Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken m. m.

1946-06-18 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:217, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken m. m.

Dokumentets text

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

31

Nr 217.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

för budgetåret 1946/47 till teckning av ytterligare

aktier i aktiebolaget Ceaverken m. m.

(lia avd.)

I propositionen nr 303 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 24 maj 1946, föreslagit

riksdagen att

dels till Teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken under

kapitalbudgeten, fonden för statens aktier, för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av 500 000 kronor,

dels av det bolaget ur fonden för låneunderstöd beviljade statslånet efterskänka

å lånet upplupen ränta ävensom ett kapitalbelopp av 83 500 kronor,

dels ock till Avskrivning av ett aktiebolaget Ceaverken meddelat statslån

under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 83 500 kronor.

Aktiebolaget Ceaverken utgjorde ursprungligen ett enskilt företag. Med hänsyn

till angelägenheten av att under krigsåren säkerställa tillverkning inom

landet av röntgenfilm, röntgenpapper m. m. lämnades emellertid från statens

sida stöd åt bolaget i olika former. Bl. a. anvisades genom beslut av 1941

års riksdag (skr. nr 205) till Lån för tillverkning av röntgenfilm m. m. å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd ett reservationsanslag av 600 000 kronor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts beslut den 9 maj 1941 utlämnades därefter av anslaget

ett belopp av 400 000 kronor såsom lån till bolaget. Beträffande användningen

av återstående del av anslaget förklarade Kungl. Maj:t sig framdeles vilja

meddela beslut. Emellertid har något beslut angående nämnda återstod sedermera

icke fattats, varför dispositionsrätten till anslaget förfallit.

På förslag av Kungl. Majit (prop. nr 261:1943) anvisade därefter 1943

års riksdag (skr. nr 343) ett anslag av 100 000 kronor till förvärv av bolagets

aktier. Samtidigt medgav riksdagen att bolaget tills vidare från och med den

15 maj 1942 befriades från skyldigheten att gälda ränta och amortering å

nyssnämnda statslån, vars kapitalbelopp då uppgick till 383 500 kronor. Aktierna

i bolaget förvärvades sedermera av staten. 1 enlighet med riksdagens

beslut (skr. nr 468: 19431 avskrevs i samband därmed i statens räkenskaper

värdet av aktierna.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 217.

För budgetåren 1943/44—1945/46 lämnades statligt stöd åt aktiebolaget

Ceaverken även i form av särskilda anslag till dels upprätthållande av bolagets

drift och dels vissa forskningsarbeten. För nästkommande budgetår har

emellertid anslag beviljats bolaget endast för sistnämnda ändamål (1946 års

statsverksprop. X H. T. p. 47; r. skr. nr 10 p. 40).

I sin petitaskrivelse år 1945 förklarade aktiebolaget Ceaverken, att bolaget

icke ansåge sig behöva något driftsanslag för budgetåret 1946/47. Däremot

hemställde bolaget i skrivelsen, förutom om anslag för fortsatta forskningsarbeten,

bl. a. även örn ett anslag för bestridande av kostnaden för viss utredning

rörande utvidgning av bolagets anläggningar m. m. Vid anmälan av

statsverkspropositionen uttalade departementschefen beträffande sistnämnda

anslag bl. a. att de talrika problem som uppdragits i bolagets hemställan

vore av så komplicerad natur, att de icke kunde avgöras utan en närmare

utredning. I främsta rummet borde förutsättningarna för en fortsatt drift

klarläggas. En dylik utredning borde försiggå i tre etapper. I den första etappen

borde utredas omfattningen av beredskapsbehovet för militära ändamål

samt andra sjukvårdsändamål än militära såväl vad beträffar arten av

produkterna som kvantiteterna. Härvid borde hänsyn tagas till möjligheterna

för lagring respektive produktion inom landet av råvaror och halvfabrikat.

Vidare borde förutsättningarna för avsättning av bolagets produkter i fredstid

undersökas. Beroende på resultatet av dessa undersökningar kunde olika

alternativ uppställas för fabrikens kapacitet, varefter i den andra etappen

borde upptagas de för anläggningarna nödvändiga tekniska och ekonomiska

utredningarna. Härefter skulle som tredje och sista etapp komma bedömningen

av företagets räntabilitet och beräkning av de eventuella kostnader

som en beredskap på detta område kunde komma att medföra. I samband

därmed och under förutsättning att utredningarna gåve till resultat att bolaget

borde fortsätta sin verksamhet, borde en finansiell rekonstruktion av bolaget

företagas. Under hänvisning till att första etappen av den av departementschefen

skisserade utredningen redan påbörjats inom handelsdepartementet

samt att resultatet därav borde inväntas, innan den av bolaget ifrågasatta

utredningen verkställdes, förklarade sig departementschefen icke då

kunna förorda det av bolaget begärda anslaget för utredningskostnader.

Nyssnämnda inom handelsdepartementet igångsatta utredningsarbete har

sedermera slutförts. Arbetet, som skett i samråd med ledningen för aktiebolaget

Ceaverken och olika myndigheter, har avsett att utröna landets fredsoch

krigsbehov av ljuskänsligt fotografiskt material. Med ledning av denna

utredning har försvarets fabriksstyrelse efter samråd med representanter

för bolaget företagit preliminära beräkningar av de ungefärliga kostnaderna

för utökande av bolagets produktionskapacitet till betryggande försvarsberedskap.

Vid dessa beräkningar, som i viss mån kunna anses motsvara

andra etappen i det nyss berörda utredningsprogrammet, har hänsyn tagits

till olika alternativ beträffande anläggningarna. Fabriksstyrelsen har sålunda

beräknat kostnaderna dels för en helt ny anläggning, nedsprängd

i berg, och dels för den nuvarande fabrikens komplettering med en skidfabrik,

varvid graden av dennas färdigställande varierat.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

33

Ordföranden i styrelsen för aktiebolaget Ceaverken, civilingenjören Rolf

Steenholf, och verkställande direktören i bolaget, Lars Högström, lia därefter

verkställt vissa undersökningar, som närmast falla inom ramen för den

tredje av förut angivna utredningsetapper. Dessa undersökningar ha avsett

räntabiliteten av bolagets rörelse under fredsförhållanden ävensom åtgärder,

som kunna anses erforderliga med hänsyn till bolagets nuvarande situation.

Resultatet av undersökningarna föreligger i två den 19 och den 27 mars 1946

dagtecknade promemorior. Sammanfattningsvis bar däri anförts följande.

Bolagets ledning har under krigsåren sett som sin primära uppgift att tillhandahålla

sjukhusen och de militära förvaltningarna visst ljuskänsligt material.

Denna uppgift synes numera, sedan importmöjligheter ånyo börjat

yppa sig, vara i huvudsak fullgjord. Därest statsmakterna anse, att betryggande

försvarsberedskap på ifrågavarande område, som upprepade gånger

krävts av berörda militära och civila myndigheter, och varom riksdagen uttalat

sin förhoppning vid beviljandet av statslån till bolaget, nu bör komma

till stånd, torde det vara av största betydelse, att bolaget fortsättningsvis

bedriver sin rörelse. Iståndsättandet av en planerad eller delvis uppbyggd

försvarsberedskapsanläggning torde nämligen, med den egenartade och ömtåliga

fabrikation, det här gäller, endast kunna baseras på en i verksamhet

befintlig rörelse med dess kadrer av specialister och tränad personal. Sak

samma gäller för den händelse avgörandet av frågan om en försvarsberedskapsanläggning

anses böra uppskjutas. Genom bolagets fortsatta verksamhet

under mellantiden skulle i detta fall de tekniska möjligheterna bevaras

och förstärkas^ att framdeles genom utbyggnad av bolagets anläggning förskaffa

landet åsyftad försvarsberedskap.

Förutsättningen för fortsatt verksamhet under nu inträdda fredsförhållanden

synes emellertid vara, att bolaget dels erhåller tekniska möjligheter

att väsentligt vidga sitt produktionsprogram, dels beredes vissa lättnader i

ekonomiskt avseende.

Utredningsmännen vilja icke underlåta att påtala risken för ekonomiska

förluster vid fortsatt drift, därest bolaget icke skulle kunna hävda sig mot

utländsk konkurrens. När utredningsmännen likväl räkna med att möjligheter

föreligga på basis av företagets under åren samlade erfarenheter att

uppbygga en bärkraftig, inhemsk fotokemisk industri, är denna uppfattning

grundad på följande förhållanden. Företaget kan numera framställa produkter,

som den svenska marknaden är i stort och stigande behov av. Sedan

under krigsåren utomordentligt besvärande tekniska problem blivit lösta,

är vidare bolagets produkter av konkurrenskraftig kvalitet. Slutligen synes

bolaget vid en omsättning, som icke torde ligga utom möjligheternas gräns

att uppnå, i stånd att marknadsföra dessa produkter till konkurrenskraftiga

priser.

Styrelsen för aktiebolaget Ceaverken har därefter i skrivelser den 29 mars

och den 8 april 1946 framlagt förslag örn utbyggnad av bolagets nuvarande

anläggning och örn finansiell rekonstruktion av bolaget.

I skrivelsen den 29 mars 1946 har styrelsen uttalat, att den inom handelsdepartementet

verkställda utredningen rörande behovet av ljuskänsligt fotografiskt

material utvisade, att kapaciteten hos bolagets fabrik måste högst

väsentligt utökas för att beredskapsbehovet skulle fyllas. Vidare framginge

av de kostnadsberäkningar, som utförts av försvarets fabriksstyrelse, att betydande

investeringar skulle bliva ofrånkomliga för att en sådan utökad

lii hang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 215—217.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 217.

kapacitet skulle kunna ernås. Bolagsstyrelsen förutsatte med hänsyn till ovissheten

beträffande bolagets avsättningsmöjligheter att i varje fall under en

tid framåt avsättning knappast kunde erhållas för bolagets produkter utöver

vad kapaciteten vid den nuvarande fabriken medgåve. Med hänsyn härtill

torde, örn fabriken utökades till full beredskapskapacitet, det för detta ändamål

erforderliga kapitaltillskottet knappast, i varje fall under den närmaste

tiden, komma att bliva räntabelt. Det torde icke ankomma på styrelsen

att göra något uttalande i frågan huruvida ur beredskapssynpunkt en

utbyggnad av kapaciteten trots detta borde äga rum. Om en utvidgning skulle

beslutas, ville styrelsen emellertid framhålla angelägenheten av att beredskapsfabriken

förlädes till bergrum.

Styrelsen har i fortsättningen framhållit, att sedan styrelsens petitaskrivelse

för nästkommande budgetår avlåtits, vissa förhållanden inträftat, vilka

i hög grad komme att påverka driftsresultatet. Hittills hade bolagets fabrik

så gott som helt och hållet varit inriktad på tillverkning av röntgenfilm och

röntgenpapper. Marknadspriset på röntgenfilm hade, trots att under kriget

betydande höjningar av råvarupriserna ägt rum, den 1 januari 1946 sänkts

med 20 procent. Då brist för närvarande rådde på röntgenrör, och sådana

rör bleve föremål för större förslitning vid användning av röntgenpapper än

vid användning av röntgenfilm, hade fredsförbrukningen inom landet av

röntgenpapper avsevärt minskats. Med hänsyn härtill syntes de närmaste

framtidsutsikterna för bolagets verksamhet mera ovissa än vad styrelsen

förutsatt i sin petilaskrivelse. Styrelsen vore numera tveksam huruvida rörelsen

under innevarande räkenskapsår kunde drivas utan förlust.

I fortsättningen har styrelsen berört de undersökningar, som verkställts av

styrelsens ordförande och verkställande direktören i bolaget och för vilkas

resultat redogörelse lämnats i förut angivna båda promemorior. Styrelsen har

därvid framhållit att den prissänkning på röntgenfilm, som styrelsen omnämnt

i det föregående, beaktats i kalkylerna. Vidare har styrelsen påpekat,

att medan marknadspriserna varit föremål för ytterst obetydliga förändringar

sedan tiden före kriget, råvarupriserna och arbetslönerna under kriget

högst väsentligt stegrats.

Styrelsen har i skrivelsen den 29 mars 1946 vidare uttalat, att bolaget lill

följd av det utökade och delvis för civil marknad omlagda fabrikationsprogrammet

vore i trängande behov av utökning av sina lokaler, främst utrymmen

för laboratorie- och lagerändamål. Den nuvarande lokalbristen hade

medfört stora svårigheter i arbetet. Med hänsyn härtill och då den ifrågasatta

omställningen till andra tillverkningar förutsatte nya forskningsarbeten

med därmed följande krav på ökade utrymmen ävensom ytterligare behov

av lagerlokaler, funne styrelsen det nödvändigt att, örn rörelsen över huvud

skulle kunna bedrivas under någon tid framåt, en viss tillbyggnad komme

till stånd. Kostnaderna härför hade beräknats till omkring 175 000 kronor.

Enligt den förut angivna promemorian den 19 mars 1946, upprättad av

styrelsens ordförande och bolagets verkställande direktör, fördelar sig nämnda

belopp med 130 000 kronor på byggnadsarbeten och 45 000 kronor på

komplettering och anskaffning av instrument- och maskinutrustning.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

35

I fråga om bolagets finansiella ställning har styrelsen i skrivelsen den 29

mars 1946 anfört bl. a. följande.

Med nuvarande aktiekapital å 100 000 kronor har bolaget mycket begränsade

möjligheter att från år till annat balansera eventuella förluster på rörelsen.

Hittills har förlusttäckningen skett genom att för varje år å riksstaten

uppförts ett reservationsanslag för ändamålet. Så kan naturligen ske även

i fortsättningen men då det såsom framgår av det föregående icke låter sig

göra att med någon grad av sannolikhet bedöma driftsresultatet i förväg,

måste i så fall anslaget givas förslagsanslags natur, varigenom ett överskridande

av anslagsbeloppet möjliggöres. För alt eliminera dessa svårigheter

kan även tänkas en finansiell rekonstruktion av bolaget. Styrelsen vill framhålla

önskvärdheten av att om möjligt någon avskrivning av bolagets skulder

äger rum, i första hand då den ränta å statsskulden, från vars gäldande

bolaget tills vidare är befriat. Härigenom skulle en välbehövlig sanering av

balansräkningen äga rum.

I anslutning härtill har styrelsen uttalat, att styrelsen förutsatte att örn

bolagets rörelse skulle fortsättas, medel även efter budgetåret 1946/47 under

den tid verksamheten varade ställdes till förfogande för forskningsändamål

i ungefär samma omfattning som hittills.

I skrivelsen den 8 april 1946 har styrelsen framlagt preciserat förslag till

finansiell rekonstruktion av bolaget och för ändamålet hemställt om anslag

å sammanlagt 583 500 kronor. Styrelsen har i skrivelsen beträffande bolagets

ställning den 31 december 1945 hänvisat till styrelsens vid skrivelsen

fogade preliminära förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning och

balansräkning. Beträffande det närmare innehållet i dessa handlingar torde

få hänvisas till propositionen (s. 6—8).

I sistnämnda skrivelse den 8 april 1946 har styrelsen därefter anfört

följande.

Syftemålet med rekonstruktionen av bolaget är dels att genom ökning av

aktiekapitalet möjliggöra för bolaget att delvis inlösa statens reverslån samt

tillföra bolaget likvida medel, dels ock att avskriva resterande del av reverslånet.

Förslaget avser följande åtgärder.

Aktiekapitalet ökas genom nyteckning från nuvarande kr. 100 000 till kr.

600 000. Av härför erforderliga kr. 500 000 inbetalas kr. 300 000 å statslånet

medan av resterande kr. 200 000 kr. 175 000 skulle användas till viss utbyggnad

av den nuvarande fabriken och kr. 25 000 tillföras i likvida medel.

Återstoden av reverslånet, kr. 83 500, efterskänkes och avskrivning å kontot

Tillverkningsrättigheter företages med motsvarande belopp.

För genomförande av ovan föreslagna finansiella rekonstruktion skulle

sammanfattningsvis erfordras följande anslag av statsmedel under budget
-

året 1946/47.

För nyteckning av aktier .............................. kronor 500 000

För bortskrivning av resterande skuld till statsverket .... _»_83 500

Kronor 583 500.

Styrelsen har vidare uttalat, alt diirest en ränleskuld skulle anses föreligga,

densamma borde bortskrivas i sammanhang med bolagets finansiella

rekonstruktion.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 217.

Efter att hava lämnat en redogörelse för innehållet i de i ärendet avgivna

remissutlåtandena (s. 9—13 i propositionen), har departementschefen för

egen del anfört följande.

Innan jag närmare redogör för min granskning av styrelsens förslag, vill

jag i korthet erinra örn aktiebolaget Ceaverkens utveckling. Såsom framgår av

det föregående har statens intresse i företaget varit helt och hållet dikterat

av beredskapsskäl. Fabriksmässig tillverkning av röntgenfilm, röntgenpapper

och annat fotografiskt papper har icke tidigare förekommit i vårt land. Bolaget

har därför i stor utsträckning måst experimentera sig fram till godtagbara

kvaliteter. Ledningen har arbetat intensivt på att förbättra kvaliteten hos sina

produkter. Bolagets verkställande direktör har under hand meddelat, att bolaget

i kvalitetshänseende nu nått så långt att den under 1946 tillverkade röntgenfilmen

vore jämställd med flera av de ledande utländska fabrikaten. Beträffande

röntgenpapperet förelåge enstämmiga uttalanden örn att dess kvalitet

vore fullt tillfredsställande och väl kunde mäta sig med kvaliteten hos

utländska fabrikat. Kvaliteten hos bolagets elektrokardiografpapper ansåges

på fackmannahåll vara högre än hos motsvarande utländska fabrikat. Vad

anginge övrigt fotografiskt papper för tekniska och vetenskapliga ändamål,

såsom dokument-, förstorings-, kontakt-, kopierings- och oscillografpapper,

hade även dessa sorter i kvalitetshänseende kunnat väl hävda sig på den

svenska marknaden.

Bolagets tillverkning har under de gångna krisåren varit av mycket stor

betydelse för landets försörjning med ljuskänsligt material. Åtskilliga av remissmyndigheterna

lia understrukit vikten ur beredskapssynpunkt av att i

fortsättningen bibehålla en inhemsk fabrikation av de produkter bolaget

framställer. För ett bibehållande av fabrikationen sorn en beredskap talar

också den omständigheten, att enligt senaste erfarenheter råvara problemet

ligger väsentligt gynnsammare till än som tidigare antagits. Av de utredningar,

som företagits inom handelsdepartementet, framgår att bolagets nuvarande

kapacitet är otillräcklig för att fylla landets totala behov av ljuskänsligt

material under en avspärrning. Omfattande investeringar skulle därför bliva

nödvändiga. Emellertid har bolagets styrelse framhållit, att det knappast skulle

vara möjligt att under fredstid eller i varje fall under den närmaste tiden

förränta det kapital, som skulle erfordras för en anläggning med full beredskapskapacitet.

I följd därav anser jag alt frågan om en sådan anläggning

icke bör tagas upp innan tillfälle lämnats bolaget att pröva sin konkurrensförmåga

under fria marknadsförhållanden. Frågan synes för övrigt icke böra

lösas isolerat utan i samband med en allsidig prövning av våra industriella

och ekonomiska försvarsberedskapsproblem i allmänhet.

Av den nyss lämnade redogörelsen för kvaliteten hos bolagets produkter

torde den slutsatsen kunna dragas att bolaget har vissa förutsättningar att

under fredsförhållanden hävda sig i konkurrens med utländska företag. Det

synes därför vara motiverat att lämna bolaget den prövotid på två år, som

styrelsen föreslagit i sin framställning. Därvid måste emellertid de villkoren

uppställas att bolagets försäljning i fortsättningen sker efter rent kommersiella

principer och att de avtal, som möjligen kunna träffas med större avnämare

och varom medicinalstyrelsens materielnämnd talat i sitt yttrande, icke

giva bolaget en monopolställning på marknaden. Vidare anser jag det vara

lämpligt att bolaget knyter förbindelser med utländska företag, i den mån

detta kan anses affärsmässigt betingat och beredskapsintressena därigenom

icke bli eftersatta.

Förutsättning för att bolaget skall kunna fortsätta sin verksamhet är att

bolagets lokaler utvidgas och dess maskinutrustning kompletteras. Kostnader
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

37

na härför lia beräknats till 175 000 kronor. Investeringen torde vara nödvändig

och jag förordar därför densamma. Styrelsen har i anslutning till

framställningen örn anslag för investeringen jämväl uttalat, att styrelsen

föutsatte att medel för bolagets forskningsarbete även i fortsättningen konnne

att beviljas. Härtill vill jag i detta sammanhang endast anmärka, att det är

av stor betydelse att det pågående forskningsarbetet på förevarande område

fortsättes åtminstone så länge slutlig ståndpunkt icke tagits till bolagets framtid

ur beredskapssynpunkt.

Starka skäl tala för att en finansiell rekonstruktion av bolagets ställning

företages i samband med den ifrågasatta utvidgningen av bolagets anläggningar.

Såsom framgår av det tidigare anförda utgör kapitalbeloppet av bolagets

statslån 383 500 kronor. Från statskontoret har inhämtats att den

oguldna räntan å lånet den 30 juni 1916 beräknas uppgå till 78 990 kronor

35 öre. Enligt styrelsens förslag bör rekonstruktionen genomföras så att aktiekapitalet

ökas från 100 000 kronor till 600 000 kronor genom att dels 300 000

kronor av bolagets statslån omvandlas till aktiekapital och dels nytt kapital

a 200 000 kronor tillföres bolaget. Av sistnämnda belopp avser styrelsen att

använda 175 000 kronor till utvidgningen av anläggningarna och kompletteringen

av maskinutrustningen samt återstoden, 25 000 kronor, till förbättring

av bolagets likviditetsställning. Vidare föreslår styrelsen att resterande del av

statslånets kapitalbelopp eller 83 500 kronor efterskänkes. Det därigenom

frigjorda beloppet ämnar styrelsen använda till avskrivningar å posten

»Tillverkningsrättigheter» i bolagets räkenskaper. Slutligen hemställer styrelsen

att därest en ränteskuld till staten skulle anses föreligga, skulden måtte

avskrivas.

I detta sammanhang må erinras om att statens industrikommission i den

framställning, som låg till grund för statsmakternas beslut om övertagande

av aktierna i bolaget (se prop. nr 261:1943), uttalade att det syntes vara

nödvändigt, att om bolagsformen bibeliölles för företaget aktiekapitalet utökades

exempelvis genom statslånets omvandling eller att i varje fall en

sanering av bolagets balansräkning snarast ägde rum. Dåvarande departementschefen

förklarade vid anmälan av ärendet i statsrådet, att frågan örn

avskrivning å låneanslaget lämpligen borde upptagas först i samband med

en slutlig reglering av statens investeringar med anledning av de då rådande

krisförhållandena.

Bolagets nuvarande aktiekapital torde i förhållande till bolagets omsättning

och det främmande kapitalet i rörelsen vara alltför litet. Styrelsen har

i sin framställning påtalat svårigheterna att till följd av det begränsade

aktiekapitalet balansera förluster från ett år till annat. Såsom nyss anförts

förordar jag styrelsens förslag örn nyinvestering å 175 000 kronor. Jag ansluter

mig även till förslaget att bolaget därutöver tillföres nytt kapital å

25 000 kronor till förbättring av bolagets likviditetsställning. Detta nya kapital

å sammanlagt 200 000 kronor bör lämpligen ställas till bolagets förfogande

genom aktieteckning. Även efter en sådan nyteckning synes emellertid aktiekapitalet

bliva alltför litet, särskilt med hänsyn till att viss risk föreligger

för förluster å rörelsen under övergången till 1''redsproduktion. På grund

härav anser jag mig böra biträda styrelsens förslag, alt 300 000 kronor av

statslånets kapitalbelopp omvandlas till aktiekapital. Vidare förordar jag att

återstoden av nämnda kapitalbelopp, 83 500 kronor, efterskänkes. Jag förutsätter

därvid att beloppet användes pä sätt styrelsen angivit i sin framställning,

nämligen lill avskrivningar å posten »Tillverkningsrättigheter».

Vad slutligen angår styrelsens hemställan alt ogulden ränta å statslånel

skall efterskänkas må anmärkas, att då statsmakterna år 1943 meddelade

beslut örn räntebefrielse lills vidare, avsikten knappast kan lia varit, ali

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 217.

betalning sedermera skulle utkrävas av bolaget. Orsaken till nämnda beslut

torde lia varit, att vid den tidpunkten ställning icke kunde tagas till frågan

huruvida en sanering av bolagets finanser lämpligast skulle ske genom omvandling

av statslånet till aktiekapital eller genom efterskänkande av lånet.

Räntebelrielsen liksom befrielsen för bolaget från att lills vidare erlägga

amorteringar har sålunda varit avsedd som en temporär lösning av denna

fråga. Därest nu beslut fattas örn att statslånets kapitalbelopp delvis omvandlas

till aktiekapital och delvis efterskänkes, torde i samband därmed även

bolagets ränteskuld böra avskrivas.

Utskottet. Såsom i ärendet framhållits lia statens intressen i aktiebolaget Ceaverkens

hittillsvarande verksamhet varit helt och hållet dikterade av beredskapsskäl.

I den nu föreliggande propositionen har till behandling upptagits spörsmålet

örn bolagets fortsatta verksamhet. Utskottet är ense nied departementschefen

om att en utbyggnad av bolaget till full beredskapskapacitet icke nu bör

ifrågakomma. Enligt utskottets mening bör ställning härtill tagas i samband

med liknande beredskapsfrågor i övrigt.

Vid sidan av ett omfattande experiments- och forskningsarbete har bolaget

hittills uppnått ett betydande tillverkningsresultat och dess produkter torde

enligt uttalanden från fackmannahåll i stort sett kunna mäta sig nied

motsvarande utländska fabrikat. Det finnes alltså enligt utskottets mening

anledning till antagande, att bolaget bär vissa förutsättningar att även under

fria marknadsförhållanden kunna hävda sig i konkurrens med utländska

företag. Det synes utskottet därför värdefullt, att bolaget beredes möjlighet

att fortsätta sin verksamhet under någon tid, varvid erfarenheter under fredsförhållanden

komma att vinnas till stöd för ett senare bedömande av driften

i fortsättningen. Ej minst nied hänsyn till företagets värde ur heredskapssynpunkt

måste det anses önskvärt, att denna möjlighet beredes bolaget. Utskottet

delar departementschefens mening, att såsom villkor härför måste

uppställas, att bolagets försäljning i fortsättningen sker efter rent kommersiella

principer och att de avtal, som möjligen kunna träffas med större avnämare,

icke giva bolaget en monopolställning på marknaden.

Verkställd utredning har givit vid handen, att förutsättningen för att bolaget

skall under de ändrade betingelserna kunna fortsätta sin verksamhet är,

att bolagets lokaler utvidgas och dess maskinutrustning kompletteras, varjämte

en finansiell rekonstruktion av bolagets ställning bör vidtagas. Utskottet

har funnit sig böra tillstyrka, att denna rekonstruktion genomföres i enlighet

med Kungl. Maj:ts föreliggande förslag. Utskottet förordar därför, att

aktiekapitalet ökas från 100 000 kronor till 600 000 kronor genom att dels

300 000 kronor av bolagets statslån omvandlas till aktiekapital och dels nytt

kapital å 200 000 kronor genom aktieteckning tillföres bolaget. Av sistnämnda

belopp äro 175 000 kronor avsedda att användas till förenämnda utvidgning

av anläggningarna och komplettering av maskinutrustningen samt återstoden

till förbättring av bolagets likviditetsställning. Vidare vill utskottet

tillstyrka, att resterande del av statslånets kapitalbelopp eller 83 500 kronor

ävensom å nämnda lån upplupen ränta efterskänkas.

Utskottet hemställer,

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 217.

39

att riksdagen må

a) till Teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken

för budgetåret 1946/47 under fonden för statens aktier

anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor;

b) av det bolaget ur fonden för låneunderstöd beviljade

statslånet efterskänka å lånet upplupen ränta ävensom ett

kapitalbelopp av 83 500 kronor;

c) till Avskrivning av ett aktiebolaget Ceaverken meddelat

statslån för budgetåret 1946/47 under huvudtiteln avskrivning

av oreglerade kapitalmedelsförluster anvisa ett anslag

av 83 500 kronor.

Stockholm den 18 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtande! nr 215.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:441 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceave s. 2 i texten