Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till uppförande av byggnader för konserveringsforskning m. m.

1946-06-11 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 2,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:196, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till uppförande av byggnader för konserveringsforskning m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

1

N r 196.

Ankom till riksdagens kansli den 11 juni 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1946/47 till uppförande av byggnader

för konserveringsforskning m. m.

(l:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bil. 9,

punkt 2) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

till Uppförande av byggnader för institutet för konserveringsforskning för

budgetåret 1946/47 beräkna ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj :t i propositionen nr 140, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 1 mars

1946, föreslagit riksdagen att dels godkänna vid statsrådsprotokollet fogat

avtal med stiftelsen Svensk konserveringsforskning, dels bemyndiga Kungl.

Maj :t att, i den mån så befinnes påkallat och lämpligt, överenskomma med

stiftelsen om jämkningar i förenämnda avtal, dels till Uppförande av byggnader

för institutet för konserveringsforskning å kapitalbudgeten, statens

allmänna fastighetsfond, för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor, dels ock till Bidrag till institutet för konserveringsforskning

under tionde huvudtiteln för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av 20 000 kronor.

Den med stöd av Kungl. Majlis bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade

utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande

har den 12 februari 1945 överlämnat betänkande med förslag till åtgärder

för livsmedelsforskningens ordnande (SOU 1945:6).

Utredningen har i sitt betänkande föreslagit inrättandet av ett särskilt

institut för konserveringsforskning, benämnt Institutet för konserveringsforskning.

Enligt förslaget skall institutet organiseras såsom ett enskilt företag

men drivas under administrativ och ekonomisk samverkan mellan staten

och näringslivet. Institutet avses enligt förslaget att förläggas till Göteborg

i anslutning till Chalmers tekniska högskolas institutioner för kemi och

fysik samt Svenska textilforskningsinstitutet. Enligt ett upprättat förslag

till avtal mellan, å ena sidan, Kungl. Majit och kronan, samt å andra sidan,

en .stiftelse, Svensk konserveringsforskning, avsedd att bildas av för dylik

forskning intresserade organisationer och företag, skola kostnaderna för

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 196—197.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 196.

uppförande och inredning av byggnader för ifrågavarande institut, vilka

kostnader beräknats till 1 250 000 kronor, betalas av statsmedel. Kostnaderna

för utrustning ha beräknats till 470 000 kronor, varav 256 000 kronor äro

avsedda att bestridas av statsverket och 214 000 kronor av stiftelsen. Årskostnaderna

för institutet vid full drift beräknas till 420 000 kronor. Därav

skulle enligt förslaget 260 000 kronor utgå av statsmedel och 135 000 kronor

i form av årsbidrag från stiftelsen. Återstoden, 25 000 kronor, beräknas inflyta

såsom inkomster av särskilda uppdrag och tjänster m. m. och av institutets

eventuella patent. Kostnaderna för underhåll av byggnader och tomt skulle

ej ingå i nämnda årskostnad. Det har förutsatts att dessa kostnader skulle

bestridas av statsmedel över statens allmänna fastighetsfond. Utredningen

har hemställt örn Kungl. Maj :ts godkännande av berörda avtalsförslag och av

ett jämväl upprättat förslag till stadgar för institutet samt om anvisande

av dels ett investeringsanslag å 500 000 kronor till påbörjande av institutsbyggnadernas

uppförande dels ock ett förslagsanslag å 20 000 kronor till

bidrag till avlöningar och omkostnader för institutet.

Hittillsvarande livsmedelsforskning i Sverige m. m.

Beträffande den nuvarande livsmedelsforskningen i Sverige

må erinras om att viss livsmedelsforskning bedrives vid universiteten

och högskolorna. Dessutom finnas vissa andra offentliga organ, som helt

eller delvis tillkommit för att tjäna forskningen på det livsmedelsindustriella

området. Bland dessa märkas statens mejeriförsök, statens trädgårdsförsök,

fiskeritekniska avdelningen vid svenska hydrografisk-biologiska kommissionens

havsfiskelaboratorium i Lysekil, Sveriges utsädesförening och statens

institut för folkhälsan. Vidare bedrives forskning inom vissa industrilaboratorier.

Allmänna synpunkter beträffande livsmedelsforskningen

och dess ordnande.

Utredningen har efter att hava anfört vissa allmänna synpunkter beträffande

livsmedelsforskningen och dess ordnande (s. 4—11 i propositionen)

ansett sig böra föreslå, att ett centralt forskningsinstitut, företrädesvis

för grundläggande forskning rörande konservering

och lagring av livsmedel måtte inrättas.

Departementschefen, som lämnat en redogörelse för innehållet i remissmyndigheternas

utlåtanden såvitt avser de av utredningen anförda allmänna

synpunkterna (s. 11—16 i propositionen), har för egen del anfört följande.

Livsmedelsindustrien intager i vårt lands näringsliv en viktig plats. Räknat

efter förädlingsvärdet är denna industri den tredje i ordningen av våra industrigrenar.

Till belysning av livsmedelsindustriens betydelse för vårt folk

har utredningen understrukit näringsmedlens betydelse för hälsotillstånd och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

3

arbetsförmåga. Mycket stora summor nedläggas årligen för att bota sjukdomar,

som måhända kunnat undvikas, om mathållningen ordnats efter

moderna näringsfysiologiska principer. Det må även erinras örn att livsmedelskostnaderna

utgöra en viktig utgiftspost i de särskilda hushållens ekonomi.

Sålunda kan nämnas, att för det normalhushåll, som ligger till grund

för socialstyrelsens levnadskostnadsindex, åtgick enligt beräkningar avseende

år 1944 nära 40 procent av en årsinkomst örn 5 000 kronor till födo- och

njutningsämnen.

I tekniskt avseende står den svenska livsmedelsindustrien sorn helhet betraktad

icke på den nivå, som industriens omfattning och betydelse kunnat

giva anledning att förvänta. Skälet härtill torde främst vara att livsmedelsindustrien

till övervägande del består av små företagsenheter, som varken kunna

hålla mera kvalificerad teknisk personal eller anskaffa dyrbarare utrustning.

Även om vissa företag på livsmedelsområdet nedlagt ett omfattande

arbete och icke obetydliga kostnader på tekniskt-vetenskaplig forskning, så

måste dock sägas att den nuvarande livsmedelsforskningen i vårt land icke

är tillfredsställande ordnad.

I likhet med utredningen anser jag det vara en angelägenhet av stor vikt

att en centraliserad forskning på livsmedelsområdet kommer till stånd. Det

kan icke antagas, att företagen inom livsmedelsbranschen skulle ensamma

bekosta en i större skala bedriven forskningsverksamhet utan direkt inriktning

på resultat, som kunna förbehållas vederbörande företag. Jag förordar

därför i likhet med utredningen att åtgärder vidtagas från statens sida för

att främja en intensifiering av forskningen på livsmedelsområdet. Åtgärderna

böra — liksom tidigare varit fallet beträffande forskning å andra områden

för industriell produktion — taga sikte på en samverkan mellan staten och

de på området verksamma industrierna.

Vid övervägande av frågan vilka åtgärder, som närmast böra vidtagas,

har utredningen till en början avvisat tanken att inrätta ett centralinstitut

för livsmedelsforskningen i dess helhet eller för de flesta av dess grenar.

Forskningsområdets väldiga omfattning och heterogena beskaffenhet skulle

nämligen enligt utredningens mening bereda stora svårigheter samt orsaka

onödigt stora kostnader. Utredningen har i stället föreslagit inrättandet av

ett centralt forskningsinstitut avsett företrädesvis för grundläggande forskning

rörande konservering och lagring av livsmedel. Detta utredningens förslag,

som vunnit gillande i praktiskt taget samtliga yttranden, synes mig innebära

en lycklig lösning av förevarande forskningsproblem.»

Jag övergår nu till en redogörelse för vad utredningen föreslagit rörande

det ifrågasatta institutets organisation och därmed sammanhängande frågor

samt vad yttrandena härom innehålla.

Konserveringsforskningsinstitutets verksamhetsområde

och personal.

Utredningen har i fråga örn institutets sy lie anfört bland annat,

att detta borde vara att studera och förbättra alla slags metoder för bevaring

av livsmedel, därvid man icke borde uppfatta begreppet konservering

såsom blott och bart att skydda en vara för förstöring till dess den kunde

tillredas och konsumeras. Man borde även sätta som konservcringsindustriens

mål att åstadkomma närande och välsmakande färdiglagade Iivsme
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 196.

del, som vöre så beredda och emballerade, att de kunde transporteras med

lätthet och lagras längre tid utan förstöring.

Institutets arbetsuppgifter har utredningen sammanfattat sålunda.

Institutets huvuduppgifter böra vara

att bedriva tekniskt-vetenskaplig forskning rörande frågor, som avse konservering

och lagring av livsmedel, däri inbegripet såväl frågor rörande råvaror

och halvfabrikat som rörande färdiga maträtter, att utarbeta förfaringssätt

för utnyttjande eller begränsning av det avfall, som uppstår i samband

med beredning av livsmedel, att upprätthålla livlig växelverkan med företag

och anläggningar, som beröras av institutets arbeten, lämna industriföretag

och andra intressenter upplysningar i drifts-, tillverknings- och kvalitetsfrågor,

från industriföretagen och andra mottaga och bearbeta forskningsuppslag

samt anordna konferenser och föredrag för teknisk industripersonal och

konsumenter, bland dem även matlagningspersonal och husmödrar, att medverka

vid utbildning av teknisk personal för forskning och industridrift på

områden, som beröra institutets verksamhet, samt att effektivt utnyttja litteratur

och utanför institutet erliållbar kunskap samt sprida kännedom härom

till intresserade.

Forskningsuppgifterna skulle huvudsakligen komma att avse hermetisk förvaring

efter termisk sterilisering, bakteriostatisk-kemisk stabilisering av livsmedel

(saltning och annan kemikaliebehandling, rökning etc.), torkning med

eller utan vakuum, frysning av livsmedel, lagring i köld, i värme, i gasatmosfär,

under bestrålning etc., emballage för konserver, tillredning av matvaror

för konservering, matlagning med konserverade livsmedel och utnyttjande

och begränsning av avfall, som uppstår vid konservberedning.

Utredningen har framhållit, att ett forskningsinstitut, som med utsikt till

framgång skulle bearbeta förut skisserade verksamhetsområden, måste utrustas

med fackmän av olika slag. Enligt utredningen måste vid institutet finnas

tekniskt-naturvetenskapliga biokemister, mikrobiologer och fysikaliska kemister

liksom också personal för mikroskopi och fotografi, spektrografi, vitaminkemi,

kemiska analysarbeten m. m., där måste finnas drifttekniskt inriktad

personal för konserverings-, lagrings- och emballageundersökningar,

där måste finnas personal för undersökningar angående tillredning av livsmedel

för konservering och angående tillredning av lämpliga maträtter av olika

konserver och där måste slutligen finnas personal för upplysningsverksamhet

och annan kontakt med näringslivet och konsumenterna samt för administrativa

uppgifter. I anslutning härtill har utredningen framlagt följande

personalförteckning för institutet:

Årskostnad

kronor

1 föreståndare .............................................. 14 000

1 laboratoriechef (biokemist) ................................ 10 800

1 laboratoriechef (mikrobiolog) .............................. 10 800

1 laboratoriechef (fysikalisk kemist) .......................... 10 800

1 driftsingenjör ............................................ 10 800

1 teknisk kemist (analytiker) .................................. 9 000

1 dokumentationsingenjör .................................... 9 000

1 matlagningskonsulent ...................................... 7 000

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

5

Årskostnad

kronor

9 assistenter ................................................ 54 000

1 kansliskrivare och redogörare .............................. 5 000

1 verkmästare ...... 4 400

1 förrådsmästare och maskinist................................ 4 200

1 finmekaniker och instrumentmakare ........................ 4 200

1 vaktmästare .............................................. 3 600

1 assistent å matutprovningsavdelningen........................ 3 600

6 laboratoriebiträden ........................................ 18 000

2 kontorsbiträden .......................................... 6 000

Summa kronor 185 200.

Med utgångspunkt från vad utredningen anfört om institutets verksamhetsområde

har utredningen funnit den lämpligaste organisationsformen vara att

indela institutet i fyra huvudavdelningar, nämligen allmänna avdelningen,

forskningsavdelningen, tekniska avdelningen och matutprovningsavdelningen.

Indelningen av ett forskningsinstitut borde enligt utredningens mening icke

göras alltför fast utan institutets ledning borde i erforderlig utsträckning kunna

omflytta personalen — särskilt den lägre — alltefter variationerna i arbetsmängd

vid de olika avdelningarna. De olika avdelningarna borde ej heller

fungera som var för sig arbetande enheter utan som delar i det stora forskningslag,

som institutet borde utgöra. Detta vore så mycket nödvändigare

som undersökningarna till stor del kunde väntas bli av sådan beskaffenhet

att de måste bedrivas gemensamt av flera avdelningar eller allt efter undersökningsstadiet

i tur och ordning av den ena avdelningen efter den andra. Av

dessa och andra skäl borde verksamheten vid institutet sammanhållas under

enhetlig ledning av en föreståndare. Utredningen har vidare beträffande

föreståndarens arbetsuppgifter anfört följande.

Föreståndaren skall svara för att arbetet inom institutets olika avdelningar

bedrives effektivt och enligt de huvudlinjer, som angivits i för verksamheten

fastställt program. Han skall företräda institutet utåt och i sådant

avseende skapa och upprätthålla förbindelser med av institutets verksamhet

berörda delar av näringslivet samt med offentliga myndigheter och institutioner,

anordna konferenser och informationsmöten med för institutets

verksamhet intresserade grupper och enskilda, göra sig underrättad om de

frågor, som näringslivet önskar besvarade genom forskning eller annorledes,

samt själv ta initiativ till undersökningar. Han skall genom resor i in- och

utlandet hålla kontakt både med näringsidkare och med den forskning, som

bedrives på annat håll. Slutligen skall han sörja för att institutet utifrån

erhåller nyhetsmaterial örn rationaliserings- och forskningsarbetet inom sitt

verksamhetsfält samt tillse att detta material på lämpligt sätt blir bekantgjort

ej blott för institutets personal utan även för näringslivets folk.

Föreståndaren skall i samråd med sina medarbetare årligen uppgöra förslag

till stat och forskningsprogram för institutet samt vara föredragande

i institutets styrelse. Han skall ansvara för ekonomien och bokföringen samt

ordningen i institutet och verka för gott samarbete mellan institutets personal

för uppnående av det gemensamma syfte, för vilket institutet är inrättat.

Han skall utöva granskning av institutets arbetsresultat innan de i

form av publikationer och patentansökningar lämna institutet. Med utom
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 196.

stående uppdragsgivare (industriföretag eller andra) skall han upprätta avtal,

då enskilt forskningsarbete efter av styrelsen därom fattat beslut skall

utföras. Inför styrelsen skall föreståndaren vara ansvarig för att institutets

byggnad oell utrustning utnyttjas för avsett ändamål oell framlägga förslag

till de ändringar och kompletteringar, som kunna visa sig påkallade.

Vad beträffar föreståndarens kvalifikationer bör han äga högre naturvetenskaplig

eller teknisk utbildning samt förmåga att leda forskningsarbete

och bedöma i samband med verksamheten stående frågor. Han skall dessutom

kunna uppträda med nödig auktoritet såväl gentemot personalen som

vid förhandlingar nied utomstående intressenter.

Av det föregående framgår att föreståndarebefattningen är mycket krävande.

Med hänsyn till den stora betydelsen för institutets framgång att en

lämplig innehavare av denna befattning erhålles, måste den betalas väl. I

analogi nied vad som ofta tillämpas för ledarna av forskningsinstitut av

den storleksordning det här är fråga om synes det också motiverat att föreståndaren

förlänas professors titel. Utredningen har dock icke velat utan

vidare sammankoppla befattningen som föreståndare med professorstitel

utan ansett att frågan örn titulaturen bör prövas från fall till fall med hänsyn

till befattningshavarnas kvalifikationer.

Vid den närmare behandlingen av institutets olika huvudavdelningar och

deras personal har utredningen rörande allmänna avdelningen anfört

följande.

För att föreståndaren skall kunna fylla de i det föregående angivna mångahanda

uppgifterna i fråga örn ledningen av institutets arbete samt kontakten

med näringsliv, konsumenter och myndigheter måste han ha tillgång

till kvalificerade medhjälpare för sådana uppgifter. Dessa föreslås samlade

i en särskild avdelning med kansli för administrativa och kamerala frågor,

bibliotek och upplysningstjänst m. m.

I första hand behöver föreståndaren en assistent, som kan biträda honom

med administrativa ärenden samt framförallt beträffande kontakten med

råvaruproducenterna. För detta ändamål torde han få företaga resor i rätt

stor utsträckning. Vid institutet erfordras vidare en välkvalificerad dokumentationsingenjör

med uppgift att sköta tidskrifter och boksamling

och framför allt att gå institutets och näringslivets forskare tillhanda

med specialstudier i litteraturen. Han skall under föreståndarens överinseende

ombesörja en regelmässig upplysningstjänst åt näringslivet och andra

intressenter angående framstegsarbetet vid institutet och på andra håll inom

institutets verksamhetsområde. Han skall vidare hålla kontakt med övriga

dokumentationsorgan i landet samt deltaga i den allmänna dokumentation,

som kan komma att inrättas. För de kamerala ärendena erfordras en kansliskrivare,

som tillika skall tjänstgöra som redogörare. Utöver de nämnda

erfordras på föreståndarens avdelning kontors- och vaktpersonal

för hela institutets behov.

Angående forskningsavdelningen har utredningen anfört bland

annat, att densamma borde svara för den grundläggande långtidsforskningen

och lia tillgång till en laboratorieavdelning med tre specialriktningar,

nämligen för biokemi, mikrobiologi och fysikalisk kemi.

För att svara för forskningsuppgifterna (s. 22 och 23 i propositionen) har

utredningen föreslagit följande personal. Vid biokemiska laboratoriet: laboratoriechef

(biokemist), två assistenter (biokemister, varav

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

7

en vitaminkemist) och laboratoriebiträde, vid mikrobiologiska laboratoriet:

laboratoriechef (mikrobiolog), en assistent (mikrobiolog)

och laboratoriebiträde, samt vid fysikalisk-kemiska laboratoriet:

laboratoriechef (fysikalisk kemist med mätteknisk skolning),

två assistenter (för elektrokemiska respektive optiska och fotografiska

arbeten) samt laboratoriebiträde.

Beträffande tekniska avdelningen har utredningen bland annai

anfört, att densamma skulle ha att utföra försöksverksamhet dels på institutets

eget initiativ med eller utan samband med arbeten vid forskningsavdelningen

och andra avdelningar vid institutet, dels — i den mån den

mera allmänt inriktade forskningsverksamheten icke därigenom hindras —

enligt uppdrag av de till stiftelsen anslutna företagen eller av offentliga myndigheter

och institutioner. Avdelningen skulle kunna pröva såväl teknisktindustriella

tillverkningsmetoder som maskiner och apparater i både förminskad

och hel industriskala. Vid avdelningens verkstäder skulle provapparater

och instrument kunna uppbyggas. Alla erforderliga miljöer tor studier

av lagring i lagerhus skulle kunna skapas med avdelningens resurser, varjämte

begränsat utrymme även skulle finnas för utomhuslagring. Emballage,

såväl av bleckplåt som av andra material, skulle kunna bli föremål för undersökningar

beträffande inre och yttre korrosion, täthet mot fukt, vattenbeständighet

och mekanisk hållfasthet.

Utredningen har framhållit, att den tekniska avdelningen utgjorde inom

institutet eili teknisk-industriell försöksstation med kontrollorgan av vitt

skilda slag. Avdelningens ledande forskare och dessas assistenter borde därför

vara ingenjörer med god utbildning. Direkt under institutets föreståndare

borde avdelningens försöksverksamhet ledas av en driftsingenjör. I

övrigt har utredningen föreslagit följande personal.

1. Varumottagning, centralförråd, kylmaskineri och fläktar samt pannrum

och ledningar av olika slag inom byggnaden skötas av en förråds lii ä stare

och maskinist. Denne skall dessutom tillse underhållet av institutets

byggnader och dess fasta inredning. 2. Beredning av provmaterial, rökeri,

salteri, torkeri samt autoklavering, handhavas av en assistent med

ett laboratoriebiträde. 3. Analyslaboratoriet förestås av en te knisk

kemist nied ett laboratoriebiträde. 4. Avdelningen för lagringsförsök

omhänderhas av en assistent med ett laboratoriebiträde.

5. Vid laboratoriet för emballageundersökningar tjänstgör en assistent.

6. Verkstaden förestås av en verkmästare, som till sitt förfogande

har en fin mekanik er och instrumentmakare samt i mån

av behov verkstadsarbetare för grövre arbeten och apparatmontage.

Vad härefter angår mat provnings a vdelningen, som skulle utgöra

en vetenskapligt inriktad köksavdelning, har utredningen som sill mening

uttalat, att densamma borde förestås av en lii a 11 a g n i ng s k on s u1

e n t, som bol de äga högre lärarinnekompetens inom matlagningsfacket

ävensom besitta goda näringsfysiologiska kunskaper. Ilon borde vidare

vara kvalificerad att uppehålla kontakt med konsumentkretsarna, såväl

statliga och kommunala institutioners samt enskilda restaurangers storkök

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 196.

s°m den stora mängden av husmödrar, hade genom överläggningar med

konsumenternas organisationer och genom att anordna och leda upplysningskurser

för sådana som utöva matlagning. Till konsulenternas hjälp erfordrades

en a ssistent nied näringsfysiologiska kunskaper minst motsvarande

skolkökslärarinnekompetens.

Utredningen framhåller slutligen i detta sammanhang, att utöver de i det

föregående angivna avdelningarna även erfordrades laboratorier för

särskilda undersökningar. Utredningen anför härom följande.

Mången gång kunna sådana problem uppkomma inom ett enskilt företag,

vilka icke kunna lösas med företagets egna resurser. Särskilt beträffande småföretag

eller grupper av sådana, som sakna egna laboratorier, kunna ofta

uppstå trängande behov av att mer eller mindre tillfälligt få disponera laboratorieplats

för fabrikationstekniska undersökningar. Även statliga eller

kommunala myndigheter och organisationer kunna vara i behov av plats för

särskilda provningar eller andra undersökningar. I dylika fall bör institutet

ha möjlighet att mot ersättning upplåta forskarrum enligt liknande grunder

som tillämpas för ingenjörsvetenskapsakademiens bränsletekniska försöksstation.

Institutets forskningsmiljö och mångkunniga specialstab kunna därvid

vara till stöd och hjälp åt den enskilde forskaren samtidigt som dessa

forskarrum ge bättre möjligheter till det skydd mot insyn, vilket av konkurrenshänsyn

måhända önskas, än örn arbetena bedreves i de allmänna

laboratorierna.

Forskarrummen böra i första hand få disponeras av sådana företag, som

ekonomiskt stödja institutets allmänna forskningsverksamhet, samt av offentliga

myndigheter och institutioner. I mån av tillgång böra också sådana

forskarrum kunna ställas till förfogande för personer som där önska utföra

examensarbeten eller forskningsarbeten för licentiatexamen eller doktorsgrad.

Departementschefen, som redogjort för remissmyndigheternas yttranden

över denna del av förslaget, har för sin del härutinnan anfört följande.

Utredningens förslag rörande institutets verksamhetsområde och personal

har i stort sett vunnit anslutning i de avgivna yttrandena och torde kunna godtagas.

De i yttrandena framställda önskemålen om en utvidgning av institutets

verksamhet torde i vidsträckt omfattning kunna tillgodoses genom samarbete

med utomstående sakkunniga och då icke minst med statens institut för folkhälsan.

Genom samarbete torde också frågor om den hästa formen för handhavande

av uppgifter, vilka överspänna flera institutioners arbetsområden,

kunna finna sin lösning.

Styrelsen för statens institut för folkhälsan har ifrågasatt om matutprovningsavdelningen,

organiserad såsom utredningen föreslagit, skulle äga erforderlig

kompetens för att värdesätta födoämnen med hänsyn till deras näringsvärde.

Avdelningens kompetens blir givetvis ytterst avhängig av de personer

som knytas till densamma. Erfordras särskild sakkunskap i vissa

frågor kan avdelningen helt visst påräkna biträde från institutet för folkhälsan.

Skulle behov av ytterligare biträde sedermera uppkomma kan möjligen

då upptagas frågan om att vid institutet anställa en vetenskapsman

på det näringsfysiologiska området.

I anledning av vad statskontoret yttrat må framhållas, att det uppenbarligen

är angeläget att den assistent, som skall biträda föreståndaren med

administrativa ärenden, besitter nödiga juridiska och administrativa kunskaper.

Industriförbundets önskemål synas vara tillgodosedda redan i det

av utredningen angivna forskningsprogrammet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

9

Förläggningsort, lokalbehov och utrustning.

Utredningen har beträffande förläggningen av institutet anfört, att

behovet av forskning på konserveringsområdet mest energiskt framhållits av

målsmän för den industri, som producerade konserver av fisk, och att ett

utkast till ett institut för konserveringsforskning, förlagt till Göteborg, redan

år 1939 uppgjorts under medverkan av talesmän för denna industri. Utredningen

har därvid erinrat, att ett visst tekniskt kontroll- och i mindre grad

även forskningsarbete för närvarande bedreves vid det under svenska hydrografisk-biologiska

kommissionen hörande havsfiskelaboratoriets fiskeritekniska

avdelning i Lysekil. Detta laboratorium hade i viss mindre omfattning även

sysslat med frågor, som rörde konservering av kött, frukt och grönsaker. Av

svenska liydrografisk-biologiska kommissionens ledamot professor Abramson

hade utredningen emottagit en promemoria rörande konserveringsforskning,

vars innehåll tillgodogjorts i utredningens förslag. Beträffande förläggningsplatsen

förordades i denna promemoria Göteborg. Förläggningsf rågan hade

även varit föremål för ingående diskussion vid en överläggning i Göteborg

mellan utredningen och representanter från olika delar av landet för företag

och organisationer inom konserveringsindustrien. Därvid uppnåddes enighet

om att Göteborg vore den lämpligaste förläggningsorten för ett konserveringsforskningsinstitut,

som avsåge alla i Sverige ifrågakommande råvaruområden.

Utredningen har också för egen del förordat Göteborg såsom förläggningsort

för institutet.

Såsom tomt för det planerade institutet för konserveringsforskning tiar

utredningen föreslagit ett område invid Karl Gustavsgatan omedelbart nordväst

om byggnaden för Chalmers tekniska högskolas institutioner för kemi,

fysik och angränsande discipliner. Ifrågavarande tomtplats vore lämplig ur

många synpunkter. Genom närbelägenheten till högskolans institutioner underlättades

användningen av institutets resurser för undervisningsändamål.

Ur forskningssynpunkt erbjöde läget de bästa möjligheter till samarbete mellan

institutet och högskolan. Med den tillämnade förläggningsplatsen komme

institutet vidare att ligga på endast några tiotal meters avstånd från Svenska

textilforskningsinstitutet. Detta vore av stort värde med hänsyn till att institutet

för konserveringsforskning därigenom utan större olägenheter kunde etablera

samarbete med textilforskningsinstitutet för att utföra vissa fysikaliskkemiska

undersökningar med dess dyrbara och fullständiga utrustning. Dessa

samarbetsmöjligheter, som vunnes genom att den föreslagna tomtplatsen valdes,

måse anses vara av väsentligt mycket större betydelse än den jämförelsevis

obetydliga fördel genom förbilligad råmaterialtillförsel, som kunde vinnas

genom att lägga institutet i närheten av hamnen och dess järnvägsspår.

I fråga om institutets lokalbehov har utredningen framhållit, att

forskningsverksamheten naturligt kunde uppdelas i två huvuddelar, dels

laboratoriearbete av vanligt slag, dels försök i halvindustriell skala. Utredningen

har i anledning därav och med hänsyn lill terrängförhållandena lö
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 196.

reslagit, att institutet i enlighet med ritningar av professor M. Wernstedt utföres

i två huvuddelar, dels en huvudbyggnad för vetenskapliga och tekniska

laboratoriearbeten, matutprovning, dokumentation, undervisning och administration,

dels en flygelbyggnad utförd som en hall i anslutning till huvudbyggnaden

och avsedd för den industriella försöksverksamheten i större

skala.

Hela byggnadsvolymen blir enligt förslaget 10 730 m3, varav huvudbyggnaden

9 120 och flygelbyggnaden 1 610 m3. Arbetsutrymmet i institutet blir

1 825 m2 golvyta. Häri lia icke inräknats korridorer, trappor, hissar, klädrum,

värmecentral med pannverkstad, toaletter och skrubbar. Arbetsutrymmet

fördelar sig med 327 m2 på föreståndarens avdelning, 425 m2 på forskningsavdelningen,

820 m2 på tekniska avdelningen, 106 m2 på matutprovningsavdelningen

och 147 m2 på laboratorier för särskilda undersökningar.

Byggnadskostnaderna ha beräknats till 1 250 000 kronor, varav

100 000 för sådana utrymmen, som enligt utredningens förslag skulle uthyras

till utomstående för särskilda undersökningar. Enär byggnadsarbetena beräknats

kräva H/2 å 2 år syntes det utredningen vara tillfyllest om för ett

första budgetår 500 000 kronor ställdes till förfogande till arbetenas påbörjande.

Vad härefter angår utrustningen har utredningen till densamma

hänfört möbler, lösa laboratoriebord, instrument och apparater samt sådana

installationer, som icke kunde räknas till standardutrustning för organiskkemiska

laboratorier. Utredningen har därvid framhållit, att utrustningen

borde, där så utan olägenhet för utnyttjandet kunde ske, såväl i fråga om

sammanhanget som uppställning göras sådan, att den lätt kunde anpassas

till ändrade uppgifter. Enligt det av utredningen uppgjorda förslaget till

utrustningslista för institutet beräknas utrustningskostnaderna till 470 000

kronor eller lill 36,8 procent av byggnadskostnaderna. Denna jämförelsevis

höga utrustningskostnad har utredningen förklarat bero bland annat därpå,

att den inkluderade en dyrbar utrustning för kylförsök, ävensom apparatur

för försök i halv industriell skala. Utrustningslistan har av utredningen indelats

i två huvuddelar. Den ena delen, kostnadsberäknad till 256 000 kronor,

och omfattande sådan utrustning, som enligt utredningens förslag skall bekostas

av staten, har följande utseende.

Uppskattad kostnad

kronor

Polarimeter ........................................ 2 000

Refraktometer ..................................... 1000

Pulfrich fotometer .................................. 2 700

Spektrograf ........................................ 6 000

Spektrofotometer .................................. 7 000

Mikroskop.......................................... 15 000

Fotografisk utrustning .............................. 2 000

Diverse elektriska mätinstrument, batterier m. m......... 10 000

Rörpotentiometer för mätning av pH.................. 3 000

Apparatur för ledningsförmåga........................ 500

Apparatur för elektrodialys ............. 200

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

11

Uppskattad kostnad

kronor

Vågar ...............................; • • ........• • • • 7 000

Termostatuppsättning för biokemi och fysikalisk kemi . . 400

Termostater för mikrobiologi ........................ 5 000

Diverse apparatur för mikrobiologi .................. 5 000

Vakuumpump ...................•••••••............ 1 500

Autoklaver, mindre (delvis för mikrobiologi) ............ 15 000

Torkskåp, ugnar................................• • • • 5 000

Analysutrustning, stativ, muffar, brännare etc........... 5 000

Kylskåp............................................ 3 000

Likriktare . .i...................................... 6 500

Spänningsregulator för växelström...................... 7 500

Vattendestillationsapparat ............................ 5 000

Lokaltelefon och ur .................................. 22 000

Klimatiserings- och gasanläggning .................... 20 000

Böcker, tidskrifter .................................. 25 000

Film- och skioptikonutrustning........................ 2 500

Kontorsutrustning, räknemaskiner .................... 8 000

Möbler och lös inredning ........................• • • • 40 000

Linoleummattor m. m.............................. 19 000 251 800

Diverse oförutsett 4 200

Kronor 256 000.

Till den andra delen av utrustningslistan har utredningen hänfört sådant,

som hörde till försöksverksamheten vid den tekniska avdelningen och vid

matutprovningsavdelningen. Kostnaderna för denna del lia av utredningen

uppskattats till 214 000 kronor. I fråga om dessa kostnader, vilka enligt utredningens

förslag icke skola bestridas av staten, torde beträffande den närmare

kostnadsberäkningen få hänvisas till betänkandet s. 140.

Utredningen har framhållit, att den föreslagna utrustningslistan icke borde

betraktas som definitiv, utan borde revideras i samband med upprättandet

av byggnadsritningar och uppförandet av byggnaderna. Man måste också

räkna med att utrustningen behövde kompletteras och ändras allt eftersom

nya behov uppkomme eller den tekniska utvecklingen nödvändiggjorde moderniseringar.

För detta ändamål borde i institutets stat årligen upptas ett

belopp för tekniska inventarier och maskiner.

Utredningens förslag beträffande institutets förläggning har tillstyrkts eller

lämnats utan erinran av praktiskt taget alla remissmyndigheter.

Byggnadsstyrelsen har dock för sin del icke kunnat tillråda en förläggning

av förevarande forskningsinstitut intill Chalmers tekniska högskolas institutionsbyggnad

för kemi och fysik. Vad beträffar anläggningens utformning

saknade byggnadsstyrelsen i föreliggande fall möjlighet att ingå på en prövning

av skäligheten rörande storleken av byggnadsprogrammet, då jämförliga anläggningar

saknades inom landet. Styrelsen ville dock fästa uppmärksamheten

på att den administrativa avdelningen hade givits ett rumsdjup av sex meter,

vilket syntes väl stort. En minskning av bredden på denna del av byggnaden

syntes utan olägenhet kunna genomföras. Mot de på grundval av de

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 196.

föreliggande ritningarna till 1 250 000 kronor beräknade kostnaderna förelåge

ingen erinran från styrelsens sida.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Jag° tillstyrker utredningens förslag att institutet förlägges till Göteborg.

Likaså förordar jag —■ med beaktande bland annat därav, att styrelsen för

Chalmers tekniska högskola icke anmält avvikande mening — att nybyggnaderna

uppföras å den föreslagna platsen intill högskolans institutionsbyggnad

för kemi och fysik.

De av professor Wernstedt uppgjorda ritningarna torde få tjäna till ledning

vid utarbetandet av slutliga huvudritningar till byggnaderna. Därvid

bör beaktas vad byggnadsstyrelsen anfört i fråga örn den administrativa avdelningens

lokaler. Jag förutsätter, att de definitiva huvudritningama komma

att fastställas av Kungl. Majit. Utredningens beräkning av byggnadskostnadema

torde kunna godtagas.

Utredningens förslag i fråga örn engångsutgifter för utrustning finner jag

mig likaledes kunna biträda. Jag förutsätter emellertid, att statens skyldighet

att bestrida sådana utgifter icke skall avse andra föremål än dem, som

upptagits i den nyss återgivna utrustningslistan.

Institutets finansiering och organisation.

Utredningen har erinrat, att utredningen framfört vissa allmänna synpunkter

i fråga om den yttre organisationen av institutet. Bland annat hade framhållits,

att institutet hörde drivas i nära anknytning till Chalmers tekniska

högskola för att säkerställa ett ur såväl undervisnings- som forskningssynpunkt

värdefullt samarbete mellan dessa båda institutioner. Likaså hade

visats betydelsen av att institutet arbetade i nära samverkan med näringslivet.

För att nå ett sådant resultat hade efter förslag av utredningen tidigare för

trä-, textil- samt järn- och metall forsk n i ngen beslutats inrättande av forskningsinstitut,

som skulle drivas av staten och näringslivet gemensamt. Samma

organisationsmodell syntes enligt utredningens mening även vara den fördelaktigaste

för institutet för konserveringsforskning. Genom att organisatoriskt

och ekonomiskt koppla in näringslivet kunde man få dettas sakkunskap

och intresse med i arbetet, och härigenom bleve också forskningsresultaten på

snabbaste och och effektivaste sätt tillgodogjorda inom näringslivet. Genom

statens medverkan kunde vidare verksamheten inriktas på sådan grundforskning

och målforskning på längre sikt, som ej brukade ägnas tillräcklig uppmärksamhet

vid av näringslivet ensamt bedriven forskning. För att ordna

avsedd medverkan från näringslivets sida hade utredningen trän i förhandlingar

med en delegation från näringslivet utsedd av intressenter inom livsmedelsproduktionen.

Som resultat av förhandlingarna hade uppgjorts ett

förslag till avtal mellan Kungl. Maj:t och en planerad stiftelse »Svensk

konserveringsforskning» angående ordnande av forskning m. m. rörande konservering

av livsmedel samt ett förslag till stadgar för institutet för

konserverings f or s kning.

Avtalsförslaget samt förslaget till stadgar, vilka båda bilagts betänkandet,

hava såsom bilagor fogats till statsrådsprotokollet.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

13

Utredningen har i samband härmed erinrat, att de stiftelser, som under utredningens

medverkan tidigare kommit till stånd för andra forskningsområden,

huvudsakligen bildats av vissa befintliga stora intresseorganisationer

inom näringslivet. Inom konserveringsområdet saknades organisationer, som

vore så representativa för hela området, att de vore lämpliga att bilda den

erforderliga forskningsstiftelsen. För den skull hade det varit nödvändigt

att här gå fram efter en annan linje och söka få till stånd en stiftelse i vilken

inginge såväl organisationer som företag på området.

Departementschefen har i detta sammanhang anmält, att enligt en den

20 juni 1945 dagtecknad, till chefen för handelsdepartementet ställd skrivelse

representanter för näringslivet vid sammanträde den 15 mars 1945 hava

bildat stiftelsen Svensk konserveringsforskning. Enligt uppgift i samma skrivelse

har det av utredningen förutsatta årliga minimibidraget från näringslivet,

135 000 kronor, garanterats.

Liksom engångskostnaderna skulle, såsom framgår av avtalsförslaget,

jämväl årskostnaderna, vilka vid full drift av institutet beräknats

uppgå till 420 000 kronor, bliva uppdelade mellan staten och stiftelsen.

Av ett av utredningen framlagt förslag till stat för institutet (s. 36

och 37 i propositionen) skulle vid full drift årskostnaderna täckas till 260 000

kronor med statsanslag och till 135 000 kronor av stiftelsen samt i övrigt av

särskilda inkomster.

Beträffande statförslagets inkomstsida har utredningen anfört i huvudsak

följande.

För att göra institutets verksamhet mindre beroende av penningsvärdets

fluktuationer, har statens åtagande beträffande driften angivits i vissa bestämda

realprestationer och icke i fixerade årliga penningbidrag. Staten

skulle sålunda beträffande vissa i avtalet närmare angivna befattningar

lämna bidrag till avlöning inklusive tillägg enligt de grunder för rörligt

tillägg och kristillägg, som gälla för statens nyreglerade verk. Erforderliga

kostnader för pensionering av med statsmedel avlönad personal skulle likaledes

betalas med statsmedel. Även statens bidrag till omkostnaderna för

driften skall vid avsevärda ändringar i penningvärdet justeras så, att det

motsvarar det i förslaget avsedda realvärdet.

Statens bidragsskyldighet har i avtalet beräknats under antagande av

full drift av institutet. I den mån driflpersonalen ej nått den angivna omfattningen

och/eller omkostnaderna bli mindre än beräknat, skall statens

bidrag minskas i förhållande härtill.

Vad angår statförslagets utgiftssida bär utredningen anfört, att bland

utgifterna icke medräknats underhåll av byggnaderna och skötsel av tomten,

utan hade det förutsatts, alt detta skulle ombesörjas av byggnadsstyrelsen

och att kostnaderna därför skulle påföras statens allmänna fastighetsfond,

byggnadsstyrelsens delfond. Ej heller hade i statförslaget medräknats

avlöningar och omkostnader för den undervisning för högskolestuderande,

som skulle bedrivas inom institutets lokaler, utan borde dessa kostnader

närmast åvila Chalmers tekniska högskola och upptagas i dess stat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 196.

I anslutning till förslaget till stadgar bär utredningen beträffande

institutets inre organisation anfört följande.

Enligt § 3 skall Kungl. Majit förordna ordförande och fem andra ledamöter

samt stiftelsen »Svensk konserveringsforskning» fem ledamöter i styrelsen.

Styrelsen bör vara så sammansatt att den inrymmer — utom administrativ

erfarenhet — företrädare för den livsmedelstekniska och den angränsande

agrara grundforskningen, för konsumentintressena och för de viktigaste av

de berörda produktionsområdena. Härvid förutsättes att stiftelsens representanter

i styrelsen komma att företräda olika av institutet behandlade delar

av livsmedelsproduktionen.

Genom de statliga representanterna bör styrelsen tillföras kontakt med

grundforskningen och konsumtionen. Förslagsvis kunna de statliga ledamöterna

representera statens tekniska forskningsråd, Chalmers tekniska

högskola, det allmännas betydande avnämareintresse i fråga örn konserver

framför allt inom försvarsväsendet, varjämte i styrelsen bör insättas en representant

för husmödrarna.

Styrelsens ordförande och ledamöter skola stadgeenligt utses för högst

tre år, men de böra givetvis kunna omväljas.

Styrelsen skall leda institutets verksamhet och därvid bland annat tillse,

att erforderligt samarbete med näringslivet (producenterna av råvaror och

av förädlade varor), konsumenterna och den högre tekniska undervisningen

kommer till stånd och att gällande bestämmelser för verksamheten följas.

I övrigt hänvisas till stadgarnas specifikation av styrelsens åligganden.

Rörande äganderätten till forskningsresultat, patentering

och därmed sammanhängande frågor, behandlade

i stadgeförslagets § 8, har utredningen uttalat följande.

Eftersom institutets forskningsverksamhet enligt allmänt forskningsprogram

väsentligen skall avse grundläggande frågor, torde patentering av forskningsresultat

i regel icke behöva eller kunna ske. Då emellertid erfarenheten

från nästan all verksamhet av detta slag visar, att patentering en och annan

gång blir aktuell, har utredningen ansett det lämpligt, att institutet redan

från början har klara bestämmelser för hur i så fall bör förfaras.

I det fall, då forskningen enligt allmänt program kan föranleda uttagande

av patent, bör patentering ske genom försorg av institutets styrelse. Härigenom

möjliggör man ett ekonomiskt utnyttjande av resultaten i förhållande

till utlandet och förhindrar, att det inom landet blir en kapplöpning för

patentering av institutets på allmänt program utförda forskningsarbeten.

Det vore olyckligt om det företag (eller den enskilda person), som först erhåller

kännedom om något vid institutet framkommande forskningsresultat,

skulle bli i tillfälle att ekonomiskt utnyttja detta gentemot övriga industrier,

av vilka många kanske i högre grad understött forskningen finansiellt.

Licens för utövande av dylika av institutet uttagna patent synes böra

medges samtliga de inhemska industriföretag, som medverka till institutets

verksamhet, mot en licensavgift, som blott avser att täcka de institutet

åsamkade kostnaderna för patentets uttagande och upprätthållande. Styrelsen

bör emellertid vara berättigad att i de fall den så anser önskvärt i dessa

kostnader jämväl inräkna ersättning till den eller de forskare, som särskilt

medverkat till uppnående av de forskningsresultat, på vilka patentet grundas.

Möjligheten för forskarna att på denna väg bli ekonomiskt delaktiga i forskningsresultatens

praktiska utnyttjande torde kunna utgöra en viktig stimulans

i arbetet. Utredningen vill dock understryka, att forskningsresultaten

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196.

15

ej sällan framkomma genom samarbete mellan ett antal forskare, varför

det understundom kan visa sig vara vanskligt att rättvist fördela dylika ersättningar.

Till utlandet samt till sådana inhemska intressenter, vilka icke genom

stiftelsen ekonomiskt stödja institutets allmänna forskningsverksamhet, kunna

licenser på av institutet uttagna patent försäljas enligt vanliga affärsmässiga

grunder, varvid eventuella licensinkomster kunna nyttjas för institutets

forskning. Näringslivets representanter i styrelsen ha därvid möjlighet att

övervaka, att sådan licensförsäljning icke sker i strid mot det svenska näringslivets

intressen.

I fråga om bestämmelserna rörande sådana forskningsresultat, som uppnåtts

vid undersökningar på uppdrag och bekostnad av enskilda uppdragsgivare,

må anföras följande. Om en dylik uppdragsgivare för längre tid

skulle tillförsäkras resultaten av de av honom bekostade undersökningarna,

skulle detta kunna hämma institutets allmänna forskningsverksamhet, emedan

personalen då vore tvungen att hela tiden betrakta dessa undersökningar

som konfidentiella och icke ens finge utan uppdragsgivarens medgivande

begagna de gjorda rönen i det fortsatta allmänna forskningsarbetet.

Ej heller skulle institutet utan särskilt tillstånd av uppdragsgivaren

kunna åtaga sig nya uppdrag åt andra beträffande samma eller liknande

problem. Ålit eftersom dylika konfidentiella forskningsresultat anhopades

inom institutet, skulle dettas verksamhetsområde alltmer inskränkas av

sekretesshänsyn. Ett företag skulle också kunna för lång tid utestänga de

andra från att anlita institutet inom ett aktuellt forskningsområde endast''

genom att ge institutet ett uppdrag inom området i fråga. Med hänsyn till

dessa omständigheter är det viktigt, att äganderätten till forskningsresultat

endast förbehålles uppdragsgivare så lång tid, som behöves för att han skall

hinna vidtaga nödiga åtgärder för resultatens eventuella patentering. Ett

år torde räcka i vanliga fall, men det kan dock förekomma, att forskningsresultat

behöva ytterligare prövas och utvecklas under längre tid, innan det

kan utrönas, om de äro värda patentering.

På grund härav ha bestämmelserna utformats så, att resultaten må förbehållas

uppdragsgivare, om denne så önskar, dock högst under ett år efter

det arbetet avslutats, såvida icke styrelsen på särskild framställning medger

förlängning av tiden.

Utredningen har i detta sammanhang erinrat om att, såsom förut anförts,

uppförande och inredning av institutsbygignad, anskaffande av utrustning och

anställande av personal torde taga minst 1 V2 å 2 år. Emellertid komme,

anför utredningen, vissa driftkostnader att uppstå redan före och under

byggnadstiden på grund av att styrelsen och viss personal måste arbeta med

byggnads- och utrustningsspörsmål, med personalfrågor och med andra förberedelseåtgärder.

Under förutsättning att kostnaderna för Chalmers tekniska

högskolas byggnadskommitté, till vilken — såsom skett beträffande Svenska

textilforskningsinstitutet — ledningen av byggnadsarbetena borde överlämnas,

ävensom kostnaderna för arkitekt och annan särskilt tillkallad expertis bestredes

från byggnadsanslaget, kunde statsanslaget till driftkostnader för första

budgetåret begränsas lill 20 000 kronor.

Utredningens förslag i fråga örn institutets finansiering och organisation

bar upptagits lill behandling av några av de hörda myndigheterna och sammanslutningarna,

vilka diirvid i huvudsak biträtt detsamma. Framställningar

lia emellertid gjorts om jämkningar i förslaget.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 196-

Departementschefen, som redogjort för remissmyndigheternas yttranden,

har i förevarande frågor för egen del anfört följande.

Regleringen av samarbetet mellan staten och det enskilda näringslivet på

nu ifrågavarande forskningsområde bär i utredningens betänkande utformats

efter modell av vad därutinnan tidigare beslutats rörande de också av utredningen

föreslagna instituten för trä-, textil- samt järn- och metallforskning.

Efter förhandlingar med utredningen ha representanter för näringslivet bildat

stiftelsen Svensk konserveringsforskning med uppgift att i samarbete med

staten driva ett institut för forskning på konserveringsområdet, varjämte ett

preliminärt avtal upprättats angående statens och stiftelsens inbördes skyldigheter

med avseende å detta samarbete. Jämväl i fråga örn den närmare

avvägningen av dessa skyldigheter har utredningen i flera väsentliga stycken

följt de principer, som legat till grund för vad tidigare föreslagits och beslutats

beträffande de redan inrättade forskningsinstituten.

Enligt utredningens förslag skall staten tillhandahålla tomt och bekosta

byggnaderna jämte fast inredning, medan kostnaderna för övrig utrustning

skola, liksom årskostnaderna, delas mellan staten och stiftelsen. Det förslag

till reglering av förhållandet mellan staten och stiftelsen, varom enighet sålunda

åstadkommits mellan utredningen och stiftelsens representanter, har i

de flesta av de över utredningens betänkande avgivna yttrandena tillstyrkts

eller lämnats utan erinran. Jag finner också för egen del förslaget utgöra en

ur alla synpunkter skälig och rimlig avvägning. Statskontorets förslag örn

ändrad fördelning av kostnaderna mellan staten och stiftelsen finner jag sålunda

icke anledning biträda. Ej heller torde skäl föreligga till ändring av de

av utredningen föreslagna lönebeloppen, särskilt som det står stiftelsen fritt

att av egna medel utbetala tillägg till lönerna, därest så skulle befinnas erforderligt.

Även förslaget till stadgar för institutet bör enligt min mening kunna i huvudsak

godtagas. Önskemålen rörande representation i styrelsen för olika

intressegrupper torde få upptagas till övervägande då i sinom tid styrelseledamöter

skola utses. Överbefälhavarens förslag att i stadgarna skulle införas

en bestämmelse om rätt för staten att förvärva licens för patent på

enahanda villkor som till stiftelsen anslutna företag bör enligt min mening

beaktas.

Förhållandet mellan institutet för konserveringsforskning och

havsfiskelaboraloriets i Lysekil fiskeritekniska avdelning.

Efter att hava lämnat en redogörelse för vissa av utredningen anförda

synpunkter beträffande förhållandet mellan det föreslagna institutet för konserveringsforskning

och fiskeritekniska avdelningen vid svenska hydrografisk-biologiska

kommissionens havsfiskelaboratorium i Lysekil ävensom

däröver avgivna yttranden (s. 44—47 i propositionen) har departementschefen

i denna fråga för egen del anfört följande.

Frågan om förändring i organisationen av havsfiskelaboratoriet i Lysekil

i anledning av det nya institutets tillkomst torde i sinom tid få anmälas efter

beredning inom jordbruksdepartementet. I samband härmed bör även

övervägas — för den händelse fiskeritekniska avdelningen vid havsfiskelabo
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 196-

17

raloxiet i Lysekil nedlägges — i vad män personalen å avdelningen bör överföras

till det nya institutet. Någon ändring i de uppgjorda byggnadsplanerna

för institutet synes, såvitt nu kan bedömas, icke behöva ske.

Utskottet.

Betydelsen och behovet av ett tekniskl-vetenskapligt forskningsarbete på

livsmedelsindustriens område har på ett övertygande sätt belysts i den föreliggande

propositionen. Hur värdefullt detta arbete än är, torde det med hänsyn

till forskningsområdets stora omfattning givetvis icke vara möjligt att

på en gång vidtaga åtgäi-der för livsmedelsfoi''skningen i dess helhet. Det

synes utskottet därför ur flera synpunkter riktigt, att denna forskning nu

främst tar sikte på det betydelsefulla forskningsfält, som berör konservering

och lagring av livsmedel och därmed sammanhängande frågor. Förslaget att

för detta ändamål inrätta ett institut i samverkan mellan staten och näringslivet

finner utskottet välbetänkt och tillstyrker detsamma.

Konserveringsinstitutets syfte skulle enligt förslaget vara att studera och

förbättra alla slags metoder för att bevara livsmedel, varvid begreppet konservering

givits en omfattande innebörd. Vad i ärendet anförts rörande institutets

olika arbetsuppgifter har icke givit utskottet anledning till särskilt

uttalande. Detsamma gäller institutets verksamhetsområde. En förutsättning

för att institutet skall på ett ändamålsenligt sätt kunna bedriva sin verksamhet

är givetvis, att institutet äger tillgång till fackmän av olika slag. Det förslag

till personalförteckning, som härutinnan framlagts, synes med hänsyn

till de forskningsområden, som skulle vara företrädda vid institutet, kunna

godtagas. Även löneskalan synes utskottet vara lämpligt avpassad.

Utskottet har icke något att erinra mot att institutet förlägges till Göteborg

på av departemenscliefen där angiven plats liksom ej heller mot att lokalbehovet

tillgodoses i föreslagen omfattning. Byggnadskostnaderna hava uppskattats

till 1 250 000 kronor, varav 100 000 kronor för sådana lokaler, som

avses att uthyras till utomstående för särskilda undersökningar. Av nämnda

belopp erfordras 500 000 kronor för nästa budgetår. Denna medelsanvisning

tillstyrker utskottet. Vad utskottet anfört i fråga örn byggnadskostnaderna

gäller även kostnaderna för institutets utrustning, vilka till den del de på sätt

nedan framgår skola bestridas av staten beräknats till 256 000 kronor.

Beträffande institutets finansiering och organisation har departementschefen

framhållit, att regleringen av samarbetet mellan staten och det enskilda

näringslivet på nu ifrågavarande område utformats efter samma plan, som

beslutats rörande instituten för trä-, textil- samt järn- och metallforskning.

För att ordna denna medverkan från näringslivets sida har förslag till avtal

träffats mellan Kungl. Majit och en nybildad stiftelse »Svensk konserveringsforskning».

Såsom av avtalet framgår skulle staten tillhandahålla tomt och

bekosta byggnaderna jämte fast inredning, medan kostnaderna för övrig

utrustning skulle liksom årskostnaderna, vilka senare vid full drift av institutet

beräknats uppgå till 420 000 kronor, delas mellan staten och stiftel
ftihan''/

till riksdagens protokoll 19i6. (i samt. Nr 196—197.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 196-

sen. Utskottet har vid sin granskning av avtalsförslaget icke funnit några befogade

invändningar vara att framställa mot detsamma. Utskottet förordar

alltså, att förslaget i fråga godkännes av riksdagen. Det torde emellertid, såsom

departementschefen förutsatt, få ankomma på Kungl. Majit, att, i den

mån så befinnes påkallat och lämpligt, överenskomma med stiftelsen om

jämkningar i detsamma. Även det uppgjorda förslaget till stadgar för Institutet

för konserveringsforskning bör kunna godtagas.

Då såsom i ärendet framhållits vissa driftkostnader, avseende förberedelseåtgärder,

torde uppkomma nästa budgetår, tillstyrker utskottet, att ett statsanslag

av 20 000 kronor anvisas för ändamålet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna vid statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 1 mars 1946 fogat avtal med stiftelsen Svensk konser

veringsf or skning;

b) bemyndiga Kungl. Majit att, i den mån så befinnes påkallat

och lämpligt, överenskomma med stiftelsen om jämkningar

i förenämnda avtal;

c) till Uppförande av byggnader för institutet för konserveringsforskning

för budgetåret 1946/47 under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 500 000

kronor;

d) till Bidrag till institutet för konserveringsforskning för

budgetåret 1946/47 under tionde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 20 000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström, Gränebo,

Karl Andersson, Heiding, Boman, Ekströmer, Petersson, Hesselbom och Ragnar Bergh;

samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Rubbestad,

Mårtensson, Lindholm, Sefve, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö, Persson i Vinberg och

Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:406 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om anslag för budgetåret 1946/47 till vissa arbeten ä fritidslägret vid Skönstavik. s. 14 i texten