Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1945146 m. m., i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.
1946-06-18 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:218, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1945146 m. m., i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 218.
1
Nr 218.
Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig
reglering av riksstaten för budgetåret 1945146 m. m.,
i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.
(1 :a avd.)
Driftbudgeten.
Tionde huvudtiteln.
Kostnader för handelssjöfartens dirigering. I propositionen nr 297 har
Kungl. Majit (bilaga 3, punkt 1 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över
handelsärenden för den 10 maj 1946) föreslagit riksdagen att till Kostnader
för handelssjöfartens dirigering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.
Efter krigshandlingarnas upphörande i Europa i maj 1945 hänvände sig
brittiska amiralitetet på de allierades vägnar till de marina myndigheterna i
en del europeiska länder, däribland Sverige, med förslag om internationellt
samarbete i syfte att säkerställa handelssjöfarten mot minor och andra navigatoriska
risker ävensom att underlätta en lämplig fördelning av bränsle för
sjöfartens behov. Samarbetet skulle ske i enlighet med direktiv från brittiska
amiralitetet och avse lämnande av anvisningar örn framkomliga vägar för
sjöfarten och av underrättelser för tillgodoseende av fartygs bränslebehov.
Förslaget antogs av de svenska marinmyndigheterna. För Sveriges vidkommande
handhades därefter ifrågavarande verksamhet till en början av marinstabens
sjöfartsdetalj i samverkan med en vid brittiska legationen i Stockholm
tjänstgörande brittisk sjöofficer. Till sjöfartsdetaljens förfogande ställdes
ett för ändamålet inrättat sjöfartskontor i Göteborg. Vidare tjänstgjorde
efter anmodan av brittiska amiralitetet en svensk sjöofficer från början av
juli till mitten av december 1945 vid ett brittiskt-danskt organ, som upprättats
i Köpenhamn för handläggning av hithörande ärenden.
Brittiska amiralitetets befattning nied sjöfarten i nu förevarande avseenden
övertogs i juli 1945 av en internationell organisation, »International Routeing
and Reporting Authority» (IRRA) med säte i London.
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 samt. Nr 218—221.
2
Statsutskottets utlåtande nr 218.
IRRA:s uppgift är att insamla och sammanställa från olika håll inkommande
uppgifter örn minfält och andra av kriget orsakade sjöfartshinder samt
att på grundval härav bestämma de sjövägar, som kunna användas inom
olika områden. IRRA utgiver vidare kursanvisningar och kartor innehållande
uppgifter om dessa sjövägar jämte de upplysningar i övrigt, som behövas för
handelssjöfartens vägledande. Dessa anvisningar och kartor m. m. översändas
till vederbörande organ i andra länder och utlämnas där till de sjöfarande
och övriga, som kunna ha behov därav.
I samband med IRRA:s bildande upphörde den brittiske sjöofficerens
tjänstgöring vid brittiska legationen i Stockholm. Hans åligganden övertogos
av marinstabens sjöfartsdetalj, som därefter ensamt är centralorgan för verksamheten
i Sverige. För ändamålet har sjöfartsdetaljen till sitt förfogande
förutom det nyss omnämnda sjöfartskontoret i Göteborg ännu ett dylikt kontor,
som inrättats i Trelleborg.
Sverige representerades vid det konstituerande sammanträdet i London av
en svensk sjöofficer. I mitten av september 1945 deltog denne i ytterligare
ett sammanträde med IRRA i London. Samtidigt därmed utsändes en annan
svensk sjöofficer för att tjänstgöra vid IRRAis sekretariat i London. Denna
tjänstgöring har därefter pågått till och med den 22 mars 1946. Ifrågavarande
båda officerare besökte i samband med resan till London även Köpenhamn
för samråd med därvarande brittisk-danska organ. Förstnämnda sjöofficer
har sedermera ånyo besökt Köpenhamn för samma ändamål.
Kostnaderna för IRRA:s sekretariat och publikationer m. m. bestridas av
Storbritannien. För Sveriges del lia kostnaderna för verksamheten hittills —
bortsett från utgifterna för tidigare omnämnda sjöofficerares resor och tjänstgöring
i Köpenhamn och London — betingats dels av en utökning av arbetskraften
inom marinstabens sjöfartsdetalj, dels av inrättandet av sjöfartskontoren
i Göteborg och Trelleborg, och dels av erforderlig in- och utländsk
telegram- och telefontrafik.
Kostnaderna för den svenske sjöofficerens tjänstgöring i Köpenhamn från
början av juli till mitten av december 1945 lia enligt beslut av Kungl. Majit
den 14 september 1945 bestritts från marinens anslag till avveckling av beredskapen
m. m. Utgifterna för Sveriges representation vid IRRAis bildande
ha jämlikt Kungl. Majits beslut den 20 juli 1945 bekostats från tionde huvudtitelns
reservationsanslag till extra utgifter. Beträffande kostnaderna för
övriga förut nämnda resor och tjänstgöringsuppdrag för svenska sjöofficerare
i samband nied ifrågavarande verksamhet har Kungl. Majit i beslut den 2
november 1945 och den 3 maj 1946 föreskrivit, att de tills vidare skola bestridas
av medel, som omhänderhavas av försvarets civilförvaltning, varvid
Kungl. Majit tillika förklarat sig vilja framdeles meddela beslut rörande dessa
kostnaders slutliga bestridande med anlitande av medel under tionde huvudtiteln.
Utgifterna i övrigt för verksamheten lia bestritts av marinens medel.
I skrivelse den 2 mars 1946 har chefen för marinen efter samråd med ma
-
Statsutskottets utlåtande nr 218.
3
rinförvaltningen och kommerskollegium på anförda skäl hemställt, att Kungl.
Majit måtte för täckande av havda och för bestridande av kommande kostnader
i samband med handelssjöfartens dirigering utverka anvisande under
tionde huvudtiteln av dels ett förslagsanslag av 150 000 kronor å tilläggsstat
för budgetåret 1945/46 och dels ett förslagsanslag av 40 000 kronor å
riksstaten för budgetåret 1946/47.
Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.
Kostnaderna för ifrågavarande verksamhet intill utgången av budgetåret
1945/46 ha av chefen för marinen beräknats till omkring 145 000 kronor. Då
verksamheten väntas efter hand minska i omfattning, ha kostnaderna för
nästkommande budgetår uppskattats till endast omkring 33 000 kronor. För
täckande av kostnaderna för såväl innevarande som nästa budgetår torde
böra å tilläggsstat till riksstaten för löpande budgetår under tionde huvudtiteln
anvisas ett särskilt reservationsanslag med rubriken Kostnader för
handelssjöfartens dirigering. Anslaget synes lämpligen kunna upptagas till
190 000 kronor.
Utskottet tillstyrker, att ett tilläggsstatsanslag anvisas för täckande av utskottet.
havda och för bestridande av under nästa budgetår uppkommande kostnader
för här ifrågavarande verksamhet samt att anslaget bestämmes till av
Kungl. Majit äskat belopp.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Kostnader för handelssjöfartens dirigering
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.
Stockholm den 18 juni 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström,
Bäckström, Karl Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Ekströmer,
Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Rosenberg och Ivar Persson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i
Grönvik, Ward, Kalla, Bergström, Rubbestad, Mårtensson, Lindholm, Holmström,
Boman i Kieryd och Thäpper.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:417 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående slutlig reglering av riksstaten för budgetåret 1945/46 to. to., i vad propositionen av a1 i texten