Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1946/47 till understöd åt folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner.

1946-06-18 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:222, Utlåtande i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1946/47 till understöd åt folkhögskolor jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

1

Nr 222.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majits i statsverkspropositionen

gjorda framställning angående anslag för

budgetåret 1946/47 till understöd åt folkhögskolor

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

200, s. 367 och 368 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor:

Understöd för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

2 630 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning av automatisk natur

med 180 000 kronor.

Någon ändring av gällande statsbidragsgrunder har icke ifrågasatts av

vare sig skolöverstyrelsen eller departementschefen.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Gustaf Karlsson (I: 90) och den andra inom andra kammaren av herrar

Svensson i Ljungskile och Malmborg i Skövde (II: 240), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit i samband med frågan örn

understöd till folkhögskolor hemställa, att för de fortsättningskurser, som

skola anordnas under budgetåret 1946/47, måtte föreskrivas, att statsmedel

bör utgå som bidrag till lärares avlöning, beräknat efter högst

1 000 kronor för varje läsperiod om fyra veckor, dock högst 6 000 kronor,

samt att folkhögskolan skall äga rätt att anordna högst tre fortsättningskurser

till vardera av första och andra årskurserna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herrar Elon Andersson och Albertsson (I: 56) och den andra inom andra

kammaren av herr Malmborg i Skövde m. fl. (II: 96), i vilka hemställts,

Bihang till riksdagens ‘protokoll 1916. 6 sami. Nr 222.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 222.

att riksdagen måtte besluta ingå till Kungl. Majit med hemställan örn en

allsidig utredning angående folkhögskolans framtida utveckling och utbyggnad

under statens medverkan med beaktande av i motionerna anförda

synpunkter;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ivar Persson m. fl. (I: 208) och den andra inom andra kammaren

av fru Nordgren m. fl. (II: 326), i vilka hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit måtte begära, att Kungl. Majit måtte utreda frågan örn

beviljande av statsbidrag till byggnadsarbeten vid folkhögskolorna och

därefter för riksdagen framlägga förslag i ärendet.

Beträffande innehållet i motionerna I: 56 och lii 96 hänvisas till motionen

lii 96. I fråga om övriga motioner hänvisas till den nedan lämnade

redogörelsen.

Motionerna I: 90 och II: 2J+0.

Det i motionerna framställda yrkandet syftar till viss ändring i grunderna

för statsbidrag till de fortsättningskurser vid folkhögskolorna, till

vilka statsbidrag första gången anvisades av 1945 års riksdag efter förslag

av Kungl. Majit. De för fortsättningskurserna gällande bestämmelserna

finnas intagna i statsliggaren, s. 657 f.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat skolöverstyrelsens utlåtande

över ifrågavarande motioner. Överstyrelsen har i sin tur inhämtat

yttrande i ämnet av folkhögskolinspektören.

Folkhögskolinspektören har framhållit följande.

I föreliggande motioner behandlade statsunderstödda fortsättningskurser

komma för första gången att anordnas i anknytning till huvudkursen

(vinterkursen) 1945/46 vid folkhögskolorna. Någon erfarenhet av sådana

kurser föreligger alltså för närvarande icke. Först sedan fortsättningskurserna

någon tid prövats torde det vara möjligt att uttala sig om huruvida

ett samarbete de olika folkhögskolorna emellan vid kursernas anordnande

är möjligt. De av motionärerna framförda skälen emot möjligheten

av ett samarbete synas mig icke i alla delar övertygande. Enligt gällande

bestämmelser kan vid folkhögskola samtidigt anordnas dels till första

årskursen, dels till andra årskursen anknuten fortsättningskurs. Motionärerna

önska möjlighet att utöka antalet samtidigt pågående fortsättningskurser.

Detta, som icke torde vara något allmänt önskemål inom

folkhögskolan, synes mig på de flesta håll komma att omöjliggöras genom

bristen på kompetenta lärare för ett större antal fortsättningskurser samtidigt.

Om även någon folkhögskola skulle ha möjlighet att samtidigt

anordna ett större antal fortsättningskurser, synes den omständigheten,

att fortsättningskurserna enligt riksdagens beslut böra anordnas försöksvis,

tala för en viss varsamhet beträffande antalet samtidigt anordnade

fortsättningskurser. För samma sak talar det förhållandet, att det för

kurserna beräknade statsanslaget torde ha föreslagits med utgångspunkt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222. 3

från antagandet av att inte alla skolors liela kapacitet redan från början

skulle tagas i anspråk för försöksvis anordnade fortsättningskurser.

Hänvisande till det sålunda anförda får jag vördsamt föreslå, att överstyrelsen

som sin mening måtte uttala, att eventuella förändringar beträffande

föreskrifterna för statsunderstödda fortsättningskurser vid folkhögskolorna

torde böra anstå, till dess att någon erfarenhet vunnits beträffande

kurserna i fråga.

Skolöverstyrelsen har anfört följande.

I motionerna föreslås sådan ändring av bestämmelserna rörande fortsättningskurser

vid de statsunderstödda folkhögskolorna, att en utökning

av antalet samtidigt pågående kurser skulle kunna möjliggöras. Enligt nu

gällande bestämmelser har antalet fortsättningskurser begränsats till en

kurs i samband med folkhögskolans första årskurs och till en kurs i samband

med andra årskursen, omfattande 4—12 veckor. Genom denna begränsning

av antalet fortsättningskurser hindras — påpeka motionärerna —

en skola, som har tillräckligt antal elever för flera specialkurser, att anordna

olika kurser med olika ämnesgrupper.

Såsom överstyrelsen tidigare framhållit, vore det önskvärt, att en uppdelning

i specialgrupper efter elevernas olika intressen kunde ske i större

utsträckning än vad nuvarande bestämmelser lämna möjlighet till. På

grund av att ovannämnda fortsättningskurser ännu befinna sig på försöksstadiet

och då några resultat av verksamheten i fråga ännu icke kunnat

redovisas, är överstyrelsen emellertid för närvarande icke beredd att

förorda någon ändring i gällande bestämmelser. Sedan verksamheten pågått

någon tid, synes det vara lämpligt att underkasta bestämmelserna

en översyn, varvid det av motionärerna framförda önskemålet jämväl bör

bli föremål för uppmärksamhet. På grund härav får överstyrelsen föreslå,

att ifrågavarande motioner icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Motionerna I: 208 och II: 326.

I förevarande motioner anföres följande.

Det har sedan gammalt rått ett nära samband mellan folkhögskolorna

och lantmannaskolorna i vårt land. Ofta ha en folkhögskola och en lantmannaskola

varit förlagda till samma ort och använt gemensamma lokaler.

Delvis har också undervisningen i de båda skolorna skötts av samma lärarpersonal.

Vanligtvis ha också de bägge skolformerna haft samma elevklientel.

Manliga ungdomar, som velat skaffa sig teoretisk utbildning för

jordbrukarens yrke, ha först genomgått folkhögskolans första årskurs, och

sedan sökt inträde i lantmannaskolan. För inträde i denna har också krävts

antingen genomgången folkhögskolekurs eller också motsvarande kunskaper.

Numera söker man att göra lantmannaskolorna fristående från folkhögskolorna

och helst förlägga dem till andra orter, där det finns möjlighet att

erhålla skoljordbruk. Men oaktat detta blir det givetvis även i fortsättningen

i stor utsträckning samma elever i de båda skolorna. Statsmakterna

lia också t. ex. i fråga örn tilldelningen av stipendier åt elever i de båda

skolformerna tillämpat likartade regler, fastän stipendieanslagen utgå på

olika huvudtitlar.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 222.

Utskottet
-

Vid 1939 års riksdag beslöts i samband med godkännande av viss omorganisation

av den lägre lantbruksundervisningen, att statsbidrag skulle

lämnas till byggnadsarbeten vid såväl lantmanna- som lanthushållsskolor.

Det beräknades då att ett belopp på 600 000 kronor årligen under tio år

skulle ställas till förfogande för detta ändamål, men på grund av tvånget

för staten att spara under krisåren nedsattes detta belopp. I år har emellertid

en väsentlig höjning begärts. Statsbidrag utgår för nybyggnadsarbeten

med ett belopp, som motsvarar tre fjärdedelar av byggnadskostnaderna.

Det är givet, att statsbidragen till byggnadsarbeten utgöra en stor ekonomisk

fördel för den lägre lantbruksundervisningen. En sådan fördel kommer

däremot icke folkhögskoleverksamheten till del. Huvudmännen för de

olika folkhögskolorna få själva bekosta alla erforderliga byggnadsarbeten,

i den mån de icke kunna få bidrag härtill från privat håll eller från statens

lotterimedel. Från lotterimedelsfonden ha bidrag lämnats till en del folkhögskolor,

men konkurrensen om lotterimedlen är hård, varför bidragen

därifrån till folkhögskolornas byggnadsarbeten ingalunda motsvarat behovet.

I stor omfattning utgöra landstingen huvudmän för folkhögskolor, och i

dessa fall ha de ekonomiska problemen i samband med nybyggnader eller

ombyggnader för folkhögskolornas räkning i regel kunnat ordnas tillfredsställande.

Men drygt hälften av folkhögskolorna äges av enskilda föreningar

eller stiftelser, vilkas ekonomiska resurser i många fall äro mindre

goda. För huvudmännen av denna kategori skulle det vara en välkommen

lättnad örn statsbidrag till byggnadsarbeten kunde lämnas. Även för landstingen

skulle detta innebära en lättnad, då utdebiteringen av landstingsskatt

åtminstone i vissa län är ganska hög. Men även ur rent principiella

synpunkter är statsbidrag för det angivna ändamålet befogat. Som redan

framhållits är det nämligen i stort sett samma elevklientel, som söker sig

till folkhögskolorna samt lantmanna- eller lanthushållsskolorna. Då statsmakterna

dragit konsekvensen av detta genom likartade bestämmelser för

stipendietilldelningen, borde det även vara rimligt och rättvist, att statsbidrag

till folkhögskolebyggnader utginge på liknande villkor som till byggnadsarbeten

för lantmanna- och lanthushållsskolor. Beträffande medelsbehovet

anse vi oss icke kunna framlägga något förslag, utan det torde få

bero på Kungl. Majit att utreda denna fråga och därefter framlägga förslag

för riksdagen. Även frågan örn bidragsprocenten torde böra behandlas på

samma sätt. Vi ifrågasätta emellertid om icke likformighet mellan folkhögskolorna

samt lantmanna- och lanthushållsskolorna därvidlag borde komma

till stånd.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag.

Vad angår det i motionerna I: 90 och II: 240 framställda yrkandet vill

utskottet i likhet med skolöverstyrelsen framhålla, att de i motionerna

åsyftade fortsättningskurserna ännu befinna sig på försöksstadiet och att

några resultat av verksamheten i fråga därför icke hittills kunnat redovisas.

Sedan verksamheten pågått någon tid synes det emellertid — såsom

överstyrelsen jämväl framhållit — vara lämpligt att underkasta bestämmelserna

rörande statsunderstödda fortsättningskurser vid folkhögskolorna

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 222.

5

en översyn, varvid de i motionerna framförda önskemålen torde böra bliva

föremål för uppmärksamhet. På grund av vad sålunda anförts har utskottet

icke funnit sig böra tillstyrka bifall till motionerna I: 90 och II: 240.

Vidkommande de till statsutskottets förberedande handläggning remitterade

motionerna I: 56 och II: 96 får utskottet erinra örn att vid innevarande

års riksdag i två likalydande motioner I: 244 och II: 380 hemställts, att riksdagen

i skrivelse till Kungl. Majit måtte anhålla örn en förutsättningslös, allsidig

och ingående utredning rörande hela problemkomplexet örn yrkesskolornas

och folkhögskolornas ställning och uppgifter i samhället samt att därvid

måtte beaktas i motionerna angivna synpunkter. Sistnämnda motioner

remitterades, motionen I: 244 till första kammarens första tillfälliga utskott

och motionen II: 380 till andra kammarens första tillfälliga utskott. I sitt utlåtande

nr 8 hemställde första kammarens första tillfälliga utskott att motionen

I: 244 icke måtte till någon första kammarens åtgärd föranleda. Denna

hemställan bifölls av första kammaren. I sitt utlåtande nr 12 hemställde

andra kammarens första tillfälliga utskott, att andra kammaren — med

biträdande av första kammarens i ärendet fattade beslut — för sin del

måtte besluta, att motionen II: 380 icke måtte till någon riksdagens åtgärd

föranleda. Andra kammaren biföll ifrågavarande hemställan. Med hänsyn

till att riksdagen sålunda funnit sig böra avböja motionsvis gjorda yrkanden,

avseende skrivelse till Kungl. Majit med anhållan om utredning av frågor

av likartad innebörd som de i motionerna I: 56 och II: 96 framställda

anser sig utskottet icke böra tillstyrka bifall till vad i sistnämnda motioner

hemställts. Utskottet vill dock i detta sammanhang framhålla, att enligt

utskottets mening goda skäl tala för att en undersökning kommer till stånd

rörande folkhögskolans framtida ställning och utbyggnad under statens medverkan.

Utskottet utgår ifrån att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad

pa detta spörsmål. Resultatet av för närvarande pågående utredningar

rörande folkskolans ställning i skolorganisationen torde dock måhända böra

avvaktas innan problemen angående folkhögskolan upptagas till övervägande.

Härvid torde även de i motionerna I: 208 och II: 326 angivna spörsmålen,

vilka jämväl berörts i första kammarens första tillfälliga utskotts och

andra kammarens första tillfälliga utskotts omförmälda utlåtanden nr 8 och

nr 12, böra göras till föremål för närmare omprövning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts avstyrker utskottet bifall till motionerna

I: 56 och II: 96 samt I: 208 och II: 326.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 2 630 000 kronor;

b) att motionerna I: 90 och II: 240 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 222.

c) att motionerna I: 56 och II: 96 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

d) att motionerna I: 208 och II: 326 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 18 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Lindström, Karl

Andersson, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Petersson, Johan Eric Ericson, Gustav

Emil Andersson, Rosenberg och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Ward,

Falla, Bergström, Rubbestad, Andersson i Malmö, Mårtensson, Malmborg i Skövde, Lindholm

och Holmström.

Reservationer:

1) av herrar Mannerskantz och Falla, vilka ansett, att utskottets yttrande

bort hava följande lydelse:

»Utskottet tillstyrker---ifrågavarande förslag.

Vad angår---och II: 240.

Vidkommande de---motioner hemställts. De i motionerna I: 208

och II: 326 angivna spörsmålen hava jämväl berörts i första kammarens

första tillfälliga utskotts och andra kammarens första tillfälliga utskotts

omförmälda utlåtanden nr 8 och nr 12»;

2) av herr Ivar Persson.

Stockholm 1946 Ivar Heggströms Boktryckeri A, B.

431293

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:428 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1946/47 till understöd åt fol a1 i texten