Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1946147 till länsstyrelserna och landsfiskalerna, jämte i ämnet väckta motioner.

1946-06-18 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:225, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1946147 till länsstyrelserna och landsfiskalerna, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225.

1

Nr 225.

Ankom till riksdagens kansli den 18 juni 1946 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om vissa

anslag för budgetåret 1946147 till länsstyrelserna och

landsfiskalerna, jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna

207, 216 och 217, s. 381 och 385—388 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att

dels, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Länsstyrelserna: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag beräkna 10 480 000 kronor,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för landsfiskalerna

m. fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47,

dels till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 6 460 000 kronor, dels ock till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader

för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 794 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 280, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 12 april 1946,

föreslagit riksdagen att dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning

och avlöningsstat för länsstyrelserna, avlöningsstaten att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels till Länsstyrelserna:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

12 115 000 kronor, dels ock medgiva att i gällande personalförteckning för

landsfiskalerna m. fl. finge upptagas en befattning som landsfiskal å övergångsstat

i lönegraden A 22.

Till Länsstyrelserna: Avlöningar har anslag för innevarande budgetår anvisats

med 10 480 000 kronor.

Enligt riksdagens skrivelse den 21 juni 1945, nr 445, i anledning av

Kungl. Maj:ts proposition den 23 februari 1945, nr 227, med förslag till

lag angående ändring av lagen den 6 juni 1924 (nr 361) örn samhällets

barnavård och ungdomsskydd (barnavårdslagen) m. m., har riksdagen beslutat,

att vid varje länsstyrelse skulle från och med den 1 juli 1945 inrättas

en befattning som bamavårdsassistent i lönegraden Eo 17. Samtidigt medgav

riksdagen, att den i avlöningsstaten för länsstyrelserna upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge för budgetåret

1945/46 överskridas med högst 112 900 kronor för avlönande av

nämnda assistenter.

Bihang till riksdagens protokoll I&4G. 6 sami. Nr 225—226.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 225.

Vidare hava de av 1945 års riksdag fattade besluten angående omorganisation

av folkbokföringen samt utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen

redan för innevarande budgetår medfört en ökning av arbetsbelastningen

å länsstyrelserna med därav följande ökat personalbehov.

Som framgår av proposition den 20 april 1945, nr 282, angående omorganisation

av folkbokföringen föreslog folkbokföringskommittén, att det arbete

med folkbokföringen, som borde ankomma å länsstyrelserna, skulle

utföras å en särskild arbetsdetalj, folkbokföringsavdelningen, vilken borde

förestås av en arbetsledare och föreståndare med ställning som ordinarie

landskontorist i lönegrad A 17. Vid folkbokföringsavdelningen borde vidare,

med undantag för Gotlands län, finnas anställd en biträdande arbetsledare

samt biträdespersonal (kontors- och skrivbiträden) i erforderlig utsträckning.

Den biträdande arbetsledare!! borde enligt kommittén lämpligen utgöras av

en kansliskrivare i 11 lönegraden, tills vidare placerad i extra ordinarie

tjänsteställning. Även flertalet övriga biträden ansåg kommittén tills vidare

icke böra erhålla ordinarie anställning. Dock föreslog kommittén, att kontorsbiträdena,

vilkas antal beräknades till 56, skulle uppföras å ordinarie

stat i lönegraden A 4. Skrivbiträdena borde till en början placeras i lönegraden

Ex 2. Slutligen föreslog kommittén, att för täckande av det ökade personalbehovet

för expedierande av postförsändelser, budskickning m. m. i stället

för anställandet av ytterligare expeditionsvakter, till varje länsstyrelses

förfogande borde ställas erforderligt belopp för anställande av yngre pojkar

eller flickor, en eller två vid varje länsstyrelse för utförande av dessa göromål,

förslagsvis benämnda kontorselever. Dessa föreslogos böra erhålla ett

arvode av 150 kronor i månaden. De borde beredas möjlighet att så småningom,

om de visade sig lämpliga härför, vinna fastare anställning vid länsstyrelserna

som kontors- och skrivbiträden eller expeditionsvakter.

Folkbokföringskommittén framhöll i anslutning till förslaget, att uppbördsberedningens

förslag till omläggning av uppbördsförfarandet kunde förväntas

komma att medföra behov av ytterligare personalförstärkning vid

länsstyrelserna. Då folkbokföringen och uppbördsväsendet hade nära samband

med varandra och då uppbördsberedningens förslag kunde medföra förändringar

i fråga om de arbetsuppgifter, som vid folkbokföringskommitténs

överväganden beräknats ankomma på folkbokföringsavdelningarna, funnes

anledning antaga, att det framlagda förslaget beträffande organisationen av

folkbokföringsavdelningarna måste justeras i olika avseenden, när uppbördsberedningens

förslag framlades.

Vid anmälan av kommitténs förslag till utbyggnad av länsstyrelseorganisationen

anförde chefen för finansdepartementet, att han fann förslaget i princip

godtagbart. Ett definitivt ställningstagande till de härmed sammanhängande

detaljspörsmålen fann han vara omöjligt, så länge länsbyråemas arbetsuppgifter

ej i detalj bestämts. Personalbehovet ansåg han kunna med

säkerhet bedömas först sedan erfarenhet vunnits genom någon tids tillämpning

av det nya systemet. I avbidan härpå borde det av folkbokföringsarbetet

föranledda ökade personalbehovet vid länsstyrelserna tillsvidare tillgodoses

med arvodesanställd personal. Nyanställningen av personal borde beträf
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225. 3

fande såväl antal som kvalifikationer hållas inom den ram, som kommittén

föreslagit.

I nyssnämnda proposition beräknades, att kostnaderna för nyanställning

av personal å folkbokföringsavdelningama vid landskontoren skulle under

budgetåret 1945/46 uppgå till 528 000 kronor. Genom beslut den 29 juni 1945

medgav Kungl. Majit, att länsstyrelserna finge till bestridande av nämnda

kostnader och med redovisning under särskild rubrik under anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal tills vidare disponera högst sagda

belopp. Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles meddela beslut om

täckande av sistbprörda utgifter.

Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 7 september och den 31

december 1945 meddelat närmare föreskrifter rörande personalen å folkbokföringsavdelningarna,

därvid Kungl. Majit medgivit, att vid nämnda

avdelningar finge tills vidare anställas sammanlagt följande personal: 24

arbetsledare (en i varje län), 23 biträdande arbetsledare (en vid varje länsstyrelse

utom Gotlands), 55 kontorsbiträden samt 68 skrivbiträden. Arbetsledare,

biträdande arbetsledare och kontorsbiträde skulle enligt beslutet

äga uppbära arvoden med belopp motsvarande högst den lön jämte

därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg samt i förekommande fall

provisoriskt lönetillägg, som tillkommer tjänsteman i 16, 10 respektive 3

löneklassen löneplan Ex. Skrivbiträde, som avdelats till gransknings- eller

tryckningsarbete, finge uppbära arvode med belopp motsvarande högst den

lön jämte rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg, som tillkommer

tjänsteman i löneklass b löneplan Ex. För befattningshavarna

skulle i övrigt i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 31—35, 37 § 1

mom. och 38 § civila icke-ordinariereglementet, varvid skulle så anses, som

om arbetsledare tillhörde lönegrad Ex 17, löneklass 16, biträdande arbetsledare

lönegrad Ex 11 löneklass 10, kontorsbiträde lönegrad Ex 4 löneklass

3 och skrivbiträde lönegrad Ex 2 löneklass b. Annat skrivbiträde än nyss

nämnts skulle äga uppbära arvode, som tills vidare borde fastställas med

hänsyn till vederbörandes kvalifikationer; å dyraste ort dock till högst 240

kronor för månad. Enligt bestämmande av statistiska centralbyrån skulle

ersättning kunna utgå efter ackord.

I proposition den 15 november 1945, nr 382, med förslag till utbyggnad

och omläggning av uppbördsorganisationen beräknades, att — frånsett de

förut omförmälda föredragandetjänsterna för folkbokförings- och uppbördsärenden

— följande nya befattningar skulle behöva inrättas å landskontorens

uppbördsavdelningar, nämligen 122 landskontoristtjänster (Ex 4

—Eo 11) samt 78 skriv- och kontorsbiträdestjänster (Ex 2—Eo 4). I propositionen

framhölls emellertid, att personalbehovet i synnerhet under övergångstiden

kunde komma att bliva större än vad sålunda beräknats, varför

Kungl. Majit borde äga möjlighet att besluta om erforderlig förstärkning av

personalen.

Genom beslut den 22 februari 1946 har Kungl. Majit medgivit, att länsstyrelserna

må i den utsträckning så prövas lämpligt med början från och

med den 1 april 1946 anställa högst 122 samt med början från och med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 225.

den 1 juli 1946 ytterligare högst 30 icke-ordinarie landskontoris ter. Av nämnda

befattningshavare äro 52 avsedda att från och med sistnämnda dag stadigvarande

tjänstgöra i fögderi.

Vidare må nämnas, att Kungl. Maj:t genom skilda beslut ansett sig böra

medgiva vissa länsstyrelser rätt att förstärka arbetskrafterna å taxeringsavdelningarna.

Slutligen må erinras om att Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945

föreskrivit, att de utgifter, som under budgetåret 1945/46 kunde komma att

göras med stöd av de av Kungl. Majit i beslut den 1 september 1939 och

16 § kungörelsen den 26 september 1943 (nr 708) givna bemyndigandena att

anställa tillfälliga befattningshavare vid länsstyrelserna, skulle tills vidare

redovisas under särskild rubrik under anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal. Kungl. Majit förklarade sig härvid framdeles

vilja meddela beslut om sättet för täckande av utgifter, som orsakades av

ifrågavarande personalförstärkning.

De länsstyrelserna sålunda lämnade medgivandena att anställa personal

utöver vad som beräknats vid avlöningsstatens uppgörande ha medfört behov

av att överskrida posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

med ett förhållandevis betydande belopp. Sedan länsstyrelserna inkommit

med uppgifter å länsstyrelsernas behov av medel för avlönande av ickeordinarie

personal, har Kungl. Majit i proposition den 1 mars 1946, nr 163,

(bil. 4, punkt 7) föreslagit riksdagen medgiva, att den i avlöningsstaten för

länsstyrelserna upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må för budgetåret 1945/46 överskridas med — utöver jämlikt

riksdagens förenämnda skrivelse nr 445/1945 medgivet belopp — högst

1 670 000 kronor, därav cirka 705 000 kronor beräknats för avlönande av

den s. k. krispersonalen.

I särskilda framställningar, som inkommit till Kungl. Majit under augusti

och september 1945, hava länsstyrelserna hemställt om anslag för nästa budgetår

för ifrågavarande ändamål, varvid dock medel ej beräknats för avlönande

av personal å uppbördsavdelningarna. Ett fåtal länsstyrelser har vid

sina beräkningar tagit hänsyn till personalbehovet å folkbokföringsavdelningarna.

Vissa länsstyrelser hava även gjort framställning om inrättande av

nya tjänster, vilka — vid bifall till framställningarna — skulle uppföras å

personalförteckningen.

Med bortseende tills vidare från personalen å folkbokförings- och uppbördsavdelningama

hava länsstyrelserna beräknat medelsbehovet till 11 538 797

kronor, därav till avlöningar till landshövdingarna 478 762

kronor, till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat 4 309 561 kronor, till avlöningar till tjänstemän å

övergångsstat 204 385 kronor, till arvoden och särskilda

ersättningar 59 883 kronor, därav till ersättning till sakkunniga för

biträde vid utredningar m. m. 10 350 kronor och till ersättning till militärassistenter

49 533 kronor, till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal 5 172 540 kronor, till särskilda löneförmåner

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225.

5

till ordinarie tjänstemän (representationsbidrag till landshövdingarna)

80 000 kronor och till rörligt tillägg 1 233 666 kronor.

Över framställningarna hava utlåtanden avgivits av statskontoret och allmänna

lönenämnden.

I fråga om medelsbehovet för avlönande av den fasta personalen å

folkbokföringsavdelningarna har statistiska centralbyrån i

skrivelse den 22 mars 1946 framlagt beräkningar. Byrån har härvid uppskattat

medelsbehovet till 745 000 kronor. Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer

har i framställningar den 11 december 1945 och den 11 februari 1946

hemställt, att taxeringsassistenternas löne- och befordringsförliållanden måtte

bliva föremål för omprövning.

I detta sammanhang hava i propositionen nr 280 även anmälts vissa förslag

rörande kom missionär sväsendet vid statens förvaltningsmyndigheter,

som i ett den 20 juli 1945 avgivet betänkande

(SOU 1945: 34) framlagts av landssekreteraren Olof Åkesson i egenskap av

inom socialdepartementet tillkallad sakkunnig och vilka förslag i förhållandevis

hög grad beröra länsstyrelserna. Betänkandet utmynnar bland annat

i förslag till ny kungörelse angående kommissionärer hos statens förvaltningsmyndigheter

samt till cirkulär till dessa myndigheter angående utförande

såsom tjänsteåligganden av vissa hittills av kommissionär omhänderhavda

göromål m. m.

Utredningsmannen har beräknat, att för länsstyrelsernas vidkommande

skulle behöva anställas sammanlagt 16 icke-ordinarie skrivbiträden. Vid uppskattningen

av kostnaderna för dessas avlönande har utredningsmannen utgått

från lönen i lägsta löneklassen i lönegrad Ex 2 å dyrortsgruppen F.

Lönekostnaderna ha med dessa utgångspunkter beräknats till sammanlagt

60 700 kronor för år. Vidare har räknats med att avlönandet av tillfällig

arbetskraft hos vissa kommissionärsmyndigheter skulle draga en kostnad av

högst omkring 20 000 kronor per år. I årliga kostnader har härjämte upptagits

ett belopp av 16 000 kronor för utgifter för skrivpapper, kuvert, liggare

m. m.

Den nya ordningen har vidare beräknats komma att föra med sig vissa engångskostnader

för anskaffning av möbler, armatur och skrivmaskiner. Dessa

hava beräknats till 18 000 kronor.

över den sakkunniges förslag hava utlåtanden avgivits av de därav

berörda myndigheterna.

I samband med framläggande av förslag rörande medelsbehovet för avlönande

av personal å folkbokföringsavdelningarna har statistiska centralbyrån

i sin förenämnda skrivelse den 22 mars 1946 under rubriken diverse driftkostnader

upptagit ett belopp av 150 000 kronor, avseende utgifter för utbyte

av förbrukade adressplåtar, registerkort för aktualisering, färgband

och karbonpapper ävensom övriga kontorsutensilier. Vidare har byrån upptagit

en post å 57 000 kronor för blanketter till mantalslängden

I propositionen nr 280 har slutligen också anmälts uppkommen fråga örn

att å övergångsstat överföra en landsfiskal med skyldighet för honom att

tjänstgöra å länsstyrelse. Härom anföres följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 225.

Sedan det i oktober 1943 vid inventering hos landsfiskalen i Sävars distrikt,

Västerbottens län, konstaterats att nämnde landsfiskal gjort sig skyldig

till förskingring av tjänslemedel, ställdes landsfiskalen under åtal vid

Umeå rådhusrätt. Genom utslag den 31 januari 1944, som sedermera fastställdes

av vederbörande hovrätt, fann rådhusrätten det vara utrett, att den

åtalade tillägnat sig och förskingrat honom i tjänsten anförtrodda medel.

Rådhusrätten fann det av ett i målet av medicinalstyrelsen avgivet utlåtande

jämte övriga i målet förekommande omständigheter framgå, att den åtalade

vid tiden för de brottsliga gärningarnas begående på grund av kronisk

bromylförgiftning befunnit sig i sådant sinnestillstånd, som avses i 5. kap.

5 § strafflagen. Med hänsyn härtill och då omständigheterna i målet icke

gåve vid handen, att den åtalade avsiktligt försatt sig i sagda tillstånd, samt

gärningarna förty jämlikt sistnämnda lagrum skulle vara strafflösa, prövade

rådhusrätten lagligt förklara den åtalade, som enligt omförmälda utlåtande

icke vore i behov av vård å sinnessjukhus, icke kunna fällas till ansvar

i målet.

Genom beslut den 15 november 1944 föreskrev Kungl. Maj:t, att landsfiskalen

skulle från och med den 1 januari 1945 tills vidare tjänstgöra vid

länsstyrelsen samt därstädes utföra det arbete, som länsstyrelsen bestämde.

I samband därmed anbefallde Kungl. Majit länsstyrelsen att efter utgången

av år 1945 ofördröjligen taga under övervägande frågan, huruvida ifrågavarande

landsfiskal borde förklaras skyldig att avgå från sin befattning samt

göra den framställning till Kungl. Majit, vartill omständigheterna kunde föranleda.

I skrivelse den In januari 1946 har länsstyrelsen i Västerbottens län, som

bifogat yttranden från hjälpverksamhetsläkaren vid Umedalens sjukhus, medicinalstyrelsen

samt från landsfogden i länet hemställt att landsfiskalen

i fråga måtte överföras å övergångsstat med åläggande för honom att vid

länsstyrelsen eller eljest i statens tjänst utföra det arbete, som kunde bliva

bestämt.

Justitiekansler sämb etet och statskontoret hava i utlåtanden tillstyrkt länsstyrelsens

förslag.

Departementschefen har i fråga örn avlöningsan slaget till

länsstyrelserna anfört följande.

Innan jag ingår på en beräkning av de olika anslagsposterna under här

ifrågavarande anslag vill jag taga ställning till de av länsstyrelserna gjorda

framställningarna ävensom vissa andra frågor rörande personalbehovet vid

länsstyrelserna.

Vad till en början angår det av länsstyrelsen i Malmöhus län framförda

yrkandet att tre extra ordinarie länsassessorstjänster (Eo 27), två å landskansliet

och en å landskontoret, måtte överföras till ordinarie stat vill jag

framhålla, att frågan härom måste bedömas under beaktande att liknande

tjänster finnas inrättade vid vissa andra länsstyrelser. Inalles finnas 12 sådana

tjänster, därav 8 å landskanslierna — två i vardera Stockholms och

Malmöhus län ävensom en i vardera Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Västernorrlands

och Norrbottens län — samt fyra å landskontoren, nämligen i

Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. I

anledning av väckta motioner till 1945 års riksdag (1:229 och 11:386) vari

hemställdes, att här avsedda tjänster måtte överföras till ordinarie stat ut
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225.

7

talade sig statsutskottet för att så skedde vid lämplig tidpunkt. Utskottet

hänvisade härvid till att tjänsterna motsvarade ett stadigvarande behov. Vad

angår de åtta assessorstjänsterna å landskanslierna är jag beredd att redan

nu tillstyrka, att dessa göras ordinarie I fråga örn de fyra assessorstjänsterna

å landskontoren anser jag emellertid, att en sådan åtgärd bör anstå till dess

den beslutade nya organisationen av folkbokföringen och uppbördsväsendet

varit i kraft under ytterligare någon tid och man bättre än nu kan överblicka

personalbehovet å dessa avdelningar.

Länsstyrelsens i Älvsborgs län hemställan att de två extra ordinarie tjänsterna

vid länsstyrelsen såsom taxeringsrevisor (Eo 25) respektive taxeringsinspektör

(Eo 24) skulle överföras å ordinarie stat kan jag ej biträda. Frågan

i vad män dylika tjänster böra uppföras å ordinarie stat torde framdeles

få upptagas till prövning i ett sammanhang för samtliga länsstyrelser. Ej

heller kan jag tillstyrka samma länsstyrelses förslag att en arvodesavlönad

taxeringsinspektör skulle beredas extra ordinarie anställning med placering i

lönegraden Eo 21. Även örn vissa skäl tala för bifall till länsstyrelsens i

Örebro län framställning örn inrättandet av en ny ordinarie länsbokhållartjänst

av andra klass samt beredandet av ordinarie anställning åt ett extra

ordinarie kontorsbiträde, synes likväl härmed tills vidare böra anstå.

Frågan om lönesättningen för de tjänster inom statsförvaltningen å Gotland,

vilka äro placerade i lägre lönegrad än motsvarande tjänster å fastlandet,

torde komma att upptagas till prövning framdeles i samband med spörsmålet

örn en allmän lönereglering inom statsförvaltningen. Jag är därför ej

nu beredd att framlägga något förslag i ämnet.

Med anledning av den av föreningen Sveriges taxeringsrevisorer gjorda

framställningen örn förbättring av avlönings- och befordringsförhållandena

för taxeringsassistenterna vill jag erinra örn att enligt de för närvarande gällande

best arn melserna sådan assistent måste underkasta sig en aspiranttjänstgöring

av sex månader, varunder utgår ett arvode motsvarande lönegraden

Ex 14. Sedan vederbörande antagits till taxeringsassistent, bibehålies han

vid detta arvode under en tid av 2’/2 år, varefter arvodet må höjas till belopp

motsvarande lönegraden Ex 19. I de län där antalet taxeringsassistenter

överstiger en må en (i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län tva) befattningshavare

efter aspiranttjänstgöring placeras i lönegrad Ex 14 samt efter

sex månader i nämnda lönegrad högst i lönegraden Ex 19. Efter ytterligare

två år må han antagas till extra ordinarie befattningshavare med placering

högst i lönegraden Eo 19. Sedan befattningshavaren under två år tillhört

denna lönegrad må han placeras högst i lönegraden Eo 20.

Då svårigheter yppat sig att med nuvarande lönesättning och befordringsgång

för taxeringsassistenter förvärva och kvarhålla dugande sådana befattningshavare,

finner jag skäligt att löneförmånerna för dessa regleras i syfte

bland annat’att bereda dem förmånen av extra ordinarie anställning. Jag har

för avsikt att sedermera för Kungl. Majit framlägga förslag i sådant hänseende.

Preliminärt synes detta förslag böra gå ut på, att assistent etter en

aspiranttjänstgöring av ett år — varunder lön bör utgå med antingen arvode

motsvarande Ex 15 eller eventuellt med placering som extra tjänsteman

i samma lönegrad — bör vinna placering i lönegraden Ex 18 för att efter

ett å två år i nyssnämnda lönegrad uppflyttas till lönegraden Eo 18. Möjligheten

att i vissa fall befordra assistent till lönegraderna Eo 19 eller Eo

20 synes jämväl böra övervägas.

I fråga örn personalen å folkbokföringsavdelningarna, vilken på sii 11 framgår

av vad jag tidigare anfört för närvarande uteslutande avlönas medelst

arvode, vill jag förorda, att vissa befattningshavare å dessa avdelningar från

och med nästa budgetår överföras a ordinarie stat. I anslutning lill det av

folkbokföringskommitlén framlagda förslaget vill jag föreslå, att de 24 ar
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 225.

betsledarna, en vid varje länsstyrelse, såsom landskontorister placeras i lönegraden

A 17 samt att 55 nya ordinarie kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden

A 4 inrättas vid landskontorsavdelningama. övrig personal på bokfö

ringsavdelningama synes tills vidare böra avlönas enligt de bestämmelser,

som enligt vad förut sagts gälla för innevarande budgetår.

Beträffande personalen å uppbördsavdelningama har jag ej anledning att

räkna med någon förändring i det genom Kungl. Maj:ts beslut den 22 februari

1946 fastställda antalet landskontorister, vilket sålunda bör beräknas till

152. Antalet skrivbiträden beräknar jag i likhet med uppbördsberedningen

till 78. Enligt vad det numera visat sig föreligger behov av att vid de större

länsstyrelserna anställa en kvalificerad tjänsteman (jurist) som biträde åt

den assessor, vilken är föredragande för folkbokförings- och uppbördsfrågor.

För att tillgodose detta behov torde man böra räkna med att ett tiotal

befattningshavare i icke-ordinarie länsbokhållares tjänsteställning behöver

anställas.

De av mig i det föregående föreslagna ordinarie tjänsternas fördelning å de

olika länsstyrelserna framgår av följande tablå.

Xya ordinarie befattningar vid länsstyrelserna.

Län

Assessor

A 27

Lands-

kontorist

A 17

Kontors-

biträde

A 4

Stockholms..........................

2

1

3

Uppsala............................

—

1

1

Södermanlands......................

1

2

Östergötlands........................

—

1

3

Jönköpings..........................

—

1

3

Kronobergs..........................

—

1

1

Kalmar ............................

—

1

2

Gotlands............................

—

1

1

Blekinge............................

—

1

1

Kristianstads........................

—

1

3

Malmöhus..........................

2

1

4

Hallands............................

—

1

1

Göteborgs och Bohus................

1

1

4

Älvsborgs ..........................

1

1

3

Skaraborgs..........................

—

1

3

Värmlands..........................

—

1

3

örebro..............................

—

1

2

Västmanlands ......................

—

1

1

Kopparbergs........................

—

1

3

Gävleborgs..........................

—

1

3

Västernorrlands ....................

1

1

3

Jämtlands..........................

—

1

1

Västerbottens........................

—

1

2

Norrbottens ........................

1

1

2

Summa

8

24

55

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225-

9

I detta sammanhang vill jag erinra örn att i proposition nr 382/1945 med

förslag till utbyggnad och omläggning av uppbördsorganisationen förutsatts,

att tjänsteman, vilken av Kungl. Maj:t förordnats att lills vidare uppehålla

häradsskrivartjänst och som innehade annan ordinarie statstjänst, borde

överföras till indragningsstat vid vederbörande verk, därest sådan tjänsteman

med hänsyn till de stora krav, som komme att ställas å häradsskrivare

efter den nya organisationens genomförande, icke ansåges böra ifrågakomma

till ordinarie häradsskrivartjänst. I propositionen räknades med att

två befattningshavare av denna anledning borde överföras å sådan stat, därav

den ene var ordinarie assessor vid länsstyrelse. Enligt vad det numera

visat sig torde anledning föreligga att av nämnd anledning överföra ytterligare

två ordinarie länsstyrelsetjänstemän till indragningsstat, nämligen en

länsnotarie och en länsbokhållare, båda av första klass. Överförandet av

dessa befattningshavare å indragningsstat bör formellt genomföras så, att i

personalförteckningen för länsstyrelserna å indragningsstat upptagas följande

befattningar: en länsassessor, en länsnotarie av första klass och en länsbokhållare

av första klass. Detta bör ej föranleda minskning i antalet sådana

ordinarie befattningar, men föreskrift bör lämnas att de befattningar, som

innehafts av de tjänstemän vilka överförts å indragningsstat, icke må besättas

med ordinarie innehavare så länge de å indragningsstat uppförda tjänstemännen

kvarstå i sina befattningar.

Vad angår beräkningen av de särskilda anslagsposterna torde till a v 1 öningartill

landshövdingarna böra upptagas ett oförändrat belopp

av 500 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övriga tjänstemän å ordinarie

stat är för innevarande budgetår beräknad till 4 000 000 kronor.

I bilaga till årets statsverksproposition, upptagande vissa för flera huvudtitlar

gemensamma frågor, har chefen för finansdepartementet vid anmälan

av ett av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga avgivet betänkande

angående revision av tjänsteförteckningen i vad avser byråchefs- och rådstjänster

m. m. (SOU 1942: 30) förordat en evalvering i lönegrad av den till

landssekreterarna och landskamrerarna för närvarande utgående avlöningsförstärkningen.

Departementschefen har härvid föreslagit, att landssekreterar-

och landskamrerartjänsterna från och med budgetåret 1946/47 uppflyttas

från nuvarande 30 till 34 lönegraden. Evalveringen har ansetts böra ske

efter jämförelse med löneförmånerna i slutlöneläget, varvid en minskning i

förhållande till sammanlagda nuvarande förmåner med 500 kronor befunnits

motiverad med hänsyn till den förbättring i pensionshänseende, som blir

en följd av evalveringen. På grund härav föreslås, att nu utgående avlöningsförstärkning

till ifrågavarande befattningshavare skall helt bortfalla, utom

såvitt angår landssekreterarna och landskamrerarna i Stockholms, Malmöhus

samt Göteborgs och Bohus län, vilka alltjämt skulle erhålla en avlöningsförstärkning

med 1 000 kronor eller således med samma belopp, varmed

den till dem för närvarande utgående avlöningsförstärkningen överstiger

den till befattningshavarna i dc övriga länen — utom Gotlands — utgående

avlöningsförstärkningen.

I skrivelse den 12 februari 1946, nr 16, har riksdagen anmält, att riksdagen

vid genomgång av bland annat förenämnda evalveringsfråga i årets statsverksproposition

ej funnit anledning att i dåvarande sammanhang framställa

erinran mot vad chefen för finansdepartementet anfört. Sitt slutliga ställningstagande

i berörda ämne uppsköte riksdagen dock till prövningen av de

särskilda anslagsfrågorna, vilka påverkades av Kungl. Maj:ts förslag.

Jag anser mig här böra omnämna, alt landshövdingen i Kristianstads län

A. E. Rodhe i en den 28 mars 1946 avlämnad promemoria föreslagit, att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 225-

här avsedda befattningshavare placeras i lönegraden B 2. I promemorian

anföres, att en placering i lönegrad A 34 icke syntes böra ifrågakomma med

hänsyn till deras allmänna tjänsteuppgifter och därtill att en sådan lönereglering

skulle över lag innebära icke en förbättring utan tvärtom en försämring

av deras löneförmåner, vilken icke kunde anses kompenserad nyden

något ökade pensionen. Till avdelningscheferna vid länsstyrelserna i

Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, vilka genom en sådan

placering skulle vidkännas minskning i löneförmånerna, föreslås avlöningsförstärkning

böra utgå. — Samtliga landshövdingar, med undantag för

landshövding Westling, hava förklarat sig instämma i här återgivna förslag.

Sistnämnde landshövding har anfört, att han såsom ledamot av 1939 års

tjänsteförteckningssakkunniga vore förhindrad att deltaga i en aktion till förmån

för en högre placering, men ville framhålla, att han under de ingående

överläggningarna inom tjänsteförteckningssakkunniga bestämt hävdat, att

avdelningscheferna icke borde ha en lägre placering än hovrättens divisionsordförande.

Därest dessa komme att erhålla en högre placering än A 34, förelåge

fullgoda skäl för att senare påyrka samma förbättring för avdelningscheferna.

Tillräckliga skäl att med anledning av de framförda yrkandena om högre

lönegradsplacering för avdelningscheferna frångå vad chefen för finansdepartementet

förordat anser jag ej föreligga. Lönegradsuppflyttningen

beräknas medföra en ökning av anslagsbehovet med omkring 48 000 kronor.

Genom avlöningsförstärkningens bortfallande uppstår å andra sidan en

besparing av 59 000 kronor. Ifrågavarande anslagspost bör vidare uppräknas

med ett belopp motsvarande lönen till de av i945 års riksdag beslutade

17 nya länsassessorstjänstema ävensom för löner åt de 8 assessorer å landskanslierna,

som enligt vad jag nyss förordat äro avsedda att överföras från

extra ordinarie till ordinarie stat. Merbelastningen å anslagsposten för nu

nämnda båda ändamål kan beräknas till 228 000 kronor. Under posten böra

vidare beräknas medel för avlönande av de föreslagna ordinarie tjänsterna

vid folkbokföringsavdelningarna. Kostnaderna härför kunna uppskattas till

omkring 270 000 kronor. Ehuru jag ännu icke tagit definitiv ställning till frågan

örn avlöningsförmånerna at de tjänstemän, som skola överföras å indragningsstat,

anser jag mig böra för dessas avlönande räkna med ett belopp av

28 000 kronor.

Anslagsposten skulle i enlighet härmed behöva upptagas till (4 000 000 +

48 000 — 59 000 + 228 000 + 270 000 + 28 000) 4 515 000 kronor.

I huvudsaklig enlighet med länsstyrelsernas förslag synes för avlöningar

11 tjänstemän å övergångsstat böra avses ett belopp av

20o 000 kronor.

Vid beräkningen av den under anslagsposten till arvoden och sä rr

■k \ld inrättningar upptagna delposten till ersättning till sakkunniga

tor biträde vid utredningar m. m., vilken för innevarande budgetår är beräknad

till 10 000 kronor, bör beaktas att som framgår av proposition till

årets riksdag (nr 236) med förslag till lag rörande ny indelning av riket i

borgerliga kommuner m. m. länsstyrelserna under nästa budgetår komma att

ta vissa utgifter för arvoden till de kammarkollegiets experter, vilka länsstyrelserna

torde behöva^ anlita i samband med utarbetandet av förslag till

kommunindelning. Kostnaderna flir arvoden samt reseersättningar till

sådana experter ha i nämnda proposition approximativt beräknats till 25 000

kronor. Ender antagande att härav omkring 10 000 kronor avse kostnader för

arvoden, skulle delposten behöva höjas till 20 000 kronor. Med hänsyn till

dessa beräkningars osäkerhet torde delposten för nästa budgetår böra upptagas

förslagsvis.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225.

11

Delposten till ersättningar till militärassistenter beräknar jag lill oförändrat

belopp eller 70 000 kronor. I detta sammanhang vill jag anmäla, att

Kungl. Maj:t genom beslut den 22 februari 1946 medgivit, att militärassistenterna

i Hallands och Skaraborgs län under budgetåret 1945/46 linge uppbära

månatliga tilläggsarvoden med 440 respektive 485 kronor. Enligt uttalande

i 1945 års statsverksproposition borde arvode till militärassistent, som

icke vore uppförd på försvarsstabens stat, bestämmas till skillnaden mellan

lön och pension till major. Genom beslut den 22 juni 1945 föreskrev Kungl.

Majit att till arvodesavlönad militärassistent vid länsstyrelse, däribland till

militärassistent i nämnda län skulle utgå arvode, motsvarande skillnaden

mellan å ena sidan lön i vederbörande ortsgrupp jämte i förekommande

fall rörligt tillägg och kristillägg, som tillkommer befattningshavare i lönegrad

Oa 4 militära avlöningsreglementet, och å andra sidan oavkortade

pensionsförmåner jämte kristillägg för befattningshavare i nyssnämnda lönegrad,

därvid lönen skulle beräknas efter löneklass Oa 12 med pensionsavdrag.

Då militärassistenterna i nämnda län äro kaptener i reseiven, skulle

med tillämpning av förenämnda bestämmelser arvodena till dem komma att

utgå med ett belopp, som avsevärt understiger arvodet till militärassistent,

som är pensionerad major. Det genom Kungl. Maj:ts beslut fastställda tillläggsarvodet

medför att assistenterna i nämnda län i fråga om löneförmånerna

"bli jämställda med assistent, som är pensionerad major. Därest assistenterna

kvarstå i sina befattningar, synes man böra räkna med att motsvarande

tilläggsarvode behöver utgå jämväl i fortsättningen.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal har som förut framhållits under ett flertal år visat sig otillräcklig

och därför måst överskridas med betydande belopp. Till väsentlig del

har överskridandena föranletts av behov att ha anställd särskild personal

för fullgörandet av arbetsuppgifter, sorn till följd av krisförhållandena pålagts

länsstyrelserna. Emellertid har även ökningen av de mera ordinarie

arbetsuppgifterna — i synnerhet gäller detta beträffande taxeringsavdelningarna

— medfört behov av personalförstärkning. Den utökning av landskontorens

arbetsuppgifter, som besluten angående omläggning av folkbokföringen

samt omorganisationen av uppbördsväsendet fört med sig, gör att det för

nästa budgetår möter svårigheter att beräkna medelsbehovet under förevarande

anslagspost. Som utgångspunkt för beräkningen kan tagas det belopp,

varmed posten är uppförd i gällande avlöningsstat, 4 500 000 kronor.

Posten bör härvid i första hand minskas med den beräknade kostnaden, omkring

73 000 kronor, för löner till de åtta extra ordinarie assessorer, som

föreslås överförda å ordinarie stat. Å andra sidan bör posten uppräknas

med dels ett belopp av 59 900 kronor för lön till de från och med den

1 april 1946 anställda 7 extra ordinarie assessorer, som äro föredragande

för folkbokförings- och uppbördsärenden, dels ett belopp av 112 900 kronor

för lön lill de av 1945 års riksdag beslutade barnavårdsassistenterna, dels

ock ett belopp av 278 000 kronor för arvoden ät 23 biträdande arbetsledare

samt lön åt 68 skrivbiträden vid folkbokföringsavdelningarna. Vidare bör

under posten beräknas medel till avlönande av de landskontorister samt kontors-

och skrivbiträden, som bliva erforderliga i anledning av uppbördsreformen.

Som förut angivits har Kungl. Majit medgivit, att från och med

budgetåret 1946/47 sammanlagt 152 icke-ordinarie landskontorister må anställas.

Av dessa äro 52 avsedda alt stadigvarande tjänstgöra i fögderi och

komma sålunda att avlönas från anslaget lill lläradsskrivania: Avlöningar.

Under förevarande anslagspost behöver därför beräknas medel för avlönande

av endast 100 landskontorister samt dessutom 78 kontors- och skrivbiträden.

Kostnaderna härför kunna beräknas lill omkring 350 000 kronor. Härvid

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 225.

har hänsyn tagits till att vissa (uppskattningsvis 30) av sistnämnda landskontorister

på grund av tidigare tjänstgöring inom landsstaten eller kronouppbördskontor

kunna komma att placeras i högre lönegrad än den för

landskontorister fastställda begynnelselönegraden, nämligen Ex 4.

Då jag har för avsikt att senare föreslå Kungl. Maj:t att — i huvudsaklig

överensstämmelse med det av landssekreteraren N. O. Åkesson utarbetade

förslaget — utfärda ändrade föreskrifter rörande kommissionärsväsendet vid

statens förvaltningsmyndigheter att tillämpas från och med 1 januari 1947,

bör här vidare beaktas behovet av att vid vissa länsstyrelser anställa särskilda

biträden för expediering av försändelser m. m. Den sakkunnige räknade

med att sammanlagt 16 skrivbiträden skulle behöva anställas härför

vid de största länsstyrelserna. Då länsstyrelsens i Jämtlands län anhållan att

jämväl för sin del få anlita ett heltidsanställt skrivbiträde för fullgörandet

av nämnda uppgifter synes böra tillmötesgås, räknar jag med att inalles 17

sådana biträden behöva anställas. För löner till dessa bör, under antagande

att de placeras i lönegrad Ex 2, löneklass b, beräknas ett belopp av 19 000

kronor. För anlitande av tillfällig arbetskraft vid de länsstyrelser, som för

nyssnämnda uppgifter ej hava behov av heltidsanställt biträde, torde få

avses ett belopp av omkring 10 000 kronor.

För anställande vid de större länsstyrelserna av en icke-ordinarie länsbokhållare

såsom biträde åt föredraganden för folkbokförings- och uppbördsärenden

torde böra beräknas ett belopp av i runt tal 50 000 kronor.

I förenämnda proposition nr 236/46 med förslag till lag rörande ny indelning

av riket i borgerliga kommuner m. m. räknades med att någon av de

mera kvalificerade befattningshavarna vid länsstyrelserna som regel komme

att förordnas till utredningsman beträffande frågor, som äga samband med

en ny kommunindelning. I vissa län beräknades emellertid, att härför komme

att anlitas någon person utanför länsstyrelsen. Utredningsmannen förutsattes

i medeltal för samtliga län komma att bliva sysselsatt med utredningsarbetet

under uppskattningsvis sex månader. Därest utredningsmannen

vore tjänsteman hos länsstyrelsen ansågs för att det löpande arbetet skulle

kunna medhinnas personalförstärkning erforderlig under den tid utredningsarbetet

påginge. Kostnaderna för ersättning åt utredningsman eller vikarie

uppskattades till 72 000 kronor samt ersättning åt skrivbiträden m. fl. till

36 000 kronor för samtliga län. Nyssnämnda utgifter böra belasta förevarande

anslagspost.

Anslagsposten kan i enlighet härmed beräknas till (4 500 000 — 73 000 +

59 900 + 112 900 + 278 000 + 350 000 + 19 000 + 10 000 + 50 000 +

72 000 + 36 000) 5 414 800 kronor eller i avrundat belopp 5 415 000 kronor.

För särskilda löneförmåner till ordinarie tjänstemän

torde alltjämt böra beräknas 90 000 kronor.

Slutligen upptages för rörligt tillägg 1 300 000 kronor.

Enligt dessa kalkyler skulle till avlöningar till länsstyrelserna för nästa

budgetår behöva anvisas ett anslag av (500 000 + 4 515 000 + 205 000 +

90 000 + 5 415 000 + 90 000 + 1 300 000) 12 115 000 kronor.

Vad beträffar övriga förslag har departementschefen anfört följande.

Vad angår statistiska centralbyråns framställning om medel för bestridande

av vissa löpande kostnader för folkbokföringsavdelningarna vill jag

erinra om att i årets statsverksproposition en uppräkning av länsstyrelsernas

expensanslag skett bland annat med tanke på nämnda kostnader. Jämväl

utgifterna för blanketter till mantalslängder torde böra bestridas från nämnda

anslag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225-

13

Länsstyrelsens i Västerbottens län framställning rörande överförandet aven

landsfiskal å övergångsstat anser jag mig böra biträda. Riksdagens bemyndigande

bör inhämtas att i personalförteckningen för landsfiskalerna

m'' fl. upptaga en härför avsedd befattning, med placering i lönegraden A 22.

Frågan huruvida vid länsstyrelsen eventuellt ledigblivande befattning, med

vilken närmast är förenad arbetsuppgifter, som komma att åläggas berörde

landsfiskal, bör hållas obesatt så länge landsfiskalen tjänstgör vid länsstyrelsen

torde få prövas av Kungl. Majit, då nämnda fråga blir aktuell.

Jag vill här jämväl anmäla uppkommen fråga örn bestridande av vissa

kostnader, som äga samband med landshövdingarnas representation. Enligt

för närvarande tillämpade bestämmelser, svarar statsverket för kostnaderna

för möblering av länsresidensens representationsvåningar. Landshövdingarna

lia emellertid att själva bestrida kostnaderna för dessas förseende med

porslin, glas, matsilver samt bordslinne. Då i vissa fall nyssnämnd utrustning

torde behöva anskaffas för mer än 100-tal personer, blir det, i synnerhet

med nuvarande höga priser, ofta mycket betungande för en nytillträdande

landshövding att anskaffa här avsedd utrustning. Jag vill därför föreslå,

att i ifrågavarande hänseende för landshövdingarna införes motsvarande

anordning, som gäller i fråga om förseende av de svenska beskickningarna i

utlandet med dylik utrustning. I enlighet härmed bör statsverket beträffande

landshövdingresidensen svara för anskaffande av erforderliga köksutensilier,

porslin, glas, silver och duktyg för representationen.

Enligt beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall torde vid skifte å landshövdingepost

staten böra förse residenset med ifrågavarande utrustning.

Byggnadsstyrelsen bör inkomma med förslag rörande det erforderliga behovet.

Utrustningen bör av tillträdande landshövding överlämnas till efterträdaren

i det skick, vari den mottagits. Kostnaderna för inköp av persedlar,

som till följd av normal nötning behöva ersättas (såsom duktyg), synas dock

böra bestridas av statsverket. Utgifterna för utrustningens anskaffande samt

statsverket åvilande komplettering torde böra bestridas från länsstyrelsernas

expensanslag i likhet med vad som för närvarande sker i fråga örn möbleringen

av representationsvåningama. De föreslagna bestämmelserna böra

träda i kraft den 1 juli 1946. Kungl. Majit bör dock äga besluta örn inköp

av här avsedd utrustning även åt landshövding, som utnämnts och tillträtt

ämbetet dessförinnan, i den mån erforderlig utrustning ännu ej anskaffats

eller redan befintlig sådan till följd av normal förslitning behöver ersättas.

Enligt en från byggnadsstyrelsen erhållen uppgift torde kostnaderna för fullständig

nyanskaffning av här avsedd utrustning komma att belöpa sig till i

genomsnitt omkring 5 000 kronor för varje residens.

Kungl. Majits i statsverkspropositionen framlagda förslag om anslag till

Landsfiskalerna m. 11. innebär höjning av avlöningsanslaget med 20 000

kronor och en minskning av omkostnadsanslaget med 6 000 kronor. Förstnämnda

höjning hänför sig helt till posten till arvoden till landsfiskalselever

m. fl. och motiveras av en förväntad utökning av antalet elever.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sandler m. fl. (1:347) och den andra inom andra kammaren av herrar

Andersson i Falun och Rylander (11:528), i vilka hemställts, att avdelningscheferna

vid länsstyrelserna från den 1 juli 1946 placeras i lönegraden B 2

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 225.

Utskottet.

samt att avdelningscheferna i Stockholms, Malmöhus och Göteborgs och Bohus

län därutöver tillerkännas avlöningsförstärkning med 2 000 kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Ljungqvist och Andersson i

Gisselås väckt motion (II: 538) med yrkande av samma innebörd som yrkandet

i förenämnda två motioner.

Beträffande de skäl, vilka i motionerna anförts till stöd för nämnda förslag,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 347 och II: 538.

I propositionen nr 280 föreslagen lönereglering för landssekreterama och

landskamrerarna innebär evalvering i lönegrad av den dessa tjänstemän tillkommande

avlöningsförstärkningen. Tjänsterna föreslås uppflyttade från

30 till 34 lönegraden. Evalveringen har ansetts böra ske efter jämförelse med

löneförmånerna i slutlöneläget, varvid en minskning i förhållande till sammanlagda

nuvarande förmåner med 500 kronor befunnits påkallad med

hänsyn till den förbättring i pensionshänseende, som blir en följd av evalveringen.

På grund härav föreslås, att avlöningsförstärkningen skall helt bortfalla,

utom såvitt angår landssekreterama och landskamrerarna i Stockholms,

Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, vilka alltjämt skulle erhålla

en avlöningsförstärkning efter evalveringen minskad till 1 000 kronor.

Motionernas förslag innebära, att landssekreterama och landskamrerarna i

stället skola hänföras till lönegraden B 2 och avlöningsförstärkningen i de

nämnda tre länen höjas till 2 000 kronor.

I detta hänseende tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag. Nuvarande

innehavare av landssekreterar- eller landskamrerareänst böra dock tillerkännas

ett personligt lönetillägg till undvikande av annan minskning i deras

kontanta löneförmåner än vad som svarar mot de till följd av lönegradsuppflyttningen

ökade pensionsavdragen.

I övrigt har Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag ej givit utskottet anledning

till erinran.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna I: 347 och II: 528 samt II: 538

a) fastställa följande personalförteckning för länsstyrel
-

serna:

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225.

15

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Län

I (Lön enl. särsk.best.

r

c

p

ct

cfc

H

so

P

>

&

r

O:

3

a

era

n■■

3

a

>

tc

Lönegrad A 27

r

c

dc

S

p

>

b

£

5

Lönegrad A 21

1

Lönegrad A 17

Lönegrad A 11

Lönegrad A 9

Lönegrad A 7

I Lönegrad A 5

Lönegrad A 4

Landshövding

| Landssekreterare

Landskamrerare

Taxeringsintendent

Taxeringsintendent

Länsassessor j

Länsnotarie av l:a klass

Länsbokh. av l:a klass 1

Länsnotarie av 2:a klass 1

Länsbokh. av 2:a klass 1

Landskanslist j

Landskontorist !

Kansliskrivare

Kontorist

Förste expeditionsvakt 1

Kanslibiträde j

Expeditionsvakt |

Kontorsbiträde

Stockholms ...

1

i

i

i

_

5

i

i

2

i

8

6

2 + 1

2 + 1

i

3 + 3

3

4 + 11

Uppsala......

1

i

i

i

—

2

i

i

—

—

3

4

1+1

1+1

i

1 + 1

1

1 +

2

Södermanlands

1

i

i

i

—

2

i

i

1

—

3

5

1+1

1 + 1

i

2 + 1

1

1 +

4

Östergötlands .

1

i

i

i

—

3

i

i

1

i

5

5

1 + 1

2 + 1

i

2 + 3

1

3 +

6

Jönköpings ...

1

i

i

i

—

3

i

i

1

i

4

5

1 + 1

1 + 1

i

2 + 1

1

2 +

6

Kronobergs . ..

1

i

i

i

—

2

i

i

—

—

3

4

0+1

1 + 0

ii+i

1

1 +

2

Kalmar.......

1

i

i

i

—

3

i

i

1

i

4

5

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

1

2 +

5

Gotlands.....

1

i

i

—

i

1

i

i

—

—

1

3

—

—

i

1 + 1

1

1 +

2

Blekinge .....

1

i

i

i

—

2

i

i

—

—

3

3

0 + 1

0 + 1

i

1 + 1

1

1 +

2

Kristanstads .

1

i

i

i

—

3

i

i

1

i

5

5

1+1

1+1

i

2 + 1

1

1 +

6

Malmöhus ....

1

i

i

i

—

5

i

i

2

i

7

6

2+2

2+2

i

4 + 3

3

5 + 10

Hallands.....

1

i

i

i

2

i

i

-

—

3

4

0+1

1 + 0

i

1 + 1

1

1 +

2

Göteb. o. Bohus

1

i

i

i

-

4

i

i

2

i

7

6

2 + 1

2 + 1

i

3 + 3

3

5+

9

Älvsborgs ....

1

i

i

i

_

4

i

i

1

2

5

5

2 + 1

2 + 2

i

2 + 2

1

2 +

5

Skaraborgs....

1

i

i

i

3

i

i

1

—

4

4

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

1

1 +

4

Värmlands....

1

i

i

i

3

i

i

1

1

5

5

1 + 1

1 + 1

i

2 + 2

1

2 +

5

Örebro.......

1

i

i

i

3

i

i

1

—

4

4

0 + 1

1 + 1

i

2 + 1

1

2 +

3

Västmanlands.

1

i

i

i

2

i

i

—

—

3

4

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

1

1 +

2

Kopparbergs ..

1

i

i

i

—

3

i

i

1

1

5

5

1+1

1 + 1

i

2 + 1

1

2 +

6

Gävleborgs....

1

i

i

i

—

3

i

i

1

1

5

5

1 + 1

2 + 1

i

2 + 2

1

2 +

5

Västernorrlands

1

i

i

i

—

4

i

i

1

1

5

5

2 + 1

2 + 2

i

2 + 2

1

3 +

6

Jämtlands .. ..

1

i

i

i

2

i

i

1

—

4

4

0 + 1

1 + 1

i

1 + 1

11 +

3

Västerbottens .

1

i

i

i

—

3

i

i

1

1

4

B

1 + 1

1 + 1

i

1+2

12 +

4

Norrbottens .

1

i

i

i

1-

4

i

1

1

4

£

1 + 1

1 + 1

i

1 + 1

12 +

4

Tjänstemän å övergångsstat.

33 landskanslister .

19 landskontorist

Lönegrad

A 15

A 15

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 225.

Tjänstemän å indragningsstat.

1 länsassessor .................................. A 27

1 länsnotarie, av första klass .................... A 24

1 länsbokhållare, av första klass .................. A 24;

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:

Län

Löne- grad

Eo 28

Löne-

grad

Eo 27

Lönegrad

Eo 25

* Lönegrad

Eo 24

Lönegrad

Eo 21

Civil-

försvars-

direktör

Läns-

assessor

Taxerings-

revisor

Taxerings-

inspektör

Taxerings-

inspektör

| Stockholms........

1

i

i

1

_

i Uppsala ..........

1

i

i

—

1

Södermanlands ....

1

i

i

—

1

Östergötlands......

1

—

i

1

—

Jönköpings........

1

—

i

1

—

Kronobergs........

1

i

i

—

—

Kalmar............

1

—

i

1

—

Gotlands ..........

1

—

i

—

—

Blekinge ..........

1

i

i

—

—

Kristianstads ......

1

—

i

1

—

Malmöhus ........

1

i

i

1

1

Hallands ..........

1

i

i

—

1

Göteborgs och Bohus

1

i

i

1

1

Älvsborgs..........

1

—

i

1

—

Skaraborgs ........

1

—

i

1

—

Värmlands ........

1

—

i

1

—

Örebro............

1

—

i

1

—

Västmanlands......

1

i

i

—

1

Kopparbergs .......

1

—

i

1

—

Gävleborgs ........

1

—

i

1

—

Västernorrlands ....

1

i

i

1

—

Jämtlands .........

1

i

i

—

—

Västerbottens......

1

—

i

—

1

Norrbottens........

1

—

i

—

1

Anm. En ordinarie tjänst som länsassessor, en ordinarie tjänst som

länsnotarie, av första klass, och en ordinarie tjänst som länsbokhållare,

av första klass, torde hållas obesatta så länge innehavarna av motsvarande

å indragningsstat uppförda befattningar kvarstå i dessa.

b) godkänna följande avlöningsstat för länsstyrelserna, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 225-

17

Avlöningsstat.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Avlöningar till landshövdingarna, förslagsvis

........................ kronor

Avlöningar till övriga tjänstemän å

ordinarie stat, förslagsvis.......... »

Avlöningar till tjänstemän å övergångsstat,

förslagsvis .............. »

Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Ersättning till sak
kunniga

för biträde

vid utredningar

m. m., förslagsvis

...... kronor 20 000

b. Ersättning till militärassistenter,

förslagsvis .... » 70 000 »

Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... »

Särskilda löneförmåner till ordinarie

tjänstemän (representationsbidrag till

landshövdingarna), förslagsvis...... »

Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »

500 000

4 515 000

205 000

90 000

5 415 000

90 000

1 300 000

Summa förslagsanslag kronor 12 115 000;

c) till Länsstyrelserna: Avlöningar för budgetåret 1946/47

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

12 115 000 kronor;

II. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

a) medgiva att i gällande personalförteckning för landsfiskalerna

m. fl. må upptagas en befattning som landsfiskal

å övergångsstat i lönegraden A 22;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsfiskalerna m.

fl., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till tjänstemän å ordinarie

stat, förslagsvis .................... kronor 3 350 300

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 2 132 000

3. Arvoden lill landsfiskalselever m. fl. .. » 178 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 817 000

Summa kronor 6 477 300

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 225—226. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 225.

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning från Trollhättan, Karlskoga och

Askersunds städer................... kronor 17 300

Summa förslagsanslag kronor 6 460 000;

c) för budgetåret 1946/47 under femte huvudtiteln såsom

förslagsanslag anvisa

1) till Landsfiskalerna m. fl.: Avlöningar 6 460 000 kronor,

2) till Landsfiskalerna m. fl.: Omkostnader 1 794 000 kronor.

Stockholm den 18 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Bäckström, Karl Andersson,

Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gillström, Näsström, Gustav Emil Andersson, Bosenberg,

Hesselbom och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Ward, Falla, Bergström, Rubbestad,

Andersson i Malmö, Mårtensson, Pettersson i Dahl, Viklund, Malmborg i Skövde,

Petterson i Degerfors och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:367 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om vissa anslag för budgetåret 1946/47 till länsstyrelserna och landsfiskalerna. s. 1 i texten