Sök i Ratio Lex

Betänkande rörande effektivisering av skyddshemselevernas eftervård m. m.

1946-06-04 · 22 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 21 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:181, Betänkande rörande effektivisering av skyddshemselevernas eftervård m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181.

1

Nr 181.

Ankom till riksdagens kansli den 4 juni 1916 kl. 2 em.

Ij flätande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa

anslag för budgetåret 1946/47 till skolor tillhörande

harna- och ungdomsvården jämte i ämnet väckta

motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (femte huvudtiteln, punkterna 102

—106) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1946/47 beräkna till Statens skyddshem: Avlöningar ett förslagsanslag

av 770 000 kronor, till Statens skyddshem: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor, till Statens skyddshem: Byggnadsarbeten

m. m. ett reservationsanslag av 503 800 kronor, till Bidrag till driften av icke

statliga skyddshem ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor och till Fortbildningskurs

för befattningshavare vid skyddshem ett reservationsanslag av

13 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 187, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 8 mars 1946,

föreslagit riksdagen att dels godkänna av föredragande statsrådet Mossberg

förordad personalförteckning och avlöningsstat för statens skolor tillhörande

harna- och ungdomsvården, avlöningsstaten att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1946/47, dels för nämnda budgetår under femte huvudtiteln,

rubriken Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården, anvisa, till

Avlöningar ett förslagsanslag av 919 000 kronor, till Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 090 500 kronor och till Byggnadsarbeten m. m. ett reservationsanslag

av 300 500 kronor, dels medgiva, att till stiftelsen Anna-Lisa

Lidbecks uppfostringsanstalt i Lidköping må utgå statsbidrag med högst

3 000 kronor för anställande av en assistent vid Margretelunds jordbrukshem

under budgetåret 1946/47, och att till Håkanstorps yrkesskola, Bistaborgs

yrkes- och hemskola, Morängens yrkesskola samt Skarvik-Tallåsens skolhem

och yrkesskola må utgå bidrag av statsmedel för täckande av driftsunderskott

med respektive 7 647, 8 030, 3 121 samt 19 000 kronor, dels för budgetåret

1946/47 under femte huvudtiteln anvisa lill Bidrag till driften av icke

statliga skolor tillhörande hama- och ungdomsvården ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor, till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor

tillhörande harna- och ungdomsvården ett reservationsanslag av 13 000 kronor

och till Bidrag till inrättande av inackorderingshem ett reservationsan
Biliang

till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 181—185. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 181.

slag av 77 000 kronor, dels ock för nämnda budgetår linder fonden för låneunderstöd

till Ytterligare lån till Göteborgs diakonissällskap för vissa byggnadsarbeten

vid Härsjögårdens yrkesskola anvisa ett investeringsanslag av

11 600 kronor.

Effektivisering av elevernas eftervård m. m.

1942 års skgddshemsutredning har den 4 januari 1945 avgivit betänkande

rörande effektivisering av skyddshemselevernas eftervård m. m. (SOU

1945: 10).

över betänkandet hava utlåtanden avgivits av socialstyrelsen, medicinalstyrelsen,

statens arbetsmarknadskommission, statskontoret, skolöverstyrelsen,

överstyrelsen för yrkesutbildning, ungdomsvårdskommittén, svenska

stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, svenska fattigvårdsoch

barnavårdsförbundet samt Sveriges storloge av I. O. G. T.

Socialstyrelsen har i sin tur inhämtat yttranden från styrelserna för de

olika skyddshemmen.

Efter att hava redogjort för vad de sakkunniga anfört i fråga om erfarenheter

av den nuvarande organisationen anför föredragande

statsrådet Mossberg för egen del följande.

Som de viktigaste resultaten av den av 1936 och 1937 års riksdagar beslutade

omorganisationen av skyddshemsverksamheten framstå dels de rikare

möjligheter till en mera allsidig utbildning, som kunna beredas eleverna under

deras vistelse å skyddshemmen, dels ock den förkortning av denna vistelse,

som möjliggjorts främst tack vare en förbättring av den eftervårdande

verksamheten.

Den i det föregående lämnade redogörelsen giver emellertid vid handen

att, ehuru lovvärda resultat redan uppnåtts, åtskilligt mera torde kunna göras

för att förbättra eftervården för de från hemmen utskrivna eleverna.

Särskilt gäller detta i fråga örn elevernas utbildning, arbetsanskaffning samt

övervakning, däri inbegripet beredandet av bostad, som ger möjlighet till

viss tillsyn över eleverna. Därest längre gående förbättringar verkställas med

avseende å nyssnämnda förhållanden, torde kunna vinnas en ytterligare förkortning

av elevernas vistelse å anstalt, till fördel för både dem själva och

det allmänna.

De sakkunniga ha framlagt förslag rörande förbättrad eftervård

m. m., innefattande underlättande av elevernas överflyttning från anstaltsliv

till uppehälle i samhället, förbättrad yrkesutbildning, ordnande av bostadsfrågan

för samt bättre övervakning av villkorligt utskrivna.

För underlättande av elevernas övergång från anstalterna ha de sakkunniga

bland annat föreslagit större frihet för de elever, som befinna sig på utskrivningsstadiet.

De skulle sålunda erhålla rätt till självständigare förvaltning

av arbetsinkomst och större rörelsefrihet i orten och närliggande samhällen

samt vidare beredas möjlighet till besök i hemorten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande m 181.

3

I'' öredragande statsrådet har iör egen del i dessa avseenden anfört följande.

Jag vill till en början anninia, alt jag ansett mig böra förorda de sakkunnigas

förslag afl utbyta beteckningen skyddshem mot benämningen skolor tillhörande

harna- och ungdomsvården. Då genomförandet av denna förändring

förutsätter ändringar i lagen den 6 juni 1924 (nr 3(il) örn samhällets barnavård

och ungdomsskydd (barnavårdslagen), har Kungl. Majit på min hemställan

i särskild proposition denna dag framlagt förslag rörande ifrågavarande

lagändringar. Jag anhåller att i bär avsedda spörsmål få hänvisa till

denna proposition.

Omhändertagandet av yngre person å skola tillhörande harna- och ungdomsvården

medför viss risk för alt den omhändertagnes förmåga att sörja

tor sig själv slappas, emedan anstaltslivet som regel ej förutsätter några initiativ

eller någon självverksamhet från den omhändertagnes sida för alt han

skall erhålla sitt uppehälle. En isolering från samhällslivet i övrigt gör sig

lätt gällande och kan medföra, att den som varit omhändertagen å sådan

skola, i synnerhet örn detta varat under någon längre tid, känner sig främmande

för miljön utanför skolan. Nu nämnda förhållande utgör en fara för

att elev misslyckas att taga hand om sig, då han ej längre har skolans omedelbara

stöd att lita till. I likhet med de sakkunniga anser jag på grund härav,

att åtgärder för underlättande av elevernas kontakt med livet utanför .skolan

och därmed deras återinpassning i samhället böra vidtagas i den mån sådana

åtgärder låta sig förena med uppfostringssyftet. De sakkunnigas förslag i sådant

hänseende innebär bland annat att eleverna ett pär gånger årligen

skulle få företaga besök i hemorten. Då de sakkunniga synas förutsätta

att härav föranledda resekostnader skulle bestridas av anstalten först efter

särskild behovsprövning, har jag intet att invända mot detta förslag. Ej heller

i övrigt har jag något att erinra mot vad de sakkunniga i här avsedda spörsmål

anfört eller föreslagit.

En av de viktigaste åtgärderna, då det gäller omvårdnaden örn elever vid

skolor tillhörande harna- och ungdomsvården, måste vara att sörja för att

elev herodes erforderlig utbildning innan han definitivt lämnas att taga hand

om sig själv. Erfarenheterna lia visat, att elev, som erhållit tillfredsställande

yrkesutbildning, har lättare att sedan han lämnat skolan själv sörja för sig.

Som framgår av den av de sakkunniga lämnade redogörelsen hava möjligheterna

för eleverna till ett växlande yrkesval utökats under senare år; i

''arje fall gäller detta skolorna, avsedda för pojkar. Utbildningsverksamheten

för flickor har företrädesvis varit inriktad på beredandet av en god utbildning

i ett hems skötsel. Jag förutsätter, att socialstyrelsen ägnar fortsatt

omsorg örn frågan örn yrkesutbildningen under elevernas vistelse å skolan.

Möjligheter att låta eleverna besöka kurser vid någon i skolans närhet belägen

anstalt för yrkesundervisning böra härvid beaktas.

Saväl ekonomiska som andra hänsyn medföra emellertid att möjligheterna

alt under elevernas vistelse å skola tillhörande harna- och ungdomsvården

bereda deni den för varje elev häst passande yrkesutbildningen måste bli

begränsade. Den förkortning av vistelsen å skolan, som på sätt framgår av de

sakkunnigas utredning ägt runi under de senare åren, bär medfört alt inom

yrken nied en förhållandevis lång utbildningstid, utbildningen å skolan ej

kail bli fullständig. För afl eleven skall kunna draga full nytta av den å skolan

meddelade undervisningen fordras därför, alt han i större utsträckning

än sorn för närvarande är fallet herodes tillfälle alt fullfölja och komplettera

sin utbildning efter det han, villkorligt eller slutligt, utskrivits från skolan,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 181.

De sakkunniga hava — med beaktande av nämnda förhållande samt med

understrykande av att eleverna i regel ej böra kvarstanna å anstalt längre

tid än till dess de kunna anses lämpade för villkorlig utskrivning — föreslagit

åtgärder för beredande av fortsatt utbildning åt elev, som lämnat

skolan. De centrala verkstadsskolorna anses härvid, såsom varande av ullernatskaraktär,

vara bäst lämpade att taga mot elever från skolor tillhörande

harna- och ungdomsvården. Dessa elever skulle i fråga om rätt till stipendier

och övriga förmåner jämställas med andra elever. I den mån stipendier icke

kunde erhållas, förutsattes den skola, som utskrivit eleven, få tillskjuta nödiga

medel av belopp, som avsetts för eftervård.

Mot de sakkunnigas i här förevarande hänseende framlagda förslag har

jag intet att erinra.

De sakkunnigas förslag att en undersökning borde verkställas rörande

möjligheterna att betrakta skolor tillhörande harna- och ungdomsvården sorn

avdelningar av närmast belägna centrala verkstadsskola eller annan statsunderstödd

yrkesskola har jag för avsikt att sedermera underställa Kungl.

Majit.

Av största vikt för bevarandet av de under vistelsen å skola tillhörande

harna- och ungdomsvården vunna resultaten är att eleverna efter utskrivningen

komma i en lämplig miljö. De böra ej lämnas helt åt sig själva utan,

i den mån de ej kunna återvända till sina föräldrahem, placeras i ett enskilt

hem eller på något internat, där de kunna hållas under viss tillsyn. Anskaffandet

av lämpliga fosterhem låter sig som regel ganska lätt göra, när fråga

är örn elever i skolåldern. För äldre elever däremot, vilka fortsätta en påbörjad

yrkesutbildning eller som kunna försörja sig själva som yrkesarbetare,

äro möjligheterna att anskaffa lämpliga fosterhem förhållandevis små. Enligt

de sakkunnigas förslag skulle lösandet av bostadsfrågan för sistnämnda

kategori kunna ske genom anordnandet av ett antal inackorderingshem efter

mönster av sådana hem, vilka upprättats i Eskilstuna, de s. k. Eskilstunahemmen.

De sakkunniga ha framlagt en plan för upprättandet å olika orter

av sammanlagt 37 sådana hem. De sakkunniga lia fört förhandlingar med

I. O. G. T., vilken organisation förklarat sig villig att stå såsom huvudman

för hemmen. Hela antalet hem skulle iordningställas under en tidsperiod av

5 år. För budgetåret 1946/47 räkna de sakkunniga med att 7 hem skulle iordningställas.

Staten skulle bidraga till hemmen genom att dels betala första

årets hyra, dels ock bestrida kostnaderna för utrustning av hemmen. Vidare

skulle staten svara för den minskning i inkomst som kunde åsamkas hemmen

genom att platser stöde lediga. Frånsett sistnämnda bidrag skulle, sedan

hemmen startats, staten icke vidare behöva lämna något bidrag.

Mot vad de sakkunniga sålunda föreslagit, har jag i stort sett intet att

erinra. Ett av I. O. G. T. framfört önskemål om att föreståndareparet för

hemmet skulle för eget bruk få disponera 2 rum i stället för som de sakkunniga

föreslagit ett rum anser jag emellertid böra beaktas. Statens bidrag till

hyran under första året synes med anledning härav böra beräknas till omkring

3 000 kronor för varje hem i stället för 2 500 kronor, som de sakkunniga

räknat med. Utan att för närvarande taga ställning till den av de sakkunniga

framlagda planen för organisationens utbyggnad, vill jag tillstyrka,

att för nästa budgetår äskas medel för igångsättandet av 7 sådana hem.

De av de sakkunniga för den eftervårdande verksamheten föreslagna

konsulenterna skulle hava till uppgift att dels biträda vid organiserandet av

inackorderingshemmen, dels ock vara styrelserna för de olika skolorna till
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181.

5

hörande harna- och ungdomsvården behjälpliga vid ordnandet av arbetsanskaffning,

övervakning m. m. för utskrivna elever.

i åtskilliga av de avgivna yttrandena har ifrågasatts, huruvida behov förelåge

av konsulenter för sistnämnda uppgifter. Härvid har anförts dels, att

befattningshavarna vid de särskilda skolorna med sin personliga kännedom

örn de olika eleverna vore bättre lämpade att taga hand om eleverna på

eftervårdsstadiet, dels ock att den offentliga arbetsförmedlingens organ numera

flerstädes hade anställd särskild personal för arbetsanskaffning åt

personer, som av olika anledningar behövde ägnas särskild omsorg med

avseende å val av yrke och arbetsgivare.

Jag vill ej bestrida, att de sålunda gjorda invändningarna äga visst berättigande.

För organiserandet av inackorderingshemsverksamheten torde emellertid

särskild arbetskraft komma att krävas. Med hänsyn till de stora fördelar,

som i olika hänseenden stå att vinna genom en förbättrad eftervård, ej minst

genom möjligheterna att förkorta vårdtiden, anser jag det dock vara motiverat,

att de ifrågasatta konsulenterna försöksvis biträda vid handhavandet jämväl

av den övriga eftervårdande verksamheten. På grund av en sådan anordnings

försökskaraktär våll jag inskränka mig till att föreslå anställandet av

två konsulenter. Envar av dem torde böra ägna sig åt samtliga hithörande

uppgifter. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att pröva, huruvida varje

konsulent bör anförtros visst distrikt samt att i övrigt utfärda närmare direktiv

för konsulenternas verksamhet. Jag förutsätter, att de med avseende

å arbetsanskaffningen för utskrivna elever etablera erforderligt samarbete

med arbetsförmedlingsorganen. Som förebild härvidlag torde kunna tjäna

det samarbete, som för närvarande äger rum mellan skvddskonsulentema

och nämnda organ.

Vad angår konsulenternas avlöningsförmåner anser jag den av de sakkunniga

föreslagna löneställningen vara väl hög. Med hänsyn till verksamhetens

försöksmässiga karaktär torde konsulenterna böra anställas mot

arvode, vilket i enlighet med vad statskontoret föreslagit synes kunna fastställas

till belopp motsvarande 20 :e löneklassen. -— Till befattningar som konsulenter

torde närmast ifrågakomma assistenter vid skolor tillhörande bamaoch

ungdomsvården, vilka äro placerade i lönegraden A 19. Därest konsulentbefattning

besättes med befattningshavare, som tillhör 20 :e eller högre löneklass,

bör arvodet dock avvägas så att det motsvarar löneklassen närmast

över den, vilken assistenten tillhör.

1 likhet med de sakkunniga anser jag rimligt, att person, sorn förordnats

til! övervakare över villkorligt utskriven elev från skola tillhörande bamaoch

ungdomsvården och som ej är befattningshavare vid sådan skola, erhåller

såväl ersättning för havda utlägg i anledning av uppdraget som även

skäligt arvode. Utgifterna härför böra bestridas av medel, som vederbörande

skola äger disponera för den eftervårdande verksamheten. Därest så anses

lämpligt, bör Kungl. Majit kunna meddela närmare bestämmelser rörande

arvodets storlek m. m.

1 en den 25 september 1942 avgiven promemoria lia de sakkunniga föreslagit

vissa ändringar i fråga örn bidragen till eftervård

och därvid erinrat om att socialstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den

24 mars 1939 hemställt om ändring av gällande bestämmelser örn skyddshemsavgift

och statsbidrag för elever, som villkorligt utskrivits från

skyddshem.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 181.

I nämnda skrivelse har styrelsen framhållit, att barnavårdsnämndernas

avgifter såväl för elev inom som utom skyddshem för närvarande erlägges

i förskott och beräknas per dag av vårdtiden. Om den villkorliga utskrivningen

oförutsett avbry tes, t. ex. genom elevens dödsfall, rymning eller återtagning,

får skyddshemmet ej disponera den från början beräknade ersättningen.

Då kostnaderna under den villkorliga utskrivningen till större delen

utgöras av utgifter för utbildningen, komma dessa ofta att koncentreras till

en kortare tid av utskrivningen. Det har därför ansetts oegentligt att bidrag

till ersättning av dessa kostnader — skyddshemsavgift och statsbidrag till

icke statliga skyddshem — skola avvägas med hänsyn till den villkorliga

utskrivningstidens längd och icke till det belopp, vartill kostnaderna verkligen

uppgått. Bestämmelserna angående avgifter för eftervård ha därför

ansetts böra ändras därhän att barnavårdsnämnderna skulle bliva skyldiga

att ersätta skyddshemmen deras verkliga kostnader för villkorligt utskriven

elev intill ett belopp av högst 75 kronor för varje år, som förflutit från dagen

för den villkorliga utskrivningen. Rätten till sådan ersättning skulle

vara oberoende av senare under samma årsperiod inträffade förändringar i

vårdformen.

De sakkunniga hava understrukit vikten av att de av socialstyrelsen föreslagna

ändringarna snarast genomföras och hemställt om höjning av eftervårdsbidraget

ävensom att till elev, som slutligt utskrivits, skulle i vissa fal!

kunna utgå stipendier för fortsatt utbildning.

Föredragande statsrådet har härutinnan för egen del anfört följande.

Den av socialstyrelsen och de sakkunniga föreslagna ändringen i fråga örn

beräkningen av de avgifter, som barnavårdsnämnderna hava att erlägga

för elevernas eftervård, vill jag tillstyrka.

En motsvarande omläggning av statsbidragen till de icke-statliga skolornas

kostnader för eftervård synes böra genomföras.

I fråga örn möjligheterna för skola tillhörande harna- och ungdomsvården

att bereda villkorligt utskriven elev högre utbildning föreligger för närvarande

en skillnad mellan icke-statliga och statliga skolor. De icke-statliga

skolornas möjligheter att bekosta sådan utbildning begränsas av det högsta

belopp, som sådan skola må uppbära i gottgörelse för eftervård, d. v. s. högst

600 kronor för år, därav högst 75 kronor i avgift från barnavårdsnämnd

och högst 525 kronor i statsbidrag. För de statliga skolornas del föreligger

formellt sett ej någon begränsning av det högsta belopp, vartill eftervårdskostnaderna

må uppgå. Beloppet av de medel, som under anslaget statens

skyddshem: omkostnader plägat anvisas för bestridande av kostnaderna för

elevernas eftervård, har emellertid varit så avvägt att för sådana kostnader

vid de statliga skolorna kunnat disponeras i genomsnitt ungefär samma belopp

som vid de icke-statliga skolorna. Hinder har emellertid ej förelegat för

de statliga skolornas del att i vissa fall bestrida en mera kostsam utbildning

åt elev, som ansetts ha förutsättningar för att tillgodogöra sig en sådan. Som

framgår av de sakkunnigas redogörelse har detta även skett beträffande en

del elever.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181.

7

De sakkunnigas förslag innebär, att de statliga och de icke-statliga skolorna

i förevarande hänseende skulle bliva jämställda, således att kostnaderna

för eftervård skulle få uppgå till högst 600 kronor för år; dock att

därest elev med hänsyn till begåvning, anlag och övriga omständigheter funnes

böra beredas särskild utbildning, sagda kostnader skulle få uppgå till

högst 1 200 kronor.

Enär anledning ej föreligger att i fråga om högre utbildning eleverna vid

de icke-statliga skolorna skola vara sämre ställda än eleverna vid de staten

tillhöriga skolorna och då merutgifterna för statsverket vid bifall till de sakkunnigas

förslag torde bliva relativt obetydliga, vill jag förorda detsamma.

Jämväl förslaget att stipendier för fortsatt utbildning i vissa fall skulle

kunna beviljas redan utskriven elev vill jag tillstyrka. Förutsättningen för

en dylik så att säga förlängd eftervård bör dock vara att en sådan befinnes

påkallad med hänsyn till uppfostringssyftet. På sätt de sakkunniga föreslagit

torde det få ankomma på Kungl. Majit att meddela närmare föreskrifter

rörande sättet för stipendiernas utdelande m. m. Stipendiebelopp bör ej

få överstiga högsta medgivna kostnaden för eftervård, d. v. s. 1 200 kronor

för år.

De sakkunniga hava jämväl behandlat frågan örn kostnaderna för

vård i skolor tillhörande harna- och ungdomsvården och

därmed sammanhängande utgifter. Bland annat hava de föreslagit, att

barnavårdsnämnderna befrias från nämnderna nu åvilande kostnader för

elev, som omhändertages å skyddshem. I fråga örn motiven för detta förslag

får utskottet hänvisa till propositionen, s. 36 och 37. Vidare hava de

sakkunniga ansett, att vissa andra med skyddshemsvården förbundna kostnader

för elev böra bestridas av statsmedel (se propositionen, s. 37 och 38).

I detta ämne har föredragande statsrådet anfört följande.

Vad till en början angår huvudfrågan, slopandet av de avgifter, som

barnavårdsnämnderna ha att erlägga till skolor tillhörande harna- och ungdomsvården

för därstädes omhändertagen ungdom, vill jag framhålla, att

ifrågavarande avgifter knappast kunna anses vara särskilt betungande för

kommunerna. Av sådan anledning anser jag tillräckliga skäl icke föreligga

att för närvarande tillstyrka de sakkunnigas förslag. Slopandet av avgifterna

kan emellertid komma att ingå som ett led i frågan om överförande

överhuvud på statsverket av vissa smärre utgifter för sociala ändamål, som

för närvarande åvila kommunerna. Frågan härom torde emellertid böra

avgöras i annat sammanhang.

Förslaget att ifrågavarande avgifter, vilka för närvarande erläggas av

barnavårdsnämnderna i förskott, i stället skulle inbetalas i efterskott anser

jag medföra en avsevärd förenkling i fråga örn sättet för avgifternas erläggande.

I ett par av de yttranden, som avgåvos över socialstyrelsens frarnslällning

örn en övergång till avgifternas erläggande i efterskott, uttalades

visserligen farhågor för att vissa skolor skulle ha svårt att med hänsyn till

sin ekonomi kunna genomföra en sådan omläggning. Då emellertid sådana

svårigheter, därest de uppstå, äro övergående, räknar jag med, att de ej

skola medföra några mera allvarliga olägenheter. Jag vill därför tillstyrka

nämnda förslag.

Vad angår de av de sakkunniga särskilt berörda utgifterna för transport

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 181.

av elev till sjukhus eller liknande inrättning samt elevs inställelse inför domstol

vill jag erinra om att socialstyrelsen och statskontoret i yttranden över

de sakkunnigas förenämnda promemoria den 25 september 1942 anfört, att

kostnaderna för överflyttning av elev till sjukvårdsinrättning och sinnesslöanstalt

åvilade barnavårdsnämnderna i enlighet med 36 § barnavårdslagen.

Beträffande kostnaderna för inställelse inför rätta ansåg statskontoret, att

även nämnda kostnader borde åvila barnavårdsnämnderna, där fråga vore

om inställelse på grund av åtal, som anställts för förseelse, begången före

intagning å skyddshem. Vad angick åtal för förseelse, som begåtts efter det

elev intagits å skyddshem för vård eller observation, anförde statskontoret,

att skyddshemmet måhända icke kunde undandraga sig att gälda de av inställelsen

föranledda kostnaderna, men ansåg, att dessa skulle kunna bestridas

av de inkomster — statsbidrag och kommunala bidrag m. m. — vilka

redan stöde till hemmets förfogande. Socialstyrelsen föreslog däremot sådan

ändring av skyddshemsstadgan, att bidrag skulle kunna utgå för inställelse

i sistnämnda fall.

För egen del vill jag beträffande här berörda kostnader föreslå sådan ändring

av skyddshemsstadgan att på sätt socialstyrelsen föreslagit kostnader

för inställelse inför rätta på grund av åtal för brott, som begåtts efter intagningen

å skola, tillhörande harna- och ungdomsvården, må bestridas av

statsmedel, övriga här avsedda kostnader anser jag i likhet med berörda

myndigheter böra åvila barnavårdsnämnderna på grund av stadgandet i

36 § barnavårdslagen.

I fråga örn kostnaderna för genomförandet av de föreslagna förändringarna

på förevarande område har föredragande statsrådet anfört

följande.

Med hänsyn till vad jag i det föregående förordat komma kostnaderna för

statsverket ej att bli av den storleksordning, som de sakkunniga räknat med.

Sålunda bortfalla helt de till en halv miljon kronor beräknade utgifter, som

skulle kommit att åvila statsverket, därest skyddshemsavgifterna skulle ha

slopats.

Kostnaderna för statsverket vid bifall till vad jag i det föregående förordat

avse till en början bidrag för inrättandet av de sju inackorderingshem,

vilka jag ansett böra komma till stånd under nästa budgetår. De genomsnittliga

bidragen för inrättandet av varje inackorderingshem torde med hänsyn

till vad jag tidigare föreslagit rörande storleken av föreståndareparets bostad

få beräknas till 11 000 kronor, därav 8 000 kronor för inventarieanskaffning

samt 3 000 kronor för bestridande av första årets hyra. Sammanlagda kostnaderna

för engångsbidrag till hemmens upprättande skulle således uppgå

till 77 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas under ett särskilt anslag

av reservationsanslags karaktär. Anslaget synes böra benämnas Skolor tillhörande

harna- och ungdomsvården: Bidrag till inrättande av inackorderingshem.

För täckande av underskott i hemmens drift, som kunna komma

att uppstå i anledning av att platser å hemmen stå vakanta, synes med hänsyn

till att hemmen erhålla bidrag till täckande av hela hyreskostnaden

under första året ej behöva beräknas några medel.

För arvoden åt de 2 konsulenter, vilka jag ansett böra försöksvis anställas

under nästa budgetår, torde böra beräknas ett belopp av 19 200 kronor. Jag

har härvid räknat med att de assistenter som kunna komma i fråga till dessa

befattningar, med hänsyn till löneklassplaceringen å sin ordinarie tjänst

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181.

9

skola vara berättigade till arvoden motsvarande 21 löneklassen. Kostnaderna

härför synas kunna belasta den under anslaget Skolor tillhörande barnaocli

ungdomsvården: Avlöningar upptagna anslagsposten avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal. Konsulenternas resekostnader torde få bestridas

från anslaget till Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Omkostnader.

De av mig förordade ändringarna i fråga om beräkningen av statsbidraget

till de icke statliga skolorna tillhörande harna- och ungdomsvården för bestridande

av eftervårdskostnaderna m. m. torde föranleda vissa merutgifter

för statsverket. Att beräkna dessa utgifter låter sig ej på förhand göra, men

några större belopp torde det ej komma att röra sig om.

För genomförandet av vissa av de av mig framlagda förslagen torde fordras

vissa ändringar i eller tillägg till gällande avtal mellan staten och de icke

statliga skolorna tillhörande harna- och ungdomsvården. Därest riksdagen

ej har något att erinra däremot, torde Kungl. Maj:t med styrelserna för

respektive skolor få träffa överenskommelser om de ändringar i avtalen,

som må föranledas av de här framlagda förslagen.

Beträffande tillsättande av personal vid statliga och icke

statliga skolor tillhörande harna- och ungdomsvården

ha de sakkunniga erinrat, att föreståndar-(rektors-)befattning vid skyddshem

för närvarande tillsättes av socialstyrelsen, sedan skyddshemmets styrelse

avgivit yttrande och förslag. Övriga ordinarie och icke-ordinarie befattningshavare

tillsättas av skyddshemmets styrelse, ordinarie dock först efter

förslag av skyddshemsinspektören.

De sakkunniga, som ansett denna tillsättningsform alltför omständlig, ha

föreslagit, att samtliga tjänster i högre lönegrad än den femte — med undantag

av chef för skola för manliga elever, som äro själsligt abnorma —

skola tillsättas av socialstyrelsen, sedan vederbörande lokala styrelse avgivit

yttrande i ärendet.

Föredragande statsrådet har för egen del anfört.

Den av de sakkunniga föreslagna ändrade ordningen för tillsättande av

tjänster vid skolor tillhörande harna- och ungdomsvården torde medföra förbättrade

möjligheter för den vid skolorna arbetande personalen att vinna befordran

inom organisationen i dess helhet och därmed .större utsikter att på

varje befattning placeras den för befattningen lämpligaste. Då samtidigt den

av de sakkunniga föreslagna ordningen torde tillförsäkra den lokala skolstyrelsen

erforderligt inflytande vid tillsättningsärendenas behandling, har jag

ansett mig böra förorda, att de sakkunnigas förslag vinner tillämpning vid

de statliga skolorna från och med nästa budgetår. Frågan örn införandet av

en motsvarande ordning för tjänstetillsättningar vid de icke-statliga skolorna

torde få bliva beroende på de bestämmelser härom, som kunna komma

att inflyta i avtalen med skolornas huvudmän.

Anslagsbehovet för budgetåret 1946/47

I skrivelse den 10 december 1945 har socialstyrelsen framlagt förslag

rörande beräkningen av medelsbehovet för skyddshemsvården under budgetåret

1946/47.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 181.

Statskontoret, allmänna lönenåmnden och byggnadsstyrelsen ha avgivit

utlåtanden i ärendet.

Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Avlöningar. Ifrågavarande

anslag är för innevarande budgetår upptaget till 770 000 kronor.

I sin ovannämnda skrivelse den 10 december 1945 har socialstyrelsen —

under erinran att styrelsen den 29 juni 1945 erhållit i uppdrag av Kungl.

Maj:t att verkställa utredning rörande frågan om reglering av arbetstiden

för vissa personalgrupper vid statens skyddshem, framhållit att arbetstiden

för den personal, vars arbetstid ej vore reglerad, varierade i hög grad, men

att den vore mycket lång för en stor del av personalen. Till belysning därav

har styrelsen lämnat vissa i propositionen återgivna uppgifter rörande arbetstidens

längd för vissa befattningshavarekategorier, utvisande att arbetstiden

varierade mellan 51 och 61,5 timmar per vecka. I anslutning härtill har

styrelsen hemställt om medel för åstadkommande av begränsning av arbetstiden.

Socialstyrelsen har vidare upptagit frågan om löneställningen för rektorer

och folkskollärare vid skolorna för kvinnlig ungdom. Härom har styrelsen

anfört följande.

Medan rektorerna vid motsvarande skolor för manlig ungdom placerats i

lönegraderna Eo 25 och Eo 23, ha rektorerna vid skolorna för kvinnlig ungdom

placerats i lönegraden A 19. Folkskollärare och assistenter vid skolorna

för manlig ungdom ha placerats i lönegraden A 19 medan folkskollärarinnorna

vid skolorna för kvinnlig ungdom placerats en lönegrad lägre.

Denna lönemässiga skillnad mellan manliga och kvinnliga befattningshavare

i likartad tjänsteställning bör enligt socialstyrelsens mening ej längre

upprätthållas. Erfarenheten har visat, att de kvinnliga rektorernas ansvar

och arbetsbörda är väl så stor som de manligas. Vad beträffar lärarna anser

styrelsen, att skillnaden i arbetsbörda mellan manliga och kvinnliga befattningshavare

ej är av beskaffenheten att motivera den rådande olikheten i

löneställning.

Styrelsen vill därför föreslå, att rektorerna vid Sonestorps yrkes- och

hemskola, Brättegårdens yrkesskola och Broby skolhem uppflyttas till lönegraden

Eo 23, varvid 3 tjänster som rektor i lönegraden A 19 kunna överföras

till övergångsstat. Vidare föreslår styrelsen, att 3 tjänster såsom folkskollärarinna

i lönegraden A 18 förändras till två befattningar såsom folkskollärare

i lönegraden A 19 (Broby) och en befattning som assistent i lönegraden

A 19 (Brättegården).

Med hänsyn till det genom den pågående utvidgningen av Långanäs yrkesskola

ökade elevantalet har socialstyrelsen jämväl föreslagit, att från och

med budgetåret 1946/47 följande nya befattningar inrättas vid skolan, nämligen

1 assistent (A 19), 2 skötare (Ex 6), 1 nattvakt (Ex 5), 1 gårdskarl

(Ex 5) och 1 biträde, sistnämnda befattningshavare med lön enligt löneplan

V.

Socialstyrelsen har vidare föreslagit, att vid Hornö hemskola, vilken jämlikt

beslut av innevarande års riksdag övertagits av staten, för budgetåret

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181.

11

1946/47 beräknas följande personal: en rektor (Ex 19), 3 lärarinnor i hushållsgöromål

och 2 lärarinnor i kvinnlig slöjd i lönegrad Ex 15 samt en tvättförestånderska

med lön enligt löneplan V. Kostnaderna för den föreslagna

personalförstärkningen vid Långanäs och för personalen vid Hornö lia beräknats

till 10 044 respektive 23 280 kronor.

Föredragande statsrådet Mossberg har anfört följande.

Den ökning av medelsbehovet för nästa budgetår, som socialstyrelsen

ansett påkallad, åsyftar —- i den mån den ej hänför sig till automatiska utgiftsstegringar

eller behov av ytterligare personal i anledning av utvidgningen

av Långanäs eller övertagandet av Hornö — i huvudsak att möjliggöra

en förkortning av arbetstiden för viss del av den vid skolorna tillhörande

harna- och ungdomsvården anställda personalen. Av de av socialstyrelsen

meddelade upplysningarna rörande arbetstiden för den här avsedda

personalen framgår, att nämnda tid är osedvanligt lång. Styrelsen har

föreslagit, att en organisationsundersökning skall verkställas för utrönande

av i vad mån arbetstiden kan begränsas genom rationaliserande åtgärder.

Emellertid anser styrelsen, att utan att avvakta resultatet av nämnda undersökning

—- vilken beräknas taga förhållandevis lång tid i anspråk — redan

från och med ingången av nästa budgetår vissa åtgärder böra vidtagas för

nedbringande av arbetstiden. I sådant syfte föreslår styrelsen dels inrättandet

av vissa extra tjänster vid Sonestorp, Brättegården och Broby, dels

ock anvisande av ett klumpbelopp å 50 000 kronor för anställande av ytterligare

personal.

På min hemställan har Kungl. Maj:t den 1 mars 1946 beslutat låta verkställa

en organisationsundersökning vid här avsedda skolor. I samband härmed

synes en översyn av personalorganisationen vid skolorna böra komma

till stånd. På grund härav anser jag mig ej nu kunna tillstyrka inrättandet

av de av styrelsen föreslagna extra tjänsterna. Då emellertid behov torde föreligga

av en viss nedsättning av arbetstiden redan från och med nämnda budgetår,

vill jag ej motsätta mig styrelsens förslag att ett klumpbelopp måtte

anvisas för ändamålet. Med hänsyn till att jag ansett mig böra avstyrka de

föreslagna extra tjänsterna, synes det av styrelsen äskade beloppet böra höjas

från 50 000 till 60 000 kronor. Med frånräknande av det för närvarande för

övertidsersättningar avsedda beloppet, 10 500 kronor, stannar höjningen vid

i runi tal 50 000 kronor. Beloppet, som bör få användas för anställande av

tillfällig personal, torde få disponeras av styrelsen för förkortning av arbetstiden

vid de skolor, där detta är mest av behovet påkallat.

Med hänsyn till den förestående utredningen rörande personalorganisationen

anser jag, att med ställningstagandet till frågan örn de kvinnliga rektorernas

och lärarnas löneställning ävenledes bör anstå. Ej heller anser

jag mig nu kunna tillstyrka styrelsens förslag örn inrättandet av kontorsbiträdestjänster

vid vissa skolor.

Jag övergår härefter till att beräkna medelsbehovet under de .särskilda

anslagsposterna.

Posten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, vilken

för innevarande budgetår är upptagen lill 217 000 kronor, bör lill en början

höjas med i runi tal 10 000 kronor för tillgodoseende av förväntade

iöneklassuppflyllningar samt uppfattning till högre dyrortsgrupp av Sundbo

yrkesskola. Då den av socialstyrelsen föreslagna förändringen av en tjänst

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 181.

sorn biträdande lärarinna, tillika husmoder, vid Lövsta skolhem till en

tjänst som folkskollärare synes mig motiverad, vill jag tillstyrka denna

förändring. Liksom övriga tjänster för kvinnliga folkskollärare bör även

ifrågavarande tjänst vara placerad i 18 lönegraden. Härav föranlett ökat

medelsbehov utgör omkring 700 kronor. Då jag i övrigt ej anser mig för

närvarande kunna biträda de av styrelsen framförda förslagen om uppförande

av personal å ordinarie stat, skulle alltså förevarande anslagspost

behöva upptagas till (217 000 + 10 000 + 700) 227 700 kronor.

Vad angår posten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, bör denna uppräknas med 600 kronor

avseende arvode åt den verkställande ledamoten vid Hornö. Med hänsyn

till utökningen av Östra Spång tillstyrker jag jämväl, att arvodet till den

verkställande ledamoten vid denna skola höjes med 200 kronor till 600

kronor. Då de av socialstyrelsen föreslagna förändringarna av arvodena till

de verkställande ledamöterna vid Broby och Brättegården ej synts mig tillrackligt

motiverade, har jag ej kunnat tillstyrka desamma. Posten, som

för närvarande är beräknad till 8 200 kronor, bör alltså höjas till 9 000

kronor.

Posten till avlöningar till övrig ick e-o rdinarie person

al, vilken för innevarande budgetår är upptagen till 449 500 kronor

bör i första hand höjas med det av mig föreslagna beloppet för ernående

av viss arbetstidsbegränsning, 50 000 kronor, samt med det belopp, 10 800

kronor, som av socialstyrelsen anses erforderligt för bestridande av ökade

lönekostnader i anledning av löneklassuppflyttningar och uppfattning av

Sundbo i högre dyrortsgrupp. Vidare böra under posten beräknas medel

för avlönande av de två konsulenterna för eftervården, för vilket ändamål

bör beräknas ett belopp av 19 200 kronor.

Härutöver bör under posten beräknas medel för att tillgodose det i anledning

av utökningen av platsantalet vid Långanäs erforderliga ytterligare

personalbehovet. Da samtliga nya befattningar torde böra uppföras å extra

stat, uppgå grundlönerna till nämnda personal till omkring 14 900 kronor,

bör avlönande av personalen vid Hornö, som under innevarande budgetår

övertages av statsverket, räknar jag i likhet med socialstyrelsen med ett belopp

av i avrundat tal 23 300 kronor.

Styrelsens förslag att rektorerna vid Långanäs och Östra Spång i anledning

av utvidgningen av nämnda skolor måtte uppflyttas från lönegraden Eo 23

till lönegraden Eo 25 vill jag tillstyrka. Härav ökat medelsbehov utgör under

förevarande anslagspost omkring 800 kronor.

Slutligen vill jag tillstyrka styrelsens förslag att under posten beräkna ett

särskilt belopp av 3 700 kronor för ersättning till praktikanter samt att höja

det för vikarier avsedda beloppet med 6 000 kronor.

Anslagsposten kan i enlighet härmed beräknas till (449 500 + 50 000 +

10 800 + 19 200 + 14 900 + 23 300 + 800 + 3 700 + 6 000) 578 200 kronor.

Posten torde i likhet med vad som är fallet under löpande budgetår böra

upptagas med förslagsvis beräknat belopp, som icke må utan Kungl. Majits

medgivande överskridas, därvid för sådant medgivande böra gälla de förut

angivna förutsättningarna med det tillägg, att överskridande bör av Kungl.

Majit kunna medgivas, därest så befinnes erforderligt för förstärkning av

personalen i anledning av utbyggnaden av Östra Spång.

Utgifterna för rörligt tillägg torde kunna beräknas till 104 10C

kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181.

13

De sammanslagna avlöningskostnaderna under nästa budgetår skulle sålunda

uppgå till (227 700 + 9 000 + 578 200 + 104 100) 919 000 kronor.

Förslagen om förändring av tjänsten som biträdande lärarinna, tillika husmoder,

vid Lövsta (A 11) mot en tjänst som folkskollärare (A 18) samt om

uppflyttning av rektorerna vid Långanäs och Östra Spång från lönegraden

Eo 23 till lönegraden Eo 25 föranleda ändring i personalförteckningen. Vissa

ändringar av tjänstebenämningarna föranledas jämväl av lagen den 15 juni

1945 om kvinnors behörighet att innehava statstjänst.

Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Omkostnader.

Ifrågavarande förslagsanslag är för innevarande budgetår anvisat med ett

belopp av 1 000 000 kronor.

I sin ovannämnda skrivelse har socialstyrelsen anmält ökat medelsbehov

för flertalet av de från omkostnadsstaten bestridda utgiftsändamålen. Sålunda

erfordrades höjning av delposten till övriga expenser för att möjliggöra

förenklingar i kontorsarbetet genom förbättrad kontorsutrustning.

Vad anginge anslagsposten till övriga utgifter förelåge bl. a. behov av förbättrad

köksutrustning samt större nyanskaffning av linne. Delposten till

beklädnad hade under flera år befunnits för knappt tillmätt. Enär vid

byggnadsbesiktning betydande brister i byggnadsunderhållet blivit blottade,

erfordrades höjning av delposten till underhåll av byggnader.

Styrelsen har vidare framhållit, att det mött svårigheter att erhålla kompetenta

och lämpliga läkare för uppgiften såsom rådgivande psykiater vid

skyddshemmen. Orsaken härtill hade varit att den fastställda ersättningen

—- vilken för närvarande varierade mellan 400 och 900 kronor — synts

alltför låg. Från de i verksamheten engagerade läkarna samt från barnpsykiatriska

föreningen hade hemställts om ändrade ersättningsgrunder.

Socialstyrelsen har i anslutning härtill föreslagit, att ersättningen uppdelas

i ett grundarvode och en besöksersättning. Grundarvodet skulle beräknas

med utgångspunkt från platsantalet vid skolan och utgöra lägst 120 kronor

samt högst 600 kronor vid de statliga skolorna och 300 kronor vid de icke

statliga. Besöksarvodet borde bestämmas till 75 kronor per besök, varvid

beräknades 6 besök om året vid flertalet skolor. Härjämte skulle utgå

rese- och traktamentsersättning.

Beträffande omkostnadsanslaget har föredragande statsrådet anfört följande.

Posten till sjukvård m. m. åt befattningshavare, vilken för innevarande

budgetår höjts med 1 000 kronor, torde i avvaktan på vidare erfarenhet

rörande utgifterna för ändamålet kunna upptagas till ett belopp av

3 500 kronor.

Posten till reseersättningar torde med hänsyn till belastningen

under senast förflutna budgetår samt med beaktande av alt härifrån jämväl

skola bestridas reseersättningar åt de föreslagna konsulenterna för eftervården,

böra upptagas till det av socialstyrelsen föreslagna beloppet eller 40 000

kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 181.

Mot socialstyrelsens beräkning av utgifterna för bränsle, lyse och vatten

har jag med hänsyn till belastningen under sistförflutna budgetår intet att

erinra. Jag uppskattar alltså dessa utgifter till 200 000 kronor, vilket innebär

en höjning i jämförelse med löpande budgetår med 20 000 kronor. För övriga

expenser räknar jag med ett från 22 000 till 26 000 kronor förhöjt belopp.

Det sammanlagda medelsbehovet för expenser skulle alltså uppgå till

(200 000 + 26 000) 226 000 kronor.

Vad beträffar posten till övriga utgifter har jag intet att erinra mot

socialstyrelsens förslag vad angår kostnader till underhåll av byggnader, renhållning,

utspisning, beklädnad samt diverse. Jag beräknar således dessa delposter

till respektive 75 000. 30 000, 355 000, 175 000 samt 17 000 kronor.

För inköp och underhåll av inventarier torde få avses ett oförändrat belopp

av 35 000 kronor. Jag har ansett mig böra godtaga vad styrelsen föreslagit

rörande ersättning till rådgivande psykiater vid skolorna. Posten till hälsooch

sjukvård torde med hänsyn därtill behöva uppräknas till förslagsvis

35 000 kronor. De sakkunniga lia föreslagit, att eleverna vid avgången från

skolan skulle få behålla av dem använda läroböcker. I regel anser jag detta

ej b»ra medgivas. I vissa fall kunna emellertid skäl tala för att elev får

behålla läroböckerna. Jag anser därför, alt detta undantagsvis må kunna

medgivas. ° Delposten till undervisning samt kostnader för idrotts- och lekmateriel,

å vilken belastningen för det senast förflutna budgetåret utgjort

32 971 kronor, torde böra upptagas till 25 000 kronor. Med hänsyn till vad

jag tidigare förordat i fråga om underlättande för eleverna att besöka hemorten

torde beloppet till elevbelöningar böra höjas med 5 000 kronor till

30 000 kronor. Vad slutligen angår delposten till eftervård och utackordering

torde jämväl denna delpost behöva höjas för tillgodoseende av de i det

föregående tillstyrkta förslagen i fråga örn förhöjda belopp för bestridande

av eftervårdskostnader samt förslaget om att stipendium för vidare utbildning

skulle kunna tilldelas jämväl slutligt utskriven elev. Sistnämnda delpost

torde i anledning härav på säll styrelsen föreslagit böra uppräknas till

44 000 kronor. Anslagsposten kan alltså uppskattas till sammanlagt 821 000

kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår beräknas i enlighet härmed till 1 090 500

kronor.

Statens skolor tillhörande harna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m. Socialstyrelsen har under förevarande anslagsrubrik till en början

anhållit, att medel för vissa år 1944 å allmän beredskapsstat II uppförda

byggnadsarbeten vid statens skyddshem måtte upptagas å riksstaten för

budgetåret 1946/47. Till följd av prisstegring å byggnadsmateriel har ny

beräkning av kostnaderna företagits. En närmare redogörelse för ifrågavarande

byggnadsarbeten har lämnats i propositionen nr 281/1944.

Härutöver har socialstyrelsen hemställt om anslag till ytterligare byggnadsföretag

vid vissa skolor, däribland Gräskärr.

Föredragande statsrådet har för egen del anfört följande.

Rådande arbetskrafts- och materialförsörjningssvårigheter göra, att återhållsamhet

alltjämt mäste iakttagas vid anvisande av medel för bvggnads
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ist
-

ia

företag vid statliga institutioner. Med hänsyn härtill har jag ansett mig endast

delvis kunna tillmötesgå de av socialstyrelsen gjorda äskandena.

Vad till en början angår de å allmän beredskapsstat II för budgetåret

1944/45 uppförda arbetena vill jag tillstyrka, att å riksstaten för nästa budgetår

anvisas medel för uppförande av rektors- och lärarbostäder vid Folåsa

samt för uppförande av svinhus vid Brättegården. Kostnaderna för ifrågavarande

byggnadsarbeten hava numera beräknats till 104 500 respektive 7 000

kronor. Mot dessa beräkningar synes i och för sig intet vara att erinra. Vad

angår nyssnämnda bostäder vid Folåsa anser jag emellertid att, innan medel

ställas till förfogande för dessas uppförande, en undersökning bör verkställas

för utrönande i vad mån kostnadsbesparingar kunna göras genom att

såväl rektors- som lärarbostäder sammanföras till en byggnad, till exempel

i form av rådhus. De vid Johannisberg föreslagna arbetena synas böra anstå

tills vidare.

I fråga örn Lövsta vill jag tillstyrka, att medel för nästa budgetår beräknas

för uppförande av de å beredskapsstaten uppförda byggnadsarbetena, en

bostad för lärare och två personalbostadshus. Även beträffande dessa byggnadsarbeten

bör undersökas i vad mån besparingar kunna göras genom en

sammanslagning av sistnämnda båda hus. Kostnaderna torde bär böra upptagas

till de av socialstyrelsen beräknade eller tillhopa 97 500 kronor.

Beträffande de vid Gräskärr föreslagna arbetena anser jag, att med uppförandet

av den begärda lärarbostaden tills vidare kan anstå. Däremot vill

jag förorda, att medel nu äskas för uppförande av dubbelbus för befattningshavare

samt ett bostadshus för arbetsledare. Kostnaderna för dessa byggnader,

inklusive utgifter för yttre ledningar samt administration och diverse,

kunna, enligt vad jag inhämtat, beräknas till 76 000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för förenämnda av mig tillstyrkta byggnadsarbete

skulle alltså komma att uppgå till (104 500 + 7 000 + 97 500 + 76 000)

285 000 kronor.

I detta sammanhang vill jag anmäla ett av socialstyrelsen i skrivelse den

1 december 1945 angående överskridande av delposten till underhåll av byggnader

i omkostnadsstaten för statens skyddshem för budgetåret 1945/46 framfört

behov av bland annat anordnande av kylrum samt anskaffande av avhärdningsaggregat

vid Forsane samt anskaffande av kylaggregat vid Brättegården.

Med avseende å behovet av kylrummet vid Forsane anförde styrelsen,

att avsaknaden av ett sådant förorsakade stora svårigheter vid lagring och

förvaring av matvaror. Hemmets relativt stora jordbruk försåge hushållet

med fläsk och kött. Slakt kunde under nuvarande förhållanden emellertid

icke företagas, vilket givetvis vore en ekonomisk nackdel. Beträffande avhärdningsaggregatet

framhölls att vid undersökning av kemiska kontrollbyrån

vattnet befunnits vara otillfredsställande såsom dricks- och bushållsvatten.

Vad angår kylaggregatet vid Brättegården anförde styrelsen, att kostnaderna

för isupptagning och isbinge kunde undvikas genom anskaffandet av

aggregatet, varjämte möjligheterna ökades att tillvarataga matvaror samt

produkter från jordbruk och trädgård.

Kostnaderna för kylrummet samt avliärdningsaggregatet vid Forsane ha

beräknats till 7 ()()() respektive 1 500 kronor, medan kylaggregatet vid Brättegården

beräknats lill 7 000 kronor. Sammanlagda kostnaderna skulle alltså

utgöra 15 500 kronor.

Då kostnaderna för bär avsedda arbeten och anskaffningar, vilka torde

kunna betraktas sorn angelägna, ej böra belasta den post under omkostnads
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 181.

anslaget, som avsetts för underhåll av byggnader, böra medel för ändamålet

äskas under här ifrågavarande anslag.

Anslagets slutsumma skulle alltså bliva 300 500 kronor.

Å anslaget till Statens skyddshem: Byggnadsarbeten m. m. vid utgången

av innevarande budgetår förefintlig reservation torde få överföras till här

förevarande anslag.

Statsrådet har slutligen framhållit, att genomförandet av det av honom

förordade byggnadsprogrammet blir beroende av situationen med avseende

å arbetskrafts- och materialförsörjningen.

Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande harna- och ungdomsvården.

För ifrågavarande ändamål är i. gällande riksstat upptaget ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

Socialstyrelsen har i sin framställning rörande medelsbehovet för nästa

budgetår utgått från gällande avtal med städerna Stockholm och Göteborg

samt de enskilda sammanslutningar och stiftelser, vilka bedriva icke statlig

skyddshemsverksamhet.

I enlighet med riksdagens nyligen fattade beslut örn förstatligande av

Hornö hemskola bär denna i propositionen borträknats från ifrågavarande

grupp av skolor.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Vad till en början angår frågan örn statsbidrag till stiftelsen Anna-Lisa

Lidbecks uppfostringsanstalt i Lidköping för anställande av en assistent vid

Margretelunds jordbrukshem som ledare för elevernas fritidssysselsättning

m. m. vill jag biträda förslaget, att bidrag av statsmedel må utgå med 3 000

kronor för avlönande av en sådan befattningshavare jämväl under budgetåret

1946/47. Däremot anser jag mig för närvarande icke kunna tillråda

utfästelse örn att medel under löpande avtalsperiod årligen skola ställas till

förfogande för sådant ändamål.

För att möjliggöra för elev att någon gång under året besöka hemorten bör

i likhet med vad jag förordat för de statliga skolornas del till bidrag till hemresor

få disponeras visst belopp, vilket torde böra begränsas till högst 5 000

kronor. Beloppet torde få av socialstyrelsen fördelas mellan de olika ickestatliga

skolorna.

Vad angår socialstyrelsens framställning i fråga om täckande av uppkomna

driftunderskott vid Håkanstorps yrkesskola, Bistaborgs yrkes- och

hemskola, Morängens yrkesskola samt Skarvik-Tallåsens skolhem och yrkesskola

anser jag mig med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört böra tillstyrka,

att nämnda skolor beviljas bidrag av statsmedel för täckande av de

uppkomna driftunderskotten. I likhet med statskontoret anser jag, att som

villkor härför bör uppställas, att statsverket erhåller ökat inflytande och

kontroll över skolornas skötsel i ekonomiskt hänseende. Innan bidragen beviljas,

böra därför förhandlingar upptagas mellan styrelserna för respektive

skolor samt statsverket rörande den lämpligaste formen för erhållande av

sådan kontroll och inflytande. Därvid bör övervägas, huruvida icke som

villkor för statsbidrag bör föreskrivas, att skolornas utgiftsstater i fortsättningen

skola i förväg granskas av socialstyrelsen.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181.

17

Till frågan om bidrag till Göteborgs diakonissällskap för täckande av vissa

merkostnader för byggnadsarbeten vid Härsjögårdens yrkesskola återkommer

jag i det följande.

Oaktat belastningen å förevarande anslag under budgetåret 1944/45 något

överstigit det anvisade beloppet, 1 000 000 kronor, anser jag tillräcklig anledning

ej föreligga att föreslå någon förändring i nämnda, även för innevarande

budgetår fastställda belopp.

Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande harna- och

ungdomsvården. För här avsedda ändamål har under rubriken Fortbildningskurs

för befattningshavare vid skyddshem för innevarande budgetår

anvisats ett reservationsanslag av 13 000 kronor. Kursen är beräknad för

40 deltagare och är avsedd att bibringa viss av den vid här ifrågavarande

skolor anställda personalen de särskilda insikter i psykologi och pedagogik,

som erfordras för ett rätt handhavande av det klientel, som omhändertagits

å skolorna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av medel för anordnande under

nästa budgetår av en liknande fortbildningskurs. Kostnaderna ha beräknats

till samma belopp som för innevarande budgetår.

Bidrag till inrättande av inackorderingshem. Kungl. Majit har föreslagit

anvisande av ett reservationsanslag å 77 000 kronor för rubricerade ändamål.

För den närmare innebörden av förslaget har redogjorts ovan.

Ytterligare lån till Göteborgs diakonissällskap för vissa byggnadsarbeten

vid Härsjögårdens yrkesskola. Enligt beslut av 1941 års riksdag beviljade

Kungl. Majit den 28 juni 1941 Göteborgs diakonissällskap, mot säkerhet i

inteckning, ett räntefritt lån å 140 500 kronor, avsett för om- och tillbyggnad

av huvudbyggnaden å Härsjögårdens yrkesskola, samt för uppförande

av en annexbyggnad, uppförande av ladugårdsbyggnad och omändring av

en ekonomibyggnad till svin- och hönshus. Det av riksdagen för ändamålet

anvisade anslaget uppgick till 143 000 kronor.

Byggnadsföretaget har dragit en merkostnad av 11 630 kronor 77 öre på

grund av höjda arbetslöner, transportkostnader och virkespriser. Socialstyrelsen

har föreslagit, att sällskapet gottgöres för de ökade kostnaderna.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Med hänsyn till vad i ärendet upplysts finner jag skäligt, att anslag beviljas

av statsmedel för täckande av de merkostnader på grund av ökade byggnadskostnader,

som åsamkats Göteborgs diakonissällskap för här avsedda

byggnadsarbeten vid Härsjögårdens yrkesskola. Sällskapet bör på sätt statskontoret

föreslagit beredas täckning genom beviljande av lån av statsmedel

å det felande beloppet, i runt tal 11 600 kronor. Anslag för ändamålet torde

böra anvisas å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd samt benämnas

Ytterligare lån till Göteborgs diakonissällskap för vissa byggnadsarbeten

vid Härsjögårdens yrkesskola.

Bihang till riksdagens protokoll 19■Hi. 6 sami. Nr 181—185. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 181.

Motionerna.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fru Alm m. fl. (1:274) och den andra inom andra kammaren av fröken

Nygren m. fl. (II: 430), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta i enlighet

med socialstyrelsens i propositionen 187 redovisade förslag om viss

löneuppflyttning av de kvinnliga rektorerna och folkskollärarna vid skolor

tillhörande harna- och ungdomsvården,

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fru Svenson m. fl. (1:275) och den andra inom andra kammaren av

herrar Pettersson i Dahl och Hansson i Skegrie (11:429), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte besluta att kommunerna befrias från de avgifter

barnavårdsnämnderna ha att erlägga till skolor tillhörande harna- och

ungdomsvården,

dels ock en inom andra kammaren av herr Persson i Ihlandafors väckt

motion (II: 439), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att inrättandet

av inackorderingshem för pojkar och flickor -— där även försöksutskrivna

elever från skyddshem skola placeras -—- skall handhavas av staten och

kommuner samt att icke överlämna till I.O.G.T., annan enskild organisation

eller sammanslutning att inrätta, sköta eller förvalta de ifrågavarande inackorderingshemmen.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för berörda förslag, får utskottet

hänvisa till motionerna I: 274, II: 429 och II: 439.

Utskottet.

Det föreslagna utbytet av beteckningen skyddshem mot benämningen skolor

tillhörande harna- och ungdomsvården har tillstyrkts av andra lagutskottet

i dess utlåtande nr 29 i anledning av propositionen (nr 186) med

förslag till lag angående ändring i barnavårdslagen. Därvid har andra lagutskottet

föreslagit, att yrkesskolorna skola erhålla beteckningen yrkeshem.

Föredragande statsrådet har framhållit, att omhändertagandet av yngre

person å skola tillhörande harna- och ungdomsvården medför viss risk för

att den omhändertagnes förmåga att sörja för sig själv slappas, emedan anstaltslivet

som regel ej förutsätter några initiativ eller någon självverksamhet

från den omhändertagnes sida för att han skall erhålla sitt uppehälle.

En fara föreligger för att elev misslyckas att taga hand om sig, då han ej

längre har skolans omedelbara stöd att lita till. Med de framlagda förslagen

till förbättrad eftervård av villkorligt utskrivna elever avses att bevara de

under vistelsen vid skolan vunna resultaten. Utskottet finner åtgärder i detta

syfte synnerligen välmotiverade. De innebära en förbättring av den omvårdnad

som avses med dessa skolor, samtidigt som de kunna antagas möjliggöra

en kortare anstaltsvistelse och därmed nedbringa kostnaderna för

den ifrågavarande verksamheten.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181.

19

Möjligheterna att anskaffa lämpliga fosterhem äro förhållandevis små när

det gäller äldre elever, vilka fortsätta en påbörjad yrkesutbildning eller som

kunna försörja sig själva som yrkesarbetare. Förslaget att för denna kategori

försöksvis anordna ett antal mindre inackorderingshem efter mönster av

de så kallade Eskilstunahemmen, sju under nästa budgetår, tillstyrker utskottet.

I likhet med de sakkunniga och Kungl. Majit anser utskottet, att

detta försök icke lämpligen bör utföras i statlig eller kommunal regi. Utskottet

avböjer alltså det yrkande i detta ämne som framlagts i motionen

II: 439.

De sakkunniga ha ansett, att örn inackorderingshemmen skulle fylla sin

uppgift måste de bilda ett nät över hela landet. De borde därför igångsättas

av en vittutgrenad men ändå fast organisation, vilken tillika förfogade över

personer, som kunde duga till ledare för verksamheten. De sakkunniga ha

icke ansett, att någon viss organisation borde erhålla monopol på verksamheten.

Sedan denna väl börjat växa fram, borde det stå olika sammanslutningar

fritt att ansöka om bidrag för uppförande av inackorderingshem.

Utskottet ansluter sig till dessa principiella synpunkter på frågan om huvudmannaskapet

för inackorderingshemmen. Då en organisation inom nykterhetsrörelsen

av de skäl de sakkunniga anfört synes bäst lämpad för ändamålet

och I.O.G.T. är den mest omfattande riksorganisationen inom denna

rörelse, har utskottet ej något alt erinra mot, att början göres i samarbete

med nämnda organisation på sätt Kungl. Majit har föreslagit.

Inom utskottet har ifrågasatts, huruvida behov föreligger av särskilda

konsulenter för den eftervårdande verksamheten. Emellertid har för utskottet

framhållits, att de harna- och ungdomsvården tillhörande skolorna

ha stora upptagningsområden, i regel hela landet eller stora delar därav, och

att genom Kungl. Majits förslag skulle skapas ett organ för övervakning

motsvarande skyddskonsulenterna inom fångvården, vilket skulle i hög grad

underlätta för skolornas ledning att ordna för de utskrivna. Vidare har

framhållits, att det för inackorderingshemmen vore av största betydelse

att för råd och anvisningar lia tillgång till en läkepedagogiskt skolad person.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka Kungl. Majits förslag örn medelsanvisning

till avlönande av två konsulenter för ifrågavarande uppgifter. Utskottet

förutsätter, att arbetsanskaffning skall ordnas i samarbete med den

offentliga arbetsförmedlingen och att konsulenternas verksamhet för arbetsberedning

alltså i regel skall begränsas till att underlätta kontakten mellan

de försöksvis utskrivna och arbetsförmedlingen. Omfattningen av de arbetsuppgifter,

vilka skulle komma att åvila konsulenterna, kan icke med

någon grad av säkerhet bedömas innan erfarenhet vunnits örn deras verksamhet.

Givetvis böra icke flera konsulentbefattningar tillsättas än vad som

svarar mot det för deni avsedda arbetsprogrammet.

Vidkommande kostnaderna för vård i skolor tillhörande harna- och ungdomsvården

har föredragande statsrådet icke ansett tillräckliga skäl före
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 181.

ligga att för närvarande tillstyrka ett av de sakkunniga framlagt förslag om

slopande av de avgifter, som barnavårdsnämnderna lia att erlägga till skolorna

för därstädes omhändertagen ungdom. I anledning av yrkandet i de

likalydande motionerna 1:275 och 11:429 örn avgiftsbefrielse för kommunerna,

vill utskottet framhålla, att de sakkunniga anfört vägande skäl för

sitt nämnda förslag. Utskottet förutsätter, att åtgärder vidtagas för avgifternas

upphörande men anser sig icke böra för nästa budgetår tillstyrka

ändring i Kungl. Maj:ts förslag.

Socialstyrelsen har framhållit, att rektorerna vid skolorna för kvinnlig

ungdom äro hänförda till lönegraden A 19 medan rektorerna för motsvarande

skolor för manlig ungdom placerats i lönegraderna Eo 25 och Eo 23.

Även för folkskollärare och assistenter föreligger en skillnad av en lönegrad

i lönesättningen vid skolorna för kvinnlig respektive manlig ungdom.

Styrelsen har ansett, att denna lönemässiga skillnad mellan manliga och

kvinnliga befattningshavare i likartad tjänsteställning ej längre bör upprätthållas.

Föredragande statsrådet har framhållit, att en organisationsundersökning

vid skolorna är beslutad, och alt en översyn av personalorganisationen

är avsedd att komma till stånd i samband därmed. Med hänsyn

härtill har statsrådet ansett, att med ställningstagandet till frågan örn de

kvinnliga rektorernas och lärarnas löneställning bör anslå. I de likalydande

motionerna 1:274 och 11:430 har yrkats bifall till av socialstyrelsen med

nämnda motivering föreslagna lönegradsuppflyttning av de kvinnliga rektorerna

och folkskollärarna.

Utskottet vill erinra, att riksdagen nyligen i anledning av i båda kamrarna

väckta motioner i skrivelse till Kungl. Maj:t (nr 255) anhållit om utredning

av likalönsfrågan inom statsförvaltningen. Bärna- och ungdomsvården

tillhörande skolor utgöra en av de delar av förvaltningen, vilka böra

bliva föremål för särskild uppmärksamhet vid nämnda utredning. Utskottet

anser sig förhindrat tillstyrka, att likalönsfrågan blir föremål för särskilt

avgörande i avseende å nämnda skolor, innan den av riksdagen begärda

utredningen kommit till stånd. Med hänsyn jämväl till vad föredragande

statsrådet anfört torde alltså tills vidare böra anstå med beslut i den

i motionerna I: 274 och II: 430 väckta frågan. Emellertid vill utskottet med

anledning av förhållandena vid dessa skolor understryka angelägenheten

av att erforderliga utredningar bliva skyndsamt utförda.

Propositionen har ej i övrigt givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionerna I: 274 och II: 430

a) godkänna följande personalförteckning för statens skolor

tillhörande harna- och ungdomsvården:

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 181. 21

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 chef, tillika läkare.......................... A 28

1 avdelningsföreståndare, tillika redogörare____ A 20

1 » , » lärare ........ A 20

10 assistenter ................................ A 19

3 folkskollärare ............................ A 19

3 rektorer .................................. A19

4 folkskollärare ............................ A18

1 avdelningsföreståndare .................... A17

4 lärarinnor i hushållsgöromål .............. A15

4 > » kvinnlig slöjd ................ A15

12 lärare i yrkesämne ........................ A12

1 biträdande lärare .......................... All

2 husmödrar, tillika biträdande lärare ........ All

6 arbetsledare............................... A 10

1 arbetsledare, tillika vårdare ................ A 10

4 trädgårdsmästare .......................... A 10

1 avdelningssköterska........................ A 8

4 vårdare................................... A 8

9 husmödrar ................................ A 6

3 skötare ................................... A 6

1 tvättföreståndare .......................... A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad ån 20:e.

Befattning Lönegrad

7 rektorer ................................. Eo 25

5 » Eo 23;

b) fastställa följande avlöningsstat för statens skolor

tillhörande harna- och ungdomsvården, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................. kronor 227 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t.............. » 9 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................... » 578 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 104 100

Summa förslagsanslag kronor 919 000;

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 181.

c) till Statens skolor tillhörande öarna- och ungdomsvården:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 919 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) till Statens skolor tillhörande öarna- och ungdomsvården:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 090 500 kronor,

b) till Statens skolor tillhörande öarna- och ungdomsvården:

Byggnadsaröeten m. m. för budgetåret 1946/47 under

femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300 500

kronor,

c) medgiva, att till stiftelsen Anna-Lisa Lidbecks uppfostringsanstalt

i Lidköping må utgå statsbidrag med högst 3 000

kronor för anställande av en assistent vid Margretelunds

jordbrukshem under budgetåret 1946/47,

d) medgiva att till Håkanstorps yrkeshem, Bistaborgs

yrkeshem och hemskola, Morängens yrkeshem samt Skarvik - Tallåsens skol- och yrkeshem må utgå bidrag av statsmedel

för täckande av driftsunderskott med respektive 7 647,

8 030, 3 121 samt 19 000 kronor,

e) till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

öarna- och ungdomsvården för budgetåret 1946/47 under

femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000

kronor,

f) till Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor

tillhörande öarna- och ungdomsvården för budgetåret

1946/47 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 13 000 kronor;

III. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag

å motionen II: 439 till Bidrag till inrättande av inackorderingshem

för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 77 000 kronor;

IV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag till Ytterligare lån

till Göteborgs diakonissällskap för vissa byggnadsarbeten vid

Härsjögårdens yrkeshem för budgetåret 1946/47 under fonden

för låneunderstöd anvisa ett investeringsanslag av 11 600

kronor;

B. att motionerna I: 275 och II: 429 må anses besvarade

med vad utskottet anfört.

Stockholm den 4 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 183.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:345 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag för budgetåret 1946/47 till skolor tillhörande hamaoch ungdomsvården jämt s. 12 i texten