Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m.

1946-06-06 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:191, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

I

Nr 191.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående statliga

åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under elfte huvudtiteln (punkt 26

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för

den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved,

m. m. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

I propositionen nr 256 har Kungl. Majit sedermera, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den

26 april 1946, föreslagit riksdagen att

dels godkänna, att Kungl. Majit vidtager erforderliga åtgärder för tryggande

av bränsleförsörjningen i huvudsaklig överensstämmelse med av föredragande

statsrådet i sistnämnda statsrådsprotokoll angivna riktlinjer,

dels ock för budgetåret 1946/47 till Omkostnader i samband med inköp

och inlösen av ved, m. m. under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

De investeringsanslag å kapitalbudgeten för reglering av vedproduktionen,

som hittills anvisats av riksdagen, uppgå till sammanlagt 215 000 000 kronor.

Anslagsmedlen äro avsedda att bestrida kostnaderna för bränslekommissionens

vedinköp, för inlösen av tvångsavverkad ved samt för utlämnande

av förlagskapital till auktoriserade veduppköpare. Av medlen har

Kungl. Majit genom särskilda beslut ställt sammanlagt 149 200 000 kronor

till bränslekommissionens förfogande, varav dock tillhopa 39 200 000 kronor

återbetalts till riksgäldskontoret.

Till omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved m. m. har för

innevarande budgetår å driftbudgeten anvisats ett förslagsanslag av

6 000 000 kronor. Vid beräkningexr av detta anslag har, såsom framgår av

propositionen nr 294 till 1945 års riksdag, 500 000 kronor beräknats för

kommissionens direkta omkostnader för inköp och inlösen av ved, 500 000

kronor för kommissionens kostnader för utkörning av ved från av krislidsnämnd

upplagt centrallager i tätorter, zon 3; 4 000 000 kronor för atl ersätta

vedclearingkassans prisförluster på långved och massaved utöver de

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 0 sami. Nr 191.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskott ets uttalande nv J 91.

förluster, som uppstå på grund av den fr. o. m. den f juli 1944 införda begränsningen

av priserna på ved och torv till vissa högsta prisgränser och

som äro avsedda alt i sista hand täckas från kommissionens kolclearingkassa,

ävensom 1 000 000 kronor för vissa bidrag till skogsodling efter kalavverkning

av virkesrika bestånd av otillfredsställande beskaffenhet.

I fråga örn de åtgärder sorn vidtagits för att tillgodose

behovet av ved för bränsleåret 1946/47 har föredragande

statsrådet anfört följande.

Det nu tillämpade avverkningsprogrammet för avverkningsåret 1945/46

har fastställts genom beslut av Kungl. Majit den 6 juli och den 14 december

1945 samt den 15 februari 1946 och syftar till att kunna tillgodose ett behov

av 25 miljoner kubikmeter1 brännved (frånsett husbehovsved) under nästa

bränsleår jämte 4 miljoner kubikmeter kolved, eller tillhopa 29 miljoner

kubikmeter. Av den brännved som avverkats under tiden 1 juli—30 september

1945 antagas 4 miljoner kubikmeter vara ved, som avverkats till fullgörande

av resterande avverkningsskyldighet för 1944/45 och som förutsättas

hava använts redan under innevarande bränsleår. För fullgörande av

nyssnämnda program å 29 miljoner kubikmeter erfordras sålunda en sammanlagd

avverkning under 1945/46 av 33 miljoner kubikmeter bränn- och

kolved. Avverkningen av massaved beräknades till 15 miljoner kubikmeter.

Vid fastställandet av detta program utgick man från antagandet att importen

av kol och koks under nästa bränsleår skulle uppgå till 5 å 6 miljoner ton.

För att åstadkomma den erforderliga vedavverkningen ha avverkningsålägganden

utfärdats jämlikt lagen den 30 juni 1942 (nr 493) om avverkningsskyldighet,

varjämte bränslekommissionen med domänstyrelsen och vissa

större skogsägare bolag träffat överenskommelser om avverkning. Avverkningsåläggandena

ha utfärdats i olika etapper. För de skogsägare, vilkas

beräknade möjliga avverkning under hela avverkningsåret understeg 100

kubikmeter, utfärdades dock avverkningsålägganden på en gång för hela

årskvantiteten.

I samband med besluten om åläggande av avverkningsskyldighet har

Kungl. Majit meddelat bestämmelser rörande den utsträckning i vilken sålunda

avverkad ved omfattas av statsgaranti på sätt i kungörelsen den

30 juni 1943 (nr 502) med vissa bestämmelser till främjande av vedproduktionen

omförmäles. Sådan statsgaranti innebär, att ved som till fullgörande

av avverkningsåläggande avverkats för avsalu och som icke funnit avsättning

skall av staten inlösas till fastställt pris (garantipris). Garantien, som

direkt anknyter till de för varje avverkningsperiod utfärdade avverkningsbeskeden,

omfattar endast sådan ved, som Kungl. Majit för varje period bestämmer.

Vidare gäller garantien endast sådan ved, som blivit jämlikt kungörelsen

den 17 december 1943 (nr 906) angående reglering av handeln med

ved och träkol, m. m. i vederbörlig ordning deklarerad såsom avverkad till

avsalu under den ifrågavarande perioden. En förutsättning för giltigheten

av garantien är även, att veden senast vid av Kungl. Majit bestämd tidpunkt

upplagts vid normal leveransplats. Träffas avtal örn överlåtelse av ved, vilken

omfattas av statsgaranti, upphör garantien att gälla. Med ingående av

avtal skall i detta avseende jämställas den omständigheten att vedproducent,

som tillika är veduppköpare eller vedhandlare, av vederbörande kristids
-

1 Med kubikmeter avses här oell i det. följande kubikmeter travat mått (m3t.)

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

3

myndighet erhållit anvisning att använda av honom producerad ved i egen

rörelse. Kungl. Majit fastställer de garantipriser som under varje period

skola gälla samt den tid under vilken garantiens uppfyllande må påkallas.

Inlösning av ved skall verkställas inom ett år efter det uppfyllande av garantien

påkallades. Inlösning får ske endast i den mån veden vid inlösningstilifället

uppfyller föreskrivna kvalitetsfordringar. Beträffande de genom

Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut meddelade närmare föreskrifterna torde få

hänvisas till Kungl. Majits brev till bränslekommissionen den 6 juli och den

14 december 1945 samt den 15 februari 1946, vilka brev i transumerade delar

intagits i svensk författningssamling, nr 560/1945, 807/1945 och 38/1946.

Såsom omnämndes i propositionen nr 294 till 1945 års riksdag, bemyndigade

Kungl. Majit bränslekommissionen att, i syfte att stimulera intresset

för ökade vedavverkningar och för att påskynda framkörningarna av veden,

till skogsägare och innehavare av avverkningsrätter utbetala vissa premier

för kastved och långved — med undantag av långved avsedd att användas

för framställning av träkol för industriens behov — som för avsalu avverkats

under tiden 1 juli 1944—30 september 1945 och som före den 1 mars

1946 framkörts till normal leveransplats eller levererats till förbrukare. Jämlikt

Kungl. Majits beslut den 9 november 1945 och den 15 februari 1946

må premie utgå även för ved av nyss angivet slag som avverkats efter den

1 oktober 1945, varjämte tiden för framkörningen utsträckts till och med

den 30 april 1946. Premie utgår numera oberoende av om skogsägare fullgjort

avverkningsskyldighet eller ej.

På samma sätt som gällde under nästföregående avverkningsår har skogsägare,

som med nuvarande normalpriser på ved beräknas icke kunna erhålla

en mot ett skäligt rotvärde svarande nettoersättning för den avverkade

veden, jämlikt Kungl. Majits beslut den 12 januari 1946 möjlighet att av

bränslekommissionen erhålla ett tillägg till normalpriserna. Tilläggen avse

att möjliggöra för skogsägaren att erhålla en nettoersättning av 50 öre för

pannved och prima aspved, en krona för sekunda björk- och prima barrved

samt två kronor för prima björkved. Tilläggen beviljas efter särskild prövning

och utbetalas sedan den tilläggsberättigade veden framkörts och inmätts

av köpare eller eljest levererats till förbrukare.

Såväl framkörningspremierna som pristilläggen utgå tillsvidare från kommissionens

vedclearingkassa men avses att täckas från kolclearingkassan.

I enlighet med ett av 1945 års riksdag i skrivelse nr 107 framfört förslag

infördes genom beslut av Kungl. Majit den 23 mars 1945 ett särskilt premielån

gssy stern för yrkesvana skogsarbetare i syfte att stimulera till huggning

och framkörning av ved. Premien utgick till skogsarbetare och enskilda

skogsägare i förhållande till den arbetsinkomst som uppnåtts vid huggning

och framkörning av kastved, långved eller massa ved. För huggning utgick

premien med 40 procent å den arbetsinkomst som under premieringsperioden

översteg 150 kronor, dock att premien för jordbruksarbetare, anställd med

fast lön, utgick med 20 procent på hela arbetsinkomsten. För framkörning

av veden utgjorde premien 20 procent av hein arbetsinkomsten. Premieringsperioden

tog för södra Sverige sin början den 1 april och för norra

Sverige den 23 april och avslutades den 30 september 1945. Genom beslut

av Kungl. Majit den 27 september 1945 fastställdes en ny premieringsperiod,

avseende allenast körningsarbete och omfattande oktober och november

månader 1945. Premie utgick därvid för skogsarbetare med 40 procent av

arbetsinkomsten och för skogsägare och dennes familjemedlemmar samt fast

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 191.

anställd jordbruksarbetare med 80 öre för kubikmeter framkörd ved. Kostnaderna

för premierna, vilka jämlikt riksdagens beslut bestritts från det

under femte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget lill Överflyttning av

arbetskraft, ha uppgått till sammanlagt omkring 29 miljoner kronor.

I detta sammanhang torde böra erinras om de bestämmelser som gälla i

fråga örn statsgaranti för bränntorv. Sedan 1941 års riksdag (skr. nr 300)

medgivit, att sådan garanti finge meddelas, utfärdade Kungl. Maj:t den 13

juni 1941 (SFS 409/41) kungörelse angående meddelande av statsgaranti åt

tillverkare av bränntorv. Enligt denna äger kristidsstyrelse att under av

Kungl. Majit bestämda tidsperioder och i den omfattning, som bränslekommissionen

enligt av Kungl. Majit givna föreskrifter bestämmer, meddela garanti

åt tillverkare av bränntorv, att torv, som av honom för avsalu tillverkas

och som icke finner köpare, skall under vissa förutsättningar av staten inlösas.

Sedan statens arbetsmarknadskommission i skrivelse den 4 april 1946

föreslagit återinförandet av ett premieringssystem för huggningsarbete under

tiden 23 april—30 juni 1946, har Kungl. Majit genom beslut den 5 april

1946 utfärdat bestämmelser om dylika arbetspremier. Bestämmelserna ansluta

sig i huvudsak till de tidigare gällande föreskrifterna. Premiebeloppet

har dock fastställts till 30 procent av hela arbetsinkomsten, under förutsättning

att vederbörande under premieringsperioden uppnått en sammanlagd

inkomst om 150 kronor (s. k. kvalificeringsbelopp). För fast anställd jordbruksarbetare,

som utför premieberättigat arbete på arbetsgivarens skogsfastighet

eller avverkningsrätt, erfordras intet kvalificeringsbelopp. Kostnaderna

för premierna skola enligt Kungl. Majlis beslut bestridas från förutnämnda

reservationsanslag till Överflyttning av arbetskraft samt, i den mån

detta anslag icke förslår därtill, från bränslekommissionens kolclearingkassa.

Enligt preliminära uppgifter uppgingo avverkningarna den 1 april 1946

till omkring 24 miljoner kubikmeter bränn- och kolved samt 9,4 miljoner

kubikmeter massaved.

Statens bränslekommission har i promemoria av den 29 mars 1946 framlagt

beräkningar rörande behovet av ved för bränsleårel

1947/4 8.

Föredragande statsrådet har för egen del anfört följande.

Ökningen av kolimporten har efter krigets avslutande icke gått i den

takt som man tidigare ansåg sig kunna räkna med. Huru länge det kan

dröja till dess att importen blir tillräcklig för att tillgodose våra behov,

kan för närvarande icke förutsägas. För bränsleåret 1946/47 är man emellertid

nödsakad att räkna med att bränslebehovet till avsevärd del måste

tillgodoses med inhemska bränslen, framförallt ved. Vid uppgörandet av avverkningsprogrammet

för avverkningsåret 1945/46 utgick bränslekommissionen

från det antagandet, att kolimporten under nästa bränsleår skulle

uppgå till 5 å 6 miljoner ton. Med denna utgångspunkt beräknades behovet

av brännved (förutom s. k. husbehovsved) under bränsleåret till omkring

25 miljoner kubikmeter, vartill komme 4 miljoner kubikmeter kolved, eller

tillhopa 29 miljoner kubikmeter. Enligt uttalanden som gjorts av den europeiska

kolorganisationen i London vid dess sammanträde i mars i år skulle

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191.

5

Sverige kunna räkna med en sammanlagd kolimport under andra kvartalet

i år av 900 000 ton, med förhoppning om någon ökning under tiden

därefter. Man synes därför för närvarande icke böra räkna med en större

kolimport än 4 å 5 miljoner ton under nästa bränsleår. Lagren av fossila

bränslen beräknas den 1 juli 1946 icke vara större än vad som erfordras för

att säkerställa en jämn och tillfredsställande distribution. Enligt beräkningar

av bränslekommissionen skulle det totala bränslebehovet, uttryckt i ton

stenkol, vid en obegränsad förbrukning under samma bränsleår vara omkring

14 miljoner ton. Härav utgöras ungefär 1,9 miljoner ton av liusbehovsved

och avfallsbränsle. Örn man antager, att importen av kol och

koks kommer att bliva omkring 4,5 miljoner ton, att produktionen av

svenska kol och torv tillsammans motsvarar 0,9 miljon ton stenkol ävensom

att omkring 1 miljon Ion kol kunna ersättas av eldningsolja, skulle omkring

5,7 miljoner stenkolston återstå att tillgodose med ved. Detta motsvarar

omkring 37 miljoner kubikmeter ved. Av detta vedbehov anses ungefär 2

miljoner kubikmeter kunna tillgodoses medelst ribbved och s. k. bakar samt

licensfria bränslen, varför 35 miljoner kubikmeter bränn- och kolved skulle

erfordras för att möjliggöra full behovstäckning under 1946/47.

Avverkningarna av bränn- och kolved under innevarande avverkningsår

ha till den 1 april 1946 utgjort omkring 24 miljoner kubikmeter. Innan de i

det föregående omnämnda premierna för huggningsarbete under tiden 23

april—30 juni 1946 beslutats, beräknade bränslekommissionen, att den sammanlagda

avverkningen under hela avverkningsåret skulle komma att uppgå

till 27 miljoner kubikmeter bränn- och kolved. Enär 4 miljoner härav

antagas hava förbrukats redan under detta bränsleår, skulle 23 miljoner

återstå för användning under 1946/47, eller sålunda 12 miljoner kubikmeter

mindre än som erfordras för full försörjning. Genom de nyssnämnda

premierna torde denna brist komma att minskas något. Dessutom tillkommer

den ved som hugges under tiden 1 juli—30 september 1946 och

sorn torde hinna bliva tillräckligt torr för att kunna användas under

bränsleåret. Ansträngningar göras även att öka tillgången på eldningsolja

utöver vad nyss förutsatts. A andra sidan är det osäkert, örn all den ved

som den 1 oktober kommer att kvarligga i skogen hinner bliva utkörd och

vidarebefordrad lill konsumtionsorten i tillräckligt god tid för att kunna

användas under bränsleåret.

1 vad mån ved behöver användas för att ersätta utebliven import av

fossila bränslen även under bränsleåret 1947/48 är ännu svårare att nu

förutsäga än i fråga örn nästa bränsleår. Bränslekommissionen har ansett,

alt med ställningstagandet till frågan örn storleken av den erforderliga vedavverkningen

under avverkningsåret 1946/47 hurde få anstå, till dess att resultatet

av en den 1 maj 1946 företagen inventering förelåge. Detta synes mig

också lämpligt. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att med hänsyn till

den blivande utvecklingen av kolimporlen fastställa avverkningsprogrammet

och sättet för dess genomförande. 1 vad mån lagen örn avverkningsskyldighet

behöver tagas i anspråk beror på storleken av de erforderliga vedkvantiteterna.

Det synes böra eftersträvas, att den ved som bedömes erforderlig

avverkas så tidigt som möjligt under avverkningsåret; detta med hänsyn

såväl till önskvärdheten av att veden hlir tillgänglig redan i början av

bränsleåret 1947/48, då kolimporten kan antagas vara mindre än längre

fram, som till angelägenheten av att begränsa vedavverkningarna under

don för gagnvirkesavvorkningnr bäst lämpade vintertiden.

Del torde såsom hittills få ankomma på Kungl. Maj:! att meddela er
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 191.

Utskottet.

forderliga administrativa bestämmelser för tillämpningen av statsgaranti

för ved. Jämlikt nu gällande bestämmelser kan endast sådan ved som

avverkats till fullgörande av åläggande jämlikt lagen om avverkningsskyldighet

omfattas av garanti. Möjlighet synes emellertid böra finnas för

Kungl. Maj:t att utfärda garanti även för det fall att sagda lag icke anses

böra tillämpas. I så fall skulle, i likhet med vad som gällde före ikraftträdandet

av kungörelsen den 30 juni 1943 (nr 502) med vissa bestämmelser

till främjande av vedproduktionen, Kungl. Maj:t bestämma den

sammanlagda vedkvantitet som högst skulle omfattas av garanti. Denna

skulle utfärdas av vederbörande kristidsstyrelse på ansökan av skogsägaren.

Det nu gällande systemet för reglering av vedhandeln och vedförbrukningen

torde böra tillämpas även under nästa bränsleår med de ändringar

som kunna betingas av omständigheterna.

Den fullmakt som genom 1941 års riksdags i det föregående omnämnda

beslut lämnats Kungl. Maj:t att meddela statsgaranti för bränntorv torde

böra gälla även i fortsättningen. Kungl. Maj:t bör alltså om så anses lämpligt

kunna utfärda garanti även för bränntorv av 1947 års produktion.

Varken i fråga om ved eller torv ha några anslag anvisats för bestridande

av de kostnader som skulle uppkomma om de gjorda garantiutfästelserna

behövde infrias. Så länge en särskild förskottsstat stod till Kungl.

Maj:ts förfogande, förutsattes, att dylika kostnader skulle preliminärt bestridas

från denna. I fråga om vedgarantien lärer några anslagsmedel ej

heller behövas under budgetåret 1946/47, då de medel som anvisats för

vedinköp synas kunna användas i första hand. Med hänsyn till svårigheten

att nu bedöma i vad mån torvgarantien kan behöva infrias under

nästa budgetår, torde några särskilda anslagsmedel icke heller böra anvisas

härför, utan vedinköpsmedlen synas böra få användas även för detta

ändamål.

Mot kommissionens beräkningar av anslagsbehovet för Omkostnader i

samband med inköp och inlösen av ved, m. m. har jag intet att erinra.

Ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor torde alltså böra äskas.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att Kungl. Maj:t vidtager

åtgärder för tryggande av bränsleförsörjningen i huvudsaklig överensstämmelse

med de riktlinjer, som av föredragande statsrådet angivits.

Bränslekommissionen har beräknat anslagsbehovet för omkostnader i samband

med inköp och inlösen av ved m. m. till 4 000 000 kronor. I likhet nied

föredragande statsrådet har utskottet intet att invända mot nämnda beräkningar

och tillstyrker, att för budgetåret 1946/47 för ifrågavarande ändamål

uppföres ett förslagsanslag av angivna storleksordning.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna, att Kungl. Maj:t vidtager erforderliga åtgärder

för tryggande av bränsleförsörjningen i huvudsaklig

överensstämmelse med av föredragande statsrådet i statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för den 26

april 1946 angivna riktlinjer,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 191. 7

b) för budgetåret 1946/47 till Omkostnader i samband med

inköp och inlösen av ved, m. m. under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 4 000 000 kronor.

Stockholm den 6 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Larsson,

Andrén, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Boman, Gillström, Berling

och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Falla, Andersson i Malmö,

Mårtensson, Wallentheim, Lindholm, Åkerström, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö

och Persson i Vinberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:371 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående statliga åtgärder för tryggande av vedförsörjningen m. m. s. 1 i texten