Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 19Vil 46, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

1946-02-05 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:21, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 19Vil 46, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21.

1

>!• 21.

Ankom till riksdagens kansli den 5 februari 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tillåggsstat II till riksstaten för budgetåret 19Vil

46, i vad propositionen avser handelsdepartementets

verksamhetsområde.

(Ira avd.)

Driftbudgeten.

Tionde huvudtiteln.

1 :o) Bidrag till standardiseringsverksamheten. I propositionen nr 2 Ilar

Kungl. Majit (bilaga 10, punkt 1, s. 81—84 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att

lill Bidrag till standardiseringsverksamheten å tillåggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 82 500 kronor.

Till bidrag till standardiseringsverksamheten är å riksstaten för budgetåret

1945/46 under tionde huvudtiteln anvisat ett belopp av 170 500 kronor.

Sveriges standardiseringskommission har hemställt dels i skrivelse den 25

april 1945 att ett anslag av 15 000 kronor mätte ställas till kommissionens

förfogande såsom bidrag till kostnader för standardisering av handredskap

dels ock i skrivelse den 7 juli 1945 att ett belopp å 150 000 kronor måtte ställas

till förfogande för standardisering inom byggnadsområdet. Förevarande

standardiseringsfrågor ha ansetts vara av den vikt, att medel för ändamålen

böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. De av standardiseringskommissionen

äskade beloppen avse emellertid arbeten under hela kalenderåret

1946. Bidragen för andra halvåret 1946 ha svnts departementschefen böra

prövas i samband med behandlingen av kommissionens anslagsäskanden för

nästkommande budgetår. För första halvåret 1946 är, enligt vad kommissionen

upplyst, hälften av de äskade beloppen tillfyllest.

I fråga örn standardiseringen av handredskap har kommissionen förutsatt,

att bidrag från enskilt håll skulle uppgå till omkring 165 procent av statsanslaget.

Ehuru det synts departementschefen önskvärt, att än större bidrag lämnades

av enskilda, har han likväl ur allmän .synpunkt icke funnit anledning till

erinran mot kommissionens förslag härutinnan. Departementschefen har så
Tiihang

till riksdagens protokoll 19iC>. 0 sami. Nr 21.

t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 21.

Utskottet.

lunda förordat, att ett statsbidrag å 7 500 kronor för ändamålet ställdes till

kommissionens förfogande.

Beträffande standardiseringen inom byggnadsområdet har Sveriges industriförbund

bidragit till utarbetande av det s. k. modulsystemet med 30 000 kronor.

Utsikter lära förefinnas att erhålla ytterligare bidrag till standardiseringsverksamheten

inom byggnadsområdet från enskilt håll. Departementschefen

har med hänsyn härtill och då ifrågavarande standardiseringsverksamhet

icke minst i nuvarande läge vöre ett allmänt intresse av största betydelse

förordat, att ett bidrag av statsmedel å 75 000 kronor ställdes till kommissionens

förfogande för ifrågavarande arbete, därvid departementschefen

förutsatt, att kommissionen verkade för att det enskilda näringslivet i sin

mån bidroge till kostnaderna för verksamheten.

Det av departementschefen för innevarande budgetår beräknade sammanlagda

medelsbehovet för berörda ändamål uppgår alltså till (7 500 + 75 000

=) 82 500 kronor.

Utskottet har i likhet med departementschefen funnit förevarande standardiseringsfrågor

vara av den vikt, att medel för ändamålen böra anvisas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till standardisering sverksamheten

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

anvisa ett anslag av 82 500 kronor.

2: o) Ersättningar för vissa skador i samband med den s. k, Hansakatastrofen.

Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 84—87) att till

Ersättningar för vissa skador i samband med den s. k. Hansakatastrofen å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

Natten mellan den 23 och 24 november 1944 förolyckades det ångfartygsaktiebolaget

Gotland tillhöriga ångfartyget Hansa under färd från fastlandet

till Visby. Av de ombordvarande, 63 passagerare jämte besättningen,

som uppgick till 23 man, räddades endast 2 personer. Praktiskt taget intet

av passagerarnas bagage, besättningens tillhörigheter eller fartygets last

räddades. Genom en på offentligt uppdrag sedermera verkställd undersökning

rörande katastrofen har fastslagits, att förlisningen förorsakades av

torpedering från fartyg av okänd nationalitet samt att olyckan inträffade

på internationellt vatten.

Ersättning för personlig lösegendom, som förlorades vid förlisningen, har

icke kunnat utgå enligt lagen den 21 juni 1940 (nr 540) örn ^^skadeersättning,

enär olyckan inträffade på internationellt vatten. Möjlighet förelåg

icke heller att i fall som det nu ifrågavarande hos statens krigsförsäkringsnämnd

teckna frivillig transportförsäkring mot krigsrisk beträffande

medförda reseffekter. Däremot kunde sådan försäkring tecknas i fråga örn

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21.

O

styckegods, som medfördes å Hansa. Denna möjlighet hade också utnyttjats,

ehuru i begränsad omfattning. Såvitt angår besättningens effekter har

ersättning kunnat utgå enligt kungörelsen den 22 december 1922 (nr 628)

angående ersättning åt sjöfolk för förlust av effekter vid fartygs förolyckande

samt på grund av gällande avtal i detta hänseende.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört i huvudsak följande.

Såsom statens krigsskadenämnd anfört talade starka billighetsskäl för alt

ersättning för de förlorade effekterna i viss utsträckning bereddes av statsmedel.

Lämpligen borde skadorna regleras efter de grunder, som skulle ha

gällt därest krigsskadelagen varit tillämplig. Med denna utgångspunkt skulle

ersättning ej kunnat utgå i fall, då det förstörda godset icke var brandförsäkra!.

Vidare skulle gällande bestämmelse om självrisk, motsvarande 5

procent av brandförsäkringsbeloppet för vederbörandes hela lösörebo, i

många fall leda till att ingen eller endast en mycket obetydlig ersättning

skulle utgå. Då emellertid de sålunda angivna ersättningsgrunderna med

hänsyn till de föreliggande särskilda omständigheterna tedde sig obilliga,

förordades sådan jämkning av krigsskadelagens regler att ersättningen icke

i något fall komme att understiga 50 procent av det förstörda godsets värde.

Vissa skäl kunde otvivelaktigt anföras för att staten borde träda emellan

även såvitt anginge styckegods, som gick förlorat vid olyckan, i den mån

förlusten icke blivit täckt. Då emellertid dylik egendom kunde försäkras

mot krigsrisk i statens krigsförsäkringsnämnd, funne departementschefen

icke skäl förorda, att särskild ersättning skulle utgå för förlust av sådant

gods.

Någon värdering av den personliga lösegendom, som förlorades vid olyckan,

hade icke skett. Enligt vad departementschefen under hand erfarit,

syntes emellertid totalvärdet approximativt kunna skattas till 50 000 kronor,

bortsett från den besättningen tillhöriga egendomen, vilken ersatts eller

ersättes i annan ordning. För reglering av skadorna enligt förut angivna

grunder syntes ett uppskattningsvis beräknat belopp av 25 000 kronor

vara tillfyllest.

Anslag för ändamålet syntes böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten tor

innevarande budgetår. Anslaget borde anvisas såsom förslagsanslag.

Jämväl utskottet finner billighetsskäl tala för att ersättning för de vid

den s. k. Hansakatastrofen förlorade effekterna i viss utsträckning beredes

av statsmedel. Beträffande den omfattning, i vilken ersättning bör utgå, har

utskottet ansett sig kunna biträda departementschefens förslag. Då utskottet

ej heller funnit anledning till erinran mot den av departementschefen

gjorda beräkningen av medelsbehovet för ändamålet, hemställer utskottet.

att riksdagen må till Ersättningar för vissa skador i samband

med den s. k. Hansakatastrofen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av 25 000 kronor.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 21.

3:o) Tillfälligt lönetillägg. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om

anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 3, s. 87) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 5 februari 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Gränebo, Larsson, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson,

Ekströmer och Gustaf Iwar Anderson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Ward, Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Hoppe, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö

och Birke.

467201. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:27 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsslat II till riksstaten för budgetåret 1945/46, i vad propositionen a1 i texten