Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till folkskoleseminariema m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-06-14 · 33 sidor, varav 33 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 33 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:209, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till folkskoleseminariema m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

1

Nr 209.

Ankom till riksdagens kansli den 14 juni 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående

anslag för budgetåret 1946/47 till folkskoleseminariema

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

135 och 164 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den

proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret

1946/47

dels till Arvoden åt lärarkandidater under pro vårstjänstgöring ett förslagsanslag

av 290 000 kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 500 000

kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 500 000

kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 100 000 kronor;

dels ock till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av

150 000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit under kapitalbudgeten, bilaga 7, föreslagit riksdagen

att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna för budgetåret

1946/47

dels till Utbyggnad av folkskoleseminarierna ett investeringsanslag av

2 000 000 kronor;

dels ock till Utbyggnad av småskoleseminarierna ett investeringsanslag

av 1 300 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 242, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

12 april 1946, föreslagit riksdagen att

1. besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas på sätt

departementschefen förordat;

2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för folk
Bihang

till riksdagens protokoll 19h6. G sami. Nr 209. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 209.

skoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

4. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 3 518 000 kronor;

5. till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 473 000 kronor;

6. till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor;

7. till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 240 000 kronor;

8. till Arvoden åt lärarkandidater under pro vår stjänstgöring för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor;

9. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Härnösand

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000

kronor;

10. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i

Landskrona för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 717 000

kronor;

11. till Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet i Haparanda

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 95 000 kronor;

12. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i

Strängnäs för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 60 000

kronor;

13. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet i Växjö

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 140 000 kronor;

14. till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 709 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ragnar Bergh (I: 335) och den andra inom andra kammaren av fröken

Nygren (II: 514), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av Kungl. Maj:ts proposition nr 242 måtte besluta, att delposten till arvoden

åt seminariebibliotekarier skall uppföras med av 1945 års seminariesakkunniga

och skolöverstyrelsen föreslaget belopp, 27 000 kronor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Elofsson m. fl. (1:17) och den andra inom andra kammaren

av herr Norup m. fl. (II: 19), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att hyresavdrag för av folkskolans lärare disponerade tjänstebostäder

skall utgå med samma belopp, vartill hyran i genomsnitt uppgår för lägenheter

av motsvarande storlek och standard på orten, eller örn allmän hyres
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

3

marknad icke kan anses vara för handen därstädes, med ett belopp, som

motsvarade de skäliga kostnaderna för räntor och amortering av byggnadskostnaderna

för vederbörande tjänstebostad;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Wahlund m. fl. (I: 336) och den andra inom andra kammaren

av herr Pettersson i Dahl m. fl. (II: 513), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att Kungl. Majt måtte för årets

höstriksdag lägga fram förslag om ett särskilt lönetillägg på 500 kronor

per år att utgå till folkskollärare och småskollärare, vilka äro anställda vid

skolor av B 2- eller B 3-form samt vid mindre folkskolor och vissa b-skolor.

I den mån redogörelse i det följande icke lämnas för motiveringen till de

motionsvis framställda yrkandena hänvisas till motionerna II: 514, 1:17

och I: 336.

Inledning.

I skrivelse den 19 januari 1946 ha 1945 års seminariesakkunniga framlagt

förslag till vissa åtgärder i syfte att underlätta lärarrekryteringen

— avseende såväl ordinarie och extraordinarie lärare som vikarier

— å avlägset belägna orter i allmänhet och i finnbygden i synnerhet.

Över ifrågavarande förslag ha utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen,

statskontoret, allmänna lönenämnden och domkayitlet i Luleå, varjämte

tillfälle att yttra sig beretts Sveriges folkskollärarförbund, Sveriges

folkskollärarinneförbund och Sveriges småskollärarinneförbund.

Vidare ha de sakkunniga i skrivelse den 11 februari 1946 framlagt utredning

och förslag rörande folkskoleseminariernas organisation

under budgetåret 1946/47 och därmed sammanhängande

frågor. De sakkunniga framhålla härvid, att deras uppgift att framlägga

förslag till en seminarieorganisation på längre sikt visat sig vara så omfattande,

att det icke varit möjligt för dem att ännu avgiva ett slutligt förslag,

som kunde föreläggas innevarande års riksdag, varför de nödgats inskränka

sig till att nu lämna förslag endast rörande den år 1946 vid folkskoleseminarierna

behövliga intagningen. Över de sakkunnigas förslag i denna del ha

utlåtanden avgivits av skolöverstyrelsen, som i samband därmed även framlagt

sina anslagsäskanden beträffande folkskoleseminarierna för budgetåret

1946/47, statskontoret och allmänna lönenämnden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 209.

I. Folkskoleseminariernas organisation

budgetåret 1946/47.

Folkskollärarbehovet.

Av följande, av de sakkunniga uppgjorda tablå framgår, hur stor lärarbrist

(budgetåren 1946/48), respektive hur stort ytterligare examinationsbehov

(budgetåren 1948/51) man har att emotse, därest hänsyn tages dels

till beräknade siffror rörande läraravgång m. m., dels ock till utexaminationen

av de elever, som redan nu finnas intagna vid folkskoleseminarierna.

(Kolumn 1 + 2 + 3 — 4 = 5 respektive 6).

Läsår

Brist under

föregående

läsår

Ökning

av lärar- behovet

Lärar-

avgång

Nuv. sem.elever,

som utexami- neras

Brist under

läsåret

Ytterligare

examinations-

behov

1

2

3

4

5

6

1946/47 .

450

264

199

330

583

1947/48 .

583

342

148

840

233

1948/49 .

233

660

351

240 (4-årig linje)

?

1 004 (2-årig linje)

1949/50 .

?

324

438

300 (4-årig linje)

P

462 (2-årig linje)

1950/51 .

?

452

439

?

891 (2 årig och

4-årig linje)

I anslutning härtill ha de sakkunniga anfört följande.

De sakkunniga ha vid sina beräkningar utgått från att lärarbehovet kommer

att öka i den omfattning, som folkskolinspektörerna i sina prognoser

beräknat. Hur stor ökningen i verkligheten kommer att bli är beroende av

flera ganska oberäkneliga faktorer. Å ena sidan kan införande av ett åttonde

skolår, förändring av mindre folkskolor till folkskolor samt halvtidsläsningens

borttagande öka lärarbehovet. I andra riktningen verkar den ökade

centralisering, som blir möjlig, när skolskjutsar i större utsträckning än nu

kunna anordnas. Svårigheter att erhålla byggnadsmaterial kan verka försenande

på skolbyggnadsverksamheten, vilket i vissa fall kan hindra en utökning

av läraravdelningarnas antal, i andra fall försena centralisering.

De sakkunniga måste emellertid räkna med de siffror, som för närvarande

föreligga och föreslå en intagning, som i möjligaste mån kan täcka det nu

beräknade lärarbehovet. Någon risk för att läraröverskott därigenom skulle

komma att förorsakas, synes icke föreligga. Som framgår av senaste tabell

kommer tvärtom en brist alltjämt att finnas under de närmaste åren. Och

under 1950-talets förra hälft kommer lärarbehovet att stiga så avsevärt, att

de närmaste årens examination ingalunda kommer att räcka. Däremot är

det givetvis nödvändigt att man i god tid under 1950-talet vid elevin tagningen

uppmärksammar den sänkning i behovet, som kommer att inträda

omkring år 1960.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 209.

Seminarieorganisationen.

Utvidgning av de nuvarande seminarierna. Den nuvarande seminarieorganisationen

är uppbyggd för en normal intagning och utexamination av

16 klassavdelningar eller (16 X 28 =) 448 elever årligen. Innevarande

budgetår ha dock genom ianspråktagande till det yttersta av befintliga

reservutrymmen vid seminarierna intagits sammanlagt 22 klassavdelningar

eller 616 elever. De sakkunniga ha undersökt, vilka möjligheter som föreligga

för den ytterligare utvidgning av seminarieorganisationen, som måste

vidtagas för mötande av det stora lärarbehovet under de närmaste åren.

Därvid ha de ansett sig kunna räkna med att vid de redan befintliga seminarierna

skulle — efter vissa örn- och tillbyggnadsarbeten — ytterligare 6

klassavdelningar kunna intagas, nämligen å 2-årig linje ytterligare en avdelning

vid ett vart av seminarierna i Falun, Kalmar, Luleå och Stockholm

samt å 4-årig linje ytterligare en avdelning vid vartdera seminariet i Karlstad

och Linköping.

För möjliggörande av denna utvidgning av de befintliga seminarierna ha

de sakkunniga efter samråd med byggnadsstyrelsen framlagt ett byggnadsförslag,

som i huvudsak avser antingen inredning av förefintliga outnyttjade

utrymmen i seminarierna eller uppförande av särskilda barackbyggnader.

Nya seminarier. Den av de sakkunniga förordade utvidgningen av de

nu befintliga seminarierna skulle alltså möjliggöra en intagning av sammanlagt

28 klassavdelningar eller 784 elever. De sakkunniga ha funnit detta

otillräckligt och därför föreslagit inrättande omedelbart av tre nya seminarier,

nämligen i Gävle, Hälsingborg och Stockholm. Intagning av elever vid

dessa seminarier skulle ske redan höstterminen 1946. Dessa seminarier skulle

organiseras sålunda:

Gävle — två 4-åriga linjer,

Hälsingborg — tre 2-åriga linjer och

Stockholm — en 4-årig och en 2-årig linje.

De sakkunniga ha vidare föreslagit, att, intill dess de nya 4-åriga linjerna

blivit slutligt organiserade, ett motsvarande antal 2-åriga linjer skulle åren

1946/48 kunna förläggas till ifrågavarande seminarier. Detta skulle alltså

innebära, att intagning hösten 1946 skulle ske i Gävle, förutom å de två

4-åriga linjerna, jämväl å två 2-åriga linjer och i Stockholm, förutom å den

4-åriga linjen, å ytterligare en 2-årig linje.

Beträffande lokalfrågan ha de sakkunniga föreslagit förläggande av seminariet

i Gävle till de nuvarande lokalerna för vårdanstalten för dövstumma

med komplicerat lyte därstädes, vilka lokaler bli lediga vid anstaltens

förflyttning till Mogård, av seminariet i Hälsingborg till den s. k. Wintzellska

skolans lokaler och av seminariet i Stockholm till lokaler i Jakobs

folkskola.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 209.

Elevintagningen 1946. Den av de sakkunniga föreslagna elevintagningen

vid de olika seminarierna år 1946 framgår av efterföljande sammanställning.

Därav framgår också den avsedda proportionen mellan manliga och

kvinnliga elever.

Anta

1 klass

a v d e 1 n i

n g a r

Seminarium

4-årig linje

2-årig linje

Manliga

Kvinnliga

Manliga

Kvinnliga

Falun.................

_

i

_

2

Göteborg................

1

—

1

Y

4

Kalmar.................

—

i

—

1

Karlstad................

2

—

i

■ —

Linköping...............

2

—

i

—

Luleå................

1

i

i

—

Lund..................

2

4

i

1

Stockholm kv..............

—

l

—

2

Umeå..................

Uppsala................

1

1

l

2

1

Gävle..................

1

l

1

1

Hälsingborg..............

—

—

2

1

Stockholm m..............

1

—

2

—

Summa

10i

64

114

94

Förslaget innebär alltså en intagning av 17 avdelningar eller (17 X

X 28 =) 476 elever på 4-åriga linjer och 21 avdelningar eller (21 X 28 =)

588 elever på 2-åriga linjer eller alltså sammanlagt 38 klassavdelningar med

1 06^ elever.

Beträffande proportionen mellan manliga och kvinnliga elever anföra de

sakkunniga följande.

Under de senaste åren ha vid folkskoleseminarierna intagits omkring 60

procent manliga och 40 procent kvinnliga elever. Denna proportion är ungefär

densamma som råder i fråga om fördelningen mellan manliga och

kvinnliga ordinarie lärare i folkskolan. Det synes lämpligt att hittillsvarande

proportion tills vidare bibehålies, bland annat på grund av nödvändigheten

att erhålla kvalificerade sökande i tillräckligt antal. Enligt de sakkunnigas

förslag blir proportionen på den 4-åriga linjen 62: 38 och på studentlinjen

55: 45.

Lärarbehov och semi nar ieorganisation under de närmaste 20 åren. Inledningsvis

har framhållits, att de sakkunniga icke ansett sig i stånd att nu

avgiva slutligt förslag rörande lärarbehovet och seminarieorganisationens

omfattning under hela den tid, som stegringen av antalet folkskolebarn kan

väntas pågå. Emellertid ha de meddelat vissa preliminära uppgifter för en

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209. 7

längre tid framåt, vilka lämna en föreställning örn graden av den utvidgning

av lärarexaminationen, som kan väntas.

Av efterföljande tabell framgår sålunda det antal lärare, som behöver

utexamineras under vart och ett av åren 1950/66.

Läsår

Ökning ( + ), resp. minsk- ning (—) i antalet tjänster

från föregående år

Läraravgång på grund

av pensionering, dödsfall

m. m.

Behov av nya

lärare

1950/51 .....

+

428

439

867

1951/52 .....

+

925

467

1392

1952/53 .....

+ 1

147

490

1637

1953/54.....

+ 1

352

498

1850

1954/55 .....

+ 1

353

543

1 896

1955/56 .....

+ 1

113

593

1 706

1956/57 .....

+

530

621

1151

1957/58 .....

+

103

655

758

1958/59 .....

—

291

661

370

1959/60.....

—

274

668

394

1960/61 .....

—

291

676

385

1961/62 .....

—

308

677

369

1962/63.....

—

325

685

360

1963/64.....

—

343

692

349

1964/65 .....

-

359

729

370

1965/66 .....

—

326

738

412

Departementschefen har funnit de sakkunnigas förslag välbetänkt och

anslutit sig till detsamma. Det framlagda byggnadsförslaget beträffande de

befintliga seminarierna innebure enligt departementschefens uppfattning en

lämplig lösning. För relativt obetydliga kostnader skulle man därmed erhålla

för det tillfälliga behovet fullt tillfredsställande lokaler, samtidigt

som man icke riskerade att vid en återigen inträdande minskning av seminarieorganisationen

stå med värdefulla lokaler outnyttjade.

Personalfrågor m. m.

I samband med den i fjol beslutade och nu föreslagna ytterligare utvidgningen

av seminarieorganisationen erfordras ett betydande antal nya tjänster.

De av departementschefen förordade personalförändringarn

a framgå av följande sammanställning.

Rektorstjänster:

Rektorerna vid de nuvarande seminarierna i Kalmar, Karlstad och Lulea

uppflyttas till avlöningsgrupp I från och med nästa budgetår. För ett vart

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 209.

av de nya seminarierna inrättas en rektorstjänst, vilken placeras i avlöningsgrupp

I vid seminariet i Gävle och i avlöningsgrupp II vid seminarierna

i Hälsingborg och Stockholm.

Lärartjänster: nya tjäuster:

ordinarie extra ordinarie

lektorer ........................ 16 —

adjunkter ...................... — 2

lärare i gymnastik .............. 1 3

» »musik .................. — 8

» »manlig slöjd............. — 3

övningsskollärare................ 9 15

Dessutom föreslås uppflyttning av lärarbefattningarna i trädgårdsskötsel

vid seminarierna i Kalmar, Karlstad och Luleå från lönegraden A 14 till

lönegraden A 17.

Vaktmästare:

Till seminariet i Gävle överföras två vaktmästarbefattningar, den ena

i lönegraden A 6 och den andra i lönegraden Eo 6, från vårdanstalten för

dövstumma med komplicerat lyte. Vid seminarierna i Hälsingborg och

Stockholm föreslås en extra vaktmästare med halvtidstjänstgöring.

Höjda arvoden åt seminariebibliotekarierna. Till

arvoden åt seminariebibliotekarier utgår för närvarande ett belopp örn sammanlagt

10 000 kronor. Skolöverstyrelsen äger fördela arvodena, varvid

skall iakttagas, att desamma, där ej överstyrelsen finner anledning fastställa

högre eller lägre arvode, skola utgå med för budgetår räknat 1 080

kronor vid dubbelseminarium och 600 kronor vid enkelseminarium. För

innevarande budgetår har arvodesbeloppet bestämts till 1 120 kronor vid

ett vart av fyra seminarier, till 1 080 kronor vid ett vart av tre seminarier,

till 840 kronor vid ett vart av två seminarier och till 600 kronor vid

ett seminarium.

De sakkunniga ha föreslagit en väsentlig höjning av ifrågavarande arvoden,

innebärande att dessa skulle utgå såsom månadsarvoden och sättas

till 200 kronor i månaden vid de nio större seminarierna, 150 kronor i månaden

vid seminariet i Kalmar och till 100 kronor i månaden vid de nya

seminarierna. Sammanlagda kostnaden för dessa arvoden, vilka skulle utgå

även under ferietid, har beräknats till 27 000 kronor.

Till motivering för sitt förslag ha de sakkunniga anfört bland annat följande.

De arvoden, som sålunda utgå, stå enligt de sakkunnigas mening icke i

rimlig proportion till det med bibliotekariebefattningarna förenade arbetet.

Biblioteket har vid seminarierna med deras friare arbetsformer på ett helt

annat sätt än t. ex. vid de allmänna läroverken kommit att bliva ett verksamt

och oundgängligt hjälpmedel vid undervisningen. Det bör, för de huma
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

9

nistiska ämnenas vidkommande, hava samma betydelse som laboratorierna

för de naturvetenskapliga. Denna bibliotekets ställning som ett humanistiskt

laboratorium ställer stora krav på bibliotekarien, som icke blott skall handhava

den tekniska sidan av bibliotekets skötsel — ombesörja inköp, verkställa

katalogisering etc. — utan därjämte i betydande utsträckning meddela

individuell handledning rörande bibliotekets utnyttjande åt seminariets

elever. Detta betyder, att man vid ett dubbelseminarium, örn biblioteket

skall kunna fylla den här antydda platsen i seminarieundervisningen, enligt

vad förste bibliotekskonsulenten i skolöverstyrelsen meddelat, måste

räkna med en genomsnittlig arbetstid för bibliotekarien av mellan 10 och

12 timmar per vecka.

Ännu ett skäl till ökning av de nu utgående bibliotekariearvodena utgör

den omständigheten, att bibliotekarien som regel även är den som har att

meddela undervisning i biblioteksskötsel. Därigenom är åt honom anförtrodd

utbildningen icke endast av de blivande skolbibliotekarierna utan jämväl

i stor omfattning av de blivande folkbibliotekarierna. Från dessa utgångspunkter

synes det vara angeläget, att arvodet bestämmes till ett sådant

belopp, att det blir möjligt att som bibliotekarie förvärva den för uppgiften

mest lämplige.

Härtill kommer nu, att verksamheten vid de flesta seminarier kominer

att betydligt vidgas.

Statskontoret har icke funnit anledning införa nya grunder för beräkningen

av ifrågavarande arvoden.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I anledning av de sakkunnigas förslag örn höjning av och ändrade grunder

för seminariebibliotekariernas arvoden, vilka enligt nu gällande grunder

i regel skola utgå med 1 080 kronor vid dubbelseminarium och 600

kronor vid enkelseminarium, vill jag erinra, att skolöverstyrelsen äger att

med hänsyn till i varje särskilt fall föreliggande omständigheter företaga

jämkningar av nämnda arvodesbelopp. I likhet med statskontoret

finner jag icke anledning att frångå denna principiella anordning. Förslaget

synes därför icke böra föranleda annan åtgärd än att delposten

till arvoden åt seminariebibliotekarier uppräknas med skäligt belopp.

Därvid torde hänsyn böra tagas icke blott till det merarbete, som den utvidgade

seminarieorganisationen kommer att medföra, utan även därtill,

att — som de sakkunniga framhållit — seminariebibliotekariernas uppgifter

och arbete i och för sig torde motivera en något högre ersättning än som

för närvarande kan utgå. Jag förordar därför, att delposten för nästa budgetår

uppföres med ett belopp av 18 000 kronor, innebärande en minskning

i förhållande till de sakkunnigas förslag med 9 000 kronor och en höjning

i jämförelse med anslaget för innevarande budgetår med 8 000 kronor. Det

torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av skolöverstyrelsen

fastställa de ändrade grunder för ifrågavarande arvodens beräkning, som

kunna föranledas av vad förut anförts.

Departementschefen har slutligen i detta sammanhang förordat en väsentlig

förstärkning av biträdeshjälpen å rektor sexpedition

er na. För bestridandet av sedvanliga expeditionsgöromål anställas särskilda

kontorsbit räder!, vilka skola vara placerade i lönegraden Ex 4 och

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr <209.

Utskottet.

vara antingen halvtidstjänstgörande — vid seminariet i Kalmar och vid de

nya seminarierna — eller heltidstjänstgörande — vid övriga seminarier.

Dessutom torde, framhåller departementschefen, åtminstone vid provårsseminarierna

särskilda medel böra finnas disponibla för anlitande av ytterligare

arbetshjälp vissa tider av året. I sådant hänseende föreslås ett belopp

av 3 200 kronor, att av skolöverstyrelsen fördelas mellan dessa seminarier.

I syfte att så snabbt som möjligt minska den akuta lärarbristen vid folkskolorna

ha enligt beslut av 1945 års höstriksdag vårterminen 1946 å en

provisorisk studentlinje vid folkskoleseminarierna intagits 14 klassavdelningar

med sammanlagt 392 elever, vilka komma att utexamineras hösten

1947. Genom denna åtgärd torde bristen på folkskollärare, vilken enligt

1945 års seminariesakkunnigas beräkningar eljest läsåret 1947/48 skulle

uppgått till i runt tal 630 lärare, sagda år komma att nedbringas till omkring

230 lärare. Vid sidan av ovannämnda provisoriska utbildning måste

emellertid — såsom departementschefen erinrat — särskilda åtgärder vidtagas

för en utvidgning av själva seminarieorganisationen för att säkerställa

det på längre sikt beräknade behovet av folkskollärare. Departementschefen

har framhållit, att på grund av frågans stora omfattning hade de

sakkunniga icke varit i tillfälle att redan nu framlägga slutligt förslag till

organisation av seminarierna, avseende hela den tid som den pågående

utvidgningen av seminarieverksamheten kunde väntas räcka, varför riksdagen

nu endast hade att taga ställning till frågan om elevintagningen vid

folkskoleseminarierna under år 1946 och de organisatoriska åtgärder, som

därav föranleddes.

Enligt de sakkunnigas av departementschefen tillstyrkta förslag skulle

nästa läsår intagas sammanlagt 38 klassavdelningar med 1 064 elever, därav

588 på den 2-åriga och 476 på den 4-åriga linjen. Klassavdelningarna skulle

fördela sig nied 11 V2 manliga och 9 V2 kvinnliga på 2-årig linje samt 10 V->

manliga och 6 x/> kvinnliga på 4-årig linje. Utskottet ansluter sig till vad

sålunda föreslagits och utgår härvid ifrån, att Kungl. Maj:t alltjämt har sin

uppmärksamhet riktad på frågan om den lämpliga proportionen mellan

manliga och kvinnliga elever vid seminarierna.

I likhet med departementschefen tillstyrker utskottet, att de provisoriska

seminarierna förläggas till Gävle, Hälsingborg och Stockholm, och har icke

funnit något att invända mot vad departementschefen förordat med avseende

å lösningen av lokalfrågorna för dessa seminarier. Vad beträffar det

av departementschefen framlagda byggnadsförslaget i övrigt kommer utskottet

att i det följande upptaga denna fråga till behandling.

Den i fjol beslutade och nu ytterligare föreslagna utvidgningen av seminarieorganisationen

kräver inrättandet av ett flertal nya tjänster. Emot de

av departementschefen nied anledning härav förordade personalförändringarna

har utskottet icke funnit anledning till erinran.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

11

Seminariebibliotekariernas arvoden skola enligt nu gällande grunder i

princip utgå med 1 080 kronor vid dubbelseminarium och med 600 kronor

vid enkelseminarium. Skolöverstyrelsen äger dock att med hänsyn till i

varje särskilt fall föreliggande omständigheter företaga jämkningar av

nämnda arvodesbelopp. Sådana jämkningar ha också för närvarande vidtagits

vid sex av de tio seminarierna. De sakkunniga ha föreslagit en väsentlig

höjning av ifrågavarande arvoden och förordat, att delposten till

seminariebibliotekarier skulle för nästa budgetår uppföras med 27 000 kronor,

innebärande en anslagshöjning med 17 000 kronor. Departementschefen

har icke funnit anledning föreligga att införa nya grunder för ifrågavarande

ersättning, men framhållit, att vid avvägning av arvodena hänsyn borde

tagas icke blott till det merarbete, som den utvidgade seminarieorganisationen

bomme att medföra, utan även därtill, att seminariebibliotekariernas

uppgifter och arbete i och för sig torde motivera en något högre ersättning

än den, som för närvarande kunde utgå. I sådant syfte har departementschefen

föreslagit, att omförmälda delpost uppföres med 18 000 kronor eller *

ett belopp som med 8 000 kronor överstiger det nuvarande. Det i

motionerna I: 335 och II: 514 framställda yrkandet ansluter sig till de sakkunnigas

förslag. Enligt utskottets mening saknas anledning att nu frångå

den hittills tillämpade principiella anordningen i fråga örn bibliotekariearvodenas

bestämmande. Skulle emellertid en generell höjning av arvodena

befinnas motiverad anser utskottet likväl i överensstämmelse med den uppfattning,

varåt allmänna lönenämnden givit uttryck, att denna fråga bör

prövas i samband med motsvarande spörsmål vid de allmänna läroverken.

På grund av vad sålunda anförts ansluter utskottet sig till Kungl. Maj:ts

förslag på förevarande punkt och avstyrker bifall till motionerna I: 335 och

II: 514.

Utskottet är ense med departementschefen om att behov föreligger beträffande

förstärkning av biträdeshjälpen å rektorsexpeditionerna och tillstyrker

bifall till vad departementschefen i sådant avseende förordat.

Vad departementschefen i övrigt under förevarande avsnitt anfört och

föreslagit har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

II. Åtgärder för underlättande av lärarrekry terin gen

vid avlägset belägna skolor m. m.

Åtgärder vid avlägset belägna skolor i allmänhet.

Vilka skolor som böra komma i fråga.

1 syfte att skaffa sig en någorlunda tillförlitlig uppfattning om de förhållanden,

som inverka på lärarrekry teringen till stad och landsbygd, till

olika skolformer och olika delar av landet samt utröna vilken roll olika

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 209.

faktorer kunna spela, när det gäller sökandefrekvensen, ha de sakkunniga

vidtagit en omfattande statistisk undersökning rörande de till ett antal

av mellan 3 000 och 4 000 ordinarie lärartjänster, som under åren 1940—1944

ledigförklarats vid folk- och småskolorna i landet med undantag av dem i

finnbygdens skoldistrikt. Beträffande dessa skoldistrikt har en särskild

undersökning, omfattande åren 1934—1944, företagits, vilken behandlas i

det följande.

Beträffande resultatet av den förstnämnda undersökningen anföra de sakkunniga

följande.

De sakkunniga lia utförligt bearbetat endast de från landsbygden inkomna

svaren. Dessa uppgå — finnbygden oberäknad — till ett antal av 1 849,

därav 1 418 folkskollärar^ änster och 431 småskollärartjänster. Av dessa

folkskoletjänster komma 213 på A-skolor, 442 på Bl-skolor, 493 på B2- skolor och 248 på B3-skolor, resten på C-skolor.

Mest eftertraktade ha tjänsterna vid A-skolor genomgående varit. Medeltalet

sökande för hela riket per tjänst har till dessa uppgått till 13,6. Motsvarande

tal för Bl-skolor är 10,l, för B2-skolor 7,0 och för B3-skolor 6,6.

Ser man på de olika länen har medeltalet sökande i allt varit högst inom

Kopparbergs län, därefter komma i ordning Stockholms, Uppsala, Västernorrlands,

Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. Lägst stå Västerbottens,

Kronobergs, Jämtlands, Kalmar och Norrbottens län (utom Tornedalen,

som står lägre än varje annan del av riket) samt Gotland med ett

medeltal sökande av endast 2,6.

Fäster man sig endast vid medeltalen för riket, kan sökandefrekvensen

visserligen förefalla ganska tillfredsställande, men undersöker man de olika

landsdelarna var för sig och ännu mer om man går till de olika skolformernas

tjänster, ter sig saken delvis annorlunda. Sålunda finner man, att

till de 493 ledigförklarade platserna vid B2-skolorna i icke mindre än 47

fall ingen enda sökande anmält sig, att i 75 fall sökandeantalet per tjänst

varit 1, i 42 fall 2 o. s. v. Detta innebär för B2-skolornas vidkommande, att

man i en tredjedel av fallen ledigförklarade tjänster icke kunnat fylla de

tre förslagsrummen. Något gynnsammare har situationen varit för Blskolorna.

Av 442 tjänster har där sökandetalet varit 0 i 25 fall, 1 i 51

fall och 2 i 36 fall. I en fjärdedel fall ha följaktligen förslagsrummen även

här ej kunnat fyllas. Sökandefrekvensen till B3-skolorna har varit ungefär

enahanda som till B2-skolor.

Angående de olika faktorernas inverkan på sökandefrekvensen är det beträffande

en del av dem icke möjligt att utläsa något bestämt ur de inkomna

svaren. Dock torde man våga påstå, att förefintligheten av tjänstebostad

i många fall spelat en viss roll, likaså att skolans läge i förhållande

till s. k. tätort, järnvägsstation etc. kan ha haft betydelse. Flera samverkande

»ofördelaktiga» faktorer ge i regel ett något klarare utslag, men

den allt dominerande faktorn har dock uppenbarligen vant skolformen.

Även i län, sådana som Blekinge, Malmöhus, Hallands, Skaraborgs och

Stockholms har man i ett icke ringa antal fall till B2- och Bl-skolor fått

blott 1 eller 2 sökande till ledigförklarade tjänster, medan praktiskt taget

alla tjänster vid A-skola fått 3 eller flera sökande.

Det viktigaste resultatet av den gjorda undersökningen torde sålunda

kunna sägas vara, att det statistiskt framgått för den tid och de tjänster

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

13

undersökningen gällt, att det som regel ställt sig betydligt svårare att rekrytera

lärarbefattningarna vid de rena landsbygdsskolorna och framförallt

vid de lägre skolformerna än tjänster vid tätorternas och städernas

folkskolor.

Ett närmare angivande av de skolor, vilka äro av sådan art, att åtgärder

måste vidtagas för en bättre lärarrekrytering vid desamma, möter vissa

svårigheter. I första hand böra härvid givetvis, framhålla de sakkunniga,

de skolor, vilka äro på samma gång avlägset och ensligt belägna, komma

i betraktande. Men att finna en gemensam formel för denna skoltyp av

ödemarkskaraktär vore knappast möjligt. De sakkunniga ha därför funnit

det naturligare att låta skolformens beskaffenhet vara avgörande,

varvid föreslagits, att samtliga B2-skolor och B3-skolor samt mindre

folkskolor ävensom vissa b-skolor, nämligen samtliga, till B2-skolor hörande

småskolor samt de till Bl-skolor hörande småskolor, som skolöverstyrelsen

bestämmer, skulle komma i betraktande vid eventuella åtgärder för underlättande

av lärarrekryteringen.

Skolöverstyrelsen delar de sakkunnigas uppfattning, att den viktigaste

faktorn i fråga om lärarrekryteringen är skolformen. Överstyrelsen anser

emellertid, att till de av de sakkunniga föreslagna grupperna av skolor böra

läggas även vissa skolor av C-form enligt överstyrelsens närmare prövning

1 varje särskilt fall.

Ifrågasatta åtgärder.

De sakkunniga ha diskuterat följande åtgärder för en förbättrad lärarrekrytering,

nämligen

a) avskaffande av den s. k. karenstiden vid nu ifrågavarande skolformer,

b) förbättring av tjänstebostäderna,

c) dubbel tjänstårsberäkning, möjlighet till förflyttning och större hänsyn

till tjänstgöringstiden vid meritvärderingen, samt

d) särskilt lönetillägg.

Förslag har emellertid endast framlagts beträffande förstnämnda fråga.

Karenstidens partiella avskaffande. I § 18 mom. 1 och

2 folkskolestadgan och § 1 mom. 2 folkskolans avlöningsreglemente stadgas,

att för anställning såsom ordinarie eller extra ordinarie folkskollärare

eller småskollärarinna bland annat erfordras, dels att, då tjänsten skall tillträdas,

minst två år förflutit från dagen för lärarens examen och dels att

läraren efter nämnda examen intill ansökningstidens utgång tjänstgjort

minst 256 dagar med full tjänstgöring inom det statliga eller det statsunderstödda

kommunala undervisningsväsendet.

Till stöd för sitt förslag örn dessa villkors upphävande vid anställning

vid skolor av nu ifrågavarande slag ha de sakkunniga bland annat framhållit,

att många lärare därigenom med all sannolikhet skulle söka sig till de

liigre skolformerna och dessa därigenom erhålla en bättre rekrytering. Be
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Statsutskottets utlåtande nr 209.

träffande kostnaderna för ett genomförande av förslaget ha de sakkunniga

anfört följande.

De kostnader, som realiserandet av ovanstående förslag skulle medföra,

äro sannolikt ganska obetydliga. I de fall, då en yngre mera meriterad

lärare tack vare karenstidens upphörande skulle i konkurrensen slå ut en

äldre medsökande, uppstå givetvis inga merkostnader. Däremot bli kostnaderna

större i de fall, då man med nuvarande bestämmelser icke skulle

erhålla någon formellt kompetent sökande. Merkostnaden skulle i sådant

fall utgöra skillnaden mellan ordinarie (respektive extra ordinarie) lärares

och extra lärares lön, alltså på A-ort ungefär 1 150 (respektive 400) kronor.

Det sammanlagda antalet B2- och B3-skolor samt mindre folkskolor är

omkring 5 000, och man kan beräkna, att måhända 150 av dessa lärare

avgå varje år. Om ovannämnda kostnadsökning skulle inträffa i en femtedel

av fallen, skulle den sammanlagda kostnadsökningen för ett år måhända

uppgå till 25 000 kronor.

Förbättring av tjänstebostäder na. De sakkunniga ha —

under hänvisning till av 1941 års lärarlönesakkunniga numera framlagt förslag

i ämnet — inskränkt sig till att understryka den stora betydelse för

lärarrekryteringen, som tjänstebostädernas beskaffenhet har. De ha därför

uttalat önskvärdheten av att statsbidrag måtte kunna beviljas för upp

förande av sådana bostäder.

Särskilt lönetillägg. Härom ha de sakkunniga anfört bland

annat följande.

Det har ifrågasatts, huruvida icke införandet av ett »enslighetstillägg»,

»ödebygdstillägg», »skolformstillägg» eller dylikt skulle kunna väsentligen

bidraga till en bättre rekrytering till de skolor, om vilka här är fråga. Örn

ett sådant tillägg skulle verka rekryteringsfrämjande, finge det icke vara

alltför litet utan torde böra uppgå till minst 500 kronor per år. Ifall det

komme att utgå till lärarna vid de lägre skolformerna, finge man räkna

med en sammanlagd årlig kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Det finns

nämligen över 4 000 folkskoleavdelningar i B2- och B3-skolor och sammanlagt

ungefär lika många läraravdelningar i de mindre folkskolorna oell

på småskolestadiet i B2-skolorna.

Som de sakkunniga förut framhållit, är det svårt att direkt utpeka vilka

skolor som böra kallas för ensligt liggande eller för ödebygdsskolor. Även

örn i många fall låg skolform och enslig belägenhet sammanfalla, är detta

icke allmängiltig regel. Ett lönetillskott till lärarna vid de lägre skolformerna

skulle därför i många fall te sig som en orättvisa gentemot lärare i

högre skolformer. De sakkunniga anse det därför uteslutet att knyta lönetillskottet

till skolformen, örn detsamma skall anses motiverat av skolans

belägenhet.

Det återstår så att överväga, huruvida ett särskilt lönetillskott till lärarna

i de lägre skolformerna skulle kunna motiveras med att deras arbete

ofta kan vara mera betungande än arbetet i högre skolformer. Det kan

emellertid framhållas, att antalet lärjungar i de lägre skolformerna ofta är

mindre och att därigenom åstadkommes en kompensation särskilt i fråga

om granskningen av lärjungarnas skriftliga arbeten. De sakkunniga ha den

uppfattningen, att även en på tjänstgöringens besvärlighetsgrad fotad gra
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

15

dering av avlöningen icke skulle kunna bli fullt rättvis och att ett försök

i den riktningen kan befaras medföra en icke oberättigad irritation bland

berörda befattningshavare.

Utöver vad som ovan anförts önska de sakkunniga även framhålla, att

frågan om särskilda lönetillskott till en viss grupp av lärare i folkskolan är

ganska svårbemästrad också med hänsyn till lönesystemets konstruktion.

Både på grund av de svårigheter som sålunda framhållits och med hänsyn

till angelägenheten att efter hand pröva sig fram till de effektivaste och

samtidigt enklaste åtgärderna för åstadkommande av en tillfredsställande

rekrytering till de svårbesatta lärartjänsterna ha de sakkunniga sålunda

ansett sig böra avstå från att föreslå införande av särskilda lönetillskott

till ifrågavarande lärare. Åtminstone bör frågan därom anstå, tills erfarenhet

vunnits, huruvida övriga av de sakkunniga föreslagna åtgärder äro tillräckliga

eller ej.

En ledamot har reserverat sig mot de sakkunnigas ställningstagande och

förordat, att ett skolformstillägg om 500 kronor per år måtte utgå till folkskollärare

och småskollärarinnor vid i förevarande sammanhang avsedda

skolor.

Skolöverstyrelsen har framhållit att, även örn vissa skäl kunde tala för

fastställandet av vissa lönetillägg i enlighet med reservantens förslag, resultatet

av karenstidens partiella avskaffande dock borde avvaktas, innan

ytterligare åtgärder vidtoges. ''

Statskontoret har i likhet med de sakkunnigas majoritet icke ansett sig

kunna förorda införandet av ett särskilt lönetillägg.

Domkapitlet i Luleå har däremot anslutit sig till reservantens förslag.

Departementschefen har för egen del i nu angivna frågor anfört bland

annat följande.

De av de sakkunniga verkställda statistiska undersökningarna, för vilka

redogjorts i det föregående, ha tydligt givit belägg för det berättigade i de

anförda klagomålen. Situationen är för närvarande helt enkelt den, att

undervisningen i åtskilliga av våra folk- och småskolor mer eller mindre

kontinuerligt handhaves av icke kompetenta lärarkrafter. Genom den

knappa tillgång på lärare överhuvudtaget, som på grund av folkskolans

våldsamma expansion för relativt lång tid framåt kan väntas, torde detta

förhållande komma att ytterligare accentueras. De ungas undervisning och

fostran måste bli lidande härpå och detta oftast just i trakter, som även i

avseende å övriga bildningsmöjligheter äro sämre lottade. Även örn

det av naturliga skäl givetvis ställer sig omöjligt att skapa lika gynnsamma

förutsättningar härutinnan för alla delar av landet, synas dock

alla de möjligheter böra tillvaratagas, vilka äro ägnade att göra den grundläggande

skolutbildningen för alla barn så effektiv som möjligt. Detta

är i själva verket endast ett led i de allmänna strävandena att så mycket

som möjligt utjämna motsättningen mellan land och stad. Jag har redan

förut haft anledning uppmärksamma detta spörsmål, bland annat då det

varit fråga om tillstånd att inrätta nya ordinarie folkskollärartjänster. Jag

har därvid ansett mig böra i förhållandevis större utsträckning tillmötesgå

framställningar, som avsett skolor av lägre skolform och därvid särskilt sådana,

vilka tillika varit att anse såsom avlägset belägna. T princip synas vid

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 209.

sådana skolor lärartjänsterna böra vara ordinarie. Detta torde nämligen i

sin mån kunna bidraga till att vid dessa skolor erhålla kompetenta lärare.

I fråga om andra skolor än som nyss nämnts gör sig däremot denna synpunkt

icke med samma styrka gällande. En relativt större del av undervisningen

synes där kunna bestridas av icke-ordinarie lärare — jag räknar därvid

med omkring 15 procent. Det kan erinras, att vid läroverken minst 20

procent av lärarna äro icke-ordinarie. I det följande ämnar jag i anslutning

till de sakkunnigas förslag diskutera, vilka ytterligare åtgärder som kunna

vara ägnade att bidraga till en förbättrad lärarrekrytering.

Det torde därvid till en början vara nödvändigt att på ett eller annat sätt

avgränsa den grupp av skolor som närmast kan anses vara i behov av särskilda

åtgärder. Erfarenheten synes ha visat, att det icke blott är det avlägsna

läget i och för sig, som spelat en avgörande roll för sökandefrekvensen,

utan även och kanske i ännu högre grad skolformen. Detta framgår

därav, att svårigheter att erhålla lärare gjort sig gällande även vid sådana

skolor av lägre skolform, som icke kunnat anses vara i egentlig mening avlägset

belägna. Med hänsyn härtill synes det vanskligt att ange någon slags

geografisk gräns. De sakkunniga ha också beträtt en annan väg, då de föreslagit,

att samtliga B2- och B3-skolor, mindre folkskolor samt vissa b-skolor

skulle anses som avlägset belägna. Förslaget kan synas väl schematiskt,

enär inom dessa kategorier givetvis rymmas många skolor, där svårigheter

att erhålla goda lärare i allmänhet icke bruka förekomma. På det hela taget

torde man dock genom en sådan gränsdragning komma att träffa just de

skolor, som åsyftas. Omöjligheten att draga en fullt adekvat gräns

1 förening med angelägenheten att skaffa ett system, som är så enkelt

som möjligt i tillämpningen, synes även tala till förmån för förslaget. Jag

anser mig därför i huvudsak kunna ansluta mig till detsamma och vill alltså

förorda, att till de skolor, som kunna anses vara i behov av åtgärder

för underlättande av lärarrekryteringen, böra hänföras i första hand alla

B2- och B3-skolor, mindre folkskolor samt vissa b-skolor, nämligen dels

de, som lämna sina lärjungar till B2-skolor, och dels även de, som lämna

sina lärjungar till Bl-skolor, därest skolöverstyrelsen efter prövning i varje

särskilt fall anser dem hänförliga till nu angivna kategorier. Till nämnda

grupper av skolor böra emellertid därjämte, såsom överstyrelsen papekat,

läggas sådana skolor av C-form, vilka vid övergång till heltidslåsning skulle

förändras till B2-skolor. Huruvida detta är fallet torde i varje särskilt

fall böra bedömas av överstyrelsen. De skäl, som de sakkunniga anfört mot

att medtaga C-skolorna i förevarande sammanhang, synas icke bärande.

Bland åtgärder, som skulle kunna vara av betydelse för en gynnsammare

lärarrekrytering i allmänhet, ha de sakkunniga särskilt angivit partiellt

upphävande av bestämmelserna örn den s. k. karenstiden, d. v. s. att ordinarie

och extra ordinarie lärartjänst ej far tillträdas förrän viss tid —

2 år — förflutit efter avlagd examen, varjämte sökande under denna tid

skall ha fullgjort viss tjänstgöring av minst 256 dagars längd. Därest dessa

villkor slopades vid tillsättandet av tjänster vid nu ifrågavarande skolor,

torde det icke vara oberättigat att antaga, att lockelsen att på ett tidigt

stadium kunna erhålla en ordinarie eller i vart fall en extra ordinarie lärartjänst

komme att hos mången öka benägenheten att söka sig till dessa

skolor. Jag är medveten om att en sådan anordning icke står i överensstämmelse

med inom den civila statsförvaltningen i allmänhet tillämpade

principer. De rådande speciella förhållandena vid dessa skolor, vilka delvis

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

17

torde vara av övergående natur, synas emellertid motivera ett sådant steg.

Jag vill därför förorda, att en sådan åtgärd temporärt genomföres. Jag är

däremot icke beredd att medverka till ett generellt upphävande av dessa

bestämmelser, vilket vissa lärarsammanslutningar påyrkat, liksom icke heller

till ett realiserande av den av statskontoret framförda tanken att utsträcka

karenstiden för övriga skolor till tre år. Bestämmelser rörande förevarande

kompetensvillkor finnas beträffande ordinarie lärartjänst införda i

folkskolestadgan och beträffande extra ordinarie lärartjänst i folkskolans avlöningsreglemente.

Frågan örn bemyndigande för Kungl. Majit att medgiva

undantag från sistnämnda bestämmelser kommer att upptagas av chefen

för finansdepartementet.

Jag delar de sakkunnigas uppfattning, att även tjänstebostädernas beskaffenhet

spelar en viktig roll för rekryteringen av lärare. Jag erinrar, att

1941 års lärarlönesakkunniga i nyligen avgivet betänkande med förslag

till boställsordning för folkskolans lärare m. m. förordat, att statsbidrag

skall kunna utgå till skoldistrikten för uppförande av tjänstebostäder. Jag

hoppas att senare kunna förelägga riksdagen förslag i ämnet.

Jag vill i detta sammanhang meddela, att skolöverstyrelsen i skrivelse

den 20 februari 1945 framlagt vissa förslag till ändrade grunder för meritvärderingen

vid tillsättandet av lärartjänster vid folkskoleväsendet, vilka

förslag för närvarande äro föremål för överväganden inom ecklesiastikdepartementet.

Jag hoppas inom en snar framtid kunna föreslå bestämmelser,

sbro i huvudsak tillgodose de av överstyrelsen framförda önskemålen.

Bland annat torde därvid tjänstgöringstiden böra tillmätas ett större meritvärde

än för närvarande är fallet. Jag ämnar vidare föranstalta örn utredning

rörande möjligheterna till förflyttning av lärare även i andra fall

än som för närvarande är möjligt, eventuellt genom att vissa lärartjänster

tillsättas av statlig myndighet. Båda dessa åtgärder torde vara ägnade att

i viss mån underlätta lärarrekryteringen vid mindre eftersökta skolor.

Jag delar de sakkunnigas uppfattning, att andra åtgärder till underlättande

av lärarrekryteringen först böra prövas, innan en så genomgripande

åtgärd, som införandet av ett särskilt lönetillägg för alla lärare vid förut

angivna skolor skulle innebära, tages under övervägande.

Motioner.

I motionerna 1:17 och 11:19 erinras, att enligt gällande bestämmelser

rörande tjänstebostäder vid folkskoleväsendet lärare själv kunde hyra bostad,

örn det på orten eller i dess omedelbara närhet funnes tillräckligt med bostäder

i den allmänna hyresmarknaden, men att, om bostadsförhållandena på orten

icke möjliggjorde för läraren att hyra lämplig bostad, skoldistriktet vore

skyldigt att hålla tjänstebostad åt denne. I anslutning härtill anföres följande.

Dessa stadgande)! innebära, att kommuner på landsbygden i regel måste

bygga lärarbostäder, under det att städer och andra tätorter, där hyresmarknad

alltid finnes, icke behöva ställa tjänstebostäder till förfogande. Detta

betyder en extra belastning för landsbygdskommunerna, en belastning, som

mäste anses vara mycket orättvis. Örn ett skoldistrikt skall bygga bostäder

åt sina lärare, blir detta mångdubbelt dyrare än att lämna lärarna s. k.

bruttolön.

Bihang lill riksdagens protokoll ldlfi. 6 sami. Nr SOS.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 209.

Lärarna få visserligen erlägga hyra — det s. k. hyresavdraget — för de

av dem bebodda tjänstebostäderna, men detta avdrag, som är fastställt i

avlöningsreglementet, är för lågt för att det skall ställa sig fördelaktigt för

skoldistrikten att bygga tjänstebostäder. I hyresgrupp I, som är den på

landsbygden vanligen förekommande, utgör hyresavdraget för ordinarie folkskollärare,

som bebor en bostad om tre rum och kök, 660 kronor per år.

Tar man dessutom hänsyn till att skoldistriktet även skall bekosta uppvärmningen

av bostaden blir den summa, som detta får i faktisk hyra, ytterst

ringa. Man torde kunna räkna med att det erfordras i genomsnitt 30 mI * 3

ved per år för uppvärmningen av en sådan bostad. Örn man räknar med

att denna ved upphuggen kostar i medeltal 15 kronor per m3, går bränslekostnaden

per år till 450 kronor, och då återstår endast något över 200 kronor

i faktisk hyresersättning. Dessutom får kommunen tjänstebostadsbidrag,

men detta är mycket litet, högst 160 kronor per år för ordinarie lärare. Med

de nuvarande byggnadskostnaderna torde en bostad av den nämnda storleksordningen

med moderna bekvämligheter knappast kunna byggas för en

lägre kostnad än 30 000 kronor. Man förstår då, att förräntningen blir ytterst

ringa.

Det förhåller sig alltså på det sättet, att landsbygdskommunerna äro vida

sämre ställda än stadskommunerna i det avseende det här är fråga örn. På

landsbygden måste kommunerna själva bygga bostäder utan att kunna

erhålla rimlig förräntning av byggnadskostnaderna. För att denna orättvisa

skall kunna utjämnas borde sådan hyra erläggas för innehav av tjänstebostäder,

som motsvarar hyrespriserna i den allmänna hyresmarknaden på

orten. Örn en hyresmarknad i egentlig mening icke finns, borde hyran fastställas

så, att den kommer i nivå med kostnaderna för räntor och amortering

av byggnadskostnaderna. Dessa bestämmelser böra gälla för såväl stadssom

landsbygdskommuner. Styrelsen för Sveriges folkskollärareförbund har

också uttalat, att tjänstebostadsinnehavarna i princip äro villiga att betala

högre hyror för goda bostäder.

I motionerna 1:336 och II: 513, vari hemställts att riksdagen måtte i skrivelse

till Kungl. Majit begära förslag till årets höstriksdag om ett särskilt

lönetillägg å 500 kronor till lärare vid de lägre skolformerna, anföres i huvudsak

följande.

Chefen för ecklesiastikdepartementet har i ifrågavarande proposition anslutit

sig till förslaget örn karenstidens upphävande men föreslår, att detta

endast skall ske temporärt.

Vi anse det nödvändigt, att effektiva åtgärder omedelbart vidtagas för att

tillgodose behovet av kompetenta lärare vid de lägre skolformerna. Under

nu rådande förhållanden blir landsbygdsungdomens undervisning och fostran

eftersatt. Det måste anses vara av utomordentlig vikt, att landsbygdsdistrikten

respektive de lägre skolformerna tillförsäkras goda lärare. Kvaliteten

på lärarens undervisning kan ofta lia större betydelse för resultatet

inom skolarbetet än skolformen.

Det gäller här en fråga av hög angelägenhetsgrad. Varken tekniska svårigheter

eller kostnadssummor på årliga miljonbelopp få verka avskräckande,

dä man vill tillförsäkra ifrågavarande skolor goda lärarkrafter.

Vi anse, att de av chefen för ecklesiastikdepartementet förordade åtgärderna

böra genomföras, men vi anse icke dessa vara tillfyllest. De böra

kompletteras med den av reservanten inom de seminariesakkunniga före
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

19

slagna åtgärden att bevilja lärare vid de lägre skolformerna, ett särskilt lönetillägg.

Seminariesakkunniga anse, att frågan om dylika särskilda lönetillskott

för de lägre skolformerna bör anstå, »till dess att erfarenhet vunnits,

huruvida övriga av de sakkunniga föreslagna åtgärder äro tillräckliga eller

ej». Chefen för ecklesiastikdepartementet har anslutit sig till denna uppfattning.

Enligt vår mening bör det emellertida ligga i öppen dag, att svårigheterna

vid rekryteringen av lärarbefattningarna vid de lägre skolformerna

äro så stora (ett förhållande som tydligt bestyrkes av den i seminariesakkunnigas

betänkande redovisade statistiken), att ingen tvekan borde råda

om otillräckligheten i de i övrigt förutsatta åtgärderna: karenstidens slopande,

förbättrade lärarbostäder och dubbel tjänstårsberäkning. Vi hysa den

uppfattningen, att frågan om ett särskilt lönetillägg utgör en mycket väsentlig

del i föreliggande problem. Att lärarna icke gärna söka platser vid de

lägre skolformerna beror icke endast av att dessa skolor ligga avlägset — vilket

de för övrigt ingalunda alltid göra — eller på den lägre skolformen i och

för sig, utan också och kanske främst därpå, att lönerna på grund av dyrortsgrupperingen

äro låga för dessa lärare. Det synes oss därför starkt motiverat

att genom ett särskilt lönetillägg bereda lärarna vid dessa skolformer

en ekonomisk förbättring. Detta skulle helt säkert i väsentlig grad underlätta

nyrekryteringen till ifrågavarande skolor. Ett sådant tillägg skulle

vara desto mera berättigat, som de regionala levnadskostnadsskillnaderna

numera starkt utjämnats.

Speciella åtgärder i finnbygden.

Undersökning av läget.

Av de sakkunniga företagna undersökningar rörande medeltalet sökande

till samtliga ledigförklarade ordinarie folkskollärartjänster inom de finskspråkiga

skoldistrikten under de senaste 10 åren uppvisa i synnerhet för

de talrika B2-skolorna mycket låg sökandefrekvens. Endast i kustdistrikten

eller å i övrigt mera välbelägna orter hade samtliga de tre förslagsrummen

som regel kunnat fyllas. I de övre, avlägsnare skoldistrikten och på de mera

svårbelägna orterna hade däremot medeltalet sökande både till tjänster vid

Bl- och framför allt till tjänster vid B2- och B3-skolor hållit sig så lågt

som 1—2, där man inte i en del fall rent av saknat sökande och termin

efter termin måst hjälpa sig fram med icke kompetenta vikarier. Den av

de sakkunniga företagna undersökningen rörande vikariatsförhållandena i

riket den 15 september 1945 hade också givit vid handen, att dessa ingenstädes

i landet varit så otillfredsställande som just inom Tornedalens inspektionsområde.

Icke mindre än 85 procent av folkskollärarvikariaten där hade

vid nämnda tidpunkt varit besatta med icke kompetenta vikarier. Endast

till skolor av A- och Bl-form hade kompetenta lärarkrafter delvis kunnat

erhållas, medan för B2- och B3-skolor i regel icke kompetenta vikarier måst

anställas.

De sakkunniga framhålla, att av dessa undersökningar liksom av tidigare

kända och omvittnade förhållanden tämligen klart framgått, att särskilda

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 309.

rekryteringsåtgärder utöver de nu förefintliga måste vidtagas, om de finskspråkiga

skoldistrikten ej skola riskera att bli avsevärt sämre ställda i

lärarhänseende än övriga rikets bygder.

Föreslagna åtgärder.

De sakkunniga ha — förutom de i det föregående berörda åtgärderna vid

avlägset belägna skolor i allmänhet — föreslagit följande särskilda åtgärder

för en förbättrad lärarrekrytering i finnbygdens skolor, nämligen

a) höjning av de s. k. finnbygdsstipendierna vid folkskoleseminarierna

från 800 till 1 200 kronor och vid småskoleseminarierna från 300 till 600

kronor; varvid tillika förutsatts, att stipendierna till lapsktalande elever vid

folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå, vilka utgått med samma belopp

som finnbygdsstipendierna vid sistnämnda seminarier skulle höjas i samma

mån som dessa senare; samt

b) införande av fasta språktillägg för samtliga lärare vid folk- och småskolor

i finnbygden.

Sistnämnda fråga har icke av Kungl. Maj:t upptagits i förevarande sammanhang.

Statskontoret har avstyrkt den föreslagna stipendiehöjningen, enär den

icke syntes påkallad för erhållande av tillräckligt antal sökande.

Departementschefen har för egen del anslutit sig till statskontorets uppfattning.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Finnbygdsstipendiet är till sin karaktär att betrakta såsom en gratifikation,

som tillfaller seminarieelev, för att denne skall åtaga sig viss tjänstgöring

i de finskspråkiga skoldistrikten. Härav följer då också att dessa stipendiers

belopp bör bestämmas enbart ur synpunkten att locka tillräckligt

antal sökande. Såsom statskontoret framhåller, synas några svårigheter härvidlag

knappast föreligga. De sakkunniga ha för nästa budgetår räknat

med ett behov av 30 å 35 stipendier, medan antalet sökande till dylika

stipendier för innevarande läsår enligt nu gällande grunder varit icke

mindre än 48. Det vill sålunda synas, som örn redan den från och med

innevarande budgetår vidtagna höjningen av stipendiebeloppen skulle

haft tillräckligt gynnsam inverkan på sökandefrekvensen. Jag kan därför

icke finna, att en ytterligare höjning är av behovet påkallad. I varje fall

synes därmed böra anstå ännu någon tid, till dess mer erfarenhet vunnits

angående värdet av nu gällande bestämmelser. Då icke heller vid småskoleseminarierna

några svårigheter synas föreligga att fylla stipendierummen,

och, såsom de sakkunniga framhållit, någon kännbar brist på

småskollärarinnor icke förefinnes i finnbygden, kan jag icke heller för

dessa stipendiers vidkommande finna en höjning erforderlig.

Däremot synes det skäligt, att, därest för framtiden stipendier till lapsktalande

elever vid folkskoleseminarierna i Luleå och Umeå skulle beviljas,

dessa bestämmas till 800 kronor per år, varigenom överensstämmelse

alltjämt skulle bibehållas med motsvarande finnbygdsstipendier.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

21

I olika sammanhang ha, särskilt under senare år, påtalats de betydande

svårigheter, som föreligga för ernående av en tillfredsställande rekrytering

av lärartjänsterna vid folkskoleväsendet. Dessa svårigheter ha starkast

framträtt beträffande finnbygdens skolor, men det har även visat sig, att i

allmänhet mera avlägset liggande skolor och särskilt då sådana av lägre

skolform icke erhållit tillräckligt kvalificerade sökande till ledigförklarade

tjänster. Dessa förhållanden föranledde, att uppdrag lämnades åt 1945 års

seminariesakkunniga att verkställa utredning i ämnet och inkomma med

förslag till de åtgärder, som kunde befinnas påkallade.

De undersökningar, som verkställts av de sakkunniga, ha givit tydligt

belägg för det berättigade i de från olika håll anförda klagomålen. Det har

nämligen visat sig, att undervisningen vid åtskilliga folk- och småskolor

för närvarande mer eller mindre kontinuerligt handhaves av icke kompetenta

lärarkrafter.

Departementschefen har framhållit, att vid skolor av lägre skolform och

därvid särskilt sådana, vilka tillika kunde anses såsom avlägset belägna,

lärartjänsterna i princip borde vara ordinarie, något som i sin mån kunde

bidraga till att vid dessa skolor erhålla kompetenta lärare. Med hänsyn härtill

har departementschefen också i förhållandevis stor utsträckning ansett

sig böra förorda ett tillmötesgående av ingivna framställningar härom. Utskottet

hyser i denna fråga samma principiella uppfattning som den, varåt

departementschefen sålunda givit uttryck.

Utskottet anser emellertid i likhet med departementschefen, att ytterligare

åtgärder måste vidtagas för att ernå en förbättrad lärarrekrytering.

Departementschefen har, när det gällt att avgränsa den grupp av skolor,

som närmast kunde anses vara i behov av särskilda åtgärder, stannat för

att förorda, att till dessa skolor hänföras alla B 2- och B 3-skolor, mindre

folkskolor samt vissa b-skolor, nämligen dels de, som lämna sina lärjungar

till B 2-skolor, och dels enligt skolöverstyrelsens prövning från fall till fall

även de, som lämna sina lärjungar till B 1-skolor, ävensom enligt bedömande

av skolöverstyrelsen i varje särskilt fall sådana skolor av C-form,

vilka vid övergång till heltidsläsning skulle förändras till B 2-skolor. Bland

de åtgärder, som kunna vara av betydelse för en gynnsammare lärarrekrytering

i allmänhet, ha de sakkunniga särskilt angivit ett partiellt upphävande

av bestämmelserna örn den s. k. karenstiden, d. v. s. att ordinarie

och extra-ordinarie lärartjänst ej får tillträdas förrän viss tid — två år —

förflutit efter avlagd examen, varjämte sökanden under denna tid skall ha

fullgjort viss tjänstgöring av minst 256 dagars längd. Departementschefen

har förordat, att den av de sakkunniga sålunda föreslagna åtgärden temporärt

genomföres beträffande tillträdandet av ordinarie tjänster vid ovannämnda

skolor. Utskottet tillstyrker detta förslag. I detta sammanhang vill

utskottet framhålla, att ifrågavarande åtgärd innebär en icke oväsentlig

ekonomisk förmån för vederbörande befattningshavare, därigenom att han

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 209.

kommer i åtnjutande av en löneökning, motsvarande skillnaden i lön mellan

12 löneklassen och 16 löneklassen vid 36 x/i veckors lästid respektive 17

löneklassen vid 39 veckors lästid. Löneskillnaden varierar givetvis beroende

på dyrortsgrupperingen; exempelvis kan nämnas, att skillnaden i lön mellan

12 och 17 löneklasserna på E-ort utgör i runt tal 1 700 kronor, rörligt tillägg

och kristillägg därvid inberäknade.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att även tjänstebostädernas

beskaffenhet spelar en viktig roll för lär ar rekryteringen. I nyligen

avgivet betänkande med förslag till boställsordning för folkskolans lärare

m. m. ha 1941 års lärarlönesakkunniga förordat, att statsbidrag skulle

kunna utgå till skoldistrikten för uppförande av tjänstebostäder. Departementschefen

har ställt i utsikt, att förslag i ämnet kommer att föreläggas

riksdagen. I avvaktan på detta förslag och då utskottet utgår ifrån, att de i

motionerna I: 17 och II: 19 berörda spörsmålen härvid komma att bliva

föremål för bedömande från Kungl. Maj:ts sida, anser utskottet sig icke

böra tillstyrka bifall till det i motionerna framställda yrkandet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ha de sakkunniga framhållit,

att det ifrågasatts, huruvida icke införandet av ett särskilt lönetillägg på

förslagsvis 500 kronor per år skulle kunna väsentligen bidraga till en bättre

lärarrekrytering till skolor med lägre skolform. Enligt de sakkunnigas beräkningar

skulle kostnaderna härför kunna uppskattas till omkring

4 000 000 kronor för år, varvid de sakkunniga räknat med över 4 000 folkskoleavdelningar

samt ungefär lika många läraravdelningar i de mindre

folkskolorna och på småskolestadiet i B 2-skolorna. På anförda skäl ha de

sakkunniga emellertid ansett sig icke böra förorda införandet av ett dylikt

lönetillägg. Departementschefen har för sin del funnit, att andra åtgärder

till underlättande av lärarrekryteringen först borde prövas, innan en så

genomgripande åtgärd, som den angivna skulle innebära, toges under övervägande.

Utskottet är likaledes av den uppfattningen, att frågan örn införandet

av det ifrågasatta lönetillägget synes böra anstå, tills erfarenhet

vunnits, huruvida övriga av departementschefen föreslagna åtgärder visa

sig tillräckliga eller ej. Utskottet finner sig därför icke för närvarande böra

biträda det i motionerna I: 336 och II: 513 framställda yrkandet utan avstyrker

bifall till motionerna.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

föranleder icke någon erinran från utskottets sida. Utskottet vill dock

här för sin del understryka önskvärdheten av att en förbättring av skolformerna

så fort sig göra låter kommer till stånd.

Utskottet biträder departementschefens förslag om bestämmandet av stipendiebeloppet

till 800 kronor för lapsktalande elever vid folkskoleseminarierna

i Luleå och Umeå.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

23

III. Anslagsberäkningar.

1. Folkskoleseminarierna: Avlöningar.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 701 200 kronor,

fördelande sig på de olika anslagsposterna på följande sätt:

Nuvarande Föreslagen

belopp höjning

kronor kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän...... 1 967 600 70 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit................. 77 500 40 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 402 400 544 600

4. Rörligt tillägg.......................... 369 300_45 700

Summa kronor 2 816 800 701 200.

Beträffande arvodesposten är den förordade anslagshöjningen till

en del föranledd av elevantalets ökning och således av automatisk natur.

Dessutom har departementschefen förordat inrättande tills vidare av provårskurser

även i Lund och Uppsala, vilket föranlett en kostnadsökning av i

runt tal 18 000 kronor. Däremot har departementschefen icke ansett sig

kunna biträda av skolöverstyrelsen framlagda förslag örn ökning av skolsköterskornas

tjänstgöringstid och om återgång till förkrigsförhållandena

i fråga om storleken av de särskilda arvodena vid pr o vårsanstalter. Sistnämnda

ställningstagande överensstämmer med den ståndpunkt departementschefen

tidigare intagit till motsvarande fråga vid de allmänna läroverken.

I fråga om icke-ordinarieposten är den ifrågasatta anslagshöjningen

till huvudsaklig del av automatisk natur och föranledd av den utvidgade

seminarieverksamheten. Sålunda hänföra sig i runt tal 330 000 kronor

till den pågående särskilda utbildningen av folkskollärare.

2. Folkskoleseminarierna: Omkostnader.

Detta anslag har av departementschefen föreslagits höjt från 351 000 kronor

med 122 000 kronor till 473 000 kronor. Största delen av höjningen

är föranledd av den utökade verksamheten vid seminarierna. Departementschefen

har vidare tillstyrkt anvisande av 5 000 kronor till anordnande av

enahanda kurser i tal- och röstvård som riksdagen tidigare bifallit för småskoleseminariernas

del samt av 600 kronor till psykotekniska prov vid inträdesprövningarna

vid seminariet i Stockholm.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 209.

Utskottet■

3. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.

Departementschefen har förordat en höjning av ifrågavarande anslag

från 75 000 kronor med 40 000 kronor till 115 000 kronor med hänsyn till

den utvidgade seminarieverksamheten.

4. Folkskoleseminarierna: Utrustning.

Under denna rubrik är för innevarande budgetår uppfört ett anslag av

50 000 kronor. Seminariesakkunniga ha, med tillstyrkan av skolöverstyrelsen,

hemställt, att anslaget för nästa budgetår måtte uppföras med 326 000

kronor. Av detta belopp avses 160 000 kronor till inredning av nya lokaler

vid de permanenta seminarierna, 60 000 kronor till övriga utrustningsändamål

vid samma seminarier, 96 000 kronor till inventarier och annan utrustning

för det nya seminariet i Gävle samt 10 000 kronor till inköp av

musikinstrument och vissa andra inventarier vid de nya seminarierna i

Hälsingborg och Stockholm.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot de gjorda

beräkningarna men ansett, att den erforderliga anslagssumman borde kunna

fördelas på två år. För nästa budgetår har departementschefen förordat

anvisande av 240 000 kronor.

5. Arvoden åt lärarkandidater under pro vårstjänstgöring.

Departementschefen har förordat en anslagshöjning med 30 000 kronor

till 320 000 kronor, varvid räknats med 132 provårskandidater vid de allmänna

läroverken och 28 vid folkskoleseminarierna.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot de av departementschefen

verkställda kostnadsberäkningarna.

IV. Vissa byggnadsfrågor.

Vid anmälan av anslagsbehovet till småskoleseminarierna för nästa budgetår

(proposition nr 77) förklarade departementschefen sig ämna senare

återkomma till frågan örn de byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i

Härnösand och Landskrona, vilka bleve erforderliga vid bifall till de i ifrågavarande

sammanhang framlagda förslag om utvidgning av seminariet i

Härnösand med en avdelning och av seminariet i Landskrona med två avdelningar.

Byggnadsstyrelsen har nu, efter samråd med skolöverstyrelsen,

inkommit med förslag och kostnadsberäkningar rörande ifrågavarande arbeten.

Samtidigt har byggnadsstyrelsen anmält, att vissa ytterligare medel

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 209.

visat sig erforderliga till de pågående byggnadsarbetena vid småskoleseminarierna

i Haparanda, Strängnäs och Växjö, vartill medel anvisats av 1945

års riksdag. Förutom förutnämnda ärenden ha i förevarande sammanhang

till behandling upptagits även vissa byggnadsfrågor vid folkskoleseminarierna,

i huvudsak avseende sådana åtgärder, som föranledas av departementschefens

förslag i det föregående till utvidgad organisation av ifrågavarande

seminarier.

Småskoleseminarierna.

Härnösand. Enligt ett år 1944 av skolöverstyrelsen framlagt förslag

till utvidgning av detta seminarium, vilket då icke föranledde någon

framställning till riksdagen, beräknades kostnaderna för erforderliga omoch

tillbyggnadsarbeten vid seminariet till 600 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

framhåller nu, att vid den förnyade utredningen av denna byggnadsfråga

framkommit krav på lokaler för barnbespisning, varför en kostnadsstegring

blivit ofrånkomlig. Kostnaderna kunde nu beräknas till 700 000

kronor.

Det nu framlagda förslaget innebär i huvudsak, att den nuvarande seminariebyggnaden

och gymnastikhuset sammanfogas genom en vinkelformad

tillbyggnad, varjämte inom den nuvarande skolbyggnaden utföras vissa

ombyggnadsarbeten.

Landskrona. Även beträffande detta seminariums utbyggnad förelågo

år 1944 vissa kostnadsberäkningar, vilka slutade på ett belopp av

700 000 kronor. Byggnadsstyrelsen framhåller, att jämväl dessa kostnader

vid förnyad utredning visat sig otillräckliga och nu kunde uppskattas

till 825 000 kronor, beroende på att vissa icke tidigare beräknade lokaler

tillkommit, nämligen en barnbespisningslokal med tillhörande köksavdelning

samt bibliotek och läsrum för övningsskolan.

Enligt det nu utarbetade örn- och tillbyggnadsförslaget tillbygges den

nuvarande seminariebyggnaden mot väster med lokaler, avsedda för en ny

övningsskola samt utrymmen för barnbespisning. Sistnämnda utrymmen

äro förlagda till en envåningsbyggnad, som tänkes förbinda det gamla seminariet

med en nybyggnad inrymmande övningsskolan och förlagd utmed

tomtens västra gräns.

Haparanda. Till örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet

i Haparanda anvisades av 1945 års riksdag ett investeringsanslag av

580 000 kronor. Byggnadsstyrelsen har nu — under framhållande av att

detta belopp torde komma att visa sig otillräckligt med hänsyn bland annat

till behovet av lokaler för barnbespisning — hemställt om anvisande av

ytterligare 95 000 kronor för ändamålet.

Strängnäs och Växjö. Till vissa byggnadsarbeten vid dessa seminarier

anvisade 1945 års riksdag 680 000 respektive 507 000 kronor. Vid

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 209.

beräkningen av medelsbehovet hade avsetts, att befintliga rörledningssystem

för värme, vatten och avlopp skulle, ehuru de voro gamla och i dåligt skick,

med hänsyn till då rådande materialsvårigheter tills vidare kunna bibehållas,

varför byggnadsstyrelsen endast räknat med de för panncentralernas utvidgning

erforderliga kostnaderna. Byggnadsstyrelsen har emellertid nu funnit

lämpligt att redan i samband med de pågående byggnadsarbetena i

övrigt verkställa utbyte av dessa ledningssystem. Styrelsen framhåller därvid,

att de svåra materialförhållandena numera undergått en icke oväsentlig

förbättring, ävensom att ett utbyte längre fram skulle komma att medföra

icke oväsentliga extra kostnader för håltagningar och efterlagningar

inom utrymmen, som berördes av byggnadsarbetena. Byggnadsstyrelsen har

därför hemställt om anvisande för ifrågavarande ändamål av ytterligare

60 000 kronor vid seminariet i Strängnäs och 140 000 kronor vid seminariet

i Växjö.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den i annat sammanhang föreslagna utvidgningen av småskoleseminariernai

Härnösand och Landskrona nödvändiggör vissa om- och

tillbyggnadsarbeten vid dessa seminarier. De befintliga lokalerna äro nämligen

i huvudsak endast avpassade för den nuvarande organisationen. Jag

finner de av byggnadsstyrelsen framlagda byggnadsförslagen, vilka tagit

sikte även på behovet av barnbespisningslokaler, väl avvägda och ägnade att

skapa goda och ändamålsenliga lokaler. De synas därför böra komma till

utförande. De beräknade kostnaderna, 700 000 respektive 825 000 kronor,

föranleda ingen invändning från min sida. Jag vill i detta sammanhang

erinra, att av 1944 års riksdag anvisats 110 000 kronor till vissa ändringsarbeten

vid seminariet i Landskrona. Enligt vad jag inhämtat ha härav

hittills förbrukats endast 2 500 kronor. Då jag förutsätter att återstående

medel, 107 500 kronor, få användas för den nu ifrågasatta om- och tillbyggnaden

vid nämnda seminarium, skulle alltså för detta ändamål behöva

anvisas endast (825 000 — 107 500 =) 717 500 kronor eller i runt tal

717 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit anvisade 1945 års riksdag till vissa

byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i Haparanda, Strängnäs och

Växjö 580 000, 680 000 respektive 507 000 kronor. Byggnadsstyrelsen

har nu anmält, att de anvisade anslagen redan visat sig eller av allt

att döma komma att visa sig otillräckliga. Vid seminariet i Haparanda

har detta — förutom på vissa andra omständigheter — berott på det nytillkomna

behovet av barnbespisningslokaler. Merkostnaderna för detta

seminarium ha beräknats uppgå till 95 000 kronor. Vid seminarierna i

Strängnäs och Växjö har det ansetts lämpligt att redan nu verkställa

utbyte av ledningssystemen för värme, vatten och avlopp, vilket medför

ytterligare kostnader å 60 000 respektive 140 000 kronor. Jag anser mig

böra godtaga de nya kostnadsberäkningarna och förordar, att medel ställas

till förfogande i enlighet därmed.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

27

Folkskoleseminarierna.

Kungl. Maj:t har föreslagit anvisande av sammanlagt 1 709 000 kronor

till vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna. Härav belöpa

1 581 000 kronor på den utbyggnad av seminarierna, som föranledes av

förslaget örn utvidgad seminarieorganisation. Beträffande sistnämnda byggnadsarbeten

har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Den utförda utredningen avser en utökning av undervisningslokalerna

vid folkskoleseminarierna i Lund, Kalmar, Linköping, Karlstad, Falun,

Uppsala, Umeå och Luleå. Vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg

har en provisorisk utökning av seminarierna genom utbyggnad ej

visat sig genomförbar och de erforderliga nya lokalerna torde sålunda få

anskaffas genom förhyrningar. Vid folkskoleseminariet i Stockholm har

dock kostnaderna för en tidigare planerad ombyggnad a,v lokalerna för

naturkunnighetsundervisningen upptagits i utredningen, då denna ombyggnad

får anses oundgängligen nödvändig med hänsyn till seminariets utökade

verksamhet. Slutligen har byggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna att i

Gävle inreda ett provisoriskt folkskoleseminarium i dövstumskolans byggnad,

vilken kommer att bliva ledig vid skolans överflyttning till Mogård.

Det ökade lokalbehovet vid ovannämnda seminarier avses i första hand

att tillfredsställas genom inredande av disponibla vindar och övriga sekundärutrymmen,

samt när detta ej är tillfyllest genom uppförande av provisoriska

träbaracker intill skolbyggnaderna.

På ett tidigare stadium av utredningen räknades med möjligheten att i

sistnämnda fall använda gamla militärbaracker, vilka skulle ställas till disposition

av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse. Verkställda kostnadsberäkningar

ha givit vid handen att övertagande och ombyggnad av en

sådan barack till undervisningslokaler skulle uppgå till omkring 25 000

kronor. De därvid erhållna klassrummen skulle få en höjd av endast

2,40 meter, varjämte fönstrens utformning i förening med den låga rumshöjden

medför dåliga belysningsförhållanden. Den förhållandevis ringa

rumshöjden torde även försvåra en tillfredsställande placering av den elektriska

belysningsarmaturen i skolsalarna, varigenom möjligheten för eleverna

att följa undervisningen på svarta tavlan försvåras. Byggnadsstyrelsen finner

det därför tveksamt om militärbaracker lämpligen böra användas och,

då enligt vad utredningen givit vid handen endast fyra baracker innehållande

12 st. klassrum bliva erforderliga, vill styrelsen ifrågasätta, om icke

nya sådana med ändamålsenligare planlösningar och riktiga rumsutformningar

böra komma till utförande.

Byggnadsstyrelsen har därför låtit upprätta ritningar till en barack innehållande

två klassrum örn 8,5 X 6 meter samt kapprum och materialskåp,

vilken barack enligt styrelsens beräkningar skulle draga en kostnad av

35 000 kronor.

Vidare har styrelsen låtit upprätta ritningar till barack inrymmande en

slöjdsal med måtten 6,5 X 9 meter samt erforderliga biutrymmen samt till

en gymnastikbarack inrymmande en gymnastiksal örn 8 X 14 meter, tvenne

omklädnadsavdelningar samt tvenne lärarerum m. m. Kostnaderna för

slöjdbaracken har styrelsen beräknat till 20 000 kronor och för gymnastikbaracken

till 60 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

28 Statsutskottets utlåtande nr 209.

Byggnadsstyrelsen har även låtit verkställa undersökningar huruvida det

genom tillbyggnaderna utökade värmebehovet även fordrar utökning av

värmecentralerna vid de ifrågavarande seminarierna. Undersökningen har

givit vid handen att i de flesta fall torde nuvarande kapaciteten av pannanläggningarna

förslå även för den planerade utökningen. För folkskoleseminarierna

i Lund och Uppsala måste dock en ny panna insättas. Vid folkskoleseminarierna

i Kalmar och Falun synes dessutom egna separata pannrum

erfordras för nybyggnaderna, då dessa på grund av de lokala förhållandena

ha placerats på sådant avstånd från den befintliga panncentralen,

att en ledningsdragning från denna ej visar sig ekonomisk.

För samtliga här berörda seminarier gäller dock att de befintliga pannorna

äro av relativt hög ålder och i det närmaste uttjänade, varför ett

utbyte av pannor inom en nära framtid torde vara ofrånkomlig. Med hänsyn

till tidsläget och svårigheten att skaffa fullgott nytt material har byggnadsstyrelsen

emellertid ej ansett det vara lämpligt att upptaga denna fråga

i samband med den provisoriska utökningen av seminarierna.

Förutom nu berörda byggnadsarbeten har departementschefen, efter förslag

av byggnadsstyrelsen, förordat anvisande av dels 80 000 kronor till

ombyggnad av gymnastiklokalerna vid seminariet i Luleå, dels ock 48 000

kronor till förbättring av toalettanordningar och anordnande av 1 ekhall

samt till ombyggnad av vaktmästarbostäder vid seminariet i Uppsala.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag beträffande byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i

Härnösand, Landskrona, Haparanda, Strängnäs och Växjö och tillstyrker

att de av Kungl. Majit äskade anslagen anvisas för nämnda ändamål.

För vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna har Kungl. Majit

hemställt örn anvisande av ett anslag av 1 709 000 kronor. Det av seminariesakkunniga

i samråd med byggnadsstyrelsen framlagda byggnadsförslaget

innebär i fråga om de redan befintliga seminarierna inredning av

förefintliga outnyttjade utrymmen i seminarierna samt i vissa fall uppförande

av barackbyggnader av trä. Utskottet har under hand inhämtat

från byggnadsstyrelsen, att sistnämnda byggnader icke komme att få någon

karaktär av tillfälliga baracker samt att, med hänsyn till att byggnaderna

borde uppföras på kortast möjliga tid, trä hade vissa företräden framför

lättbetong eller tegel. Enligt byggnadsstyrelsens beräkningar ställde sig

kostnaderna för en träbyggnad av avsett slag (klassrumsbarack örn 3 rum)

7 000 kronor lägre än en motsvarande byggnad av sten. Då man torde hava

att räkna med att ifrågavarande barackbyggnader komma att kvarstå

under en längre tid, har utskottet funnit det tillfredsställande, att de icke

få en alltför provisorisk karaktär. Utskottet anser sig kunna godtaga det sålunda

framlagda byggnadsprogrammet. Även i övrigt ansluter sig utskottet

till det förslag, som av departementschefen förordats med avseende å byggnadsarbeten

vid folkskoleseminarierna. För ändamålet torde för nästa budgetår

böra anvisas det av Kungl. Majit begärda beloppet, 1 709 000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 209.

29

V. Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

samt med avslag å motionerna I: 335 och II: 514

1. besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas

på sätt departementschefen förordat;

2. godkänna följande personalförteckning för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

11 rektorer, avlöningsgrupp I.................. E13

2 » » II.................. E11

89 lektorer ................................... A 27

10 lärare i teckning............................ A21

10 lärare i musik.............................. A21

14 » » gymnastik med lek och idrott.......... A21

86 övningsskollärare ........................... A 20

7 lärare i manlig slöjd......................... A 18

7 lärarinnor i kvinnlig slöjd.................... A 18

10 lärare i trädgårdsskötsel..................... A17

6 lärarinnor i hushållsgöromål ................. A16

3 » »kvinnlig slöjd vid manligt seminariums

övningsskola ......................... A16

8 vaktmästare................................ A 7

13 » ................................ A 6;

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

2 adjunkter................................. Eo 21;

3. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 209.

A vlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ..................kronor 2 038 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt semina- rieläkare m. m., för- slagsvis .........

kronor 32 600

b. Arvoden åt semi- nariebibliotekarier

» 18 000

c. Arvoden åt biträ- den på rektors- expeditionerna . . .

» 13 000

d. Särskilda arvoden

vid provårssemina- rier...........

» 36 700

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid kurser

för utbildande av

kyrkomusiker, för- slagsvis ........

» 5 600

f. Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare . .

12 100 kronor

118 000

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .

947 000

Rörligt tillägg, förslagsvis....... »

415 000

Summa kronor 3 518 000;

4. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 518 000 kronor;

5. till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 473 000 kronor;

6. till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 115 000 kronor;

7. till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 240 000 kronor;

8. till Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 209.

9. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Härnösand för budgetåret 1946/47 under statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 700 000 kronor;

10. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Landskrona för budgetåret 1946/47 under statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 717 000 kronor;

11. till Örn- och nybyggnadsarbeten för småskoleseminariet

i Haparanda för budgetåret 1946/47 under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av

95 000 kronor;

12. till Vissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Strängnäs för budgetåret 1946/47 under statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 60 000 kronor;

13. till Pissa till- och ombyggnadsarbeten vid småskoleseminariet

i Växjö för budgetåret 1946/47 under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av

140 000 kronor;

14. till Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 1 709 000 kronor;

II. att motionerna 1:17 och II: 19 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda;

III. att motionerna I: 336 och II: 513 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 14 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inora utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Bindström,

Gränebo, Larsson, Andrén, Gustaf Karlsson, Petersson, Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson

och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Jalla,

Bergström, Martellsson, Wallentheim, Pettersson i Dahl, Viklund, Sefve, Hoppe och Boman i

Kieryd.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 209.

Reservation

av herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Gränebo, Gustav Emil

Andersson, Törnkvist, Svensson i Grönvik och Pettersson i Dahl, vilka

ansett,

dels att utskottets yttrande under Kap. II. Åtgärder för underlättande

av lärarrekryteringen vid avlägset belägna skolor m. m. bort hava följande

lydelse:

»I olika---befinnas påkallade.

De undersökningar---kompetenta lärarkrafter.

Departementschefen har---givit uttryck.

Utskottet anser---förbättrad lärarrekrytering.

Departementschefen har---därvid inberäknade.

Utskottet delar---framställda yrkandet.

Såsom av — — — B 2-skolorna. I motionerna 1:336 och II: 513

har yrkats, att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att

Kungl. Majit för årets höstriksdag framlägger förslag om ett särskilt lönetillägg

av 500 kronor per år, att utgå till folk- och småskollärare, anställda

vid skolor av B 2- eller B 3-form samt vid mindre folkskolor och vissa b-skolor.

Ehuru den ovan angivna kostnaden är mycket betydande, anser

utskottet likväl frågan om införandet av det ifrågasatta lönetillägget

böra göras till föremål för ytterligare utredning och överväganden. Enligt

utskottets mening synes det nämligen tveksamt, huruvida den av departementschefen

förordade och av utskottet i det föregående tillstyrkta åtgärden

att temporärt upphäva bestämmelserna om karenstiden vid tillsättandet

av lärare vid vissa skolor kommer att innebära den lockelse för

lärare att söka sig till lägre skolformer, som med åtgärden avses, och att

alltså härigenom de för närvarande rådande missförhållandena väsentligen

skulle kunna avhjälpas. Utskottet vill särskilt understryka vikten av att

åtgärder vidtagas i syfte att utrusta landsbygdens skolor och i synnerhet de

sämst lottade bland dem så, att de skola kunna med utsikt till framgång

tävla med städerna och tätorterna om likvärdiga lärarkrafter. Vid den av

utskottet såsom önskvärd angivna utredningen torde även böra tagas i

övervägande, om icke avsevärda fördelar skulle stå att vinna även genom

en viss begränsning av antalet skolor, till vilkas lärare lönetillägg skulle

utgå. Utskottet tager härvid närmast sikte på att B 2-skolorna och sådana

småskolor, där två klasser undervisas av en lärare, skulle tills vidare uteslutas.

Lönetillägget skulle då i huvudsak förbehållas de minst lockande skolformerna,

d. v. s. B 3-, C- och D-skolor. Kostnaderna skulle härigenom nedbringas

till omkring 1 100 000 kronor. Att märka är dock, att lärare vid

B 2-skolor, där sjunde klassen — om sådan förekommer — icke är centraliserad,

ha ett lika betungande arbete som lärare i de sämre skolformerna.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr 209.

Lärare i dylika B 2-skolor synas enligt utskottets mening böra i löneavseende

likställas med lärare i B 3-, C- och D-skolor.

På grund av vad sålunda anförts tillstyrker utskottet, att riksdagen må

med anledning av motionerna I: 336 och II: 513 i skrivelse till Kungl. Majit

anhålla, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning i av utskottet

ovan angivna avseenden samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill

utredningen kan giva anledning.

Vad departementschefen---till stånd.

Utskottet biträder---och Umeå»;

dels ock att utskottets hemställan bort hava följande lydelse:

»Under åberopande---utskottet hemställa,

I. att riksdagen--- 1 709 000 kronor;

II. att motionerna---åtgärd föranleda;

III. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 336

och lii 513, i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl.

Majit måtte låta verkställa utredning i av utskottet ovan

angivna avseenden samt för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen må giva anledning.»

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami.

Nr 200.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:366 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till folkskoleseminarierna m. m. s. 1 i texten