Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående framläggande för riksdagen av förslag till anläggande av en stor flygplats invid Stockholm m. m.

1946-06-11 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:205, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående framläggande för riksdagen av förslag till anläggande av en stor flygplats invid Stockholm m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

1

Nr 205.

Ankom till riksdagens kansli den 12 juni 1916 kl. 10 fm.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående framläggande

för riksdagen av förslag till anläggande

av en stor flygplats invid Stockholm m. m.

(4:e avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Elon Andersson och Lindblom (I: 123) och den andra inom andra

kammaren av herrar Ohlin och Ståhl (11:232), har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att förslag till

anläggande av en storflygplats invid Stockholm snarast måtte föreläggas

årets riksdag.

Vidare har i två likalydande motioner, väckta den ena inom första kam

maren av herr Källman och friherre Bcck-Friis (I: 124) och den andra inom

andra kammaren av herr Dickson m. fl. (II: 231), hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit snarast ville

för riksdagen framlägga förslag örn anläggande av en storflygplats.

Härjämte har i en inom första kammaren av herr Nils Elowsson väckt

motion (I: 2) föreslagits, att riksdagen måtte besluta att, innan något beslut

fattas örn anläggandet av ett storflygfält vid Stockholm eller annorstädes,

utredning måtte företagas rörande detta flygfälts förläggande i sydligare del

av landet och där det kunde utföras lill avsevärt lägre kostnad än den, vilken

angetts som nödvändig för ett flygfält i närheten av huvudstaden.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, får

utskottet hänvisa til! motionerna T: 2. 1: 123 och 11:231.

Över motionen 1:2 har luftfartsstyrelscn, efter därom i vederbörlig ord

ning framställd begäran, avgivit yttrande, vilket fogats såsom bilaga härvid.

1 årets statsverksproposition har chefen för kommunikationsdeparte- utskottet.

mentet vid anmälan av ärendena angående anslag å kapitalbudgeten för

budgetåret 1940/47 under luftfartsfoiulen framhållit, att han icke vore beredd

att utan ytterligare utredning taga ställning till det av 1944 års flygplatsutredning

framlagda förslaget örn anläggande av en storflygplats. Dä

frågan om en ytterligare utbyggnad av Bromma flygplats ägde ett visst

Bihang till riksdagens protokoll 1946 6 sami. Nr 205.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

•)

.samband med storflvgplatsfrågan, borde enligt departementschefens uppfattning

jämväl avgörandet av denna fråga tills vidare anstå.

1 motionerna I: 123 och 11:232 samt I: 124 och 11:231 lia motionärerna,

under framhållande av det betänkliga i ett ytterligare dröjsmål i frågan örn

anläggandet av ett storflygfält, hemställt att riksdagen måtte besluta i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla, att förslag i ämnet malle föreläggas årets

riksdag.

Såsom motionärerna framhållit uttalade sig 1944 års flygplatsutredning

redan 1944 för byggande av en storflygplats i Stockholms närhet. Så gott

som alta av frågan berörda myndigheter, institutioner och företag tillstyrkte

i princip detta förslag. Sedermera har förslag framlagts örn förläggande av

flygplatsen invid Halmsjön omkring fyra mil norr örn Stockholm. Enligt

vad utskottet erfarit synas de sakkunniga myndigheterna vara eniga örn att

den föreslagna förläggningen är ur olika synpunkter godtagbar. Kostnaden

för projektets realiserande har uppskattats till omkring 80 miljoner kronor

i ett första utbyggnadsskede, med möjlighet till ytterligare utbyggnad för en

kostnad av omkring åtta miljoner kronor.

Utskottet anser det sålunda vara konstaterat, att byggandet av ett storflygfält

i Stockholms närhet är tekniskt möjligt. Det är emellertid uppenbart,

att med projektet förenade kostnader äro så betydande, att ingående

överväganden måste föregå beslut om dess realiserande. Härutinnan vill

utskottet i förevarande sammanhang framhålla följande.

Inom landet finnas för närvarande tre flygplatser — vid Bromma, Bulltofta

och Torslanda — som kunna betjäna flygtrafik av kontinentala mått,

Samtliga dessa flygplatser lia emellertid omvittnats vara i behov av utvidgningar

för att möta numera förefintliga eller inom en nära framtid väntade

krav i fråga örn omfattning och service. För interkontinental flygtrafik avsedda

plan kunna för närvarande beredas någorlunda tillfredsställande

landningsmöjligheter vid Bromma, dock endast å en bana. Det har därför

varit nödvändigt alt såsom komplement till Bromma för att bereda landningsniöjligheter

i vissa väderlekssituationer förlänga och hårdgöra vissa

bansträckor vid den militära flygplatsen i Uppsala och den civila flygplatsen

Norrköping—Kungsängen. Efter en ytterligare utveckling mot större flygplan

av t. ex, den typ Sila enligt uppgift kontrahera! lärer emellertid Sverige

med nuvarande flygplatser bliva urståndsatt att i full utsträckning upprätthålla

internationella trafikförbindelser.

En utveckling mot användandet inom den interkontinentala lufttrafiken

gv tyngre plan med stor lastkapacitet synes vara förestående. Därest icke

Sverige utbygger sin flygplatsorganisation så att densamma ger möjlighet

alt. mottaga dylika plan, lärer en isolering i kommunikationshänseende vara

ofrånkomlig. Detta synes utskottet vara så mycket mer betänkligt som geografiska

förutsättningar torde föreligga för att Sverige skall kunna ifråga*

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

3

komma såsom en knutpunkt eller åtminstone en genom fa r t ss ta tion för den

interkontinentala lufttrafiken. En viss strävan torde hava förmärkts från

andra nordeuropeiska länders sida att söka skapa förutsättningar för alt

draga lill sig denna trafik. Ett uppskjutande av ställningstagandet lill frågan

örn en flygplats av interkontinentala mått synes utskottet för vårt land

innebära vittgående och måhända oreparabla konsekvenser. Utskottet delaf

motionärernas uppfattning att ifrågavarande spörsmål snarast möjligt bör

bli föremål för statsmakternas prövning.

Flygfältsutredningen har utgått från ali en eventuell storflygplats bör

förläggas i Stockholms närhet. 1 motionen I: 2 har på anförda skäl föreslagits,

att ytterligare utredning bör verkställas rörande storflygfältéts förläggande

i sydligare del av landet. Luftfartsstyrelsen har i yttrande i anledning

av motionen funnit övertygande skäl — icke minst ekonomiska —

tala för en förläggning i Stockholms närhet. Utskottet delar styrelsens uppfattning,

och detta av huvudsakligen två skäl. Sålunda torde — därest eli

ny storflygplats icke utbygges i Stockholms närhet — Bromma flygplats

inom en snar framtid för att kunna tillgodose enbart den kontinentala

trafiken erfordra en med betydande kostnader förenad utbyggnad. Vidare

torde Bromma flygplats även efter en utbyggnad komma att inom eli ej

alltför långt avlägsen framtid bliva för huvudstaden otillräcklig. Ett stor.- flygfält i Stockholms närhet skulle lösa dessa problem. Därest storflygfältet

skulle förläggas till annan del av landet åter lärer måhända behov av eli

ny flygplats för huvudstadens del icke låta sig avvisas. Det vill förefalla

utskottet som örn Stockholms flygplatsfråga bör sammankopplas med frågan

örn förläggningen av storflygplatsen. En förläggning av storflygplatsen

till en sydligare del av landet framstår för utskottet ur denna synpunkt

suni mindre ändamålsenlig. Utskottet anser sig sålunda icke kunna tillstyrka

motionen 1:2.

Utskottet har i det föregående uttalat såsom sin åsikt, att ställning till

frågan örn byggandet av ett storflygfält snarast bör tågås oell ali eif eventuellt

storflygfält bör förläggas till Stockholms närhet. En storflygplats i

Stockholms närhet torde, såsom förut antytts, i viss mån reducera behoven

av kompletterande utbyggnader av Bromma flygplats. Tillkomsten av storflygplatsen

löser emellertid icke problemen vid Bulltofta och Torslanda.

Inom flygplatsulredningen pågå för närvarande undersökningar rörande erforderliga

åtgärder för alt tillskapa tillfredsställande flygplatser för södra

och västra Sverige. Det torde vara all förvänta, afl krav komma alt resas

på avsevärda investeringar i syfte att. ordna dessa landsändars inhemska

och kontinentala flygförbindelser. Del ar uppenbart, att, när del gäller .ali

latta ståndpunkt till frågan örn utbyggande av en stortlygplats, dessa .spörsmål

icke kunna lämnas åsido. De statsfinansiella och trafikekonomiska förutsättningarna

för byggandet av en storliygplats böra sålunda enligt ub

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 205.

skottets mening icke bedömas med bortseende från kostnaderna för ett ändamålsenligt

ordnande av övriga större flygplatser. För närvarande tillgängligt

material synes icke giva möjlighet att överblicka det föreliggande problemet

från denna utgångspunkt.

Enligt vad utskottet inhämtat har chefen för kommunikationsdepartementet

med stöd av Kungl. Maj:ts den 17 maj 1946 givna bemyndigande

tillkallat särskilda sakkunniga för att inom departementet verkställa granskning

av vissa driftskalkyler för Bromma flygplats och planerad flygplats

för Stockholm, som framlagts av luftfartsstyrelsen.

Enligt utskottets mening skulle det vara värdefullt om resultatet av berörda

utredning möjliggjorde en överblick över de trafikekonomiska förutsättningarna

för ifrågasatt utbyggnad även av övriga flygplatser.

Chefen för kommunikationsdepartementet har vid anmälan av frågan örn

tillkallandet av granskningsmännen framhållit såsom önskvärt, att det uppdraget

omfattande granskningsarbetet bedrives med sådan skyndsamhet, att

eventuellt förslag om storflygplatsens anläggande kan i god tid nästkommande

höst föreläggas riksdagen.

Utskottet delar departementschefens uppfattning örn önskvärdheten av

en snabb utredning och vill i anslutning härtill giva uttryck åt sin uppfattning

att statsmakterna snarast möjligt synas böra taga ställning till frågan

om utbyggandet av ett storflygfält. Därvid bör givetvis även hänsyn tagas

till det statsfimansiella läget samt tillgången på arbetskraft och materiel.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att motionen 1: 2 icke må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 123 och

II: 232 samt I: 124 och II: 231, i skrivelse till Kungl. Majit giva

tillkänna vad utskottet ovan anfört.

Stockholm den 11 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slntbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Pauli, Lindström, Gränebo,

Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson, Petersson, Hesselbom, Gunnar Andersson och

Hagnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Falla, Rubbestad, Andersson i Malmö,

Mårtensson, Hall, Lindholm, Akerström, Sefve, Hoppe, Boman i Kieryd och Onsjö.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

5

Reservationer:

1) av herrar Lindström, Karl Andersson, Gustaf Karlsson, Hesselbom,

Mårtensson, Hall och Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan

bort hava följande lydelse:

»I årets---vidare anstå.

I motionerna---årets riksdag.

Såsom motionärerna framhållit uttalade sig 1944 års flygplatsutredning

redan 1944 för byggande av en storflygplats i Stockholms närhet. Först

enades man om att förlägga storflygfältet til! Väsby, men sedermera har

förslag framlagts örn förläggande av flygplatsen invid Halmsjön, omkring

fyra mil norr om Stockholm. Förslag om att förlägga flygplatsen till någon

plats i Södertörn har även varit föremål för undersökning. Kostnaden för

flygplatsens förläggande invid Halmsjön har uppskattats till 80 å 90 miljoner

kronor.

Det är uppenbart, att med projektet förenade kostnader äro så betydande,

att ingående överväganden måste föregå beslut örn dess realiserande. Härvidlag

vill utskottet i förevarande sammanhang framhålla följande.

Inom landet finnas för närvarande tre flygplatser — vid Bromma, Bulltofta

och Torslanda — som kunna betjäna flygtrafik av kontinentala mått.

Samtliga dessa flygplatser ha emellertid omvittnats vara i behov av utvidgningar

för att möta numera förefintliga eller inom en nära framtid väntade

krav i fråga om omfattning och service. För inlerkontinental flygtrafik

avsedda plan kunna för närvarande beredas någorlunda tillfredsställande

landningsmöjlighetcr endast vid Bromma, dock endast å en bana. Det

har därför varit nödvändigt att såsom komplement till Bromma för att bereda

landningsmöjligheter i vissa väderlekssituationer förlänga och hängöra

vissa bansträckor vid den militära flygplatsen i Uppsala och den civila

flygplatsen Norrköping—Kungsängen. Efter en ytterligare utveckling mot

större flygplan lärer emellertid Sverige med nuvarande flygplatser bliva

urståndsatt att i full utsträckning upprätthålla internationella trafikförbindelser.

Flyglaltsutredningen har utgått från att en eventuell storflygplats bör förläggas

i Stockholms närhet. I motionen I: 2 har på anförda skäl föreslagits,

att ytterligare utredning bör verkställas rörande storflygfältets förläggande i

sydligare del av landet. Luftfartsstyrelsen har i yttrande i anledning av

motionen funnit övertygande skäl — icke minst ekonomiska — tala för en

förläggning i Stockholms närhet. Utskottet delar styrelsens uppfattning,

och detta av huvudsakligen två skäl. Sålunda torde — därest en ny storflygplats

icke utbygges i Stockholms närhet — Bromma flygplats inom en

snar framtid för ali kunna tillgodose enbart den kontinentala trafiken erfordra

en med betydande kostnader förenad utbyggnad. Därest storflygfältet

skulle förläggas till annan del av landet åter lärer måhända behov av en ny

s. 6 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 205.

6

flygplats lör huvudstadens del icke låta sig avvisas. Det förefaller utskottet

som om Stockholms flygplatsfråga bör sammankopplas med frågan örn förläggningen

av storflygplatsen. Eli förläggning av storflygplatsen till en

sydligare del av landet framstår för utskottet ur denina synpunkt som mindre

ändamålsenlig. Utskottet anser sig sålunda icke kunna tillstyrka motionen

1: 2.

En storflygplats i Stockholms närhet torde, såsom förut antytts, i viss

mån reducera behoven av kompletterande utbyggnader av Bromma flygplats.

Tillkomsten av storflygplatsen löser emellertid icke problemen vid

Bulltofta och Torslanda. Inom flygplatsutredningen pågå för närvarande

undersökningar rörande erforderliga åtgärder för att tillskapa tillfredsställande

flygplatser för södra och västra Sverige. Det torde vara att förvänta,

att klav komma att resas på avsevärda investeringar i syfte att ordna dessa

landsändars inhemska och kontinentala flygförbindelser. Det är uppenbart,

att, när det gäller att fatta ståndpunkt lill frågan örn utbyggande av

en storflygplats, dessa spörsmål icke kunna lämnas åsido. De statsfinansiella

och trafikekonomiska förutsättningarna för byggandet av en storflygplats

böra sålunda enligt utskottets mening icke bedömas med bortseende från

kostnaderna för ett ändamålsenligt ordnande av övriga större flygplatser.

För närvarande tillgängligt material synes icke giva möjlighet alt överblicka

det föreliggande problemet från denna utgångspunkt.

Enligt vad---av luftfartsstyrelsen.

Enligt utskottets---övriga flygplatser.

Chefen för---föreläggas riksdagen.

Utskottet anser emellertid, alt vid bedömandet av frågan örn anläggande

av storflygfält med därav förenade stora investeringar hänsyn måste tagas

till den i nuvarande läge rådande bristen på arbetskraft och byggnadsmateriel.

Därvidlag kan inte lörbises, att ett tillgodoseende av flygtrafikens nybyggnadsbehov

kan verka hindrande på en utbyggnad av andra för landet

viktiga kommunikationsmedel.

Då Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på frågan örn storflyglält

och det kan förväntas, att Kungl. Majit, sedan den ovan berörda ekonomiska

granskningen verkställts, kommer alt appia frågan till förnyad omprövning,

föreligger, enligt utskottets mening, icke anledning för riksdagen

att nu fatta beslut i enlighet med vad i motionerna 1: 123 och lii 232

samt I: 124 och 11:231 föreslagits.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. att motionen I: 2 icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna I: 123 och lii 232 samt I: 124 och lii 231

icke måtte till någon riksdagens åtgärd föranleda»;

2) av herr Rubbestad.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 20ö.

7

Bilaga.

Till Riksdagens statsutskott.

Sedan riksdagens statsutskott i skrivelse lill Kungl. Maj:! den 26 februari

1946 anhållit, att luftfartsstyrelsen måtte anbefallas avgiva yttrande över en

inom första kammaren väckt motion, nr 2, örn utredning angående förläggande

av ett planerat storflygfält till en sydligare del av landet, har Kungl.

Majit genom skrivelse den 1 mars 1946 anbefallt luftfartsstyrelsen att skyndsamt

avgiva och till nämnda utskott överlämna sålunda begärt yttrande. Till

åtlydnad härav får luftfartsstyrelsen anföra följande

1 skrivelse den 25 november 1944 till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet

angående utbyggandet av en slorflvgplats anförde 7.944

års flygplatsutredning i ämnet bland annat:

»I fråga om belägenheten av en sådan flygplats får utredningen lill en

början uttala, ali det enligt utredningens uppfattning ligger i sakens natur,

att trafiken på de interkontinentala linjerna i första hand bör anknytas lill

rikets huvudstad. De allmänna fördelarna härav anser utredningen så uppenbara.

att de icke behöva närmare motiveras. Bland olägenheterna alt förlägga

flygplatsen till en annan ort vill utredningen särskilt framhålla, att en sådan

förläggning skulle omöjliggöra flygplatsens utnyttjande som komplementflygplats

till Bromma flygplats. Ehuru omfattande ulvidgningsarbeten under

de senaste åren vidtagits på denna flygplats, är nämligen densamma även

med hänsynstagande till de kompletteringar, som äro möjliga inom en ekonomiskt

försvarbar ram, på längre sikt icke tillräcklig för att ensam tillgodose

den europeiska och inhemska trafiken. En storflygplats i Stockholms

närhet skulle sålunda vid sidan av sin huvuduppgift, nämligen alt betjäna

den interkontinentala och kontinentala långdistanstrafiken, få till uppgift att

utgöra ett nödvändigt komplement til! Bromma flygplats. Vidare hör framhållas,

att vid olämpliga väderleksförhållanden med försvårade landningsmöjligheter

en i närheten av Stockholm belägen storflygplats på grund alsin

storlek och sin särskilda utrustning kommer att bliva till stor nytta för

trafiken i dess helhet och avsevärt höja såväl regulariteten som trafiksäkerheten

på de många flyglinjer, som beröra Stockholm.»

Till vad utredningen sålunda yttrat — och sorn styrelsen till alla delar

biträder — får luftfartsstyrelsen ytterligare framhålla den ekonomiska synpunkten.

Enligt styrelsens åsikt bör storflygplatsen i möjligaste mån göras

räntabel. I)å flygplatsens inkomster huvudsakligen hänföra sig lill start- och

landnings- samt hangaravgifter m. m. är det emellertid ett oeftergivligt villkor

att trafikfrekvensen å flygplatsen får en betydande omfattning, vilket

torde bliva fallet endast örn flygplatsen förläggcs lill närheten av landels

största trafikcenlrum, huvudstaden. Med sådan belägenhet svnes med fog

kunna räknas med en avsevärd trafik, då förutom allanlfrafiken såväl trafiken

på de europeiska linjerna sorn på inrikeslinjerna torde komma ali hänvisas

till storflygplatsen i den mån Stockholm-Bromma flygplats icke har

resurser att mottaga densamma eller eljest på grund av väderleksförhållanden

eller dylikt icke kan anlitas. En storflygplats på annan plats än i huvudstadens

närhet torde däremot endast kunna räkna med den mycket tunga

trafik, som av tekniska skäl saknar möjlighet alt betjäna sig av en i förhållande

till huvudstaden mera välbelägen flygplats. Även med myckel optimistisk

syn på trafikflygets framlid måste del anses uteslutet all ens till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 205.

närmelsevis kunna täcka drift- och underhållskostnaderna därest flygplatsen

endast skulle utnyttjas för den transatlantiska trafiken.

1 motionen framhålles, att flygvägen New York — Leningrad — Moskva

skulle onödigt förlängas därest routen Indes över Stockholm. Därvid torde

dock hava förbisetts att närmaste avståndet mellan två punkter på jordklotet

icke är liktydigt med en rak linje på kartan mellan platserna i fråga utan

följer den s. k. storcirkel, som sammanbinder platserna. Storcirkeln New

York — Moskva passerar icke Skåne utan går norr om Stockholm.

I motionen har vidare framhållits, att Skåne ur väderlekssynpunkt måste

anses ligga särskilt väl lill, enär snöhinder på banorna sällan skulle uppstå.

Härtill må endast anföras, alt väderleken visserligen är en faktor av största

betydelse för flygtrafiken, men icke huvudsakligen med tanke på snöhinder

— i detta avsende torde svårigheterna icke vara nämnvärt större i mellersta

Sverige än i Skåne — utan i fråga örn dimfrekvens m. m. I sådant hänseende

torde hela Skåne och speciellt de låglänta trakterna vid landskapets ostkust

ligga betydligt sämre till än Stockholmstrakten.

Vad slutligen angår anläggningskostnaderna har motionären ansett ali

dessa skulle, om storflygfältet förlädes till sandjordarna i trakten av Åhus

där bergsprängningar överhuvud taget icke och vägomläggningar endast i

mindre omfattning bliva erforderliga, endast uppgå till omkring en tiondedel

av anläggningskostnaderna för ett flygfält i stockholmstrakten. Styrelsen vill

emellertid med skärpa framhålla, att flertalet av de kostnader, som ingå i

beräkningen för anläggandet av storflygfältet, återkomma i stort sett oförändrade

var fältet än förlägges. De poster, där en mera betydande skillnad

kan förefinnas olika plaiser emellan, äro i stort sett kostnaderna för terrassering

samt för transport av den material som erfordras för fältets byggande.

Vad terrasseringskostnaderna beträffar beräknas dessa i kalkylen för det av

luftfartsstyrelsen förordade storflygfältet i trakten av Halmsjön i Uppland

till 27,75 miljoner kronor. På sandjordarna i närheten av Åhus konmie denna

post av naturliga skäl att bliva avsevärt lägre, ehuru troligen ej så ringa som

vid ett första påseende vill synas. Vid en terrassering av så stora ytor som det

här gäller kommer nämligen alltid en viss förflyttning av schaktmassor att

erfordras. Beträffande den andra berörda posten, nämligen transport av erforderlig

material för flygplatsens byggande, torde Almsförslaget ställa sig

relativt ogynnsammare, i det att bl. a. packslen och makadam för hårdgöring

av banor och uppställningsplatser sannolikt måste fraktas en avsevärd

sträcka. För de ansenliga kvantiteter som härför åtgå kunna de ökade transportkostnaderna

komma ali uppgå till betydande belopp.

Skillnaden i anläggningskostnaden för storflygfältets förläggande till Stockholmstrakten

jämfört med trakten av Åhus blir därför icke så stor att denna

synpunkt bör få utöva inflytande vid platsvalet.

Sammanfattningsvis får luftfartsstyrelsen såsom sin bestämda uppfattning

hävda, att en storflygplats snarast bör komma till stånd och förläggas till

huvudstadens närhet, därvid —- såsom i en av styrelsen avgiven underdånig

skrivelse den 31 januari 1946 angående byggandet av en storflygplats m. m.

närmare utvecklats — området vid Halmsjön 6 km nordost örn Märsta station

synes vara det lämpligaste som kan komma i fråga.

Stockholm den 5 mars 1946.

KUNGL. LUFTFARTSSTYRE LSE X

F. ADILZ

Johan Treschow

Svenska Tryckeriaktiebolaget, Stockholm 1946

462150

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:452 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioneri angående framläggande för riksdagen av förslag till anläggande av en storflygplats invid Stockholm m. m. s. 14 i texten