Betänkande rörande effektivisering av skyddshemselevernas eftervård m. m.
1946-06-04 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:181, Betänkande rörande effektivisering av skyddshemselevernas eftervård m. m.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 181.
1
Nr 181.
Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1916 kl. 2 em.
Ij flätande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa
anslag för budgetåret 1946/47 till skolor tillhörande
harna- och ungdomsvården jämte i ämnet väckta
motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (femte huvudtiteln, punkterna 102
—106) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
budgetåret 1946/47 beräkna till Statens skyddshem: Avlöningar ett förslagsanslag
av 770 000 kronor, till Statens skyddshem: Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor, till Statens skyddshem: Byggnadsarbeten
m. m. ett reservationsanslag av 503 800 kronor, till Bidrag till driften av icke
statliga skyddshem ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor och till Fortbildningskurs
för befattningshavare vid skyddshem ett reservationsanslag av
13 000 kronor.
Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 187, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 mars 1946,
föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredragande statsrådet Mossberg
förordad personalförteckning och avlöningsstat för statens skolor tillhörande
harna- och ungdomsvården, avlöningsstaten att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1946/47, dels för nämnda budgetår under femte huvudtiteln,
rubriken Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården, anvisa, till
Avlöningar ett förslagsanslag av 919 000 kronor, till Omkostnader ett förslagsanslag
av 1 090 500 kronor och till Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag
av 300 500 kronor, dels medgiva, att till stiftelsen Anna-Lisa
Lidbecks uppfostringsanstalt i Lidköping må utgå statsbidrag med högst
3 000 kronor för anställande av en assistent vid Margretelunds jordbrukshem
under budgetåret 1946/47, och att till Håkanstorps yrkesskola, Bistaborgs
yrkes- och hemskola, Morängens yrkesskola samt Skarvik-Tallåsens skolhem
och yrkesskola må utgå bidrag av statsmedel för täckande av driftsunderskott
med respektive 7 647, 8 030, 3 121 samt 19 000 kronor, dels för budgetåret
1946/47 under femte huvudtiteln anvisa lill Bidrag till driften av icke
statliga skolor tillhörande hama- och ungdomsvården ett förslagsanslag av
1 000 000 kronor, till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor
tillhörande harna- och ungdomsvården ett reservationsanslag av 13 000 kronor
och till Bidrag till inrättande av inackorderingshem ett reservationsan
Biliang
till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 181—185. 1
2
Statsutskottets utlåtande nr 181.
slag av 77 000 kronor, dels ock för nämnda budgetår linder fonden för låneunderstöd
till Ytterligare lån till Göteborgs diakonissällskap för vissa byggnadsarbeten
vid Härsjögårdens yrkesskola anvisa ett investeringsanslag av
11 600 kronor.
Effektivisering av elevernas eftervård m. m.
1942 års skgddshemsutredning har den 4 januari 1945 avgivit betänkande
rörande effektivisering av skyddshemselevernas eftervård m. m. (SOU
1945: 10).
över betänkandet hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen, medicinalstyrelsen,
statens arbetsmarknadskommission, statskontoret, skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning, ungdomsvårdskommittén, svenska
stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, svenska fattigvårdsoch
barnavårdsförbundet samt Sveriges storloge av I. O. G. T.
Socialstyrelsen har i sin tur inhämtat yttranden från styrelserna för de
olika skyddshemmen.
Efter att hava redogjort för vad de sakkunniga anfört i fråga om erfarenheter
av den nuvarande organisationen anför föredragande
statsrådet Mossberg för egen del följande.
Som de viktigaste resultaten av den av 1936 och 1937 års riksdagar beslutade
omorganisationen av skyddshemsverksamheten framstå dels de rikare
möjligheter till en mera allsidig utbildning, som kunna beredas eleverna under
deras vistelse å skyddshemmen, dels ock den förkortning av denna vistelse,
som möjliggjorts främst tack vare en förbättring av den eftervårdande
verksamheten.
Den i det föregående lämnade redogörelsen giver emellertid vid handen
att, ehuru lovvärda resultat redan uppnåtts, åtskilligt mera torde kunna göras
för att förbättra eftervården för de från hemmen utskrivna eleverna.
Särskilt gäller detta i fråga örn elevernas utbildning, arbetsanskaffning samt
övervakning, däri inbegripet beredandet av bostad, som ger möjlighet till
viss tillsyn över eleverna. Därest längre gående förbättringar verkställas med
avseende å nyssnämnda förhållanden, torde kunna vinnas en ytterligare förkortning
av elevernas vistelse å anstalt, till fördel för både dem själva och
det allmänna.
De sakkunniga ha framlagt förslag rörande förbättrad eftervård
m. m., innefattande underlättande av elevernas överflyttning från anstaltsliv
till uppehälle i samhället, förbättrad yrkesutbildning, ordnande av bostadsfrågan
för samt bättre övervakning av villkorligt utskrivna.
För underlättande av elevernas övergång från anstalterna ha de sakkunniga
bland annat föreslagit större frihet för de elever, som befinna sig på utskrivningsstadiet.
De skulle sålunda erhålla rätt till självständigare förvaltning
av arbetsinkomst och större rörelsefrihet i orten och närliggande samhällen
samt vidare beredas möjlighet till besök i hemorten.
Statsutskottets utlåtande m 181.
3
I'' öredragande statsrådet har iör egen del i dessa avseenden anfört följande.
Jag vill till en början anninia, alt jag ansett mig böra förorda de sakkunnigas
förslag afl utbyta beteckningen skyddshem mot benämningen skolor tillhörande
harna- och ungdomsvården. Då genomförandet av denna förändring
förutsätter ändringar i lagen den 6 juni 1924 (nr 3(il) örn samhällets barnavård
och ungdomsskydd (barnavårdslagen), har Kungl. Majit på min hemställan
i särskild proposition denna dag framlagt förslag rörande ifrågavarande
lagändringar. Jag anhåller att i bär avsedda spörsmål få hänvisa till
denna proposition.
Omhändertagandet av yngre person å skola tillhörande harna- och ungdomsvården
medför viss risk för alt den omhändertagnes förmåga att sörja
tor sig själv slappas, emedan anstaltslivet som regel ej förutsätter några initiativ
eller någon självverksamhet från den omhändertagnes sida för alt han
skall erhålla sitt uppehälle. En isolering från samhällslivet i övrigt gör sig
lätt gällande och kan medföra, att den som varit omhändertagen å sådan
skola, i synnerhet örn detta varat under någon längre tid, känner sig främmande
för miljön utanför skolan. Nu nämnda förhållande utgör en fara för
att elev misslyckas att taga hand om sig, då han ej längre har skolans omedelbara
stöd att lita till. I likhet med de sakkunniga anser jag på grund härav,
att åtgärder för underlättande av elevernas kontakt med livet utanför .skolan
och därmed deras återinpassning i samhället böra vidtagas i den mån sådana
åtgärder låta sig förena med uppfostringssyftet. De sakkunnigas förslag i sådant
hänseende innebär bland annat att eleverna ett pär gånger årligen
skulle få företaga besök i hemorten. Då de sakkunniga synas förutsätta
att härav föranledda resekostnader skulle bestridas av anstalten först efter
särskild behovsprövning, har jag intet att invända mot detta förslag. Ej heller
i övrigt har jag något att erinra mot vad de sakkunniga i här avsedda spörsmål
anfört eller föreslagit.
En av de viktigaste åtgärderna, då det gäller omvårdnaden örn elever vid
skolor tillhörande harna- och ungdomsvården, måste vara att sörja för att
elev herodes erforderlig utbildning innan han definitivt lämnas att taga hand
om sig själv. Erfarenheterna lia visat, att elev, som erhållit tillfredsställande
yrkesutbildning, har lättare att sedan han lämnat skolan själv sörja för sig.
Som framgår av den av de sakkunniga lämnade redogörelsen hava möjligheterna
för eleverna till ett växlande yrkesval utökats under senare år; i
''arje fall gäller detta skolorna, avsedda för pojkar. Utbildningsverksamheten
för flickor har företrädesvis varit inriktad på beredandet av en god utbildning
i ett hems skötsel. Jag förutsätter, att socialstyrelsen ägnar fortsatt
omsorg örn frågan örn yrkesutbildningen under elevernas vistelse å skolan.
Möjligheter att låta eleverna besöka kurser vid någon i skolans närhet belägen
anstalt för yrkesundervisning böra härvid beaktas.
Saväl ekonomiska som andra hänsyn medföra emellertid att möjligheterna
alt under elevernas vistelse å skola tillhörande harna- och ungdomsvården
bereda deni den för varje elev häst passande yrkesutbildningen måste bli
begränsade. Den förkortning av vistelsen å skolan, som på sätt framgår av de
sakkunnigas utredning ägt runi under de senare åren, bär medfört alt inom
yrken nied en förhållandevis lång utbildningstid, utbildningen å skolan ej
kail bli fullständig. För afl eleven skall kunna draga full nytta av den å skolan
meddelade undervisningen fordras därför, alt han i större utsträckning
än sorn för närvarande är fallet herodes tillfälle alt fullfölja och komplettera
sin utbildning efter det han, villkorligt eller slutligt, utskrivits från skolan,
4
Statsutskottets utlåtande nr 181.
De sakkunniga hava — med beaktande av nämnda förhållande samt med
understrykande av att eleverna i regel ej böra kvarstanna å anstalt längre
tid än till dess de kunna anses lämpade för villkorlig utskrivning — föreslagit
åtgärder för beredande av fortsatt utbildning åt elev, som lämnat
skolan. De centrala verkstadsskolorna anses härvid, såsom varande av ullernatskaraktär,
vara bäst lämpade att taga mot elever från skolor tillhörande
harna- och ungdomsvården. Dessa elever skulle i fråga om rätt till stipendier
och övriga förmåner jämställas med andra elever. I den mån stipendier icke
kunde erhållas, förutsattes den skola, som utskrivit eleven, få tillskjuta nödiga
medel av belopp, som avsetts för eftervård.
Mot de sakkunnigas i här förevarande hänseende framlagda förslag har
jag intet att erinra.
De sakkunnigas förslag att en undersökning borde verkställas rörande
möjligheterna att betrakta skolor tillhörande harna- och ungdomsvården sorn
avdelningar av närmast belägna centrala verkstadsskola eller annan statsunderstödd
yrkesskola har jag för avsikt att sedermera underställa Kungl.
Majit.
Av största vikt för bevarandet av de under vistelsen å skola tillhörande
harna- och ungdomsvården vunna resultaten är att eleverna efter utskrivningen
komma i en lämplig miljö. De böra ej lämnas helt åt sig själva utan,
i den mån de ej kunna återvända till sina föräldrahem, placeras i ett enskilt
hem eller på något internat, där de kunna hållas under viss tillsyn. Anskaffandet
av lämpliga fosterhem låter sig som regel ganska lätt göra, när fråga
är örn elever i skolåldern. För äldre elever däremot, vilka fortsätta en påbörjad
yrkesutbildning eller som kunna försörja sig själva som yrkesarbetare,
äro möjligheterna att anskaffa lämpliga fosterhem förhållandevis små. Enligt
de sakkunnigas förslag skulle lösandet av bostadsfrågan för sistnämnda
kategori kunna ske genom anordnandet av ett antal inackorderingshem efter
mönster av sådana hem, vilka upprättats i Eskilstuna, de s. k. Eskilstunahemmen.
De sakkunniga ha framlagt en plan för upprättandet å olika orter
av sammanlagt 37 sådana hem. De sakkunniga lia fört förhandlingar med
I. O. G. T., vilken organisation förklarat sig villig att stå såsom huvudman
för hemmen. Hela antalet hem skulle iordningställas under en tidsperiod av
5 år. För budgetåret 1946/47 räkna de sakkunniga med att 7 hem skulle iordningställas.
Staten skulle bidraga till hemmen genom att dels betala första
årets hyra, dels ock bestrida kostnaderna för utrustning av hemmen. Vidare
skulle staten svara för den minskning i inkomst som kunde åsamkas hemmen
genom att platser stöde lediga. Frånsett sistnämnda bidrag skulle, sedan
hemmen startats, staten icke vidare behöva lämna något bidrag.
Mot vad de sakkunniga sålunda föreslagit, har jag i stort sett intet att
erinra. Ett av I. O. G. T. framfört önskemål om att föreståndareparet för
hemmet skulle för eget bruk få disponera 2 rum i stället för som de sakkunniga
föreslagit ett rum anser jag emellertid böra beaktas. Statens bidrag till
hyran under första året synes med anledning härav böra beräknas till omkring
3 000 kronor för varje hem i stället för 2 500 kronor, som de sakkunniga
räknat med. Utan att för närvarande taga ställning till den av de sakkunniga
framlagda planen för organisationens utbyggnad, vill jag tillstyrka,
att för nästa budgetår äskas medel för igångsättandet av 7 sådana hem.
De av de sakkunniga för den eftervårdande verksamheten föreslagna
konsulenterna skulle hava till uppgift att dels biträda vid organiserandet av
inackorderingshemmen, dels ock vara styrelserna för de olika skolorna till
-
Statsutskottets utlåtande nr 181.
5
hörande harna- och ungdomsvården behjälpliga vid ordnandet av arbetsanskaffning,
övervakning m. m. för utskrivna elever.
i åtskilliga av de avgivna yttrandena har ifrågasatts, huruvida behov förelåge
av konsulenter för sistnämnda uppgifter. Härvid har anförts dels, att
befattningshavarna vid de särskilda skolorna med sin personliga kännedom
örn de olika eleverna vore bättre lämpade att taga hand om eleverna på
eftervårdsstadiet, dels ock att den offentliga arbetsförmedlingens organ numera
flerstädes hade anställd särskild personal för arbetsanskaffning åt
personer, som av olika anledningar behövde ägnas särskild omsorg med
avseende å val av yrke och arbetsgivare.
Jag vill ej bestrida, att de sålunda gjorda invändningarna äga visst berättigande.
För organiserandet av inackorderingshemsverksamheten torde emellertid
särskild arbetskraft komma att krävas. Med hänsyn till de stora fördelar,
som i olika hänseenden stå att vinna genom en förbättrad eftervård, ej minst
genom möjligheterna att förkorta vårdtiden, anser jag det dock vara motiverat,
att de ifrågasatta konsulenterna försöksvis biträda vid handhavandet jämväl
av den övriga eftervårdande verksamheten. På grund av en sådan anordnings
försökskaraktär våll jag inskränka mig till att föreslå anställandet av
två konsulenter. Envar av dem torde böra ägna sig åt samtliga hithörande
uppgifter. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida varje
konsulent bör anförtros visst distrikt samt att i övrigt utfärda närmare direktiv
för konsulenternas verksamhet. Jag förutsätter, att de med avseende
å arbetsanskaffningen för utskrivna elever etablera erforderligt samarbete
med arbetsförmedlingsorganen. Som förebild härvidlag torde kunna tjäna
det samarbete, som för närvarande äger rum mellan skvddskonsulentema
och nämnda organ.
Vad angår konsulenternas avlöningsförmåner anser jag den av de sakkunniga
föreslagna löneställningen vara väl hög. Med hänsyn till verksamhetens
försöksmässiga karaktär torde konsulenterna böra anställas mot
arvode, vilket i enlighet med vad statskontoret föreslagit synes kunna fastställas
till belopp motsvarande 20 :e löneklassen. -— Till befattningar som konsulenter
torde närmast ifrågakomma assistenter vid skolor tillhörande bamaoch
ungdomsvården, vilka äro placerade i lönegraden A 19. Därest konsulentbefattning
besättes med befattningshavare, som tillhör 20 :e eller högre löneklass,
bör arvodet dock avvägas så att det motsvarar löneklassen närmast
över den, vilken assistenten tillhör.
1 likhet med de sakkunniga anser jag rimligt, att person, sorn förordnats
til! övervakare över villkorligt utskriven elev från skola tillhörande bamaoch
ungdomsvården och som ej är befattningshavare vid sådan skola, erhåller
såväl ersättning för havda utlägg i anledning av uppdraget som även
skäligt arvode. Utgifterna härför böra bestridas av medel, som vederbörande
skola äger disponera för den eftervårdande verksamheten. Därest så anses
lämpligt, bör Kungl. Majit kunna meddela närmare bestämmelser rörande
arvodets storlek m. m.
1 en den 25 september 1942 avgiven promemoria lia de sakkunniga föreslagit
vissa ändringar i fråga örn bidragen till eftervård
och därvid erinrat om att socialstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den
24 mars 1939 hemställt om ändring av gällande bestämmelser örn skyddshemsavgift
och statsbidrag för elever, som villkorligt utskrivits från
skyddshem.
6
Statsutskottets utlåtande nr 181.
I nämnda skrivelse har styrelsen framhållit, att barnavårdsnämndernas
avgifter såväl för elev inom som utom skyddshem för närvarande erlägges
i förskott och beräknas per dag av vårdtiden. Om den villkorliga utskrivningen
oförutsett avbry tes, t. ex. genom elevens dödsfall, rymning eller återtagning,
får skyddshemmet ej disponera den från början beräknade ersättningen.
Då kostnaderna under den villkorliga utskrivningen till större delen
utgöras av utgifter för utbildningen, komma dessa ofta att koncentreras till
en kortare tid av utskrivningen. Det har därför ansetts oegentligt att bidrag
till ersättning av dessa kostnader — skyddshemsavgift och statsbidrag till
icke statliga skyddshem — skola avvägas med hänsyn till den villkorliga
utskrivningstidens längd och icke till det belopp, vartill kostnaderna verkligen
uppgått. Bestämmelserna angående avgifter för eftervård ha därför
ansetts böra ändras därhän att barnavårdsnämnderna skulle bliva skyldiga
att ersätta skyddshemmen deras verkliga kostnader för villkorligt utskriven
elev intill ett belopp av högst 75 kronor för varje år, som förflutit från dagen
för den villkorliga utskrivningen. Rätten till sådan ersättning skulle
vara oberoende av senare under samma årsperiod inträffade förändringar i
vårdformen.
De sakkunniga hava understrukit vikten av att de av socialstyrelsen föreslagna
ändringarna snarast genomföras och hemställt om höjning av eftervårdsbidraget
ävensom att till elev, som slutligt utskrivits, skulle i vissa fal!
kunna utgå stipendier för fortsatt utbildning.
Föredragande statsrådet har härutinnan för egen del anfört följande.
Den av socialstyrelsen och de sakkunniga föreslagna ändringen i fråga örn
beräkningen av de avgifter, som barnavårdsnämnderna hava att erlägga
för elevernas eftervård, vill jag tillstyrka.
En motsvarande omläggning av statsbidragen till de icke-statliga skolornas
kostnader för eftervård synes böra genomföras.
I fråga örn möjligheterna för skola tillhörande harna- och ungdomsvården
att bereda villkorligt utskriven elev högre utbildning föreligger för närvarande
en skillnad mellan icke-statliga och statliga skolor. De icke-statliga
skolornas möjligheter att bekosta sådan utbildning begränsas av det högsta
belopp, som sådan skola må uppbära i gottgörelse för eftervård, d. v. s. högst
600 kronor för år, därav högst 75 kronor i avgift från barnavårdsnämnd
och högst 525 kronor i statsbidrag. För de statliga skolornas del föreligger
formellt sett ej någon begränsning av det högsta belopp, vartill eftervårdskostnaderna
må uppgå. Beloppet av de medel, som under anslaget statens
skyddshem: omkostnader plägat anvisas för bestridande av kostnaderna för
elevernas eftervård, har emellertid varit så avvägt att för sådana kostnader
vid de statliga skolorna kunnat disponeras i genomsnitt ungefär samma belopp
som vid de icke-statliga skolorna. Hinder har emellertid ej förelegat för
de statliga skolornas del att i vissa fall bestrida en mera kostsam utbildning
åt elev, som ansetts ha förutsättningar för att tillgodogöra sig en sådan. Som
framgår av de sakkunnigas redogörelse har detta även skett beträffande en
del elever.
Statsutskottets utlåtande nr 181.
7
De sakkunnigas förslag innebär, att de statliga och de icke-statliga skolorna
i förevarande hänseende skulle bliva jämställda, således att kostnaderna
för eftervård skulle få uppgå till högst 600 kronor för år; dock att
därest elev med hänsyn till begåvning, anlag och övriga omständigheter funnes
böra beredas särskild utbildning, sagda kostnader skulle få uppgå till
högst 1 200 kronor.
Enär anledning ej föreligger att i fråga om högre utbildning eleverna vid
de icke-statliga skolorna skola vara sämre ställda än eleverna vid de staten
tillhöriga skolorna och då merutgifterna för statsverket vid bifall till de sakkunnigas
förslag torde bliva relativt obetydliga, vill jag förorda detsamma.
Jämväl förslaget att stipendier för fortsatt utbildning i vissa fall skulle
kunna beviljas redan utskriven elev vill jag tillstyrka. Förutsättningen för
en dylik så att säga förlängd eftervård bör dock vara att en sådan befinnes
påkallad med hänsyn till uppfostringssyftet. På sätt de sakkunniga föreslagit
torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter
rörande sättet för stipendiernas utdelande m. m. Stipendiebelopp bör ej
få överstiga högsta medgivna kostnaden för eftervård, d. v. s. 1 200 kronor
för år.
De sakkunniga hava jämväl behandlat frågan örn kostnaderna för
vård i skolor tillhörande harna- och ungdomsvården och
därmed sammanhängande utgifter. Bland annat hava de föreslagit, att
barnavårdsnämnderna befrias från nämnderna nu åvilande kostnader för
elev, som omhändertages å skyddshem. I fråga örn motiven för detta förslag
får utskottet hänvisa till propositionen, s. 36 och 37. Vidare hava de
sakkunniga ansett, att vissa andra med skyddshemsvården förbundna kostnader
för elev böra bestridas av statsmedel (se propositionen, s. 37 och 38).
I detta ämne har föredragande statsrådet anfört följande.
Vad till en början angår huvudfrågan, slopandet av de avgifter, som
barnavårdsnämnderna ha att erlägga till skolor tillhörande harna- och ungdomsvården
för därstädes omhändertagen ungdom, vill jag framhålla, att
ifrågavarande avgifter knappast kunna anses vara särskilt betungande för
kommunerna. Av sådan anledning anser jag tillräckliga skäl icke föreligga
att för närvarande tillstyrka de sakkunnigas förslag. Slopandet av avgifterna
kan emellertid komma att ingå som ett led i frågan om överförande
överhuvud på statsverket av vissa smärre utgifter för sociala ändamål, som
för närvarande åvila kommunerna. Frågan härom torde emellertid böra
avgöras i annat sammanhang.
Förslaget att ifrågavarande avgifter, vilka för närvarande erläggas av
barnavårdsnämnderna i förskott, i stället skulle inbetalas i efterskott anser
jag medföra en avsevärd förenkling i fråga örn sättet för avgifternas erläggande.
I ett par av de yttranden, som avgåvos över socialstyrelsens frarnslällning
örn en övergång till avgifternas erläggande i efterskott, uttalades
visserligen farhågor för att vissa skolor skulle ha svårt att med hänsyn till
sin ekonomi kunna genomföra en sådan omläggning. Då emellertid sådana
svårigheter, därest de uppstå, äro övergående, räknar jag med, att de ej
skola medföra några mera allvarliga olägenheter. Jag vill därför tillstyrka
nämnda förslag.
Vad angår de av de sakkunniga särskilt berörda utgifterna för transport
8
Statsutskottets utlåtande nr 181.
av elev till sjukhus eller liknande inrättning samt elevs inställelse inför domstol
vill jag erinra om att socialstyrelsen och statskontoret i yttranden över
de sakkunnigas förenämnda promemoria den 25 september 1942 anfört, att
kostnaderna för överflyttning av elev till sjukvårdsinrättning och sinnesslöanstalt
åvilade barnavårdsnämnderna i enlighet med 36 § barnavårdslagen.
Beträffande kostnaderna för inställelse inför rätta ansåg statskontoret, att
även nämnda kostnader borde åvila barnavårdsnämnderna, där fråga vore
om inställelse på grund av åtal, som anställts för förseelse, begången före
intagning å skyddshem. Vad angick åtal för förseelse, som begåtts efter det
elev intagits å skyddshem för vård eller observation, anförde statskontoret,
att skyddshemmet måhända icke kunde undandraga sig att gälda de av inställelsen
föranledda kostnaderna, men ansåg, att dessa skulle kunna bestridas
av de inkomster — statsbidrag och kommunala bidrag m. m. — vilka
redan stöde till hemmets förfogande. Socialstyrelsen föreslog däremot sådan
ändring av skyddshemsstadgan, att bidrag skulle kunna utgå för inställelse
i sistnämnda fall.
För egen del vill jag beträffande här berörda kostnader föreslå sådan ändring
av skyddshemsstadgan att på sätt socialstyrelsen föreslagit kostnader
för inställelse inför rätta på grund av åtal för brott, som begåtts efter intagningen
å skola, tillhörande harna- och ungdomsvården, må bestridas av
statsmedel, övriga här avsedda kostnader anser jag i likhet med berörda
myndigheter böra åvila barnavårdsnämnderna på grund av stadgandet i
36 § barnavårdslagen.
I fråga örn kostnaderna för genomförandet av de föreslagna förändringarna
på förevarande område har föredragande statsrådet anfört
följande.
Med hänsyn till vad jag i det föregående förordat komma kostnaderna för
statsverket ej att bli av den storleksordning, som de sakkunniga räknat med.
Sålunda bortfalla helt de till en halv miljon kronor beräknade utgifter, som
skulle kommit att åvila statsverket, därest skyddshemsavgifterna skulle ha
slopats.
Kostnaderna för statsverket vid bifall till vad jag i det föregående förordat
avse till en början bidrag för inrättandet av de sju inackorderingshem,
vilka jag ansett böra komma till stånd under nästa budgetår. De genomsnittliga
bidragen för inrättandet av varje inackorderingshem torde med hänsyn
till vad jag tidigare föreslagit rörande storleken av föreståndareparets bostad
få beräknas till 11 000 kronor, därav 8 000 kronor för inventarieanskaffning
samt 3 000 kronor för bestridande av första årets hyra. Sammanlagda kostnaderna
för engångsbidrag till hemmens upprättande skulle således uppgå
till 77 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas under ett särskilt anslag
av reservationsanslags karaktär. Anslaget synes böra benämnas Skolor tillhörande
harna- och ungdomsvården: Bidrag till inrättande av inackorderingshem.
För täckande av underskott i hemmens drift, som kunna komma
att uppstå i anledning av att platser å hemmen stå vakanta, synes med hänsyn
till att hemmen erhålla bidrag till täckande av hela hyreskostnaden
under första året ej behöva beräknas några medel.
För arvoden åt de 2 konsulenter, vilka jag ansett böra försöksvis anställas
under nästa budgetår, torde böra beräknas ett belopp av 19 200 kronor. Jag
har härvid räknat med att de assistenter som kunna komma i fråga till dessa
befattningar, med hänsyn till löneklassplaceringen å sin ordinarie tjänst
Statsutskottets utlåtande nr 181.
9
skola vara berättigade till arvoden motsvarande 21 löneklassen. Kostnaderna
härför synas kunna belasta den under anslaget Skolor tillhörande barnaocli
ungdomsvården: Avlöningar upptagna anslagsposten avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal. Konsulenternas resekostnader torde få bestridas
från anslaget till Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Omkostnader.
De av mig förordade ändringarna i fråga om beräkningen av statsbidraget
till de icke statliga skolorna tillhörande harna- och ungdomsvården för bestridande
av eftervårdskostnaderna m. m. torde föranleda vissa merutgifter
för statsverket. Att beräkna dessa utgifter låter sig ej på förhand göra, men
några större belopp torde det ej komma att röra sig om.
För genomförandet av vissa av de av mig framlagda förslagen torde fordras
vissa ändringar i eller tillägg till gällande avtal mellan staten och de icke
statliga skolorna tillhörande harna- och ungdomsvården. Därest riksdagen
ej har något att erinra däremot, torde Kungl. Maj:t med styrelserna för
respektive skolor få träffa överenskommelser om de ändringar i avtalen,
som må föranledas av de här framlagda förslagen.
Beträffande tillsättande av personal vid statliga och icke
statliga skolor tillhörande harna- och ungdomsvården
ha de sakkunniga erinrat, att föreståndar-(rektors-)befattning vid skyddshem
för närvarande tillsättes av socialstyrelsen, sedan skyddshemmets styrelse
avgivit yttrande och förslag. Övriga ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare
tillsättas av skyddshemmets styrelse, ordinarie dock först efter
förslag av skyddshemsinspektören.
De sakkunniga, som ansett denna tillsättningsform alltför omständlig, ha
föreslagit, att samtliga tjänster i högre lönegrad än den femte — med undantag
av chef för skola för manliga elever, som äro själsligt abnorma —
skola tillsättas av socialstyrelsen, sedan vederbörande lokala styrelse avgivit
yttrande i ärendet.
Föredragande statsrådet har för egen del anfört.
Den av de sakkunniga föreslagna ändrade ordningen för tillsättande av
tjänster vid skolor tillhörande harna- och ungdomsvården torde medföra förbättrade
möjligheter för den vid skolorna arbetande personalen att vinna befordran
inom organisationen i dess helhet och därmed .större utsikter att på
varje befattning placeras den för befattningen lämpligaste. Då samtidigt den
av de sakkunniga föreslagna ordningen torde tillförsäkra den lokala skolstyrelsen
erforderligt inflytande vid tillsättningsärendenas behandling, har jag
ansett mig böra förorda, att de sakkunnigas förslag vinner tillämpning vid
de statliga skolorna från och med nästa budgetår. Frågan örn införandet av
en motsvarande ordning för tjänstetillsättningar vid de icke-statliga skolorna
torde få bliva beroende på de bestämmelser härom, som kunna komma
att inflyta i avtalen med skolornas huvudmän.
Anslagsbehovet för budgetåret 1946/47
I skrivelse den 10 december 1945 har socialstyrelsen framlagt förslag
rörande beräkningen av medelsbehovet för skyddshemsvården under budgetåret
1946/47.
10
Statsutskottets utlåtande nr 181.
Statskontoret, allmänna lönenåmnden och byggnadsstyrelsen ha avgivit
utlåtanden i ärendet.
Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Avlöningar. Ifrågavarande
anslag är för innevarande budgetår upptaget till 770 000 kronor.
I sin ovannämnda skrivelse den 10 december 1945 har socialstyrelsen —
under erinran att styrelsen den 29 juni 1945 erhållit i uppdrag av Kungl.
Maj:t att verkställa utredning rörande frågan om reglering av arbetstiden
för vissa personalgrupper vid statens skyddshem, framhållit att arbetstiden
för den personal, vars arbetstid ej vore reglerad, varierade i hög grad, men
att den vore mycket lång för en stor del av personalen. Till belysning därav
har styrelsen lämnat vissa i propositionen återgivna uppgifter rörande arbetstidens
längd för vissa befattningshavarekategorier, utvisande att arbetstiden
varierade mellan 51 och 61,5 timmar per vecka. I anslutning härtill har
styrelsen hemställt om medel för åstadkommande av begränsning av arbetstiden.
Socialstyrelsen har vidare upptagit frågan om löneställningen för rektorer
och folkskollärare vid skolorna för kvinnlig ungdom. Härom har styrelsen
anfört följande.
Medan rektorerna vid motsvarande skolor för manlig ungdom placerats i
lönegraderna Eo 25 och Eo 23, ha rektorerna vid skolorna för kvinnlig ungdom
placerats i lönegraden A 19. Folkskollärare och assistenter vid skolorna
för manlig ungdom ha placerats i lönegraden A 19 medan folkskollärarinnorna
vid skolorna för kvinnlig ungdom placerats en lönegrad lägre.
Denna lönemässiga skillnad mellan manliga och kvinnliga befattningshavare
i likartad tjänsteställning bör enligt socialstyrelsens mening ej längre
upprätthållas. Erfarenheten har visat, att de kvinnliga rektorernas ansvar
och arbetsbörda är väl så stor som de manligas. Vad beträffar lärarna anser
styrelsen, att skillnaden i arbetsbörda mellan manliga och kvinnliga befattningshavare
ej är av beskaffenheten att motivera den rådande olikheten i
löneställning.
Styrelsen vill därför föreslå, att rektorerna vid Sonestorps yrkes- och
hemskola, Brättegårdens yrkesskola och Broby skolhem uppflyttas till lönegraden
Eo 23, varvid 3 tjänster som rektor i lönegraden A 19 kunna överföras
till övergångsstat. Vidare föreslår styrelsen, att 3 tjänster såsom folkskollärarinna
i lönegraden A 18 förändras till två befattningar såsom folkskollärare
i lönegraden A 19 (Broby) och en befattning som assistent i lönegraden
A 19 (Brättegården).
Med hänsyn till det genom den pågående utvidgningen av Långanäs yrkesskola
ökade elevantalet har socialstyrelsen jämväl föreslagit, att från och
med budgetåret 1946/47 följande nya befattningar inrättas vid skolan, nämligen
1 assistent (A 19), 2 skötare (Ex 6), 1 nattvakt (Ex 5), 1 gårdskarl
(Ex 5) och 1 biträde, sistnämnda befattningshavare med lön enligt löneplan
V.
Socialstyrelsen har vidare föreslagit, att vid Hornö hemskola, vilken jämlikt
beslut av innevarande års riksdag övertagits av staten, för budgetåret
Statsutskottets utlåtande nr 181.
11
1946/47 beräknas följande personal: en rektor (Ex 19), 3 lärarinnor i hushållsgöromål
och 2 lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegrad Ex 15 samt en tvättförestånderska
med lön enligt löneplan V. Kostnaderna för den föreslagna
personalförstärkningen vid Långanäs och för personalen vid Hornö lia beräknats
till 10 044 respektive 23 280 kronor.
Föredragande statsrådet Mossberg har anfört följande.
Den ökning av medelsbehovet för nästa budgetår, som socialstyrelsen
ansett påkallad, åsyftar —- i den mån den ej hänför sig till automatiska utgiftsstegringar
eller behov av ytterligare personal i anledning av utvidgningen
av Långanäs eller övertagandet av Hornö — i huvudsak att möjliggöra
en förkortning av arbetstiden för viss del av den vid skolorna tillhörande
harna- och ungdomsvården anställda personalen. Av de av socialstyrelsen
meddelade upplysningarna rörande arbetstiden för den här avsedda
personalen framgår, att nämnda tid är osedvanligt lång. Styrelsen har
föreslagit, att en organisationsundersökning skall verkställas för utrönande
av i vad mån arbetstiden kan begränsas genom rationaliserande åtgärder.
Emellertid anser styrelsen, att utan att avvakta resultatet av nämnda undersökning
—- vilken beräknas taga förhållandevis lång tid i anspråk — redan
från och med ingången av nästa budgetår vissa åtgärder böra vidtagas för
nedbringande av arbetstiden. I sådant syfte föreslår styrelsen dels inrättandet
av vissa extra tjänster vid Sonestorp, Brättegården och Broby, dels
ock anvisande av ett klumpbelopp å 50 000 kronor för anställande av ytterligare
personal.
På min hemställan har Kungl. Maj:t den 1 mars 1946 beslutat låta verkställa
en organisationsundersökning vid här avsedda skolor. I samband härmed
synes en översyn av personalorganisationen vid skolorna böra komma
till stånd. På grund härav anser jag mig ej nu kunna tillstyrka inrättandet
av de av styrelsen föreslagna extra tjänsterna. Då emellertid behov torde föreligga
av en viss nedsättning av arbetstiden redan från och med nämnda budgetår,
vill jag ej motsätta mig styrelsens förslag att ett klumpbelopp måtte
anvisas för ändamålet. Med hänsyn till att jag ansett mig böra avstyrka de
föreslagna extra tjänsterna, synes det av styrelsen äskade beloppet böra höjas
från 50 000 till 60 000 kronor. Med frånräknande av det för närvarande för
övertidsersättningar avsedda beloppet, 10 500 kronor, stannar höjningen vid
i runi tal 50 000 kronor. Beloppet, som bör få användas för anställande av
tillfällig personal, torde få disponeras av styrelsen för förkortning av arbetstiden
vid de skolor, där detta är mest av behovet påkallat.
Med hänsyn till den förestående utredningen rörande personalorganisationen
anser jag, att med ställningstagandet till frågan örn de kvinnliga rektorernas
och lärarnas löneställning ävenledes bör anstå. Ej heller anser
jag mig nu kunna tillstyrka styrelsens förslag örn inrättandet av kontorsbiträdestjänster
vid vissa skolor.
Jag övergår härefter till att beräkna medelsbehovet under de .särskilda
anslagsposterna.
Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, vilken
för innevarande budgetår är upptagen lill 217 000 kronor, bör lill en början
höjas med i runi tal 10 000 kronor för tillgodoseende av förväntade
iöneklassuppflyllningar samt uppfattning till högre dyrortsgrupp av Sundbo
yrkesskola. Då den av socialstyrelsen föreslagna förändringen av en tjänst
12
Statsutskottets utlåtande nr 181.
sorn biträdande lärarinna, tillika husmoder, vid Lövsta skolhem till en
tjänst som folkskollärare synes mig motiverad, vill jag tillstyrka denna
förändring. Liksom övriga tjänster för kvinnliga folkskollärare bör även
ifrågavarande tjänst vara placerad i 18 lönegraden. Härav föranlett ökat
medelsbehov utgör omkring 700 kronor. Då jag i övrigt ej anser mig för
närvarande kunna biträda de av styrelsen framförda förslagen om uppförande
av personal å ordinarie stat, skulle alltså förevarande anslagspost
behöva upptagas till (217 000 + 10 000 + 700) 227 700 kronor.
Vad angår posten till arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, bör denna uppräknas med 600 kronor
avseende arvode åt den verkställande ledamoten vid Hornö. Med hänsyn
till utökningen av Östra Spång tillstyrker jag jämväl, att arvodet till den
verkställande ledamoten vid denna skola höjes med 200 kronor till 600
kronor. Då de av socialstyrelsen föreslagna förändringarna av arvodena till
de verkställande ledamöterna vid Broby och Brättegården ej synts mig tillrackligt
motiverade, har jag ej kunnat tillstyrka desamma. Posten, som
för närvarande är beräknad till 8 200 kronor, bör alltså höjas till 9 000
kronor.
Posten till avlöningar till övrig ick e-o rdinarie person
al, vilken för innevarande budgetår är upptagen till 449 500 kronor
bör i första hand höjas med det av mig föreslagna beloppet för ernående
av viss arbetstidsbegränsning, 50 000 kronor, samt med det belopp, 10 800
kronor, som av socialstyrelsen anses erforderligt för bestridande av ökade
lönekostnader i anledning av löneklassuppflyttningar och uppfattning av
Sundbo i högre dyrortsgrupp. Vidare böra under posten beräknas medel
för avlönande av de två konsulenterna för eftervården, för vilket ändamål
bör beräknas ett belopp av 19 200 kronor.
Härutöver bör under posten beräknas medel för att tillgodose det i anledning
av utökningen av platsantalet vid Långanäs erforderliga ytterligare
personalbehovet. Da samtliga nya befattningar torde böra uppföras å extra
stat, uppgå grundlönerna till nämnda personal till omkring 14 900 kronor,
bör avlönande av personalen vid Hornö, som under innevarande budgetår
övertages av statsverket, räknar jag i likhet med socialstyrelsen med ett belopp
av i avrundat tal 23 300 kronor.
Styrelsens förslag att rektorerna vid Långanäs och Östra Spång i anledning
av utvidgningen av nämnda skolor måtte uppflyttas från lönegraden Eo 23
till lönegraden Eo 25 vill jag tillstyrka. Härav ökat medelsbehov utgör under
förevarande anslagspost omkring 800 kronor.
Slutligen vill jag tillstyrka styrelsens förslag att under posten beräkna ett
särskilt belopp av 3 700 kronor för ersättning till praktikanter samt att höja
det för vikarier avsedda beloppet med 6 000 kronor.
Anslagsposten kan i enlighet härmed beräknas till (449 500 + 50 000 +
10 800 + 19 200 + 14 900 + 23 300 + 800 + 3 700 + 6 000) 578 200 kronor.
Posten torde i likhet med vad som är fallet under löpande budgetår böra
upptagas med förslagsvis beräknat belopp, som icke må utan Kungl. Majits
medgivande överskridas, därvid för sådant medgivande böra gälla de förut
angivna förutsättningarna med det tillägg, att överskridande bör av Kungl.
Majit kunna medgivas, därest så befinnes erforderligt för förstärkning av
personalen i anledning av utbyggnaden av Östra Spång.
Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 104 10C
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 181.
13
De sammanslagna avlöningskostnaderna under nästa budgetår skulle sålunda
uppgå till (227 700 + 9 000 + 578 200 + 104 100) 919 000 kronor.
Förslagen om förändring av tjänsten som biträdande lärarinna, tillika husmoder,
vid Lövsta (A 11) mot en tjänst som folkskollärare (A 18) samt om
uppflyttning av rektorerna vid Långanäs och Östra Spång från lönegraden
Eo 23 till lönegraden Eo 25 föranleda ändring i personalförteckningen. Vissa
ändringar av tjänstebenämningarna föranledas jämväl av lagen den 15 juni
1945 om kvinnors behörighet att innehava statstjänst.
Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Omkostnader.
Ifrågavarande förslagsanslag är för innevarande budgetår anvisat med ett
belopp av 1 000 000 kronor.
I sin ovannämnda skrivelse har socialstyrelsen anmält ökat medelsbehov
för flertalet av de från omkostnadsstaten bestridda utgiftsändamålen. Sålunda
erfordrades höjning av delposten till övriga expenser för att möjliggöra
förenklingar i kontorsarbetet genom förbättrad kontorsutrustning.
Vad anginge anslagsposten till övriga utgifter förelåge bl. a. behov av förbättrad
köksutrustning samt större nyanskaffning av linne. Delposten till
beklädnad hade under flera år befunnits för knappt tillmätt. Enär vid
byggnadsbesiktning betydande brister i byggnadsunderhållet blivit blottade,
erfordrades höjning av delposten till underhåll av byggnader.
Styrelsen har vidare framhållit, att det mött svårigheter att erhålla kompetenta
och lämpliga läkare för uppgiften såsom rådgivande psykiater vid
skyddshemmen. Orsaken härtill hade varit att den fastställda ersättningen
—- vilken för närvarande varierade mellan 400 och 900 kronor — synts
alltför låg. Från de i verksamheten engagerade läkarna samt från barnpsykiatriska
föreningen hade hemställts om ändrade ersättningsgrunder.
Socialstyrelsen har i anslutning härtill föreslagit, att ersättningen uppdelas
i ett grundarvode och en besöksersättning. Grundarvodet skulle beräknas
med utgångspunkt från platsantalet vid skolan och utgöra lägst 120 kronor
samt högst 600 kronor vid de statliga skolorna och 300 kronor vid de icke
statliga. Besöksarvodet borde bestämmas till 75 kronor per besök, varvid
beräknades 6 besök om året vid flertalet skolor. Härjämte skulle utgå
rese- och traktamentsersättning.
Beträffande omkostnadsanslaget har föredragande statsrådet anfört följande.
Posten till sjukvård m. m. åt befattningshavare, vilken för innevarande
budgetår höjts med 1 000 kronor, torde i avvaktan på vidare erfarenhet
rörande utgifterna för ändamålet kunna upptagas till ett belopp av
3 500 kronor.
Posten till reseersättningar torde med hänsyn till belastningen
under senast förflutna budgetår samt med beaktande av alt härifrån jämväl
skola bestridas reseersättningar åt de föreslagna konsulenterna för eftervården,
böra upptagas till det av socialstyrelsen föreslagna beloppet eller 40 000
kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 181.
Mot socialstyrelsens beräkning av utgifterna för bränsle, lyse och vatten
har jag med hänsyn till belastningen under sistförflutna budgetår intet att
erinra. Jag uppskattar alltså dessa utgifter till 200 000 kronor, vilket innebär
en höjning i jämförelse med löpande budgetår med 20 000 kronor. För övriga
expenser räknar jag med ett från 22 000 till 26 000 kronor förhöjt belopp.
Det sammanlagda medelsbehovet för expenser skulle alltså uppgå till
(200 000 + 26 000) 226 000 kronor.
Vad beträffar posten till övriga utgifter har jag intet att erinra mot
socialstyrelsens förslag vad angår kostnader till underhåll av byggnader, renhållning,
utspisning, beklädnad samt diverse. Jag beräknar således dessa delposter
till respektive 75 000. 30 000, 355 000, 175 000 samt 17 000 kronor.
För inköp och underhåll av inventarier torde få avses ett oförändrat belopp
av 35 000 kronor. Jag har ansett mig böra godtaga vad styrelsen föreslagit
rörande ersättning till rådgivande psykiater vid skolorna. Posten till hälsooch
sjukvård torde med hänsyn därtill behöva uppräknas till förslagsvis
35 000 kronor. De sakkunniga lia föreslagit, att eleverna vid avgången från
skolan skulle få behålla av dem använda läroböcker. I regel anser jag detta
ej b»ra medgivas. I vissa fall kunna emellertid skäl tala för att elev får
behålla läroböckerna. Jag anser därför, alt detta undantagsvis må kunna
medgivas. ° Delposten till undervisning samt kostnader för idrotts- och lekmateriel,
å vilken belastningen för det senast förflutna budgetåret utgjort
32 971 kronor, torde böra upptagas till 25 000 kronor. Med hänsyn till vad
jag tidigare förordat i fråga om underlättande för eleverna att besöka hemorten
torde beloppet till elevbelöningar böra höjas med 5 000 kronor till
30 000 kronor. Vad slutligen angår delposten till eftervård och utackordering
torde jämväl denna delpost behöva höjas för tillgodoseende av de i det
föregående tillstyrkta förslagen i fråga örn förhöjda belopp för bestridande
av eftervårdskostnader samt förslaget om att stipendium för vidare utbildning
skulle kunna tilldelas jämväl slutligt utskriven elev. Sistnämnda delpost
torde i anledning härav på säll styrelsen föreslagit böra uppräknas till
44 000 kronor. Anslagsposten kan alltså uppskattas till sammanlagt 821 000
kronor.
Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas i enlighet härmed till 1 090 500
kronor.
Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten
m. m. Socialstyrelsen har under förevarande anslagsrubrik till en början
anhållit, att medel för vissa år 1944 å allmän beredskapsstat II uppförda
byggnadsarbeten vid statens skyddshem måtte upptagas å riksstaten för
budgetåret 1946/47. Till följd av prisstegring å byggnadsmateriel har ny
beräkning av kostnaderna företagits. En närmare redogörelse för ifrågavarande
byggnadsarbeten har lämnats i propositionen nr 281/1944.
Härutöver har socialstyrelsen hemställt om anslag till ytterligare byggnadsföretag
vid vissa skolor, däribland Gräskärr.
Föredragande statsrådet har för egen del anfört följande.
Rådande arbetskrafts- och materialförsörjningssvårigheter göra, att återhållsamhet
alltjämt mäste iakttagas vid anvisande av medel för bvggnads
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr ist
-
ia
företag vid statliga institutioner. Med hänsyn härtill har jag ansett mig endast
delvis kunna tillmötesgå de av socialstyrelsen gjorda äskandena.
Vad till en början angår de å allmän beredskapsstat II för budgetåret
1944/45 uppförda arbetena vill jag tillstyrka, att å riksstaten för nästa budgetår
anvisas medel för uppförande av rektors- och lärarbostäder vid Folåsa
samt för uppförande av svinhus vid Brättegården. Kostnaderna för ifrågavarande
byggnadsarbeten hava numera beräknats till 104 500 respektive 7 000
kronor. Mot dessa beräkningar synes i och för sig intet vara att erinra. Vad
angår nyssnämnda bostäder vid Folåsa anser jag emellertid att, innan medel
ställas till förfogande för dessas uppförande, en undersökning bör verkställas
för utrönande i vad mån kostnadsbesparingar kunna göras genom att
såväl rektors- som lärarbostäder sammanföras till en byggnad, till exempel
i form av rådhus. De vid Johannisberg föreslagna arbetena synas böra anstå
tills vidare.
I fråga örn Lövsta vill jag tillstyrka, att medel för nästa budgetår beräknas
för uppförande av de å beredskapsstaten uppförda byggnadsarbetena, en
bostad för lärare och två personalbostadshus. Även beträffande dessa byggnadsarbeten
bör undersökas i vad mån besparingar kunna göras genom en
sammanslagning av sistnämnda båda hus. Kostnaderna torde bär böra upptagas
till de av socialstyrelsen beräknade eller tillhopa 97 500 kronor.
Beträffande de vid Gräskärr föreslagna arbetena anser jag, att med uppförandet
av den begärda lärarbostaden tills vidare kan anstå. Däremot vill
jag förorda, att medel nu äskas för uppförande av dubbelbus för befattningshavare
samt ett bostadshus för arbetsledare. Kostnaderna för dessa byggnader,
inklusive utgifter för yttre ledningar samt administration och diverse,
kunna, enligt vad jag inhämtat, beräknas till 76 000 kronor.
Sammanlagda kostnaderna för förenämnda av mig tillstyrkta byggnadsarbete
skulle alltså komma att uppgå till (104 500 + 7 000 + 97 500 + 76 000)
285 000 kronor.
I detta sammanhang vill jag anmäla ett av socialstyrelsen i skrivelse den
1 december 1945 angående överskridande av delposten till underhåll av byggnader
i omkostnadsstaten för statens skyddshem för budgetåret 1945/46 framfört
behov av bland annat anordnande av kylrum samt anskaffande av avhärdningsaggregat
vid Forsane samt anskaffande av kylaggregat vid Brättegården.
Med avseende å behovet av kylrummet vid Forsane anförde styrelsen,
att avsaknaden av ett sådant förorsakade stora svårigheter vid lagring och
förvaring av matvaror. Hemmets relativt stora jordbruk försåge hushållet
med fläsk och kött. Slakt kunde under nuvarande förhållanden emellertid
icke företagas, vilket givetvis vore en ekonomisk nackdel. Beträffande avhärdningsaggregatet
framhölls att vid undersökning av kemiska kontrollbyrån
vattnet befunnits vara otillfredsställande såsom dricks- och bushållsvatten.
Vad angår kylaggregatet vid Brättegården anförde styrelsen, att kostnaderna
för isupptagning och isbinge kunde undvikas genom anskaffandet av
aggregatet, varjämte möjligheterna ökades att tillvarataga matvaror samt
produkter från jordbruk och trädgård.
Kostnaderna för kylrummet samt avliärdningsaggregatet vid Forsane ha
beräknats till 7 ()()() respektive 1 500 kronor, medan kylaggregatet vid Brättegården
beräknats lill 7 000 kronor. Sammanlagda kostnaderna skulle alltså
utgöra 15 500 kronor.
Då kostnaderna för bär avsedda arbeten och anskaffningar, vilka torde
kunna betraktas sorn angelägna, ej böra belasta den post under omkostnads
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 181.
anslaget, som avsetts för underhåll av byggnader, böra medel för ändamålet
äskas under här ifrågavarande anslag.
Anslagets slutsumma skulle alltså bliva 300 500 kronor.
Å anslaget till Statens skyddshem: Byggnadsarbeten m. m. vid utgången
av innevarande budgetår förefintlig reservation torde få överföras till här
förevarande anslag.
Statsrådet har slutligen framhållit, att genomförandet av det av honom
förordade byggnadsprogrammet blir beroende av situationen med avseende
å arbetskrafts- och materialförsörjningen.
Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande harna- och ungdomsvården.
För ifrågavarande ändamål är i. gällande riksstat upptaget ett förslagsanslag
av 1 000 000 kronor.
Socialstyrelsen har i sin framställning rörande medelsbehovet för nästa
budgetår utgått från gällande avtal med städerna Stockholm och Göteborg
samt de enskilda sammanslutningar och stiftelser, vilka bedriva icke statlig
skyddshemsverksamhet.
I enlighet med riksdagens nyligen fattade beslut örn förstatligande av
Hornö hemskola bär denna i propositionen borträknats från ifrågavarande
grupp av skolor.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
Vad till en början angår frågan örn statsbidrag till stiftelsen Anna-Lisa
Lidbecks uppfostringsanstalt i Lidköping för anställande av en assistent vid
Margretelunds jordbrukshem som ledare för elevernas fritidssysselsättning
m. m. vill jag biträda förslaget, att bidrag av statsmedel må utgå med 3 000
kronor för avlönande av en sådan befattningshavare jämväl under budgetåret
1946/47. Däremot anser jag mig för närvarande icke kunna tillråda
utfästelse örn att medel under löpande avtalsperiod årligen skola ställas till
förfogande för sådant ändamål.
För att möjliggöra för elev att någon gång under året besöka hemorten bör
i likhet med vad jag förordat för de statliga skolornas del till bidrag till hemresor
få disponeras visst belopp, vilket torde böra begränsas till högst 5 000
kronor. Beloppet torde få av socialstyrelsen fördelas mellan de olika ickestatliga
skolorna.
Vad angår socialstyrelsens framställning i fråga om täckande av uppkomna
driftunderskott vid Håkanstorps yrkesskola, Bistaborgs yrkes- och
hemskola, Morängens yrkesskola samt Skarvik-Tallåsens skolhem och yrkesskola
anser jag mig med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört böra tillstyrka,
att nämnda skolor beviljas bidrag av statsmedel för täckande av de
uppkomna driftunderskotten. I likhet med statskontoret anser jag, att som
villkor härför bör uppställas, att statsverket erhåller ökat inflytande och
kontroll över skolornas skötsel i ekonomiskt hänseende. Innan bidragen beviljas,
böra därför förhandlingar upptagas mellan styrelserna för respektive
skolor samt statsverket rörande den lämpligaste formen för erhållande av
sådan kontroll och inflytande. Därvid bör övervägas, huruvida icke som
villkor för statsbidrag bör föreskrivas, att skolornas utgiftsstater i fortsättningen
skola i förväg granskas av socialstyrelsen.
Statsutskottets utlåtande nr 181.
17
Till frågan om bidrag till Göteborgs diakonissällskap för täckande av vissa
merkostnader för byggnadsarbeten vid Härsjögårdens yrkesskola återkommer
jag i det följande.
Oaktat belastningen å förevarande anslag under budgetåret 1944/45 något
överstigit det anvisade beloppet, 1 000 000 kronor, anser jag tillräcklig anledning
ej föreligga att föreslå någon förändring i nämnda, även för innevarande
budgetår fastställda belopp.
Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande harna- och
ungdomsvården. För här avsedda ändamål har under rubriken Fortbildningskurs
för befattningshavare vid skyddshem för innevarande budgetår
anvisats ett reservationsanslag av 13 000 kronor. Kursen är beräknad för
40 deltagare och är avsedd att bibringa viss av den vid här ifrågavarande
skolor anställda personalen de särskilda insikter i psykologi och pedagogik,
som erfordras för ett rätt handhavande av det klientel, som omhändertagits
å skolorna.
Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av medel för anordnande under
nästa budgetår av en liknande fortbildningskurs. Kostnaderna ha beräknats
till samma belopp som för innevarande budgetår.
Bidrag till inrättande av inackorderingshem. Kungl. Majit har föreslagit
anvisande av ett reservationsanslag å 77 000 kronor för rubricerade ändamål.
För den närmare innebörden av förslaget har redogjorts ovan.
Ytterligare lån till Göteborgs diakonissällskap för vissa byggnadsarbeten
vid Härsjögårdens yrkesskola. Enligt beslut av 1941 års riksdag beviljade
Kungl. Majit den 28 juni 1941 Göteborgs diakonissällskap, mot säkerhet i
inteckning, ett räntefritt lån å 140 500 kronor, avsett för om- och tillbyggnad
av huvudbyggnaden å Härsjögårdens yrkesskola, samt för uppförande
av en annexbyggnad, uppförande av ladugårdsbyggnad och omändring av
en ekonomibyggnad till svin- och hönshus. Det av riksdagen för ändamålet
anvisade anslaget uppgick till 143 000 kronor.
Byggnadsföretaget har dragit en merkostnad av 11 630 kronor 77 öre på
grund av höjda arbetslöner, transportkostnader och virkespriser. Socialstyrelsen
har föreslagit, att sällskapet gottgöres för de ökade kostnaderna.
Föredragande statsrådet har anfört följande.
Med hänsyn till vad i ärendet upplysts finner jag skäligt, att anslag beviljas
av statsmedel för täckande av de merkostnader på grund av ökade byggnadskostnader,
som åsamkats Göteborgs diakonissällskap för här avsedda
byggnadsarbeten vid Härsjögårdens yrkesskola. Sällskapet bör på sätt statskontoret
föreslagit beredas täckning genom beviljande av lån av statsmedel
å det felande beloppet, i runt tal 11 600 kronor. Anslag för ändamålet torde
böra anvisas å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd samt benämnas
Ytterligare lån till Göteborgs diakonissällskap för vissa byggnadsarbeten
vid Härsjögårdens yrkesskola.
Bihang till riksdagens protokoll 19■Hi. 6 sami. Nr 181—185. 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 181.
Motionerna.
I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling
förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
fru Alm m. fl. (1:274) och den andra inom andra kammaren av fröken
Nygren m. fl. (II: 430), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta i enlighet
med socialstyrelsens i propositionen 187 redovisade förslag om viss
löneuppflyttning av de kvinnliga rektorerna och folkskollärarna vid skolor
tillhörande harna- och ungdomsvården,
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av fru Svenson m. fl. (1:275) och den andra inom andra kammaren av
herrar Pettersson i Dahl och Hansson i Skegrie (11:429), i vilka hemställts,
att riksdagen måtte besluta att kommunerna befrias från de avgifter
barnavårdsnämnderna ha att erlägga till skolor tillhörande harna- och
ungdomsvården,
dels ock en inom andra kammaren av herr Persson i Ihlandafors väckt
motion (II: 439), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrättandet
av inackorderingshem för pojkar och flickor -— där även försöksutskrivna
elever från skyddshem skola placeras -—- skall handhavas av staten och
kommuner samt att icke överlämna till I.O.G.T., annan enskild organisation
eller sammanslutning att inrätta, sköta eller förvalta de ifrågavarande inackorderingshemmen.
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda förslag, får utskottet
hänvisa till motionerna I: 274, II: 429 och II: 439.
Utskottet.
Det föreslagna utbytet av beteckningen skyddshem mot benämningen skolor
tillhörande harna- och ungdomsvården har tillstyrkts av andra lagutskottet
i dess utlåtande nr 29 i anledning av propositionen (nr 186) med
förslag till lag angående ändring i barnavårdslagen. Därvid har andra lagutskottet
föreslagit, att yrkesskolorna skola erhålla beteckningen yrkeshem.
Föredragande statsrådet har framhållit, att omhändertagandet av yngre
person å skola tillhörande harna- och ungdomsvården medför viss risk för
att den omhändertagnes förmåga att sörja för sig själv slappas, emedan anstaltslivet
som regel ej förutsätter några initiativ eller någon självverksamhet
från den omhändertagnes sida för att han skall erhålla sitt uppehälle.
En fara föreligger för att elev misslyckas att taga hand om sig, då han ej
längre har skolans omedelbara stöd att lita till. Med de framlagda förslagen
till förbättrad eftervård av villkorligt utskrivna elever avses att bevara de
under vistelsen vid skolan vunna resultaten. Utskottet finner åtgärder i detta
syfte synnerligen välmotiverade. De innebära en förbättring av den omvårdnad
som avses med dessa skolor, samtidigt som de kunna antagas möjliggöra
en kortare anstaltsvistelse och därmed nedbringa kostnaderna för
den ifrågavarande verksamheten.
Statsutskottets utlåtande nr 181.
19
Möjligheterna att anskaffa lämpliga fosterhem äro förhållandevis små när
det gäller äldre elever, vilka fortsätta en påbörjad yrkesutbildning eller som
kunna försörja sig själva som yrkesarbetare. Förslaget att för denna kategori
försöksvis anordna ett antal mindre inackorderingshem efter mönster av
de så kallade Eskilstunahemmen, sju under nästa budgetår, tillstyrker utskottet.
I likhet med de sakkunniga och Kungl. Majit anser utskottet, att
detta försök icke lämpligen bör utföras i statlig eller kommunal regi. Utskottet
avböjer alltså det yrkande i detta ämne som framlagts i motionen
II: 439.
De sakkunniga ha ansett, att örn inackorderingshemmen skulle fylla sin
uppgift måste de bilda ett nät över hela landet. De borde därför igångsättas
av en vittutgrenad men ändå fast organisation, vilken tillika förfogade över
personer, som kunde duga till ledare för verksamheten. De sakkunniga ha
icke ansett, att någon viss organisation borde erhålla monopol på verksamheten.
Sedan denna väl börjat växa fram, borde det stå olika sammanslutningar
fritt att ansöka om bidrag för uppförande av inackorderingshem.
Utskottet ansluter sig till dessa principiella synpunkter på frågan om huvudmannaskapet
för inackorderingshemmen. Då en organisation inom nykterhetsrörelsen
av de skäl de sakkunniga anfört synes bäst lämpad för ändamålet
och I.O.G.T. är den mest omfattande riksorganisationen inom denna
rörelse, har utskottet ej något alt erinra mot, att början göres i samarbete
med nämnda organisation på sätt Kungl. Majit har föreslagit.
Inom utskottet har ifrågasatts, huruvida behov föreligger av särskilda
konsulenter för den eftervårdande verksamheten. Emellertid har för utskottet
framhållits, att de harna- och ungdomsvården tillhörande skolorna
ha stora upptagningsområden, i regel hela landet eller stora delar därav, och
att genom Kungl. Majits förslag skulle skapas ett organ för övervakning
motsvarande skyddskonsulenterna inom fångvården, vilket skulle i hög grad
underlätta för skolornas ledning att ordna för de utskrivna. Vidare har
framhållits, att det för inackorderingshemmen vore av största betydelse
att för råd och anvisningar lia tillgång till en läkepedagogiskt skolad person.
Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag örn medelsanvisning
till avlönande av två konsulenter för ifrågavarande uppgifter. Utskottet
förutsätter, att arbetsanskaffning skall ordnas i samarbete med den
offentliga arbetsförmedlingen och att konsulenternas verksamhet för arbetsberedning
alltså i regel skall begränsas till att underlätta kontakten mellan
de försöksvis utskrivna och arbetsförmedlingen. Omfattningen av de arbetsuppgifter,
vilka skulle komma att åvila konsulenterna, kan icke med
någon grad av säkerhet bedömas innan erfarenhet vunnits örn deras verksamhet.
Givetvis böra icke flera konsulentbefattningar tillsättas än vad som
svarar mot det för deni avsedda arbetsprogrammet.
Vidkommande kostnaderna för vård i skolor tillhörande harna- och ungdomsvården
har föredragande statsrådet icke ansett tillräckliga skäl före
-
20
Statsutskottets utlåtande nr 181.
ligga att för närvarande tillstyrka ett av de sakkunniga framlagt förslag om
slopande av de avgifter, som barnavårdsnämnderna lia att erlägga till skolorna
för därstädes omhändertagen ungdom. I anledning av yrkandet i de
likalydande motionerna 1:275 och 11:429 örn avgiftsbefrielse för kommunerna,
vill utskottet framhålla, att de sakkunniga anfört vägande skäl för
sitt nämnda förslag. Utskottet förutsätter, att åtgärder vidtagas för avgifternas
upphörande men anser sig icke böra för nästa budgetår tillstyrka
ändring i Kungl. Maj:ts förslag.
Socialstyrelsen har framhållit, att rektorerna vid skolorna för kvinnlig
ungdom äro hänförda till lönegraden A 19 medan rektorerna för motsvarande
skolor för manlig ungdom placerats i lönegraderna Eo 25 och Eo 23.
Även för folkskollärare och assistenter föreligger en skillnad av en lönegrad
i lönesättningen vid skolorna för kvinnlig respektive manlig ungdom.
Styrelsen har ansett, att denna lönemässiga skillnad mellan manliga och
kvinnliga befattningshavare i likartad tjänsteställning ej längre bör upprätthållas.
Föredragande statsrådet har framhållit, att en organisationsundersökning
vid skolorna är beslutad, och alt en översyn av personalorganisationen
är avsedd att komma till stånd i samband därmed. Med hänsyn
härtill har statsrådet ansett, att med ställningstagandet till frågan örn de
kvinnliga rektorernas och lärarnas löneställning bör anslå. I de likalydande
motionerna 1:274 och 11:430 har yrkats bifall till av socialstyrelsen med
nämnda motivering föreslagna lönegradsuppflyttning av de kvinnliga rektorerna
och folkskollärarna.
Utskottet vill erinra, att riksdagen nyligen i anledning av i båda kamrarna
väckta motioner i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 255) anhållit om utredning
av likalönsfrågan inom statsförvaltningen. Bärna- och ungdomsvården
tillhörande skolor utgöra en av de delar av förvaltningen, vilka böra
bliva föremål för särskild uppmärksamhet vid nämnda utredning. Utskottet
anser sig förhindrat tillstyrka, att likalönsfrågan blir föremål för särskilt
avgörande i avseende å nämnda skolor, innan den av riksdagen begärda
utredningen kommit till stånd. Med hänsyn jämväl till vad föredragande
statsrådet anfört torde alltså tills vidare böra anstå med beslut i den
i motionerna I: 274 och II: 430 väckta frågan. Emellertid vill utskottet med
anledning av förhållandena vid dessa skolor understryka angelägenheten
av att erforderliga utredningar bliva skyndsamt utförda.
Propositionen har ej i övrigt givit utskottet anledning till erinran.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen må
I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionerna I: 274 och II: 430
a) godkänna följande personalförteckning för statens skolor
tillhörande harna- och ungdomsvården:
Statsutskottets utlåtande nr 181. 21
Tjänstemän å ordinarie stat.
Befattning Lönegrad
1 chef, tillika läkare.......................... A 28
1 avdelningsföreståndare, tillika redogörare____ A 20
1 » , » lärare ........ A 20
10 assistenter ................................ A 19
3 folkskollärare ............................ A 19
3 rektorer .................................. A19
4 folkskollärare ............................ A18
1 avdelningsföreståndare .................... A17
4 lärarinnor i hushållsgöromål .............. A15
4 > » kvinnlig slöjd ................ A15
12 lärare i yrkesämne ........................ A12
1 biträdande lärare .......................... All
2 husmödrar, tillika biträdande lärare ........ All
6 arbetsledare............................... A 10
1 arbetsledare, tillika vårdare ................ A 10
4 trädgårdsmästare .......................... A 10
1 avdelningssköterska........................ A 8
4 vårdare................................... A 8
9 husmödrar ................................ A 6
3 skötare ................................... A 6
1 tvättföreståndare .......................... A 2
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad ån 20:e.
Befattning Lönegrad
7 rektorer ................................. Eo 25
5 » Eo 23;
b) fastställa följande avlöningsstat för statens skolor
tillhörande harna- och ungdomsvården, att tillämpas tills
vidare från och med budgetåret 1946/47:
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-
slagsvis ............................. kronor 227 700
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t.............. » 9 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................... » 578 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 104 100
Summa förslagsanslag kronor 919 000;
22
Statsutskottets utlåtande nr 181.
c) till Statens skolor tillhörande öarna- och ungdomsvården:
Avlöningar för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 919 000 kronor;
II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
a) till Statens skolor tillhörande öarna- och ungdomsvården:
Omkostnader för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 090 500 kronor,
b) till Statens skolor tillhörande öarna- och ungdomsvården:
Byggnadsaröeten m. m. för budgetåret 1946/47 under
femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300 500
kronor,
c) medgiva, att till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt
i Lidköping må utgå statsbidrag med högst 3 000
kronor för anställande av en assistent vid Margretelunds
jordbrukshem under budgetåret 1946/47,
d) medgiva att till Håkanstorps yrkeshem, Bistaborgs
yrkeshem och hemskola, Morängens yrkeshem samt Skarvik - Tallåsens skol- och yrkeshem må utgå bidrag av statsmedel
för täckande av driftsunderskott med respektive 7 647,
8 030, 3 121 samt 19 000 kronor,
e) till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande
öarna- och ungdomsvården för budgetåret 1946/47 under
femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000
kronor,
f) till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor
tillhörande öarna- och ungdomsvården för budgetåret
1946/47 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 13 000 kronor;
III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag
å motionen II: 439 till Bidrag till inrättande av inackorderingshem
för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 77 000 kronor;
IV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Ytterligare lån
till Göteborgs diakonissällskap för vissa byggnadsarbeten vid
Härsjögårdens yrkeshem för budgetåret 1946/47 under fonden
för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 11 600
kronor;
B. att motionerna I: 275 och II: 429 må anses besvarade
med vad utskottet anfört.
Stockholm den 4 juni 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Närvarande: se under utlåtandet nr 183.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:345 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1946/47 till skolor tillhörande hamaoch ungdomsvården jämt s. 12 i texten