Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till avveckling av beredskapen m. m.

1946-06-11 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:194, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till avveckling av beredskapen m. m.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

11

Nr 194.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1946/47 till avveckling

av beredskapen m. m.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 179)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Avveckling

av beredskapen m. m. för budgetåret 1946/47 beräkna ett förslagsanslag

av 30 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 283, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 10 maj

1946, föreslagit riksdagen att dels till Avveckling av beredskapen m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor, dels ock

medgiva, att till den som å till svenska marinen hörande fartyg deltager i internationell

minsvepning må, enligt Kungl. Majlis närmare bestämmande, utgå

särskild ersättning med tre kronor för dag.

För innevarande budgetår ha för avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen

anvisats fyra förslagsanslag under driftbudgeten å tillhopa 115

miljoner kronor, nämligen för armén och marinen vardera 50 miljoner kronor,

för flygvapnet 5 miljoner kronor och för gemensamma ändamål 10 miljoner

kronor, samt ett investeringsanslag under kapitalbudgeten av 2 miljoner

kronor (propositionen 1945:322, riksdagens skrivelse 1945:454). För de å

driftbudgeten anvisade anslagen har Kungl. Majit fastställt stater, upptagande

anslagsposter som betecknats i nära anslutning till de å riksstaten

under fjärde huvudtiteln anvisade anslagen. Samtliga utgiftsposter i de fastställda

staterna äro maximerade utom avlöningsposterna. För reglering av

utgifterna under avlöningsposterna har Kungl. Majit för begränsade tidsperioder

fastställt ett visst högsta antal tjänstgöringsmånader, som av varje

myndighet får disponeras för avvecklingsarbete. Särskilda föreskrifter ha

meddelats rörande avgränsningen av utgifter för beredskapens avveckling från

de utgifter av beredskapsnatur, som kvarstå från tiden före beredskapens upphörande

med utgången av juni 1945, samt från utgifter för fredsorganisationens

uppehållande. Då avgränsningen i sistnämnda hänseende kan bereda

svårigheter, har föreskrivits, att vid utgången av budgetåret 1945/46 kvarstående

reservationer å ordinarie underhållsanslag icke må disponeras utan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 194.

Kungl. Majlis särskilda medgivande. Avsikten med denna föreskrift är att

förebygga, att avvecklingsanslagen belastas med utgifter, som äro att hänföra

till fredskostnader.

I syfte att erhålla direkt kontroll över avvecklingsarbetets fortgång och

medelsförbrukningen för skilda ändamål ha stater för avvecklingsanslagen

fastställts att gälla för begränsade tidsperioder. Av praktiska skäl ha dock

dessa tidsperioder icke ansetts böra tillmätas kortare än ett halvt år. Sålunda

fastställdes den 22 juni 1945 stater att tillämpas tills vidare intill den 1

januari 1946. På grundval av infordrade uppgifter rörande fortsatt medelsbehov

för avvecklingsändamål ha sedermera den 21 december 1945 stater fastställts

för avvecklingsanslagen att tillämpas tills vidare intill den 1 juli 1946.

I samband härmed fästes vederbörande myndigheters uppmärksamhet på angelägenheten

av att arbetet med beredskapens avveckling i största möjliga utsträckning

är avslutat med utgången av innevarande budgetår. Myndigheterna

ålades därjämte att till vinnande av detta mål noggrant planera arbetet samt

att genom effektivt utnyttjande av personalen och reglering av personalbehovet

undvika onödiga merkostnader.

De uppgifter angående avvecklingsarbetets fortgång som successivt lämnats

gåvo vid handen, att behov förelåg av ett organ, som kunde utöva central

uppsikt över avvecklingsverksamheten samt verka för samordning och

forcering av densamma, I anledning härav uppdrog Kungl. Majit den 1

februari 1946 åt statens sakrevision att följa arbetet med försvarsberedskapens

avveckling och föreslå de åtgärder för avvecklingsarbetets påskyndande och

effektivisering som kunde visa sig lämpliga, I det uttalande till statsrådsprotokollet,

som tjänar till direktiv för sakrevisionen vid uppdragets utförande,

anförde jag, att det borde ankomma på sakrevisionen att taga del av

de avvecklingsåtgärder som på olika områden pågå eller planeras samt att

allmänt överväga planeringens lämplighet och i samråd med myndigheterna

bedöma, huruvida åtgärder kunna vidtagas för att effektivisera eller påskynda

arbetet. Sakrevisionen borde också i den mån så erfordrades hos Kungl.

Majit föreslå de särskilda åtgärder, som kunde befinnas påkallade. Särskild

uppmärksamhet borde ägnas åt frågan örn ett snabbt färdigställande av de

förrådsbyggnader som äro nödvändiga för avvecklingsarbetets genomförande.

Som ett led i den fortgående kontrollen över avvecklingsverksamheten och

medelsförbrukningen för avvecklingsändamål ha för bedömning av anslagsbehovet

för nästa budgetår från vederbörande försvarsmyndigheter infordrats

specificerade uppgifter i angivna hänseenden. Yad beträffar det läge, vari

arbetet med beredskapens avveckling kan beräknas befinna sig vid utgången

av innevarande budgetår, framgår av de lämnade uppgifterna, att avvecklingsverksamheten

vid flygvapnet beräknas vara avslutad vid denna tidpunkt, under

det att vid armén och marinen åtskilliga avvecklingsuppgifter kvarstå även

under nästa budgetår. Vid armén ha vissa avvecklingsarbeten beräknats icke

vara avslutade förrän under budgetåret 1947/48, beroende huvudsakligen på

att verkstadskapacitet icke är tillgänglig i tillräcklig omfattning och att freds
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

13

förråd icke kunna färdigställas inom den närmaste tiden — i stor utsträckning

icke förrän under år 1948.

Enligt föreliggande beräkningar uppskattas utgifterna för avvecklingsändamål

under nästa budgetår till 50 miljoner kronor. I inkomster genom försäljning

av under beredskapen anskaffad materiel och förnödenheter, som icke

erfordras i fredsorganisationen, beräknas inflyta omkring 40 miljoner kronor,

varför anslagsbehovet för nästa budgetår begränsas till 10 miljoner kronor.

Föredragande statsrådet har framhållit, att dessa beräkningar ännu icke kunnat

underkastas detaljerad prövning samt att utredningsmaterialet överlämnats till

statens sakrevision för närmare granskning.

Såsom av statsmakterna förutsatts har för avvecklingsarbeten i första hand

anlitats den i krigsmaktens fredsorganisation ingående personalen. I den mån

denna personal icke varit tillräcklig har civil arbetskraft tillfälligt anställts

samt frivilligt tjänstgörande militär personal tagits i anspråk. I sista hand

har med stöd av lagen den 15 juni 1945 (nr 310) örn inkallelse av värnpliktiga

för avveckling av försvarsberedskap m. m. tvångsvis inkallats

värnpliktiga för avvecklingsarbete. Närmare föreskrifter rörande

rätten till tvångsinkallelse ha meddelats i kommandoväg, varvid föreskrivits,

att dylik inkallelse finge ske endast för besättande av nyckelbefattningar och

för utförande av sådana arbeten, som icke kunde uppskjutas. Lagen upphör

att gälla med utgången av juni 1946. Inkallelse eller kvarhållande, som skett

med stöd av lagen, skall ej gälla längre än lagen äger giltighet.

Tvångsinkallelse av värnpliktiga för avvecklingsarbete har kommit till

användning bland annat för att trygga personalbehovet för minsvepningsarbetet.

Till den del detta arbete avser undanröjande av mineringar

som utlagts till skydd för landets neutralitet är arbetet givetvis ett avvecklingsarbete

i egentlig mening. Detta arbete har avslutats under innevarande

budgetår. Vårt land har emellertid åtagit sig att deltaga i den internationella

minsvepning, som bedrives genom samverkan av olika länder.

Genom beslut den 22 mars 1946 har Kungl. Majit bemyndigat chefen för

marinen att under år 1946 låta utföra dylik minsvepning i huvudsaklig överensstämmelse

med ingivet förslag. Kostnaderna för denna verksamhet, som beräknas

pågå den 1 april—1 november 1946, ha beräknats till 5,7 5 miljoner

kronor, varav omkring 4 miljoner kronor belöpa på nästa budgetår. Kungl.

Majit bär förordnat, att de på tiden intill den 1 juli 1946 belöpande kostnaderna

för företaget skola tills vidare bestridas från avvecklingsanslag, samt

förklarat Sig vilja framdeles meddela beslut rörande kostnadernas slutliga

gäldande.

Tvångsinkallelse för utförande av minsvepning har förutsatts icke skola

ske efter den 30 juni 1946. Genom beslut den 26 april 1946 har Kungl. Majit

meddelat bestämmelser med giltighet från och med ingången av samma månad

rörande avlöningar till personal som efter frivilligt åtagande deltager i den

internationella minsvepningen. Bestämmelserna innebära i huvudsak, att personalen

erhåller avlöning motsvarande vad som tillkommer personal på aktiv

stat respektive värnpliktig under fullgörande av fredstjänstgöring.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 194.

Personal som deltager i minsvepningsarbete äger åtnjuta särskilda tillläggsförmåner.

Sålunda utgår jämlikt beslut den 1 april 1942 ett tillägg av

100 % å eljest utgående sjötillägg eller sjötjänstbidrag och enligt beslut den

2 juni 1944 — till värnpliktig, som ej är berättigad uppbära sjötjänstbidrag —

särskild ersättning med en krona, allt för varje dag dylikt arbete förekommit.

Vidare har Kungl. Majit genom beslut den 12 oktober 1945 medgivit, att personal,

varå krigsavlöningsreglementet upphört att vara tillämpligt efter utgången

av juni 1945, må vid deltagande därefter i minsvepningsarbete komma

i åtnjutande av gratifikation, beräknad efter ett belopp av en krona för dag

sådant arbete förekommit. I gemensam skrivelse den 30 mars 1946 ha Svenska

officersförbundet, Svenska underofficersförbundet och Försvarsväsendets

underbefälsförbund gjort framställning örn särskild ersättning till personal,

som deltager i det internationella minsvepningsarbete

t. Som skäl för framställningen har åberopats bland annat, att ifrågavarande

minsvepningsarbete icke inginge i de normala militära övningarna

och icke heller i egentlig mening kunde anses utgöra ett led i avvecklingen av

vårt eget lands försvarsberedskap. Frågan om ersättningen till den personal,

som skulle utföra detta arbete, borde därför enligt förbundens mening bedömas

fristående från de ersättningsgrunder, som tillämpats under föregående

minsvepningsarbete. En väsentligt högre ekonomisk kompensation borde

rimligtvis utgå såväl med hänsyn till arbetsuppgifternas karaktär som till

därmed förenade risker och påfrestningar. Därest arbetet icke skulle ha utförts

i militär regi vore det uppenbart, anför förbunden vidare, att för uppgiften

engagerad personal måst tillerkännas övertidsersättning med betydande

belopp jämte särskilda riskpremier. Med hänsyn till dessa förhållanden kunde

den genom brevet den 12 oktober 1945 medgivna särskilda kompensationen

icke ens tillnärmelsevis anses fylla rimliga krav på skälighet och billighet

vad gällde nu förestående minsvepningsföretag. Principen örn en gratifikation

med lika belopp till all deltagande personal — fast anställd såväl som

värnpliktig och utan avseende å tjänstegrad — borde bibehållas, men beloppet

borde ökas från en krona till fem kronor per dag. För att den ekonomiska

kompensationen för med arbetet förenad risk och ansträngning skulle bli

någorlunda skälig och med hänsyn till att personal även under dagar, då hinder

för minsvepning förelåge, som regel hade att utföra ett för verksamheten

nödvändigt och krävande arbete, ansåge förbunden, att ifrågavarande ersättning

borde utgå för varje dag under expeditionen från och med svepningsarbetets

igångsättande till och med dess avslutande. Under åberopande av

vad sålunda anförts ha personalförbunden hemställt, att marinen tillhörande

personal, vilken deltager i det internationellt organiserade minsvepningsarbetet,

måtte, i stället för den genom brevet den 12 oktober 1945 medgivna

gratifikationen, erhålla särskild ersättning med fem kronor för dag, oavsett

örn minsvepningsarbete förekommer eller ej.

Chefen för marinen har, utan att i alla avseenden biträda motiveringen till

förbundens hemställan, tillstyrkt en väsentlig ökning av den jämlikt brevet

den 12 oktober 1945 utgående särskilda gottgörelsen. Tillägget borde ur

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

15

rättvisesynpunkt utgå till all i svepningen deltagande personal och oavsett

om minsvepningsarbete förekommit eller ej. Enligt de uppgifter som vore av

chefen för marinen kända rörande särskilda förmåner vid minsvepning, vilka

utginge i andra mariner, förekomme endast inom den norska flottan ett för

alla personalkategorier lika sveptillägg. Detta tillägg vore tre kronor för dag.

Försvarets civilförvaltning har i likhet med marinchefen funnit skäl tala

för viss förbättring av i förevarande hänseende nu utgående förmåner med

hänsyn till det påfrestande arbete, som utfördes ombord å de i minsvepningsarbetet

deltagande fartygen. Civilförvaltningen har ansett avlöningsförbättringen

böra utgå vid sidan örn det genom brevet den 1 april 1942 medgivna

tillägget å sjötillägget och i stället för den genom brevet den 12 oktober 1945

medgivna gratifikationen. Civilförvaltningen har ansett, att det av chefen för

marinen nämnda beloppet, tre kronor för dag, möjligen kunde utgöra en även

för svenska förhållanden skälig ersättning särskilt om hänsyn toges till att

avlöningsförbättringen avsåges skola utgå även under sådana tillfälliga uppehåll

i minsvepningsarbetet, som föranleddes av otjänlig väderlek, underhållsoch

reparationsarbeten och dylikt. Civilförvaltningen har slutligen, eftersom

minsvepningsarbetet påbörjats den 1 april innevarande år, föreslagit, att de

bestämmelser, som kunde komma att i ämnet meddelas, erhölle retroaktiv

tillämpning från och med nämnda dag.

I samband med avvecklingen av den förstärkta försvarsberedskapen har

Kungl. Majit med stöd av riksdagens bemyndiganden meddelat bestämmelser

rörande övergångsförmåner åt långtidsinkallad beredskapspersonal och avlöning

m. m. för militär personal vid tjänstgöring närmast efter beredskapens

upphörande. En redogörelse för dessa bestämmelser har lämnats i propositionen

1945: 341, till vilken här torde få hänvisas. I skrivelse den 29 april

1946 har statens arbetsmarknadskommission gjort framställning örn anvisande

av medel från avvecklingsanslag för nästa budgetår för den verksamhet med

avseende å familjebidrag och värnpliktslån m. m. som enligt beslut av årets

riksdag (propositionen nr 73, riksdagens skrivelse nr 104) skola från arbetsmarknadskommissionen

överföras till försvarets anställningsbyrå (försvarets

socialbyrå, jfr propositionen 1946:120). I samband därmed har kommissionen

jämväl berört vissa frågor rörande övergångsförmåner åt beredskapspersonal.

Enligt kungörelsen den 25 maj 1945 (nr 194) angående

övergångsförmåner till viss långtidsinkallad militär personal, 3 § 6 morn., skall

tjänstgöring eller civil anställning för avvecklingsverksamhet icke inverka på

rätten till övergångsförmån för personal, som avvecklingsdagen var i tjänstgöring,

där Konungen ej annorlunda förordnar. I sin skrivelse har arbetsmarknadskommissionen

väckt frågan, huru länge ifrågavarande personal skall

vara bibehållen vid sin rätt till övergångsförmåner och därvid anfört, att det

synts kommissionen knappast finnas anledning att personal, som efter ingången

av juli månad 1946 kvarbliver i försvarets tjänst för avvecklingsarbeten,

tillerkännes övergångsförmån.

Enligt 3 § 7 mom. nämnda kungörelse gäller i fråga örn personal i reser
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 194.

ven och förutvarande fast anställt manskap, som avvecklingsdagen varit i

tjänstgöring och då ägt rätt till övergångsförmån, att den som efter avvecklingsdagen

på grund av eget åtagande uppehåller i fredsstaf upptagen vakant

beställning äger, i den mån så prövas skäligt, bibehålla nämnda rätt, såframt

icke tjänstgöringen i den vakanta beställningen har längre varaktighet än ett

år. Arbetsmarknadskommissionen har anfört, att marinledningen under hand

framhållit, att nämnda tidsperiod örn ett år borde utsträckas med hänsyn till

tjänstgöringsförhållandena vid flottan. Det skulle framför allt för minsvepningsarbetets

utförande vara olägligt, därest rätten till övergångsförmåner

med utgången av juni 1946 skulle upphöra för å vakanta beställningar tjänstgörande

personal. Kommissionen har för sin del icke haft något att erinra

mot en utsträckning av ifrågavarande tidsperiod. Med hänsyn till familjebidragsnämndernas

intresse att snarast slippa denna arbetsuppgift borde senare

dag än 1 oktober 1946 icke komma i fråga. Kommissionen har vidare

framhållit, att överstatsanställningen för manskap syntes vara en form för

uppehållande av vakanta beställningar, varför skäligheten syntes fordra, att

även över stat anställt manskap bibehölles vid rätt till övergångsförmåner,

anställning å civilanställningsstat, enligt samma regler som annan personal,

som tjänstgör å vakanta beställningar.

Kostnaderna för övergångsförmåner ha under innevarande budgetår

bestritts från ett för ändamålet särskilt anvisat förslagsanslag. Motsvarande

anslag har icke beräknats för nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionen

har föreslagit, att kostnaderna för nästa budgetår skola utgå av

avvecklingsanslag. Kostnaderna för värnpliktslånenämndernas verksamhet,

vilka hittills bestritts av anslag som stå till arbetsmarknadskommissionens

förfogande, borde, enär värnpliktslånenämndernas arbetsuppgifter

ägde samband med försvarsberedskapens avveckling, under nästa budgetår

utgå av avvecklingsanslag. Därjämte har arbetsmarknadskommissionen

hemställt, att medel måtte beräknas från avvecklingsanslag för den förstärkning

av arbetskrafterna vid socialbyrån, som erfordrades för byråns

fullgörande av avvecklingsuppgifter.

Med stöd av riksdagens bemyndigande (jfr propositionen 1944: 40, riksdagens

skrivelse 1944:346) har Kungl. Maj:t den 22 juni 1944 meddelat bestämmelser

rörande ersättning (till kommuner) för av dessa oriktigt

utbetalade familjebidrag m. m. Enligt dessa bestämmelser skulle

utgående ersättningar bestridas av förskottsanslag. Arbetsmarknadskommissionen

har nu anmält, att ett antal ärenden av detta slag inkommit till

kommissionen men att behandlingen av desamma hittills fått stå tillbaka för

angelägnare uppgifter. Kommissionen har ansett, att ersättningar, som kunde

komma att utbetalas till kommuner, lämpligen icke borde belasta under fjärde

huvudtiteln upptagna anslag till familjebidrag. Det syntes kommissionen riktigare,

att avvecklingsanslag toges i anspråk härför.

Föredragande statsrådet har beträffande ovan angivna frågor för sin del

anfört följande.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

17

Av det anförda framgår, att arbetet med den förstärkta försvarsberedskapens

avveckling icke kan på alla områden slutföras under innevarande budgetår.

De fördröjande faktorerna ha varit begränsningar i kapaciteten hos

verkstäder, där iståndsättning av viss materiel måste ske, samt brist på arbetskraft.

Yad särskilt armén beträffar kommer bristen på fredsförråd under

de närmaste åren att avsevärt försena full återgång till fredsförhallanden. Enligt

nu föreliggande beräkningar kan det emellertid antagas, att de med avvecklingen

sammanhängande arbetsuppgifterna skola i allt väsentligt vara

slutförda under nästa budgetår. Jag förutsätter, att arbetena skola kunna bedrivas

så, att särskilda avvecklingsanslag icke bliva erforderliga för budgetåret

1947/48. , .......

Behov av särskild personal för avvecklingsarbete kommer att föreligga även

under nästa budgetår. Enligt min mening bör dock tvångsinkallelse för ändamålet

icke vidare förekomma. Jag har därför ej för avsikt att föreslå förlängning

av lagen örn inkallelse av värnpliktiga för avveckling av försvarsberedskap

m. m.

I de beräknade kostnaderna för avvecklingsverksamhet under nästa budgetår

ingå med ett jämförelsevis stort belopp utgifter för internationell minsvepning.

De på vårt land belöpande kostnaderna härför torde böra bestridas

från avvecklingsanslag. Med hänsyn till de särskilda risker, som äro förenade

med detta minsvepningsarbete, synes det mig skäligt, att till personal, som

deltager i svepningen, får utgå särskild ersättning utöver de förmåner som

utgå jämlikt Kungl. Majlis i det föregående berörda beslut den 1 april 1942

och den 2 juni 1944. Dylik särskild ersättning bör även enligt min mening

tillkomma all i minsvepningen deltagande personal och med lika belopp för

alla, oberoende av anställningsform, tjänstegrad och löneställning. Beloppets

storlek synes mig skäligen kunna bestämmas till tre kronor för dag. Denna ersättning

bör, såsom förutsatts, vid minsvepning av här ifrågavarande slag utgå

i stället för det tilläggsbelopp för minsvepningsarbete, som medgivits genom

Kungl. Majlis beslut den 12 oktober 1945. Jag anser mig även kunna tillstyrka,

att beloppet utgår för varje dag under perioder, då svepning kontinuerligt pågår,

alltså även under kortare uppehåll för vila och nödvändig översyn av materielen.

Därest emellertid av särskilda skäl svepningsarbetet skulle för någon

mera betydande tid inställas, men fartygsförbanden ändock hållas samlade,

bör enligt min mening den särskilda ersättningen icke utgå. Det bör få ankomma

på Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser i ämnet. Såsom

civilförvaltningen föreslagit bör ersättningen utgå retroaktivt från tidpunkt,

då vederbörande börjat deltaga i minsvepningsarbetet. Med hänsyn till att

här är fråga jämväl om särskild ersättning åt personal i aktiv tjänst bör frågan

underställas riksdagens prövning.

I enlighet med arbetsmarknadskommissionens förslag räknar jag med att

de under nästa budgetår uppkommande kostnaderna för övorgångsförmåner

till beredskapsinkallad personal, för värnpliktslånenämndernas verksamhet

samt för statsbidrag för felaktigt utbetalade familjebidrag skola bestridas från

avvecklingsanslag. Arbetsmarknadskommissionens förslag rörande rätten till

övorgångsförmåner är för närvarande föremål för remissbehandling. Såsom

kommissionen framhållit kan det, med hänsyn till angelägenheten att i tjänst

bibehålla kvalificerad personal, bliva erforderligt att något förlänga den tid

av ett år, under vilken enligt nu gällande, med riksdagen givna bestämmelser

den som uppehåller i fredsstaf upptagen vakant beställning äger bibehålla

sin rätt till övergångsförmån. Därest riksdagen intet har att erinra mot

en dylik förlängning, torde det få ankomma på Kungl. Majit att härutinnan

träffa avgörande.

Bihang till riksdagens protokoll 1940. 0 smid. Nr 194 -190.

Höll 40 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 194.

Utskottet.

Enligt de nu gjorda beräkningarna skulle, som av det föregående framgår,

utgifterna för avvecklingsverksamhet under nästa budgetår uppgå till omkring

50 miljoner kronor. Enär de beräknade inkomsterna uppgå till 40 miljoner

kronor, skulle anslagsbehovet stanna vid 10 miljoner kronor. Den prövning

av beräkningarna, som hittills kunnat ske, har givit vid handen, att de

beräknade utgifterna sannolikt kunna begränsas. Det är också min förhoppning

att sakrevisionens kontroll över verksamheten skall giva sådana resultat

att utgifterna hållas på lägsta möjliga nivå. Vid beräkningarna av utgifterna

för nästa budgetår har förutsatts, att de avvecklingsarbeten, som återstå

under innevarande budgetår, kunna fullföljas enligt nu föreliggande planer.

Enär förskjutningar framåt i tiden av dessa arbeten kunna inträffa — på

grund av brist på arbetskraft eller andra omständigheter, som icke kunna förutses

— anser jag försiktigheten bjuda att räkna med ett anslagsbehov för

nästa budgetår av 10 miljoner kronor. Detta belopp understiger med 95 miljoner

kronor motsvarande under riksstatens fjärde huvudtitel för innevarande

budgetår anvisade belopp och med 20 miljoner kronor det i årets statsverksproposition

för nästa budgetår preliminärt beräknade beloppet. Såsom av det

föregående framgår kan förutses att av innevarande budgetårs anslag icke

mindre än 75 miljoner kronor torde kunna tillföras budgetutjämningsfonden,

till stor del beroende på att försäljningsinkomsterna blivit högre än beräknats

och på att avvecklingsarbetet förskjutits framåt i tiden.

I propositionen 1945: 386 förelädes riksdagen förslag angående fortsatt disposition

av vissa under den förstärkta försvarsberedskapen anvisade medel.

Vid anmälan av ärendet anförde jag till statsrådsprotokollet, att fråga uppkommit

örn användande av besparingar å anslag, som anvisats till täckning

av engångsutgifter å förskottsanslag, för vissa med befästningsanläggningar

sammanhängande avvecklingsåtgärder. Dylika besparingar ha undandraga

myndigheterna och reserverats för Kungl. Maj:ts disposition. Av de befästningsanläggningar,

som uppförts under beredskapstiden, avses en del skola

bibehållas och ingå i den normala mobiliseringsberedskapen under fred. Planerna

rörande dylik mobiliseringsberedskap undergå emellertid naturligen revideringar,

då omfattningen av beredskapen är beroende av det militärpolitiska

läget. Fråga örn borttagande av dylika befästningar kan därför uppkomma

lång tid efter det försvarsberedskapens avveckling avslutats. Det

synes mig i sådana lägen lämpligt, att Kungl. Majit disponerar medel för borttagande

av befästningar utan att frågan därom i varje särskilt fall underställes

riksdagen i form av äskande av avvecklingsanslag. Jag förutsätter därför,

att — därest riksdagen icke har något att däremot erinra —- Kungl. Maj :t

skall äga disponera ifrågavarande besparingar å täckningsanslag för avveckling

av befästningsanläggningar. Fråga om fortsatt disposition av själva täckningsanslaget

bör givetvis enligt därom gällande bestämmelser för varje budgetår

underställas riksdagens prövning.

Såsom jag anförde vid anmälan av denna anslagsfråga i årets statsverksproposition

torde, i stället för de fyra anslag för avvecklingsändamål som

finnas uppförda å driftbudgeten för innevarande budgetår, för budgetåret

1946/47 kunna upptagas ett gemensamt anslag. Även detta anslag torde böra

erhålla förslagsanslags karaktär. Det bör ankomma på Kungl. Majit att meddela

erforderliga bestämmelser för reglering av medelsförbrukningen. Jag

förutsätter härvid, att den under innevarande budgetår successivt skärpta

övervakningen från Kungl. Majits sida av avvecklingsarbetet skall fullföljas

under nästa budgetår.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kunna de arbetsuppgifter,

som sammanhänga med avvecklingen av den förstärkta försvarsberedskapen,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 194.

19

beräknas bliva slutförda under innevarande budgetår endast såvitt avser

flygvapnet, under det att beträffande armén och marinen avvecklingsarbete i

betydande omfattning beräknas skola pågå jämväl under nästa budgetår. Utskottet

vill understryka vikten av att det ifrågavarande avvecklingsarbetet

bedrives i sådan takt, att detsamma i allt väsentligt kan slutföras under budgetåret

1946/47. Liksom föredragande statsrådet förutsätter utskottet, att

särskilda avvecklingsanslag icke skola bliva erforderliga för budgetåret

1947/48. Utskottet är vidare ense med statsrådet därom, att tvångsinkallelse

för avvecklingsarbete icke bör förekomma efter utgången av innevarande

budgetår.

Utskottet har intet att erinra mot att kostnaderna för det internationella

minsvepningsarbete, som under nästa budgetår ankommer på vårt land att utföra,

bestridas från avvecklingsanslag. I likhet med statsrådet vill jämväl

utskottet förorda, att all i minsvepningen deltagande personal med hänsyn till

de med detta arbete förenade särskilda riskerna får åtnjuta särskild ersättning

härför utöver de förmåner, som utgå jämlikt Kungl. Majlis beslut den 1 april

1942 och den 2 juni 1944. Utskottet tillstyrker, att den särskilda ersättningen

bestämmes till tre kronor för dag och att densamma far utgå i den

omfattning statsrådet föreslagit. De närmare bestämmelser i ämnet, som kunna

visa sig erforderliga, synas böra få meddelas av Kungl. Majit.

Från avvecklingsanslag böra såsom föreslagits bestridas jämväl under

nästa budgetår uppkommande kostnader för övergångsförmåner till beredskapsinkallad

personal, för värnpliktslånenämndernas verksamhet samt för

statsbidrag till kommuner för felaktigt utbetalade familjebidrag. Såsom i

ärendet framhållits kan det bliva erforderligt att något förlänga den tid av

ett år, under vilken enligt gällande bestämmelser den som uppehåller i fredsstat

upptagen vakant beställning äger bibehålla sin rätt till övergångsförmån.

Avgörande härutinnan synes utskottet i enlighet med statsrådets förslag böra

få ankomma på Kungl. Majit.

Det av statsrådet till 10 miljoner kronor beräknade anslagsbehovet för avvecklingsverksamheten

under nästa budgetår, vilket med 105 miljoner kronor

understiger motsvarande för innevarande budgetår anvisade belopp, har utskottet

ansett sig böra godtaga. Såsom av statsrådet föreslagits synes nämnda

belopp å 10 miljoner kronor böra anvisas såsom ett för försvaret gemensamt

förslagsanslag.

Åberopande det anförda får utskottet — som icke funnit anledning till er:

inran mot att Kungl. Majit disponerar besparingar å anslag, som anvisats till

täckning av engångsutgifter ä förskottsanslag, för vissa med befästningsanläggningar

sammanhängande avvecklingsåtgärder - hemställa,

att riksdagen må

a) till Avveckling av beredskapen m. m. för budgetåret

1946/47 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

10 000 000 kronor;

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 194.

b) medgiva, att till den som å till svenska marinen hörande

fartyg deltager i internationell minsvepning må, enligt Kungl.

Maj:ts närmare bestämmande, utgå särskild ersättning med tre

kronor för dag.

Stockholm den 11 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 193.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:364 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till avveckling av beredskapen m. m. s. 11 i texten