Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-06-25 · 72 sidor, varav 71 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 71 av 72 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:242, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående omorganisation av de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242.

1

Nr 242.

Ankom till riksdagens kansli den 25 juni 1946 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

omorganisation av de tekniska högskolorna m. m.

jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkten

126) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, för budgetåret

1946/47 beräkna

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 700 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag

av 500 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 60 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier ett anslag av 19 000

kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av

nya lokaler ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av

700 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader ett förslagsanslag av

200 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 400 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek ett reservationsanslag av 46 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier ett anslag av 7 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier ett reservationsanslag av 45 000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 242.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

främjande av teknisk forskning ett reservationsanslag av 190 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar ett anslag av 3 000 kronor;

dels ock till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten (bilagan 7, punkterna 10

och 11) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för

budgetåret 1946/47 beräkna

dels till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor;

dels ock till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag

av 2 600 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 244, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 12

april 1946, föreslagit riksdagen att

1. dels medgiva, att för professorn Sigurd Mattias (Matts) Bäckström

må från och med den 1 juli 1946 inrättas en personlig professur i kylteknik

vid tekniska högskolan i Stockholm;

dels besluta, att Bäckström skall såsom innehavare av sagda befattning i

avlöningshänseende vara likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola;
dels

ock medgiva att till upprätthållande av den med professuren förenade

undervisningsskyldigheten må av statsmedel utgå bidrag i enlighet med vad

departementschefen förordat;

allt under förutsättning att aktiebolaget Elektrolux i övrigt bestrider kostnaderna

för Bäckströms avlöningsförmåner ävensom svarar för Bäckströms

tjänste- och familjepensionering och bidrager till kostnaderna för institutionen

för kylteknik vid högskolan på sätt av departementschefen angivits;

2. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för tekniska

högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

3. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för tekniska

högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

4. till Tekniska, högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 1 765 000 kronor;

5. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad av departementschefen

anförts tills vidare från och med budgetåret 1946/47 medgiva överskridande

av den i avlöningsstaten för tekniska högskolan i Stockholm upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 527 400 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 21^2.

7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor;

8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

60 000 kronor;

9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för budgetåret 1946/

47 anvisa, ett anslag av 19 000 kronor;

10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av

nya lokaler för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

1 300 000 kronor;

11. dels medgiva, att för professorn Johan Arvid Hedvall må från och

med den 1 juli 1946 inrättas en personlig professur i silikatkemi vid Chalmers

tekniska högskola;

dels ock besluta, att Hedvall skall såsom innehavare av sagda befattning

i avlönings- och pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor

vid nämnda högskola;

allt under förutsättning att aktiebolaget Mälardalens tegelbruk, aktiebolaget

Gustavsbergs fabriker och aktiebolaget Surte glasbruk bestrida kostnaderna

för Hedvalls avlöningsförmåner och övriga med professurens tillkomst

förenade kostnader på sätt av departementschefen angivits;

12. godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för

Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

13. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för Chalmers

tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

14. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 772 000 kronor;

15. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad av departementschefen

anförts tills vidare från och med budgetåret 1946/47 medgiva överskridande

av den i avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

16. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 198 000 kronor;

17. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av 425 000 kronor;

18. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

45 000 kronor;

19. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 7 000 kronor;

20. till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 785 000

kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr

21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 50 000 kronor;

22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

främjande av teknisk forskning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 220 000 kronor;

23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till

tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 kronor;

24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 16 000 kronor;

25. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Resestipendier

åt lärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

40 000 kronor;

26. till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor;

27. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för Budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 3 700 000 kronor;

28. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1945/46 befintlig reservation

å det senast för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget till

Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans äldre byggnader

m. m. må disponeras intill utgången av budgetåret 1946/47.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Sjödahl (I: 339) och den andra inom andra kammaren av herr Olson i

Göteborg (II: 519), i vilka hemställts, att riksdagen måtte, med frångående

av de i Kungl. Maj:ts proposition nr 244 angivna grunderna för beräkning

av arvodena till speciallärare vid Chalmers tekniska högskola, besluta,

att speciallärararvodena vid sagda högskola skola beräknas efter samma

grunder som i propositionen föreslås beträffande tekniska högskolan i Stockholm;
dels

en inom första kammaren av herr Wehtje väckt motion (I: 340), i

vilken hemställts, att riksdagen vid behandling av Kungl. Maj:ts proposition

nr 244 måtte anvisa den höjning av anslaget till tekniska högskolan i

Stockholm till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, som föranledes

av i denna motion framställda yrkanden;

dels en inom första kammaren av herr Nordenson väckt motion (I: 341),

i vilken föreslagits, att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition

nr 244 måtte uttala sig för en sammansättning av överstyrelsen för

de tekniska högskolorna i enlighet med vad i motionen anförts;

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

dels och en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion

(1:342), i vilken hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj:ts proposition nr 244 ville besluta, att sekreterarbefattningen vid tekniska

högskolan i Stockholm från och med den 1 juli 1946 uppföres i lönegrad

A 28 med tjänstetiteln högskolesekreterare.

I den mån redogörelse icke i det följande lämnas för motiveringen till de

motionsvis gjorda yrkandena, får utskottet hänvisa till motionerna I: 339,

I: 340, I: 341 och I: 342.

Inledning.

Kungl. Maj:ts förslag grundar sig i huvudsak på utredningsförslag, som

framlagts av 191)0 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen.

Såvitt angår den tekniska bibliotekstjänsten bygger propositionen på ett av

nämnda sakkunniga och utredningen rörande den tekniskt vetenskapliga

forskningens ordnande gemensamt avgivet betänkande i ämnet.

Riksdagen har redan på förslag av Kungl. Majit beslutat en utbyggnad

av de tekniska högskolorna för möjliggörande av en årlig intagning av nya

ordinarie studerande till ett antal av 250 vid Chalmers tekniska högskola

och 450 vid tekniska högskolan i Stockholm i enlighet med de sakkunnigas

förslag beträffande högskolornas kapacitet i detta hänseende. Såvitt gäller

den förra högskolan har därvid det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet

befunnits utgöra en lämplig grundval för högskolans fortsatta

utbyggnad, under det att i fråga om utbyggnaden av den senare högskolan

en generalplan, som — efter överarbetning av de sakkunnigas byggnadsprogram

— framlagts av en av Kungl. Majit den 12 augusti 1944 för ändamålet

tillsatt byggnadskommitté (tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté),

godtagits som grundval för det fortsatta arbetet med utbyggnadens

detaljplanering.

Departementschefen har vidare erinrat, att Kungl. Majit bland annat

med hänsyn till de önskemål, som därutinnan framförts vid remissbehandlingen

av de sakkunnigas förslag, genom beslut den 18 januari 1946 bemyndigat

chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sju sakkunniga för

att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande

utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer samt därmed sammanhängande

spörsmål. Jämlikt de för utredningen meddelade direktiven ha

dessa sakkunniga även att överväga frågan om en förläggning av ifrågavarande

utbildning till annan läroanstalt än tekniska högskolan i Stockholm

ävensom att till prövning upptaga frågan om ordnandet av undervisningen

i geodesi jämväl för de ordinarie studerandena inom avdelningen för vägoch

vattenbyggnad vid omförmälda högskola.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 21+2.

De tekniska högskolornas inre organisation.

De tekniska högskolornas inre administrativa uppgifter handhavas av

följande organ, nämligen

lärarkollegiet,

kollegienämnden,

förvaltningsnämnden,

avdelningskollegier,

avdelningsföreståndare,

rektor och prorektor,

sekreterare och kamrerare.

Högskolans samtliga professorer med rektor såsom ordförande och prorektor

såsom vice ordförande bilda tillsammans lärarkollegiet.

Kollegienämnden utgöres av rektor såsom ordförande, prorektor såsom

vice ordförande samt vid tekniska högskolan i Stockholm nio och vid Chalmers

tekniska högskola sju valda ledamöter. Val av ledamot förrättas för tre

år på det sätt, att lärarkollegiet, efter inhämtande av förslag av varje avdelningskollegium,

utser en professor från vart och ett av avdelningskollegierna.

Förvaltningsnämnden utgöres av rektor såsom ordförande, prorektor såsom

vice ordförande samt vid tekniska högskolan i Stockholm två valda professorer

och vid Chalmers tekniska högskola en vald professor. Val av ledamot

i nämnden jämte suppleant förrättas av lärarkollegiet för tre år.

Professors- och speciallärarbefattningarna vid högskolorna fördelas mellan

de olika avdelningarna av styrelsen, sedan lärarkollegiet avgivit förslag. Dock

må, om så befinnes lämpligt, professors- och speciallärarbefattningarna i allmänna

vetenskaper hänföras till en särskild avdelning. De till en avdelning

hörande professorerna och speciallärarna bilda ett avdelningskollegium.

För var och en av högskolans avdelningar väljer lärarkollegiet efter förslag

av vederbörande avdelningskollegium bland avdelningens professorer en föreståndare

för tre år.

Avdelningsföreståndare är ordförande i vederbörande avdelningskollegium

och åligger att gå de studerande inom avdelningen till handa med råd och

upplysningar angående deras studier.

Rektor och ''prorektor väljas av lärarkollegiet för tre år. Valbar är professor,

som å dag, då ämbetet skall tillträdas, i minst tre år innehaft professorsbefattning

vid högskolan. Val av rektor och prorektor skall anmälas hos

styrelsen, som, därest valet befinnes vara i laga ordning förrättat, stadfäster

detsamma. Innan sådan stadfästelse skett, må den valde ej utöva sitt ämbete.

Under vissa förutsättningar äro rektor och prorektor berättigade att avsäga

sig val.

Rektor kan, om han så önskar, bliva helt eller delvis frikallad från skyldigheten

att bestrida till hans professorsbefattning hörande undervisning och

examination; dock skall han underrätta lärarkollegiet, huruvida och i vilken

omfattning han begagnar sig av denna rätt. Härom skall lärarkollegiet därefter

göra anmälan hos styrelsen.

Särskild befattning som sekreterare finnes endast vid tekniska högskolan

i Stockholm, där tillika finnes en tjänst som kamrerare. Sekreterarbefatt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr Ulfö.

ningen är för närvarande placerad i lönegraden A 26, kamrerare"änsten i

A 24. Vid Chalmers tekniska högskola finnes en i A 22 placerad befattning

som kamrerare. Däremot finnes icke någon särskild sekreterartjänst.

De förslag, som de sakkunniga framlagt i fråga om den inre organisationen

av de tekniska högskolorna, innebära avsevärda förändringar i förhållande

till vad som för närvarande gäller i detta hänseende.

Lärarkollegiet. De sakkunniga ha funnit lärarkollegiets åligganden

genom sin nuvarande omfattning allvarligt inkräkta på de särskilda

kollegieledamöternas verksamhet som lärare och forskare. Principiellt

bör därför enligt de sakkunnigas mening lärarkollegiet endast taga befattning

med ärenden, i vilka ett samråd mellan alla högskolans professorer är

påkallat. Huvudsakligen från denna utgångspunkt ha de sakkunniga — såsom

av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår -— föreslagit en långt

gående begränsning av lärarkollegiets nuvarande uppgifter och befogenheter,

särskilt såvitt gäller ärenden av administrativ natur. Därmed ha de sakkunniga

även åsyftat att vinna en snabbare och effektivare handläggning av dylika

ärenden. Av viktigare frågor, som nu behandlas av lärarkollegiet, skulle

kollegiet sålunda enligt det föreliggande förslaget icke längre taga befattning

med ärenden rörande tillsättning av professorer, speciallärare och laboratorer

annat än genom utseende av ledamöter i en särskild beredningsnämnd, vilken

skulle övertaga lärarkollegiets uppgift att avgiva förslag i sådana ärenden.

Icke heller skulle kollegiet äga välja rektor eller prorektor, såsom för närvarande

är fallet, utan rektor skulle utses av Kungl. Maj:t efter förslag av

överstyrelsen och prorektor av överstyrelsen, efter kollegiets hörande. I övrigt

skulle kollegiets åliggande att yttra sig över ansökningar till tjänster, som tillsättas

av Kungl. Maj:t eller överstyrelsen, överflyttas å kollegienämnden. I

kollegienämnden, som enligt gällande stadgar väljes av lärarkollegiet, skulle

de olika avdelningsföreståndama, vilka enligt förslaget utses av överstyrelsen,

ingå som självskrivna ledamöter. Bland övriga åligganden, som nu ankomma

på lärarkollegiet men som enligt det föreliggande förslaget skulle överflyttas å

andra organ, må här nämnas kollegiets befogenhet att hemställa om docentförordnande

och om återkallande av sådant förordnande, vilken tilldelats vederbörande

avdelningskollegium, samt lärarkollegiets befogenhet att göra framställning

om anslag av statsmedel för högskolans verksamhet, vilken avses

skola överflyttas å kollegienämnden, varvid dock förutsatts skyldighet för

rektor att informera kollegiet om framställningar i dylika frågor. Genom ett

sådant åliggande för rektor borde enligt de sakkunniga i erforderlig mån bli

sörjt för att samtliga ledamöter av lärarkollegiet erhålla kännedom örn förslag

till nyheter, som härröra från andra avdelningar än deras egen. Såvitt

gäller studiefrågor borde enligt sakkunnigförslaget lärarkollegiet alltjämt äga

granska kollegienämndens förslag till program samt till läro- och timplaner

för undervisningen, men fastställandet därav, som nu jämväl ankommer på

lärarkollegiet, skulle enligt sakkunnigförslaget ankomma på överstyrelsen,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 2!$.

som därigenom skulle få möjlighet att tillse, att undervisningen vid de båda

högskolorna blir likvärdig såväl som helhet betraktad som när det gäller de

särskilda läroämnena. Utan olägenhet borde vidare enligt de sakkunnigas

mening lärarkollegiet kunna befrias från sitt åliggande att fastställa kollegienämndens

förslag till studiehandbok ävensom från skyldigheten att fastställa

formulär för examensbetyg och tentamensbok och vissa andra ärenden, vilka

det i stället skulle ankomma på kollegienämnden att avgöra. Slutligen må

nämnas, att lärarkollegiets åliggande att bedöma disputationsprov och däröver

avgiva vitsord av de sakkunniga föreslagits överflyttat å kollegienämnden.

I remissyttrandena har tanken att befria lärarkollegiet från åtskilliga göromål,

med vilka det nu har att taga befattning, genomgående vunnit anslutning,

varvid dock betänkligheter i skilda hänseenden framförts mot em så

långt gående beskärning av lärarkollegiets befogenheter, som de sakkunniga

ifrågasatt. Såvitt gäller förslaget att överflytta lärarkollegiets befogenheter

med avseende å tillsättning av professurer och vissa andra lärarbefattningar

å en för varje särskilt fall tillsatt beredningsnämnd, ha de hörda instanserna

i princip nästan genomgående anslutit sig härtill, dock ha lärarkollegiet vid

Chalmers tekniska högskola och matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid

Lunds universitet — med instämmande av det större akademiska konsistoriet

— avstyrkt förslaget, därvid från Lunds universitets sida uttalats, att

befordringsärenden alltjämt syntes böra ankomma på lärarkollegiet med hänsyn

till dess mångsidiga sammansättning och den samlade erfarenhet, som

besittes av detta organ i hithörande ärenden. Beträffande den närmare utformningen

av sakkunnigförslaget i denna del ha i yttrandena starka betänkligheter

anförts främst från de tekniska högskolornas och universitetens sida

samt av statskontoret. Nu omförmälda remissinstanser ha även avstyrkt sakkunnigförslaget,

i vad detta åsyftar att fråntaga lärarkollegiet rätten att välja

sin egen ordförande och vice ordförande, d. v. s. rektor och prorektor. Kanslern

för rikets universitet samt matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid

Stockholms högskola — med instämmande av högskolans lärarråd — ha även

motsatt sig förslaget, att lärarkollegiet skulle fråntagas rätten att välja avdelningsföreståndare.

Såväl lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm som

lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola ha vidare funnit betygsättning

av doktorsavhandlingar samt frågor rörande docentförordnanden vara av

sådan allmän betydelse för högskolornas vetenskapliga standard, att de böra

behandlas av lärarkollegiet. Den förstnämnda högskolans lärarkollegium har

därjämte ansett anslagsfrågor alltjämt böra behandlas av lärarkollegiet.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

För egen del ansluter jag mig till de sakkunnigas uppfattning om önskvärdheten

av att lärarkollegiet så långt möjligt befrias från att taga befattning

med ärenden, vilka icke äro av den beskaffenhet, att deras handläggning kan

anses påkalla ett samråd mellan samtliga professorer. Enligt min mening lärer

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr Släven,

utan att ett allsidigt och sakkunnigt bedömande därigenom äventyras,

åtskilliga ärenden, vilkas handläggning nu ankommer å lärarkollegiet, kunna

anförtros andra organ, främst kollegienämnden. Genom en sådan anordning

skulle vinnas — såsom de sakkunniga även framhållit — förutom en snabbare

behandling av ifrågakommande ärenden, att åt lärarkollegiets ledamöter herodes

möjlighet att ägna mera tid åt deras verksamhet som lärare och forskare.

I anslutning härtill vill jag även framhålla, att de olägenheter, som

i här berörda hänseenden framträtt med nuvarande organisation, kunna

antagas komma att bli allt starkare framträdande i samma mån som högskolorna

och den högre tekniska undervisningen utvidgas. Med detta

principiella ståndpunktstagande är jag dock icke beredd att förorda en så

långt gående begränsning av lärarkollegiets befogenheter som de sakkunniga

ifrågasatt. I likhet med flera av remissinstanserna anser jag mig

sålunda icke kunna ansluta mig till sakkunnigförslaget, i vad det avser

att fråntaga lärarkollegiet rätten att välja rektor och prorektor, och icke heller

kan jag biträda förslaget, såvitt gäller sättet för utseende ay kollegienämndens

ledamöter. I dessa delar synes mig de sakkunnigas förslag innefatta ett alltför

allvarligt ingrepp i den rätt till självstyrelse, som sedan gammalt i viss utsträckning

tillkommer vårt lands universitet och högskolor. Såvitt gäller kollegienämndens

sammansättning vill jag redan nu framhålla, att jag visserligen

finner de sakkunniga hava förebragt vägande skäl för att avdelningsföreståndarna

skola bli självskrivna ledamöter därav, men enligt min mening bör

det ej tillkomma en överstyrelse — såsom de sakkunniga ifrågasatt — utan

alltjämt ankomma å lärarkollegiet att utse dessa. Denna ordning synes ur

här berörd synpunkt så mycket mera påkallad, som det enligt det föreliggande

förslaget i första hand" blir kollegienämnden, som kommer att övertaga

åtskilliga av de uppgifter, vilka för närvarande åvila lärarkollegiet. Vidare

synes mig det i ett par remissyttranden framförda önskemålet, att lärarkollegiet

skall bibehålla sina nuvarande befogenheter att avgiva vitsord över disputationsprov

samt att handlägga ärenden rörande docentförordnanden böra

tillgodoses.

I)ärest — såsom jag i annat sammanhang kommer att föreslå — en gemensam

överstyrelse inrättas för högskolorna, finner jag i likhet med de sakkunniga,

att det bör ankomma å denna att fastställa program samt läro- och

timplaner för undervisningen vid högskolorna.

Vidare bör enligt min mening lärarkollegiet, i överensstämmelse med mitt

tidigare angivna ställningstagande, befrias från handläggningen av åtskilliga

ärenden av administrativt-kameral natur.

Såvitt gäller lärarkollegiets befattning med anslagsfrågor har den gångna

tidens erfarenheter givit vid handen, att en mindre församling sannolikt skulle

vara mera lämpad för handläggningen av dylika ärenden. Jag anser mig därför

böra biträda förslaget örn att kollegienämnden skall övertaga lärarkollegiets

befogenhet i detta hänseende. Därvid torde det enligt min mening vara

ändamålsenligt att i stadgarna för de tekniska högskolorna uttryckligen föreskrives,

att kollegienämnden vid sin behandling av ifrågavarande ärenden skall

verkställa en avvägning mellan de olika avdelningarnas önskemål.

Såvitt gäller tillsättning av professorer, speciallärare och laboratorer finner

jag de sakkunnigas förslag att överlåta lärarkollegiets åligganden i dessa frågor

å en för varje särskilt fall tillsatt beredningsnämnd beaktansvärt. Till den

närmare utformningen av förslaget kan jag emellertid i vissa hänseenden ej

ansluta mig. Jag vill därvid särskilt framhålla den enligt min mening vägande

kritik, som i flera remissyttranden framförts mot att beredningsnämnden

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 21+2.

icke skulle uttryckligen uttala sig angående en sökandes kompetens eller inkompetens

utan endast föreslå den enligt nämndens mening lämpligaste

till en professur eller annan ifrågakommande befattning. En sådan behandling

av befordringsärendena skulle innebära, att en sökande betoges den

möjlighet att få sin vetenskapliga skicklighet officiellt och opartiskt värdesatt,

som en professorskonkurrens för närvarande skänker. Men därjämte

skulle, såsom i ett yttrande framhållits, Kungl. Majit vid sin behandling

av utnämningsfrågor komma att sakna tillräckliga förutsättningar för ett

ställningstagande i det ärende, som föreligger till bedömande.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att framdeles efter närmare

överväganden utfärda erforderliga bestämmelser beträffande detta spörsmål

ävensom övriga här berörda frågor.

Kollegienämnden. Enligt sakkunnigförslaget, vilket av departementschefen

tillstyrkts, skall denna bestå av rektor såsom ordförande, prorektor

såsom vice ordförande och de olika avdelningsföreståndarna såsom

självskrivna ledamöter. Departementschefen anser även lämpligt, att vederbörande

sekreterare och kamrerare, var och en såvitt gäller till hans ämbetsområde

hörande ärenden, deltaga i kollegienämndens överläggningar ävensom

erhålla rätt att till protokollet anteckna sin mening. Motsvarande befogenheter

borde i biblioteksfrågor tillkomma vederbörande överbibliotekarie.

Departementschefen förutsätter, att vissa ärenden, som nu ankomma på

kollegienämnden, skola överflyttas till andra organ. Ett av de sakkunniga

framlagt förslag örn överflyttning till en särskild antagningsnämnd av kollegienämndens

nuvarande befattning med antagning av studerande har av departementschefen

avstyrkts.

Förvaltningsnämnden. Departementschefen har i likhet med

de sakkunniga ansett denna nämnd kunna indragas.

I fråga örn av delning skollegierna föreslås icke några mera väsentliga

förändringar, varemot avdelningsföreståndarna i

vissa avseenden förutsatts skola få ökade befogenheter och bli självskrivna

ledamöter av kollegienämnden samt erhålla särskilda arvoden av 800 kronor

(föreståndarna för avdelningskollegierna för allmänna vetenskaper 400

kronor).

Avdelning sråd. I syfte att skapa en organiserad kontakt mellan

högskolorna och näringslivet ha de sakkunniga förordat inrättande av ett

s. k. avdelningsråd för varje fackavdelning, bestående av 3—6 ledamöter.

Avdelningsrådet skall enligt förslaget avgiva yttrande över avdelningskollegiets

förslag till läroplaner och till större ändringar av studieverksamheten

samt därmed sammanhörande utbildningsplaner. Särskild

uppmärksamhet skall ägnas åt att undervisning och forskning vid respektive

avdelningar bedrivas på ett ur näringslivets synpunkt ändamålsenligt sätt.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr

Rektor bör enligt förslaget vara självskriven ordförande i samtliga avdelningsråd,

vilket ansetts naturligt, då rektor kan förutsättas vara den, som besitter

den bästa samlade överblicken över högskolans olika specialområden. I övrigt

skola enligt sakkunnigförslaget i regel samtliga ledamöter i avdelningsråden

utses — vid tekniska högskolan i Stockholm — av styrelsen för svenska

teknologföreningen och — vid Chalmers tekniska högskola — av styrelsen

för tekniska samfundet i Göteborg. Såvitt gäller avdelningen för lantmäteri

har dock föreslagits, att alla ledamöter skola utses av lantmäteristyrelsen, och

i fråga örn avdelningen för bergsvetenskap, att alla ledamöter utom en, vilken

utses av styrelsen för svenska teknologföreningen, tillsättas av fullmäktige i

Jernkontoret.

I remissyttrandena har förslaget i princip genomgående tillstyrkts, men beträffande

den närmare utformningen därav ha skiljaktiga meningar gjort sig

gällande, särskilt såvitt gäller frågan örn rätten att utse avdelningsrådens

ledamöter. I åtskilliga yttranden har sålunda uttalats, att industriens branschorganisationer

vore mera lämpade att utse avdelningsrådens ledamöter än

styrelsen för svenska teknologföreningen och styrelsen för tekniska samfundet

i Göteborg, vilka sammanslutningar icke anses kunna göra anspråk på att i

samma grad företräda de olika näringsföretagens intressen. Vidare har i ett

antal remissyttranden framförts den åsikten, att de affärsdrivande verk, som i

större utsträckning sysselsätta civilingenjörer, borde framför de förenämnda

ingenjörsföreningarna ifrågakomma vid val av ledamöter i avdelningsråden.

I några yttranden har såsom en lämpligare organisationsform förordats en förstärkning

av avdelningskollegierna vid behandlingen av vissa frågor med representanter

för näringslivet, varigenom skulle vinnas att samtliga ledamöter

i avdelningskollegierna komme i kontakt med dessa. Vid remissbehandlingen

har även gjorts gällande, att avdelningsråden borde tillerkännas befogenhet

att inom sig utse ordförande ävensom att vederbörande avdelningsföreståndare

vore mera lämpad att bekläda ordförandeposten än rektor. I åtskilliga

yttranden har uttalats, att det av de sakkunniga ifrågasatta antalet ledamöter

borde utökas. Slutligen har i ett antal yttranden föreslagits, att — då

motsvarande avdelningar finnas vid båda högskolorna — ledamöterna i avdelningsråden

i viss utsträckning skulle vara gemensamma.

För egen del har departementschefen anfört följande.

Det är enligt min mening för den högre tekniska undervisningen av särskild

vikt, att ett fortlöpande samarbete äger rum mellan högskolorna och näringslivet,

så att undervisningen på ett smidigt sätt kan anpassas efter den tekniska

utvecklingen och de ekonomiska konjunkturernas växlingar. Behovet av en

dylik samverkan har i gällande organisation beaktats genom bestämmelserna

örn högskolestyrelsernas sammansättning, vilka bereda möjlighet för statliga

affärsdrivande verk och i viss utsträckning enskilda näringsorganisationer

att utöva inflytande inom högskolornas ledning. Härutöver föreligger möjlighet

till en värdefull kontakt med industrien genom de enskilda lärarnas personliga

förbindelser med denna. Jag delar emellertid de sakkunnigas uppfattning, att

den kontakt, som i förevarande avseende framstår såsom eftersträvansvärd,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 2J,2.

för närvarande icke är i önskvärd grad säkerställd. Såsom även de sakkunniga

framhållit äro nämligen ledamöterna av högskolornas styrelser ofta synnerligen

strängt upptagna personer i chefsställning, som ej äro i tillfälle att mera ingående

sätta sig in i förhållandena inom de olika fackavdelningarna och därigenom

bilda sig en uppfattning om vilka åtgärder, som kunna vara påkallade

för att anpassa undervisningen och forskningen efter utvecklingen inom skilda

områden av det tekniska livet. Kontakten genom de enskilda lärarna är vidare

i hög grad beroende av vederbörandes personliga förutsättningar och ämnets

beskaffenhet.

Lr nu anförda synpunkter finner jag i likhet med remissinstanserna de sakkunnigas

förslag om inrättandet av s. k. avdelningsråd erbjuda en lämplig

utväg till förverkligande av här berörda önskemål. I princip ansluter jag mig

därför till detsamma. Vad angår den närmare utformningen av sakkunnigförslaget

så finner jag de vid remissbehandlingen framförda anmärkningarna

mot att styrelsen för svenska teknologföreningen och styrelsen för tekniska

samfundet i Göteborg som regel skulle utse samtliga avdelningsråd vid högskolorna

befogade. Visserligen ha dessa sammanslutningar vid upprepade tillfällen

nedlagt ett betydande och värdefullt arbete på olika frågor rörande

undervisningen vid högskolorna genom kommittéer, i vilka lärare och ingenjörer

från det praktiska livet samverkat, men det synes mig likväl motiverat,

att industriens branschorganisationer och vissa statliga verk, som företräda

intressen inom teknikens olika områden, tillerkännes rätt att jämväl utse ledamöter

i dessa råd. Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra, att de nyssnämnda

ingenjörssammanslutningarna vid bifall till vad jag i det följande

kommer att förorda i fråga örn sammansättningen av överstyrelsen för de

tekniska högskolorna, skola tillerkännas befogenhet att vardera avgiva förslag

beträffande en ledamotsplats i överstyrelsen. Enligt min mening bör icke

nu fastställas, vilka myndigheter och sammanslutningar som skola utse ledamöter

av avdelningsråden. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att

efter förslag av överstyrelsen bestämma detta för varje särskild fackavdelning.

Därvid synes böra beaktas det i en del remissyttranden uttalade önskemålet

om gemensamma ledamöter för vissa avdelningsråd vid de båda

högskolorna.

Med mitt nu angivna ståndpunktstagande finner jag även lämpligt, att

antalet ledamöter i avdelningsråden icke på förhand fixeras. Behovet härav

torde variera avsevärt för olika avdelningars vidkommande. Jämväl frågan

härom synes böra avgöras av överstyrelsen från fall till fall. Vad härefter angår

frågan om ordförandeskapet inom avdelningsråden, finner jag i likhet

med de sakkunniga rektor vara bäst skickad för utövandet därav med hänsyn

till den samlade överblick han kan förutsättas besitta över högskolans olika

fackområden. En sådan anordning skulle bidraga till att åstadkomma en lämplig

avvägning av de olika avdelningarnas intressen, Vid förfall för rektor

bör prorektor inträda såsom ordförande. Slutligen vill jag framhålla, att det

icke synts mig lämpligt att, såsom i ett antal remissyttranden ifrågasatts,

organisera vederbörande avdelningsråd såsom ett förstärkt avdelningskollegium

för behandlingen av vissa frågor. En sådan anordning är enligt min

mening icke ägnad att giva avdelningsråden det inflytande, som här eftersträvats.

Å andra sidan är det även enligt min uppfattning av vikt, att ett

nära samarbete kommer till stånd emellan avdelningsråden och avdelningskollegierna.

Jag förutsätter emellertid, att detta i önskvärd utsträckning

skall kunna säkerställas, därest vederbörande avdelningsföreståndare såsom

föredragande i avdelningsråden tillerkännes rätt att deltaga i rådens för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

handlingar. Skulle erfarenheterna komma att utvisa, att tillräcklig kontakt

icke uppnås härigenom, torde framdeles andra former för organisatorisk

samverkan i förevarande avseende böra övervägas.

Rektor. De sakkunniga föreslå, att rektors befogenheter i åtskilliga

hänseenden utökas, bland annat genom överflyttning av ett flertal ärenden

från kollegienämnden. Bland annat skulle det ankomma å rektor att i ökad

utsträckning avgöra personalärenden. Gentemot av rektor tillsatt befattningshavare

skulle rektor äga vidtaga ifrågakommande disciplinära åtgärder,

under det att disciplinmål nu ankomma å vederbörande styrelses handläggning.

Kollegienämndens nuvarande uppgift att antaga specialstuderande

ävensom att bevilja nedsättning i föreskrivna avgifter för ordinarie studerande

och specialstuderande skulle även överflyttas å rektor. Från lärarkollegiet

skulle rektor övertaga uppgiften att från undervisning avstänga

studerande, som ej fullgjort sina ekonomiska skyldigheter mot högskolan

eller studentkåren. Rektors övervakning av undervisningen bör — med

biträde av vederbörande avdelningsföreståndare — enligt de sakkunnigas

mening utvidgas. De sakkunniga ha vidare föreslagit, att rektor ensam skall

avgöra upphandlingsärenden. Slutligen erinras örn att rektor enligt sakkunnigförslaget

skulle övertaga kollegienämndens allmänna uppgift att handlägga

alla högskolan berörande ärenden, om vilka ej är särskilt förordnat

att de tillhöra annan högskolans myndighet.

Med hänsyn till den ökning av rektorernas arbetsbörda och ansvar, som

ett genomförande av sakkunnigförslaget kunde förväntas medföra, är det enligt

de sakkunniga icke lämpligt, att rektor tillika innehar professur vid högskolan.

Han bör även enligt de sakkunnigas mening kunna utses utanför högskoleprofessorernas

krets men helst under längre tid lia varit knuten till en

teknisk högskola som lärare. Enligt förslaget skulle rektor placeras i lönegraden

C 12 vid tekniska högskolan i Stockholm och lönegraden C 10 vid Chalmers

tekniska högskola och förordnas av Kungl. Majit för en tid av 6 år i sänder

efter förslag av överstyrelsen.

I princip lia vid remissbehandlingen inga erinringar framställts mot förslaget

att tilldela rektor ökade befogenheter. Förslaget att rektor skulle utses

utanför professorernas krets eller — därest han innehade professur — frånträda

densamma, Ilar åter avstyrkts i ett flertal yttranden. Lärarkollegiet vid

tekniska högskolan i Stockholm Ilar sålunda gentemot en dylik ordning anfört,

att mången professor säkerligen icke komme att vara villig åtaga sig

rektorsbefattningen, örn han samtidigt nödgades taga avsked från sin professur.

Det skulle vidare vid sådant förhållande ofta bli svårt att underlåta

att omvälja en rektor, som icke visade sig lämplig. Rektor borde alltså enligt

lärarkollegiets bestämda uppfattning bibehålla sin professur. Statskontoret

har för sin del särskilt framhållit, att förtrogenhet med och på egen lärarverksamhet

grundad inlevelse i högskolans speciella problem vore lika viktiga

kvalifikationer för innehavaren av rektorsämbetet som utpräglad läggning

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2^2.

för administrativ verksamhet och ledaregenskaper. Även ur sistnämnda synpunkt

lämplig kandidat borde för övrigt enligt ämbetsverkets mening alltid

finnas bland de vid högskolan verksamma professorerna.

Departementschejen anför för egen del följande.

För egen del har jag i princip intet att erinra mot en viss utökning av rektors

uppgifter. På sätt framgår av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen

av kollegienämndens uppgifter och organisation är jag emellertid icke

beredd att föreslå en så långt gående utvidgning av rektors befogenheter som

de sakkunniga ifrågasatt. Vad befattningen med disciplinmål angår torde det

böra ankomma å den av mig i det följande föreslagna överstyrelsen att

handlägga dylika ärenden. Jag finner vidare vägande skäl hava anförts

mot förslaget, att rektor skulle kunna utses utanför högskoleprofessorernas

krets eller att han — därest han tillhörde denna — skulle vara nödsakad frånträda

sin professur. Jag vill härvid erinra, att, i samma mån som antalet professurer

vid en högskola växer, även möjligheterna att bland högskolans professorer

finna en lämplig kandidat för rektorsbefattningen torde komma att

ökas. Jag kan alltså icke biträda förslaget i denna del. Då rektor enligt föreliggande

förslag kommer att erhålla ökade arbetsuppgifter — jag erinrar i

detta sammanhang örn hans åliggande att vara ordförande i avdelningsråden

ävensom om den ökning av hans arbetsbörda i allmänhet, som följer med

en utvidgning av högskolan — torde det enligt min mening vara motiverat,

att han erhåller ett ökat arvode. Jag vill därför förorda en höjning av arvodet

till rektor vid tekniska högskolan i Stockholm från nuvarande belopp, 2 400

kronor, till 4 800 kronor om året och av arvodet till rektor vid Chalmers

tekniska högskola, 2 000 kronor, till 3 600 kronor om året. Det synes mig vidare

lämpligt, att mandattiden för rektor utsträckes från 3 till 4 år i överensstämmelse

med vad jag tidigare förordat beträffande avdelningsföreståndare.

Beträffande prorektor ha de sakkunniga föreslagit en utökning av

mandattiden från 3 till 4 år, under framhållande av att denne såsom vice

ordförande i kollegienämnden borde utses för samma tidrymd som förordats

för dess ledamöter, avdelningsföreståndarna. Såsom lämpligt arvode har föreslagits

samma belopp som för avdelningsföreståndare eller 1 000 kronor till

prorektor vid tekniska högskolan i Stockholm, som för närvarande åtnjuter

ett arvode av 200 kronor, och 800 kronor till prorektor vid Chalmers tekniska

högskola, vilken hittills icke uppburit något särskilt arvode.

Allmänna lönenämnden har ansett arvodena böra bestämmas till 1 000

kronor om året vid båda högskolorna.

Departementschejen har anfört följande.

Jag biträder förslaget örn en utsträckning av mandattiden för prorektor från

3 till 4 år i anslutning till vad jag nyss förordat för rektorernas vidkommande.

Liksom i fråga om dessa finner jag ett högre arvode vid tekniska högskolan i

Stockholm än vid Chalmers tekniska högskola motiverat. Mot de av de

sakkunniga föreslagna beloppen har jag ingen erinran och förordar sålunda ett

arvode av 1 000 kronor till prorektor vid den förra högskolan och 800 kronor

till prorektor vid den senare högskolan.

Sekreterare och kamrerare. Enligt sakkunnigförslaget skulle

vid tekniska högskolan i Stockholm sekreterar- och kamrerarbefattningarna

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2.

ombildas till befattningar i lönegraden A 28 och innehavarna därav benämnas

högskolesekreterare och högskoleintendent.

Vid remissbehandlingen ha delade meningar gjort sig gällande med avseende

å ifrågavarande befattningshavares lönegradsplacering och tjänstebenämning.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka någon ändring

härav, vare sig för sekreterarens eller kamrerarens vidkommande, varvid

dock reservationsvis förordats en uppflyttning av sistnämnde befattningshavare

till lönegraden A 26. Riksräkenskapsverket har ifråga örn sekreterartjönsten

intagit samma ståndpunkt som statskontoret och beträffande

kamrerart jönsten uttalat, att enligt dess mening högre löneställning

än lönegraden A 26 — med oförändrad tjänstebenämning — icke vore motiverad.

Inom riksräkenskapsverket har reservationsvis föreslagits en befattningshavare

som chef för en gemensam administrativ och kameral avdelning

i lönegraden A 28 eller A 29 med bibehållande av en kamrerartjänst

och eventuellt en sekreter ar tjänst eller ock alternativt två befattningar

i lönegraden A 28 i enlighet med sakkunnigförslaget. Av allmänna

lönenämnden, som icke haft något att erinra mot tjänstebenämningarna

högskolesekreterare respektive högskoleintendent, har förordats lönegraden

A 27 för båda dessa befattningshavare. En ledamot av nämnden har anfört

skiljaktig mening häremot och — i huvudsaklig överensstämmelse med reservanten

inom riksräkenskapsverket — förordat inrättandet av en administrativ

avdelning under ledning av en byråchef i lönegraden A 30, med

bibehållande av nuvarande löneställning för högskolans sekreterare och

kamrerare.

Den för handläggning av motsvarande ärenden vid Chalmers tekniska högskola

nu förefintliga kamrerarbefattningen skulle enligt sakkunnigförslaget

ombildas till en befattning såsom högskoleintendent, tillika sekreterare, placerad

till en början i lönegraden A 24 och därefter — då utbyggnadsprogrammet

börjat genomföras — i lönegraden A 26. Statskontoret och riksräkenskapsverket

ha tillstyrkt förslaget, i vad det avser en uppflyttning av befattningen

i 24 lönegraden. Allmänna lönenämnden har för sin del ej funnit

skäl att framställa någon erinran mot de sakkunnigas ifrågavarande förslag,

under det att lärarkollegiet uttalat sig för en uppdelning av befattningen i

en sekreterartjänst och en kamrerartjänst.

Departementschefen har anfört följande.

De administrativa och kamerala ärendena vid tekniska högskolan i Stockholm

äro redan nu av betydande omfattning och komma vid den planerade

utbyggnaden av högskolan att under de närmaste åren successivt öka. Även

örn vissa skäl kunna anses tala för ett inrättande vid högskolan av en befattning

såsom byråchef eller en därmed jämförlig befattning pa sätt i ett pär

remissyttranden reservationsvis ifrågasatts, har jag likväl icke funnit mig

böra förorda detta förslag. Jag vill emellertid här förutskicka, att jag i det

följande i stället kommer att föreslå inrättandet av en befattning såsom

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr Ulfö.

byråchef hos överstyrelsen för de tekniska högskolorna. Det har nämligen

synts mig ändamålsenligare att på detta sätt tillföra högskolornas administration

en administrativ kraft i här avsedd tjänsteställning.

Vid övervägande av frågan örn sekreterar- och kamrerartjänsternas löneställning

har jag kommit till den uppfattningen, att båda dessa befattningar

lämpligen böra placeras i lönegraden A 27 på sätt allmänna lönenämnden

förordat. Mot den av de sakkunniga föreslagna tjänstebenämningen »högskolesekreterare»

för den förra och »högskoleintendent» för den senare befattningens

del har i likhet med lönenämnden jag ingen erinran.

Beträffande Chalmers tekniska högskola finner jag en förstärkning av

den administrativa organisationen nödvändig. Till vinnande härav synes mig

icke enbart en mindre uppflyttning av den nuvarande kamrerarbefattningens

lönegradsplacering — på sätt de sakkunniga förordat — tillfyllest. Disproportionen

mellan detta förslag och förslaget om inrättandet av två högre

befattningar vid tekniska högskolan i Stockholm är uppenbar och blir än

mera framträdande vid en utbyggnad av Chalmers tekniska högskola. Medelsomslutningen

och antalet befattningshavare vid denna högskola äro

emellertid — såsom av det förut anförda framgår — avsevärt lägre vid denna

högskola än vid tekniska högskolan i Stockholm, låt vara att Chalmers

tekniska högskola efter utbyggnaden torde komma att bli av ungefär samma

storleksordning som tekniska högskolan i Stockholm nu är. Vid övervägande

av den föreliggande organisationsfrågan har jag för Chalmers tekniska

högskolas del — i likhet med högskolans lärarkollegium — ansett mig böra

förorda inrättande av en särskild befattning som sekreterare. Denna torde

tills vidare böra uppföras i lönegraden Eo 24 under benämningen »högskolesekreterare».

Vid detta ställningstagande har jag icke funnit anledning, att

föreslå någon uppflyttning av kamrerarbefattningen, vilken sålunda bör

bibehållas i lönegraden A 22 med oförändrad tjänstebenämning.

I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle den kvalificerade personalen

för handläggningen av administrativa och kamerala ärenden vid vardera

högskolan komma att omfatta följande befattningshavare, nämligen

vid tekniska högskolan i Stockholm

1 högskolesekreterare.................................... A 27

1 högskoleintendent ..................................... A 27

samt vid Chalmers tekniska högskola

1 högskolesekreterare .................................... Eo 24

1 kamrerare ............................................ A 22.

Avslutningsvis anför departementschefen följande.

Ett genomförande av de av mig i det föregående förordade förändringarna

med avseende å de tekniska högskolornas inre organisation torde kräva en

viss förberedelsetid. Det synes mig därför lämpligt, att den nya organisationen

i princip icke träder i funktion förrän den 1 juli 1947. Såvitt gäller de

av mig föreslagna befattningarna för handläggningen av administrativa

och kamerala ärenden vid högskolorna är jag emellertid av den uppfattningen,

att desamma böra inrättas redan från och med nästa budgetår. Icke

minst under övergångstiden torde behov av tillgång till kvalificerad sakkunskap

för handläggningen av dylika ärenden komma att göra sig starkt gällande.

I detta sammanhang vill jag även erinra, att innehavaren av den nuvarande

sekreterartjänsten vid tekniska högskolan i Stockholm med ingången

av nästkommande juni månad inträder i pensionsåldern. Det torde få an
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2. 17

komma å Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter beträffande ifrågavarande

befattningshavares åligganden och uppgifter under övergångstiden,

som må finnas påkallade. Vid mitt nu angivna ståndpunktstagande torde någon

förändring med avseende å för närvarande utgående arvoden till högskolornas

rektorer m. m. icke böra vidtagas för nästa budgetår.

Till vad departementschefen föreslagit med avseende å de tekniska högskolornas

inre organisation kan utskottet giva sin anslutning. Utskottet anser

sålunda i likhet med allmänna lönenämnden och departementschefen att

sekreterartjänsten vid tekniska högskolan i Stockholm bör placeras i lönegraden

A 27 och har icke funnit tillräckliga skäl föreligga för att befattningen

i enlighet med vad i motionen I: 342 payrkats skulle uppflyttas till

lönegraden A 28. Utskottet avstyrker alltså bifall till detta motionsvis gjorda

yrkande.

De tekniska högskolornas administrativa ledning.

Enligt gällande stadgar för de tekniska högskolorna står vardera högskolan

under ledning av en styrelse, som har överinseende över högskolans

alla angelägenheter och lyder omedelbart under ecklesiastikdepartementet.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm består av sammanlagt 11

ledamöter, av vilka 10 utses av Kungl. Majit på sådant sätt, att lärarkollegiet

avger förslag beträffande ordförandeplatsen och en ledamotsplats,

varjämte envar av följande institutioner har att föreslå en ledamot, nämligen

vetenskapsakademien, kommerskollegium, järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,

byggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen, ingenjörs vetenskapsakademien

och svenska teknologföreningen. Den återstående ledamoten av

styrelsen utses av Jernkontoret.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola utgöres av 7 ledamöter, av vilka

4 förordnas av Kungl. Majit efter förslag avgivet för ordförandeplatsen av

lärarkollegiet och för vardera av 3 ledamotsplatser av ingenjörsvetenskapsakademien,

handelskammarens i Göteborg industrisektion samt tekniska samfundet

i Göteborg. Övriga 3 ledamöter utses av frimurarbarnhusdirektionen i Göteborg.

Mandattiden för ordförande (preses) samt övriga ledamöter av högskolestyrelserna

utgör 4 år.

Rektor eller, vid förfall för honom, prorektor skall närvara vid styrelsens

sammanträden och äger deltaga i överläggningarna men ej i besluten.

Till vardera styrelsens förfogande står en sekreterare, som åtnjuter ett

årligt arvode av 900 kronor respektive 400 kronor. Såsom sekreterare åt

styrelsen för Chalmers tekniska högskola tjänstgör för närvarande högskolans

kamrerare.

Vid sidan av sin huvuduppgift att handha den administrativa ledningen för

Chalmers tekniska högskola har emellertid styrelsen för denna högskola att

Bihang till riksdagens protokoll lofö. 6 sami. Nr 2fö. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2/t2.

fungera som styrelse för Chalmers provningsanstalt och — jämte gymnasiets

rektor — för tekniska gymnasiet i Göteborg samt — jämte anstaltens chef

— för statens skeppsprovningsanstalt. Dessutom har högskolans styrelse befattning

med vissa fonder, som ej äro stipendiefonder.

Enligt sakkunnigförslaget skall i stället för de särskilda styrelserna för de

tekniska högskolorna inrättas ett gemensamt organ för utövande av den

administrativa ledningen av högskolornas verksamhet i syfte att åstadkomma

ett stadgat och fördjupat samarbete dem emellan. Såsom skäl för

den sålunda föreslagna anordningen har bland annat anförts svårigheten

för Kungl. Majit att utan tillgång till en gemensam överinstans mot varandra

väga av högskolorna framställda krav och önskemål med avseende

å utbildningen vid de båda högskolorna och olika därmed sammanhängande

spörsmål.

Vid övervägande av frågan om den lämpligaste organisationen av den centrala

överinstansen ha de sakkunniga i valet mellan ett kanslersämbete och en

överstyrelse stannat för en lösning i enlighet med det senare alternativet. Utslagsgivande

för de sakkunniga ha härvid varit två synpunkter, nämligen å ena

sådan vanskligheten för en man att förvärva tillräcklig överblick över den tekniska

utvecklingens olika områden och å andra sidan önskvärdheten av en

nära personlig kontakt med näringslivet och den tekniskt-vetenskapliga forskningen.

I de avgivna remissvaren har de sakkunnigas förslag om inrättande av en

särskild överinstans för de tekniska högskolorna så gott som utan meningsskiljaktighet

godtagits; enda undantaget utgör svenska gruvföreningen, som i princip

uttalat sig för att den nuvarande ordningen med enbart lokala styrelser

bibehålies. Däremot ha åsikterna gått isär i frågan om hur den administrativa

överinstansen bör organiseras. I ett yttrande, nämligen statskontorets, har

ifrågasatts, huruvida icke även de tekniska högskolorna skulle kunna inordnas

under universitetskanslern. Andra remissorgan åter ha uttalat sig till förmån

för ett särskilt kanslersämbete för ifrågavarande högskolor. Till stöd härför har

bland annat framhållits, att en kansler lättare än en månghövdad styrelse

skulle kunna upprätthålla den personliga kontakten med högskolorna, varigenom

en snabbare behandling av ärendena skulle kunna förväntas. Lärarkollegiet

vid tekniska högskolan i Stockholm, vars yttrande är representativt

för denna uppfattning, har ansett, att kravet på särskild sakkunskap skulle

kunna bliva tillgodosett genom att kanslern, när han så funne påkallat, finge

tillkalla experter för samråd eller ock vid sin sida finge ett råd, sammansatt av

företrädare för näringslivet och de tekniska vetenskaperna.

Flertalet remissinstanser ha emellertid anslutit sig till de sakkunnigas förslag

och väsentligen på de av dem anförda skälen förordat inrättandet av en överstyrelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Sf2.

19

Departementschefen har för egen del anfört följande.

För egen del vill jag till en början erinra om att tanken på en gemensam

överinstans för de tekniska högskolorna länge varit aktuell. 1929 ars sakkunniga

för omorganisation av den högre tekniska undervisningen förordade sålunda

inrättande av ett kanslersämbete för rikets tekniska högskolor; 1934 års

sakkunniga ansågo en överinstans i form av en gemensam överstyrelse principiellt

önskvärd men nöjde sig med att förorda inrättandet.av ett samarbetsorgan

i form av delegerade för rikets tekniska högskolor. Vid tillsättandet av

1940 års sakkunniga ansåg föredragande departementschefen, att lämpligheten

av att ställa högskolorna under tillsyn av en särskild central myndighet borde

övervägas. Enligt min mening Ira erfarenheterna vid behandlingen av högskolans

framställningar under de år, som förflutit sedan frågan örn inrättandet av

en gemensam administrativ ledning först väcktes, i hög grad bekräftat behovet

därav. Det av riksdagen vid flera tillfällen uttalade önskemålet om planmässighet

i högskolornas utveckling och en inbördes avvägning av deras önskemål

och behov synes icke kunna bliva tillgodosett utan en sådan sammanhållande

instans. Önskvärdheten av en sådan måste också komma att växa,

därest i enlighet med nu föreliggande förslag den högre tekniska undervisningen

under en följd av år kommer att kraftigt utvecklas och moderniseras.

Jag tillstyrker alltså, att en gemensam överinstans kommer till stånd.

Vid övervägande av frågan om den lämpligaste organisationsformen för

den gemensamma administrativa ledningen har jag till en början utgått

från att universitetskanslern, med den utveckling som den vetenskapliga

forskningen vid våra universitet och de därmed jämställda allmänt inriktade

högskolorna kan förväntas få, icke skall finna det möjligt att ägna tillräcklig

tid även åt de tekniska högskolorna. Vad åter tanken på inrättandet

av ett särskilt kanslersämbete för sistnämnda läroanstalter beträffar, kunna

helt visst vägande skäl anföras till förmån för en dylik anordning. Då emellertid

såväl de sakkunniga som flertalet remissinstanser funnit ett kollektivt

organ utgöra den ändamålsenligaste administrationsformen har jag i avvaktan

på närmare erfarenhet härutinnan ansett mig böra förorda, att en gemensam

överstyrelse inrättas för rikets tekniska högskolor. Härigenom vinnes,

att det beslutande organet erhåller en fastare förankring i produktionslivet

och den vetenskapliga forskningen.

Den fråga, som härnäst inställer sig, gäller överinstansens sammansättning.

Härutinnan ha bland dem, som i ärendet uttalat sig till förmån för överstyrelseformen,

vissa meningsskiljaktigheter kommit till synes. De sakkunniga

ha ansett, att överstyrelsens samtliga ledamöter, inalles 9, skulle utses av

Kungl. Maj:t, ordföranden (preses) utan föregående förslag, övriga ledamöter

däremot efter förslag av olika för högskolans verksamhet intresserade

organ. Sålunda skulle vartdera lärarkollegiet ha att föreslå en ledamot, samt

vetenskapsakademien och lantmäteristyrelsen likaledes var sin ledamot. De

4 återstående styrelseledamöterna skulle utses efter förslag av de avdelningsråd,

som föreslås komma att upprättas vid högskolorna. Två ledamöter i

överstyrelsen skulle speciellt representera västsvenska intressen.

I de remissvar, som innehålla uttalanden till förmån för en lösning enligt

överstyrelsealternativet, har i vissa fall framförts önskemål om en delvis annan

sammansättning av överstyrelsen. Sålunda har förslag framlagts om representation

i överstyrelsen för Sveriges industriförbund, ingenjörsvetenskapsakademien

och de anställdas centralorganisation, varjämte i ett yttrande lor

ordats direkt representation för näringslivets viktigaste branschsammanslut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 2^2.

ningar, trots att detta skulle medföra en icke oväsentlig utökning av antalet

ledamöter. Mot förslaget att lantmäteristvrelsen, som för närvarande jämte

4 andra statliga styrelser äger föreslå ledamöter i tekniska högskolans i Stockholm

styrelse, skulle fä denna befogenhet överflyttad till den nya överstyrelsen,

har erinran framställts i ett yttrande. I ett annat yttrande, avgivet

av fullmäktige i jernkontoret, erinras örn att avdelningsråden, som skulle

komma att tillsättas av överstyrelsen, skulle komma att stå i en viss beroendeställning

till denna; det vore därför olämpligt att tillägga avdelningsråden

förslagsrätt till vissa platser i överstyrelsen.

Vid övervägande av de sålunda i olika hänseenden framförda önskemålen

och förslagen har jag för egen del funnit, att en sådan sammansättning av överstyrelsen

bör eftersträvas, som säkerställer att detta organ får en allmän överblick

över näringslivet och de tekniska vetenskaperna, medan det däremot icke

synes mig nödvändigt att där bereda utrymme för speciella branschintressen.

Sådana intressen skulle, vid bifall till vad jag i det föregående förordat beträffande

högskolornas inre organisation, bliva beaktade och tillräckligt företrädda

genom tillkomsten av de nya avdelningsråden. Jag kan sålunda icke ansluta

mig till den i ett yttrande framförda tanken om representation i överstyrelsen

för de viktigaste industriella branschsammanslutningarna.

Vad den ifrågasatta förslagsrätten för avdelningsråden angår finner jag den

av fullmäktige i jernkontoret framförda kritiken berättigad. Jag kan alltså

icke förorda, att avdelningsråden, som själva skola utses av överstyrelsen, få

öva inflytande å dennas sammansättning.

Beträffande antalet ledamöter av överstyrelsen och sättet för utseendet av

dessa har jag för egen del kommit till den uppfattningen, att följande organisation

skulle innefatta den ändamålsenligaste lösningen. Antalet ledamöter

synes mig lämpligen böra bestämmas till 10. Förslagsrätt bör tillkomma,

förutom vetenskapsakademien, jämväl ingenjörsvetenskapsakademien, vardera

akademien beträffande en ledamot. I stället för avdelningsråden böra svenska

teknologföreningen och tekniska samfundet i Göteborg äga att föreslå ledamöter,

dock ej mer än en för vardera organisationen. Jag erinrar i detta sammanhang

örn att jag tidigare frångått de sakkunnigas förslag, att de båda nämnda

föreningarna skulle ensamma som regel äga föreslå ledamöter i avdelningsråden.

Förslagsrätt beträffande en ledamot synes mig vidare böra tillkomma

Sveriges industriförbund. I stället för den av de sakkunniga förordade rätten

för lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm respektive Chalmers

tekniska högskola att vardera föreslå en ledamot, finner jag lämpligt,

att de båda högskolorna bliva inom överstyrelsen representerade av sina

rektorer. Till stöd för denna anordning kan anföras, att rektorerna vid lantbrukshögskolan,

veterinärhögskolan, skogshögskolan samt handelshögskolorna

i Stockholm och Göteborg intaga en motsvarande ställning i styrelserna

för respektive läroanstalter. Vid bifall till mitt förslag örn inrättande

av en befattning såsom administrativ byråchef hos överstyrelsen, vartill jag

återkommer i det följande, synes vidare denne befattningshavare böra ingå

som ledamot av styrelsen. Överstyrelsens ordförande (preses) och ytterligare

en ledamot böra enligt min mening utses av Kungl. Majit utan föregående

förslag. Ordföranden torde böra representera allmänna intressen och icke

nödvändigtvis vara tekniker. Med undantag för styrelsens tre självskrivna

ledamöter — högskolornas rektorer och byråchefen — böra ledamöter i

överstyrelsen tillsättas för en tid av 4 år.

Den nya överstyrelsen bör i princip övertaga de uppgifter, som nu tillkomma

respektive högskolestyrelser. Överstyrelsens befattning med personalären
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr Sedevi

synes emellertid kunna i viss utsträckning begränsas i förhållande till

vad som härutinnan gäller med avseende å de nuvarande högskolestyrelserna.

Ä andra sidan bör överstyrelsen övertaga kollegienämndernas nuvarande

uppgift att fastställa grunderna för urvalet bland de inträdessökande

ävensom den nu på lärarkollegierna ankommande uppgiften att fastställa

program samt läro- och kursplaner för undervisningen. 1 anslutning härtill

vill jag framhålla, att det — såsom ock uttalats av lärarkollegiet vid Chalmers

tekniska högskola — synes lämpligt, att preses erhåller befogenhet att

själv avgöra på överstyrelsens prövning ankommande ärenden, där dessa

ej äro av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt.

Beträffande kostnaderna för överstyrelsen, i den mån de äro av beskaffenhet

att redovisas över avlöningsanslag, ha de sakkunniga förordat ett årligt

arvode för preses av 10 000 kronor ävensom årliga arvoden av 800 kronor för

envar av överstyrelsens ledamöter i övrigt. De sakkunniga ha vidare föreslagit,

att till överstyrelsen knytes en kvalificerad sekreterare med halvtidsanställning.

Med denna befattning skulle följa ett årligt arvode av 8 000 kronor utan

rätt till dyrtids- och kristillägg. För överstyrelsens kansli skulle slutligen avses

ett kvinnligt biträde i lönegraden A 7. Allmänna lönenämnden har funnit det

tveksamt, örn preses’ arbetsuppgifter motiverade ett arvode av föreslagen storlek

samt har, i avbidan på närmare erfarenheter, förordat en väsentlig nedsättning

av det föreslagna sekreterararvodet.

Den gångna tidens erfarenheter från handläggningen av de ärenden

rörande de tekniska högskolorna, som ankomma å Kungl. Maj:ts prövning,

lia ådagalagt ett starkt behov av en kvalificerad befattningshavare med

juridiskt-administrativ utbildning inom högskolornas ledning. Det torde

kunna antagas, att behovet härav vid den nu planerade utbyggnaden av

högskolorna kommer att bli iin mera framträdande. Med hänsyn härtill och

då genom inrättandet av en för högskolorna gemensam ledning i enlighet

med det föreliggande förslaget organisatoriska förutsättningar skapas för

att tillföra högskoleadministrationen en dylik kraft, är enligt min mening

den lämpliga tidpunkten härför nu inne. Jag har salunda funnit mig böra

förorda, att i stället för den ifrågasatta sekreter art jönsten inrättas en befattning

som administrativ byråchef hos överstyrelsen i lönegraden A 30,

vilken befattningshavare — på sätt förut nämnts -— bör ingå såsom ledamot

av styrelsen. Enligt min uppfattning torde såväl arten som omfattningen

av de ifrågakommande arbetsuppgifterna motivera inrättandet av en

dylik tjänst. Förutom befattningen med till styrelsens handläggning hörande

ärenden av löpande natur torde böra ankomma på byråchefen att verkställa

erforderliga utredningar i frågor, som beröra överstyrelsens verksamhetsområde.

Det synes mig föreligga anledning till antagande, att överstyrelsen

i sådant hänseende kan komma att anlitas i icke ringa utsträckning.

Vidare torde denne befattningshavare böra vid behov stå till högskolornas

förfogande som rådgivare i juridiskt-administrativa spörsmål.

Ifan bör jämväl i övrigt upprätthålla en nära kontakt med högskolorna

och följa utvecklingen därstädes. Till främjande härav synes det mig lämpligt,

att han erhåller riitt. att närvara vid lärarkollegiernas och kollegienämndernas

sammanträden samt alt deltaga i deras överläggningar. Jag

erinrar i detta sammanhang, att enligt gällande stadgar preses eller den

styrelseledamot, han i sitt ställe därtill förordnar, tillerkänts motsvarande

befogenhet såvitt gäller vederbörande lärarkollegium.

Utrustas överstyrelsen med en kvalificerad juridiskt-administrativ befattningshavare

i enlighet med vad jag här förordat, torde detta vara iignat

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 2.^2.

att väsentligt reducera arbetsbördan för styrelsens preses. Presesbefattingen

torde härvid åtminstone tills vidare kunna givas karaktären av

bisyssla med ett till 3 000 kronor om året bestämt arvode. Jag vill emellertid

härtill anmärka, att det ej torde få anses uteslutet att det framdeles

kan komma att visa sig erforderligt att organisera jämväl denna

befattning som en heltidstjänst. Vad ersättningen till de andra ledamöterna

av styrelsen angår, så torde de självskrivna ledamöterna icke böra äga rätt

till arvode. För övriga ledamöter synes mig den föreslagna ersättningen av

800 kronor för år lämplig. Jag förordar vidare, att på överstyrelsens kansli

placeras ett kvinnligt biträde i lönegraden Eo 7.

Med denna uppläggning av organisationen av överstyrelsen bortfaller, såsom

de sakkunniga framhållit, strängt taget behovet av särskilda lokalstyrelser;

Några skäl att bibehålla den nuvarande styrelsen för tekniska högskolan i

Stockholm synas mig i vart fall icke föreligga, varför jag förordar, att denna

styrelse skall upphöra i och med inrättandet av den nya överstyrelsen. I viss

mån annorlunda är läget beträffande administrationen av Chalmers tekniska

högskola. Såväl dess styrelse som lärarkollegiet har uttalat sig för en anordning,

innebärande en särskild lokalstyrelse för denna högskola vid sidan av

den nya överstyrelsen. Till stöd härför kan enligt min mening anföras, förutom

historiska skäl och en fast grundad lokal tradition, framför allt den Chalmerska

donationen, som förutsätter visst inflytande för frimurarbarnhusdirektionen

på högskolans ledning. Därtill kommer behovet av ett gemensamt organ

för högskolan och vissa till denna anknutna särskilda institutioner, i främsta

rummet Chalmerska provningsanstalten. För egen del har jag funnit mig

böra tillmötesgå de sålunda från Chalmers tekniska högskolas sida uttalade

önskemålen.

Förefintligheten av en lokalstyrelse för Chalmers tekniska högskola bör

emellertid icke få medföra onödig omgång med ty åtföljande försening av ärendenas

behandling. För att undvika dylika olägenheter vill jag till en början förorda,

att den Chalmerska lokalstyrelsen såtillvida förankras i den nya överstyrelsen,

att 2 ledamöter av den sistnämnda, nämligen högskolans rektor

och den på förslag av tekniska samfundet i Göteborg utsedde ledamoten,

ingå såsom självskrivna ledamöter i lokalstyrelsen. Förutom av dessa ledamöter

bör lokalstyrelsen bestå av ytterligare 4 ledamöter; antalet medlemmar

bör sålunda vara 6. Efter överläggningar med frimurarbarnhusets i

Göteborg direktion, vilken såsom nämnts för närvarande äger besätta 3

platser i högskolans styrelse, är jag i tillfälle förorda, att det nämnda direktion

förbehållna antalet platser i den nya lokalstyrelsen begränsas till 2. De

båda övriga ledamöterna böra utses av Kungl. Majit direkt utan föregående

förslag.

Förutom genom den nu angivna sammansättningen av den Chalmerska

lokalstyrelsen, vilken i och för sig bör vara ägnad att tillgodose önskemålet örn

ett smidigt samarbete med överstyrelsen, bör förhållandet mellan de båda

instanserna regleras på det sätt, att lokalstyrelsens uppgifter begränsas till

de för denna närmast till hands liggande uppgifterna att förvalta högskolans

fonder, att handha inseendet över högskolans byggnader och att å högskolans

vägnar förhandla med Göteborgs stad i de frågor, som aktualiseras vid högskolans

fortsatta utbyggnad. Därjämte bör lokalstyrelsen, i likhet med vad

som gäller motsvarande organ vid de allmänna läroverken, äga att taga kännedom

om arbetet och anordningarna i övrigt vid läroanstalten samt att hos

överstyrelsen väcka förslag till åtgärder, som lokalstyrelsen finner påkallade.

Något särskilt arvode bör icke utgå till ledamöterna av lokalstyrelsen. Denna

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 242. 23

bör äga rätt att utan ersättning erhålla erforderlig biträdeshjälp från högskolans

kansli.

Min ståndpunkt i fråga om organisationen av den Chalmerska lokalstyrelsen

innebär tillika, att jag icke för närvarande är beredd att — såsom från statens

skeppsprovningsanstalts sida ifrågasatts — förorda åtgärder för upplösning

av det organisatoriska sambandet mellan högskolan och anstalten. Efter

samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag uttala, att denna fråga

dessförinnan torde böra göras till föremål för ytterligare övervägande.

Avslutningsvis anför departementschefen följande:

I likhet med vad jag tidigare anfört med avseende å de tekniska högskolornas

inre organisation torde den föreslagna omorganisationen av den administrativa

ledningen för högskolorna kräva en viss förberedelsetid. Jag förordar

därför, att den nya överstyrelsen skall träda i funktion först den

1 juli 19-17, vid vilken tidpunkt de nuvarande styrelserna följaktligen skola

upphöra att fungera, respektive den nya Chalmerska lokalstyrelsen träda i

verksamhet.

Till stöd för det i motionen 1:341 gjorda yrkandet anföres i huvudsak

följande.

Beträffande den av Kungl. Majit föreslagna sammansättningen av överstyrelsen

må till en början framhållas, att det icke torde kunna anses lämpligt,

att de båda tekniska högskolornas rektorer skola vara ledamöter av

överstyrelsen, dels därför att den ene rektorn icke bör sitta och votera i

frågor, som endast angå den andra högskolan, och dels därför att rektor i

sådana fall, då han i sitt lärarkollegium representerar en minoritetsuppfattning,

kan komma i ett besvärligt motsatsförhållande till detta genom sin

verksamhet inom överstyrelsen. Detta skulle menligt kunna inverka på det

nödvändiga goda samarbetet dels högskolorna emellan och dels inom respektive

högskola. Därför synes i stället böra genomföras den av de sakkunniga

i detta avseende föreslagna ordningen, att lärarkollegierna föreslå var sin

representant. Därigenom vinnes även anknytning till den nuvarande ordningen,

enligt vilken lärarkollegiet vid varje högskola har att upprätta förslag

till en ledamot i högskolans styrelse.

Vidare lia de sakkunniga förutsatt, att för överstyrelsens sekreterare torde

till cn lior jan halvtidstjänst vara tillräcklig för att fullgöra honom åliggande

uppgifter. Med denna befattning, på vilkens innehavare borde ställas krav

på viss juridisk administrativ kompetens, skulle följa ett årligt arvode av

8 000 kronor utan rätt till dyrtids- och kristillägg. Kungl. Majit har ansett

sig böra skärpa kvalifikationskraven på denna befattningshavare samt bland

annat med hänsyn därtill förordat, att i stället för den ifrågavarande sekreterare

änsten inrättas en befattning såsom administrativ byråchef i lönegraden

A 30, vilken även bör ingå såsom ledamot av styrelsen. Intill dess

närmare erfarenheter vunnits angående omfattningen av överstyrelsens och

denne tjänstemans arbetsbörda, torde det enligt mitt förmenande icke vara

motiverat att frångå de sakkunnigas förslag örn halvtidstjänstgöring för

sekreteraren och ett fixerat arvode för honom. Åtminstone inom den närmaste

tiden torde det vara ett slöseri med arbetskraft att inrätta denna befattning

såsom heltidstjänst, då de väntade arbetsuppgifterna icke motivera

något dylikt. Vid en lösning i enlighet med de sakkunnigas förslag vinnes

liven en icke obetydlig kostnadsbesparing. Skulle det så småningom visa sig

s. 24 Kontrollera mot PDF

Utskottet
-

24 Statsutskottets utlåtande nr 24-2.

nödvändigt att inrätta befattningen såsom heltidstjänst, kan givetvis riksdagen

vid en senare tidpunkt taga ställning därtill. Med hänsyn till denna

befattningshavares ställning såsom överstyrelsens tjänsteman torde det

vidare icke kunna anses lämpligt, att han skall vara ledamot av överstyrelsen.

Denne bör icke beredas möjlighet att i voteringshänseende inverka på

dess beslut, vilka ju kunna beröra honom själv och hans ställning inom

överstyrelsen. Han bör i stället tjänstgöra såsom föredragande inom överstyrelsen

utan beslutanderätt men givetvis med rätt att deltaga i överläggningarna

och framställa förslag.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att erfarenheten

givit vid handen, att en gemensam administrativ ledning för de tekniska

högskolorna är i hög grad av behovet påkallad. Utan en dylik sammanhållande

instans föreligga svårigheter att ernå önskvärd planmässighet i

högskolornas utveckling och få till stånd den nödvändiga inbördes avvägningen

av högskolornas olika önskemål. Utskottet ansluter sig till departementschefens

förslag örn inrättandet av en dylik överinstans i form av en

överstyrelse för rikets tekniska högskolor.

Departementschefen har föreslagit, att antalet ledamöter i överstyrelsen

bestämmes till tio. Förslagsrätt bör enligt vad departementschefen förordat

tillkomma vetenskapsakademien, ingenjörsvetenskapsakademien, svenska

teknologföreningen, tekniska samfundet i Göteborg och Sveriges industriförbund,

var och en beträffande en ledamot. De båda högskolorna skulle representeras

av sina rektorer; den administrativa byråchefen hos överstyrelsen

skulle ingå såsom självskriven ledamot. Slutligen skulle överstyrelsens

ordförande (preses) och ytterligare en ledamot utses av Kungl. Majit

utan föregående förslag. I motionen I: 341 har föreslagits, att högskolorna

skulle vara företrädda i överstyrelsen i stället för genom sina rektorer av

en av vardera lärarkollegiet utsedd representant. Vidare skulle enligt motionen

någon administrativ byråchefstjänst tills vidare icke inrättas, varför

överstyrelsen skulle minskas med en ledamot; hos överstyrelsen skulle anställas

en halvtidstjänstgörande sekreterare med arvode.

Utskottet har vid sin prövning av förevarande fråga i likhet med departementschefen

kommit till den uppfattningen, att övervägande skäl tala för

att högskolorna böra vara representerade i överstyrelsen av sina rektorer.

Utskottet har därför icke ansett sig böra biträda det i motionen I: 341

framställda förslaget.

Utskottet vill vidare framhålla, att det visat sig i hög grad erforderligt

att inom högskolornas ledning hava tillgång till en väl kvalificerad befattningshavare

med juridiskt-administrativ utbildning. Enligt utskottets mening

synes det lämpligt, att en dylik kraft knytes till den nya överstyrelsen.

Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Maj:ts förslag örn inrättande av

ifrågavarande tjänst och avstyrker bifall till motionen I: 341 på denna

punkt. Vad angår departementschefens förslag örn att byråchefen skulle

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

ingå såsom ledamot av överstyrelsen, har utskottet för sin del funnit sig

icke kunna biträda detsamma. Det synes nämligen utskottet lämpligare, att

byråchefen — med den ställning han kommer att intaga inom överstyrelsen

— icke äger deltaga i överstyrelsens beslut. Han torde emellertid böra

tjänstgöra såsom föredragande inom överstyrelsen, äga deltaga i överläggningarna

och framställa förslag ävensom hava rätt att till protokollet låta

anteckna sin mening.

Enligt departementschefens förslag skulle preses erhålla befogenhet att

själv avgöra på överstyrelsens prövning ankommande ärenden, där dessa

icke äro av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt. Till preses,

vilken befattning skulle hava karaktären av bisyssla, skulle utgå ett årligt

arvode av 3 000 kronor. Med hänsyn till de betydelsefulla uppgifter, som

komma att åvila preses, och då det synes utskottet av stor vikt, att man

till denna befattning kan förvärva en väl kvalificerad person, som också är

beredd att ägna avsevärd del av sin tid och sina arbetskrafter åt ifrågavarande

uppgifter, anser utskottet det av departementschefen angivna arvodet

alltför knappt utmätt. Utskottet förordar därför, att arvodet bestämmes

till ett väsentligt högre belopp och vill i sådant avseende föreslå,

att det fastställes till 8 000 kronor för år.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

föranleder icke någon erinran eller något uttalande från utskottets

sida.

Lärarpersonalen.

Lärarpersonalen vid de tekniska högskolorna utgöres av professorer, speciallärare,

docenter, tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter (övningsassistenter).

Vid tekniska högskolan i Stockholm finnas härjämte sedan några

år tillbaka två laboratorer, en i kemi och en i fysik, vilka räknas till speciallärarna.

Professorer. Enligt gällande personalförteckningar uppgår antalet professorsbefattningar

till 45 vid tekniska högskolan i Stockholm och till 19

vid Chalmers tekniska högskola. Förutom dessa professorsbefattningar finnes

vid vardera högskolan en personlig befattning såsom professor, nämligen

vid tekniska högskolan i Stockholm i teknisk fysik, bekostad av Aktiebolaget

Bofors, och vid Chalmers tekniska högskola i oljekemi, bekostad av

Svenska skifferoljeaktiebolaget.

I lönehänseende är professor placerad i lönegraden A 30. Vikariatsarvode

vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla professorsbefattning

vid de tekniska högskolorna utgår med 8 800 kronor för år. Vikarie,

som under minst fem års tid innehaft anställning såsom docent vid något av

rikets universitet eller någon av dess tekniska högskolor och som redan

förut under sammanlagt minst ett års tid med full tjänstgöringsskyldighet

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2/f2.

uppehållit professorsbefattning vid något av nämnda universitet (högskolor),

kan dock av Kungl. Majit tillerkännas arvode efter 9 500 kronor för år, där

vikariatstiden omfattat sammanlagt minst ett år, och efter 10 300 kronor

för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt minst tre år. Därest särskilda

förhållanden det påkalla, äger Kungl. Majit förordna, att vikariatsarvode

skall utgå efter andra än sålunda angivna grunder.

Speciallärare. Antalet speciallärare uppgår för närvarande vid tekniska

högskolan i Stockholm — förutom de ovannämnda laboratorerna — till

58 och vid Chalmers tekniska högskola till 31. Speciallärare åtnjuter arvode

med av Kungl. Majit fastställt belopp. Arvodet bestämmes med hänsyn

till omfattningen av vederbörandes undervisningsskyldighet. Några enhetliga

grunder för beräknande av dessa arvoden har emellertid icke tillämpats.

Som regel ha vid tekniska högskolan i Stockholm speciallärararvodena

beräknats efter en ersättning av 36 kronor för föreläsningstimme och 18

kronor för övningstimme samt vid Chalmers tekniska högskola efter en

ersättning av 600 kronor för terminsveckotimme och läsår. Vid den senare

högskolan har sålunda härutinnan — frånsett en viss reduktion av arvodet

i ämnen, där antalet övningstimmar är jämförelsevis stort — ingen åtskillnad

i allmänhet gjorts mellan föreläsningar och övningar. Från dessa vid

högskolorna tillämpade principer ha i övrigt vissa avvikelser i olika fall

skett. Enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter kan speciallärare, vilken

har ifrågavarande befattning såsom huvudsaklig sysselsättning, tilldelas

arvodesförhöjning med 12—13 procent å fastställt arvodesbelopp. Härjämte

har speciallärares arvode maximerats till 9 500 kronor. Även vid förening

av flera speciallärarbefattningar äger speciallärare ej uppbära arvode

med högre sammanlagt belopp än vad sålunda angivits.

Laboratorer. Laboratorsbefattningarna vid tekniska högskolan i Stockholm,

beträffande vilka några föreskrifter icke finnas intagna i högskolestadgarna,

ha hittills ansetts hänförliga till speciallärartjänster, varvid de bestämmelser,

som i skilda avseenden gälla i fråga örn sistnämnda tjänster,

analogt tillämpats. De båda laboratorsbefattningarna ha karaktär av heltidstjänster

och vardera befattningen är förenad med ett arvode av 8 700

kronor, vartill kommer viss procentuell förhöjning i likhet med vad som

gäller beträffande speciallärartjänst, som innehaves såsom huvudsaklig sysselsättning.

Vid Chalmers tekniska högskola har någon laboratorstjänst

hittills icke inrättats.

Docenter. \ id de tekniska högskolorna finnas inrättade docentstipendier,

fyra vid tekniska högskolan i Stockholm och tre vid Chalmers tekniska

högskola. Varje sådant stipendium uppgår till 6 000 kronor. Med därå belöpande

dyrtidstillägg och kristillägg uppbär för närvarande innehavaren

av docenstipendium ett belopp av sammanlagt omkring 8 600 kronor om

året. Docentstipendium tillsättes för en tid av högst tre år.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr

27

Tillfälliga lärare, förste assistenter samt assistenter m. m.

1 Tillfälliga lärare. Under senare år ha vid högskolorna anlitats

tillfälliga lärare för att inom olika ämnesområden hålla kurser av

skilda slag. De årliga kostnaderna härför ha uppgått till belopp varierande

mellan 5 000 kronor och 10 000 kronor vid tekniska högskolan i Stockholm.

Ersättningen har i genomsnitt beräknats till 50 kronor för föreläsningstimme.

Vid Chalmers tekniska högskola ha här avsedda lärarkrafter använts i

tämligen ringa utsträckning.

2. Förste assistenter. Förste assistenter biträda vid undervisningen

i större läroämnen.

Från och med innevarande budgetår har i huvudsaklig överensstämmelse

med ett av de sakkunniga därom framfört förslag genomförts en lönereglering

för förste assistenterna, varigenom dessa placerats i lönegrad Ex 21. Studerande

vid vederbörande högskola, som förordnats till förste assistent, ma

dock ej placeras i högre lönegrad lin Ex 20.1 den man förste assistent har kol

tare tjänstgöringstid än den för jämförlig ordinarie tjänsteman i allmänhet

gällande eller beviljas längre årlig semester än 15 dagar, utgår lönen med ett

i förhållande därtill reducerat belopp.

Antalet förste assistenter uppgår för närvarande till 43 vid tekniska högskolan

i Stockholm och till 26 vid Chalmers tekniska högskola.

3. Assistenter. Assistent anställes för att biträda huvudlärare med

undervisningen. Assistent är sålunda mindre fast knuten till vederbörande

institution än förste assistent. Med avseende å ersättningen till assistenter

(övningsassistenter) tillämpas för närvarande olika beräkningsgrunder vid

tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola. Vid

den förra högskolan utgår sålunda ersättning med ett belopp av 8 kronor

80 öre i timmen vid arbete inom högskolan, 4 kronor 80 öre i timmen

vid hemarbete och omkring 25 kronor för dag vid exkursioner och fältövningar.

Vid den senare högskolan åter har assistenternas ersättning vid

arbete inom högskolans lokaler beräknats med utgångspunkt från ett

grundbelopp av 220 kronor per veckotimme och läsår, vilket — då läsåret

omfattar 28 veckor — innebär en genomsnittlig ersättning av omkring 7

kronor 85 öre i timmen. För hemarbete utgår ersättning med omkring 3

kronor 40 öre i timmen, medan ersättningen för exkursioner och fältövningar

brukar bestämmas i varje särskilt fall.

Dc sakkunniga ha föreslagit en avsevärd utökning av lärarkrafternas antal.

De lia därvid uppgjort en detaljerad plan härför, avsedd att successivt

genomföras under loppet av åtta budgetar. Den tidtabell, som i detta hänseende

uppgjorts av de sakkunniga, har bestämts främst med hänsyn till

å ena sidan angelägenhetsgraden av de ifrågasätta nya eller omreglerade

lärarbefattningarna och å andra sidan den takt, i vilken byggnadsprogrammen

för dc båda högskolorna förutsatts kunna genomföras, och den henik
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 2J,2.

nade ökningen av studerandeantalet vid dessa. Den förstärkning av lärarpersonalen,

som betingas av studerandeantalets ökning, ha de sakkunniga

företrädesvis funnit kunna tillgodoses genom införande av en ny lärarkategori,

adjungerade lärare, ävensom genom en utökning av antalet

förste assistenter och övriga assistenter. I remissyttrandena har från

de tekniska högskolornas sida framhållits vanskligheten av att utforma detaljerade

planer för en längre tidsperiod rörande en utökning av lärarpersonalen.

Det framlagda detaljförslaget har därför av högskolorna ansetts

böra bedömas endast som ett vägledande arbetsprogram. Denna uppfattning

delas av departementschefen. Med den snabbhet, varmed den tekniska

utvecklingen för närvarande fortskrider, kan det enligt hans mening icke

vara ändamålsenligt att nu binda sig för någon generalplan i detta avseende,

utan torde frågan örn vilka nya lärarbefattningar, som böra inrättas

vid högskolorna, lämpligen böra bedömas år från år med utgångspunkt

från högskolornas anslagsäskanden.

De sakkunnigas förslag örn inrättandet av befattningar såsom adjungerad

lärare innebär en nyhet för de tekniska högskolornas vidkommande.

Enligt sakkunnigförslaget skall dylik lärare anställas såsom biträde

åt professor i de fall då en avlastning av vederbörande professors undervisningsskyldighet

erfordras på grund av det stora antalet studerande

inom ett ämne med gemensam undervisning eller till följd av att undervisningen

i ett ämne måste differentieras för skilda grupper av studerande med

hänsyn till olika utbildningsmål. Skapas icke på detta sätt förutsättningar

för en avlastning i förekommande fall av professorernas arbetsbörda kommer

enligt de sakkunniga en dubblering av vissa professurer att bli nödvändig.

Att inrätta professurer i en och samma disciplin till ett antal beroende

huvudsakligen pa antalet däri deltagande studerande kan emellertid enligt

de sakkunniga knappast anses rationellt. Adjungerad lärare, som sålunda

avsetts skola föreläsa över vissa delar av ett läroämne eller ock övertaga

all undervisning i ett ämne för vissa grupper av studerande, skall

enligt sakkunnigförslaget alltid meddela undervisning under professorns ledning

och ansvar. Han skall äga verkställa examination men betygssättningen

skall ske av vederbörande professor efter förslag av den adjungerade

läraren. Enligt de sakkunniga skall vidare adjungerad lärare tillsättas av

kollegienämnden efter förslag av huvudläraren i ämnet.

Vid remissbehandlingen har förslaget om införandet av adjungerade lärare

i princip genomgående tillstyrkts av de instanser, som särskilt uttalat sig

i denna fråga. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har emellertid

funnit försiktighet böra iakttagas vid inrättandet av dylika befattningar,

speciellt i teoretiska ämnen av grundläggande natur, och ingenjörsvetenskapsakademien

har uttalat farhågor för att denna anställningsform

skulle komma att anlitas, då i själva verket en professur vore av behovet

påkallad. Från Stockholms högskolas sida har anmärkts, att om här avsedda

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr £.''+.2, 29

lärare skulle verkställa examination, de även själva borde taga ansvaret för

betygssättningen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

För egen del anser jag de sakkunnigas förslag om införande av denna

nya typ av lärare vid våra tekniska högskolor utgöra en lämplig anordning

för vinnande av en avlastning av en professors undervisningsskyldighet, där

detta finnes påkallat med hänsyn till storleken av antalet i dennes ämne

deltagande studerande. Den av de sakkunniga ifrågasatta nya kategorien

av lärare kan enligt min mening antagas komma att bli ett värdefullt och

ändamålsenligt tillskott till högskolornas lärarorganisation, varför jag i princip

tillstyrker förslaget i denna del. I detta sammanhang vill jag även erinra,

att en motsvarande typ av lärare, s. k. biträdande lärare, förekommer vid

andra högre lärosäten i landet, såsom Uppsala och Lunds universitet. I anslutning

härtill vill jag förorda, att jämväl ifrågavarande lärare vid de tekniska

högskolorna erhålla benämningen biträdande lärare.

Såsom de sakkunniga förutsatt torde biträdande lärares undervisning böra

bedrivas under vederbörande professors ledning och ansvar. Uppläggningen

av föreläsningar och övningar torde sålunda böra ske i enlighet med av denne

angivna riktlinjer. Beträffande förslaget, att examination skall verkställas

av biträdande (adjungerad) lärare, men betygssättningen efter förslag av denne

avgöras av vederbörande professor, vill jag anmärka, att det synes mig

lämpligt, att professorn bör vara oförhindrad att i viss begränsad utsträckning

själv ombesörja examination av den biträdande lärarens elever. I

övrigt torde denna uppgift kunna överlåtas åt den biträdande läraren, varvid

hinder icke synes böra möta för professorn att jämväl överlämna betygssättningen

åt denne. De sakkunnigas förslag beträffande tillsättningen av

ifrågavarande lärare, innebärande att dessa skulle utses av vederbörande

kollegienämnd efter förslag av huvudläraren i ämnet, kan jag icke biträda.

Med hänsyn till angelägenheten av att väl kvalificerade krafter erhållas å

dessa befattningar ävensom önskvärdheten av att för båda högskolorna enhetliga

bedömningsgrunder bli tillämpade vid deras tillsättning böra de biträdande

lärarna enligt min mening — i likhet med vad som förutsatts beträffande

speciallärarna — förordnas av överstyrelsen efter kallelse eller ansökan.

Jag förutsätter härvid, att huvudläraren i ämnet beredes tillfälle att

yttra sig i ärendet samt att vid tillsättningen skälig hänsyn tages till dennes

uppfattning i fråga om vederbörandes lämplighet. Ett tillsättningsförfarande

i enlighet med vad jag här förordat — i viss mån analogt med det

som tillämpas beträffande biträdande lärare vid universiteten, vilka i regel

tillsättas av universitetskanslern — synes mig vara ägnat att i väsentlig

grad minska de betänkligheter mot inrättandet av här avsedda tjänster i

teoretiska ämnen av grundläggande karaktär, vilka framförts av lärarkollegiet

vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag vill härtill vidare anmärka,

att behovet av biträdande lärare torde komma att framträda speciellt i

dessa ämnen, diir undervisningen ofta är gemensam för flera avdelningar

och sålunda studerandeantalet blir särskilt omfattande. Att döma av kollegiets

anslagsäslcanden för nästa budgetår vill det också synas som om kollegiet

icke längre tillmätte sina härutinnan anförda betänkligheter samma

vikt som tidigare.

Då jag i det föregående föreslagit inrättandet av en gemensam överstyrelse

för de tekniska högskolorna, har jag uttalat, att denna icke syntes böra

träda i funktion förrän den 1 juli 1947. I det följande har jag emellertid

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 2.f2.

funnit mig böra tillstyrka inrättandet av vissa befattningar som biträdande

lärare redan från och med nästa budgetår. Det torde därför under övergångstiden

få ankomma å vederbörande högskolestyrelse att tillsätta ifrågakommande

befattningar i enlighet med de bestämmelser, som för närvarande

gälla beträffande speciallärartjänster.

Befattning som biträdande lärare torde i enlighet med sakkunnigförslaget

och i likhet med specialiärartjänst böra ha karaktär av med arvode förenad

bisyssla, och förordnande därå meddelas att gälla tills vidare. Till frågan örn

arvodesberäkningen återkommer jag i det följande.

Med avseende å professorernas löneställninghade sakkunniga

föreslagit, att professorsbefattningarna skola förändras till förordnandetjänster

och hänföras till lönegraden C 7, under det att högskolorna

i sina anslagsäskanden för nästa budgetår förordat en placering i lönegraden

A 34. Departementschefen finner i likhet med statskontoret och ett antal

andra remissinstanser frågan örn en lönereglering för dessa befattningshavare

böra upptagas till övervägande i ett vidsträcktare sammanhang och är ej

beredd att nu ingå på en prövning av detta spörsmål.

Från båda högskolornas sida har vidare hemställts örn en förbättring av

arvodena till vikarier å professorsbefattningar under

framhållande av att med nuvarande arvoden svårigheter ofta visat sig

möta att erhålla kvalificerade krafter härför. Departementschefen har anfört

följande.

Jag erinrar att — såsom tidigare nämnts — dessa arvoden för närvarande

utgå med vissa på förhand bestämda belopp alltefter vederbörandes

kvalifikationer, varvid dock Kungl. Majit, där särskilda förhållanden det

påkalla, äger förordna att arvode skall utgå efter andra än sålunda fastställda

grunder. Kungl. Majit äger sålunda redan inom ramen för gällande

bestämmelser möjlighet att i särskilda fall fastställa förmånligare vikariatsarvoden

än de normalt utgående. Därest det i förekommande fall skulle visa

sig erforderligt att för erhållande av kompetenta vikarier anlita denna utväg

är jag för min del beredd att medverka till ett vidgat utnyttjande därav.

Någon ändring av gällande grunder för arvodesberäkningen kan jag

emellertid för närvarande icke förorda.

De sakkunniga ha föreslagit, att professorerna och speciallärarna

för avgivande av yttranden i patent- och tullärenden, vilka ansetts

speciellt tidskrävande, skola erhålla antingen av överstyrelsen i varje

särskilt fall bestämd ersättning, högst 300 kronor, eller ock tjänstledighet

med bibehållen lön. Departementschefen har ansett sig icke kunna biträda

detta förslag och därvid yttrat följande. •

Såsom allmänna lönenämnden framhållit, bör bestyret med besvarande

av remisser, som ankomma till högskolorna från statlig myndighet, anses

utgöra ett åliggande i tjänsten. Vid sådant förhållande kan lärare, å vilken

civila avlöningsreglementet äger tillämpning, för fullgörande av ifrågavarande

uppgifter med oavkortad lön helt eller delvis befrias från övriga honom

åliggande tjänstegöromål, i den män detta finnes påkallat. För professorernas

vidkommande kan sålunda de sakkunnigas alternativt framför
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 2J{2.

da önskemål om tjänstledighet med bibehållen lön för besvarande av här

avsedda remisser tillgodoses redan inom ramen för gällande bestämmelser.

Såvitt gäller speciallärarna föreligger visserligen icke samma möjlighet. Enligt

vad jag inhämtat anlitas dessa emellertid i regel i tämligen begränsad

utsträckning för ifrågavarande uppgifter. I det följande kommer jag även

att föreslå en icke oväsentlig förbättring av nu tillämpade grunder för bestämmande

av dessa lärares arvoden, innebärande bland annat ett hänsynstagande

till med speciallärarbefattning förenade allmänna åligganden. Under

sådana omständigheter har jag icke funnit erforderligt, att speciallärarna

beredas någon motsvarande förmån för fullgörande av här avsedda

göromål. Jag vill härtill vidare anmärka, att det torde böra ankomma å

den föreslagna överstyrelsen för högskolorna att tillse, att remisser till dessa

bli så långt möjligt jämnt fördelade dem emellan, så att icke lärarna vid

tekniska högskolan i Stockholm — såsom för närvarande synes vara fallet

— bli förhållandevis mera belastade därmed än lärarna vid Chalmers

tekniska högskola.

Vidare ha de sakkunniga framlagt förslag till ändrade grunder för beräkningen

av speciallärarnas arvoden. De sakkunniga lia härutinnan

framhållit, att vid arvodesberäkningen hittills ingen hänsyn tagits

till antalet studerande i ämnet och ej heller till vederbörandes allmänna

åligganden i egenskap av ledamot av avdelningskollegium samt i förekommande

fall hans ansvar för laboratorium ävensom för instrument och samlingar.

I anslutning härtill ha de sakkunniga föreslagit följande grunder för

arvodesberäkningen, nämligen ett för alla speciallärartjänster gemensamt

belopp å 400 kronor för allmänna åligganden; ett belopp för speciallärartjänster,

med vilka är förenat ansvar för laboratorium, instrument och samlingar,

varierande mellan 100 och 400 kronor alltefter omfattning av dessa;

en ersättning av 40 kronor för föreläsningstimme, 20 kronor för övningstimme

och 35 kronor örn dagen för exkursioner och fältövningar samt slutligen

ett belopp av 5 kronor för år för varje i läroämnet deltagande studerande.

De sakkunniga ha vidare ansett nuvarande föreskrifter rörande maximering

av arvoden böra slopas, enär dessa å ena sidan i regel saknade praktisk

betydelse men å andra sidan undantagsvis kunde förhindra en med

hänsyn till vederbörandes kvalifikationer önskvärd förening av två speciallärarbefattningar.

Departementschefen har anfört följande.

För egen del är jag av den uppfattningen, att de för närvarande tillämpade

grunderna för beräkningen av arvoden åt speciallärarna icke äro tillfredsställande.

Såsom de sakkunniga framhållit, medgiva de icke en rättvis

avvägning av arvodena mellan olika speciallärartjänster. Vidare framstår

en förbättring av arvodena som erforderlig, örn en fullgod rekrytering av

dessa befattningar skall kunna ernås. Högskolorna ha ofta haft svårt att få

kvalificerade innehavare av ifrågavarande befattningar. Svårigheterna ha

varit särskilt framträdande vid Chalmers tekniska högskola, där urvalet

måste ske inom en mindre krets av personer än vid tekniska högskolan i

Stockholm. Undervisningen vid de tekniska högskolorna har förutsatts skola

i avsevärd utsträckning bestridas av ifrågavarande lärare. I alla de läro
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr Stämmen,

där professurer ej finnas inrättade, är sålunda huvudläraren i ämnet

speciallärare. Att tillförsäkra högskolorna väl meriterade speciallärare är

därför en angelägenhet av största betydelse för upprätthållandet av den tekniska

utbildningen på en hög nivå.

Med hänsyn till vad sålunda anförts bör enligt min mening frågan om

en reglering av dessa arvoden icke uppskjutas. De sakkunnigas förslag härutinnan

kan jag i princip biträda. Det synes mig sålunda lämpligt, att i enlighet

med sakkunnigförslaget ett fast grundbelopp utgår såsom ersättning

för allmänna åligganden och — i förekommande fall — för vård av laboratorium,

instrument och samlingar samt ett rörligt belopp, motsvarande en

ersättning med 5 kronor för år för varje i ämnet deltagande studerande.

Vad beträffar de föreslagna ersättningsbeloppen å 40 kronor för föreläsningstimme,

35 kronor om dagen för exkursioner och fältövningar samt 20 kronor

för övningstimme, finner jag visserligen den förordade differentieringen

lämplig, men enligt min mening lärer en tillräcklig förbättring av ifrågavarande

arvoden ernås även med något mindre förmånliga ersättningar än de

sakkunniga härvidlag förordat. Inom ecklesiastikdepartementet verkställda

överslagsberäkningar lia givit vid handen, att — såvitt gäller tekniska högskolan

i Stockholm — en ersättning av 35 kronor för föreläsningstimme,

30 kronor för dag vid exkursioner och fältövningar samt 17 kronor 50 öre

för övningstimme med tillämpning av de ersättningsgrunder i övrigt, som

förordats av de sakkunniga, kommer att medföra en genomsnittlig höjning

av nuvarande arvoden med omkring 20 procent, om härvid frånses den

mindre procentuella förhöjning av arvodesbelopp, som för närvarande kan

tillerkännas speciallärare, vilka ha speciallärartjänsten till huvudsaklig sysselsättning.

För Chalmers tekniska högskolas del skulle redan vid en ersättning

av 30 kronor för föreläsningstimme, 25 kronor för dag vid exkursioner

och fältövningar samt 15 kronor för övningstimme ökningen komma att

uppgå till i genomsnitt omkring 55 procent. Jag förordar för min del, att

nu angivna ersättningsbelopp för föreläsningar och övningar samt — i förekommande

fall — exkursioner och fältövningar läggas till grund vid arvodesberäkningen,

vilket alltså innebär fördelaktigare grunder för ersättningsberäkningen

vid tekniska högskolan i Stockholm än vid Chalmers tekniska

högskola. Främst med hänsyn till att den relativa förbättringen i genomsnitt

icke desto mindre vid bifall till vad jag sålunda förordat kommer

att bli avsevärt högre för den senare högskolans vidkommande — ett resultat,

som även på grund av de särskilt framträdande rekryteringssvårigheterna

därstädes är i hög grad önskvärt -— har jag ansett en dylik differentiering

högskolorna emellan motiverad.

Vid ett genomförande av den av mig här förordade arvodesregleringen

torde — såsom de sakkunniga förutsatt — de vid vissa speciallärartjänster

av huvudsysslekaraktär utgående procentuella arvo desförhöjningarna böra

bortfalla. A arvodena böra icke utgå rörligt tillägg, dyrtidstillägg eller kristillägg.

Ej heller böra tjänstinnehavarna åtnjuta provisoriskt lönetillägg.

Arvodesregleringen kommer i enstaka fall att medföra något lägre arvode

än det, varmed vederbörande befattning för närvarande är förenad. Jag har

ansett skäligt att — i anslutning till vad lärarkollegiet vid tekniska högskolan

i Stockholm ifrågasatt — i sådant fall låta befattningens nuvarande

innehavare bibehålla det nuvarande arvodet, dock endast i det fall, då tjänsten

är att betrakta som vederbörandes huvudsyssla. Anmärkas må i detta

sammanhang, att det för närvarande undantagsvis förekommer, att speciallärararvode

bestämts med hänsyn till att vederbörande lärare såsom bun
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2.

den av förvärvsverksamhet till ort å större avstånd från högskolan har att

företaga regelbundna resor mellan hemorten och denna, varvid arvodet sålunda

avsetts skola innefatta jämväl ersättning för med dessa resor förenade

kostnader. Det synes mig mindre lämpligt att sådan ersättning inräknas

i arvodet. Framdeles torde i stället dylika kostnader, i de sällsynta fall, där

fråga därom uppkommer, böra bestridas från vederbörande anslagspost under

omkostnadsstaten. Det torde böra ankomma å Kungl. Majit att efter

därom i varje särskilt fall gjord framställning pröva frågan om och i vad

mån ersättning för här avsedda kostnader bör utgå.

Av principiella skäl bör enligt min mening speciallärararvode även framdeles

maximeras. Med hänsyn till den av mig förordade arvodesförbättringen

ävensom till vad de sakkunniga anfört rörande betydelsen av att maximeringen

ej kommer att utgöra ett hinder för en i vissa fall önskvärd kombination

av speciallärartjänster finner jag emellertid en höjning av nuvarande

maximibelopp, 9 500 kronor, böra vidtagas. Jag förordar för egen del,

att speciallärares arvode ej må sättas högre än till 15 000 kronor. Vid förening

av flera speciallärarbefattningar eller ock av speciallärarbefattning

och befattning som biträdande lärare — en kombination som jämväl i särskilda

fall torde kunna komma att befinnas ändamålsenlig — synes mig

vidare arvode ej böra utgå med högre belopp än tillhopa lo 000 kronor.

Beträffande arvodesberäkningen för biträdande lärare

ha de sakkunniga föreslagit samma grunder som i fråga om speciallärare

med den skillnaden, att för biträdande lärare ej skulle beräknas

någon ersättning för allmänna åligganden (400 kronor), enär ifrågavarande

befattningshavare ej avsetts skola bli ledamot av avdelningskollegium,

och icke heller för vård av laboratorium, instrument och samlingar (100—

400 kronor), beträffande vilka ansvaret åtminstone tillsvidare avsetts skola

åvila vederbörande professor.

För egen del har departementschef en i princip biträtt de sakkunnigas förslag

i förevarande avseende. I likhet med lärarkollegiet vid tekniska högskolan

i Stockholm har departementschefen dock ansett, att jämväl biträdande

lärare i förekommande fall bör åtnjuta ersättning för vård av

instrument och samlingar, varför han förordat, att arvode till biträdande

lärare beräknas i överensstämmelse med vad i det föregående föreslagits

i fråga örn speciallärare med den skillnaden, att i arvodet ej inberäknas

någon ersättning för allmänna åligganden.

Arvode som biträdande lärare bör enligt departementschefen i analogi

med vad som förordats i fråga örn speciallärararvode maximeras till ett belopp

av 15 000 kronor.

Hittills har Kungl. Majit förelagt riksdagen frågan örn storleken av med

speciallärarbefattning förenat arvode i varje särskilt fall. Detta förfarande

synes departementschefen icke behöva tillämpas, därest riksdagen i enlighet

med vad här förordats fastställer enhetliga grunder för arvodesberäkningen.

Det torde sålunda enligt departementschefen framdeles böra ankomma

på Kungl. Majit att för såväl speciallärare som biträdande liirare be
Bihang

till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr S//2. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr Instämma

vederbörandes arvode med tillämpande av de för beräkningen

därav fastställda grunderna, varvid departementschefen förutsätter, att en

viss avrundning av arvodesbeloppen bör kunna vidtagas.

I fråga örn de två laboratorsbefattningarna vid tekniska

högskolan i Stockholm ha de sakkunniga — under erinran att laboratorerna

vid universiteten och karolinska institutet vore ordinarie tjänstemän

samt att 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga föreslagit en placering av

nämnda befattningshavare i lönegraden A 27 — förordat samma lönegradsplacering

för nu ifrågavarande befattningshavare. De ha därvid framhållit,

att det för laboratorieundervisningen samt vården av laboratorierna och

deras dyrbara utrustning vore angeläget att vid här avsedda tjänster binda

väl kvalificerade krafter.

Departementschefen finner för egen del starka skäl tala för en lönereglering

av ifrågavarande lärartjänster i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit

och förordar alltså, att befattningarna som laborator i kemi och fysik

vid tekniska högskolan i Stockholm från och med nästa budgetår inplaceras

i lönegraden A 27. I det följande föreslår departementschefen även inrättandet

av en befattning som laborator i fysik vid Chalmers tekniska högskola.

Vid tillsättningen av laboratorstjänsterna torde, anför departementschefen,

i analogi med vad som enligt universitetsstatuterna gäller i fråga örn

laboratorsbefattningarna vid universiteten, i tillämpliga delar böra förfaras

på sätt som är föreskrivet i fråga örn professorsbefattningar, varvid det

torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter

rörande ersättning åt vikarier å ifrågavarande befattningar i avvaktan på

deras besättande med ordinarie innehavare.

Av docentföreningarna vid de tekniska högskolorna framförda förslag

rörande lönegradsplacering av och inrättande av särskilda forskarstipendier

för docenter vid dessa lärosäten har departementschefen förklarat sig

ej beredd att nu upptaga till prövning. Departementschefen har emellertid

härvid framhållit, att — därest grunderna för docentstipendierna vid universiteten

och övriga högskolor skulle komma att ändras från och med nästa

budgetår — motsvarande ändringar torde böra vidtagas med avseende å de

tekniska högskolornas docentstipendier.

Beträffande ersättningen till assistenter (övningsassistenter)

ha de sakkunniga i syfte att underlätta rekryteringen till

nämnda tjänster för båda högskolornas del föreslagit en timersättning av

10 kronor vid arbete inom högskolan och 5 kronor vid hemarbete samt en

ersättning av 30 kronor örn dagen vid exkursioner och fältövningar.

Departementschefen har anfört följande.

För egen del är jag beredd att förorda en förbättring av assistenternas

arvoden för möjliggörande av en tillfredsställande rekrytering av ifrågavarande

lärarkrafter. Den av de sakkunniga föreslagna timersättningen torde

kunna i huvudsak godtagas. Ersättningen torde böra utgå med högst de av

de sakkunniga angivna beloppen. I vissa fall synes mig sålunda en lägre

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Statsutskottets utlåtande nr •2Jt2.

ersättning böra beräknas, exempelvis då studerande anlitas såsom assistent.

Vidare synes mig dagsersättningen vid exkursioner och fältövningar

icke böra sättas högre än till 25 kronor. Jag förordar sålunda, att vid båda

högskolorna assistentarvodena beräknas efter en ersättning av högst 10 kronor

i timmen vid arbete inom högskolan, högst 5 kronor i timmen vid hemarbete

och högst 25 kronor örn dagen vid exkursioner och fältövningar.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn lärår- och assistentpersonalen vid de

tekniska högskolorna innebär i huvudsak följande förändringar.

Tekniska högskolan i Stockholm.

Professorer. Den nuvarande professuren i tillämpad matematik

uppdelas i en professur i tillämpad matematik I och en professur i tilllämpad

matematik II. Tre nya ordinarie professurer inrättas från och med

nästa budgetår nämligen i läran om verktygsmaskiner, i uppvärmningsoeh

ventilationsteknik samt i livsmedelskemi. En personlig professur i kylteknik

inrättas från och med nämnda budgetår för professorn Sigurd

Mattias (Mats) Bäckström, varjämte den vakanta professuren i vägbyggnad

och kommunikationsteknik omregleras till en professur i enbart kommunikationsteknik.

— Departementschefen har beträffande ifrågavarande

förslag anfört följande.

En uppdelning av professuren i tillämpad matematik i en professur i tilllämpad

matematik 1 och en professur i tillämpad matematik II med den

matematiska statistiken respektive den matematiska fysiken som centralt

område tillgodoser ett gammalt önskemål från högskolans sida. Detta har

aktualiserats genom den nuvarande innehavarens av professuren i tillämpad

matematik snart förestående inträde i pensionsåldern, vilket enligt vad i

ärendet blivit upplyst inträffar med utgången av november månad 1947.

Vid min tillstyrkan av ifrågavarande förslag har jag med hänsyn till föreliggande

omständigheter förutsatt, att detsamma skall genomföras först från

och med den 1 december 1947 eller eventuellt annan tidpunkt, då den nuvarande

professuren i tillämpad matematik blir ledig. På grund av den tidsutdräkt,

varmed professorstillsättningar vanligen äro förenade, har jag

emellertid funnit lämpligt, att principbeslut härom träffas redan nu. Viii

anslagsberäkningen har jag utgått ifrån att ett bifall till vad jag här förordat

icke kommer att föranleda något ökat medelsbehov för nästa budgetår.

Önskemål om en professur i läran örn verktygsmaskiner i stället för den

nuvarande speciallärartjänsten i ämnet ha framförts av ett flertal av landets

större industriföretag på det mekaniska området. Inrättandet av en

professur i ämnet torde vara ägnat att verksamt främja en fortsatt utveckling

av den svenska verkstadsindustrien, å vars kvalitet och produktionskapacitet

stora anspråk måste ställas. Därest ifrågavarande professur kommer

till stånd, bortfaller det nuvarande arvodet å 5 800 kronor för specialläraren

i läran örn verktygsmaskiner.

Behovet av att ersätta den nuvarande speciallärarbefattningen i värmeoch

ventilationsteknik med en professur i uppvärmnings- och ventilationsteknik

har starkt framhållits av dc sakkunniga, och deras därom framförda

förslag har livligt förordats av byggnadsstyrelsen. Med hänsyn till ämnesområdets

stora betydelse ur såväl ekonomiska som hygieniska synpunkter

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 2!+2.

har även jag funnit mig böra förorda en dylik åtgärd. Vid bifall härtill bortfaller

det arvode av 2 900 kronor, som är förenat med nyssnämnda speciallärartjänst.

Beträffande professuren i livsmedelskemi, vilken förordats av såväl 1940

års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen som utredningen rörande

den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande, tillåter jag mig erinra,

att Kungl. Maj:t nyligen till främjande av forskning inom livsmedelsområdet

efter föredragning av chefen för handelsdepartementet förelagt riksdagen

förslag om inrättande av ett institut för forskning rörande konservering

och lagring av livsmedel (propositionen 1946: 140). En förutsättning

för att det sålunda planerade nya forskningsinstitutet skall kunna på tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift är, att kvalificerade arbetskrafter kunna

knytas till detsamma. För att öka möjligheterna härtill och för att tillgodose

från industrihåll framförda önskemål örn utbildning av livsmedelstekniker

har jag funnit den förstärkning av de tekniska högskolornas lärarpersonal

på livsmedelsområdet, som ett inrättande av den ifrågavarande professuren i

livsmedelskemi innebär, utgöra en ändamålsenlig åtgärd. Då denna professur

är avsedd att ersätta den nuvarande speciallärartjänsten i vattenkemi

och livsmedelskemi vid högskolan, kommer vid bifall härtill det med nämnda

tjänst förenade arvodet av 1 800 kronor att bortfalla.

Vid den av mig förordade förändringen av professuren i vägbyggnad och

kommunikationsteknik till en professur i kommunikationsteknik, en åtgärd

som även föreslagits av de sakkunniga, har förutsatts inrättandet av en ny

speciallärarbefattning för undervisningen i ämnet vägbyggnad. Härtill återkommer

jag i det följande.

De villkor, som avsetts skola gälla för den av mig tillstyrkta personliga

professuren i kylteknik för professorn Sigurd Mattias (Matts) Bäckström,

förete vissa avvikelser från de grunder, vilka tidigare vunnit tillämpning vid

inrättande av personliga professurer vid de tekniska högskolorna, såsom

ock av statskontoret anmärkts. Aktiebolaget Elektrolux har sålunda å ena

sidan åtagit sig att svara för kostnaderna för Bäckströms tjänste- och familjepension,

vilket i förhållande till tidigare fall innebär en ekonomisk fördel

för statsverket, men å andra sidan endast förpliktat sig att svara för

skillnaden mellan Bäckströms professorslön och det arvode, som Bäckström

med av honom nu eller framdeles ålagd undervisningsskyldighet skulle lia

ägt uppbära, därest han fortfarande vore speciallärare vid högskolan. Vid

övriga personliga professurer åter har vederbörande bolag utfäst sig att bestrida

samtliga med en professur förenade avlöningskostnader och professurens

inrättande har avsett ett område, som tidigare ej varit f(»reträtt. Med

hänsyn till de fördelar det måste anses innefatta för undervisningen att vid

högskolan kunna binda en lärarkraft av Bäckströms kapacitet, Ilar jag ej

funnit de i förevarande fall föreliggande avvikelserna från eljest tillämpade

principer böra föranleda till, att det gjorda erbjudandet avvisas. Jag erinrar

vidare, att detta tillika innefattar en utfästelse från nämnda företags sida,

att så länge Bäckström innehar professuren bidraga till kostnaderna för institutionen

för kylteknik med ett årligt belopp av 1 000 kronor ävensom att

Svenska turbinfabriks aktiebolaget Ljungström utfäst sig att för professurens

inrättande bidraga till laboratoriekostnaderna med ett engångsbelopp

av 10 000 kronor och ett årligt belopp av 2 000 kronor.

Riksdagens samtycke lärer böra inhämtas till professurens inrättande på

här avsedda villkor. Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Majit

att meddela närmare föreskrifter rörande sättet för bestridande av de avlöningsförmåner,

som skola tillkomma Bäckström såsom innehavare av den
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

na professur. Med avseende å den med den nuvarande speciallärartjänsten

i kylteknik förenade undervisningsskyldigheten har ingen ändring ifrågasatts

för nästa budgetår. Det för närvarande till 5 900 kronor uppgående

arvodet skulle vid den reglering av speeiallärararvodena, som jag i det föregående

förordat, komma att belöpa sig till 6 300 kronor, vilket alltså vid

bifall till förevarande förslag tills vidare kommer att utgöra statens bidrag

till avlöningskostnaderna. Jag vill härtill anmärka, att jag utgått ifrån den

innebörden av den av aktiebolaget Elektrolux gjorda utfästelsen, att detta

bidrag kommer att utgå, endast i den mån Bäckström fullgör föreskriven

undervisningsskyldighet. Vid sjukdom eller annan ledighet för Bäckström

skall bolaget sålunda ha att övertaga samtliga avlöningskostnader och förenämnda

belopp i stället anlitas till bestridande av arvode till vikarie, vilken

det därvid bör ankomma å högskolan att anskaffa. Den för statens bidrag

erforderliga medelsanvisningen torde böra beräknas under vederbörande

anslagspost till arvoden åt speciallärare m. m.

Till högskolans personalförteckning bör fogas en anmärkning av innehåll

att vid högskolan finnes en för Bäckström inrättad personlig professur i

kylteknik, som delvis bekostas av aktiebolaget Elektrolux och delvis av

statsmedel.

I övrigt föreliggande förslag angående inrättande av nya professorsbefattningar

vid högskolan, avseende ämnena fotografi, flygplanstatik och flygplanbyggnad,

elektroteknisk materiallära, kraftteknisk driftteori, pappersteknik

samt metallhyttlconst har jag ej ansett mig för närvarande kunna

tillstyrka. Ehuru enligt min mening goda skäl anförts för vissa av dessa

professurer, har jag likväl ej funnit dem vara av den angelägenhetsgraden,

att ett omedelbart inrättande av desamma synts mig påkallat.

Speciallärare. I fråga om denna personal föreslår departementschefen

uppdelning av den för närvarande vakanta speciallärartjänsten i teknisk

hygien i en dylik befattning i teknisk hygien och en i allmän hygien; en

omvandling av den nuvarande speciallärartjänsten i läran örn värmemotorer

till en speciallärarbefattning i vatten- och värmekraftteknik, en omvandling

av den nuvarande speciallärartjänsten i byggnadshygien till en

speciallärarbefattning i byggnadshygien och sanitetsteknik, en utökning av

den med speciallärartjänsterna i arkitekturens historia, i materialbehandling

med formlära och i rättskunskap förenade undervisningsskyldigheten,

en förändring av speciallärartjänsten i tillämpad stadsbyggnadsrätt till en

speciallärarbefattning i tillämpad byggnadsrätt ävensom inrättandet av nya

speciallärarbefattningar i fordonsteknik, varvsteknik samt vägbyggnad.

Härutöver har departementschefen vid ett inrättande av den förut omförmälda

professuren i livsmedelskemi ansett sig böra biträda förslaget om

inrättande av en speciallärartjänst i vattenkemi för undervisningen i detta

ämne inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Arvodena för de speciallärarbefattningar,

som beröras av de sålunda biträdda förslagen, uppskattas

av departementschefen — vid en tillämpning av de tidigare förordade

grunderna för arvodesberäkningen — för nästa budgetår till ett sammanlagt

belopp av (1 145 + 1 530 + 5 120 + 3 990 + 3 200 + 5 235 +

+ 2 830 + 2 075 + 3 490 + 4 130 + 4 305 + 1 755 —) i runt tal 39 400

kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr

Av lärarkollegiet framlagda förslag med avseende å speciallärarbefattningar

i geodesi II, allmän och kvartär geologi, svenska arkitekturens historia

samt geoteknik är departementschefen icke för närvarande beredd att

tillstyrka. Till förslaget örn en speciallärartjänst i grafostatik och hållfasthetslära

återkommer departementschefen i det följande.

Biträdande lärare. Departementschefen föreslår inrättande från

och med nästa budgetår av befattningar som biträdande lärare i följande

11 ämnen, nämligen grafostatik och hållfasthetslära (i stället för den av

lärarkollegiet äskade speciallärartjänsten i detta ämne), fysik, hållfasthetslära,

läran om maskinelement, radioteknik, järnets manufakturering, lantbruksbyggnadslära,

bostadsbyggnad, vattenkemi, mekanik samt industriell

ekonomi och organisation. Den sistnämnda befattningen förutsättes skola

avses för undervisning i arbetsstudier.

Medelsbehovet för nästa budgetår för dessa befattningar uppskattas

till ett sammanlagt belopp av (3 195 -f- 3 415 -f- 3 617 + 3 290 + 2 995 +

+ 1 180 + 1 185 + 4 270 + 1 305 + 2 870 + 1 765 =) i runt tal 29 100

kronor.

Ett bifall till förslaget om inrättande av en befattning som biträdande

lärare i hållfasthetslära innebär en utbrytning av den del av detta ämne,

som för närvarande ingår i speciallärartjänsten i läran om maskinelement II.

I anslutning härtill bör enligt departementschefen det med sistnämnda

tjänst förenade arvodet för nästa budgetår beräknas till 5 625 kronor med

iakttagande av i övrigt föreslagna grunder för arvodesberäkningen.

Med inrättandet av ytterligare tre av lärarkollegiet äskade befattningar

såsom biträdande lärare, nämligen en i fysik för undervisning i ämnet inom

högskolans samtliga avdelningar med undantag av avdelningen för väg- och

vattenbyggnad, en i trädgårdskonst samt en i industriell ekonomi och organisation,

vilken sistnämnda avsetts förenad med ett arvode av 2 100 kronor,

har departementschefen funnit böra tills vidare kunna anstå.

Docenter. Högskolans framställning om en ökning från och med

nästa budgetår av antalet docentstipendier från fyra till sex i anslutning

till de sakkunnigas förslag tillstyrkes av departementschefen. För

detta ändamål tillstyrkes en anslagshöjning med 12 000 kronor.

Tillfälliga lärare och assistenter. Vid sin uppskattning

av medelsbehovet för nästa budgetår har departementschefen funnit sig

böra räkna med en anställning av ytterligare tio förste assistenter. Vidare

beräknar departementschefen ett bifall till vad tidigare förordats beträffande

assistentersättningarna föranleda en höjning av förevarande delpost. Mot

av lärarkollegiet äskad arvodeshöjning till 4 500 kronor för den tillfällige

läraren i geodesi i samband med en utökning av dennes undervisningsskyldighet

har departementschefen ingen erinran. Arvodet avses för nästa budgetår

skola bestridas från denna delpost. I anslutning härtill och för tillgodoseende

av övriga med ifrågavarande anslagsmedel avsedda ändamål tillstyrker

departementschefen en förstärkning av medelsanvisningen för nästa

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Statsutskottets utlåtande nr 2f2.

budgetår med 140 000 kronor. Departementschefen utgår härvid ifrån att

inkomstposten avgifter från de studerande upptages till oförändrat

belopp eller 350 000 kronor. Posten rörligt tillägg föreslås i samband

härmed böra uppräknas med i runt tal 8 000 kronor.

Chalmers tekniska högskola.

Professurer. Tre nya ordinarie professurer föreslås inrättade från

och med budgetåret 1946/47, nämligen i tillämpad matematik, i vattenbyggnad

och i teoretisk kemi; inrättandet av professuren i vattenbyggnad medför

att arvodet å 3 000 kronor till en speciallärare i damm- och kajbyggnadslära

bortfaller. Vidare föreslås, likaledes från och med budgetåret 1946/47, inrättande

av en personlig professur i silikatkemi för professorn J. A. Hedvall

samt omreglering av nuvarande professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer

till en professur i förbränningsmotortelmik, varvid undervisningen

i mekanisk värmeteori avses skola ankomma på en speciallärare

i kylteknik. — Beträffande ifrågavarande förslag har departementschefen

anfört följande.

Då Chalmers tekniska instituts högre avdelning för ett tiotal år sedan

fick karaktär av teknisk högskola, ställdes i utsikt, att högskolan i fråga

om personella och materiella resurser skulle göras kvalitativt jämbördig

med tekniska högskolan i Stockholm. Som bekant har denna utvecklingsprocess,

även om den målmedvetet påbörjats, dock blivit starkt hämmad

på grund av krigsförhållandena. Även med beaktande av skillnaden i storleksordning

mellan våra två tekniska högskolor är det tydligt, att Chalmers

tekniska högskola för närvarande är relativt sämre tillgodosedd, icke

minst i fråga örn lärarkrafter, än sin systerinstitution i Stockholm. Det är

mot bakgrunden av detta faktiska läge, som de föreliggande framställningarna

om en förstärkning av lärarkrafternas antal böra bedömas.

I det föregående har jag tillstyrkt lärarkollegiets vid tekniska högskolan

i Stockholm förslag örn uppdelning i två professurer av den nuvarande

professuren i tillämpad matematik. De matematiska ämnena äro av grundläggande

betydelse för de tekniska vetenskaperna och det är givetvis av

största vikt, att de företrädas av tillräckligt antal lärostolar vid båda de

tekniska högskolorna. Jag är därför beredd att tillstyrka de sakkunnigas,

av styrelsen för Chalmers tekniska högskola nu framförda förslag om inrättande

vid sistnämnda högskola av en professur i tillämpad matematik.

Professuren torde böra inrättas från och med nästa budgetår.

Även förslaget örn inrättande från och med nästa budgetår av en professur

i vattenbyggnad anser jag mig nu böra tillstyrka. Detta förslag har

framförts av såväl de sakkunniga som högskolestyrelsen och kan nu, sedan

den nya väg- och vattenbyggnadsinstitutionen färdigställts, förverkligas.

På sätt av förslagsställarna förutsatts bör härvid speciallärartjänsten i dammoch

kajbyggnadslära (arvode 3 000 kronor) indragas.

Avdelningen för kemi och kemisk teknologi vid tekniska högskolan i

Stockholm företrädes av åtta professurer (i teoretisk kemi, organisk kemi,

oorganisk kemi, teknisk organisk kemi, teknisk oorganisk kemi, teknisk

elektrokemi, värmeteknik och maskinlära samt cellulosatcknik och träkemi)

medan motsvarande antal vid Chalmers tekniska högskola är tre (organisk

kemi, oorganisk kemi samt kemisk teknologi). Vid tekniska högskolan i

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 21+2.

Stockholm ökades från och med budgetåret 1944/45 antalet professurer inom

ifrågavarande avdelning från sex till åtta genom nyinrättande av professuren

i teknisk elektrokemi och uppdelning av professuren i kemisk teknologi

i två, den ena omfattande teknisk organisk och den andra teknisk

oorganisk kemi. Såsom motiv härför framhölls, hurusom den tekniska industrien

under de senaste decennierna genomgått en utveckling, som ställt

den i första ledet bland världens storindustrier, samt att en motsvarande

utveckling börjat göra sig gällande även inom vårt land. För att vårt lands

naturliga förutsättningar för uppkomsten av en konkurrenskraftig kemisk

storindustri skola kunna rationellt utnyttjas, fordras emellertid givetvis,

att undervisningen och forskningen inom detta område stå i nivå med utvecklingens

krav. En väsentlig förstärkning även av Chalmers tekniska högskolas

resurser i förevarande avseende ter sig mot bakgrunden av den antydda

utvecklingen i hög grad påkallad. Jag är därför beredd att tillstyrka

inrättandet från och med nästa budgetår av den ifrågasatta professuren i

teoretisk kemi.

Till övervägande föreligger även en framställning örn inrättande av en

personlig professur i silikatkemi för professorn J. T. Hedvall. Hedvall, som

är född år 1888 och sålunda uppnår pensionsåldern om 7 år, innehar för

närvarande professuren i kemisk teknologi vid ifrågavarande högskola. Den

huvudsakliga delen av sin forskningsverksamhet har han ägnat åt den s. k.

silikatkemien, vars industriella tillämpningsområden utgöras av framför allt

tegel-, keramik-, porslins- och glasfabrikationen jämte dess olika förgreningar.

Inom silikatkemien har Hedvall utfört ett banbrytande forskningsarbete,

som redan avsatt betydelsefulla praktiska resultat och som för

framtiden kan väntas få en allt vidsträcktare praktisk betydelse. Ett uttryck

härför är det erbjudande från industriellt håll om att bekosta den

ifrågasatta personliga professuren och även i övrigt ställa forskarkrafter och

penningmedel till förfogande, som nu föreligger till bedömande. Härvid har

dock förutsatts, att staten skulle bekosta utbyggandet av den kemiska institutionen.

Kostnaderna härför beräknas, såsom framgår av den i det följande

lämnade redogörelsen, till, för första utbyggnadsetappen 893 400 kronor,

varav för utrustning 210 000 kronor, och för andra utbyggnadsetappen

i enbart byggnadskostnader 381 600 kronor.

För egen del har jag kommit till den uppfattningen, att det forskningsfält,

som representeras av den s. k. silikatkemien och dess förgreningar, med hänsyn

till sin stora praktiskt-industriella betydelse förtjänar ett kraftigare

stöd från statens sida än vad som hittills kommit detsamma till del. Någon

tvekan synes dock kunna råda om, huruvida ett sådant stöd bör ske i den

form, som nu ifrågasatts, eller i annan form; jag syftar härvid närmast på

upprättandet av ett fristående forskningsinstitut av samma karaktär som

exempelvis svenska träforskningsinstitutet och svenska textilforskningsinstitutet.

Av en utredning i ämnet, som verkställts av kommittén för den

tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande (slutbetänkandet, stat. off.

utr. 1945: 40), framgår emellertid, att det icke hittills gått att samla de utslagsgivande

industrigrupperna inom det silikatkemiska området omkring

en lösning, vid vilken staten och industrien skulle samverka för drivande av

forskningsverksamhet efter samma riktlinjer som i fråga om trä- och textilforskning.

Vid sådant förhållande synas övervägande skäl tala för att den

redan befintliga silikatkemiska forskningsinstitutionen vid Chalmers tekniska

högskola utbygges på sätt ifrågasatts och att det från vissa silikatkemiska

industrier gjorda erbjudandet om samarbete och ekonomiskt stöd ac
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr %!$.

cepteras. Visserligen ernås härmed en lösning av samarbetsproblemet allenast

för den tid, professorn Hedvall kvarstår vid sin personliga professur,

men jag förutsätter, att frågan om fortsatt samarbete med den silikatkemiska

industrien även efter nämnda tidrymd skall få en tillfredsställande

lösning. Det torde böra ankomma på vederbörande högskolemyndigheter

att närmare överväga dessa spörsmål. „

Jag tillstyrker således, att för professorn Hedvall ma fran och med den 1

juli 1946 inrättas en personlig professur i silikatkemi vid ifrågavarande

högskola, varvid Hedvall i avlönings- och pensionshänseende skall vara likställd

med ordinarie professor vid högskolan, under förutsättning, att kostnaderna

för Hedvalls avlöningsförmåner bestridas av förutnämnda industrier.

Vad högskolestyrelsen anfört angående Hedvalls undervisningsskyldighet

som professor har icke givit mig anledning till erinran. Till fragan

örn anvisande av medel till utbyggnad av den silikatkemiska institutionen

och till utrustning för densamma återkommer jag i annat sammanhang.

Jag tillstyrker vidare, att professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer

omregleras till en professur i förbränningsmotorteknik. Undervisningen

i mekanisk värmeteori avses därvid skola ankomma på en speciallärare

i kylteknik. Jag återkommer härtill i det följande.

Laborator. Departementschefen föreslår inrättande från och med

nästa budgetår av en laboratorstjänst i fysik i lönegraden A 27.

Speciallärare och biträdande lärare. De av departementschefen

föreslagna förändringarna i fråga om denna personal framgå

av följande sammanställning:

Nuvarande kostnad

Beräknat

arvode enligt

av dep.chefen

bestridd av

bestridd av

förordade

grunder,

medel, av- sedda för

assistent-

speciallärare,

kronor

kronor

kronor

Speciallärare i

arkitekturens historia (ny)..............

4 500

—

--

beskrivande geometri (omreglerad).........

5 400

3 200

1 000

byggnadsekonomi- och byggnadsorganisation (ny) .

3100

—

1 500

byggnadslära (omreglerad)..............

8 700

4 800

4 000

byggnadsmateriallära (ny)..............

3 200

—

1 750

geodelisk mätningsteknik (omreglerad).......

7 100

4 500

—

jarnbyggnadslära (omreglerad) ...........

3 200

1 500

500

kylteknik (ny).....................

4 900

—

1000

livsmedels- och vattenkemi (ny)..........

4 000

—

3 000

materiallära (omreglerad)..............

5 300

1 500

—

stadsbyggnad (omreglerad)..............

6100

2 400

2 000

stadsbyggnadsrätt (ny)................

2 800

—

500

textil provningsteknik (ny) .............

2 800

—

—

vattenlednings- och avloppsteknik (omreglerad) . .

4 800

3 300

—

väebyggnadslära (omreglerad)............

6 300

2 400

—

Summa kronor

72 200

23 600

| 15 250

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr HJ+tt

Utskottet.

Beräknat

Nuvarande kostnad

arvode enligt

av dep.chefen

förordade

grunder,

bestridd av

medel, av- sedda för

speciallärare,

bestridd av

assistent- medel,

kronor

kronor

kronor

Biträdande lärare i

bostadsbyggnad (omreglerad)............

3 400

—

3 000

byggnadsakustik (ny).................

1200

—

—

byggnadsstatik och brobyggnad (omreglerad) . . .

6 100

3 000

2 750

elektronik (ny).....................

1 900

—

—

elektriska mätmetoder (ny).............

3 600

—

_

elasticitets- och hållfasthetslära (omreglerad) . , .

2 800

—

2 000

matematik (omreglerad)...............

5 500

—

4 000

mekanik (omreglerad) ................

3 400

—

3 000

modellförsöks- och propellerteknik (omreglerad) . .

varvsteknik (omreglerad)...............

3100}

1400''

3 600

—

ultrakortvågsteknik (ny)...............

1 900

—

—

Summa kronor ;

34 300

6 600

14 750

Departementschefen anför följande.

. Vid bifall till vad jag sålunda förordat och med beaktande av att en speciallärartjänst

bortfaller, därest i enlighet med vad jag tillstyrkt en professur

i vattenbyggnad inrättas, kommer Chalmers tekniska högskola att

disponera över 35 speciallärartjänster mot för närvarande 31 samt dessutom

över 11 befattningar som biträdande lärare. Kostnaderna för speciallärare

beräknar jag till i runt tal 148 000 kronor. Motsvarande kostnader för innevarande

budgetår uppgå, om från assistentmedel bestridd ersättning medräknas,

till 101 750 kronor. Kostnaderna för biträdande lärare beräknar jag,

såsom av sammanställningen framgår, till i runt tal 34 300 kronor. Jag

vill i detta sammanhang betona, att de i sammanställningen angivna arvodesbeloppen

äro endast preliminärt beräknade under hänsynstagande till av

mig tillstyrkta arvodesgrunder och följaktligen kunna tänkas bli i viss mån

jämkade i samband med arvodesbeloppens definitiva fastställande.

Tillfälliga lärare och assistenter. Departementschefen

har, under erinran om det avsevärda antal biträdande lärarbefattningar,

som han ansett böra inrättas vid högskolan, förordat en anslagshöjning till

ersättningar åt nämnda personal med 50 000 kronor till 285 000 kronor.

Departementschefen utgår från att den såsom särskilda uppbördsmedel

under avlöningsanslaget redovisade inkomstposten avgifter från de

studerande uppföres med oförändrat belopp eller 210 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag tillstyrker utskottet, att från den

1 juli 1946 inrättas dels för professorn Sigurd Mattias (Matts) Bäckström

en personlig professur i kylteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, dels

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

ock för professorn Johan Arvid Hedvall en personlig professur i silikatkemi

vid Chalmers tekniska högskola.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen i anslutning

till de sakkunnigas förslag ansett, att införandet av befattningar såsom

biträdande (adjungerade) lärare skulle utgöra en lämplig anordning för

vinnande av en avlastning av professorernas undervisningsskyldighet m. m.

Utskottet har för sin del i likhet med vissa remissinstanser icke kunnat undgå

att finna det i viss mån tveksamt, om denna helt nya anordning kan befinnas

ändamålsenlig. På sätt ingenjörsvetenskapsakademien framhållit, kan

nämligen ifrågavarande anställningsform måhända komma att användas

även i sådana fall, då en professur eljest kunde vara behövlig. Utskottet har

emellertid funnit skäl tala för att biträdande lärarbefattningar vid de tekniska

högskolorna försöksvis inrättas med de uppgifter, departementschefen

angivit. Utskottet förutsätter härvid, att anordningens lämplighet i fortsättningen

blir föremål för uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida och att,

därest erfarenheten skulle visa att systemet med biträdande lärare befinnes

mindre lämpligt för de tekniska högskolornas del, frågan om anordningens

vidmakthållande upptages till förnyat övervägande.

Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår

— föreslagit en viss differentiering beträffande arvodena till såväl speciallärare

som biträdande lärare vid de två högskolorna, innebärande en något

högre ersättning vid tekniska högskolan i Stockholm än vid Chalmers tekniska

högskola. I motionerna I: 339 och II: 519 har yrkats, att de för speciallärarna

vid tekniska högskolan i Stockholm föreslagna arvodesgrunderna

måtte tillämpas även för speciallärarna vid Chalmers tekniska högskola.

Utskottet har för sin del icke kunnat finna, att bärande skäl blivit förebragta

för att speciallärarna och biträdande lärarna vid Chalmers tekniska högskola

i avlöningshänseende skola ställas lägre än motsvarande lärarkategorier vid

tekniska högskolan i Stockholm. Enligt utskottets mening torde — icke

minst med hänsyn till svårigheterna att i Göteborg rekrytera omförmälda

tjänster med för uppgifterna väl kvalificerade personer — bär ifrågavarande

arvoden vid de två tekniska högskolorna böra utgå enligt samma grunder.

På grund härav tillstyrker utskottet, i anslutning till vad i motionerna I: 339

och II: 519 yrkats, att den i avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola

upptagna delposten till arvoden åt speciallärare och biträdande lärare höjes

från 182 500 kronor med 26 000 kronor till 208 500 kronor.

Departementschefen har icke funnit sig beredd att nu till prövning upptaga

de förslag rörande inrättandet av särskilda forskarstipendier för docenter

vid de tekniska högskolorna, som framförts av docentföreningarna vid

dessa högskolor. Utskottet vill för sin del framhålla betydelsen av att dylika

stipendier inrättas vid högskolorna, varför utskottet förutsätter, att denna

fråga göres till föremål för allvarligt övervägande från Kungl. Maj:ts sida.

Vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt föreslagit har utskottet

ansett sig böra biträda.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

Viss biträdespersonal.

Kungl. Maj:ts förslag i fråga om kansli- och kontorspersonalen

vid de tekniska högskolorna innebär följande.

Tekniska högskolan i Stockholm.

1) Den nuvarande kontoristbefattningen å kamrerarkontoret i lönegraden

A 9 förändras till en kassörstjänst i lönegraden All;

2) Den nuvarande kanslibiträdesbefattningen å kansliet i lönegraden A 7

förändras till en kansliskrivartjänst i lönegraden All, varvid till ifrågavarande

kanslibiträde nu utgående årsarvode å 600 kronor bortfaller;

3) De båda nuvarande kanslibiträdesbefattningarna å kansliet i lönegraden

Eo 7 förändras till kontoristbefattningar i lönegraden Eo 9;

4) En av de båda kontorsbiträdesbefattningarna å kansliet i lönegraden

Eo 4 överföres å ordinarie stat i lönegraden A 4;

5) En ny befattning å skrivcentralen i lönegraden Ex 7 inrättas;

6) En befattning i lönegraden Ex 4 å skrivcentralen utbytes mot en kontorsbiträdestjänst

i lönegraden Eo 4;

7) 5 000 kronor anvisas till extra arbetskraft.

Chalmers tekniska högskola.

1) Den nuvarande kanslibiträdesbefattningen i lönegraden A 7 förändras

till en kontoristbefattning i lönegraden A 9;

2) Den med registratorsgöromål och arbete som sekreterare åt rektor förenade

kontorsbiträdesbefattningen i lönegraden Eo 4 förändras till en kanslibiträdesbefattning

i lönegraden Eo 7;

3) En biträdesbefattning i lönegraden Ex 4 utbytes mot en kontorsbiträdesbefattning

i lönegraden Eo 4;

4) Två nya skrivbiträdesbefattningar inrättas varjämte de tre nu i lönegraden

Ex 2 uppförda skrivbiträdesbefattningarnas löneställning förbättras.

Vid anslagsberäkningen utgår departementschefen från en placering av dessa

fem befattningshavare i lönegraden Ex 4;

5) 1 500 kronor anvisas till extra arbetshjälp.

Kungl. Maj:t har beträffande institutionsvaktmästare m.m.

föreslagit följande.

Vid tekniska högskolan i Stockholm inrättas fyra nya institutionsvaktmästarbefattningar

(avsedda för envar av institutionerna för elektrisk anläggningsteknik,

elektroteknik, järnets bearbetning och behandling samt

brobyggnad), varav två placeras i lönegraden Eo 9 och två i lönegraden Ex 7.

Vid Chalmers tekniska högskola inrättas ytterligare en institutionsvaktmästarbefattning

vid avdelningen för elektroteknik ävensom en befattning

som glasblåsare och glastekniker (institutionsvaktmästare) vid institutionen

för teleteknik och elektroteknik, båda befattningarna placeras i lönegraden

Eo 7.

Ett av tekniska högskolan i Stockholm framlagt förslag om en placering

av samtliga institutionsvaktmästare vid högskolan i 9 lönegraden har departementschefen

avstyrkt under erinran, att statsmakterna så nyligen som vid

1945 års riksdag tagit ställning till denna fråga.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr ?J$.

En av lärarkollegiet vid nämnda högskola gjord framställning om en medelsanvisning

för nästa budgetår av 25 000 kronor till anställande av laboratoriebiträden

har departementschefen ej heller funnit sig kunna biträda.

— I motionen 1: 3//J har hemställts, att lärarkollegiets ifrågavarande förslag

måtte bifallas. Ett avslag å kollegiets framställning skulle enligt motionären

vara synnerligen beklagligt såväl ur undervisnings- som framför allt ur forskningssynpunkt,

enär de arbeten, som med fördel skulle kunna utföras av

dylika laboratoriebiträden, nu måste i stor utsträckning utföras av förste

assistenterna, varigenom dessa belastas av okvalificerade arbetsuppgifter till

uppenbart förfång för sådana högre kvalificerade uppgifter, för vilkas utförande

de äro avsedda. Med hänsyn till att ej mindre än 17 olika institutioner

vid högskolan anmält behov av laboratoriebiträden anser motionären

det äskade anslaget av 25 000 kronor vara ytterst försiktigt tilltaget, varför

med hänsyn även till det trängande behovet något skäl att ej bifalla detsamma

icke torde föreligga.

Beträffande viss personal i övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag

följande.

Tekniska högskolan i Stockholm.

1) Förste vaktmästaren i lönegraden A 7 och den huvudsakligen å högskolans

lokaler vid Drottninggatan tjänstgörande vaktmästaren i lönegraden

A 5 erhålla benämningen förste expeditionsvakt respektive expeditionsvakt;

2) Den å högskolans post- och godsexpedition tjänstgörande vaktmästaren

i lönegraden A 5 uppflyttas till lönegraden A 7 under benämningen förste

expeditionsvakt, varjämte 1 000 kronor anvisas för tillfällig arbetshjälp a

nämnda expedition; . ,

3) Den nuvarande befattningen såsom gårdskarl och parkvakt (arvode

4 800 kronor) förändras till en befattning som gårdskarl, tillika parkskötare, i

lönegraden Eo 6. Därest den nuvarande gårdskarlen erhåller denna tjänst,

bör vederbörandes inplacering i löneklass ske med beaktande av storleken

av det nu utgående arvodet. Då kostnaderna för ifrågavarande göromål för

närvarande bestridas fran anslagsposten till expenser, föranleder ett bifall

till förslaget en minskning av nämnda post med i runt tal 4 800 kronor.

4) De nu i lönegraden Eo 1 uppförda båda telefonistbefattningarna uppflyttas

till lönegraden Eo 2.

I fråga om portvaktstjiinsterna vid högskolan har departementschefen

anfört följande.

Enligt vad jag inhämtat från högskolans rektorsämbete komma av de

fyra portvaktstjänsterna vid högskolan — envar förenad med ett arvode

av 1 700 kronor förutom förmånen av fri bostad samt fri uppvärmning och

belysning — de två vid högskolans byggnader vid Valhallavägen att indragas

från och med nästa budgetår. Detta föranleder en minskning av

icke-ordinarie posten med 3 400 kronor. De två portvaktsbefattmngarna

vid högskolans till Drottninggatan förlagda byggnader komma emellertid

tillsvidare att bibehållas. I likhet med riksr åken skaps verket anser jag dessa

befattningshavare i överensstämmelse med inom statsförvaltningen i a 11- mänhet tillämpade grunder böra erlägga ersättning för omförmälda förmå
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

46 Statsutskottets utlåtande nr 21$.

ner. Härvid förutsätter jag, att en motsvarande höjning av arvodesbeloppen

vidtages. I enlighet härmed har jag funnit mig böra vid anslagsberäkningen

utgå från en sammanlagd arvodeshöjning för ifrågavarande befattningshavare

med 800 kronor.

Chalmers tekniska högskola.

Högskolestyrelsen har hemställt om inrättande av en befattning som

gårdskarl i lönegraden Eo7. Departementschefen har anfört att — enligt vad

i ärendet blivit upplyst — de göromål, för vilka denna tjänst avsetts, komme

att i huvudsak utföras genom byggnadsstyrelsens försorg. Vid sådant förhållande

förefinnes enligt departementschefen icke något behov av ifrågavarande

befattningshavare. Vissa bestyr, som tänkts skola åvila denne, såsom

sophämtning vid de olika institutionerna och vakthållning, kvarstå

emellertid för högskolans del. Med hänsyn härtill har departementschefen

funnit sig böra förorda en medelsanvisning av 2 000 kronor till extra arbetshjälp

för ombesörjandet av dylika uppgifter.

I anslutning till vad som förordats beträffande motsvarande befattningshavare

vid tekniska högskolan i Stockholm föreslår departementschefen, att

tjänstebenämningen »förste vaktmästare» ändras till »förste expeditionsvakt».

Utskottet biträder vad departementschefen under förevarande avsnitt

föreslagit.

I motionen I: 340 har gjorts framställning om en medelsanvisning av

25 000 kronor för anställande av laboratoriebiträden vid tekniska högskolan

i Stockholm. Utskottet har icke funnit sig böra tillstyrka bifall till detta

förslag. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Maj:t har sin uppmärksamhet

riktad på ifrågavarande spörsmål och, därest erfarenheten giver vid

handen att behov av dylika biträden föreligger, vidtager åtgärder i syfte

att tillgodose detta behov. Med vad sålunda anförts torde motionen I: 340

— såvitt nu är i fråga — få anses besvarad.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att de två port vaktstjänster, som

komma att bibehållas vid tekniska högskolan i Stockholm, skola få sina

avlöningsförmåner på så sätt reglerade, att förmånen av fri bostad samt fri

uppvärmning och belysning ersättas av en motsvarande höjning av de till

vederbörande utgående arvodesbeloppen. Utskottet utgår ifrån, att denna

anordning icke kommer att medföra någon minskning av den ersättning

ifrågavarande anställningshavare nu åtnjuta från högskolan.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2j!it.

47

Den tekniska bibliotekstjänsten.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen saint utredningen

rörande den tekniskt vetenskapliga forskningens ordnande -— i det

följande benämnda biblioteksutredningen — framlade den 5 april 1944 gemensamt

ett betänkande med förslag till åtgärder för främjande av litteraturtjänsten

inom de tekniska fackområdena (stat. off. utr. 1944: 17).

Detta förslag innebär i huvuddrag följande.

Biblioteksutredningen har ansett sig kunna konstatera, att de tekniska

högskolornas bibliotek icke för närvarande ha möjlighet att fylla de krav,

som nu ställas på dem, eller de ökade krav, som den tekniska undervisningens

utökning och fortgående differentiering samt forskningens utvidgning

och framåtskridande kunna väntas medföra.

En första förutsättning för en effektiv litteraturtjänst är enligt utredningens

uppfattning väl utrustade bibliotekscentraler. Såsom dylika centraler

och såsom centra för den tekniska litteraturtjänsten i landet böra

enligt utredningens mening de tekniska högskolornas bibliotek fungera.

Biblioteksutredningen har därför föreslagit, att dessa bibliotek skola med

bibehållande av karaktären av bibliotek för respektive högskolor utvecklas

till centraler för den allmänna tekniska litteraturtjänsten i landet och att

de i princip skola jämställas med de båda universitetsbiblioteken, ehuru

med personal och utrustning avpassade efter de tekniska högskolornas i

jämförelse med universiteten mindre omfattning. De båda högskolebiblioteken

böra enligt utredningens mening inbördes vara jämställda, ehuru

med den kvantitativa skillnad som betingas av respektive högskolas olikhet

i storlek och skillnad i verksamhetsuppgifter.

En för den tekniska forskningen mycket betydelsefull del av litteraturtjänsten

bedrives dels i form av referattjänst, innebärande granskning samt

fortlöpande referering och registrering av facklitteraturen, och dels i form

av referens- eller hänvisningstjänst, varigenom forskarna hänvisas till eller

tillhandahållas de resultat, som vunnits genom referattjänsten. Vid sidan

av själva anskaffandet och tillhandahållandet av de litterära dokumenten

skulle enligt biblioteksutredningens förslag referenstjänsten bli de tekniska

högskolebibliotekens huvuduppgift. Referattjänsten åter borde bedrivas av

fackmän inom olika kunskapsområden, varvid de tekniska högskolornas

bibliotek i första hand borde utnyttjas som samlings- och distributionscentraler

för referatmaterialet.

Biblioteksutredningen har vidare funnit angeläget att — i avvaktan

på att frågan örn ett allmänt svenskt biblioteksråd avgöres — ett kontaktorgan

skapas, vilket kunde tjäna till att upprätthålla en fortlöpande förbindelse

i den tekniska litteraturtjänstens intresse mellan högskolebiblioteken,

den tekniska undervisningen, den tekniska forskningen, näringslivet

och de större vetenskapliga biblioteken m. fl. För detta ändamål har utredningen

föreslagit inrättande av ett statens tekniska biblioteksråd, bestående

av 18 ledamöter, vars huvudsakliga uppgifter skulle vara att följa

litteraturtjänstens allmänna utveckling och tillse att biblioteksverksamheten

hålles på hög nivå, att tjänstgöra som en förmedlande och rådgivande

institution, att arbeta för åstadkommande av en allmän teknisk referatoeh

referenstjänst samt att utgöra remissinstans för frågor rörande den

tekniska litteraturtjänsten.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 21^2.

En grundläggande förutsättning för att de tekniska högskolornas bibliotek

skola kunna fylla de fordringar, som komma att ställas på dem i egenskap

av centrala institutioner för litteraturtjänsten inom teknikens område

är enligt utredningen, att de, jämte erforderligt bok- och tidskriftsbestånd,

utrustas med tillräcklig och kvalificerad personal. Med utgångspunkt härifrån

har utredningen, som funnit bibliotekens nuvarande personalbestånd

alldeles otillräckligt, ansett sig böra föreslå en synnerligen omfattande, successiv

utbyggnad av personalorganisationen under ett fatal budgetår.

Departementschefen har inledningsvis anfört följande.

De myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig över biblioteksutredningens

betänkande, ha i stort sett varit eniga om behovet av en

väsentlig förbättring av den tekniska bibliotekstjänsten. Jag delar för egen

del denna uppfattning.

Mot utredningens förslag att de båda tekniska högskolornas bibliotek

skola, med bibehållande av karaktären av bibliotek för respektive högskola,

utvecklas till centralbibliotek för den tekniska litteraturtjönsten ha erinringar

endast framställts från två håll. Sålunda har statskontoret — under

erinran om ett tidigare förslag till inrättande av endast ett dylikt bibliotek

-—- ifrågasatt riktigheten av en principlösning enligt biblioteksutredningens

förslag, medan tekniska litteratursällskapet närmast förordat, att

tekniska högskolans i Stockholm bibliotek skulle göras till en i förhållande

till högskolan självständig institution.

För egen del är jag icke beredd att förorda ett så långt gående förslag

som det av tekniska litteratursällskapet framlagda. Såsom jag förut framhållit

ha de tekniska högskolornas bibliotek så småningom kommit att

fungera såsom tekniska centralbibliotek, vilka betjäna icke blott den tekniska

undervisningen och den vid de tekniska högskolorna bedrivna forskningen

utan även den tekniska forskningen utanför dessa högskolor. Ur

denna synpunkt synes utredningens nu förevarande förslag icke innebära

något principiellt nytt. Detta synes i sak endast innebära, att de tekniska

högskolornas bibliotek skola göras bättre rustade att möta de växande krav,

som ställas på dem såsom centraler för den tekniska litteraturtjänsten.

Övertygande skäl ha enligt min mening anförts härför.

Med avseende å biblioteksutredningens förslag om inrättande av ett

statligt tekniskt biblioteksråd ha vid remissbehandlingen icke oväsentliga

meningsskiljaktigheter gjort sig gällande. Statskontoret, universitetskanslern

och överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund ha sålunda i

likhet med de båda sakkunnigutredningarnas ordförande ansett, att frågan

örn ett biblioteksråd borde lösas i ett sammanhang för biblioteksväsendet i

dess helhet. I den mån som förslaget om inrättande av ett tekniskt biblioteksråd

vunnit anslutning, ha åsikterna gått i sär i fråga om dess organisation,

sammansättning och arbetsuppgifter. Särskilt har kritik därvid riktats

— enligt min mening icke utan fog — mot den vidlyftighet, som rådet enligt

förslaget skulle erhålla.

En av rådets huvuduppgifter skulle enligt biblioteksutredningens förslag

vara att arbeta för åstadkommande av en allmän teknisk referat- och referenstjänst

ävensom för den tekniska dokumentationstjänstens utveckling

jämväl i övrigt. Enligt vad ingenjörsvetenskapsakademien framhållit kan

det år 1936 stiftade tekniska litteratursällskapet, vilket på sitt program

har bland annat frågan örn upprättande av en central för referat- och referenstjänst

för teknisk litteratur, efter skedd omorganisation och förstärkning

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Statsutskottets utlåtande nr 21+%.

beräknas få sådana resurser, att det kan bli ett slagkraftigt organ för sina

syften. Med hänsyn härtill och till vad eljest vid remissbehandlingen förekommit

är jag icke nu beredd att biträda biblioteksutredningens förslag i

denna del utan förordar, att frågan örn inrättande av ett officiellt tekniskt

biblioteksråd ställes på framtiden.

Kungl. Maj:ts förslag till personalorganisation för de tekniska högskolornas

bibliotek framgår av efterföljande sammanställningar, i vilka till jämförelse

jämväl upptagits nuvarande personalorganisation.

Tekniska högskolan i Stockholm.

Nuvarande personalorganisation

Föreslagen personalorganisation

Befattning.

Lönegrad.

Befattning.

Lönegrad.

. A 24

A 28

2 andre bibliotekarier.......

. Eo 21

1 förste bibliotekarie......

A 26

1 amanuens.............

. Eo 18

2 bibliotekarier.........

A 23

1 , ............

. Eo 16

1 bibliotekarie..........

Eo 23

1 » ............

. Ex 17

3 amanuenser (bibliotekarier). .

Ex 17-Eo 20

1 biblioteksassistent (halvtid) . .

. Eo 11

1 biblioteksassistent.......

A 11

2 kanslibiträden.........

. Eo 7

1 n .......

Eo 11

1 kontorsbiträde..........

. Eo 4

2 kanslibiträden.........

A 7

1 vaktmästare...........

. A 5

1 kanslibiträde..........

Eo 7

1 » ...........

. Eo 5

1 kontorsbiträde.........

A 4

1 tamburvakt...........

. Ex 1

1 » .........

Eo 4

Extra arbetshjälp för cirka 6 900 kr.

1 > .........

Ex 4

1 förste expeditionsvakt ....

A 7

1 expeditionsvakt........

Eo 6

1 garderobsvakt.........

Extra arbetshjälp för 9 000 kr.

Ex 1

Chalmers tekniska högskola.

Nuvarande personalorganisation

Föreslagen personalorganisation

Befattning.

Lönegrad.

Befattning.

Lönegrad.

1 bibliotekarie..........

. . A 24

1 överbibliotekarie .......

A 28

1 andre bibliotekarie.......

. . Eo 21

1 förste bibliotekarie......

A 26

1 amanuens (halvtid)......

. . Eo 16

1 bibliotekarie..........

A 23

1 kontorsbiträde.........

. . Eo 5

i » ..........

Eo 23

1 » .........

. . Eo 4

1 amanuens (bibliotekarie) . . .

. Ex 17-Eo 20

1 vaktmästare..........

. . Eo 6

1 biblioteksassistent.......

Eo 11

Extra arbetshjälp för 6 000 kr.

1 kanslibiträde..........

A 7

Ett biträde, avlönat med assistentmedel.

1 » ..........

Eo 7

1 kontorsbiträde.........

Eo 4

1 förste expeditionsvakt ....

A 7

1 expeditionsvakt........

Eo 6

Extra arbetshjälp för 5 000 kr.

Departementschefen har beträffande ifrågavarande förslag anfört följande.

Enligt biblioteksutredningens förslag skulle vartdera biblioteket ställas

under ledning av en överbibliotekarie i lönegraden A 30 eller med den löne
Bihang

till riksdagens protokoll 101^6. 6 sami. Nr 21^2. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 2J+2.

ställning, som för närvarande tillkommer överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken

och jämväl överbibliotekarien vid riksdagens bibliotek.

Särskilt den omständigheten att överbibliotekarien vid riksdagens bibliotek

är placerad i lönegraden A 30 torde icke utan fog kunna åberopas till stöd

för en motsvarande placering i lönegrad av ehefbibliotekariebefattningarna

vid de tekniska högskolornas bibliotek. Med beaktande av att dessa befattningar

så sent som från och med budgetåret 1942/43 uppflyttats till lönegraden

A 24, vid tekniska högskolan i Stockholm från lönegraden A 22 och

vid Chalmers tekniska högskola från lönegraden Eo 21, Ilar jag emellertid

ansett mig böra stanna vid att nu förorda, att befattningarna i fråga inplaceras

i lönegraden A 28.

Jag förutsätter, att innehavaren av den nuvarande befattningen såsom

bibliotekarie i lönegraden A 24 vid Chalmers tekniska högskola erhåller den

nya befattningen såsom överbibliotekarie i lönegraden A 28 vid samma högskola.

Då innehavaren av den till tekniska högskolans i Stockholm bibliotek

knutna befattningen såsom bibliotekarie i lönegraden A 24 redan vid utgången

av juli månad innevarande år inträder i pensionsåldern, torde denna

befattning böra föras å övergångsstat, varvid den nya befattningen i lönegraden

A 28 icke bör få tillsättas, förrän den å övergångsstat förda befattningen

blivit ledig.

Enligt biblioteksutredningens förslag skulle vid vartdera biblioteket finnas

två förste bibliotekarier. Dessa skulle fungera såsom chefer, en för den

inre och en för den yttre tjänsten. Då överbibliotekarien själv torde kunna

utöva den omedelbara ledningen av den inre tjänsten, har jag inskränkt mig

till att föreslå inrättande av endast en förste bibliotekariebefattning vid

vartdera biblioteket.

För säkrande av en tillfredsställande rekrytering av de föreslagna förste

bibliotekariebefattningarna, respektive bibliotekariebefattningarna har jag

ansett mig böra förorda, att desamma — i anslutning till biblioteksutredningens

förslag och i överensstämmelse med 1945 års riksdags beslut i fråga

örn löneställningen för motsvarande befattningshavare vid kungl, biblioteket,

universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek — inplaceras i 26, respektive

23 lönegraden.

Den av 1944 års riksdag beslutade befordringsgången för amanuenser vid

de s. k. lärda verken torde böra tillämpas jämväl beträffande amanuenspersonalen

vid de tekniska högskolornas bibliotek. Denna befordringsgång

upptager ett första år med pro vår stjänstgöring och — efter amanuensantagning

— anställning i lönegraden Ex 17, därefter tre års anställning i

lönegraden Eo 18 och slutligen uppflyttning i lönegraden Eo 20 under benämningen

bibliotekarie, arkivarie, antikvarie, respektive intendent. Såsom

villkor för tjänstemannens uppflyttning till lönegraden Eo 20 gäller

som regel, att vederbörande avlagt filosofie licentiatexamen. För att möjliggöra

rekrytering av tekniskt utbildade personer till ifrågavarande bibliotek,

vilket synes önskvärt, torde väl vitsordad, fullständig avgångsexamen

vid någon av de tekniska högskolorna böra få jämställas med filosofie licentiatexamen

för vederbörandes uppflyttning till lönegraden Eo 20.

Tjänstebenämningarna för biträdes- och vaktmästarpersonal torde böra

ansluta sig till dem som fastställts att gälla för motsvarande personal vid

kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken. I detta sammanhang vill jag

framhålla, att jag utgått från att innehavaren av den nuvarande befattningen

såsom vaktmästare i lönegraden A 5 vid tekniska högskolans i Stockholm

bibliotek erhåller den nya befattningen såsom förste expeditionsvakt i lönegraden

A 7 vid samma högskolas bibliotek.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Ulfö. 51

Vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek äro nu anställda en bokbindare,

tillika handförgyllare, som avlönas med medel ur högskolans anslag

till bokinköp och bokbindning, och en apparatskötare för reproduktionsverksamheten,

vilken avlönas ur reproduktionsverksamhetens inkomstmedel.

Biblioteksutredningen har ansett, att dessa befattningshavare alltjämt

borde avlönas efter hittillsvarande principer. I avsaknad av närmare

utredning är jag icke nu beredd att taga ställning till den av civilförvaltningens

personalförbunds avdelning 2 väckta frågan örn dessa befattningshavares

inplacering å löneplan.

De av mig förordade anslagsmedlen till extra arbetshjälp torde främst

böra disponeras för en utökning av tiden för bibliotekens öppethållande.

I motionen I: 340 har anförts bland annat följande.

Den vaktmästarpersonal, som hittills stått till bibliotekets förfogande

och kan anses motsvara nära tre heltidstjänster, har redan med nuvarande

verksamhet, då enbart för den yttre bibliotekstjänsten behovet av två ständigt

i arbete varande vaktmästare gjort sig synnerligen kraftigt gällande,

visat sig ytterst otillräcklig. För de lånesökande har bristen på vaktmästarhjälp

varit synnerligen kännbar och medfört stor tidsutdräkt. Ordningen i

läsesalarna liksom i bokmagasinen har icke kunnat tillfredsställande upprätthållas.

Då förste biblioteksvaktmästarens speciella göromål äro av den

art och omfattning, att hans hjälp icke kan påräknas för vaktmästargöromålen

vid låneexpeditionen eller för tillväxtens uppställning, har behovet

av en ökning av antalet fast anställda vaktmästare redan nu kraftigt gjort

sig gällande. Med den ökning av personalen i övrigt vid biblioteket, som

Kungl. Majit föreslagit, och ökningen av anslagen för bokinköp och bokbindning

samt nya bytesobjekt, som nu ställts till bibliotekets förfogande,

är en ytterligare accentuerad utveckling av biblioteksverksamheten att

emotse då det gäller såväl bibliotekets användning som tillväxten. Summan

av expeditionslånen har ju stigit från 36 600 1939/40 till 80 000 1944/45,

och i samband med omorganisationen och det ökade öppethållandet kan

frekvensen väntas öka i en omfattning, som ytterligare framhäver behovet

av flera fast anställda vaktmästare. För att möjliggöra den även av Kungl.

Majit förordade utsträckningen av tiden för bibliotekets öppethållande

måste därför anslagen till högskolan ökas.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

föreslagit med avseende å organisationen av de tekniska högskolornas bibliotek

och vad därmed står i samband.

Utskottet har icke funnit sig berett att i anledning av motionen I: 340

tillstyrka anvisande av medel för ökning av vaktmästarpersonalen vid tekniska

högskolans i Stockholm bibliotek. Utskottet förutsätter dock, att Kungl.

Majit har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och, därest förhållandena

därtill giva anledning, vidtager åtgärder i syfte att tillgodose behovet

av erforderlig personalförstärkning. Med vad sålunda anförts torde motionen

1:340 i nu förevarande del få anses besvarad.

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 2J+2.

Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i

Stockholm: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 435 000 kronor.

Kungl. Majit har föreslagit, att anslaget höjes med 330 000 kronor till

1 765 000 kronor.

Ett bifall till Kungl. Majrts förslag innebär följande.

1) Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

höjes till en början med i runt tal 53 000 kronor, motsvarande grundlön

vid dels tre nya professurer i läran om verktygsmaskiner, i uppvärmnings-

och ventilationsteknik samt i livsmedelskemi, dels ock två laboratorsbefattningar

i lönegraden A 27. Den förordade lönegradsuppflyttningen

av sekreterar- och kamrerarbefattningarna föranleder en ökning av anslagsposten

med 300 kronor. I anslutning till Kungl. Maj:ts ställningstagande

beträffande biträdespersonalen å kansliet och kamrerarkontoret

ökas anslagsposten med ytterligare 4 700 kronor. Ett bifall till förslaget

rörande bibliotekspersonalens organisation ävensom den förordade lönegradsuppflyttningen

av en befattning för högskolans post- och godsexpedition

föranleder en höjning av denna anslagspost med sammanlagt i runt tal

41 100 kronor. Anslagsposten uppföres alltså med sammanlagt 796 000

kronor, innebärande en ökning med 99 100 kronor.

2) Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit uppdelas å en post

avseende arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, vilken synes böra uppföras med förslagsvis angivet belopp, samt

en post avseende övriga arvoden och särskilda ersättningar.

Den förra delposten beräknas för nästa budgetår till sammanlagt

274 500 kronor. Departementschefen har härvid förutsatt, att de båda

nuvarande speciallärarna i jordbrukspiga med jordbruksekonomi samt i

matematik I och II, vilka innehava vederbörande befattning såsom huvudsaklig

sysselsättning och vid den av departementschefen förordade arvodesregleringen

eljest komme att vidkännas en arvodesminskning, skola äga

att såsom personligt arvodestillägg uppbära skillnaden mellan nu utgående

arvode, inräknat procentuell förhöjning för heltidssyssla, och det med vederbörande

befattning efter arvodesregleringen förenade normalarvodet. De

med den senare delposten avsedda utgifterna ha för innevarande budgetår

beräknats till 28 500 kronor. Tillkomsten av två nya docentstipendier föranleder

en ökning av medelsbehovet med 12 000 kronor. Posten upptages

sålunda för nästa budgetår till ett belopp av 40 500 kronor. Därest grunderna

för docentstipendierna vid universiteten och övriga högskolor skulle

ändras från och med nästa budgetår, böra motsvarande ändringar vidtagas

med avseende å de tekniska högskolornas docenstipendier. Härvid torde

ifrågavarande delpost få överskridas med för ändamålet erforderligt belopp.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, uppföres i enlighet härmed för nästa budgetår med sammanlagt

315 000 kronor, vilket innebär en ökning med 58 700 kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande nr 21^2.

3) Delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare

och assistenter förstärkes för nästa budgetår med 140 000 kronor

till 675 000 kronor. Såvitt gäller delposten till avlöningar åt a - nan icke-ordinarie personal vid högskolan föranleder

Kungl. Maj:ts ståndpunktstagande med avseende å personalorganisationen

vid högskolans bibliotek en minskning därav med i runt tal 8 500

kronor. En ytterligare minskning av omkring 800 kronor föranledes vidare

av ställningstagandet med avseende å kansli- och kontorspersonalen vid

högskolan. Å andra sidan medför ett bifall till vad som förordats rörande

övrig biträdespersonal en ökning av denna delpost med i runt tal 15 800

kronor. Med hänsyn till beräknade löneklassförändringar höjes posten med

ytterligare 1 300 kronor. Ifrågavarande delpost uppföres sålunda för nästa

budgetår med 161 000 kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal uppföres alltså i sin helhet med 836 000 kronor innebärande

en höjning med 147 800 kronor.

4) Anslagsposten till rörligt tillägg uppräknas med 24 400 kronor

till 168 000 kronor.

5) Den under särskilda uppbördsmedel uppförda posten

avgifter från de studerande uppföres med oförändrat belopp, 350 000

kronor.

2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader.

Detta anslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 485 000

kronor, skall enligt Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår höjas med

42 400 kronor till 527 400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär följande:

1) höjning av anslagsposten till sjukvård m. m. med 2 000 kronor till

7 000 kronor;

2) höjning av anslagsposten till reseersättningar med 4 000 kronor till

20 000 kronor;

3) höjning av anslagsmedlen till bränsle m. m. med 40 000 kronor till

320 000 kronor;

4) höjning av anslagsmedlen till övriga expenser med 10 000 kronor till

169 500 kronor, varav för biblioteket 5 500 kronor och för högskolan i övrigt

164 000 kronor;

5) anslagsposten till övriga utgifter sänkes med 13 000 kronor till 36 900

kronor, innebärande, å ena sidan, en minskning med 24 000 kronor, avseende

vissa utgifter av engångsnatur, samt, å andra sidan, en höjning med dels

9 000 kronor till anskaffande av kontorsmaskiner för biblioteket samt för

komplettering av dess bokbinderi-, tryckeri- och reproduktionsutrustning,

dels ock 1 400 kronor till bestridande av kostnaderna för anordnande av

anlagsprov i samband med intagningen av studerande vid högskolan höstterminen

1946.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2.

3. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 800 000 kronor, disponeras

jämlikt av Kungl. Maj:t genom beslut den 29 juni 1945 meddelade

föreskrifter (statsliggaren sid. 582 f.) sålunda:

Samlingar och laborationer .......................... kronor 425 000

Tekniska licentiatarbeten ............................ » 20 000

Nyanskaffning av apparater m. m..................... » 316 000

Fotogrammetrisk utrustning .................. » 39 000

Summa kronor 800 000.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ifrågavarande anslag för nästa budgetår

höjes till 1 100 000 kronor, att fördelas sålunda:

Samlingar och laborationer ........................ kronor 500 000

Tekniska licentiatarbeten .......................... » 20 000

Nyanskaffning av apparater m. m.................... » 580 000

Summa kronor 1 100 000.

4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag har under de senaste åren utgått med följande belopp:

1935/36 ............................ kronor 33 000

1936/37 ............................ » 33 500

1937/42 ............................ » 35 000

1942/45 ............................ » 40 000

1945/46 ............................ » 76 000.

Högskolans lärarkollegium erinrar, att av det för innevarande budgetår

anvisade anslaget å 76 000 kronor 40 000 kronor äro avsedda till bestridande

av löpande utgifter, under det att återstoden, 36 000 kronor, utgör ett engångsanslag

till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur. Kollegiet har —

under åberopande av biblioteksutredningens förslag — för nästa budgetår

äskat en medelsanvisning av 60 000 kronor till löpande utgifter, vilket innebär

en höjning med 20 000 kronor.

Biblioteksutredningen, som för budgetåret 1945/46 föreslagit ett anslag

av 50 000 kronor till löpande utgifter, har ansett, att anslaget till detta

ändamål därefter borde successivt ökas från 60 000 kronor budgetåret

1946/47 till 90 000 kronor budgetåret 1951/52.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

En rikhaltig tillgång till framför allt aktuell litteratur angående den tekniska

forskningen är av den största betydelse för de tekniska högskolornas

verksamhet och för vårt näringsliv, för vilket den i högskolornas bibliotek

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21^2. 55

samlade tekniska litteraturen redan nu i betydande omfattning utnyttjas. Av

särskilt värde synes vara, att högskolornas bibliotek tillhandahålla ett rikhaltigt

tekniskt tidskriftsmateriel. För att möjliggöra detta och för att högskolebiblioteken

jämväl i övrigt skola kunna fylla sin uppgift såsom tekniska

centralbibliotek finner jag det ofrånkomligt, att anslagsmedlen till löpande

utgifter för bokinköp och bokbindning höjas väsentligt. Vid tekniska högskolans

i Stockholm bibliotek utgöra dessa anslagsmedel nu 40 000 kronor. För

nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka den begärda höjningen av dessa

anslagsmedel med 20 000 kronor till 60 000 kronor. Då i förevarande anslag,

som nu är uppfört med 76 000 kronor, ingår en engångsanvisning av 36 000

kronor till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur, innebär vad jag sålunda

förordat en anslagsminskning med 16 000 kronor.

5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 18 000 kronor

och disponeras på följande sätt:

1. Stipendier åt studerande vid högskolan.............. kronor 13 000

2. Resebidrag till studerande, som deltaga i exkursioner

och fältövningar i anslutning till undervisningen i

vissa ämnen...................................... » 5 000

Summa kronor 18 000.

Kungl. Maj:t föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

19 000 kronor, innebärande en höjning av förstnämnda delpost med 1 000

kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag i fråga om anslag

för budgetåret 1946/47 till ovannämnda ändamål.

6. Anslag till utbyggnad av tekniska högskolan

i Stockholm m. m.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1945: 374 därom framställda

förslag har 1945 års riksdag dels beslutat, att tekniska högskolan i Stockholm

skall utbyggas för möjliggörande av en årlig intagning av 450 nya ordinarie

studerande, dels ock medgivit, att en av högskolans byggnadskommitté

framlagd generalplan i huvudsak må — på sätt chefen för ecklesiastikdepartementet

i statsrådsprotokollet till nämnda proposition förordat

— läggas till grund för det fortsatta arbetet med utbyggnadens detaljplanering.

I den av statsmakterna sålunda i princip godtagna generalplanen för

högskolans utbyggnad har byggnadsprogrannnet uppdelats på två huvudetapper.

Till den första e t a p p e n lia hänförts de ny- och ombyggnader m. m.,

som oundgängligen erfordras för en ökning av högskolans examinationskapacitet,

och därutöver vissa andra byggnadsföretag, som stå i samband

V tskottct.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 2!fö.

med kapacitetsökningen eller eljest befunnits särskilt angelägna. Ifrågavarande

byggnadsarbeten avse i stort sett att genom nybyggnad bereda

lokaler inom högskolans område å norra Djurgården för de båda lägre årskurserna

samt genom ny- och ombyggnad större och förbättrade lokaler

för de kemiska och fysiska institutionerna. Därjämte ingå i första byggnadsetappen

nybyggnad av ett starkströmslaboratorium och vissa personalbostäder.

Kostnaderna för den första etappen av högskolans utbyggnad ha av

kommittén uppskattats till ett sammanlagt belopp av i runt tal 15 300 000

kronor, varav omkring 10 400 000 kronor för ny- och ombyggnader m. m.

samt omkring 4 900 000 kronor för utrustning och möblering.

Här må erinras, att riksdagen i anslutning till ett av departementschefen

därom i statsrådsprotokollet till omförmälda proposition gjort uttalande

beträffande planläggningen av personalbostäderna funnit storleken av de däri

inrymda lägenheterna böra ökas utöver vad kommittén avsett, vilket beräknas

medföra en merkostnad av 60 000 kronor.

Den andra etappen har avsetts skola omfatta övriga vid ett genomförande

av den planerade utbyggnaden av högskolan erforderliga nyoch

ombyggnader. Bland större byggnadsföretag inom denna etapp märkas

tillbyggnad av biblioteksflygeln, ombyggnad av det nuvarande huvudbyggnadskomplexet,

avseende bland annat inredande av ett svagströmslaboratorium

och lokaler för lantmäteriavdelningen, ävensom uppförande

av nybyggnader för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och arkitektur

samt för institutionerna för brobyggnad och byggnadsstatik, byggnadsteknik

och förbränningsmotorteknik m. m. En planerad värme- och

kraftcentral skulle även ingå i denna byggnadsetapp.

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att — därest lantmäteriundervisningen

skulle komma att förläggas till annan plats än högskolan

— den planerade byggnaden för avdelningen för arkitektur avsetts skola

utgå ur byggnadsprogrammet och denna avdelning förläggas till den byggnad,

i vilken eljest avdelningen för lantmäteri tänkts skola inrymmas.

Kostnaderna för den andra utbyggnadsetappen ha av kommittén beräknats

till i runt tal 10 800 000 kronor, varav ungefär 7 400 000 kronor i

byggnadskostnader m. m. och 3 400 000 kronor för utrustning och möblering.

De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som hänförts

till den första utbyggnadsetappen, ha av kommittén förutsatts skola vara i

huvudsak slutförda vid utgången av budgetåret 1947/48, varigenom ett

ökat antal studerande höstterminen 1948 första gången skulle kunna intagas

vid högskolan. Den andra utbyggnadsetappen har av kommittén beräknats

skola vara avslutad med utgången av budgetåret 1952/53.

Kostnaderna för högskolans utbyggnad ha sålunda uppskattats till sammanlagt

i runt tal 26 100 000 kronor, varav byggnadskostnader omkring

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

17 900 000 kronor och kostnader för utrustning och möblering omkring

8 200 000 kronor. Härvid ha ej medräknats kostnaderna för den planerade

värme- och kraftcentralen. Anmärkas må vidare att dessa kostnadskalkyler

verkställts på grundval av 1942 års prisnivå. Såsom departementschefen

erinrade i sitt anförande till det vid Kungl. Maj:ts förut omförmälda proposition

fogade statsrådsprotokollet torde den sedan dess inträffade prisstegringen

— såvitt gäller byggnadskostnader — böra uppskattas till omkring

15 procent. Byggnadskostnaderna kunna alltså för närvarande beräknas till

i runt tal 20 600 000 kronor, varav omkring 12 000 000 kronor belöpa å den

första utbyggnadsetappen och omkring 8 600 000 kronor å den andra etappen.

Jämväl beträffande kostnaderna för utrustning och möblering har man

att räkna med ökade priser, men den därav föranledda kostnadsökningen är

mera svårbestämbar.

Till inredning och utrustning av nya lokaler vid högskolan

ha under budgetåren 1942/46 genom å riksstaten uppförda reservationsanslag

anvisats tillhopa 1 025 000 kronor, varav 325 000 kronor för

budgetåret 1945/46.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för budgetåret 1946/47 av dels

ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor till utbyggnad av högskolan, dels

ock ett anslag av 1 300 000 kronor till inredning och utrustning av nya

lokaler vid densamma. — Departementschefen har beträffande ifrågavarande

förslag anfört följande.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Majit och

riksdagen i princip godtagit den generalplan för utbyggnad av tekniska

högskolan i Stockholm, som framlagts av högskolans byggnadskommitté.

Från statsmakternas sida har därvid även uttalats, att den av kommittén

föreslagna etappindelningen syntes i stort sett lämpligt avvägd samt att

det med hänsyn till angelägenheten av att snarast öka högskolans kapacitet

med avseende å antalet studerande framstode som ändamålsenligt att

förlägga tyngdjiunkten av högskolans utbyggnad till den första huvudetappen.

Vid framläggandet av sin generalplan har kommittén jämväl överlämnat

skissritningar till samtliga de i första etappen ingående byggnadsföretagen

med undantag av de till personalbostäder avsedda byggnaderna. Enligt vad

jag inhämtat från kommittén föreligga numera även ritningar beträffande

sistnämnda byggnader. Storleken av de däri inrymda lägenheterna har därvid

utökats i förhållande till det ursprungliga förslaget i enlighet med vad

i det föregående angivits. De föreliggande skisserna till den första etappens

byggnader torde kunna läggas till grund för uppgörandet av erforderliga huvudritningar

och arbetsbeskrivningar. De förberedande arbetena ha sålunda

beträffande den första utbyggnadsetappen numera fortskridit så långt, att

dit hörande byggnadsföretag snart torde kunna igångsättas. Jag vill härvid

framhålla, att byggnadsprogrammet förutsätter, att arbetena med de olika

i denna etapp ingående byggnadsföretagen i stort sett skola bedrivas parallellt,

för att den planenliga undervisningen vid högskolan under utbygga

nadstiden icke skall behöva i nämnvärd mån rubbas. Anslag till påbörjande

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 24~-

av elen första byggnadsetappen torde sålunda böra anvisas å riksstaten för

nästa budgetår. Däremot synes icke erforderligt att —- såsom i ärendet

ifrågasatts — anvisa medel för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1945/46. På grund av ifrågavarande byggnadsföretags speciella

karaktär och angelägenheten av att detsamma bedrives i nära kontakt med

vederbörande vid högskolan synes det mig lämpligt, att byggnadskommittén,

som utformat byggnadsplanerna, även får taga ansvaret för utbyggnadens

utförande. Jag erinrar i detta sammanhang, att även utbyggnaden av

Chalmers tekniska högskola ombesörjes av en särskild byggnadskommitté.

Kostnaderna för kommittén torde få bestridas av vederbörande byggnadsanslag.

Härifrån torde jämväl — efter prövning av Kungl. Majit i varje

särskilt fall — få bestridas kostnader för utländska studieresor av vederbörande

lärare vid högskolan, i den mån dylika resor finnas påkallade för den

närmare planeringen av olika institutioner i samband med utbyggnaden.

Innan arbetena igångsättas, böra fullständiga huvudritningar till de olika

byggnaderna jämte beskrivningar och kostnadsberäkningar av kommittén

underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med vad jag i det föregående angivit torde byggnadskostnaderna

för ett genomförande av generalplanens första etapp för närvarande

kunna uppskattats till i runt tal 12 000 000 kronor. Kommittén har för budgetåren

1945/46 och 1946/47 beräknat medelsbehovet till sammanlagt

8 698 000 kronor och högskolan har för de nämnda budgetåren äskat en

medelsanvisning av 8 980 000 kronor. Merkostnaden enligt anslagsäskandena

har föranletts av förslaget, att de nya lokalerna för den livsmedelskemiska

institutionen skulle färdigställas tidigare än kommittén förutsatt.

Jag vill härtill anmärka, att — enligt vad jag inhämtat från kommittén —

en sådan jämkning av programmet ej torde vara praktiskt genomförbar.

Såväl kommittén som högskolan lia grundat sina förenämnda anslagsberäkningar

på 1942 års prisnivå. Angelägenheten av att den beslutade utbyggnaden

snarast kommer till stånd motiverar en betydande medelsanvisning

till ändamålet för nästa budgetår. Med beaktande av den för närvarande

begränsade tillgången på materiel och arbetskraft har jag emellertid funnit

mig böra stanna vid att förorda, att till utbyggnad av högskolan å riksstaten

för budgetåret 1946/47 uppföres ett investeringsanslag av 5 000 000

kronor.

Vad härefter angår frågan örn anslag till inredning och utrustning av nya

lokaler så har byggnadskommittén beräknat medelsbehovet därför i samband

med utbyggnaden till ett sammanlagt belopp av i runt tal 8 225 000

kronor, varav ett belopp av 509 000 kronor avsetts skola anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1945/46 och ett belopp av 998 500 kronor

å riksstaten för budgetåret 1946/47. Från högskolans sida har för bär avsedda

ändamål i samband med utbyggnaden hemställts om en medelsanvisning

i enlighet med kommitténs förslag med den avvikelsen, att för budgetåret

1946/47 äskats ett belopp av ytterligare 130 000 kronor med utgångspunkt

från att vissa institutioners lokaler skulle färdigställas från en tidigare

tidpunkt lin kommittén förutsatt. Härutöver bär högskolan för nästa

budgetår äskat ett belopp av sammanlagt 113 400 kronor till inredning oell

utrustning av lokaler för vissa institutioner, vilkas behov därav icke betingas

av den planerade utbyggnaden, nämligen för institutionerna för järnets

bearbetning och behandling, teknisk organisk kemi, teknisk oorganisk

kemi, cellulosateknik och träkemi, pappersteknik samt mineralogi och geologi.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets utlåtande nr %J$.

Det synes mig till en början lämpligt att inredningen och utrustningen

av de här angivna institutionernas lokaler nu slutföres. Mot uppskattningen

av medelsbehovet härför har jag ingen erinran och förordar alitsa att till

ändamålet för nästa budgetår beräknas en medelsanvisnmg av 113 400

kronor. Vad åter angår anslagsbehovet för inredning och utrustning av

högskolans lokaler i samband med utbyggnaden, så synes något anslag a

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår icke erfordras. Aven örn

jag för nästa budgetår ej är beredd att tillstyrka en medelsanvisning för

ändamålet av den omfattning, som högskolan och byggnadskommittén avsett,

torde dock med hänsyn till de långa leveranstider, varmed man tor närvarande

har att räkna, anslagsbeloppet ej böra tillmätas alltför snavt. Jag

vill sålunda förorda, att anslaget till inredning och utrustning av nya lokaler

för nästkommande budgetår — inräknat den förenamnda medelsanvisnumen

av 113 400 kronor — uppföres med 1 300 000 kronor. Det torde

böra ankomma å Kungl. Majit att meddela närmare bestämmelser rörande

dispositionen av de anslagsmedel, som härvid avsetts för inredning och utrustning

i samband med utbyggnaden.

I enlighet med Kungl. Majits förslag tillstyrker utskottet, att för tekniska Utskottet.

högskolans i Stockholm utbyggnad för budgetåret 1946/47 anvisas ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor. Utskottet biträder jämväl Kungl.

Maj:ts förslag om anvisande för nästa budgetår av 1 300 000 kronor till

inredning och utrustning av nya lokaler, häri inräknat ett belopp av 113 400

kronor till inredning och utrustning av lokaler för vissa av departementschefen

närmare angivna institutioner, vilkas behov därav icke betingas av

den planerade utbyggnaden.

Utskottet har icke något att erinra mot att ifrågavarande anslag i mån

av behov och efter Kungl. Maj:ts prövning även får anlitas för bestridande

av kostnaderna för eventuellt erforderliga utrikes resor för anskaffande av

här avsedd laboratorieutrustning m. m.

7. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Avlöningar.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 515 000

kronor. Kungl. Maj:t har föreslagit en höjning av anslaget med 257 000

kronor till 772 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär följande.

1) Inrättandet av nya professurer i tillämpad matematik, i vattenbyggnad

och i teoretisk kemi ävensom en laborator stjänst i fysik föranleder

en höjning av anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän med i runt tal 41 800 kronor. Uppflyttningen av en kanslibiträdestjänst

å rektorsexpeditionen till en kontoristbefattning beräknas

medföra en ökad belastning av anslagsposten med omkring 200 kronor.

Vidare föranleder Kungl. Maj:ts ställningstagande med avseende å personalorganisationen

vid högskolans bibliotek en ytterligare uppräkning med i

runt tal 23 000 kronor. Anslagsposten uppföres alltså för nästa budgetår

med 323 000 kronor, innebärande en höjning med 65 000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 21^2.

2) Anslagsposten till arvodenboch särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, uppdelas i överensstämmelse med

motsvarande anslagspost för tekniska högskolan i Stockholm å en post

avseende arvoden åt speciallärare och biträdande

lärare, upptagen med förslagsvis angivet belopp, samt en post avseende

övriga arvoden och särskilda ersättningar. Den förra

delposten beräknas till ett belopp av sammanlagt i runt tal 182 500 kronor.

Be rned den senare delposten avsedda utgifterna ha för innevarande budgetår

beräknats till 20 500 kronor. Vid anslagsberäkningen utgår departementschefen

fran oförändrat medelsbehov för nästa budgetår och upptager

sålunda denna delpost till 20 500 kronor. Därest grunderna för docentstipendierna

vid universiteten och övriga högskolor skulle ändras från och

med nästa budgetår, har departementschefen emellertid — såsom förut

nämnts — avsett, att motsvarande ändringar skola vidtagas i fråga om de

tekniska högskolornas docentstipendier. Härvid torde ifrågavarande delpost

få överskridas med för ändamålet erforderligt belopp. Anslagsposten till

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptages

] enlighet härmed för nästa budgetår till sammanlagt 203 000 kronor, vilket

innebär en ökning med 95 600 kronor.

3) Delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter höjes med

50 000 kronor till 285 000 kronor. Den till undervisning örn arbetsledningens

problem avsedda delposten uppföres med oförändrat belopp, 1 500 kronor.

Delposten till avlöningar åt annan icke-ordinarie personal ökas för det första

med ett belopp av 7 600 kronor till grundlön vid en befattning som högskolesekreterare

i lönegraden Eo 24. Härjämte uppräknas denna post vid

den förordade förstärkningen av kansli- och kontorspersonalen å rektorsexpeditionen

samt å fackavdelningarna med ett belopp av 6 000 kronor.

Vidare höjes posten med 6 200 kronor till grundlön vid två nya befattningar

som institutionsvaktmästare i lönegraden Eo 7 och med 2 000 kronor

till viss extra arbetshjälp. Slutligen föranleder Kungl. Majits ställningstagande

med avseende å personalorganisationen vid högskolans bibliotek

en höjning av denna post med i Tunt tal 6 100 kronor. Delposten till avlöningar

till annan icke-ordinarie personal uppföres sålunda med 93 500

kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjes

alltså i sin helhet med 77 900 kronor till 380 000 kronor.

4) Anslagsposten till rörligt tillägg uppräknas med 18 500 kronor

till 76 000 kronor.

.5) Den under särskilda uppbördsmedel uppförda posten avgifter

från de studerande upptages till oförändrat belopp, 210 000 kronor.

8. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 170 000 kronor.

Kungl. Majit har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 198 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 28 000 kronor,

därav 500 kronor till sjukvård m. m., 1 000 kronor till reseersättningar,

20 000 kronor till bränsle m. m. och 6 500 kronor till övriga expenser.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

61

9. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 300 000 kronor, disponeras

jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945 meddelade

föreskrifter (statsliggaren sid. 588 f.) sålunda:

Samlingar och laborationer ........................... kronor 200 000

Nyanskaffning av apparater m. m..................... » 100 000

Summa kronor 300 000.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förstnämnda anslagspost ökas med

35 000 kronor till 235 000 kronor och sistnämnda anslagspost med 90 000

kronor till 190 000 kronor samt anslaget i dess helhet alltså med 125 000 kronor

till 425 000 kronor.

10. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag, som för budgetåren 1939/45 var uppfört med 25 000 kronor,

har för budgetåret 1945/46 höjts till 49 000 kronor. Av det sålunda för innevarande

budgetår anvisade anslaget äro 25 000 kronor avsedda att användas

till löpande utgifter, medan återstoden, 24 000 kronor, utgör ett engångsanslag

för inköp av engelskspråkig teknisk litteratur.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av anslaget med 4 000 kronor

till 45 000 kronor.

Departementschefen har under åberopande av vad han anfört vid behandlingen

av motsvarande anslagsfråga för tekniska högskolan i Stockholm

tillstyrkt, att de för löpande utgifter avsedda anslagsmedlen till bokinköp

och bokbindning vid Chalmers tekniska högskola för nästa budgetår

höjas med 20 000 kronor till 45 000 kronor. Däremot har departementschefen

ansett sig icke kunna tillstyrka, att särskilda medel jämväl för nästa

budgetår beräknas under förevarande anslag för inköp av engelskspråkig

teknisk litteratur.

11. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 6 000 kronor.

Kungl. Majit har med hänsyn till det ökade antalet studerande vid högskolan

föreslagit, att anslaget för nästa budgetår höjes med 1 000 kronor

till 7 000 kronor.

Utskottet har icke funnit annat att erinra mot Kungl. Majits här ifrågavarande

förslag än att den i avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola

upptagna delposten till arvoden åt speciallärare och biträdande lärare med

anledning av den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit torde böra

höjas från 182 500 kronor till 208 500 kronor och avlöningsanslagets slutsumma

alltså uppföras med ett belopp av 798 000 kronor.

Ctikottet.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr %jt2.

12. Anslag till nybyggnader för Chalmers tekniska

högskola m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945:326 har riksdagen

(skrivelsen nr 485) för innevarande budgetår anvisat ett investeringsanslag

av 2 230 000 kronor till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola.

Genom beslut den 29 juni 1945 föreskrev Kungl. Maj:t, att av nämnda

anslag finge tagas i anspråk högst följande belopp för påbörjande av här
-

efter angivna byggnadsföretag, nämligen

nybyggnad för avdelningen för elektroteknik.......... kronor 1 000 000

tillbyggnad av fysikinstitutionen .................... » 300 000

nybyggnad för avdelningen för maskinteknik ........ » 930 000

Summa kronor 2 230 000.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande för nästa budgetår av anslag

dels till fortsättande av ovannämnda tre byggnadsföretag, dels till påbörjande

av örn- och tillbyggnad av institutionen för silikatkemisk forskning,

dels ock till första utrustning och möblering av samtliga nu nämnda byggnader.

För byggnadsföretagen har äskats ett investeringsanslag av 3 700 000

kronor och för utrustning och möblering ett reservationsanslag av 785 000

kronor. Kostnaderna fördela sig på de olika byggnaderna på följande sätt:

Byggnads- Kostnader

kostnader för utrustning

m. m. och möblering

Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik kronor 1 000 000 325 000

Tillbyggnad av fysikinstitutionen......... » 303 000 150 000

Nybyggnad för avdelningen för maskinteknik » 2 200 000 150 000

Om- och tillbyggnad av institutionen för silikatkemisk

forskning .................. » 200 000 160 000

Summa kronor 3 703 000 785 000.

Beträffande nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik har departementschefen

ansett sig böra förorda av Chalmerska byggnadskommittén

och högskolans styrelse framlagt förslag, att den i denna byggnad ingående

värme- och kraftcentralen utrustas med två 9-tons ångpannor i stället för

två 5-tons. Till stöd för detta förslag har anförts, att det med hänsyn till

högskolans beräknade snabba utbyggnad vore fördelaktigare ur ekonomisk

synpunkt att redan från början utföra anläggningen för större effekt. Totalkostnaden

för nybyggnaden med däri ingående värme- och kraftcentral,

utrustad med två 9-tons ångpannor, har beräknats till 5 121 000 kronor,

vilket innebär en ökning med 675 000 kronor av den tidigare beräknade

totalkostnaden. Av sistnämnda belopp anses omkring 300 000 kronor böra

belöpa å den av departementschefen sålunda tillstyrkta utvidgningen av

värme- och kraftcentralen, medan 240 000 kronor utgöra ökat medelsbehov,

föranlett av att vissa maskiner, som tillhöra det nuvarande maskinlabora
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Statsutskottets utlåtande nr 2Jfe.

toriets ånganläggning, icke lämpligen torde böra överflyttas till nybyggnaden.

Återstoden av kostnadsökningen synes vara betingad av att kostnaderna

för värme- och kraftcentralen tidigare beräknats för lågt.

I detta sammanhang har departementschefen vidare anmält uppkommen

fråga örn dispositionen av det för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget

å 175 000 kronor till Chalmers tekniska högskola: Reparation av

högskolans äldre byggnader m. m. Genom beslut den 15 juni 1945 har

Kungl. Maj:t medgivit, att vid utgången av budgetåret befintlig reservation

å anslaget finge av byggnadsstyrelsen disponeras under budgetåret

1945/46. Då de med anslaget avsedda byggnadsarbetena beräknas icke

hinna slutföras under innevarande budgetår, har byggnadsstyrelsen anhållit

att få disponera vid budgetårets utgång förefintlig behållning å anslaget

jämväl under budgetåret 1946/47. Då innevarande budgetår är det tredje

efter det, varunder ifrågavarande reservationsanslag senast uppfördes i riksstaten,

får anslaget enligt antagna grunder icke disponeras även under

nästa budgetår. I likhet med vad som skett i andra dylika fall har departementschefen

föreslagit, att riksdagens medgivande att disponera anslaget

även under budgetåret 1946/47 inhämtas.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag tillstyrker utskottet,

att för nästa budgetår anvisas dels till nybyggnader för Chalmers

tekniska högskola ett investeringsanslag av 3 700 000 kronor, dels ock

till inredning och utrustning av högskolans nya lokaler ett anslag av

785 000 kronor. Utskottet har icke något att erinra mot att ifrågavarande

anslag må i mån av behov och efter Kungl. Maj:ts prövning även få anlitas

för bestridande av kostnaderna för eventuellt erforderliga utrikes resor för

anskaffande av här avsedd laboratorieutrustning m. m.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot att vid utgången av budgetåret

1945/46 förefintlig reservation å det senast för budgetåret 1942/43

anvisade reservationsanslaget till reparation av Chalmers tekniska högskolas

äldre byggnader m. m. må disponeras även under budgetåret 1946/47.

13. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska studier.

Detta anslag beviljades första gången av 1942 års riksdag och uppfördes

med 22 500 kronor. Anslaget var avsett för 9 stipendier å 2 500 kronor,

därav 6 vid tekniska högskolan i Stockholm och 3 vid Chalmers tekniska

högskola. Enär stipendierna avses normalt skola utgå under två år, höjdes

anslaget för budgetåret 1943/44 till 45 000 kronor, med vilket belopp det

är uppfört även i gällande riksstat.

Kungl. Majis förslag innebär, att förevarande anslag höjes med 5 000

kronor till 50 000 kronor. — Departementschefen har beträffande ifrågavarande

förslag anfört följande.

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr

Antalet ansökningar till stipendier för högre tekniska studier har, enligt

vad jag inhämtat från respektive högskolor, under de senaste åren varit

följande.

Högskolan i

1942/43

1943/44

1944/45

1945/46

Stockholm .......

13

24

19

24

Göteborg........

2

8

4

3

De två senaste budgetåren lia 12 stipendier avsetts för tekniska högskolan

i Stockholm och 6 stipendier för Chalmers tekniska högskola. Enär stipendierna

avses normalt skola utgå under två år, torde som regel hälften av

nämnda antal stipendier årligen kunna utdelas till nya sökande.

Mot bakgrunden av nu angivna relation mellan antalet stipendier å ena

sidan och antalet ansökningar å andra sidan är jag icke beredd att för närvarande

förorda någon utökning av antalet stipendier vid Chalmers tekniska

högskola. Däremot anser jag mig böra förorda, att medel beräknas för ytterligare

två stipendier vid tekniska högskolan i Stockholm. Då jag icke anser

mig kunna tillstyrka någon ökning av stipendiebeloppen, bör anslaget för

nästa budgetår höjas med 5 000 kronor till 50 000 kronor.

14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till främjande

av teknisk forskning.

Under vart och ett av budgetåren 1942/45 har såsom bidrag till främjande

av teknisk forskning anvisats ett för de båda tekniska högskolorna

gemensamt anslag av 150 000 kronor. Av dessa medel ha 100 000 kronor

brukat disponeras för tekniska högskolan i Stockholm och 50 000 kronor

för Chalmers tekniska högskola. För innevarande budgetår har anslaget

höjts med 40 000 kronor för tillgodoseende av ett speciellt forskningsändamål,

nämligen understödjande av den forskning på elektronikens område,

som sedan några år tillbaka bedrives vid högskolan i Stockholm av professorn

H. Alfvén.

Departementschefen har anfört, att samma skäl, som föranlett att särskilda

medel beräknats under förevarande anslag till främjande av forskning

vid tekniska högskolan i Stockholm på elektronikens område, synas

tala för att särskilda medel jämväl beräknas under anslaget för främjande

av dylik forskning vid Chalmers tekniska högskola. Medelsanvisningen för

detta ändamål synes departementschefen kunna begränsas till 30 000 kronor,

varför han förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres med

220 000 kronor.

15. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skulle anslaget uppföras med oförändrat

belopp, 3 000 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutskottets utlåtande nr

16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Ersättning åt sakkunniga

i befordringsärenden.

Detta anslag, som för budgetåret 1943/44 var uppfört med 7 000 kronor,

höjdes för budgetåret 1944/45 till 10 000 kronor, med vilket belopp det

även för innevarande budgetår är uppfört.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär att anslaget för nästa budgetår

höjes till 16 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Beträffande ersättning av denna art vid de tekniska högskolorna gälla i

huvudsak enahanda bestämmelser, som tillämpas i fråga örn universiteten.

Åren 1940 och 1941 ha grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid såväl de tekniska högskolorna som universiteten underkastats

ändringar i utgiftsminskande syfte. Under punkten 119 i årets

åttonde huvudtitel har jag tillstyrkt ett av universitetskanslern framlagt förslag

beträffande grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten, vilket förslag i huvudsak innebär en återgång till de

före budgetåret 1940/41 gällande ersättningsgrunderna. De av mig salunda

förordade ändrade grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten torde jämväl böra tillämpas i fråga om dylik

ersättning vid de tekniska högskolorna. Vid bifall härtill synes förevarande

anslag för nästa budgetår böra uppräknas med 6 000 kronor till 16 000

kronor.

17. Reservationsanslag till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Resestipendier åt lärare.

Stipendier för utrikes studieresor åt lärare vid de tekniska högskolorna

ha tidigare under en följd av år utgått från de för högskolorna anvisade

särskilda anslagen till stipendier. För budgetåret 1939/40 voro sålunda under

dessa anslag beräknade ett belopp av 4 000 kronor för tekniska högskolan

i Stockholm och ett belopp av 1 500 kronor för Chalmers tekniska

högskola. För budgetåren 1941/46 ha på grund av den utrikespolitiska

situationen icke beviljats några medel för ändamålet.

Från högskolornas sida har nu, under hänvisning till av de sakkunniga

framlagt förslag i ämnet, gjorts framställning örn uppförande pa riksstaten

från och med nästa budgetår av ett för högskolorna gemensamt anslag för

ändamålet. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har därvid

beräknat medelsbehovet för högskolan ensam till 23 000 kronor, medan

styrelsen för Chalmers tekniska högskola ansett ett belopp av 40 000 kronor

erforderligt för båda högskolorna gemensamt.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår framhållit, att kostnaderna för resor stigit

i synnerligen hög grad efter det att de sakkunniga uppgjort sina beräkningar

av medelsbehovet. Varje resestipendium borde därför numera beräknas

till 2 500 kronor i stället för 1 500 kronor. Härtill komme, att de

Bihang till riksdagens protokoll läbo. 6 sami. Nr 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

66 Statsutskottets utlåtande nr 2/^2.

sakkunniga vid anslagsberäkningarna icke tagit hänsyn till sitt förslag

om inrättande av befattningar såsom adjungerade lärare.

Departementschefen har för egen del anfört, att det måste anses som ett

viktigt led i de tekniska högskolornas verksamhet, att lärarna vid dessa

beredas tillfälle att utomlands följa utvecklingen på sina respektive områden

och knyta personliga förbindelser med utländska kolleger. För möjliggörande

härav finner departementschefen det angeläget, att medel nu

ånyo anvisas till stipendier för utrikes studieresor. Man torde ha att räkna

med att dylika resor nu komma att i väsentligt större utsträckning än före

kriget förläggas till mera avlägset belägna länder. Med hänsyn till de betydande

resekostnader, som därför torde vara att påräkna i många fall,

och då det är av vikt att ett ej alltför begränsat antal lärare kunna erhålla

stipendier, är en icke obetydlig medelsanvisning erforderlig. Departementschefen

förordar därför, att å riksstaten för nästa budgetår för ändamålet

uppföres ett anslag av 40 000 kronor, vilket torde böra givas reservationsanslags

natur. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser

rörande anslagets disposition.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag beträffande

anslag till gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna.

Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får utskottet hemställa
A

att riksdagen må, med anledning av Kungl. Majits förslag

samt motionerna I: 339 och lii 519 ävensom med avslag

å motionerna I: 341 och I: 342,

1. dels medgiva, att för professorn Sigurd Mattias

(Matts) Bäckström må från och med den 1 juli 1946 inrättas

en personlig professur i kylteknik vid tekniska högskolan

i Stockholm;

dels besluta, att Bäckström skall såsom innehavare av

sagda befattning i avlöningshänseende vara likställd med

ordinarie professor vid nämnda högskola;

dels ock medgiva att till upprätthållande av den med professuren

förenade undervisningsskyldigheten må av statsmedel

utgå bidrag i enlighet med vad departementschefen

förordat;

allt under förutsättning att aktiebolaget Elektrolux i övrigt

bestrider kostnaderna för Bäckströms avlöningsförmåner

ävensom svarar för Bäckströms tjänste- och familjepensionering

och bidrager till kostnaderna för institutionen för

kylteknik vid högskolan på sätt i det föregående angivits;

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Statsutskottets utlåtande nr Utfå.

2. godkänna följande personalförteckning för tekniska

högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Tjänstemän & ordinarie stat.

Befattning.

49 professorer .........................

1 överbibliotekarie .....................

2 laboratorer .........................

1 högskolesekreterare...................

1 högskoleintendent ....................

1 förste bibliotekarie...................

2 bibliotekarier .......................

1 biblioteksassistent ...................

1 kansliskrivare .......................

1 kassör .............................

1 maskinist...........................

12 institutions vaktmästare .............

1 maskinist...........................

2 kanslibiträden.......................

3 förste expeditionsvakter...............

13 institutionsvaktmästare...............

1 snickare ...........................

1 expeditionsvakt......................

4 kontorsbiträden .....................

Anm. 1: De å personalförteckningen uppförda 49 professorsbefattningarna

omfatta vardera ett av följande ämnesområden: 1) anrikning; 2) arkitektur

I; 3) arkitektur II; 4) brobyggnad; 5) byggnadsstatik; 6) byggnadsteknik;

7) cellulosateknik och träkemi; 8) elektrisk anläggningsteknik;

9) elektromaskinlära; 10) elektronik; 11) flygteknik; 12) fotogrammetri;

13) fysik; 14) förbränningsmotorteknik; 15) geodesi med utjämningsräkning;

16) gruvbrytning; 17) hållfasthetslära; 18) industriell ekonomi och

organisation; 19) järnets bearbetning och behandling; 20) järnets metallurgi;

21) kommunikationsteknik; 22) livsmedelskemi; 23) läran om maskinelement;

24) läran om vattenmotorer och pumpar; 25) läran om verktygsmaskiner;

26) matematik; 27) matematik och mekanik; 28) mekanik;

29) mekanisk teknologi; 30) metallografi; 31) mineralogi och geologi;

32) oorganisk kemi; 33) organisk kemi; 34) radioteknik; 35) skifteslära;

36) stadsbyggnad; 37) teknisk elektrokemi; 38) teknisk hydromekanik;

39) teknisk oorganisk kemi; 40) teknisk organisk kemi; 41) telegrafi och

telefoni; 42) teoretisk elektroteknik; 43) teoretisk kemi; 44) tillämpad

matematik I; 45) tillämpad matematik II; 46) uppvärmnings- och ventilationsteknik;

47) vattenbyggnad; 48) värmeteknik och maskinlära; 49)

ångteknik.

Förutom ovannämnda 49 professorsbefattningar finnas vid högskolan en

av aktiebolaget Bofors bekostad personlig befattning såsom professor i teknisk

fysik för E. Hj. W. Weibull samt en delvis av aktiebolaget Elektrolux

och delvis av statsmedel bekostad personlig befattning såsom professor i

kylteknik för S. M. Bäckström.

Anm. 2: Professorsbefattningarna i tillämpad matematik I och tilllämpad

matematik II må icke tillsättas, sa länge en å övergångsstat uppförd

professor i tillämpad matematik kvarstår i sin tjänst.

Anm. 3: Överbibliotekariebefattningen må icke tillsättas, så länge en å

övergångsstat uppförd bibliotekarie kvarstår i sin tjänst.

Lönegrad.

. A 30

,. A 28

. A 27

.. A 27

, . A 27

. A 26

. A 23

, . A 11

. . A 11

. A 11

.. A 10

. A 9

. . A 8

, . A 7

.. A 7

. . A 7

. . A 7

.. A 5

. . A 4

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2.

Extra ordinarie tjänsteman i högre

lönegrad än 20.

Befattning. Lönegrad.

1 bibliotekarie .............................. Eo 23

Tjänstemän å övergångsstat.

1 professor.................................. A 30

1 bibliotekarie .............................. A 24;

3. godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 796 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt speciallärare

och biträdande

lärare,

förslagsvis ......kronor 274 500

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar

...... » 40 500 » 315 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal......................... » 836 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 168 000

Summa kronor 2 115 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.......... kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 765 000;

4. till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 765 000 kronor;

5. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det

föregående anförts tills vidare från och nied budgetåret

1946/47 medgiva överskridande av den i avlöningsstaten

för tekniska högskolan i Stockholm upptagna anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Statsutskottets utlåtande nr 21^2.

6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 527 400 kronor;

7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m.

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 1 100 000 kronor;

8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/

47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 60 000 kronor;

9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

anslag av 19 000 kronor;

10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och

utrustning av nya lokaler för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

1 300 000 kronor;

11. dels medgiva, att för professorn Johan Arvid Hedvall

må från och med den 1 juli 1946 inrättas en personlig professur

i silikatkemi vid Chalmers tekniska högskola;

dels ock besluta, att Hedvall skall såsom innehavare av

sagda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara

likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola;

allt under förutsättning att aktiebolaget Mälardalens tegelbruk,

aktiebolaget Gustavbergs fabriker och aktiebolaget

Surte glasbruk bestrida kostnaderna för Hedvalls avlöningsförmåner

och övriga med professurens tillkomst förenade

kostnader på sätt av departementschefen angivits;

12. godkänna följande personalförteckning för Chalmers

tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

22 professorer................................ A 30

1 överbibliotekarie .......................... A 28

1 laborator ................................. A 27

1 förste bibliotekarie ........................ A 26

1 bibliotekarie .............................. A 23

1 kamrerare ................................ A 22

1 kontorist ................................ A 9

1 maskinist ................................ A 9

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 2.f2.

Befattning. Lönegrad.

2 institutionsvaktmästare .................... A 9

1 kanslibiträde .............................. A 7

2 förste expeditionsvakter .................... A 7

6 institutionsvaktmästare .................... A 7

1 värmeledningsskötare ...................... A 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än 20.

1 högskolesekreterare ...................... Eo 24

1 bibliotekarie ............................ Eo 23;

Anm.: De å personalförteckningen uppförda 22 professorsbefattningarna

omfatta vardera ett av följande ämnesområden: 1) arkitektur; 2) byggnadsstatik

och brobyggnad; 3) byggnadsteknik; 4) elasticitets- och hållfasthetslära;

5) elektricitetslära och elektrisk mätteknik; 6) elektrisk anläggningsteknik;

7) elektromaskinlära; 8) fysik; 9) förbränningsmotorteknik;

10) maskinelement jämte hiss- och tranportanordningar; 11) matematik;

12) mekanik och matematik; 13) oorganisk kemi; 14) organisk kemi; 15)

praktiskt skeppsbyggeri; 16) radioteknik; 17) teknisk kemi; 18) teoretisk

kemi; 19) teoretiskt skeppsbyggeri; 20) tillämpad matematik; 21) vattenbyggnad;

22) ångteknik.

Förutom ovannämnda 22 professorsbefattningar finnas vid högskolan en

av Svenska skifferoljeaktiebolaget bekostad personlig befattning såsom professor

i oljekemi för C. E. B. Schjånberg, samt en av aktiebolaget Mälardalens

tegelbruk, aktiebolaget Gustavsbergs fabriker och aktiebolaget Surte

glasbruk bekostad personlig befattning såsom professor i silikatkemi för

J. A. Hedvall.

13. godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 323 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt speciallärare

och biträdande

lärare,

förslagsvis......kronor 208 500

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar

..... » 20 500 » 229 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ » 380 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 76 000

Summa kronor 1 008 000

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf2. 71

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande............kronor 210 000

Nettoutgift kronor 798 000;

14. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 798 000 kronor;

15. bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad i det

föregående anförts tills vidare från och med budgetåret

1946/47 medgiva överskridande av den i avlöningsstaten

för Chalmers tekniska högskola upptagna anslagsposten till

avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

16. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 198 000 kronor;

17. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 425 000 kronor;

18. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/47

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

45 000 kronor;

19. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag

av 7 000 kronor;

20. till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning

av nya lokaler för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

785 000 kronor;

21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Stipendier för främjande av högre tekniska studier för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 50 000 kronor;

22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 220 000 kronor;

23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 3 000 kronor;

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Ersättning åt sakkunniga i beforäring särenden för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 kronor;

25. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Resestipendier åt lärare för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 40 000

kronor;

26. till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm

för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor;

27. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola

för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 3 700 000 kronor;

28. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1945/46 befintlig

reservation å det senast för budgetåret 1942/43 anvisade

reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Reparation av högskolans äldre byggnader m. m. må disponeras

intill utgången av budgetåret 1946/47.

B att motionen I: 340 må anses besvarad med vad utskottet

i det föregående anfört.

Stockholm den 25 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Karl Andersson,

Heiding, Mannerskantz, Boman, Petersson, Johan Eric Ericson, Hesselbom och Gunnar

Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ohlin, Falla, Rubbestad,

Mårtensson, Åkerström, Hoppe, Thäpper, Onsjö och Birke.

Stockholm 1946 Ivar Hfeggströms Boktryckeri A. B.

462829

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:455 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående omorganisation av de tekniska högskolorna m. m. jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten