaning
av anstaltsorganisationen. Med den nu beslutade straffverkställighetsreformen
kommer det äldre systemet att helt övergivas. För fångvårdssty
-
Statsutskottets utlåtande nr 170.
15
reisen lägges därmed tonvikten på de socialvårdande uppgifterna. Den sociala
sidan av styrelsens verksamhet har redan tidigare trätt i förgrunden
genom de uppgifter, som efter tillkomsten av de nya lagarna örn villkorlig
dom och villkorlig frigivning tillagts styrelsen såsom tillsyningsmyndighet beträffande
kriminalvården i frihet. 1 denna egenskap har styrelsen att taga
befattning med det talrika klientelet av villkorligt dömda och villkorligt frigivna
personer, varjämte styrelsen blivit chefsmyndighet för skyddskonsulentorganisationen.
Den betydande ökning av fångvårdsstyrelsens arbetsbörda, som efter hand
uppkommit, har haft till följd, att den ursprungliga ramen för styrelsens organisation
i viss mån sprängts. Den sociala avdelningen och arbetskontoret
utgöra sålunda numera väsentligen självständiga avdelningar inom styrelsen.
I konsekvens härmed har också strafflagberedningen föreslagit, att dessa
avdelningar utbrytas till särskilda byråer. När fångvårdsstyrelsen nu upptagit
detta förslag och därvid förordat att styrelsen för framtiden skall organiseras
på fyra byråer, måste emellertid beaktas, att tillräckliga hållpunkter
för närvarande saknas för bedömande av frågan huruvida en definitiv organisation
av denna omfattning är motiverad. Allmänna lönenämnden, som
även anfört betänkligheter i detta hänseende och ifrågasatt en sammanslagning
av kanslibyrån och kameralbyrån, förordar för sin del, att särskild utredning
verkställes rörande styrelsens organisation. Under de närmaste åren
kommer styrelsen emellertid under alla förhållanden att få så många arbetskrävande
uppgifter i samband med verkställighetsreformens genomförande,
att en tillfällig anordning med fyra byråer kan anses motiverad. Betänkligheter
torde ej behöva möta att för denna tid inrätta ytterligare två byråer,
enär en av de nuvarande byråcheferna kommer att uppnå pensionsåldern
under år 1948. Den på angivet sätt utbyggda organisationen bör alltså icke
betraktas som definitiv. Senast vid ifrågavarande byråchefs avgång från
tjänsten bör den av lönenämnden förordade utredningen rörande styrelsens
permanenta organisation vara verkställd.
Beträffande ärendenas fördelning mellan kanslibyrån och den nya socialbyrån
kan jag ansluta mig till fångvårdsstyrelsens förslag. Frågor örn anstaltsplacering
och strafftidsberäkning torde alltså böra handläggas av socialbyrån.
Vad angår kameralbyrån bör, såsom både strafflagberedningen
och fångvårdsstyrelsen förordat, ledningen av jordbruksdriften överföras
till den nya arbetsbyrån. Styrelsens förslag att delvis återföra bestyret med
krono- och rannsakningshäktenas kassa- och räkenskapsväsende till dessa
anstalter lämnar däremot rum för tvekan. I detta hänseende erinras, att
centraliseringen till fångvårdsstyrelsen av ifrågavarande ärenden genomförts
såsom ett led i den av 1941 års sakkunniga förordade rationaliseringen av
driften vid fångvårdens anstalter. Frågan huruvida en återgång till det tidigare
systemet bör ske synes därför lämpligen böra tagas under övervägande
vid den översyn av fångvårdsanstalternas personalorganisation som, enligt
vad i annat sammanhang anförts, är avsedd att komma till stånd i samband
med den förestående omdaningen av anstaltsväsendet. I avvaktan härpå
hör någon ändring i fråga örn styrelsens befattning med kassa- och räkenskapsväsendet
vid vissa anstalter ej genomföras.
Med avseende å fångvårdsstyrelsens personal gäller liksom beträffande
byråindelningen, att det icke är möjligt att nu bedöma det framtida behovet.
Styrelsen har visserligen tillagts ett stort antal nya arbetsuppgifter och
ytterligare uppgifter föreslå, men arbetsökningen beror till viss del på själva
genomförandet av de många reformerna på straffverkställighetens område.
En viss försiktighet bör därför iakttagas särskilt i fråga örn inrättande av
nya ordinarie tjänster. Vid bedömande av personalbehovet bör dessutom be
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 170.
aktas, att styrelsens personal linder de senaste åren förstärkts med ett tiotal
befattningshavare, vilken arbetskraft delvis kommer att frigöras i den mån
fångantalet går ned och återgång sker till normala förhållanden (jfr II ht.
1945 s. 76). Å andra sidan är det synnerligen angeläget, att styrelsen nu
erhåller tillräcklig personal för att bemästra de många maktpåliggande uppgifter
som förestå, icke minst i samband med fångvårdens omorganisation.
Om. såsom i det föregående föreslagits, sociala avdelningen och arbetskontoret
utbrytas till särskilda byråer böra två av byrådirektörstjänsterna
förändras till byråchefstjänster. De nya byråcheferna böra tills vidare uppföras
på extra ordinarie stat. I samband med socialbyråns tillkomst bör vidare,
såsom både strafflagberedningen och fångvårdsstyrelsen förordat, den
nuvarande byråsekreterartjänsten å sociala avdelningen uppflyttas till förste
byråsekreterartjänst i A 24.
Enligt fångvårdsstyrelsens förslag skulle inrättas sju nya befattningar i
18 och högre lönegrader, nämligen två förste byråsekreterare, den ena i
A 26 och den andra i A 24, tre byråsekreterare i Eo 21 samt två förste amanuenser
i Eo 18. Av dessa avses förste byråsekreteraren i A 26, en byråsekreterare
och en förste amanuens för de nya ärendena angående beräkning av
strafftid m. m. Med ledning av uppgifter, som inhämtats från Överståthållarämbetet.
där för närvarande omkring en fjärdedel av samtliga ärenden
angående strafftidsberäkning handläggas, synes emellertid kunna antagas,
att två tjänstemän med hjälp av biträdespersonal skola kunna tillfredsställande
bestrida dessa göromål. Enär självständig beslutanderätt skulle tillkomma
den högre av dessa, synes intet vara att erinra mot att denne placeras
i A 26. Såsom medhjälpare åt honom torde böra finnas en befattningshavare
nied tjänsteställning såsom förste amanuens.
Den föreslagna tjänsten såsom förste byråsekreterare i A 24 skulle inrättas
å arbetsbyrån i samband med att ledningen av jordbruksdriften överflyttas
dit. Med hänsyn till den betydande utvidgning av jordbruksdriften, som
förestår i samband med utbyggandet av den öppna anstaltsvården, torde en
tjänst i 24 lönegraden vara nödvändig. Den bör dock tills vidare uppföras på
extra ordinarie stat. Innehavaren bör besitta särskild sakkunskap i jordbruksfrågor
och tilläggas benämningen förste byråinspektör.
Av de begärda nya befattningarna i övrigt — två byråsekreterare i Eo 21
och en förste amanuens i Eo 18 — avses en byråsekreterartjänst för vardera
av kanslibyrån och kameralbyrån samt amanuenstjänsten för socialbyrån.
För kanslibyråns del torde böra medgivas förstärkning med en förste amanuens.
Däremot synes ej föreligga tillräcklig anledning att utöka personalen
å kameralbyrån, särskilt sorn ledningen av jordbruksdriften föreslås överflyttad
från denna byrå till arbetsbyrån. Den föreslagna amanuenstjänsten
å socialbyrån finner jag mig böra tillstyrka.
Om fångvårdsstyrelsens befattning med kassa- och räkenskapsväsendet för
de mindre anstalterna bibehålies, bör ej ske någon ändring beträffande den
nu å kameralavdelningen placerade assistenttjänsten i Eo 20. vilken befattning
enligt styrelsens förslag skulle förändras till amanuenstjänst i Eo 16.
Ej heller bör i sådant fall någon skrivbiträdestjänst indragas.
Vad angår behovet av ytterligare biträdespersonal har fångvårdsstyrelsen
föreslagit inrättande av åtta nya biträdestjänster, därav två kanslibiträden i
A 7. två kontorsbiträden, ett i A 4 och ett i Eo 4, samt fyra skrivbiträden, ett
i A 2 och tre i Eo 2; samtidigt skulle emellertid ett extra skrivbiträde å arbetskontoret
indragas. I betraktande av att styrelsens biträdespersonal under
senare år förstärkts med sammanlagt sju biträden, därav tre från och med
den 1 juli 1945 (II ht 1945 s. 76), synes tveksamt, huruvida en så betydande
Statsutskottets utlåtande nr 170.
17
ökning av biträdesbefattningarna är behövlig. Med hänsyn till svårigheten
att tillförlitligt bedöma behovet har jag dock ansett mig böra förorda, att
medel för biträden beräknas i hela den av fångvårdsstyrelsen föreslagna omfattningen.
Därvid förutsätter jag emellertid, att det skall ankomma på
Kungl. Majit att bestämma i vilken utsträckning de för ändamålet anvisade
medlen må komma till användning. Visst belopp synes böra stå till Kungl.
Majits förfogande såsom reserv. Ingen av de nya biträdestjänster, som komma
att inrättas, bör tills vidare upptagas på ordinarie stat. Däremot torde
hinder ej möta mot att två av de extra skrivbiträdesbefattningarna vid centrala
fångregistret, på sätt fångvårdsstyrelsen föreslagit, förändras till ordinarie
tjänster.
Styrelsens förslag om ökad medelsanvisning för olika ändamål under anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
ha ej givit mig anledning till erinran.
Till löneklassuppflyttningar och semestervikarier har styrelsen slutligen begärt
2 000 kronor resp. 10 095 kronor. I dessa hänseenden finner jag ej anledning
till annan erinran än att sistnämnda belopp synes vara för högt beräknat.
Emellertid framgår av styrelsens anslagsberäkningar, att några medel
ej alls upptagits till vikarier under sjukdom. Med hänsyn härtill synes
skäligt, att ytterligare sammanlagt 10 000 kronor beräknas till löneklassuppflyttningar
och vikarier.
I enlighet med det anförda kunna de olika anslagsposterna i fångvårdsstyrelsens
avlöningsstat beräknas på följande sätt.
Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän uppräknas
med lönen till en förste byråsekreterare i A 26, 9 327 kronor, samt vidare
med 8 190 kronor, motsvarande avlöningskostnaderna för tre skrivbiträden
(två av dessa, placerade å centrala fångregistret, överföras till ordinarie stat:
för det tredje finnas medel nu ej beräknade, enär tjänstens innehavare tidigare
uppehållit högre icke-ordinarie befattning). Uppflyttningen av en byråsekreterarbefattning
å sociala avdelningen från A 21 till A 24 föranleder, med hänsyn
till förestående ombyte å tjänsten, icke någon anslagsuppräkning. Enär förevarande
post nu upptager medel till allenast den ena av byrådirektörstjänsterna
å sociala avdelningen och arbetskontoret, medför dessa tjänsters förändring
till extra ordinarie byråchefstjänster nedsättning av posten allenast
med belopp motsvarande lönen till en byrådirektör eller 11 706 kronor.
Höjningen av posten skulle i enlighet härmed stanna vid (9 327 + 8 190 —
11 706 = 5 811) 5 900 kronor och posten alltså uppföras med (164 300 +
5 900) 170 200 kronor.
Posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, uppräknas i enlighet med fångvårdsstyrelsens förslag
med 6 700 kronor till 15 400 kronor.
Under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal beräknas medel till två byråchefer å socialbyrån
och arbetsbvrån, 24 306 kronor, en förste byråinspektör å arbetsbyrån.
7 992 kronor, tre förste amanuenser, 16 902 kronor, samt till biträdespersonal
enligt Kungl. Majlis närmare bestämmande, 19 600 kronor, eller sammanlagt
68 800 kronor. Å andra sidan minskas posten med arvodet till nu anställd
successionsvikarie för byrådirektören å arbetskontoret, 4 200 kronor,
samt lönen till tre skrivbiträden, 7 218 kronor, eller tillhopa 11418 kronor.
De föreslagna personaländringarna medföra sålunda en nettohöjning med
(68 800 — 11 418 = 57 382) 57 400 kronor. Härtill skulle komma en ökning
med 10 000 kronor för löneklassuppflyttningar och vikarier. Posten uppräknas
alltså med 67 400 kronor till (109 300 + 67 400) 176 700 kronor.
Biliana till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 170—171.
2
18
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Anslagsposten till rörligt tillägg hö.jes med hänsyn till de föreslagna
personaländringarna med 14 000 kronor till 48 000 kronor.
Anslaget uppföres alltså med (170 200 + 15 400 + 176 700 + 48 000)
410 300 (+94 000) kronor.
I personalförteckningen torde böra vidtagas erforderliga ändringar. Bland
annat böra byrådirektörst.jänsterna å sociala avdelningen och arbetskontoret
upptagas å övergångsstat.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Bergquist (1:301)
och den andra inom andra kammaren av herr Mosesson (11:466), i vilka
hemställts, att riksdagen måtte besluta, att tjänsten som socialbyråchef hos
fångvårdsstyrelsen fr. o. m. den 1 juli 1946 skall uppföras på ordinarie stat
eller, därest detta yrkande icke kan bifallas, att den nuvarande byrådirektören
å fångvårdsstyrelsens sociala avdelning, Henry Lindberg, därest han
förordnas som e. o. byråchef å socialbyrån, tillerkännes ett personligt lönetillägg
av 510 kronor om året att utgå från den dag han frånträder uppdraget
som sekreterare hos interneringsnämnden och så länge han uppehåller befattning
som e. o. byråchef hos fångvårdsstyrelsen.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionen 1:301.
Fångvårdsstyrelsen: Omkostnader. Ä gällande riksstat är förevarande an,
slag uppfört med 48 500 kronor.
De nya arbetsuppgifter, som komma att åvila fångvårdsstyrelsen under
nästa budgetår, och de personalökningar, som fördenskull ansetts erforderliga,
ha beräknats medföra avsevärda kostnadsökningar. Sålunda föreslås
posten till sjukvård höjd med 1 000 kronor, posten till reseersättningar med
2 000 kronor, posten till expenser med 27 000 kronor samt posten till publikationstryck
med 4 500 kronor. Sammanlagt skulle anslaget sålunda höjas
med 34 500 kronor. Det kommande budgetårets utgifter beräknas dock till
stor del bliva av engångsnatur.
Fångvårdsanstalterna: Avlöningar, förslagsanslag. Detta anslag är i gällande
riksstat uppfört med 4 423 000 kronor.
I sin förenämnda skrivelse den 8 februari 1946 har fångvårdsstyrelsen gjort
framställning om anslag även till avlöningar vid fångvårdsanstalterna. Beträffande
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, har styrelsen därvid, som framgår av nedanstående uppställning,
räknat med dels vissa nedsättningar, dels ock vissa ökningar, de sistnämnda
väsentligen föranledda av straffverkställighetsreformen.
Statsutskottets utlåtande nr 170.
19
ökning
Arvoden till ledamöter i anstalts
nämnder.
...................... 15 000
Arvoden till läkare tor det nya observationsförfarandet
(43, 56 och 63 §§
straffverkställighetslagen)........ 22 000
Arvoden till psykiatriker vid säkerhetsanstalterna
i Norrköping och
Karlstad (5 kap. 5 § strafflagen och
67 § straffverkställighetslagen) .... 4 800
Förhöjt arvode till kroppssjukläkaren
vid centralfängelset å Långholmen 2 400
Arvode till vikarie för denne under
tjänstefrihet.................... 800
Arvoden till styresmän m. fl.
kolonien Solhyddan (för räkenskaperna)
........................... 300
direktören i Karlstad för kolonien
Stöpsjön..................... 300
direktören i Härnösand för kolonien
Sörbyn....................... 300
direktören i Norrköping för en koloni
.......................... 300
direktören å Långholmen, i Malmö
och å Härlanda för anslutna kolonier
.......................... 900
Läkarvård vid kolonier:
kolonien Sörbyn................. 300
kolonien Solhyddan.............. 300
kolonien Stöpsjön............... 300
4 kolonier till säkerhetsanstalterna 1 200
7 kolonier för vanligt fångförvar . 2 100
Religionsvård vid kolonier:
kolonien Sörbyn................ 300
kolonien Stöpsjön............... 300
kolonien Lockerud............... 300
4 kolonier till säkerhetsanstalter . . 1 200
7 kolonier för vanligt fångförvar .. 2 100
Pastors- och förstelärarebefattningen
vid centralfängelset å Härlanda indrages
och ersättes med predikanter
med arvode................. 3 960
Passning av port och grind i Norrköping
(höjning av arvodet).........200
+ 59 660
Minskning
Arvoden till läkare å sinnessjukavdelningar,
vilka överföras till ord.
eller e. o. stat................. 47 500
Ersättningar för sinnesundersökningar
(se prop. nr 240 år 1945)...... 9 500
Arvode till fångvårdsstyrelsens jordbrukstekniska
biträde överföres
till fångvårdsstyrelsens avlöningsstat.
.......................... 1 500
Tillsyningsmannabefattningarna indragas
........................ 2 655
Kronohäktena i Linköping och Sundsvall
nedläggas (arvoden till styresman,
läkare, predikanter)..... 5 360
Begränsad användning av kronohäktet
i Karlskrona............... 2 000
Läkararvodet för straffanstalten å
Svartsjö indrages (anstalten nedlägges)
........................ 1000
Arvodet till styresmannen i Kalmar
för bestyr med ödevatakolonlen
nedsättes vid direktörsbefattningens
överförande till ordinarie
stat........................... 700
Tillfälliga arvoden till styresmännen i
Halmstad och Hudiksvall indragas 1 200
— 71 415
På grundval härav har styrelsen beräknat ifrågavarande anslagspost till
170 700 kronor för budgetåret 1946/47 eller 11 700 kronor lägre än för innevarande
budgetår.
Departementschefen har anfört följande.
Såsom fångvårdsstyrelsen framhållit möta för närvarande svårigheter att
bedöma fångvårdens personalbehov under nästa budgetår. Å ena sidan medför
nedgången i fångantalet en minskning av detta behov, å andra sidan ökas
behovet av personal på grund av straffverkställighetsreformen. Härtill kommer,
att ett riktigt bedömande av personalbehovet är möjligt först efter den
allmänna översyn av personalorganisationen som, enligt vad i annat sammanhang
nämnts, är avsedd att komma till stånd i samband med planlägg
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 170.
ningen av anstaltsväsendets omorganisation. Någon ökning av antalet ordinarie
tjänster å fångvårdsstaten bör under dessa förhållanden ej ske för närvarande.
Även i fråga om inrättande av nya extra ordinarie tjänster bör återhållsamhet
iakttagas.
Fångvårdsstyrelsen har funnit behov föreligga av sammanlagt 144 nya
tjänster i lägre lönegrader. På grund av personalbesparingar i anledning av
ändrad disposition av vissa anstalter i samband med fångantalets nedgång
har styrelsen emellertid ansett tillräckligt att begära medel för 125 av dessa
befattningar. Den sålunda begärda anslagsökningen avser till en mindre del
tjänster vid de kolonier, sorn tillkommit sedan anslaget senast beräknades,
nämligen Sörbyn (1 föreståndare, 1 överkonstapel och 1 första vaktfru), Solhyddan
(1 föreståndarinna, 2 första vaktfruar) och Stöpsjön (1 föreståndare.
1 överkonstapel, 6 vaktkonstapel'', 2 kokerskebiträden). Till personal vid
förstnämnda koloni, som rymmer 25 plaiser, har emellertid tidigare på fångvårdsstyrelsens
förslag anvisats 26 000 kronor, vilket belopp möjliggör anställande
av erforderlig personal därstädes (II ht 1945 s. 92, 103). Ytterligare
medel för detta ändamål böra därför ej beräknas. Däremot bör anslaget uppräknas
för tillgodoseende av personalbehovet vid de båda övriga kolonierna,
varvid dock för Solhyddan böra upptagas vaktfruar i stället för första vaktfruar
och för Stöpsjön ekonomibiträden i stället för kokerskebiträden.
För envar av de elva nya kolonier — sju för vanligt fångförvar och tyra
för förvaring och internering — som skola anskaffas enligt beslut av 1945
års riksdag, föreslår fångvårdsstyrelsen en föreståndare, en överkonstapel
(rättare), 4 vaktkonstaplar och en första vaktfru (husmoder); härutöver föreslås
2 vaktkonstaplar, avsedda att tjänstgöra såsom bilförare vid de för vanligt
fångförvar avsedda kolonierna. Då kolonierna skola rymma 20—30 platser
vardera, synes styrelsens förslag väl avvägt såvitt avser antalet befattningshavare
vid varje koloni. Till bilförare böra däremot medel ej beräknas
för närvarande. Vad angår tjänsternas lönegradsplacering synes annan ändring
ej böra vidtagas än att de föreslagna första vaktfruarna ersättas med
ekonomibiträden. Anslag torde böra beräknas för samtliga nu ifrågavarande
tjänster, men medlen böra ställas till förfogande först i den mån de nya kolonierna
tagas i bruk och personalbehovet vid dem ej kan tillgodoses genom
överflyttning av personal från andra anstalter.
För de slutna anstalterna för vanligt fångförvar begär styrelsen personalförstärkning
med 30 vaktkonstaplar, 3 vaktfruar och 6 skrivbiträden samt
för de slutna säkerhetsanstalterna med 1 uppsyningsman av l:a klass. 1 yrkesmästare
av 2:a klass (Karlstad) och en överkonstapel (ny sluten anstalt).
Enär man, såsom i annat sammanhang anförts (s. 18), tills vidare icke
torde behöva räkna med någon ny sluten säkerhetsanstalt utöver Karlstadsanstallen,
bortfaller behovet av sistnämnda tjänst. Beträffande den begärda
personalförstärkningen i övrigt måste beaktas, att behovet av personal på de
slutna anstalterna minskat genom fångantalets nedgång och att ytterligare
minskning är att emotse såsom följd av klientelets överflyttande i betydande
omfattning till kolonier. Fångvårdsstyrelsen har själv ansett möjligt att av
denna anledning lösgöra 19 tjänster leir annat ändamål. Det synes mig emellertid
på goda skäl kunna antagas, att ytterligare personalbesparingar kunna
göras, och jag anser mig därför nu ej kunna förorda annan förstärkning av
personalen vid de slutna anstalterna än med de av styrelsen begärda sex
skrivbiträdena. Dessa äro, enligt vad jag inhämtat, avsedda för de^ största
anstalternas expeditioner. Vad särskilt angår säkerhetsanstalten i Karlstad
utgår jag från att den för denna anstalt avsedda uppsyningsmanstjänsten
icke skall behöva placeras högre än i A 11.
Fångvårdsstyrelsens förslag om inrättande av fem nya kuratorstjänster fin
-
Statsutskottets utlåtande nr 170.
21
ner jag mig böra tillstyrka. Däremot kan jag ej biträda förslaget om överförande
till fångvårdens stat av två ordinarie vaktfrutjänster, nu upptagna
å avlöningsstaten för statens vid fångvårdsanstalter anordnade tvångsarbetsocli
alkoholistanstalter. Någon utökning av antalet ordinarie befattningar å
fångvårdsstaten bör nämligen av förut anförda skäl ej ske för närvarande.
Koloniföreståndama böra, såsom föreslagits, placeras i 15 lönegraden utom
vid Solhyddan, som endast har 12 platser, där placering bör ske i 13 lönegraden.
Ekonomibiträdena böra placeras i 4 lönegraden, vilket överensstämmer
med löneutredningens förslag beträffande dylika befattningshavare. Beträffande
halva antalet koloniföreståndare i 15 lönegraden ävensom beträffande
kuratorerna och skrivbiträdena bör hinder ej möta mot inrättande av
extra ordinarie befattningar; övriga nya tjänster torde tills vidare böra upptagas
på extra stat.
Sammanfattningsvis skulle alltså medel beräknas för följande nya befattningar:
12 koloniföreståndare, därav 6 i Eo 15 och (i i Ex 15, 1 koloniföreståndare
i Ex 13 (Solhyddan). 5 sociala kuratorer i Eo 10, 12 överkonstaplar
(rättare) i Ex 9, 50 vaktkonstap^ i Ex 7, 2 vaktfruar i Ex 4, 13 ekonomibiträden
i Ex 4 och 6 skrivbiträden i Eo 2. Kostnaderna för dessa 101 befattningar
skulle bliva 312 100 kronor, frånsett tillägg. Såsom redan nämnts
böra medlen ställas till förfogande endast i den mån behov av ytterligare
personal uppkommer.
Vad härefter angår förslagen om ändrad placering av tjänster i anledning
av ändringar i anstaltsorganisationen föranledas vissa avvikelser från fångvårdsstyrelsens
förslag. Styrelsen har föreslagit, att straffanstalten å Svartsjö
nedlägges samt att i anledning därav tre tjänster, vilka nu äro uppförda å
fångvårdsanstalternas övergångsstat — en assistent av lia klass och 2 överkonstaplar
— överföras till tvångsarbetsanstalten stat. Om fångar fortfarande
skola användas i jordbruksarbete vid Svartsjöanstalten — varemot
jag förklarat mig ej ha något att erinra -— böra emellertid dessa tjänster bibehållas
å fångvårdens stat. Enligt styrelsens förslag skulle vidare verksamheten
vid kronohäktet i Karlskrona inskränkas och rannsakningshäktet i
Kalmar i samband därmed förändras till straffängelse. Dä jag ej ansett mig
kunna biträda förslaget härom, äro några personaländringar ej att vidtaga
beträffande dessa anstalter. Frågan huruvida extra direktör i Ex 24 även
under nästa budgetår skall vara anställd vid Kalmarhäktet torde dock få
ankomma på Kungl. Maj:ts prövning. Medel för ändamålet böra fortfarande
beräknas. Styrelsens i detta sammanhang framställda förslag om uppflyttning
av styresmansbefattningen vid rannsakningshäktet i Halmstad kan
jag i nuvarande läge ej biträda. Däremot tillstyrker jag styrelsens förslag, att
den ene av föreståndarna för de till nedläggande föreslagna kronohäktena
i Linköping och Sundsvall placeras såsom assistent av 3:e klass vid den
nya säkerhetsanstalten i Karlstad och den andra uppföres å övergångsstat.
J samband härmed böra — ehuru kronohäktesföreståndarbefattningen i
Karlskrona bibehålies — två extra assistenttjänster av 3:e klass indragas.
Framställningen om överförande lill ordinarie stat av de högre undersökningsläkartjänsterna
torde böra bifallas; förslag örn inrättande av ordinarie
tjänster för motsvarande befattningshavare vid sinnessjukhusens undersökningsstationer
har, såsom löncnämnden framhållit, framlagts i årets statsverksproposition
(V ht s. 205). Likaså biträder jag förslagen örn indragning
av pastors- och förste lärarbefattningarna vid celi trall angclserna å Härlanda
och i Växjö, örn uppflyttning av eli extra ordinarie kontorsbiträde vid centralfängelset
å Långholmen till kanslibiträde och om anvisande av ytterligare
medel till vikarier för deltagare i utbildningskurser. Nyssnämnda biträde,
som föreslagits överförd lill ordinarie stat, bör dock lills vidare bibehållas
i extra ordinarie ställning.
22
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Beträffande den av Sveriges yngre läroverkslärares förening väckta frågan
om omdaning av fångvårdens undervisningsväsende, är jag ej beredd
att nu framlägga något förslag. Frågan, som är av stor vikt, bör emellertid
ägnas fortsatt uppmärksamhet. Även detta spörsmål bör sålunda tagas under
övervägande vid den förestående översynen av fångvårdens organisation.
I fråga om anslagsbehovet till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, synas endast obetydliga jämkningar vara att vidtaga i
fångvårdsstyrelsens förslag. Nu utgående arvoden till läkare och predikant
vid kronohäktet i Karlskrona böra sålunda, örn detta häkte användes i oförändrad
omfattning, bibehållas vid nuvarande belopp. Även arvodet till styresmannen
vid kronohäktet i Kalmar för bestyr med kolonien Ödevata bör,
därest ändring ej sker beträffande direktör stjänsten vid nämnda häkte,
beräknas till samma belopp som nu. Såväl beträffande sistnämnda arvode
som beträffande det tillfälliga arvodet till styresmannen vid kronohäktet i
Örebro bör gälla, att det skall ankomma på Kungl. Majits prövning, huruvida
arvodena skola utgå. Därest fångar alltjämt komma att användas i
Svartsjöanstaltens jordbruk, bör vidare arvodet till läkaren därstädes ej indragas,
men det torde kunna nedsättas, förslagsvis till 600 kronor.
Beträffande arvodet till kroppssjukläkaren vid centralfängelset å Långholmen
— vilket arvode för närvarande utgår med 10 454 kronor, varav
7 200 kronor i grundarvode och 3 254 kronor i dyrtids- och kristillägg -—
har fångvårdsstyrelsen föreslagit en höjning av grundarvodet med 2 400
kronor till 9 600 kronor. Med hänsyn till vad som upplysts angående den
med befattningen förenade arbetsbördan finner jag i likhet med allmänna
lönenämnden en viss förbättring av arvodet skälig. Det synes lämpligen
böra förändras till ett fast arvode å 12 000 kronor.
Övriga av styrelsen föreslagna anslagshöjningar under arvodesposten finner
jag mig böra biträda. Till vissa ledamöter i anstaitsnämnder torde alltså
böra utgå ersättning efter samma grunder som till nämndemän; dock bör
ordförande åtnjuta ersättning enligt rese- och traktamentsklass I B i stället
för II E. Bestämmelser om ersättning till läkare i anledning av det nya
observationsförfarandet beträffande vissa fångar torde få utfärdas av Kungl.
Majit. De av statskontoret angivna riktlinjerna böra därvid i huvudsak följas.
Fångvårdsstyrelsens uppskattning av anslagsbehovet för nu angivna ändamål
ävensom för vissa ytterligare arvoden har ej givit mig anledning till
erinran.
Vid anslagsberäkningen har fångvårdsstyrelsen räknat om samtliga poster i
avlöningsstaten. Detta har lett till en uppräkning av anslaget i dess helhet,
som i betydande omfattning icke motiveras av de för olika nya ändamål begärda
anslagsökningarna. Den största uppräkningen gäller anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän. I styrelsens specifikation rörande
ökningar å ordinarie- och icke-ordinariepostema (s. 86) upptages sålunda
en höjning av förstnämnda post å 200 000 kronor, med vilket belopp denna
post tidigare nedsatts, enär den varit för högt beräknad (II ht 1943, s. 62).
Under de båda senast förflutna budgetåren har ifrågavarande anslagspost
emellertid varit i stort sett riktigt beräknad. Budgetåret 1943/44 utgjorde
sålunda det under posten anvisade beloppet 2 227 000 kronor, medan utgifterna
uppgingo till 2 169 900 kronor. Sistförflutna budgetår voro motsvarande
siffror 2 182 000 kronor resp. 2 181 100 kronor. Under sådana
förhållanden föreligger ej anledning att uppräkna posten för nästa budgetår.
Överhuvud synes någon omräkning av anslaget ej böra ske, förrän resultatet
av den förestående översynen av fångvårdens personalorganisation föreligger.
Därvid måste emellertid förutsättas, att anslagsposten till ickeordinarie
personal fortfarande uppföres förslagsvis. Denna post bör dock
Statsutskottets utlåtande nr 170.
23
alltjämt, såsom statskontoret framhållit, få överskridas endast efter medgivande
av Kungl. Majit.
Anslagsposterna i fångvårdsanstalternas avlöningsstat beräknas i enlighet
med det anförda på följande sätt.
Posten till avlöningar till ordinarie personal ökas med
kostnaderna för den föreslagna löneregleringen för vakt- och arbetsledarpersonalen,
i vad den berör ordinarie personal, 127 800 kronor. Vidare uppräknas
posten i anledning av överförandet till ordinarie stat av vissa läkare vid undersökningsavdelningarna
med 131 500 kronor. Å andra sidan nedsättes posten
med avlöningskostnaderna till pastorn och förste läraren vid centralfängelset
å Härlanda, 9 465 kronor; för motsvarande befattning vid centralfängelset
i Växjö, som jämväl skulle indragas, ha medel ej beräknats i gällande
stat. Posten ökas alltså med (127 800 + 131 500 — 9 465 = 249 835)
249 900 kronor till (2 204 300 + 249 900) 2 454 200 kronor.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestänr
da av Kungl. Majit, har fångvårdsstyrelsen beräknat till 170 700 kronor.
I anledning av de jämkningar i styrelsens förslag, som förordats av mig,
höjes detta belopp med 4 300 kronor till 175 000 kronor, vilket innebär en
nedsättning av postens nuvarande belopp med 7 400 kronor.
Under posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
beräknas medel till löneregleringen för vakt- och arbetsledarpersonalen,
inbegripet ökade kostnader för vikarier, 40 000 kronor, till ny personal
huvudsakligen vid öppna anstalter, 312 100 kronor, samt till vikarier för
deltagare i utbildningskurser, 25 400 kronor. Till personal vid undersökningsavdelningarna
— andre läkare och kanslipersonal — vartill medel
tidigare beräknats blott för halvt år, beräknas härjämte 42 200 kronor
samt för uppflyttning av ett kontorsbiträde å Långholmen 600 kronor.
Posten minskas å andra sidan med 63 000 kronor, motsvarande de i gällande
stat för halvt år beräknade kostnaderna för läkarpersonal, som överföres
till ordinarie stat, samt med 9 060 kronor för två extra assistenttjänster
av 3:e klass, vilka indragas. Nettohöjningen blir alltså (40 000 +
312 100 + 25 400 + 42 200 + 600 — 63 000 — 9 060 = 348 240) 348 300
kronor och postens summa (1 527 500 + 348 300) 1 875 800 kronor.
Anslagsposten till rö r 1 i g t tillägg uppräknas med hänsyn till de föreslagna
personaländringarna med 90 000 kronor till 598 800 kronor.
Anslagets slutsumma skulle alltså bliva (2 454 200 + 175 000 + 1 875 800
+ 598 800) 5 103 800 kronor, vilket innebär en höjning med 680 800 kronor.
I personalförteckningen böra vidtagas erforderliga ändringar. Fångvårdsstyrelsens
förslag om borttagande av klassbeteckningarna även beträffande
befattningar i högre lönegrader samt om överförande av det å övergångsstat
uppförda kontorsbiträdet lill ordinarie stat finner jag mig böra tillstyrka.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehåll en inom andra
kammaren av herrar Andersson i Löbbo och Persson i Växjö väckt motion
(lii 505), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att föreståndaren för
Singeshults fångkoloni vid personalförteckningens fastställande uppföres i
lönegrad A 16, samt vidtaga sådan förändring i den föreslagna avlöningsstaten,
som vid ett bifall till molionen blir erforderlig.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisar
utskottet till molionen.
24
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Fångvårdsanstalten^: Omkostnader, förslagsanslag. Detta anslag är i gällande
riksstat uppfört nied 2 965 400 kronor.
I samband med omkostnadsstatens fastställande har Kungl. Maj:t föreskrivit
bland annat, att av anslagsposten till expenser förslagsvis 730 000
kronor finge tagas i anspråk för bränsle, lyse och vatten samt, under tiden
den 1 juli—den 31 december 1945, högst 32 500 kronor för övriga expenser.
I sin skrivelse den 18 februari 1946 med anslagsäskanden för fångvårdsanstalterna
har fångvårdsstyrelsen hemställt örn ökad medelsanvisning för
nästa budgetår under flertalet poster i omkostnadsstaten. Anslaget skulle sålunda
upptagas med (17 000 sjukvård för personal m. m. + 65 000 reseersättningar
+ 800 000 bränsle, lyse och vatten + 65 000 övriga expenser + 110 000
inventarier + 80 000 renhållning + 1 040 000 utspisning + 200 000 beklädnad
+ 200 000 hälso- och sjukvård + 50 000 religions- och skolundervisning +
100 000 omkostnader för permitterade, frigivna och utskrivna + 70 000 diverse
utgifter + 200 000 fångtransport + 40 000 kostnader för vård av män
å ungdomsanstalter, som ej tillhöra fångvården, + 100 000 kostnader för vård
av kvinnor å ungdomsanstalter, som ej tillhöra fångvården, + 20 000 tjänstedräkt
+ 50 000 understöd åt intagnas familjer) 3 207 000 kronor, vilket belopp
med 241 600 kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade
beloppet.
Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.
Den av fångvårdsstyrelsen nu begärda betydande anslagsökningen avser
i väsentlig omfattning sådana utgifter, vilka oavsett straffverkställighetsreformen
måste anses av förhållandena påkallade för genomförande av erforderlig
standardhöjning inom fångvården. En betydande kostnadsökning föranledes
vidare av den beslutade höjningen med i genomsnitt över 100 procent
av fångvårdens arbetspremier. Sistnämnda förhållande påverkar ett
flertal poster i omkostnadsstaten. Erinras må, att strafflagberedningen uppskattat
statsverkets årliga merkostnader på grund av förhöjda arbetspremier
till ungefär 350 000 kronor (bet. s. 334).
I några hänseenden torde nedsättning kunna ske beträffande de av fångvårdsstyrelsen
begärda beloppen. I likhet med statskontoret anser jag sålunda
tillfyllest, att posten till renhållning höjes med 28 000 kronor
till 70 000 kronor. Även i fråga örn posterna till religions- och skolundervisning
samt diverse utgifter har statskontoret föreslagit
begränsning av vad fångvårdsstyrelsen begärt. Med hänsyn bland annat
till de under sistförfluten budgetår redovisade besparingarna å dessa poster,
torde de böra bestämmas till 40 000 kronor resp. 60 000 kronor, vilket innebär
uppräkning av de nu för ifrågavarande ändamål anvisade beloppen med
16 300 kronor resp. 7 000 kronor. Beträffande posten till utspisning har
styrelsen trots nedgången av fångantalet begärt en höjning med 90 000 kronor.
Styrelsen har därvid räknat med ett portionspris av en krona 20 öre
i stället för en krona i gällande stat. Sistnämnda pris motsvarar den faktiska
portionskostnaden under budgetåren 1942/43 och 1943/44 (jfr II ht 1944
s. 108; 1945 s. 113). Enligt vad jag inhämtat har portionspriset under år
1945 ökats till en krona 8 öre. En kostförbättring har sålunda redan kommit
till stånd. Ehuru jag ej har något att erinra mot en skälig ytterligare förbättring
av kosthållet, synes man vid anslagsberäkningen ej böra utgå från
högre portionspris än en krona 10 öre. Med ett beräknat fångantal av 2 300
kan utspisningsposten då bestämmas till oförändrat belopp, 950 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 170.
25
I fråga om övriga utgiftsposter Ilar departementschefen tillstyrkt fångvårdsstyrelsens
förslag. Det i gällande riksstat upptagna anslaget, 2 965 400
kronor, skulle alltså höjas med 121 600 kronor. Därest fångantalet skulle
visa avsevärd fortsatt nedgång, har det ansetts böra liksom nu få ankomma
på Kungl. Majit att begränsa medelsanvisningen.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Wagnsson m. fl. (I: 329) och den andra inom andra kammaren av herr
Hedlund i Östersund och fröken Öberg (11:503), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta, att den å fångvårdens omkostnadsstat för budgetåret
1946/47 upptagna anslagsposten till religions- och skolundervisning skall
höjas till 65 000 kronor;
dels ock ett i den ovan omnämnda motionen II: 479 intaget yrkande, att
posten till utspisning måtte beräknas efter en portionskostnad av 1 krona
20 öre.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får
utskottet hänvisa till motionerna 1:329 och 11:479.
Interneringsnämnden. Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 500
kronor.
I skrivelse den 7 september 1945 har fångvårdsstyrelsen hemställt örn
anslag till interneringsnämnden och ungdomsfängelsenämnden under nästa
budgetår. Styrelsen bar därvid — i anledning av styrelsen lämnat uppdrag att
inkomma med förslag till omorganisation av nämndernas kanslipersonal
— bland annat upptagit frågan om inrättande av gemensamt kansli
för dessa nämnder (jfr II ht 1945 s. 114). I likhet med nämnderna, med vilka
styrelsen samråd, avstyrker styrelsen emellertid en dylik omorganisation.
Över styrelsens framställning hava yttranden avgivits av statskontoret och
allmänna lönenämnden.
Departementschefen har till en början anfört följande.
Frågan om inrättande av gemensamt kansli för interneringsnämnden och
ungdomsfängelsenämnden väcktes, emedan en omorganisation av interneringsnämndens
kansli måste genomföras för att möta uppkommande arbetsökning
i samband med den nya förvarings- och interneringslagens ikraftträdande.
Med hänsyn till vad som anförts mot en sådan sammanslagning
synes emellertid förslag härom ej böra framläggas för närvarande.
En relativt betydande förstärkning av interneringsnämndens kanslipersonal
torde dock bliva ofrånkomlig. Enär tillräcklig erfarenhet rörande arbetsökningens
storlek saknas, synes frågan örn denna personals storlek och
sammansättning under nästa budgetår lämpligen få avgöras av Kungl. Majit.
Därest sekreterare anställes på heltid, vilket synes antagligt, bör med hänsyn
lill de juridiska kvalifikationer, som måste ställas på denne befattningshavare,
sekreterararvodet bestämmas så, att det minst motsvarar de kontanta
avlöningsförmånerna till adjungerad ledamot i hovrätt. Ett belopp av
15 000 kronor bör därför beräknas för sekreterare och vikarie för denne
under semester; med biträdande sekreterare torde man däremot tills vidare
ej böra räkna.
26
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Till biträdespersonal synas böra upptagas 7 000 kronor, i runt tal motsvarande
avlöning till ett biträde i Eo 4 och ett i Eo 2 jämte tillfällig skrivhjälp.
Därvid förutsättes, att anslagsposten till icke-ordinarie personal liksom
hittills uppföres förslagsvis. I den mån heltidsanställd biträdespersonal
anställes bör icke-ordinariereglementet göras tillämpligt på nämnden.
I fråga om anslagsberäkningen innebär Kungl. Maj:ts förslag, att anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, höjes
med 17 800 kronor och posten till avlöningai till icke-ordinarie personal
med 3 300 kronor, varjämte såsom en ny post uppföres 1 000 kronor till
rörligt tillägg. Posten till omkostnader föreslås höjd med 2 100 kronor.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Schlyter m. fl.
(I: 328) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund i Östersund
m. fl. (II: 502), i vilka hemställts, att riksdagen vid beviljandet av anslag till
interneringsnämnden ville i anslutning till första lagutskottets av riksdagen
godkända utlåtande 1945, nr 36, understryka den begärda anslagsökningens
rent provisoriska karaktär.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, får utskottet
hänvisa till motionen I: 328.
Ungdomsfängelsenämnden. Detta anslag är i riksstaten för löpande budgetår
uppfört med 12 200 kronor.
Kungl. Maj:ts förslag innebär, att det hos nämnden anställda skrivbiträdet,
som för närvarande åtnjuter arvode motsvarande avlöning enligt lönegrad
Eo 2, erhåller kontorsbiträdes tjänsteställning och inplaceras i lönegrad Eo 4
i samband med att civila icke-ordinariereglementet göres tillämpligt beträffande
nämnden. På grund härav erfordras vissa smärre ändringar i fråga örn
avlöningsposterna. Vidare föreslås omkostnadsposten höjd med 400 kronor
för att möjliggöra frankering av försändelser i de fall, då så ur sekretesssynpunkt
finnes påkallat.
Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport. Å gällande riksstat är anslaget
uppfört med 200 000 kronor.
Föreskrifterna i 39 § nya verkställighetslagen — innebärande bland annat
att transport å järnväg i regel skall företagas i vanlig personvagn — förväntas
komma att föranleda utgiftsökning under förevarande anslag. Å andra
sidan antagas utgifterna minska till följd av det sjunkande fångantalet och det
minskade antalet utlänningar, som skola avlägsnas ur landet. Den höjning
av anslaget, som med hänsyn till belastningen under senare år ansetts böra
vidtagas, har därför i avvaktan på ytterligare erfarenhet begränsats till 50 000
kronor.
Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar. Anslaget är för innevarande
budgetår upptaget med ett belopp av 272 800 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 170.
27
I skrivelse den 21 augusti 1945 har styrelsen för anstalten begärt anslag för
nästa budgetår till förevarande ändamål. Utlåtanden häröver hava avgivits
av länsstyrelsen i Östergötlands län och statskontoret.
Såsom förut nämnts har löneutredningen för viss fångvårdspersonal i sitt
betänkande avgivit förslag även till lönereglering för Bonaanstaltens
personal i lägre lönegrader. Denna personal, vars arbetstid
uppgår till 48 timmar i veckan, kan med hänsyn till tjänstgöringsförhållandena
uppdelas i fem personalkategorier, nämligen bevakningspersonal,
personal för jordbruks- och trädgårdsdriften, personal för hantverksdriften,
ekonomipersonal samt övrig personal. Beträffande tjänstebenämningarna anser
utredningen ändring ej böra vidtagas i vidare mån än att klassbeteckningarna
för yrkesmästare borttagas, befattningen som värmeledningsskötare, tilllika
reparatör, av l:a klass förändras till en maskinisttjänst, en eldare av 2:a
klass (A 5) uppflyttas till eldare i A 6 samt att anstaltens husmorsbefattning
ändras till köksföreståndare.
Över löneutredningens förslag hava yttranden avgivits av statskontoret,
allmänna lönenämnden och styrelsen för anstalten, varjämte representanter
för Sveriges fångvårdsmannaförbund uttalat sig även beträffande nu ifrågavarande
personal.
Departementschefen har anfört följande.
Såsom framhållits i årets statsverksproposition (II ht. s. lil) har medicinalstyrelsen
framlagt ett preliminärt förslag, enligt vilket Bonaanstalten
— sedan den blivit obehövlig för sitt nuvarande ändamål — skulle efter
vissa örn- och tillbyggnadsarbeten tagas i anspråk för den statliga sinnesslövården.
Nämnda förslag har lagts till grund för äskande av anslag för
nästa budgetår till ombyggnad av vissa elevförläggningar vid anstalten (prop.
nr 177 s. 33, 68 och 69). Denna ombyggnad, som avser att ersätta de nuvarande
olämpliga sovplatsanordningarna med rum för de intagna av modem typ,
bör komma till stånd oavsett den ifrågasatta ändrade användningen av anstalten.
I syfte att underlätta förändringen har Kungl. Majit vidare den 12
januari 1946 föreskrivit, att lediga eller ledigblivande ordinarie befattningar
vid anstalten tills vidare icke skola återbesättas med ordinarie innehavare.
För nästa budgetår kan man emellertid utgå från att anstalten kommer att
användas för tvångsuppfostran.
Vid behandlingen i statsverkspropositionen av frågan om Bonaanstaltens
anslagsbehov till omkostnader under nästa budgetår lades en medelbeläggning
av 100 elever till grund för anslagsberäkningen. Under första kvartalet
1946 har elevantalet hållit sig mellan 83 och 100. Anledning att frångå nyssnämnda
beräkningsgrund, som vid omkostnadsanslagets behandling godtagits
av riksdagen (rd. skr. nr 2/1946 p. 41), föreligger därför ej.
Styrelsen för Bonaanstalten, som vid avgivande av sina anslagsäskanden
räknat med ett genomsnittligt elevantal av 125 elever, har med denna utgångspunkt
ansett, att anstaltens personal under nästa budgetår kan inskränkas
med tre extra förmän. Vid den av mig antagna lägre medelbeläggningen
böra ytterligare personalbegränsningar övervägas. Emellertid synes
anstaltens nuvarande organisation trots den beräknade nedgången i elevantalet
böra bibehållas i huvudsak oförändrad. Att sammanföra eleverna i
alltför få förläggningar skulle sålunda, såsom anstaltsstyrelsen framhållit,
inskränka differentieringsmöjligheterna, vilket, särskilt i betraktande av klientelets
försämring, måste anses olämpligt ur vårdsynpunkt. Ej heller synes
28
Statsutskottets utlåtande nr 170.
någon av de nuvarande verkstäderna utan tvingande skäl böra nedläggas.
Möjligheterna att inskränka personalbehovet äro under dessa förhållanden
jämförelsevis begränsade.
Av de högre befattningshavarna vid anstalten har innehavaren av den
i A 24 placerade tjänsten såsom pastor och förste lärare den 22 mars 1946
utnämnts till kyrkoherde. Den sålunda ledigblivna befattningen får, såsom
förut angivits, icke återbesättas utan Kungl. Maj:ts tillstånd. Med hänsyn
såväl till ovissheten om anstaltens framtida användning som till elevantalets
nedgång torde befattningen emellertid icke böra uppehållas ens på förordnande.
För nästa budgetår böra i stället anvisas medel til! en predikant,
vars arvode, med hänsyn till att han bör uppehålla undervisningen i religionskunskap
och morallära, torde böra beräknas till 2 000 kronor. Om
pastorstjänsten icke uppehälles, är det å andra sidan nödvändigt, att den
nuvarande assistenltjänsten i Ex 20 bibehålies. I detta hänseende må särskilt
framhållas, att anstaltsledningens arbetsbörda är beroende icke blott
av beläggningen å anstalten utan även av antalet villkorligt utskrivna elever.
Detta antal utgjorde den 1 mars 1946 233.
Av de ordinarie befattningarna i lägre lönegrader ha hittills fyra ledigblivna
tjänster — tre förmansbefattningar samt befattningen såsom eldare
av 2:a klass — icke återbesatts. Med utgången av april månad blir ytterligare
en förmanstjänst ledig. Även örn de nuvarande tre extra förmansbefattningarna
såsom anstaltsstyrelsen föreslagit indragas, torde vid en medelbeläggning
av 100 elever vikarier bliva erforderliga endast å två avnämnda
vakanta befattningar, nämligen å två av förmanstjänsterna. För
nästa budgetår kan man därför räkna med sammanlagt fem förmanstjänster
och en eldartjänst mindre än för närvarande. Vidare torde av icke-ordinariepersonal
två nattvakter kunna indragas. Ytterligare personalinskränkningar
torde ej kunna genomföras utan mera betydande organisatoriska
förändringar. Sådana böra av förut anförda skäl icke ske utan ytterligare
nedgång i elevantalet. Skulle en sådan nedgång inträffa, torde det få ankomma
på Kungl. Maj:t att föreskriva de personalbesparande åtgärder, som
utan försämring av vårdmöjlighetema kunna vara möjliga att genomföra.
I fråga om löneställningen för personalen i lägre lönegrader är jag ense
med löneutredningen för viss fångvårdspersonal om att personalen vid Bonaanstalten
bör erhålla samma löneförbättring som motsvarande personal vid
fångvården. Jag förordar alltså en allmän uppflyttning av bevakningspersonalen
samt personalen i jordbruks-, trädgårds- och hantverksdriften med
en lönegrad. I nuvarande läge kan jag också i princip ansluta mig till utredningens
uppfattning, att några ytterligare tjänster i befälsgrad icke böra
inrättas. I fråga om de båda förmän, som förestå Bonaanstaltens ladugård
och trädgård, tala dock särskilda skäl för en ändrad tjänsteplacering redan
nu. Såväl ladugårds- som trädgårdsskötseln äro otvivelaktigt, såsom anstaltsstyrelsen
framhållit, av den omfattning, att den motiverar befälsstäilning
för nämnda befattningshavare, som ha det omedelbara ansvaret för dessa
grenar av driften. Då behovet av ifrågavarande tjänster kommer att kvarstå
oberoende av hur anstalten framdeles kommer att användas, synas betänkligheter
icke behöva möta mot att de erhålla en löneplacering som
svarar mot uppgifternas kvalificerade art. I likhet med anstaltsstyrelsen förordar
jag därför att de uppflyttas till A 9.
I fråga om ekonomipersonalen och övriga befattningshavare, som icke
tjänstgöra i bevakning och yrkesdrift, kan jag på huvudsakligen samma skäl
som beträffande fångvårdens motsvarande personal ansluta mig till vad
löneutredningen föreslagit. Värmeledningsskötaren torde alltså böra uppflyttas
från A 8 till A 9, den ordinarie eldaren från A 5 till A 6 och natt
-
Statsutskottets utlåtande nr 170.
29
vakterna från Eo 5 till Eo 6. Övriga ifrågavarande befattningshavare böra
bibehållas i nuvarande lönegrader; löneställningen för sjuksköterskan bör
dock upptagas till omprövning i enlighet med de principer som efter förslag
av 1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, kunna
komma att fastställas för sjukvårdspersonal i allmänhet.
Personalens tjänstebenämningar torde böra ändras i överensstämmelse med
utredningens förslag. Härutöver bör den befattningshavare, som förestår
trädgårdsdriften, i samband med den av mig nu föreslagna lönegradsuppflyttningen
erhålla benämningen trädgårdsmästare.
Anslaget har i enlighet med det anförda beräknats på följande sätt.
Posten till avlöningar till ordinarie personal minskas med
avlöningskostnaderna till pastorn och förste läraren, fyra förmän och en
eldare av 2:a klass eller med 22 200 kronor. Å andra sidan ökas posten med
kostnaderna för genomförande av den föreslagna löneregleringen i vad den
berör ordinarie personal eller med 4 300 kronor. Resultatet blir alltså en
nettominskning med (22 000—-4 300) 17 900 kronor till (148 700—-17 900)
130 800 kronor.
Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, uppräknas med det föreslagna predikantarvodet,
2 000 kronor, till 5 800 kronor.
Posten avlöningar till icke-ordinarie personal nedsättes
med avlöningskostnaderna för tre extra förmän och två nattvakter, 10 968
kronor. Samtidigt ökas den med kostnaderna för dels den föreslagna löneregleringen,
såvitt den avser icke-ordinarie personal, och dels vikarier å två
ordinarie förmansbefattningar eller (1 923 + 6 115) 8 038 kronor. Posten
bestämmes i enlighet härmed till (85 700—10 968 + 8 038) 82 800 kronor,
vilket innebär en sänkning med 2 900 kronor.
Anslagsposten till rörligt tillägg kan med hänsyn till de föreslagna
personaländringarna minskas med 4 000 kronor till 30 600 kronor.
Anslaget uppföres alltså med (130 800 + 5 800 + 82 800 + 30 6001
250 000 (—22 800) kronor.
I personalförteckningen böra vidtagas erforderliga ändringar.
Sinncss.jukavdelning ni. m. vid centralfängelset å Härlanda. Vid behandlingen
i propositionen nr 240 till 1945 års riksdag av frågan om omorganisation
av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet förutsättes, såsom
tidigare nämnts (s. 9), att någon ändring icke skulle ske beträffande
det dåvarande antalet sinnessjukavdelningar vid fångvården. Dessa skulle
fortfarande vara förlagda till Långholmen, Håga, Malmö, Härnösand, Jönköping,
Västervik och Växjö. Beträffande undersökningsavdelningen vid Jönköping,
som är av provisorisk natur, hade fångvårdsstyrelsen dock föreslagit,
att denna skulle så fort ske kunde utbytas mot en undersökningsstation förlagd
till Härlandaanstalten i Göteborg. Då frågan örn inrättande av en undersökningsstation
vid Härlanda enligt föredragande departementschefens uttalande
krävde ytterligare övervägande, räknades i propositionen endast med
personalorganisationen vid de redan befintliga sinnessjukavdelningarna (prop.
s. 3).
I skrivelse den 26 september 1945 har fångvårdsstyrelsen framlagt förslag
örn inredande av en sinnessjukavdelning vid centralfängelset å Härlanda
Från fångvårdsstyrelsen föreligga två förslag (alternativ 1 och 2). Det ena
30
Statsutskottets utlåtande nr 170.
avser inrättande vid centralfängelset å Härlanda av såväl en undersökningsavdelning
som en vårdavdelning för en sammanlagd kostnad av 190 000
kronor. Enligt alternativ 2 skulle endast en undersökningsavdelning — rymmande
25—30 platser — inrättas för en kostnad av högst 140 000 kronor.
I syfte att ytterligare reducera kostnaderna har därefter fångvårdsstyrelsens
arkitekt G. Birch-Lindgren efter anmodan utarbetat ytterligare ett förslag,
alternativ 3, enligt vilket undersökningsavdelningen — med samma
beläggningskapacitet som enligt alternativ 2 — skulle förläggas till bottenvåningen
i cellbyggnadens södra del och läkaravdelningen till bottenvåningen
i ekonomiflygeln.
Kostnaderna för alternativ 3 har arkitekten Birch-Lindgren beräknat till
97 000 kronor enligt följande fördelning.
Byggnadsarbeten inkl. målning .......................... kronor 66 000
Värmeanläggning ...................................... » 7 000
Ventilationsanläggning ................................ » 1 000
Sanitetsanläggning .................................... » 15 000
El. installationer ...................................... » 8 000
Summa kronor 97 000.
Yttranden i ärendet hava avgivits av statskontoret, byggnadsstyrelsen och
medicinalstyrelsen.
Med frågan örn inrättande av en sinnessjukavdelning vid Härlandafängelset
sammanhänger delvis frågan örn utförande av vissa reparation soch
ändringsarbeten vid samma fängelse. I skrivelse den 29 augusti
1945 har fångvårdsstyrelsen gjort framställning om särskilt anslag för
dessa arbeten. Arbetena avse omläggning av värmeledningssystemet inom
fängelsebyggnaden och domstolsbyggnaden samt framdragande av ledningar
till anstaltens befäls- och underbefälsbostäder och till det s. k. gamla
tvätteriet. Kostnaderna hava av arkitekten Birch-Lindgren beräknats till
20 000 kronor enligt följande uppställning:
Demontering av gamla ledningar, nya radiatorer och ledningar
(enligt Theorells ingeniörsbyrås beräkning 22/e
1938) .............................................. kronor 30 000
Håltagningar, efterlagning, målning, ritningar,
kontroll ...............................kronor 5 000 » 35 000
Avgår för utförande med fångarbetskraft . . kronor 10 000
Avgår för redan utförda installationsarbeten » 5 000 » 15 000
Summa kronor 20 000.
Byggnadsstyrelsen har avgivit utlåtande över fångvårdsstyrelsens nu ifrågavarande
framställning.
Departementschefen har anfört följande:
Den provisoriska sinnessjukavdelningen i Jönköping omfattar såväl en
vårdavdelning som en undersökningsavdelning, vardera med ett 30-tal plåt
-
Statsutskottets utlåtande nr 170.
31
ser. Den fyller ej de anspråk, som böra ställas på en sinnessjukavdelning, och
bör därför snarast möjligt nedläggas.
Enligt fångvårdsstyrelsens i första hand framlagda förslag, alternativ 1,
skulle både vårdavdelningen och undersökningsavdelningen överflyttas till
en nyinrättad avdelning vid centralfängelset å Härlanda. Att inom en anstalt
av denna typ inrätta en avdelning för vård av sinnessjuka synes emellertid
ej lämpligt. Detta klientel — huvudsakligen bestående av straffriförklarade
personer — bör omhändertagas å specialanstalter och ej inhysas i ombyggda
cellfängelser. Enligt vad jag inhämtat möter vid nuvarande beläggning ej
hinder mot att förflytta vårdfallen i Jönköping till för ändamålet lämpliga
anstalter. Med hänsyn härtill erfordras för närvarande blott inrättande aven
ny undersökningsavdelning.
Denna nya avdelning bör, såsom fångvårdsstyrelsen förordat, förläggas
till Härlandaanstalten. Styrelsens förslag till inrättande av en dylik avdelning,
alternativ 2, skulle emellertid bliva förhållandevis dyrbart, vilket beror
på att styrelsen även för detta fall tänkt sig en ombyggnad efter samma
principer som vid alternativ 1. En väsentlig kostnadsbesparing skulle uppnås
genom alternativ 3, som utarbetats efter förebild från den nuvarande
undersökningsavdelningen vid centralfängelset i Malmö. Då sistnämnda alternativ
även torde vara lämpligt ur medicinsk synpunkt och det ej föranlett
erinran från de hörda myndigheternas sida, finner jag mig böra förorda en
lösning i överensstämmelse med detta.
De reparations- och ändringsarbeten, i huvudsak avseende omläggning av
värmeledningssystemet, för vilka fångvårdsstyrelsen hemställt örn särskilt
anslag, böra lämpligen komma till utförande samtidigt med att sinnessjukavdelningen
inredes. Ett gemensamt anslag å (97 000 + 20 000) 117 000
kronor torde därför böra äskas för samtliga nu ifrågavarande arbeten.
Utskottet.
Den förra året beslutade straffverkställighetsreformen har medfört, att
frågan örn fångvårdens organisation kommit i ett helt nytt läge. Fångvårdsstyrelsen
har den 22 februari 1946 erhållit Kungl. Maj:ts uppdrag att utarbeta
en plan för omorganisation av fångvårdens anstaltsväsende jämte därtill
knuten personal, avsedd att tjäna till ledning vid bedömandet av uppkommande
frågor örn anskaffande och inrättande av nya anstalter, nedläggande
eller modernisering av befintliga anstalter samt anstalternas personalbehov.
Denna plan skall avlämnas före den 1 juni 1946 och därefter bliva föremål
för översyn av statens sakrevision och statens organisationsnämnd.
I Kungl. Maj:ts föreliggande förslag för nästa budgetår lia de krav beaktats,
som reformen ställer på fångvårdens olika organ. Med hänsyn till det
läge, vari organisationsfrågorna befinna sig, har departementschefen emellertid
ansett, att man tills vidare bör ställa sig i viss mån avvaktande vid bedömande
av ovannämnda spörsmål och vad därmed äger samband.
Vad departementschefen i olika hänseenden anfört angående anstnltsorganisationen
har ej givit utskottet anledning till erinran.
Vidkommande frågan örn löneställningen för oakt- och arbetsledarpersonal
m. fl. har departementschefen framhållit, att en allmän förbättring av de
32
Statsutskottets utlåtande nr 170.
nuvarande löneförhållandena för fångvårdstjänstemännen framstår såsom en
nödvändig följd av straffverkställighetsreformen. Kungl. Majit föreslår en
allmän uppflyttning av personalen i bevakning och verkstadsdrift med en
lönegrad jämte en viss ökning av antalet befordringstjänster.
Ökningen av befordringstjänsterna innebär uppflyttning med tre eller fyra
— i ett fall fem — lönegrader för 30 befattningar inom den manliga bevakningskåren,
21 befattningar inom verkstadsdriftens manliga personal och 3
befattningar inom den kvinnliga personalen i såväl bevakning som verkstadsdrift.
Arbetsuppgifterna för den kvinnliga personal, som huvudsakligen är sysselsatt
med bevakningsgöromål eller inom verkstadsdriften, ha av utredningen
konstaterats vara i stort sett likartade med de åligganden, som ankomma
på motsvarande manliga befattningshavare. Departementschefen
har därför ansett starka skäl tala för att utjämna den nuvarande olikheten i
lönesättningen för manliga och kvinnliga befattningshavare beträffande fångvårdens
personal. I detta sammanhang har meddelats, att de spörsmål, som
vore förenade med ett allmänt genomförande av likalönsprincipen inom statsförvaltningen,
inom en nära framtid skulle komma att upptagas till behandling
inom finansdepartementet. Då frågan alltså stöde inför sin lösning i ett
större sammanhang har departementschefen icke ansett sig nu kunna upptaga
densamma.
Utskottet kan i huvudsak giva sin anslutning till vad sålunda anförts och
föreslagits beträffande personalen för bevakning och verkstadsdrift. Såsom
departementschefen framhållit bör den föreslagna allmänna uppflyttningen
en lönegrad av denna personal i förening med ökningen av antalet befordringstjänster
vara tillräcklig även med hänsyn till behovet av förbättrade
rekryterings- och befordringsförhållanden. Till frågan om likalönsprincipens
genomförande inom statsförvaltningen har riksdagen nyligen tagit ställning
i anledning av motioner, väckta i båda kamrarna. I motionerna hade yrkats,
att riksdagen skulle fatta omedelbart beslut örn principens genomförande,
men riksdagen begränsade sig till en framställning till Kungl. Majit om utredning
i ämnet. I det nu föreliggande speciella avsnittet av denna fråga
synes det utskottet, att riksdagen icke bör taga ställning innan den sålunda
begärda utredningen blivit verkställd. Härvid förutsätter utskottet, att berörda
utredning snarast kommer till stånd.
Av vad sålunda anförts framgår, att utskottet ej ansett sig böra tillstyrka
de yrkanden i motionen 11:479, vilka motiverats med att den allmänna lönegradsuppflyttningen
borde omfatta två lönegrader i stället för en (avseende
lönegradsuppflyttning av samtliga vaktkonstaplar, vissa överkonstaplar och
yrkesmästare och en uppsyningsman) och ej heller det yrkande i samma
motion, som särskilt avser kvinnliga tjänster.
Befattningshavare med övervägande andra uppgifter än bevakning och arbetsledning
— i främsta rummet sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonalen
— omfattas ej av förslaget örn allmän lönegradsuppflyttning. Deras löneställning
har prövats särskilt. Detta beror på att de uppgifter med tillsyn och
Statsutskottets utlåtande nr 170.
33
utbildning, som åligga dessa befattningshavare, ej ansetts vara av den betydelse
att de böra föranleda likställighet med bevaknings- och arbetsledarpersonalen.
Sålunda ställas de intagna till denna personals förfogande i regel
endast såsom hjälp eller handräckning, ofta mer tillfälligt, och utbildningen
har närmast karaktären av nödig handledning för göromålens behöriga utförande.
Det är enligt vad departementschefen framhållit angeläget, att denna
åtskillnad mellan personal i bevakning och arbetsdrift, å ena, samt övrig
personal, å andra sidan, uppehälles för framtiden.
Denna utgångspunkt för bedömningen av sjukvårds-, kontors- och ekonomipersonalens
löneställning finner utskottet välgrundad. Utskottet kan alltså
icke biträda den i motionen II: 479 uttalade uppfattningen, att även sådana
befattningshavare, vilka till mindre del av sin tjänstgöring omhänderhava
ledningen av de intagnas arbete jämte vanlig övervakning, skola givas samma
ställning i lönehänseende som övrig bevaknings- och verkstadspersonal.
Jämväl i övriga avseenden finner utskottet sig böra i huvudsak biträda
Kungl. Maj :ts förslag. Sålunda har utskottet ej ansett sig böra tillstyrka i motionen
11:504 beträffande eldarnas lönegradsplacering framlagda förslag i
annan mån än att utskottet anser, att någon nedflyttning av eldarbefattningar
till lönegrad 5 ej bör äga rum. Den av den föreslagna nedflyttningen berörda
personalen bör alltså bibehållas såsom icke-ordinarie i 6 lönegraden. I anledning
av motionen bör frågan, huruvida befattningen såsom näst ansvarig
eldare vid Hallanstalten kan anses hänförd till rätt lönegrad, tagas under omprövning
av fångvårdsstyrelsen, som i denna fråga bör rådgöra med byggnadsstyrelsens
värmetekniska avdelning.
Såsom departementschefen framhållit har den betydande ökning av fångvårdsstyrelsens
arbetsbörda, som efter hand uppkommit, haft till följd, att
den ursprungliga ramen för styrelsens organisation i viss mån sprängts. Den
sociala avdelningen och arbetskontoret ha kommit att utgöra väsentligen
självständiga avdelningar inom styrelsen. Kungl. Maj:ts förevarande förslag
innebär, att de utbrytas till självständiga byråer. Då arbetsökningen till viss
del beror på själva genomförandet av de många reformerna på straffverkställighetens
område, har en viss försiktighet ansetts böra iakttagas i fråga
om inrättande av nya ordinarie tjänster. I anslutning härtill föreslås, att de
nya befattningarna såsom byråchef uppföras på extra ordinarie stat.
I de likalydande motionerna I: 301 och II: 466 föreslås, att chefen för den
sociala byrån skall uppföras på ordinarie stat. Även med beaktande av vad
departementschefen anfört synes det icke heller utskottet erforderligt att
mer än en av de nya byråchefstjänstema blir extra ordinarie, helst som
en omprövning av byråindelningen av styrelsen lämpligen kan tagas upp
1948, då en av de nuvarande byråcheferna kommer att uppnå pensionsåldern.
Utskottet tillstyrker därför motionerna och förordar härav föranledd
jämkning i personalförteckningen. 1 avlöningsstaten bör i anledning av förslaget
göras den jämkningen att ett belopp av 12 000 kronor överföres från
anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal lill anslagsposten
avlöningar lill ordinarie tjänstemän.
Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 6 sami. Nr 170—171.
3
34
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Vad därefter angår fångvårdens personalbehov har ett riktigt bedömande
av detsamma ansetts möjligt först efter den allmänna översyn av personalorganisationen,
som är avsedd att komma till stånd i samband med planläggningen
av anstaltsväsendets omorganisation. Någon ökning av antalet
ordinarie tjänster har under dessa förhållanden icke föreslagits. Även i fråga
örn inrättande av nya extra ordinarie tjänster har iakttagits återhållsamhet.
Kungl. Maj:ts förslag har utskottet funnit sig höra tillstyrka i alla delar.
Beträffande den i motionen II: 505 nämnda befattningen i lönegraden A 15
såsom föreståndare vid fångkoloni (Singeshult) innebär Kungl. Maj:ts förslag
icke ändring i nuvarande löneplacering. Löneställningen för denna befattning
bör enligt utskottets mening komma under omprövning vid den nu planerade
översynen av personalorganisationen. Utskottet är alltså ej berett tillstyrka
den i motionen föreslagna uppflyttningen till lönegraden A 16.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts beräkning
av anslaget till omkostnader vid fångvårdsanstalten^.
I motionen II: 479 har uppmärksamheten fästs vid frågan om det portionspris,
som lagts till grund för beräkningen av den i omkostnadsstaten upptagna
anslagsposten till utspisning. Det i gällande stat beräknade priset av
en krona har fångvårdsstyrelsen för nästa budgetår föreslagit höjt till en
krona 20 öre. Departementschefen har framhållit, att en kostförbättring redan
kommit till stånd och att han icke hade något att erinra mot en skälig ytterligare
förbättring av kosthållet. Det syntes dock departementschefen, att
man vid anslagsberäkningen ej borde utgå från högre portionspris än en
krona 10 öre. I motionen hemställes, att beloppet av den ifrågavarande posten
skall bestämmas enligt den av fångvårdsstyrelsen angivna beräkningsgrunden.
Utskottet har, såsom framgår av det anförda, icke ansett sig böra
frångå Kungl. Maj :ts förslag i här ifrågavarande hänseende.
Den i de likalydande motionerna I: 329 och II: 503 föreslagna ytterligare
höjningen av anslagsposten till religions- och skolundervisning är utskottet
ej heller berett tillstyrka.
En relativt betydande förstärkning av inlerneringsnämndens kanslipersonal
har ansetts ofrånkomlig för att möta uppkommande arbetsökning i samband
med den nya förvarings- och interneringslagens ikraftträdande. I de
likalydande motionerna 1:328 och 11:502 har föreslagits, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t skulle understryka, att den begärda anslagsökningen
till nämnden vore av provisorisk natur.
Intemeringsnämndens uppgifter äro bestämda i lag. Motionärernas förslag
innebär, reellt sett, att riksdagen skulle uttala sig för att en ändring bör
genomföras av lagen om förvaring och internering i säkerhetsanstalt. Utskottet
anser sig icke böra tillmötesgå detta förslag.
Vad departementschefen anfört beträffande förenämnda anslag ävensom i
fråga om anslag till avlöningar vid Bona-anstalten och till sinnessjukavdelning
vid centralfängelset å Härlanda har ej i övrigt givit utskottet anledning
till erinran.
Statsutskottets utlåtande nr 170.
35
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må
I. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till
motionerna 1:301 och 11:466
a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsstyrelsen:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 överdirektör .................................. B 2
3 byråchefer .................................. A 30
1 byrådirektör .................................. A 28
1 förste byråsekreterare ........................ A 26
1 kamrerare .................................... A 24
3 förste byråsekreterare ........................ A 24
2 aktuarier .................................... A 21
1 byråsekreterare ..............................A 21
2 assistenter ...................................A 16
1 kansliskrivare ................................ A 11
1 kontorist .................................... A 9
1 förste expeditionsvakt ........................ A 7
2 kanslibiträden ................................ A 7
2 expeditionsvakter ............................ A 5
3 kontorsbiträden .............................. A 4
4 skrivbiträden ................................ A 2
Tjänstemän å övergångsstat.
2 byrådirektörer ................................ A 28
1 kansliskrivare ................................A 11
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
1 byråchef .................................... Eo 30
1 förste byråinspektör ......................... Eo 24
1 aktuarie .................................... Eo 21
1 byråsekreterare .............................. Eo 21;
Anm. Befattningen såsom kontorist må icke besättas så länge den å
övergångsstat uppförde kansliskrivaren kvarstår i tjänst.
b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen,
att tillämpas under budgetåret 1946/47:
36
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis
........................ kronor 182 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 15 400
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
.......................... » 164 700
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 48 000
Summa kronor 410 300;
c) till Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/
47 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
410 300 kronor;
II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Fångvårdsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 under andra huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kronor;
III. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och motionen
II: 504 samt med avslag å dels motionen II: 479, såvitt sistnämnda
motion avser avlöningsfrågan vid fångvårdsanstalterna,
dels ock motionen II: 505
a) godkänna följande personalförteckning för fångvårdsanstaltema:
-
Personalförteckning.
Befattning
Tjänstemän å ordinarie stat.
Styresmän m. fl.
1 direktör .................................
6 direktörer ...............................
1 förste pastor och Överlärare ................
8 direktörer ...............................
2 pastorer och förste lärare ..................
2 kamrerare ...............................
1 arbetsassistent ...........................
2 assistenter ...............................
12 assistenter ...............................
3 kronohäktesföreståndare ...................
1 lantbruksinspektor ........................
12 assistenter .............................
6 kronohäktesföreståndare ..................
4 kronohäktesföreståndare ..................
1 föreståndare vid fångkoloni ................
Lönegrad
A 28
A 26
A 26
A 24
A 24
A 22
A 21
A 20
A 18
A 18
A 17
A 16
A 16
A 15
A 15
Läkarpersonal.
2 överläkare .
6 förste läkare
4 överläkare .
A 28
A 28
A 27
Statsutskottets utlåtande nr 170. 37
Befattning Lönegrad
Personal i bevakning och verkstadsdrift.
8 uppsyningsmän ............................ A 13
5 yr liesmästare .............................. A 13
9 uppsyningsmän ............................ A 11
9 yrkesmästare .............................. A 11
1 uppsyningsman ............................ A 9
32 yrkesmästare .............................. A 9
66 överkonstaplar .................. A 9
2 första vaktfruar ....................... A 7
357 vaktkonstaplar .................. A 7
29 vaktfruar .................................. A 4
Sjukvårdskontors- och ekonomipersonal.
1 maskinmästare ............................. A 13
1 maskinist .................................. A 11
3 maskinister .................................A 9
1 montör .................................... A 9
1 köksföreståndare ........................... A 8
2 maskinister ................................ A 8
1 kanslibiträde ............................... A 7
2 sjuksköterskor ...................... A 7
2 bilförare .................................. A 6
2 eldare .................... A 6
7 köksföreståndare ........................... A 6
1 biträdande köksföreståndare .................. A 5
7 kontorsbiträden ............................ A 4
Tjänstemän å övergångsstat.
2 direktörer ........................... A 24
1 assistent ................................... A 20
1 kronohäktesföreståndare ................. A 16
1 uppsyningsman ............................ A 11
2 överkonstaplar ............................. A 9
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än 2 0.
2 andre läkare .............................. Eo 26;
Anm. 1. Kronohäktesföreståndarbefattningarna i A 16 vid kronohäktena
i Jönköping och Falun må icke besättas så länge respektive å övergångsstat
uppförda direktörer i A 24 kvarstå i tjänst.
Anm. 2. Antalet ordinarie vaktfruar må överstiga det i förteckningen
angivna antalet under förutsättning att motsvarande antal ordinarie vaktfrubefattningar
hållas obesatta vid statens vid fångvårdsanstalter anordnade
tvångsarbets- och alkoholistanstalter.
38
Statsutskottets utlåtande nr 170.
b) fastställa följande avlöningsstat för fångvårdsans (altenia,
att tillämpas under budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ...................... kronor 2 454 200
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 175 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,
förslagsvis ................ » 1 875 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 598 800
Summa kronor 5 103 800;
c) till Fångvårdsanstalterna: Avlöningar för budgetåret
1946/47 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
5 103 800 kronor;
IV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å dels motionerna 1:329 och 11:503, dels ock motionen II:
479, sistnämnda motion i vad den ej behandlats under III
ovan, till Fångvårdsanstalterna: Omkostnader för budgetåret
1946/47 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
3 087 000 kronor;
V. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
a) fastställa följande stat för interneringsnämnden, att tilllämpas
tills vidare under budgetåret 1946/47:
Stat.
Avlöningar.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... kronor 27 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal
m. m., förslagsvis .................. » 7 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 1 000
Omkostnader.
Omkostnader, förslagsvis ................ » 4 700
Summa kronor 39 700;
b) till Interneringsnämnden för budgetåret 1946/47 under
andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 39 700 kronor;
c) fastställa följande stat för ungdomsfängelsenämnden,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:
Statsutskottets utlåtande nr 170.
39
Stat.
Avlöningar.
1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Majit, förslagsvis .. kronor 4 700
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal
m. m............................. » 3 600
3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 400
Omkostnader.
Omkostnader, förslagsvis ................ » 4 200
Summa kronor 12 900;
d) till Ungdomsfängelsenämnden för budgetåret 1946/47
under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 12 900
kronor;
e) till Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport för
budgetåret 1946/47 under andra huvudtiteln anvisa ett föranslagsanslag
av 250 000 kronor;
f) godkänna följande personalförteckning för statens uppfostringsanstalt
å Bona:
Personalförteckning.
Befattning Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 direktör .................................... A 27
1 pastor och förste lärare ...................... A 24
1 arbetsledare, tillika avdelningsföreståndare ...... A 18
1 lantbruksinspektor, tillika avdelningsföreståndare A 18
2 lärare, tillika avdelningsföreståndare ............ A 18
1 räkenskapsförare och redogörare .............. A 17
2 uppsyningsman .............................. A 11
3 yrkesmästare ................................ A 11
6 förste förmän ................................ A 9
1 maskinist .................................. A 9
1 trädgårdsmästare ............................ A 9
6 yrkesmästare ................................ A 9
13 förmän ...................................... A 7
1 eldare ...................................... A 6
1 köksföreståndare ............................ A 6;
g) fastställa följande avlöningsstat flir statens uppfostringsanstalt
å Bona, att tillämpas under budgetåret 1946/47:
40
Statsutskottets utlåtande nr 170.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis ........................ kronor 130 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda
av Kungl. Maj:t ............ » 5 800
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal
............................ » 82 800
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 30 600
Summa kronor 250 000;
h) till Statens uppfostringsanstalt å Bona: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 under andra huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 250 000 kronor;
i) till Sinnessjukavdelning m. m. vid centralfängelset å
Härlanda för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond
anvisa ett investeringsanslag av 117 000 kronor;
B. att motionerna I: 328 och II; 502 ej må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 28 maj 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Lindström, Gränebo, Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Berling, Gunnar
Andersson och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Falla, Rubbestad,
Andersson i Malmö, Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Norup, Petterson
i Degerfors och Persson i Vinberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:214 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 19461 41 till fångvården m. m. jämte i ämnet väckta motion s. 1 i texten