Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående vissa anslag till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-06-25 · 162 sidor, varav 158 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 158 av 162 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:243, Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående vissa anslag till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr gfö
-

1

Nr 243.

Ankom till riksdagens kansli den 25 juni 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Martts proposition angående

vissa anslag till universiteten och den medicinska

undervisningen m. m. jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkterna

65, 67, 71, 73, 76, 79, 81, 83, 92 och 100) föreslagit riksdagen att, i

avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1946/47 beräkna

dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 045 500

kronor;

dels till Uppsala universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

506 000 kronor;

dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 788 200

kronor;

dels till Lunds universitet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av

375 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 836 900 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 60 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. ett

reservationsanslag av 160 000 kronor;

dels till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av nybyggnaden för anatomiska och histologiska institutionerna ett

reservationsanslag av 350 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4 350 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag

av 3 365 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 1 935 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr 24S.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 2 43.

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1 575 000 kronor;

dels till Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa assistenter

och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett förslagsanslag av 609 000 kronor;

dels ock till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet ett anslag av 49 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 1 under kapitalbudgeten

(bilaga 7, punkten 7) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1946/47 beräkna ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 273, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

3 maj 1946, föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar

m. m., som föranledas av vad departementschefen i nyssnämnda

statsrådsprotokoll anfört;

2. besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet skall, med tilllämpning

tills vidare från och med budgetåret 1946/47, i vissa angivna

delar erhålla av departementschefen föreslagen lydelse;

3. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till avdelning

I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer

och lärare m. fl. ävensom i de till sagda avdelning I. hörande anmärkningar,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

4. besluta, att vid Uppsala universitet skall från och med den 1 juli 1947

inrättas en professur i meteorologi, särskilt väderlekslära;

5. besluta, att för professorn C. G. Rossby må från och med den 1 juli

1947 inrättas en personlig professur i meteorologi;

6. till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 3 011 000 kronor;

7. till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 775 000 kronor;

8. till Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 316 000

kronor;

9. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för vissa tjänstemän vid Lunds universitets samlingar och inrättningar

m. m., som föranledas av vad departementschefen anfört;

10. besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet skall, med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1946/47, i vissa angivna delar

erhålla av departementschefen föreslagen lydelse;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Statsutskottets utlåtande nr 248.

11. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i den till avdelning

I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer

m. fl. ävensom i den till sagda avdelning I. hörande anmärkning,

som föranledas av vad departementschefen anfört;

12. besluta, att vid Lunds universitet skall från och med tidpunkt, som

framdeles bestämmes, inrättas en professur i biokemi;

13. till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 2 658 500 kronor;

14. till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 650 000 kronor;

15. till Lunds universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 277 000

kronor;

16. bemyndiga Kungl. Majit att i personalförteckningen för vissa tjänstemän

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner

m. m. vidtaga de ändringar, som föranledas av vad departementschefen

anfört;

17. besluta, att avlöningsstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1946/47,

i vissa angivna delar erhålla av departementschefen föreslagen lydelse;

18. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 029 400 kronor;

19. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor;

20. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kronor;

21. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av institutets nybyggnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 450 000 kronor;

22. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag till akustiskfysiologisk

forskning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 20 000 kronor;

23. besluta, att karolinska sjukhuset skall utökas med en klinikbyggnad,

inrymmande en avdelning för reumatiska och andra invalidiserande sjukdomars

vård på sammanlagt omkring 70 vårdplatser samt utformad och

anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

anfört;

24. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckning

för karolinska sjukhuset, som föranledas av vad departementschefen

anfört;

25. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för karolinska

sjukhuset, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

26. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 630 000 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 243.

27. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 350 000 kronor;

28. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för serafimerlasarettet, som föranledas av vad departementschefen

anfört;

29. godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

30. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 2 085 000 kronor;

31. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000 kronor;

32. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1945/46 befintlig reservation

å det senast för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslaget till

Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten

för anordnande av en neurokirurgisk klinik m. m. må disponeras intill utgången

av budgetåret 1946/47;

33. till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 114 800 kronor;

34. besluta, att ett statligt naturvetenskapligt forskningsråd skall inrättas

från och med budgetåret 1946/47 i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen förordat;

35. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor;

36. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande av naturvetenskaplig

forskning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor;

37. till Flygmedicinsk forskning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 390 000 kronor;

38. till Atomenergiforskning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 2 000 000 kronor;

39. till Bidrag till den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid

Stockholms högskola för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor;

40. till Bidrag till psykotekniska institutet vid Stockholms högskola för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 20 000 kronor;

41. till Viss föreläsningsverksamhet i sociologi m. m. för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av 37 000 kronor;

42. till Bidrag till bestridande av vissa kostnader för internationella cellforskarkongressen

i Stockholm år 1947 för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 20 600 kronor;

43. till Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet

i Paris för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 8 000 kronor;

44. till Nybyggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr @43. 5

Uppsala för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000

kronor;

45. till Nybyggnad för genetiska institutionen vid universitetet i Lund

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 490 000 kronor;

46. till Uppförande av nybyggnad för fysiska institutionen vid universitetet

i Lund för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000

kronor;

47. till Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 2 780 000 kronor;

48. till Vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset för budgetaret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 388 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Holmbäck väckt motion (I: 355),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att samtliga de av Kungl.

Maj:t föreslagna befattningarna som kanslibiträden och kontorsbiträde]! vid

de matematisk-naturvetenskapliga institutionerna vid universiteten i Uppsala

och Lund måtte bestämmas till kanslibiträdesbefattningar i lönegraden

Eo 7, i följd varav vid universitetet i Uppsala skulle inrättas 13 och vid

universitetet i Lund 8 dylika befattningar, knutna vid ovannämnda institutioner;
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Lindström m. fl. (I: 362) och den andra inom andra kammaren av herr

Lundberg m. fl. (II: 546), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att

den för filosofie hedersdoktorn Seth Lundell inrättade personliga museiassistentbefattningen

skall uppflyttas till 23 lönegraden;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Carl Eric Enesson m. fl. (I: 363) och den andra inom andra kammaren

av herr von Friesen to. fl. (II: 544), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Konungen hemställa örn upphävande

av intygsprovisoriet vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet samt

att intygsersättningarna skola oavkortade tillfalla de intygsutfärdande

läkarna;

dels en inom andra kammaren av herr Törnkvist väckt motion (II: 543),

vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Maj ris proposition nr

273 måtte besluta att å Lunds universitets kansli uppföra en befattning som

kansliskrivare i lönegrad Alli stället för av departementschefen föreslagen

extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning;

dels en inom första kammaren av herr Wistrand m. fl. väckt motion

(I: 356), vari hemställts, 1) att vid universitetet i Lund nuvarande arvodestjänst

såsom biträdande lärare i kirurgi förändras till en biträdande lärarbefattning

i laborators tjänsteställning, samt 2) att vid universitetet i Lund

inrättas en laboratorsbefattning i klinisk kemi i stället för befintlig arvodestjänst;
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 21+3.

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Englund m. fl. (I: 207) och den andra inom andra kammaren av herr

Kristensson m. fl. (II: 327), i vilka hemställts, att riksdagen ville hos

Kungl. Maj:t hemställa örn utredning rörande lämpligheten av att vid karolinska

institutet i Stockholm inrätta en befattning för forskning och undervisning

rörande alkoholismens orsaker och botemedel och att för det fall

en sådan befattning anses böra komma till stånd förslag uppgöres i fråga

om befattningens art och de uppgifter, som böra åvila dess innehavare;

dels en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion (II: 545),

vari hemställts, att riksdagen, med avslag å Kungl. Maj :ts proposition i vad

den avser laboratorernas vid statens kroppssjukhus ställning, måtte besluta,

att ifrågavarande tjänster placeras i lönegrad A 30 i enlighet med det avtal,

som träffats vid förhandlingar mellan å ena sidan representanter för Sveriges

läkarförbund och å anda sidan representanter för karolinska institutet

och direktionen för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, att dessa

tjänsters innehavare tilldelas ställning som självständiga överläkare, sorterande

direkt under direktionen i enlighet med vad som föreslagits från

Sveriges läkarförbund samt att de få bibehålla sin nuvarande rättighet att

mot avgift utföra enskilda laboratorieundersökningar eller alternativt, att

riksdagen i avvaktan på de medicinska högskolornas organisationskommittés

förslag hos Kungl. Majit hemställer om bemyndigande för direktionen

att för nästkommande budgetår träffa avtal om provisoriska anställningsvillkor

för berörda laboratorier; varvid frågan kan återupptagas vid nästa

års riksdag, då förslag rörande dessa tjänster kan väntas föreligga från de

medicinska högskolornas organisationskommitté;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av fröken Andersson m. fl. (I: 14) och den andra inom andra kammaren

av fru Gustafson m. fl. (II: 46), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att de sociala kuratorerna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

placeras i lönegrad A 18.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

icke framgår av den nedan lämnade redogörelsen, till motionerna I: 355,

II: 546, II: 544, II: 543, I: 356, I: 207, II: 545 och I: 14.

o

Åtgärder för den naturvetenskapliga

forskningens främjande.

Inledning.

1944 års riksdag anhöll, i anledning av väckta motioner (I: 238 och

II: 357), hos Kungl. Majit, att Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning

rörande vilka åtgärder som kunde finnas påkallade för främjande av

den matematisk-naturvetenskapliga forskningen i vårt land, i främsta rum
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Statsutskottets utlåtande nr garnet

vid universiteten och Stockholms högskola, samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Kungl. Majit bemyndigade den 12 augusti 1944 chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla högst sju sakkunniga för verkställande av utredning.

Departementschefen tillkallade såsom sakkunniga professorn Sven

Tunberg, tillika ordförande, professorerna Bengt Edlén, Georg Kahlson,

Manne Siegbahn, Arne Tiselius och Arne Westgren samt dåvarande t. f. statssekreteraren

i ecklesiastikdepartementet, numera direktören i Sveriges industriförbund

Ragnar Sundén. De sakkunniga, vilka antagit benämningen

naturvetenskapliga forskning skommittén, ha den 1 november 1945 avgivit

betänkande med förslag angående den naturvetenskapliga forskningens behov

av personal, anslag och lokaler samt angående inrättande av ett naturvetenskapligt

forskningsråd (stat. off. utr. 1945: 48).

Kommitténs förslag innebär, såvitt avser universiteten i Uppsala och

Lund, sammanfattningsvis följande.

Kostnadsökning, kronor

Uppsala

Lund

722 700

584 200

Ökning av materielanslag.......

297 800

223 100

Summa kostnadsökning

1 020 500

807 300

E ngångskostn ader

163 000

142 000

Byggnadskostnader...........

2 907 000

774 000

Summa engångskostnader

3 070 000

916 000

Kommittén föreslår vidare, att statsbidrag lämnas till Stockholms och

Göteborgs högskolor med för år 925 400 kronor respektive 88 800 kronor

jämte vissa engångsanslag till utrustning (208 000 kronor respektive 10 000

kronor). Härjämte förutsättes, att Stockholms stad anslår medel till nybyggnader

för Stockholms högskola med sammanlagt 5 880 000 kronor.

En väsentlig förstärkning av anslagen till naturhistoriska riksmuseet

föreslås även, varjämte förordas, att vissa under vetenskapsakademien lydande

forskningsanstalter erhålla statsbidrag.

Slutligen förordar kommittén inrättande av ett naturvetenskapligt forskningsråd

samt att till dess förfogande ställes ett årligt belopp av 1 000 000

kronor för utdelning av understöd för främjande av forskning samt ett årsbelopp

av 35 000 kronor till förvaltningskostnader.

Kommitténs förslag har varit föremål för vederbörlig remissbehandling.

Utlåtanden ha sålunda inkommit från lcanslcm för rikets universitet efter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 243.

hörande av de filosofiska fakulteternas matematisk-naturvetenskapliga sektioner,

de större akademiska konsistorierna i Uppsala och Lund samt Stockholms

och Göteborgs högskolor, vetenskapsakademien, ingenjörsvetenskapsakademien,

de tekniska högskolorna, statskontoret, byggnadsstyrelsen, allmänna

lönenämnden, styrelsen för försvarets forskningsanstalt, chefen för

armén, statens tekniska och medicinska forskningsråd, 19.fö års universitetsberedning,

atomkommittén ävensom vissa personalorganisationer. I fråga

örn förslaget, i vad detsamma avser Stockholms högskola, ha yttranden inkommit

från Stockholms stadsfullmäktige samt Överståthållarämbetet.

Departementschefen framhåller, att vissa av kommitténs förslag — i

första hand frågorna örn statsunderstöd till Stockholms och Göteborgs högskolor,

om understöd åt vissa under vetenskapsakademien lydande institutioner

samt om ökade anslag till naturhistoriska riksmuseet — krävde ytterligare

överväganden, innan han ansåge sig kunna taga slutlig ställning till

desamma. Till dessa frågor ämnade departementschefen återkomma örn

möjligt redan i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1947/48.

Beträffande behovet av åtgärder för främjande av

naturvetenskaplig forskning har departementschefen anfört

följande.

Det materiella framåtskridande, som kännetecknat det sista århundradet,

har ytterst haft sin grund i det allt intensivare och målmedvetnare utnyttjandet

av vetenskapliga landvinningar. På samma sätt är möjligheten av en

fortsatt höjning av det materiella välståndet beroende av en fortgående utveckling

av forskningen — naturvetenskaplig, teknisk, medicinsk o. s. v. Sålunda

är det uppenbart, att ju större insatser forskningen i ett kulturland beredes

tillfälle att göra, desto gynnsammare bli betingelserna för att välståndet

skall kunna vidmakthållas eller förbättras. — En kapitalinvestering i vetenskaplig

forskning är därför en penningplacering, som förr eller senare kan

väntas ge en rik avkastning.

Forskningens livsviktiga betydelse för ett land exemplifieras kanske bäst

genom en hänvisning till det allmänt kända förhållandet, att de krigförande

stormakterna under det senaste världskriget nedlagt väldiga kapital på en

planmässig organisation av och ett målmedvetet stöd åt forskningen. Resultaten

ha heller icke uteblivit. Det torde kunna fastslås, att vetenskapsmannen

och teknikern i lika hög grad som mannen i ledet gjort en krigsavgörande insats.

Det är emellertid självklart, att en livskraftig vetenskaplig forskning kan

få ett lika avgörande inflytande på den fredliga utvecklingen i ett land. En

nödvändig förutsättning härför är dock, att forskningen icke förkväves och

hämmas genom en kortsynt besparingspolitik. Det är känt, att allt flera större

industriföretag i klart medvetande örn forskningens betydelse upprätta och

frikostigt understödja välutrustade laboratorier. Det är en angelägenhet av

största vikt, att staten i sin tur handlar lika förutseende inom de forskningens

domäner, vilka odisputabelt ligga inom statsmakternas intressesfär. Den

vid universiteten bedrivna naturvetenskapliga grundforskningen är utan tvivel

en av de främsta företrädarna för dessa forskningsområden.

Det torde icke vara nödvändigt att genom en detaljerad redogörelse för

nuvarande förhållanden påvisa bristerna i de matematisk-naturvetenskapliga

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21t3. 9

sektionernas resurser ifråga om forskningsmöjligheter. Dessa förhallanden torde

numera vara val kända. Riksdagen har också i klar insikt örn forskningens

betydelse men samtidigt örn dess bristande ekonomiska förutsättningar anhållit

örn utredning rörande vilka åtgärder, som kunde befinnas påkallade för

främjande av den matematisk-naturvetenskapliga forskningen i vårt land.

Särskilda inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga ha utrett

dessa förhållanden och framlagt därpå grundade förslag.

De sakkunniga ha bekräftat det förut kända förhållandet, att den matematisk-naturvetenskapliga

forskningen främst behöver ökat ekonomiskt stöd.

Svensken torde vara sällsynt väl lämpad för vetenskapligt forskningsarbete;

i detta avseende torde vår nation icke stå någon annan efterf Forskningens

knappa ekonomiska förhållanden möjliggöra dock för alltför få att ägna sig

åt vetenskapligt arbete. I detta avseende är det av grundläggande betydelse

att framför allt bereda de yngre forskarbegåvningarna ekonomiska förutsättningar

att kunna ägna sig åt forskning. Det ligger i sakens natur, att det är

få vetenskapsmän förunnat att erhålla någon mer betydande ekonomisk

valuta av sina forskningsresultat; i all synnerhet gäller detta den s. k. rena

grundforskningen varom här särskilt är fråga. Desto mera angeläget är det da,

att någorlunda väl avlönade forskarbefattningar för yngre vetenskapsmän

inrättas. I detta avseende ha docentstipendierna samt amanuens- och assistentbefattningarna

sin måhända viktigaste uppgift att fylla. Av vikt är givetvis

även, att antalet fasta befattningar, i främsta rummet professurer och laboratorstjänster,

inrättas till ett antal, som respektive ämnesområdens vikt det

kräver. Det måste även tillses, att innehavarna av dessa befattningar icke i

orimlig grad till men för forskningen betungas med undervisningsuppgifter.

Underordnade hjälpkrafter för den elementära undervisningens upprätthållande

måste därför anställas i tillräckligt antal. Likaså synas statsmakterna i

ökad utsträckning böra inrätta personliga tjänster för därav förtjänta forskare.

Av största vikt för forskningsarbetets effektivitet är även, att de vetenskapliga

institutionerna utrustas med större antal tekniskt skolade hjälpkrafter,

instrumentmakare, institutionsvaktmästare, tekniska biträden o. s. v. Det

vore en dålig hushållning med arbetskraft, därest — såsom hittills ofta varit

fallet — vetenskapligt utbildad personal nödgades ägna en stor del av sin

tid åt rent manuellt arbete, som snabbare och bättre kan utföras av yrkeskunnig

personal. De flesta institutioner ha även stort behov av särskilda

biträden för skriv- och expeditionsgöromål m. m. Självklart är även,, att de

vetenskapliga institutionerna för att kunna rationellt utnyttjas måste ha

tillgång till förstklassig instrument- och annan utrustning samt rymliga

och ändamålsenliga lokaler.

Den naturvetenskapliga forskningskommittén har vid bedömandet av de

naturvetenskapliga institutionernas behov i nämnda hänseende utgått från

den grundläggande principen, att den fasta organisationsramen bör tilltagas

relativt snävt men att medel böra stå till förfogande utöver den normala årsbudgeten

för särskilt viktiga, för tillfället aktuella forskningsuppgifter. För

detta ändamål föreslås, att ett relativt stort siirskilt reservationsanslag för främjande

av den matematisk-naturvetenskapliga grundforskningen skall anvisas;

detta anslag skulle fördelas av ett naturvetenskapligt forskningsråd. Jag har

föir egen del funnit kommitténs grundläggande synpunkter riktiga och har vid

detaljbehandlingen sökt följa dessa enligt min mening ändamålsenliga riktlinjer.

I väsentliga avseenden, såsom när det gäller det ifrågasatta statsbidraget

till Stockholms högskola och den tekniska personalens anställningsförhållanden,

s. 10 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

10 Statsutskottets utlåtande nr 2Jf3.

har jag dock icke kunnat ansluta mig till kommittéförslaget. I fråga om de

matematisk-naturvetenskapliga sektionerna vid statsuniversiteten har jag dock

funnit detta förslag i sina huvuddrag godtagbart och har till och med, sedan

kompletterande upplysningar inhämtats, ansett mig kunna i vissa avseenden

biträda förslag, vilka av kanslern för rikets universitet ansetts kunna skjutas

på framtiden.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit de grundläggande

synpunkter, som framlagts av den naturvetenskapliga forskningskommittén,

riktiga och ansett åtgärder för främjande av den matematisk-naturvetenskapliga

forskningen i vårt land i hög grad av behovet påkallade.

Föreliggande förslag.

Professorernas arbetsförhållanden.

Departementschefen har i anslutning till vad i ärendet framhållits från

bland annat universitetskanslerns sida ansett frågan om en ändring av den

professorer åliggande undervisningsskyldigheten icke böra upptagas till avgörande

i detta sammanhang. Prövningen av detta spörsmål bör anstå till

dess resultatet av universitetsberedningens utredning av nämnda fråga föreligger.

Oavsett huruvida en ändring av den stadgade undervisningsskyldigheten

må komma till stånd är det emellertid angeläget, framhåller departementschefen,

att åtgärder redan nu vidtagas i syfte att lätta undervisningsbördan

för de professorer, som redan under nuvarande förhållanden i oskälig

grad betungas med rent elementära undervisningsuppgifter. I detta avseende

äro nämligen förhållandena i hög grad växlande i de enskilda fallen.

Biträdande lärare eller assistenter med undervisning som huvudsaklig uppgift

böra enligt departementschefens uppfattning i dessa fall anställas.

Inrättande av nya professurer m. m.

Sammanfattningsvis innebär de sakkunnigas förslag, såvitt angår

universiteten, följande.

1. Särskilt angelägna professurer, som föreslås helt nyinrättade:

nya professurer i fysik vid båda universiteten;

professur i zoofysiologi vid Uppsala universitet;

professur i biokemi vid Lunds universitet;

2. Professurer, som erhållas genom omvandling av redan befintliga tjänster:

professur i fysikalisk kemi vid Uppsala universitet; erhålles genom uppförande

på ordinarie stat av den personliga professuren för The Svedberg;

professur i geologi vid Lunds universitet; erhålles genom förändring av den

nuvarande befattningen som biträdande lärare i geologi och mineralogi (arvode

11 600 kronor);

professur i entomologi vid Lunds universitet; erhålles genom förändring av

den nuvarande befattningen som föreståndare för zoologiska institutionens

entomologiska avdelning;

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 24-3.

3. Professurer, som vid en senare tidpunkt böra inrättas:

professur i genetik (ärftlighetslära) vid Uppsala universitet;

professur i fysikalisk kemi vid Lunds universitet.

Såsom ett provisorium i avbidan på inrättandet framdeles av professuren

i genetik har kommittén föreslagit anvisande av medel till undervisning

i detta ämne.

Kanslern har ansett sig böra tillstyrka beslut om inrättande allenast av sådana

av kommittén föreslagna nya professurer, som antingen utgöra en

ombildning av personlig professorsbefattning eller av redan befintliga

tjänster, vilkas innehavare i vetenskapligt avseende fullt självständigt

svara för en viss del av en befintlig professurs ämnesområde, eller vilka med

hänsyn till tidsförhållandena kunna anses synnerligen behövliga. Kanslern

holle nämligen i likhet med kommittén före, att de nuvarande institutionerna

borde upprustas, så att de bleve verkligt funktionsdugliga, innan några nya

professurer inrättades. Med nämnda motivering avstyrker kanslern för närvarande

förslaget om inrättande av professuren i zoofysiologi vid Uppsala universitet

och professuren i biokemi vid Lunds universitet. Beträffande förslaget

örn provisoriskt anvisande av medel till undervisning i genetik bär

kanslern ansett ytterligare utredning erforderlig, innan sådant anslag beviljades.

Departementschefen framhåller för egen del, att en av de viktigaste åtgärderna

för främjande av den matematisk-naturvetenskapliga forskningen

givetvis är att tillse, att ordinarie lärostolar finnas till det antal, som svarar

mot de skilda forsknings- och undervisningsområdenas art och betydelse.

I fråga om antalet professurer inom de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna

hade under de senaste decennierna icke skett någon mera betydande

förändring. Det vore därför icke ägnat att förvåna att utvecklingen

lett därhän, att ordinarie professurer saknades i åtskilliga ämnen av sådan

vikt, att det måste anses synnerligen angeläget att inrätta sådana befattningar,

liksom ock att starkt motiverade önskemål örn dubblering av vissa

lärostolar framträtt. Departementschefen har därför ansett sig böra i allt

väsentligt biträda kommitténs förslag härutinnan. Departementschefen har

härom anfört följande.

Två av de helt nya professurer, som föreslås inrättade, avse ämnet fysik.

För närvarande finns endast en professur i detta omfattande ämne vid vartdera

av universiteten i Uppsala och Lund. Detta förhållande har länge varit

att beteckna som en brist och en dubblering av professurerna måste numera,

särskilt i belysning av kärnfysikens senaste utveckling, anses oundgänglig. Jag

är därför i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna beredd att tillstyrka,

att beslut härom fattas redan nu samt att medel härför beräknas redan från

och med nästa budgetår. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att avgöra,

huruvida båda professurerna böra ledigförklaras samtidigt eller om med ledigförklarandet

av den ena professuren måhända bör anstå någon tid. Såsom

i ärendet framhållits torde högt kvalificerade sökande icke komma att saknas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Fysiologien, d. v. s. läran om de i den levande organismen skeende processerna,

har under de senaste decennierna gjort storartade landvinningar och

utvecklats till en av den medicinska vetenskapens mest betydelsefulla discipliner.

Tidigare utövades ifrågavarande vetenskapsgren huvudsakligen av medicinare

men har numera även blivit en av den moderna zoologiens viktigaste

ämnesgrenar, en helt naturlig utveckling, eftersom livsprocesserna i sina huvuddrag

äro gemensamma för människor och djur. Zoofysiologien samarbetar

också intimt med medicinen liksom även med fysiken (»biofysik») och kemien

(»fysiologisk kemi») och har därför en betydelse långt utanför den egentliga

zoologiens område. Ämnets vikt har också starkt understrukits av den

matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet samt av

forskningskommittén. Jag har för egen del funnit, att övertygande skäl blivit

anförda för inrättande av en särskild professur i ämnet vid nämnda universitet

och förordar, att densamma inrättas från och med nästa budgetår.

Det för modern naturvetenskap och teknik så viktiga ämnet fysikalisk kemi

företrädes vid våra statsuniversitet endast av den för professorn T. Svedberg

vid Uppsala universitet inrättade personliga professuren i ämnet. I likhet med

forskningskommittén och kanslern förordar jag, att ifrågavarande personliga

professur från och med nästa budgetår uppföres på ordinarie stat. Vid bifall

härtill erfordras en anslagshöjning med 3 500 kronor, motsvarande det tillskott

av. donationsmedel, som för närvarande tillkommer Svedberg i egenskap

av innehavare av en personlig professur.

Ämnet geistik (ärftlighetslära) har ännu icke blivit ett ordinarie undervisnings-

och examinationsämne vid Uppsala universitet, ett förhållande som

med hänsyn till denna vetenskapsgrens stora praktiska betydelse icke någon

längre tid torde böra fortfara. I likhet med kanslern anser jag dock ytterligare

utredning erforderlig, innan definitivt beslut fattas i anledning av kommitténs

förslag.

Biokemien är en annan av de vetenskaper, som genom de senaste decenniernas

snabba utveckling trätt i förgrunden på ett sätt som torde sakna

mångå motstycken. Tack vare en frikostig donation har biokemien vid Uppsala

universitet blivit företrädd av en ordinarie professur, helt bekostad av

nämnda donation, medan ämnet ännu så länge saknar företrädare vid Lunds

universitet. Med hänsyn till ämnets centrala ställning inom naturvetenskapen,

dess betydelse för folkförsörjningen och de olikartade och vidsträckta områden,

över vilka biokemien sträcker sig, har forskningskommittén ansett angeläget,

att en professur i ämnet tillskapas även vid sistnämnda universitet, varvid

dock med tillsättandet av professuren skulle anstå till dess kvalificerad

innehavare^ örn någon tid kunde påräknas; i avbidan härpå skulle professuren

uppehållas med vakansvikarie. Jag ansluter mig för egen del såtillvida

till kommitténs förslag, att jag förordar, att principbeslut nu fattas om

professurens inrättande. Med anvisande av medel för professurens uppehållande

torde dock böra anstå tills vidare. Det torde böra ankomma på vederbörande

universitetsmyndigheter att framdeles i samband med anslagsäskandena

för ett kommande budgetår inkomma med förslag rörande anvisande av

medel för professurens tillsättande. Jag erinrar, att på motsvarande sätt förfarits

i fråga om professuren i limnologi vid Lunds universitet.

I ämnet geologi och mineralogi finnes vid Lunds universitet förutom en

professur en tjänst som biträdande lärare, varmed är förenat ett arvode av

för närvarande 11 600 kronor. Vid universitetet i Uppsala representeras ämnesområdet

av två professurer. Under åberopande av den i ärendet före
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

bragta motiveringen förordar jag i enlighet med kommitténs av kanslern tillstyrkta

förslag, att nämnda arvodesbefattning förändras till en professur i

geologi, särskilt historisk geologi. I samband härmed torde den nuvarande

professurens benämning böra ändras till att avse geologi, särskilt petrografi

och mineralogi. Förändringarna torde böra genomföras från och med nästa

budgetår. .

Jag biträder även i likhet med kanslern förslaget örn att den ordinarie

tjänsten som föreståndare för zoologiska institutionens i Lund entomologiska

avdelning skall från och med den 1 juli 1946 förändras till en professur i

entomologi. Den nuvarande befattningen har sedan länge till gagnet örn också

icke till namnet varit likställd med en professur. Jag förutsätter att föreståndarebefattningens

innehavare, professor N. V. A. Kemner, utan ansökningsförfarande

utnämnes till den förste innehavaren av den nya lärostolen.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat erfordras en höjning av den under I

i avlöningsstaten för Uppsala universitet uppförda anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän, a. Lön och tjänstgöringspenningar, med

(12 000+12 000+12 000=) 36 000 kronor, vilket belopp synes böra minskas

med i runt tal 2 700 kronor, avseende pensionsavdrag. Samtidigt torde delposten

till ålderstillägg böra ökas med 1 000 kronor och anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å indragningsstat minskas med 9 500 kronor. Nettoförhöjningen

blir alltså (36 000 — 2 700 + 1 000 — 9 500 =) 24 800 kronor.

Avlöningsstaten för Lunds universitet bör undergå följande förändringar,

samtliga avseende delposten I. Delposten 1. a. bör ökas med (12 000+

+12 000+3 000=) 27 000 kronor, avseende de nya professurerna, vilket

belopp bör minskas med i runt tal 2 000 kronor till 25 000 kronor med hänsyn

till stadgade pensionsavdrag. Samtidigt bör arvodesposten minskas med

11 600 kronor, varför nettoförhöjningen blir (25 000—11 600=) 13 400

kronor.

Allmänna riktlinjer för tillgodoseende av personalbehovet.

Vetenskaplig personal.

Forskning skommittén framhåller, att svensk naturvetenskaplig forskning

framför allt lider brist på personal. Landet hade för få forskare och forskarna

hade för få hjälpkrafter, både vetenskapliga och tekniska. Den viktigaste åtgärd,

som kommittén föresloge för att främja den matematisk-naturvetenskapliga

forskningen, vore därför en avsevärd utökning av antalet personer

inom olika befattningsgrader, som hade vetenskaplig forskning och därmed

sammanhängande uppgifter till väsentlig sysselsättning.

Kommittén utgår ifrån, att befattningshavarna med vetenskapliga kvalifikationer

i allmänhet alltjämt skola ha både forsknings- och undervisningsuppgifter

och att sålunda rena forskarbefattningar endast skola inrättas i särskilda

fall. För de studerande vore det nämligen av ofantlig betydelse, att undervisningen

handhades av personer, som själva vore forskare. Omvänt vore

det även av stor betydelse för forskarna att hålla kontakt med den yngre

generationen.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

Kommittén har icke funnit anledning att förorda inrättande av vetenskapliga

befattningar av ny typ utan föreslår i stället en utökning av antalet

befattningar av redan befintliga typer, d. v. s. — förutom professorer

och docenter — tjänster som laborator (observator), biträdande lärare,

museiassistenter, assistenter och amanuenser.

De fasta befattningar av laboratorstyp, som kommitterade föreslå

efter ingående prövning och sovring av de omfattande önskemål i detta

avseende som framställts, avse i allmänhet sådana fall, då en särskilt viktig

gren av ett ämne anses böra få en fast företrädare i fråga örn forskning och

undervisning (t. ex. analytisk kemi, kvartärgeologi) utan att man på sakens

nuvarande ståndpunkt anser sig kunna föreslå inrättande av en professur.

I vissa fall föreslås emellertid laborator för att leda övningskurser av sådan

omfattning och karaktär, att biträdande lärare ej kan anses tillräcklig.

Laboratorerna böra enligt kommitténs uppfattning efter lämpliga normer

deltaga i arbetet med forskning och undervisning på institutionerna.

Deras ställning i detta avseende måste variera allt efter förhållandena på

olika institutioner. Kommittén föreslår därför inga generella föreskrifter

men anser, att i princip böra de instruktioner kunna tjäna som norm, vilka

gälla för nuvarande befattningar av ifrågavarande typ.

Biträdande lär arbefattningar föreslås av kommittén inrättade

huvudsakligen i sådana ämnen, där den elementära undervisningen i

sin nuvarande omfattning ej kan på ett tillfredsställande sätt bedrivas med

förefintlig lärarpersonal. Kommittén har föreslagit, att dessa befattningar

givas en något annan karaktär än för närvarande. I sådant syfte har kommittén

ifrågasatt en ändring av gällande bestämmelser om tillsättandet av

dylika befattningar, undervisningsskyldigheten m. m.

Beträffande museiassistenterna föreslås, att dessa — i enlighet

med vad som från och med innevarande budgetår skett i fråga om motsvarande

befattningar vid naturhistoriska riksmuseet — uppflyttas från lönegraden

A 21 till lönegraden A 23.

I fråga örn assistenterna föreslår kommittén en uppdelning i två

grupper, forskningsassistenter och undervisningsassistenter. Kommittén anser,

att i princip en forskningsassistentbefattning bör ställas till varje professors

och i vissa fall även till laborators förfogande. Deras tjänsteställning

borde i regel vara förste assistentens, undantagsvis andre assistentens.

Lindervisningsassistenten avses som biträde vid undervisningen och förutsättes

likaledes få tjänsteställning som förste eller andre assistent.

Kanslern biträder den av kommittén uttalade uppfattningen, att vid universitet

och högskolor undervisningen och forskningen böra omhänderhavas av

samma vetenskapliga personal. Undervisningsskyldigheten för de olika befattningshavarna

finge dock ej bli så betungande som ofta hittills varit fallet, och

för de högst kvalificerade forskarna borde huvudvikten läggas på * forskningsund

ervisning».

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

15

Kanslern har i avvaktan på resultatet av 1945 års universitetsberednings

arbete icke velat inrätta några nya laboratorsbefattningar. Det har vidare

synts kanslern tvivelaktigt, om den ifrågasatta uppdelningen av assistenterna

i forsknings- och undervisningsassistenter vore lämplig. Varje assistent

borde i viss utsträckning biträda professorn i hans forskningsarbete.

Det syntes böra överlämnas åt den enskilde professorn att, med beaktande

av behovet av undervisning och assistentens personliga förutsättningar,

bestämma, i vilken omfattning denne skulle tas i anspråk för att biträda

vid professorns undersökningar.

Statskontoret har förklarat sig anse, att frågan örn befattningstyper samt

löne- och anställningsvillkor för den vetenskapliga personalen bör lösas

efter linjer som äro gemensamma för alla fakulteter och institutioner. En

sådan fråga vore exempelvis avvägningen av de biträdande lärarnas undervisningsskyldighet.

Museiassistenternas lönegradsplacering borde likaledes

upptagas i ett vidare sammanhang. Så vore även förhållandet med förslaget

om assistentkårens uppdelning på två grupper: forsknings- och undervisningsassistenter.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De yttre svårigheter, med vilka den matematisk-naturvetenskapliga forskningen

i vårt land har att kämpa, bestå framför allt i bristen på personal.

I fråga om den vetenskapligt utbildade personalen, varom i detta

sammanhang är fråga, är det största problemet framför allt att säkerställa

rekryteringen av forskarkåren. I detta avseende äro de nuvarande förhållandena

utom all fråga sådana, att snara åtgärder för en förbättring äro

oundgängliga. Frånsett ett fåtal amanuens- och assistentarvoden samt docentstipendier

finnas för yngre obefordrade vetenskapsmän för närvarande knappast

några andra ekonomiska möjligheter till vidareutbildning än fortsatt

skuldsättning. Samtidigt locka industrien och näringslivet i övrigt med goda

anställningsvillkor. Följden har också, såsom framgår av de av styrelsen för

Sveriges förenade studentkårer lämnade uppgifterna, blivit en märkbar hopkrympning

av rekryteringsbasen för de egentliga forskarbefattningarna och

detta trots en hastigt ökande tillströmning av studenter till de matematisknaturvetenskapliga

studiebanorna. En dylik utveckling måste i längden bli

ödesdiger. Det främsta botemedlet torde vara det av forskningskommittén

anvisade, nämligen en relativt betydande utökning av antalet avlönade rekryteringstjänster,

d. v. s. — förutom docentstipendier, till vilka jag ämnar

återkomma i det följande — assistent- och amanuensbefattningar; i viss mån

fylla även tjänsterna som biträdande lärare en liknande uppgift. Jag är ense

med kommittén om att antalet av ifrågavarande befattningar bör avsevärt

utökas. Härigenom vinnes även den fördelen, att institutionerna tillföras vetenskapligt

utbildade hjälpkrafter med uppgift att, samtidigt som de fullfölja

sin utbildning under vederbörande professors eller laborators ledning, vara

denne behjälplig med dels meddelande av elementär undervisning och dels

forskning.

I fråga örn assistentbefattningarna har kommittén utgått från den principen,

att varje professor och vissa laboratorer böra ha tillgång till en förste

assistent med huvudsaklig uppgift att inom ramen för sin stadgade tjänst
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 21+3.

göringsskyldighet biträda vid forskningsarbetet; dessa befattningshavare benämner

kommittén forskningsassistenter. De nuvarande förste assistenterna,

vilka huvudsakligen ha till uppgift att biträda vid undervisningen, benämner

kommittén undervisningsassistenter. Kanslern för rikets universitet och statskontoret

ha, med instämmande av matematisk-naturvetenskapliga sektionen

vid universitetet i Uppsala, förklarat sig anse tvivelaktigt, huruvida en sådan

uppdelning av förste assistenterna i två kategorier vore ändamålsenlig. För egen

del är jag av samma åsikt som nämnda myndigheter. I likhet med kanslern

anser jag det böra ankomma på vederbörande professor att, med beaktande av

behovet av undervisning och assistentens personliga förutsättningar, bestämma

i vilken omfattning dennes tjänstgöringsskyldighet skall tagas i anspråk för undervisning

respektive forskningsarbete.

I detta sammanhang må nämnas, att kanslern, för det fall att två förste assistenter

av kommittén föreslagits för en och samma institution, i regel funnit

skäl att förorda, att den ene av assistenterna avlönas såsom andre assistent.

Jag ansluter mig för egen del i princip till kanslerns förslag på denna punkt.

Biträdande lärare böra, såsom kommittén framhållit, anställas i de fall då

behov föreligger att från en professor avlasta en del av den rent elementära

undervisningen i syfte att bereda honom större möjligheter att ägna sig åt

forskning. I det följande ämnar jag tillstyrka nyinrättande av några nya dylika

befattningar. Däremot är jag icke för närvarande beredd att ingå på de av

kommittén berörda frågorna om en eventuell ändring av anställningsvillkoren,

undervisningsskyldigheten, tillsättningsförfarandet etc.; med dryftandet av

dessa spörsmål torde böra anstå till dess 1945 års universitetsberedning framlagt

resultatet av sin utredning rörande dessa förhållanden. Tills vidare torde

således nuvarande bestämmelser alltjämt böra gälla.

Kommittén har även föreslagit inrättande av vissa ordinarie befattningar

såsom laborator eller observator. I likhet med kommittén är jag av den uppfattningen

att detta slag av befattningar visat sig väl fylla sin uppgift och hyser

i motsats till kanslern icke någon tvekan att biträda kommitténs förslag i de fall,

då mycket starka skäl synts föreligga för att nya sådana tjänster inrättas. Detta

har jag funnit vara fallet ifråga om ett fåtal särskilda ämnesgrenar av sådan

vikt att de rimligen böra få fast anställda företrädare, utan att likväl professurer

för närvarande kunna anses motiverade. Jag erinrar att 1945 års universitetsberedning

icke framställt någon anmärkning mot kommitténs förslag på

denna punkt. Under hand har jag inhämtat, att inom universitetsberedningen

icke uppkommit fråga örn slopandet av ifrågavarande typ av fasta befattningar.

För egen del finner jag desto mindre anledning att vilja ifrågasätta dessa

befattningars existensberättigande som jag tvärtom av olika skäl, icke minst

rekryteringssynpunkter, finner i hög grad angeläget, att antalet fasta forskarbefattningar

ökas.

Beträffande de i lönegraden A 21 placerade fyra museiassistentbefattningarna

ifrågasätter jag för närvarande icke någon annan förändring än att jag såsom

en konsekvens av 1945 års riksdags beslut om lönegradsplaceringen för

motsvarande befattningar vid naturhistoriska riksmuseet förordar, att desamma

placeras i lönegraden A 23.

Kommittén har till diskussion upptagit frågan, huruvida man för framtiden

borde frångå nuvarande principer vid inrättande av vetenskapliga befattningar

såtillvida, att rena forskarbefattningar skulle inrättas vid sidan av sådana, som

avse såväl forskning som undervisning, men stannat vid att förorda bibehållande

av den nuvarande ordningen som huvudregel. Jag delar i likhet nied

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Statsutskottets utlåtande nr 2J+3.

kanslern kommitténs uppfattning i detta spörsmål, d. v. s. att även i fortsättningen

dessa befattningar böra omfatta både forskning och undervisning, vilket

givetvis icke bör hindra att även rena forskarbefattningar inrättas i särskilda

fall, exempelvis i form av personliga befattningar åt därav högt förtjänta

forskare.

Teknisk personal.

För närvarande finnas vid universiteten följande ordinarie befattningar av

ifrågavarande slag (de vid matematisk-naturvetenskapliga sektionernas institutioner

placerade angivas inom parentes):

Befattning

Uppsala

Lund

Trädgårdsmästare .......

. . . A 18

(i) i

» .......

... A 16

(1)

1

Försöksassistent .........

.. . A 16

—

(1)

1

Preparator .... ......

... A 10

(0) 21

(0)

1

Instrumentmakare .......

... A 10

(2) 2

Trädgårdsmästare .......

... A 9

(2) 2

(1)

1

Institutionsvaktmästare . ..

... A 9

(2) 3

(3)

3

Maskinist ...............

.... A 8

(3) 6

(1)

1

Tekniskt biträde..........

... A 7

(2) 9

(4)

9

Institutionsvaktmästare

... A 7

(11) 16

(5)

12

Trädgårdsförman ........

... A 7

(2) 2

(2)

2

Hantverkare ............

.. . A 6

—

(1)

l1 2

Vaktmästare ............

... A 5

(1) 2

Räknebiträde ............

—

(3)

3.

Forskningskommitténs förslag innebär följande förändringar i personalorganisationen:
a)

De högre trädgårdsmästarbefattningarna placeras båda i A 18 och benämnas

akademiträdgårdsmästare.

b) Tjänsterna som instrumentmakare differentieras och placeras i A 14

respektive A 10. Härom anför kommittén:

Kommittén anser placeringen i A 10 i allmänhet vara alldeles för låg. Skickliga

instrumentmakare äro inom industrien synnerligen efterfrågade och val

betalda. För forskningen, speciellt inom vissa ämnen såsom t. ex. fysik och fysikalisk

kemi, är tillgång till verkligt förstklassiga instrumentmakare ett livsvillkor;

vid universiteten måste därför väl så stora krav ställas på instrumentmakarnas

yrkesskicklighet som inom industrien och statens industriella verk.

Örn universitetsinstitutionerna skola kunna hävda sig i konkurrensen, måste sålunda

dessa tjänster placeras betydligt högre än nu är fallet. Som jämförelse

kan nämnas att statens vattenfallsverk har sina instrumentmakare i Ä 16 samt

att instrumentmakaren vid statens provningsanstalt är placerad i A 14.

1 En av dessa skall hållas obesatt, så länge en å övergångsstat placerad vaktmästare (A 7)

kvarstår i tjänst.

2 Denna befattning skall hållas obesatt, så länge en å övergångsstat placerad vaktmästare

(A 7) kvarstår i tjänst.

Bihang till riksdagens protokoll 10li6. 6 sami. Nr

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 2/t3.

Enligt kommitténs erfarenhet är det för en institution ekonomiskt lönande

att betala en instrumentmakare en sådan lön, att en förstklassig kraft kan erhållas.

Finnes icke tillgång inom institutionen till en sådan, måste mera komplicerade

apparater tillverkas vid privatverkstäder, och dessas priser äro synnerligen

höga. Med våra dagars ofantligt uppdrivna krav på instrumentens

precision är instrumentmakaren en utomordentligt betydelsefull medarbetare

på en vetenskaplig institution.

Med anledning av det ovan anförda föreslår kommittén, att instrumentmakare

placeras i lönegrad A 14. I vissa fall anser dock kommittén, att den

nuvarande lönegradsplaceringen i A 10 tills vidare bör bibehållas. Vid de

kemiska institutionerna i Uppsala föreslås sålunda utom en instrumentmakare

i A 14 (placerad på fysikalisk-kemiska institutionen) en instrumentmakare i

A 10 (delad mellan kemiska institutionens avdelningar för oorganisk respektive

organisk kemi). Den förre, som skall tjänstgöra som föreståndare för verkstaden

benämnes i detta fall förste instrumentmakare. Vid kemiska institutionen i

Lund föreslås även instrumentmakare i A 10.

c) Benämningen tekniskt biträde utbytes mot benämningen laboratoriebiträde.

Antalet sådana biträden ökas väsentligt.

d) Som ny befattningstyp föreslås laboratorietekniker i lönegraden A 11.

Härom yttrar kommittén i huvudsak följande.

Vissa institutioner ha starkt behov av laboratorieteknisk hjälp med högre

kvalifikationer än de som kunna fordras av en befattningshavare i den lönegrad

(A 7), som laboratoriebiträdena placerats uti. Kommittén föreslår därför,

att i vissa undantagsfall tjänster inrättas med en högre placering än A 7, men

anser, att dessa befattningshavares lönegradsplacering bör prövas från fall till

fall beroende på de behov, som finnas på de skilda institutionerna, och beroende

på de personliga kvalifikationer, som kunna stå till buds. Exempel

på dylika tjänster finnas vid statens bakteriologiska anstalt, statens farmaceutiska

laboratorium, statens skogsförsöksanstalt och statens provningsanstalt,

där l:e laboratoriebiträden äro placerade i All.

Härtill kommer att det är i hög grad önskvärt och för arbetet på de vetenskapliga

institutionerna gagneligt att i högre grad än nu är fallet möjlighet beredes

för de bästa bland de lägre befattningshavarna att avancera till mera

kvalificerade och högre avlönade befattningar.

e) Som ny befattningstyp föreslås även mekaniker i lönegraden Eo 9. Härom

anföres följande.

Med mekaniker avses befattningshavare, som tjänstgör på en institutions

verkstad under instrumentmakaren. Sådana tjänster finnas redan nu vid de

större institutionernas verkstäder, men endast som extra befattningar, avlönade

ur materielanslag eller på annat sätt. Kommittén anser det nödvändigt,

att ordinarie eller extra ordinarie befattningar av denna typ nu

inrättas. Då för mekaniker en god grundläggande yrkesutbildning erfordras,

bör lönegradsplaceringen vara högre än för de vanliga vaktmästarbefattningarna.

Kommittén föreslår dock ej högre än A 9 bland annat med

hänsyn till att för de bästa krafterna befordran till de bättre betalda instrumentmakarbefattningarna

är möjlig. Som jämförelse kan nämnas att

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

maskinisterna allmänt äro placerade i A 8. Mekanikerna behöva dock i

regel en betydligt mera gedigen utbildning än maskinisterna.

Tills vidare böra befattningarna dock placeras i lönegraden Eo 9.

f) Som ny befattningstyp föreslås vidare kartritare i lönegraden A 7.

g) Kanslibiträden i A 7 föreslås till stort antal, i regel en på varje institution.

h) För en institution (limnologiska institutionen i Lund) föreslås inrättande

av en tjänst som kontorsbiträde i lönegraden A 4.

Mot kommitténs ifrågavarande förslag ha erinringar framställts av allmänna

lönenämnden och statskontoret. Av dessa myndigheters yttranden

inhämtas bland annat följande.

Preparatorer (A 10). Allmänna lönenämnden anför följande.

Såvitt framgår av vad kommittén anfört, komma arbetsuppgifterna å dessa

befattningar att bli i huvudsak likartade med dem, som åligga innehavarna av

preparatorstjänsterna vid naturhistoriska riksmuseet. Som kommittén erinrat,

sänktes sistnämnda tjänster enligt beslut av 1945 års riksdag från A 10 till

A 9. Vid sådant förhållande kan lönenämnden icke tillstyrka högre placering

än i 9 lönegraden för de preparatorsbefattningar, som enligt utredningens förslag

skola nyinrättas vid geologisk-mineralogiska och växtbiologiska institutionerna

i Uppsala samt mineralogiska institutionen i Lund.

Icke heller statskontoret har ansett sig kunna tillstyrka högre lönegrad

än A 9 för ifrågavarande tjänster.

Vaktmästare. Allmänna lönenämnden framhåller, att kommitténs motiveringar

för inplacering i lönegrad av de av kommittén föreslagna nya vaktmästarbefattningarna

å olika institutioner icke alltid vore tillfyllest för ett ställningstagande

till kommitténs förslag. I brist på närmare uppgifter angående

vaktmästarnas arbetsuppgifter ville det synas lönenämnden, som om i de fall,

då kommittén föresloge inrättande av ytterligare en vaktmästarbefattning å

institution där sådan befattning redan funnes, den nya vaktmästarbefattningen

i regel borde placeras i 5 lönegraden.

Statskontoret har avstyrkt förslaget, att akademiträdgårdsmästaren

i Lund skulle placeras i lönegraden A 18 liksom i Uppsala.

Instrumentmakare (A 14, A 10). Statskontoret avstyrker ifrågavarande

förslag, enär löneställningen för instrumentmakarna i anledning av

institutionsvaktmästarutredningens förslag fastställts så sent som av 1945

års riksdag.

Allmänna lönenämnden har funnit en placering i 14 lönegraden motiverad

endast för den instrumentmakare, som förestår den för kemiska och fysikaliskkemiska

institutionerna i Uppsala gemensamma instrumentverkstaden. För

denne befattningshavare syntes benämningen »förste instrumentmakare»

lämplig. Beträffande övriga, av kommittén till placering i A 14 föreslagna instrumentmakarna

ifrågasätter lönenämnden, huruvida icke en placering i lägre

lönegrad, förslagsvis 11 lönegraden, kunde vara tillfyllest. Beträffande den

av lönenämnden ifrågasatta placeringen i 11 lönegraden må framhållas, att

de kontanta avlöningsförmånerna i löneklass 11 efter ett genomförande av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr Sudden

provisoriska löneregleringen kommer att överstiga den nuvarande kontantlönen

i 13 löneklassen.

Laboratorie b iträ den (tekniska biträden, A 7). Allmänna

lönenämnden anser, att med ett slutligt ståndpunktstagande till förslaget

att inrätta ett betydande antal ordinarie befattningar i A 7 för laboratoriebiträden

bör anstå i avbidan på det förslag angående laboratoriebiträdenas

utbildning, som kommittén avser att framlägga, ävensom i avbidan på

resultatet av 1944 års personalutrednings arbete. Tills vidare syntes det

ökade behovet av laboratoriebiträden böra tillgodoses med extra ordinarie

personal i högst 7 lönegraden.

Laboratorietekniker (All). Statskontoret påpekar, att kommittén

till jämförelse åberopat, att befattningshavare i 11 lönegraden som

1 :e laboratoriebiträden funnes vid vissa andra institutioner. Emellertid hade

den högre löneställningen för nämnda befattningshavare föranletts av att

de intoge ställningen av arbetsledare. Då det icke upplysts, att de föreslagna

tjänsterna skulle ha sålunda angiven karaktär, kunde statskontoret

icke tillstyrka inrättandet av desamma.

Allmänna lönenämnden anför följande.

Beträffande laboratorieteknikerbefattningarna har lönenämnden uppmärksammat,

att de speciella motiveringarna för dessa befattningar — i den mån

sådana motiveringar framlagts av kommittén — i huvudsak bygga på de

personliga kvalifikationerna och den personliga lämpligheten hos befattningshavare,

som på ett eller annat sätt redan äro knutna till vederbörande

institution. Lönenämnden måste för sin del ställa sig tveksam mot inrättande

av ordinarie befattningar av dylik personlig karaktär. I detta sammanhang

vill lönenämnden erinra, att institutionsvaktmästarutredningen fann dylika

särskilda kvalifikationer föreligga hos den nuvarande innehavaren av institutionsvaktmästarbefattningen

vid astronomiska observatoriet i Lund, men att

utredningen icke ansåg sig kunna föreslå inrättande av en högre ordinarie

befattning för denne med hänsyn till arbetsuppgifternas personliga karaktär.

Utredningen förordade därför, att befattningshavaren i fråga skulle tillerkännas

ett personligt lönetillägg, vilket förslag även vann statsmakternas godkännande.

En nackdel med denna lösning av frågan är emellertid, att vederbörande

icke erhåller något förhöjt pensionsunderlag. Inrättande av extra

ordinarie befattningar i 9 eller 11 lönegraden för dylika särskilt kvalificerade

laboratoriebiträden eller institutionsvaktmästare synes därför böra övervägas.

Däremot kan lönenämnden, som framgår av det föregående, icke — i varje

fall ej på grundval av nu föreliggande utredning — tillstyrka inrättande av

ordinarie befattningar för ifrågavarande ändamål.

Mekaniker (Eo 9). Statskontoret anför: Med avseende å förslaget,

att mekanikertjänster i lönegrad A 9 eller Eo 9 skulle inrättas för vissa

befattningshavare, som redan nu finnas men för vilka kostnaderna icke bestridas

från avlöningsanslagen, vill statskontoret framhålla, att — för den

händelse ett varaktigt behov av dessa befattningar föreligger — kostnaderna

böra belasta avlöningsanslagen. Enligt statskontorets mening torde

emellertid de nya befattningarna böra benämnas institutionsvaktmästare,

vilken tjänstetitel kommit till användning i personalstaterna för till lönegraden

A 9 hänförda tjänstemän avsedda bland annat för mekanikerarbeten.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 2.ff3.

Allmänna lönenämnden linner, under erinran om den beslutade provisoriska

löneregleringen, tveksamt, huruvida de nya mekanikerbefattningarna böra placeras

i 9 lönegraden. Inberäknat provisoriskt lönetillägg komme under nästa

budgetår den kontanta lönen i 7 löneklassen högre än för närvarande i 9 löneklassen.

Å I-ort komme månadslönen exempelvis att utgöra 453 kronor 50 öre,

vilket ungefär motsvarade en timpenning av 2 kronor 20 öre.

Kanslibiträden (A 7). Statskontoret yttrar, att i den män särskilda

biträden för kontorsgöromål visade sig behövliga, dessa syntes böra

anställas på extra stat med placering högst i 4 lönegraden.

Allmänna lönenämnden anför följande.

I fråga örn förslaget örn inrättande av en kanslibiträdesbef attning å flertalet

institutioner finner lönenämnden en viss försiktighet påkallad, då kommittén

knappast anfört övertygande skäl för att behov föreligger av sådan

personal i den utsträckning, kommittén angivit. I varje fall böra en del av

dessa befattningar inrättas såsom extra ordinarie, likaledes i högst 7 lönegraden.

Härvid böra de ordinarie och extra ordinarie befattningarna icke bindas vid

viss institution, utan bör vid uppkommande ledighet å befattning en omplacering

kunna företagas, liksom fallet är exempelvis med institutionsvaktmästarbefattningarna

vid tekniska högskolan i Stockholm.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Därest de planerade åtgärderna till den matematisk-naturvetenskapliga

forskningens fromma skola kunna få avsedd effekt, måste de givetvis pa sätt i

ärendet föreslagits även kombineras med inrättandet av ett relativt stort antal

nya befattningar för tekniska och administrativa hjälpkrafter. I nästföljande

avsnitt redogöres närmare för forskningskommitténs detaljförslag i detta avseende.

Därav framgår, att antalet sådana befattningar föreslås ökat i avsevärd

omfattning. Emellertid är att märka, att flertalet av de befattningshavare,

som sålunda skulle mera fast knytas till vederbörande institutioner, redan

finnas anställda där ehuru avlönade från materielanslag, av enskilda medel

eller på annat mer eller mindre improviserat sätt. Denna omständighet har

gjort ställningstagandet till detaljförslagen relativt enkel, i det att behovet av

befattningarna mestadels kunnat styrkas genom att förhållandena redan framtvingat

anställandet av den personal varom är fråga. Prövningen har sålunda

i det stora hela kunnat inskränkas till frågan om en skälig lönegradsplacering.

Härvid ha vissa riktlinjer tillämpats, för vilka jag i detta sammanhang ämnar

redogöra.

Härvid må först erinras därom, att frågan om institutionsvaktmästares och

därmed jämförliga befattningshavares vid vetenskapliga institutioner lönegradsplacering

nyligen varit föremål för särskild sakkunnigutredning, den s. k.

institutionsvaktmästarutredningen, vars betänkande framlades i september

1943 och föranledde beslut av statsmakterna vid 1945 års riksdag (se 1945

års statsverksproposition, för flera huvudtitlar gemensamma frågor, sid. 15 ff.)

Enligt de allmänna riktlinjer, som därvid godtogos, skulle i huvudsak 7, 9 och

10 lönegraderna komma till användning. 7 lönegraden skulle vara normallönegrad

för institutionsvaktmästare, av vilka fordrades yrkesskicklighet som

mekaniker, elektrisk montör, snickare och dylikt. 9 lönegraden skulle komma

i tillämpning i vissa fall, då vederbörande exempelvis hade att med ledning av

ritningar eller muntliga anvisningar förfärdiga instrument, vilka uppenbarligen

ställde stora anspråk på skicklighet och noggrannhet vid framställandet. 10

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr l2J+3.

lönegraden slutligen skulle reserveras för sådana specialbefattningar med kvalificerade

arbetsuppgifter — instrumentmakare eller preparatorer — vilka på

vissa institutioner befunnits eller kunde befinnas erforderliga vid sidan av där

befintlig vaktmästarpersonal.

Befattningarna i 7 lönegraden benämndes i regel institutionsvaktmästare,

befattningarna i 9 lönegraden i regel institutionsvaktmästare eller i vissa fall

preparatorer och tjänsterna i 10 lönegraden slutligen instrumentmakare eller

preparatorer.

Naturvetenskapliga forskningskonnnittén har föreslagit vissa förändringar i

fråga örn de sålunda godtagna riktlinjerna. Sålunda föreslås, att vissa instrumentmakarbefattningar

inrättas i 14 lönegraden, att befattningar i 11 lönegraden

imättas under benämningen laboratorietekniker samt nya tjänster i

9 lönegraden, benämnda mekaniker, inrättas. Mot dessa förslag ha från statskontoret

och allmänna lönenämndens sida anförts starka betänkligheter. Sistnämnda

myndighet har funnit en placering i 14 lönegraden motiverad endast

för den instrumentmakare, som förestår den för de kemiska och fysikaliskkemiska

institutionerna gemensamma instrumentverkstaden och som föreslås

benämnd förste instrumentmakare. På av lönenämnden anförda skäl ansluter

jag mig till den ståndpunkt nämnden sålunda intagit.

Beträffande de befattningar, som enligt kommittéförslaget skulle placeras i

11 lönegraden har jag vid närmare prövning av omständigheterna i de särskilda

fallen funnit, att i två fall (biokemiska och fysikalisk-kemiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala) en placering i 10 lönegraden såsom preparator förefallit

befogad, medan i ytterligare två fall (fysiska och paleontologiska institutionerna

vid samma universitet) befattningarna synas böra placeras i 9 lönegraden

såsom institutionsvaktmästare. I nämnda fall har jag dock icke för

närvarande ansett tillrådligt att befattningshavarna redan nu givas ordinarie

ställning, bland annat emedan ett förnyat ställningstagande till frågan om en

slutlig lönegradsplacering av befattningar av detta slag kan komma att bli

erforderligt, sedan pågående utredning rörande de medicinska institutionernas

behov av teknisk personal avslutats.

I fråga om de tjänster som föreslagits placerade som mekaniker i 9 lönegraden

har jag, med beaktande av vad allmänna lönenämnden och statskontoret

anfört, funnit en placering i 7 lönegraden såsom institutionsvaktmästare

bäst svara mot de i fjol godtagna riktlinjerna för den löneställning,

som bör tillkomma personal av ifrågavarande slag.

Kommittén har i vissa fall förordat en förändring av institutionsvaktmästartjänster

i lönegraden A 9 till preparatorsbefattningar i lönegraden A 10.

På av lönenämnden anförda skäl har jag icke ansett mig böra tillstyrka en

sådan förändring, vilken skulle strida mot det beslut, som så sent som förra

året fattades av statsmakterna.

I de fall då en vaktmästar^ änst ansetts behövlig vid sidan av befintlig

institutionsvaktmästarpersonal, har jag i likhet med kanslern och lönenämnden

ansett en placering i 5 lönegraden lämplig. Kommittén har i sådana fall

föreslagit placering i 6 lönegraden.

Jag har icke ansett tillräckliga skäl förebragta för en uppfattning av trädgårdsmästarbefattningen

vid botaniska trädgården vid Lunds universitet från

16 till 18 lönegraden. Däremot har jag ansett mig kunna tillstyrka, att tjänstebenämningen

för denna befattning jämte motsvarande tjänst vid Uppsala

universitet ändras till akademiträdgårdsmästare.

Benämningen tekniskt biträde synes böra utbytas mot laboratoriebiträde;

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 2.^3.

ändringen bör givetvis genomföras även för de befattningar av ifrågavarande

slag, som äro placerade vid andra institutioner vid universiteten än de, varom

nu närmast är fråga. Jag är ense med allmänna lönenämnden därom, att

återhållsamhet tills vidare bör iakttagas vid inrättandet av nya ordinarie

befattningar av förevarande slag. I enlighet härmed har jag inskränkt mig till

att föreslå ordinariesättning av vissa redan befintliga extra ordinarie dylika

befattningar medan flertalet nya tjänster föreslås få extra ordinarie ställning.

Benämningen laboratoriebiträde lämpar sig icke för tekniska biträden på de

geografiska institutionerna. Jag förordar i detta fall benämningen kartbiträden.

Vid geografiska institutionen i Lund är ifrågavarande, redan befintliga

befattningshavare placerad i lönegraden Eo 7, vilken löneställning även

synes lämplig för motsvarande tjänst vid Uppsala universitets geografiska

institution. Den vid Lunds universitet befintliga tjänsten torde böra ordinariesättas.

Det har länge varit ett starkt önskemål från de vetenskapliga universitetsinstitutionernas

sida att inom vederbörande institution få tillgång till särskilda

biträden för de mångahanda skrivgöromål samt expeditionella och kamerala

m. fl. uppgifter av olika slag, som för närvarande i besvärande grad taga professorernas

och övriga vetenskapsmäns tid i anspråk. Kommittén och vederbörande

universitetsmyndigheter fästa också stor vikt vid förslaget, att i regel

varje institution skall utrustas med ett biträde av detta slag. För detta ändamål

har föreslagits inrättande av ett icke ringa antal kanslibiträdestjänster i

lönegraden A 7. Jag är för egen del fullt övertygad om att tillräckligt vägande

motiv föreligga för inrättandet i full omfattning av de föreslagna biträdesbefattningarna.

Det har upplysts att, såvitt gäller de matematisk-naturvetenskapliga

institutionerna i Uppsala, förhållandena redan framtvingat, att de i

och för sig knappa materielanslagen eller enskilda medel anlitats för anställande

av skriv- och expeditionsbiträden vid icke mindre än 10 av de 16 institutioner,

vilka enligt kommittéförslaget skulle få tillgång till sådan arbetskraft; i tre av

dessa fall äro biträdena gemensamma för två institutioner. När det gäller lönestäilningen

för denna personal synes emellertid en viss försiktighet påkallad.

Sålunda torde, åtminstone till en början, endast icke-ordinarie anställningsform

böra komma i fråga. Vidare torde en differentiering av tjänsterna böra

ske såtillvida, att vissa befattningar tills vidare placeras i 4 lönegraden och

de återstående i 7 lönegraden. För egen del förordar jag, att vid Uppsala

universitet 6 och vid Lunds universitet 4 av dessa skriv- och expeditionsbiträdesbefattningar

placeras i 7 lönegraden medan återstående 7 befattningar

i Uppsala och 4 i Lund placeras i 4 lönegraden. Det torde böra ankomma

på särskild prövning av kanslern att efter erforderlig utredning bestämma vid

vilka institutioner tjänster i 7 lönegraden böra komma i fråga. Jag förutsätter,

att härvid tages hänsyn till vederbörandes kvalifikationer, längden av

föregående tjänstgöring och dylika omständigheter.

Till frågan örn tjänsteställningen för det föreslagna biträdet vid limnologiska

institutionen i Lund återkommer jag i det följande.

Detalj förslag i fråga örn personalorganisationen.

Departementschefen har därefter upptagit till behandling forskningskommitténs

detaljförslag i fråga örn personalorganisationen vid varje institution

för sig. I relativt få fall har lian därvid förordat nya ordinarie

tjänster och eljest extra ordinarie anställningsform. Departementschefen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 2J$.

har i detta sammanhang framhållit, att det i många fall torde komma att

befinnas lämpligt att, vare sig befattningen upptagits som ordinarie eller

extra ordinarie, till en början anställa vederbörande såsom extra tjänsteman,

exempelvis för att bereda tillfälle till provtjänstgöring. För att möjliggöra

detta syntes det lämpligt att vederbörande icke-ordinarieposter tills

vidare finge beteckningen förslagsvis, varvid det borde ankomma på Kungl.

Maj:t att medgiva att posten finge överskridas.

Sammanfattningsvis skulle de matematisk-naturvetenskapliga

institutionernas nuvarande personal — bortsett från professorer — för

nästa budgetår vid bifall till departementschefens förslag undergå följande

förändringar.

Uppsala universitet.

Nuvarande personal: Av departementschefen förordad

ändring:

Laborator, observator . ..

2

Laborator, observator

5

(+ 3)

Biträdande lärare......

2

Biträdande lärare

5

(+ 3)

Museiassistent ........

. A 21

2

Museiassistent . .

A :

23

2

Förste assistent........

7

Förste assistent . .

20

(+13)

Andre » ........

1

Andre »

5

(-k 41

Förste amanuens ......

20

Förste amanuens .

29

(+ 9)

Andre » ......

1

(= nu)

Trädgårdsmästare .....

. A

18

1

Akademiträdgårds-

mästare ......

A

18

1

Förste instrument-

makare ......

A

14

1

(+ 1)

Instrumentmakare.....

. A

10

2

(= nu)

Preparator .....

EolO

2

(+ 2)

Trädgårdsmästare .....

. A

9

2

(= nu)

Institutionsvaktmästare

. A

9

2

Institutionsvakt-

mästare ......

A

9

4

(+ 2)

Institutionsvakt-

mästare ......

Eo

9

4

(+ 4)

Maskinist ............

. A

8

3

(= nu)

Maskinist.......

Eo

8

1

(+ 1)

Tekniskt biträde.......

. A

7

2

Laboratoriebiträde A

7

3

(+ 1)

»

Eo

7

11

(+11)

Kartbiträde ....

Eo

7

1

(+ 1)

Institutionsvaktmästare

. A

7

11

Institutionsvakt-

mästare ......

A

7

14

(+ 3)

» ......

. Eo

7

1

Institutionsvakt-

mästare ......

Eo

7

0

(— 1)

Trädgårdsförman......

. A

7

2

(= nu)

Vaktmästare..........

. A

5

1

Vaktmästare ....

A

5

2

(+ 1)

» ....

Eo

5

3

(+ 3)

Käknebiträde ....

Eo

4

2

(+ 2)

Kanslibiträde .. .

Eo

7

6

(+ 6)

Kontorsbiträde ..

Eo

4

7

(+ T

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 24-3.

Härutöver har departementschefen förordat en fördubbling av det nuvarande

antalet (10) tredje amanuenser vid de matematisk-naturvetenskapliga

institutionerna, vilket föranleder en anslagshöjning med 12 000

kronor.

Departementschefens förslag innebär bland annat, dels att av forsknmgskommittén

väckt fråga om inrättande av en biträdande lärartjänst vid institutionen

för mekanik och matematisk fysik vid universitetet i Uppsala

ansetts böra prövas först i samband med universitetsberedningens kommande

förslag rörande dylika tjänster, medan däremot departementschefen

— såsom framgår av det följande i fråga om motsvarande institution i

Lund — förordat inrättande från och med nästa budgetår av en sådan

befattning därstädes, dels att departementschefen icke ansett sig kunna

biträda matematisk-naturvetenskapliga sektionens hemställan örn uppfattning

av den för filosofie hedersdoktorn S. Lundell inrättade personliga museiassistentbefattningen

från 17 till 23 lönegraden, dels ock att departementschefen,

i anslutning till sitt i det föregående angivna principiella ställningstagande

till frågan örn den tekniska personalens lönegradsplacering, i

stället för begärda instrumentmakartjänster i lönegraden A 10 vid biokemiska,

kemiska och meteorologiska institutionerna samt begärd laboratoneteknikertjänst

i lönegraden All vid fysiska institutionen endast tillstyrkt

institutionsvaktmästartjänster i 9 lönegraden.

Vid bifall till ovannämnda förslag har departementschefen ansett följande

anslagsändringar erforderliga beträffande Uppsala-universitetet.

Delstaten I. Professorer och lärare m. fl. Delposten I a bör höjas med

(27 000 kronor — i runt tal 2 000 kronor, avseende pensionsavdrag =)

25 000 kronor. Delposten 3, avseende arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, bör höjas med (3 X 8 600 =) 25 800 kronor för

arvoden åt biträdande lärare samt med (13 X 7 200 + 4 X 6 000 + 9 X

X 3 600 + 12 000 =) 162 000 kronor, avseende nya assistenter och arnanuenser.

Delstaten II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. Ordinarieposten bör höjas med i runt tal 28 000 kronor, anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med i runt tal

100 000 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg med i runt tal 20 000

kronor. Härvid har jag beräknat, att det från icke-ordinarieposten utgående

beloppet å 7 200 kronor till mekaniska arbeten å fysiska institutionen samtidigt

skall indragas.

Lunds universitet.

Nuvarande personal:

Laborator, observator......... 2*

Biträdande lärare ............ 22

Museiassistent A21 .......... 2

Försöksassistent A16 ......... 1

Av departementschefen förordad

ändring:

Laborator, observator . . 4 (-)- 2)

Biträdande lärare...... 8 (-j— 6)

Museiassistent A 23 ... 2

(= nu) 1

1 Här bortses från tjänsten som föreståndare för zoologiska institutionens entomologiska

avdelning. . .... . .

» Här bortses från tjänsten som biträdande lärare i geologi och mineralogi.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf3.

Förste assistent.............. 4

Andre assistent ............. 1

Förste amanuens ........... 18

Andre » ........... 1

Trädgårdsmästare A 16...... 1

Institutionsvaktmästare A 9 . . 3

Trädgårdsmästare A 9....... 1

Maskinist A 8.............. 1

Institutionsvaktmästare A 7 . . 5

» Eo 7 . 1

Vaktmästare Eo 5........... 1

Tekniskt biträde A 7 ........ 4

» » Eo 7 ....... 4

Trädgårdsförman A 7........ 2

Hantverkare A 6............ 1

Räknebiträde A 4........... 3

Förste assistent ....... 17 (+13)

Andre assistent....... 4 (+ 3)

Förste amanuens...... 28 (+10)

Andre » ...... 3 (+ 2)

Akademiträdgårdsmästare

A 16.............. 1

Instrumentmakare A 10 1 (+ 1)

(= nu)

(= nu)

(= nu)

Institutionsvaktmästare

A 7 ............... 7 (+ 2)

Institutionsvaktmästare

Eo 7.............. 3 (+ 2)

(= nu)

Laboratoriebiträde A 7 7 (+ 3)

» Eo 7 6 (+ 2)

Kartbiträde A 7...... 1(4-1)

(= nu)

(= nu)

(== nu)

Kanslibiträde Eo 7 ... . 4 (+ 4)

Kontorsbiträde Eo 4 . . 4 (+ 4)

Härutöver har departementschefen förordat en ökning av antalet tredje

amanuenser vid de matematisk-naturvetenskapliga institutionerna i T-lind

från 11 till 20, vilket föranleder en anslagshöjning med 10 800 kronor.

Såsom förut påpekats, avses en av de nya biträdande lärarbefattningarna

för institutionen för mekanik och matematisk fysik. Departementschefens

ovannämnda förslag, innebär vidare bland annat, att han icke ansett

sig kunna biträda kommitténs förslag örn ändring av två institutionsvaktmästarbefattningar

i lönegraden A 9 vid den kemiska institutionen till

instrumentmakarbefattningar i 10 lönegraden.

Vid bifall till ovannämnda förslag har departementschefen ansett följande

anslagsändringar erforderliga beträffande Lunda-uni ver sif etet.

Delstaten I. Professorer och lärare m. fl. Delposten 1 a bör höjas med

(18 000 kronor — i runt tal 1 400 kronor, avseende pensionsavdrag =)

16 600 kronor. Arvodesposten bör höjas med (6 X 8 600 + 13 X 7 200 +

+ 3 X 6 000 + 10 X 3 600 + 2 X 2 400 + 10 800 =) 214 800 kronor, avseende

nya biträdande lärare, assistenter och amanuenser.

Delstaten II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. Ordinarieposten synes böra höjas med i runt tal 21 000 krou°r,

icke-ordinarieposten med i runt tal 28 000 kronor, och anslagsposten

till rörligt tillägg med i runt tal 7 500 kronor. Samtidigt bör arvodesposten

minskas med 5 700 kronor.

M otioner.

I motionen 1:355, vari föreslagits att samtliga nyinrättade befattningar

som kanslibiträden och kontorsbiträden måtte bestämmas till kanslibiträdesbefattningar

i lönegraden Eo 7, anföres bland annat följande.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Ifrågavarande befattningar äro avsedda att tillsattas med befattningshavare,

som skola tjänstgöra som institutionsföreståndarnas sekreterare.

Med de mångfaldiga förbindelser, som råda mellan universitetsinstitutionerna

oell motsvarande utländska institutioner, mäste av de blivande befattningshavarna

krävas stora språkkunskaper för att de skola kunna i tillbörlig

grad fylla sin uppgift. De böra dessutom hava goda kunskaper i

maskinskrivning, stenograf! och i viss män även bokföring. För att dessa

biträden skola bliva till verklig nytta, böra de besitta höga kvalifikationer,

och de löneförmåner, som erbjudas, måste därför vara så goda att lämpliga

personer lockas att söka befattningarna. En lönegradsplacering i Eo 4 kan

härvidlag icke erbjuda garantier för att sökande skola anmäla sig, som fylla

de kompetensfordringar, som måste ställas. Lönegrad Eo 7 torde vara den

lägsta, som kan erbjudas för att universiteten skola hava möjlighet att i

konkurrens med industriella företag, handelsföretag o. d. kunna erhålla kvalificerade

befattningshavare. Samtliga befattningshavare, varom här är

fråga, böra därför ställas i lönegrad Eo 7.

Härför talar även en annan omständighet.

Då kanslern skall på grundval av vederbörandes kvalifikationer, längden

av föregående tjänstgöring och dylika omständigheter bestämma vilka institutioner

skola erhålla befattningar i lönegrad Eo 7, måste kanslerns bestämmande

äga rum sedan befattningarna äro ansökta. Först då kan man

nämligen veta, vilka kvalifikationer »vederbörande» ha. Vidare torde det

bliva nödvändigt att ledigförklara samtliga de 13 respektive 8 befattningarna

på en gång. Först därigenom får nämligen kanslern material för en

jämförelse mellan befattningshavarna i fråga. Man torde knappast kunna

tänka sig annat förfarande än att vid Uppsala universitet — för att endast

hålla sig till detta — i en annons 6 befattningar i lönegrad s och 7 befattningar

i lönegrad 4 förklaras lediga. De sökande komma då att fördela sig

i två kategorier: vissa komma att söka samtliga 13 befattningar och andra

komma att söka endast de befattningar, som stå i lönegrad 7. Så komma de

6 bästa att utses, varefter de fördelas på institutionerna av kanslern. Hela

detta förfarande är emellertid olämpligt. De särskilda institutionscheferna

kunna nämligen hava olika fordringar på de blivande biträdena, och det

lämpliga är därför att befattningarna ledigförklaras för varje institution

för sig. Även hänsyn till de sökande göra sig naturligen här gällande. Ett

ledigförklarande av de särskilda befattningarna vid varje institution för sig

är lätt, om samtliga befattningarna stå i samma lönegrad. För motsatt fall

komma alltid svårigheter att yppa sig.

Till stöd för yrkandet i motionerna I: 362 och II: 546 om uppfattning av

den för filosofie hedersdoktorn S. Lundell inrättade personliga museiassistentbefattningen

till 23 lönegraden anföres följande.

Genom beslut av 1943 års riksdag inrättades vid Uppsala universitets

botaniska museum en personlig museiassistenttjänst för den framstående

svampforskaren Seth Lundell. Hans höga vetenskapliga kvalifikationer omvittnades

därvid från auktoritativa håll och belysas ytterligare därav att

han av fakulteten utnämnts till filosofie hedersdoktor. Ilan fick emellertid

då en så låg löneplacering som A 17. Naturvetenskapliga forskaingskommittén

har i sitt betänkande uppenbarligen icke anset t en översyn av denna

personliga lönegradsplacering falla inom ramen för dess direktiv. De sakkunniga

lia emellertid flerstädes framhållit vikten av att personliga tjänster

inrättas flir tillvaratagande av särskilt framstående vetenskapliga begav
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

VUkottet.

28 Statsutskottets utlåtande nr 21$.

ningar. Som matematisk-naturvetenskapliga sektionen i Uppsala påpekar

i sitt yttrande, synes i sådant sammanhang även löneställningen för dylika,

redan inrättade personliga tjänster böra tagas under övervägande. Med

hänsyn till innehavarens utomordentliga vetenskapliga förtjänster kan det

icke anses skäligt, att han i lönehänseende är lägre placerad än de ordinarie

museiassistenterna, vilka för naturhistoriska riksmuseets vidkommande

genom beslut av 1945 års riksdag uppflyttades till A 23 och vilka för universitetens

vidkommande nu föreslås uppflyttade till samma lönegrad. Då

här ifrågavarande tjänst i fråga örn arbetets art på intet sätt står tillbaka

för någon ordinarie museiassistenttjänst, synas alla sakliga skäl tala för

sektionens förslag om dess uppflyttning till lönegraden A 23.

Departementschefens förslag beträffande inrättandet av nya professurer

och vad därmed står i samband har icke föranlett annan erinran från utskottets

sida, än att utskottet funnit den föreslagna professuren i entomologi

lämpligen böra inrättas från den tidpunkt, Kungl. Majit bestämmer,

dock tidigast från och med den 1 juli 1947. Utskottet förutsätter att sedvanligt

ansökningsförfarande kommer att tillämpas vid denna professurs

tillsättning.

Vad departementschefen i övrigt föreslagit nied avseende å personalorganisationen

föranleder icke annan erinran från utskottets sida än att utskottet

funnit behovet av en biträdande lärartjänst i mekanik och matematisk

fysik lika trängande i Uppsala som i Lund, varför utskottet tillstyrker, att

även Uppsala universitet utrustas med en dylik befattning.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har forskningskommittén

föreslagit att vid de biokemiska, kemiska och meteorologiska institutionerna

vid universitetet i Uppsala samt vid kemiska institutionen vid universitetet

i Lund skulle inrättas tjänster i 10 lönegraden såsom instrumentmakare.

Departementschefen har för dessa institutioner avsett institutionsvaktmästare

med placering i 9 lönegraden. Vidare har departementschefen för den

fysiska institutionen i Uppsala föreslagit en tjänst som institutionsvaktmästare

i 9 lönegraden i stället för den av kommittén förordade befattningen

som laboratorietekniker i 11 lönegraden. Utskottet har för sin del

funnit det tveksamt om icke befattningar som instrumentmakare respektive

laboratorietekniker äro av behovet påkallade vid ifrågavarande institutioner.

Utskottet utgår ifrån att Kungl. Majit ägnar frågan om dessa

befattningar och deras lönegradsplacering fortsatt uppmärksamhet.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att vägande skäl föreligga

för inrättandet vid de vetenskapliga institutionerna av biträdesbefattningar

för skrivgöromål samt expeditionella och kamerala uppgifter av olika

slag, vilka för närvarande i allt för hög grad taga professorernas och övriga

vetenskapsmäns tid i anspråk. Beträffande lönesättningen för denna biträdespersonal

har departementschefen ansett, att åtminstone till en början

endast icke-ordinarie anställningsform borde komma i fråga. Vidare

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Statsutskottets utlåtande nr 243.

har departementschefen förordat en differentiering av tjänsterna så tivida,

att vissa befattningar placeras i 4 lönegraden och vissa i 7 lönegraden I

motionen I: 355 har yrkats, att samtliga ifrågavarande tjänster skulle placeras

i 7 lönegraden. Utskottet, som anslutit sig till departementschefens

förslag, vill emellertid i anledning av vad i nämnda motion anförts framhålla,

att erfarenheten torde få utvisa örn den av departementschefen förordade

anordningen visar sig ändamålsenlig. Utskottet förutsätter därför

att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och föreslår

vidtagande av de åtgärder, som må befinnas erforderliga, därest en

tillfredsställande rekrytering av vissa av ifrågavarande befattningar icke

skulle visa sig möjlig att ernå med en lönesättning i 4 lönegraden. Med vad

sålunda anförts torde motionen I: 355 få anses besvarad.

I motionerna I: 362 och II: 546 har yrkats, att den för filosofie hedersdoktorn

Seth Lundell inrättade personliga museiassistentbefattningen måtte

uppflyttas från lönegraden A 17 till lönegraden A 23. En av matematisknaturvetenskapliga

sektionen vid universitetet i Uppsala gjord framställning

i samma syfte har departementschefen förklarat sig icke kunna biträda.

Utskottet får erinra, att departementschefen föreslagit uppfattning

av de fyra ordinarie museiassistentbefattningarna vid universiteten från

lönegraden A 21 till lönegraden A 23. Detta förslag har icke föranlett någon

erinran från utskottets sida. Frågan om Lundells lönestallnmg har icke

gjorts till föremål för närmare utredning av lönetekniskt sakkunnig myndighet.

Utskottet finner sig därför icke berett att nu tillstyrka en ändrad

löneplacering för honom. Då emellertid matematisk-naturvetenskapliga sektionen

vitsordat, att den av Lundell innehavda tjänsten i fråga om arbetets

art i intet avseende stöde tillbaka för någon ordinarie museiassistenttjänst,

synes enligt utskottets mening skäl föreligga för att förevarande spörsmål

göres till föremål för närmare omprövning. Med vad sålunda anförts torde

motionerna I: 362 och II: 546 fa anses bes\ arade.

Anslag till materiel.

Allmänna synpunkter.

Kommittén föreslår en ökning av materielanslagen till institutionerna inom

de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna (däri inbegripen geografiska institutionen

i Lund) i enlighet med följande sammanställning.

Nuvarande

Föreslagen

anslag

ökning

Uppsala universitet:

kronor

kronor

nu befintliga institutioner........

...... 300 210

183 790

nya institutioner ...............

........ —

94 000

........ —

20 000

Summa 297 790.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 34-3.

Lunds universitet:

nu befintliga institutioner

nya institutioner ......

fältarbeten ...........

142 200 144 100

59 000

20 000

Summa 223 100.

Härutöver föreslås vissa engångsanslag: Till Uppsala universitet 163 000 kronor,

varav 70 000 kronor för nya institutioner, och till Lunds universitet

142 000 kronor, varav 60 000 kronor till nya institutioner.

Kommittén framhåller, att det givetvis är en utomordentligt ömtålig fråga

att avväga vad som skall kunna anses vara en skälig budget för en vetenskaplig

institution. Vad kommittén här föreslår är att anse som en minimibudget

för normala institutioner under vårt lands förhållanden. Budgetförslagen

äro alltså icke avpassade för att tillgodose särskilt aktiva och produktiva

institutioners behov och icke heller för att kunna täcka kostnaderna

för särskilt dyrbara och omfattande undersökningar.

Med hänsyn till forskningens rationella finansiering är det enligt kommitténs

mening ej lämpligt eller möjligt att eftersträva en för alla forskare och institutioner

lika förbättring i arbetsbetingelserna. Man kan å andra sidan givetvis

ej nöja sig med att enbart stödja topprestationer. Mycket inom naturforskningen,

som, särskilt för den icke initierade, ter sig som mer eller mindre rutinarbete,

är dock en för samhället nödvändig och nyttig verksamhet, väl värd

dess stöd. Kommittén anser, att den bästa lösningen på detta problem är en

relativt snäv, fast normalbudget för institutionerna, vilken budget för speciella

ändamål kompletteras med anslag från en central instans.

De av kommittén föreslagna årsanslagen för de särskilda institutionerna ha

uppdelats på två poster: en för materiel m. m. och en för tillfälligt anställd

personal och personal, som icke har ordinarie eller extra ordinarie anställning.

Med denna uppdelning har kommittén icke avsett att strikt fastlåsa institutionens

utgifter på sådant sätt att en del av materielanslaget icke skulle få

användas för avlöning av tillfällig personal eller att någon del av personalanslaget

icke skulle få användas till inköp av instrument eller dylikt. Kommittén

anser tvärtom, att institutionsföreståndarna böra få använda anslagen

på ett så smidigt sätt som möjligt till forskningens och undervisningens bästa.

Uppdelningen har gjorts för att tjäna som en viss norm vid anslagens användning

och för att ge de anslagsbeviljande myndigheterna en uppfattning om anslagens

normala utnyttjande och därmed underlätta dessa myndigheters möjligheter

till bedömning av anslagsbehoven.

Kommitténs förslag i fråga om anslag till materiel vid de särskilda matematisk-naturvetenskapliga

institutionerna vid universiteten framgå av följande

sammanställningar.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

Uppsala univ er sitet.

Institution

Nuva-

rande

anslag

1945/46

Årsanslag

Kommitténs förslag

Ökning

Engångs

anslag

Kom-

mitténs

förslag

Materiel

m. m.

Personal

Summa

Nu

befintliga institutioner:

Astronomiska institutionen.....

8 810

12 500

2 500

15 000

6190

—

Institutionen för fysiologisk botanik

15 850

27 000

5 000

32 000

16150

38 000

Institutionen för systematisk botanik

33 990

38 500

3 000

41 500

7 510

—

Fysiska institutionen.........

''32 970

35 000

10 000

45 000

12 030

30 000

Geografiska institutionen......

8 240

13 500

1500

15 000

6 760

25 000

Geologisk-mineralogiskainstitutionen

12 050

22 000

3 000

25 000

12 950

—

Paleontologiska institutionen ....

18 430

15 000

6 000

21 000

2 570

—

Institutet för högspänningsforskning

32 800

29 000

25 000

54 000

21 200

—

Åskledarkontrollanstalten.....

8 400

10 000

—

10 000

1 600

—

Kemiska institutionen

Avdelningen för oorganisk kemi .

! an oro

25 000

7 500

32 500|

34 950

—

Avdelningen för organisk kemi. .

25 000

7 500

32 500|

—

Fysikalisk-kemiska institutionen . .

26 950

46 000

8 000

54 000

27 050

—

Matematiska institutionen.....

3 750

4 000

—

4 000

2t>0

—

Institutionen för mekanik och mate-

matisk fysik............

3 330

4 000

3 000

7 000

3 670

—

Meteorologiska institutionen ....

18 320

29 000

2 000

31 000

12 680

—

De vid institutionen anordnade

seismologiska undersökningarna

700

1 000

—

1000

300

—

Växtbiologiska institutionen.....

15 040

17 500

3 000

20 500

5 460

—

Zoologiska institutionen.......

23 680

30 000

5 000

35 000

11 320

—

Klubbans biologiska station.....

6 850

8 000

—

8 000

1 150

—

Summa

300 210

392 000

92 000

484 000

183 790

93 000

Föreslagna nya institutioner:

Biokemi................

—

25 000

7 500

32 500

32 500

—

Centrala analyslaboratoriet.....

—

13 000

1 500

14 500

14 500

50 000

Fysik (ny professur)........

—

15 000

5 000

20 000

20 000

—

Genetik................

—

4 000

3 000

7 000

7 000

—

Kvartärgeologi............

—

5 000

—

5 000

5 000

—

Zoofysiologi..............

—

13 000

2 000

15 000

15 000

20 000

Summa

—

75000

19 000

94 000

94 000

70 000

Häri har inräknats anslaget på 7 200 kronor till mekaniska arbeten.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

Lunds universitet.

Institution

Nuva-

rande

anslag

1945/46

Årsanslag

Kommitténs förslag

Ökning

Engångs-

anslag

Kom-

mitténs

förslag

Materiel

m. m.

Personal

Summa

Nu befintliga institutioner:

Astronomiska institutionen.....

15 500

17 000

3 000

20 000

4 500

—

Institutionen för fysiologisk botanik

9 000

13 000

3 000

16 000

7 000

30 000

Institutionen för systematisk botanik

8 000

14 000

3 000

17 000

9 000

—

Fysiska institutionen.........

>18 700

35 000

10 000

45 000

26 300

30 000

Genetiska institutionen.......

6 500

10 000

3 000

13 000

6 500

—

Geografiska institutionen......

8 000

12 500

1500

14 000

6 000

—

Mineralogiska institutionen.....

220 000

20 000

3 000

23 000

3 000

—

Kemiska institutionen

Avdelningen för oorganisk och

|

fysikalisk kemi.........

25 000

7 500

32 500

43 000

—

Avdelningen för organisk kemi. .

25 000

7 500

32 500|

—

Limnologiska institutionen.....

9 500

12 000

3 000

15 000

5 500

10 000

(laboratoriet i Lund och fältlabora-

toriet i Aneboda)

Matematiska institutionen.....

1 500

3 500

2 500

6 000

4 500

—

Institutionen för mekanik och mate-

matisk fysik............

1 500

4 000

4 300

8 300

6 800

12 000

Zoologiska institutionen.......

15 500

30 000

5 000

35 000

19 500

—

Kurser i havsbiologi m. m......

3 500

6 000

—

6 000

2 500

—

Mineralogiska, paleontologiska och

geografiska institutionernas byggnad:

gemensamma utgifter.......

3 000

3 000

—

3 000

Summa

142 200

230 000

56 300

286 300

144100

82 000

Föreslagna nya institutioner:

Biokemisk institution........

—

12 000

3 000

15 000

15 000

20 000

Fysik (ny professur).........

—

15 000

5 000

20 000

20 000

—

Paleontolog^ institution (historisk

geologi)...............

—

8 000

2 000

10 000

10 000

20 000

Kvartärgeologi............

—

5 000

—

5 000

5 000

—

Zoofysiologi..............

—

7 000

2 000

9 000

9 000

20 000

Summa

—

47 000

12 000

59 000

59 000

60 000

1 Häri har inräknats anslaget på 5 700 kronor till avlönande av en mekaniker.

2 Beloppet f. n. gemensamt för mineralogisk-geologiska institutionen, som föreslås uppdelad i

en mineralogisk och en paleontologisk institution.

Härtill komma förslag örn anvisande av 20 000 kronor till fältarbeten

vid vartdera universitetet.

Statskontoret har funnit ett sammanförande av sakkostnader och personalkostnader

under ett gemensamt anslag budgetmässigt otillfredsställande.

I flera yttranden har framhållits, att de föreslagna anslagen till fältarbeten

vore otillräckliga.

I detta sammanhang har kommittén även berört frågan örn reservfondernas

uppgifter.

Kommittén har därvid icke ingått på frågan, i vad mån reservfonderna

för nästa budgetår kunna tänkas giva något tillskott till de löpande mate
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

,‘33

Statsutskottets utlåtande nr 243.

rielanslagen. Kommittén framhåller emellertid, att i den framställning från

uppsalasektionen, som legat till grund för anslagsberäkningen, uttryckligen

framhållits, att sektionsmedlemmarna vid uppskattning av medelsbehovet

räknat med att reservfonden — såsom var fallet före kriget — oavkortad

skulle stå till förfogande för särskilda tillfälliga behov utöver de årliga

materielanslagen.

Vid Uppsala universitet utgjorde reservfondens behållning den 1 juli 1945

224 000 kronor (mot 224 300 kronor den 1 juli 1944 och 375 400 kronor

den 1 juli 1943), medan Lunds universitets reservfond samma dag icke hade

någon disponibel behållning.

Departementschejen har för egen del anfört följande.

I likhet med forskningskommittén och kanslern anser jag, att universitetens

materielanslag böra tillmätas så, att de medge en under normala förhållanden

godtagbar minimistandard. I enlighet härmed böra materielanslagen

bilda en relativt snäv, fast normalbudget för institutionerna, vilken budget

för speciella ändamål bör kunna kompletteras med anslag från en central

instans, ett naturvetenskapligt forskningsråd.

Kommittén har med utgångspunkt från denna principiella uppfattning förordat

en relativt betydande höjning av materielanslagen till universitetens

matematisk-naturvetenskapliga institutioner. Då det skulle vara att

äventyra resultatet av den personalförstärkning, jag ansett befogad för dessa

institutioners del, örn icke också materielanslagen förstärktes i avsevärd grad,

har jag funnit mig böra i huvudsak godtaga de av kommittén ifrågasatta

anslagshöjningarna.

Enligt kommitténs mening böra materielanslagen kunna anlitas för att anställa

tillfällig personal. Såsom kanslern framhållit innebär detta icke någon

nyhet. Det torde tvärtom vara regel, att vetenskapliga institutioners materielanslag

disponeras bland annat till sådana ändamål. Även örn detta i viss

mån, såsom statskontoret framhållit, kan sägas strida mot eljest tillämpade

budgetprinciper, anser jag mig icke för närvarande böra ifrågasätta någon

ändring härutinnan. Jag vill dock framhålla, att ifrågavarande medel icke få

användas för anställande av extra personal i löneteknisk mening utan endast

för utbetalande av arvoden åt tillfälligt anställd personal. I den mån varaktigt

behov av från materielanslag avlönad, heltidsanställd arbetskraft kan

visas föreligga, bör frågan örn anvisande av medel för ändamålet från avlöningsanslagen

upptagas till prövning i vederbörlig ordning..

I detta sammanhang har forskningskommittén berört men icke tagit ställning

till frågan i vad mån för nästa budgetår vederbörande reservfonder må

kunna anlitas för minskande av de erforderliga materielanslagens storlek. Till

denna fråga återkommer jag i det följande.

Jag finner det i hög grad befogat, att särskilda medel anvisas till fältarbeten

på sätt kommittén förordat. I fråga örn beloppets storlek synes man på universitetshåll

enhälligt vara av den uppfattningen, att det av kommittén föreslagna

beloppet, 20 000 kronor för vart och ett av universiteten, är otillräckligt.

Även jag håller för sannolikt, att beloppet kommer att visa sig vara

utmätt i knappaste laget. Med hänsyn härtill finner jag en höjning till 30 000

kronor för vartdera universitetet påkallad.

Bihang till riksdagens ''protokoll 19IfG. 6 sami. Nr 2/jS.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

34 Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

Vad därefter angår Uppsala universitets matematisk-naturvetenskapliga

institutioner anser jag mig böra tillstyrka en anslagshöjning i huvudsaklig

överensstämmelse med kommitténs förslag. Härvid anser jag mig för närvarande

böra bortse från centrala analyslaboratoriet, vars lokalfråga ännu är

olöst, samt det för undervisningen i genetik avsedda anslagsbeloppet. I enlighet

härmed tillstyrker jag en anslagshöjning med (183 790-|-94 000—

14 500 —7 000 —) i runt tal 256 000 kronor, vartill kommer ett belopp av

30 000 kronor för fältarbeten. Beträffande de föreslagna engångsbeloppen tillstyrker

jag bifall till kommitténs förslag om anvisande av tillhopa 93 000

kronor för nu befintliga institutioner och 20 000 kronor till en zoofysiologisk

institution, d. v. s. sammanlagt (93 000+20 000=) 113 000 kronor.

Beträffande de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna vid Lunds universitet,

vartill jag i detta sammanhang räknar även geografiska institutionen,

har kommittén förordat en anslagshöjning med 203 100 kronor, varav för nu

befintliga institutioner 144 100 kronor och för nya institutioner 59 000 kronor.

Beträffande de sistnämnda torde till ett senare budgetår böra anstå med

anvisande av medel till en blivande biokemisk institution. Vidare har jag för

närvarande icke ansett mig böra tillstyrka inrättande av en särskild laboratorsbefattning

i zoofysiologi, varför särskilda medel icke torde böra anvisas för

en zoofysiologisk institution utan vissa medel för zoofysiologisk forskning i

stället inräknas under anslaget till zoologiska institutionen. Med hänsyn härtill

och till vad lokalavdelningen i Lund av Sveriges yngre naturvetares förening

yttrat rörande årsanslagen till vissa institutioner torde materielanslaget

till Lunds universitet böra höjas med i runt tal 190 000 kronor, vartill kommer

ett belopp av 30 000 kronor till fältarbeten. I fråga örn de föreslagna engångsanslagen

tillstyrker jag kommitténs förslag utom i vad avser biokemiska

och zoofysiologiska institutionerna och förordar alltså anvisande av ett belopp

av 102 000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra tillstyrka bifall till departementschefens

här ifrågavarande förslag.

Lokalbehovet.

För de behandlade institutionerna ha kommitténs byggnadsförslag indelats

i två grupper: grupp 1 för synnerligen angelägna och brådskande fall

och grupp 2 för sådana fall, som äro att anse som starkt motiverade, men

vilka dock böra stå tillbaka för byggnadsönskemålen inom grupp 1.

Kommitténs förslag till ny- och ombyggnadsarbeten under grupp 1 (de angelägnaste)

innebär sammanfattningsvis följande.

Byggnadsföretag Ungefärlig kostnad

Uppsala universitet: kronor

Växtbiologiska institutionen: ny- eller tillbyggnad .......... 450 000

Kemiska institutionerna: om- och tillbyggnad .............. 1 800 000

Fysiska institutionen: tillbyggnad.......................... 600 000

Zoologiska institutionen: inredande av djurstall.............. 20 000

Institutionen för fysiologisk botanik: komplettering av inredningen 30 000

Geografiska institutionen: inredningsarbeten ................ 7 000

Summa 2 907 000.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

35

Lunds universitet:

Genetiska institutionen (d. v. s. institutionen för ärftlighetsforskning):

nybyggnad _....................................

Limnologiska institutionen: tillbyggnad....................

Botaniska institutionerna ................................

600 000

28 000

746 000

Summa 1 374 000.

Till grupp 2 har kommittén hänfört följande byggnadsarbeten:

Uppsala universitet:

Ny institutionsbyggnad för geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna;
örn-

och tillbyggnad för institutionen för systematisk botanik; inredningsarbeten

för matematiska institutionen;

inredningsarbeten för institutionen för mekanik och. matematisk fysik; samt

tillbyggnad till institutionen för högspänningsforskning.

Lunds universitet:

Inredande av lokaler för institutionen för mekanik och matematisk fysik;

nybyggnad för geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna; samt

ombyggnad för zoologiska institutionen.

Departementschejen har anfört följande.

Såsom av den föregående kortfattade redogörelsen framgår har kommittén

även ingått på frågan örn lokalbehovet för de matematisk-naturvetenskapliga

universitetsinstitutionerna och förordat vissa ny- och ombyggnadsarbeten

m. m. Kommittén har emellertid förutsatt, att ytterligare utredning skulle ske

rörande dessa byggnadsfrågor. Kungl. Maj:t har genom beslut den 26 april

1946 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att verkställa utredning i nämnda hänseende.

Jag förutsätter, att utredningen kommer att bedrivas med all nödig

skyndsamhet.

I detta sammanhang må framhållas, att forskningskommittén även hemställt,

att efter vederbörlig detaljutredning en tjänst som laboratoriebyggnadssakkunnig

måtte inrättas inom byggnadsstyrelsen. Den sakkunniges mening

skulle inhämtas beträffande varje bygge med statligt understöd, då däri

inginge lokaler för naturvetenskapliga institutioner. Byggnadsstyrelsen har

biträtt detta förslag och har för sin del hemställt, att, intill dess slutlig klarhet

vunnits om den närmare omfattningen av den sakkunniges verksamhet, medel

skulle ställas till styrelsens förfogande från det under sjätte huvudtiteln

anvisade reservationsanslaget till utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag

m. m. för anlitande av laboratoriebyggnadssakkunnig person vid uppkommande

behov, varvid arvode av nämnda medel skulle utbetalas till den

sakkunnige för varje särskild arbetsuppgift. Kostnaderna härför kunde beräknas

till omkring 10 000 kronor för år. Det torde få förutsättas, att nämnda

anslag skall såsom en provisorisk åtgärd få anlitas för ifrågavarande ändamål.

Det lärer böra ankomma på byggnadsstyrelsen att framdeles taga under

övervägande frågan örn en mera permanent anordning för att tillförsäkra styrelsen

tillgång till speciell sakkunskap på hithörande område.

s. 36 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

36 Statsutskottets utlåtande nr 24.3.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen

under förevarande punkt anfört och föreslagit.

Inrättande av ett naturvetenskapligt forskningsråd m. m.

Departementschefen har anfört följande.

Sedan länge har i flera andra länder den vetenskapliga forskningens organisationsproblem

lösts bland annat genom inrättande av särskilda forskningsråd.

Även i vårt land har, ehuru relativt sent, denna princip vunnit insteg.

Första steget togs genom det år 1942 inrättade tekniska forskningsrådet.

Genom beslut av 1945 års riksdag tillkommo ytterligare två forskningsråd,

nämligen ett för medicinsk och ett för jordbruksteknisk forskning. Det är sålunda

icke en helt oprövad organisation, som kommittén förordat för den

naturvetenskapliga grun dforskningens del, och de erfarenheter, som hittills

vunnits rörande denna organisationsform, torde på det hela taget kunna

betecknas såsom gynnsamma.

Även om förutsättningarna för naturvetenskaplig forskning vid de enskilda

lärosätena skulle genom de förut ifrågasatta åtgärderna högst avsevärt förbättras,

torde det likväl visa sig, att detta icke är tillfyllest. Jag vill erinra,

att i det föregående förordade anslags- och personalförbättringar i huvudsak

avsett att skapa en fast grundval för de naturvetenskapliga institutionernas

arbete. Däremot är det uppenbart, att för forskningsuppgifter, som ligga

vid sidan av en mera normal institutionsverksamhet eller kräva samverkan

mellan forskare på skilda områden, andra möjligheter böra stå till buds. Det

är just i dessa hänseenden, som det naturvetenskapliga forskningsrådet avsetts

få sin väsentliga uppgift. Genom utdelande av medel ur ett till dess

förfogande för ändamålet särskilt anvisat anslag bör rådet kunna främja

genomförandet av sådana betydelsefulla forskningsarbeten, vilka medföra

kostnader av den storleksordning, att de icke kunna eller böra påföras någon

särskild institution. Genom sin överblick över den naturvetenskapliga forskningen

i landet och genom kontakt med utländsk naturvetenskaplig forskning

skulle denna centrala organisation även kunna taga initiativ till helt

nya forskningsuppgifter samt anvisa medel därtill.

Jag delar kommitténs uppfattning om lämpligheten av att anförtro angivna

funktioner åt ett särskilt centralt organ. Från vissa håll har därvid

uttalats, att man borde söka åstadkomma ett för den tekniska och den naturvetenskapliga

forskningen gemensamt organ, vilket enklast skulle kunna ske

genom att det redan befintliga tekniska forskningsrådet finge uppgiften att

stödja även den naturvetenskapliga grundforskningen. Då emellertid det tekniska

forskningsrådets nuvarande sammansättning endast till en ringa del

representerar den naturvetenskapliga grundforskningen — bland annat finnes

ingen företrädare för den viktiga biologisk-geografiska ämnesgruppen — skulle

en sådan utvidgning av rådets verksamhetsområde nödvändiggöra en betydande

omorganisation av rådet. Detta skulle i sin tur medföra, att rådet bleve stort

och svårhanterligt. Jag anser mig med hänsyn härtill icke för närvarande böra

förorda en sådan anordning. Detta överensstämmer också med uppfattningen

i det övervägande flertalet av de avgivna remissyttrandena. Man bör emellertid

icke förbise, att erfarenheten måhända så småningom kan ge vid handen,

att ett gemensamt råd är den lämpligaste lösningen. Jag förutsätter därför, att

denna fråga ägnas fortsatt uppmärksamhet av berörda parter.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

Jag vill alltså föreslå, att det ifrågasatta organet, vilket torde böra benämnas

statens naturvetenskapliga forskningsråd, organiseras fristående från andra

redan befintliga forskningsråd. I likhet med kommittén finner jag även övervägande

skäl tala för att rådet i organisatoriskt avseende göres oberoende av

vetenskapsakademien. Förutom förutnämnda uppgifter synes även böra åvila

rådet att utgöra remissinstans i frågor, som sammanhänga med ifrågavarande

uppgifter. Kommittén har föreslagit, att rådet skulle bestå av ordförande

jämte 4 ledamöter, alltså ett förhållandevis litet råd. Jag vill erinra, att de

tekniska och medicinska forskningsråden utgöras av, förutom ordförandena,

7 respektive 10 ledamöter. Kommitténs förslag har tillstyrkts av flertalet

remissinstanser. För egen del ansluter jag mig helt till kommitténs uppfattning,

att ett begränsat antal ledamöter i rådet är ägnat att göra detsamma mer

arbetsdugligt. Därest en fullständig representation av olika naturvetenskapliga

forskningsgrenar skulle eftersträvas, erhölle man ett månghövdat och med all

sannolikhet synnerligen tungrott organ. Jag finner därför kommitténs förslag

lämpligt och förordar alltså, att rådet i huvudsak erhåller den sammansättning,

kommittén föreslagit. Med biträdande av universitetsberedningens uppfattning

härutinnan vill jag emellertid ifrågasätta, örn icke de fyra ledamöterna

böra — i stället för att utses av Kungl. Maj:t, inom vissa förslag — väljas

direkt av respektive organisationer. Jag förutsätter därvid, att de olika organisationerna

vid utseendet av sina ledamöter samråda med varandra för undvikande

av att ett och samma ämne blir representerat av mer än en ledamot.

Jag utgår vidare ifrån, att vid utseendet av representanter hänsyn tages endast

till vetenskaplig förtjänst och icke till ålder. Rådet bör inom sig utse vice

ordförande. Måhända kan det befinnas ändamålsenligt att ytterligare ett par

ledamöter ingå i rådet, varav en lämpligen skulle representera den medicinska

grundforskningen och den andre den grundläggande naturvetenskapliga forskning,

som bedrives utanför de institutioner, vilka skulle vara representerade i

rådet. Dessa ledamöter torde i så fall böra utses av Kungl. Majit. Det torde

överhuvudtaget få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de jämkningar i

rådets sammansättning, vartill vunna erfarenheter eller ändrade förhållanden

eventuellt kunna föranleda.

Det är synnerligen angeläget, att åtgärder åstadkommas för ett intimt och

fruktbärande samarbete mellan det föreslagna rådet och övriga befintliga forskningsråd,

framförallt de medicinska och tekniska, ävensom försvarets forskningsanstalt.

Det synes icke lämpligt att här ange några riktlinjer därför — det

torde närmast böra ankomma på berörda parter att utforma en ändamålsenlig

praxis — men jag har endast velat framhålla vikten av att denna fråga

ägnas särskild uppmärksamhet.

Beträffande mandattidens längd och andra därmed sammanhängande frågor

ansluter jag mig till kommitténs förslag.

Jag biträder vidare förslaget, att till ordföranden skall utgå ett årligt arvode

av 3 000 kronor. Jag utgår därvid ifrån, att universitetskanslern icke kommer

att förordnas såsom ordförande. Däremot anser jag mig icke kunna tillstyrka,

att bestämda arvoden skola utgå jämviil till ledamöterna. Jag vill framhålla, att

ledamöterna i medicinska forskningsrådet i första hand åtnjuta blott resekostnads-

och traktamentsersättningar för sammanträden. Därest ledamot av sistnämnda

råd i visst ärende anlitas som särskild sakkunnig för viss utredning,

äger lian härför åtnjuta särskild ersättning. Då de arbetsuppgifter, som avses

åvila ledamöterna i det naturvetenskapliga forskningsrådet, icke komma att

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 243.

bli mer krävande än de, som åligga det medicinska rådets ledamöter, synes

anledning icke föreligga att bereda dem större förmåner. Jag förordar därför,

att för ledamöterna i medicinska forskningsrådet gällande ersättningsgrunder

vinna tillämpning även å ledamöterna i det naturvetenskapliga forskningsrådet.

Det är att hoppas, att det föreslagna forskningsrådet skall komma att fylla

en viktig uppgift i den naturvetenskapliga forskningens tjänst. Ehuru dess

ledamöter representera vissa organisationer, är det likväl uppenbart, att det i

första hand är främjandet av den matematisk-naturvetenskapliga forskningen

som helhet och icke tillgodoseendet av lokala eller andra särintressen, som

skall vara den ledande principen för rådets verksamhet. Vissa farhågor ha

kommit till uttryck i remissyttrandena för att rådet skulle få en alltför dominerande

och dirigerande ställning. Jag delar för egen del icke dessa farhågor.

Såsom förut framhållits kommer rådets viktigaste funktion bli att utdela

anslagsmedel och under sådana förhållanden synes knappast någon fara föreligga

för att rådet skall kunna utöva otillbörligt tryck på den fria forskningen.

Beträffande frågan om de anslagsmedel, som böra ställas till rådets förfogande,

är det givet, att dessa, för att rådet skall kunna på ett tillfredsställande

sätt fylla sin uppgift, icke böra tillmätas alltför knappt. Kommittén har

angivit anslagsbehovet för forskningsändamål till 1 000 000 kronor årligen

under en första femårsperiod. Jag anser mig icke nu böra taga ställning till

anslagsfrågan på längre sikt, men vill för nästa budgetår vitsorda behovet av

medel av angiven storlek. Jag förordar alltså, att ett särskilt reservationsanslag

å 1 000 000 kronor, förslagsvis benämnt Statens naturvetenskapliga

forskningsråd: Främjande av naturvetenskaplig forskning, ställes till naturvetenskapliga

forskningsrådets disposition. Ur detta anslag skall rådet kunna

lämna belopp för genomförandet av speciella forskningsuppgifter, som prövas

vara eller kunna tänkas bli av stor betydelse och för vilka medel ej eller i

otillräcklig utsträckning stå till buds ur andra till forskning avsedda anslag

och fonder. Jag vill framhålla, att rådet har att understödja även sådan forskning,

som icke är anknuten till naturvetenskapliga sektionerna i Lund och Uppsala,

naturvetenskapliga avdelningen i Stockholm eller vetenskapsakademien.

Ur anslaget synes även i den utsträckning kommittén föreslagit medel böra

kunna beviljas till studieresor utomlands. Beträffande rådets behörighet att

bevilja medel ur förevarande anslag ansluter jag mig till vad kommittén anfört,

och vill alltså förorda, att beslut, som innebära disposition av mer än 20 000

kronor i engångsbidrag eller 10 000 kronor i periodiska bidrag, skola underställas

Kungl. Maj:t för avgörande. I fråga om redovisning av beviljade

anslagsmedel samt andra därmed sammanhängande spörsmål torde böra meddelas

i huvudsak enahanda bestämmelser som gälla för av medicinska forskningsrådet

beviljade medel.

Mot kommitténs beräkning av administrationskostnaderna för rådet synes

icke vara annat att erinra, än att dessa — med hänsyn till mitt ställningstagande

i det föregående till frågan om särskilda arvoden åt ledamöterna —

torde kunna minskas med i runt tal 8 000 kronor. Jag förordar därför, att

under anslagsrubriken Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1946/47 anvisas ett förslagsanslag av 27 000 kronor.

Därest riksdagen skulle bifalla mitt förslag om inrättande av ett naturvetenskapligt

forskningsråd och anvisa av mig nu förordade anslag, torde det

få ankomma på Kungl. Majit att i sinom tid fastställa reglemente för rådet

ävensom meddela närmare föreskrifter rörande dispositionen av anslagen.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 243. 39

Utskottet tillstyrker i enlighet med vad departementschefen förordat, att

ett naturvetenskapligt forskningsråd inrättas, och har icke funnit något att

erinra mot vad departementschefen anfört i fråga örn rådets sammansättning.

Utskottet biträder jämväl departementschefens förslag om anvisande

för nästa budgetår av dels ett anslag å 1 000 000 kronor för främjande av

naturvetenskaplig forskning, dels ock ett anslag å 27 000 kronor till forskningsrådets

förvaltningskostnader.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

föranleder icke någon erinran eller något uttalande från utskottets sida.

II. Docentinstitutionen m. m.

1. Inledning.

Naturvetenskapliga forskningskommittén har i sitt förenämnda betänkande

framlagt förslag örn en betydande utökning av antalet docent- och forskarstipendier

vid universitetens matematisk-naturvetenskapliga sektioner, om inrättande

av ett avsevärt antal docent- och forskarstipendier vid Stockholms

högskolas matematisk-naturvetenskapliga avdelning samt örn inrättande av ett

antal befattningar i laboratorsgraden, avsedda att utgöra en påbyggnad av

forskarstipendierna.

Vidare har 1945 års universitetsberedning med skrivelse den 28 december

1945 framlagt betänkande (stat. off. utr. 1946: 9) angående docentinstitutionen.

De i betänkandet framlagda förslagen gå ut på en väsentlig ökning av

antalet docent- och forskarstipendier vid universiteten och karolinska institutet,

inrättande av statliga docent- och forskarstipendier vid Stockholms och Göteborgs

högskolor, en betydande höjning av stipendiebeloppen samt beredande av

tjänste- och familjepension åt stipendiaterna. Vidare föreslås en höjning av de

arvoden, som utgå till professorsvikarierna, samt en ökning av ersättningen till

fakultetsopponentema vid akademiska disputationer. Jämte dessa åtgärder av

ekonomisk natur har universitetsberedningen även framlagt förslag om vissa

ändringar i fråga örn bestämmelserna rörande förordnande och entledigande av

docent samt beträffande docentstipendiats undervisningsskyldighet m. m.

Över universitetsberedningens betänkande ha yttranden avgivits av universitetskanslern,

som hört dels de teologiska, juridiska och medicinska fakulteterna

samt de filosofiska fakulteternas båda sektioner ävensom de större konsistorierna

vid universiteten i Uppsala och Lund, dels karolinska institutets lärarkollegium,

dels ock lärarråden vid Stockholms och Göteborgs högskolor, statskontoret,

allmänna lönenämnden, statens pensionsanstalt, Överståthållarämbetet

efter hörande av Stockholms stadskollegium, länsstyrelsen i Göteborg efter

hörande av drätselkammaren därstädes, naturvetenskapliga forskningskommittén,

de medicinska högskolornas organisationskommitté, socialvetenskapliga

forskningskommittén, styrelsen för Sveriges förenade studentkårer och Sveriges

docentförbund.

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

•Statsutskottets utlåtande nr 2jf3.

Departementschefen framhåller, att tiden icke medgivit att nu upptaga

samtliga av universitetsberedningen framlagda förslag till behandling. Under

förevarande avsnitt har departementschefen huvudsakligen begränsat

sig till att anmäla frågorna örn utvidgning av docent- och forskarstipendieinstitutionen

vid universiteten och karolinska institutet samt örn docentoch

forskarstipendiaternas avlöningsförhållanden m. m. Frågan örn anslag

till docentstipendier vid Stockholms högskola upptages till behandling i ett

följande avsnitt.

2. Inrättande av nya docentstipendier vid universiteten.

Naturvetenskapliga forskning skommittén har föreslagit, att antalet docentstipendier

ökas vid Uppsala universitets matematisk-naturvetenskapliga sektion

från 12 (varav 1 rörligt) till 24 (varav 3 rörliga) och vid Lunds universitets

matematisk-naturvetenskapliga sektion från 11 (varav 1 rörligt) till 22 (varav

3 rörliga).

Vniversitetsberedningen har icke ansett sig för närvarande böra föreslå någon

ökning av antalet docentstipendier inom de juridiska fakulteterna, där det, då

betänkandet avgavs, icke fanns några docenter. Frågan örn ökning av antalet

docentstipendier inom de medicinska fakulteterna och vid karolinska institutet

har förutsatts komma att prövas av de medicinska högskolornas organisationskommitté

och därför ej upptagits till behandling av universitetsberedningen.

För de teologiska fakulteternas samt de humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga

sektionernas del föreslås däremot en betydande ökning av antalet

stipendier.

Beredningens förslag omfattar nyinrättande av följande docentstipendier:

teol. fak.

hum. sek.

filos, grupp

hum. sek.

hist. grupp

hum. sek.

språkl. grupp

hum. sek.

rörliga

mat. nät. sek.

Uppsala . .

2

1

3

3

3

12

Lund . . .

2

i

3

3

3

11

Beträffande samtliga dessa docentstipendier har beredningen framhållit önskvärdheten

av att de måtte tilldelas universiteten redan genom beslut av 1946

års riksdag.

Universitetsberedningen betonar, att, medan beredningens förslag i fråga örn

matematisk-naturvetenskapliga sektionen i överensstämmelse med naturvetenskapliga

forskningskommitténs avser en fast organisation, innebära de föreslagna

åtgärderna beträffande övriga fakulteter och sektioner endast ett provisorium

i avvaktan på den mera vittgående utvidgning av stipendieorganisationen,

som eventuellt kommer att visa sig nödvändig.

Statskontoret har funnit det svårt att i nuvarande läge taga ställning till

frågan örn antalet docentstipendier. Då hela universitetsorganisationen läge i

stöpsleven, syntes det, även om man utginge från att docentinstitutionen

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Statsutskottets utlåtande nr 24-3.

komrne att bibehållas, vara nödvändigt att iakttaga all tillbörlig försiktighet.

Den av universitetsberedningen föreslagna väsentliga höjningen av antalet

stipendier syntes statskontoret vara väl kraftigt tilltagen icke minst mot bakgrunden

av 1938 års docentutrednings förslag. Statskontoret vore för sin del

icke berett att nu tillstyrka större ökning än som förordades av nämnda

utredning.

Från övriga remissinstansers sida har icke ifrågasatts någon minskning av det

av universitetsberedningen föreslagna antalet docentstipendier. Från vissa

lokala akademiska myndigheters sida har däremot starkt understrukits, att den

föreslagna ökningen av antalet docentstipendier icke vore tillräcklig.

Universitetskanslern har tillstyrkt universitetsberedningens förevarande

förslag.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Docentinstitutionen är en av hörnstenarna i de statliga akademiska läroanstalternas

organisation. Professorskåren rekryteras i de allra flesta fall ur de

nuvarande eller förutvarande docenternas krets. Docenterna svara för en icke

oväsentlig del av den undervisning, som meddelas vid nämnda läroanstalter.

De utföra tillika en avsevärd del av den vetenskapliga forskning, som bedrives

i vårt land. Docenterna intaga en säregen ställning. De äro statliga befattningshavare

med principiell skyldighet att i mån av behov och mot särskild ersättning

stå till läroanstalternas förfogande samt i övrigt ägna sin tid åt vetenskaplig

forskning. Endast under viss begränsad tid — högst 7 år — kunna de

erhålla fast avlöning i form av docentstipendium och under denna tid betraktas

de som heltidsanställda.

Inom docentkårerna har sedan lång tid tillbaka en viss strävan gjort sig

gällande att förvandla docenturerna till ett slags fast avlönade expektansplatser.

I likhet med de sakkunnigutredningar, som tidigare under detta århundrade

behandlat docentproblemet, har såväl naturvetenskapliga forskningskommittén

som 1945 års universitetsberedning motsatt sig den ombildning av

docentstipendieinstitutionen, som skulle krävas härför, och intagit den ståndpunkten,

att det väsentliga i docentinstitutionens nuvarande karaktär bör bibehållas

men docentstipendiaternas ekonomiska ställning förbättras och antalet

docentstipendier väsentligt utökas. De remissinstanser, som yttrat sig i ämnet,

ha genomgående ställt sig på enahanda ståndpunkt och jag hyser för egen del

samma uppfattning.

Antalet docentstipendier utgör för närvarande vid universitetet i Uppsala 41

och vid universitetet i Lund 40. Av stipendierna äro vid vartdera universitetet

4 knutna till teologiska fakulteten, 3 till juridiska fakulteten, 5 till medicinska

fakulteten och 17 till filosofiska fakultetens humanistiska sektion, under det

att 12 stipendier vid universitetet i Uppsala och 11 stipendier vid universitetet

i Lund tillhöra filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga sektion.

Universitetsberedningens nu framlagda förslag örn en ökning av antalet

docentstipendier vid universiteten i Uppsala och Lund överensstämmer, i vad

detsamma avser antalet stipendier vid de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna,

med naturvetenskapliga forskningskommitténs förslag i ämnet och

innebär en fördubbling av antalet docentstipendier inom de matematisk-naturvetenskapliga

sektionerna samt en ökning av antalet docentstipendier inom de

teologiska fakulteterna från 4 till G oell inom de humanistiska sektionerna från

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 2.^3.

17 till 27. Samtliga de remissinstanser, som yttrat sig i ämnet, ha med

undantag av statskontoret tillstyrkt den sålunda föreslagna ökningen av antalet

docentstipendier eller ha gjort gällande, att ökningen icke vore tillräcklig.

F°r ,.egen ^ anser jag mig i likhet med universitetskanslern icke kunna

ifrågasätta någon. omedelbar ökning av antalet docentstipendier utöver vad

universitetsberedningen föreslagit utan finner mig böra ansluta mig till beredningens

förslag i fråga om antalet stipendier inom de olika fakulteterna och

sektionerna. De förordade nya stipendierna torde böra inrättas från och med

nästa budgetår.

3. Inrättande av nya forskarstipendier vid universiteten

och karolinska institutet m. m.

Antalet forskarstipendier för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska institutet, vilket tidigare utgjort 5, har från och med innevarande

budgetar ökats till 7. Av dessa äro 3 knutna till vartdera universitetet

och 1 till karolinska institutet.

Naturvetenskapliga forskningslcommittén har föreslagit, att 4 forskarstipendier

knytas till vardera av de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna

vid Uppsala och Lunds universitet.

I syfte att bereda forskarstipendiater, som ej före stipendietidens utgång nått

ordinarie anställning, en fortsatt anställning under tryggade former har naturvetenskapliga

forskmngskommittén vidare föreslagit inrättande av ett

antal rörliga befattningar av laborators löneställning såsom en påbyggnad på

forskarstipendierna.

Universitetsberedningen har för de statliga lärosätenas vidkommande föreslagit

inrättande av 15 forskarstipendier utöver nuvarande 7. De 22 stipendierna

skulle fördelas på följande sätt:

Uppsala

Lund

Karolinska

institutet

Teologiska fakulteten..........

i

i

1

1

Medicinska fakulteten..........

2

Humanistiska sektionen..........

4

4

Naturvetenskapliga sektionen......

4

4

Summa

10

10

2

Universitetsberedningen anser, att de föreslagna stipendierna böra inrättas

successivt. De nu förefintliga forskarstipendierna böra tilldelas de

fakulteter och sektioner, vilka deras nuvarande innehavare tillhöra, De

nya stipendierna böra ledigförklaras ett om året vid varje fakultet och

sektion.

I remissyttrandena ha den av naturvetenskapliga forskmngskommittén och

universitetsberedningen föreslagna utökningen av antalet forskarstipendier samt

förslaget om uppdelning av forskarstipendierna på olika fakulteter och sek
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Statsutskottets utlåtande nr %!yi.

tioner i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Några remissinstanser

ha emellertid ansett en ytterligare utökning av antalet forskarstipendier påkallad,

under det att statskontoret endast ansett sig böra tillstyrka inrättande av

ytterligare tre stipendier vid universiteten och karolinska institutet utöver nuvarande

sju. Vid ett så begränsat antal forskarstipendier borde enligt statskontorets

mening någon uppdelning av stipendierna på olika fakulteter icke

ifrågakomma. Från vissa lokala akademiska myndigheters sida ha erinringar

gjorts mot förslaget, att de föreslagna nya forskarstipendierna skulle inrättas

successivt. Därvid har framhållits, att fullt förtjänta kandidater funnes redan

nu. Naturvetenskapliga forskningskommitténs förslag örn inrättande av befattningar

i laboratorsgraden såsom en påbyggnad på forskarstipendierna har i

remissyttrandena i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Statskontoret

har dock bestämt motsatt sig detta förslag.

Universitetsberedningen har föreslagit ändrad procedur vid tillsättning av

forskarstipendier, innebärande bland annat införande av ansöknmgsrätt till

forskarstipendium.

Enligt gällande bestämmelser är forskarstipendiat befriad från honom såsom

docent eljest åliggande skyldighet att undervisa, opponera vid disputationsakt

eller mottaga förordnande, frånsett att kanslern, där särskilt viktiga skäl föreligga,

kan förordna forskarstipendiat att efter eget åtagande upprätthålla akademisk

lärarbefattning.

Universitetsberedningen har föreslagit, att forskarstipendiaterna skola vara

skyldiga att i begränsad omfattning meddela undervisning. Denna undervisning

skulle motsvara 15 föreläsningstimmar för läsår med möjlighet för stipendiaten

att under sammanlagt högst halva stipendietiden erhålla befrielse

från undervisningsskyldigheten. Forskarstipendiat skulle vidare vara skyldig

att undantagsvis och högst tre gånger under hela stipendietiden motta uppdrag

som fakultetsopponent, dock endast när forskarstipendiaten vore speciellt

sakkunnig på avhandlingens ämnesområde.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Enligt vad utredningen i ärendet giver vid handen har man hitintills vid utdelningen

av forskarstipendier åtminstone i stort sett kunnat upprätthålla de

höga kompetensfordringar, som av 1926 års riksdag uppställts för erhållande

av forskarstipendier. Forskarstipendiaterna ha därför även sa gott som undantagslöst

under eller snart efter forskarstipendietiden erhållit befordran till

professor. Om, såsom föreslagits, antalet forskarstipendier ökas från 7 till

22 och därjämte fördelas mellan de olika fakulteterna och sektionerna,

torde, som i ärendet framhållits, en viss fara föreligga att kompetensfordringarna

icke kunna hållas uppe pa hittillsvarande höga

nivå. Lyckas ej detta, ökas givetvis, såsom universitetskanslern fram
hållit,

den redan på grund av det starkt ökade antalet forskarstipendier uppkommande

risken för att en del forskarstipendiater icke skola erhålla professur

eller annan ordinarie akademisk lärarbefattning. Forskarstipendiaterna

äro, sedan all stipendietid uttagits, uppe i 50-årsåldern, då möjligheterna för

dem givetvis äro relativt begränsade att övergå till någon icke-akademisk lev
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 243.

nadsbana. Vill man godtaga universitetsberedningens förslag, torde det, såsom

kanslern uttalat, vara nödvändigt, att man genom ett slags påbyggnad

på forskarstipendierna bereder »reträttplatser» för de förutvarande forskarstipendiater,

som icke lyckats erhålla någon ordinarie akademisk lärarbefattning

och icke heller inneha sådana kvalifikationer, att de gärna kunna komma

i fråga till erhållande av personlig professorsbefattning.

Naturvetenskapliga forskningskommittén har anvisat en möjlighet till lösande

av ifrågavarande svårigheter genom att föreslå en påbyggnad av forskarstipendierna

genom inrättande av ett visst antal rörliga befattningar i

laboratorsgraden. Universitetsberedningen har däremot icke framlagt något

utformat förslag utan inskränkt sig till att uttala, att forskningskommitténs

uppslag förtjänade att beaktas och att beredningen hade för avsikt att framdeles

återkomma till denna fråga.

Jag är icke nu beredd att taga ställning till naturvetenskapliga forskningskommitténs

nyssnämnda förslag om påbyggnad av forskarstipendierna. Detta

förslag torde lämpligen böra upptagas till prövning i ett större sammanhang,

sedan universitetsberedningen framlagt resultatet av små överväganden. Vid

sådant förhållande anser jag försiktigheten bjuda, att man icke nu binder

sig för en så betydande utbyggnad av forskarstipendieinstitutionen, som universitetsberedningens

förslag innebär. Jag inskränker mig nu till att förorda,

att ytterligare 7 forskarstipendier inrättas från och med nästa budgetår. Av

de nya stipendierna torde 3 böra knytas till vartdera universitetet och 1 till

karolinska institutet. Vid ett så begränsat antal forskarstipendier som 6 vid

vartdera universitetet torde någon uppdelning av stipendierna på olika fakulteter

och sektioner icke böra ifrågakomma och någon ändring av proceduren

för stipendiernas tillsättande tills vidare icke böra vidtagas.

Jag delar universitetsberedningens uppfattning, att forskarstipendiaterna

icke böra under stipendietiden vara helt avkopplade från att deltaga i den

akademiska undervisningen. Mot förslaget, att undervisningsskyldigheten

skulle motsvara 15 föreläsningstimmar för läsår, har jag icke något att erinra.

Skyldigheten torde, såsom kanslern föreslagit, böra fullgöras på sätt fakulteten

eller sektionen efter hörande av stipendiaten bestämmer. Kanslern torde

böra bemyndigas att, då särskilda skäl föreligga, för viss tiel befria forskarstipendiaten

från undervisningsskyldighet. Någon maximering av tiden för

dylik befrielse torde icke böra stadgas.

Universitetsberedningens förslag, att forskarstipendiat skulle vara skyldig

att undantagsvis och högst tre gånger under stipendietiden mottaga uppdrag

som fakultetsopponent, finner jag mig böra biträda.

4. Docent- och forskarstipendiaters avlöningsförhållanden m. m.

Enligt nu gällande bestämmelser tillsättes docentstipendium för en tid av

3 år. Stipendiat, som utmärkt sig genom vetenskapligt författarskap eller det

sätt, varpå han biträtt vid undervisningen, kan få stipendietiden förlängd

med 1, 2 eller sammanlagt 3 år. I praxis beviljas denna förlängning nästan

alltid för 3 år. Där i särskilda fall förhållandena sådant påkalla, kan stipendiet

få innehas även under ett 7:e år.

Universitetsberedningen har — under framhållande att förordnande på 7

år tenderat att bliva regel i stället för undantag — föreslagit, att docentsti
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 243.

pendium skall tillsättas för en tid av 4 år, varpå liksom nu en förlängning på

3 år skulle vara möjlig.

Docentstipendiaterna uppbära för närvarande ett arvode av 6 000 kronor

och forskarstipendiaterna ett arvode av 7 000 kronor för år. Å arvodena utgå

dyrtidstillägg och kristillägg med för närvarande sammanlagt 43,6 procent.

Den sammanlagda inkomsten utgör således, för docentstipendiaterna (6 000

_j-2 616=)8 616 kronor och för forskarstipendiaterna (7 000+3 052=) 10 052

kronor. För innevarande budgetår ha docent- och forskarstipendiaterna därjämte

tillerkänts tillfälligt lönetillägg med 300 kronor.

Universitetsberedningen har diskuterat frågan örn docentstipendiaternas

inplacering å löneplan enligt civila avlöningsreglementet eller civila ickeordinariereglementet,

men, med beaktande av docentbefattningarnas speciella

karaktär, stannat för att de fortfarande borde vara arvodestagare ehuru

med den förändringen, att å det i skälig utsträckning förhöjda arvodet skulle

utgå rörligt tillägg (ej dyrtidstillägg) och kristillägg samt att de skulle bli be

rättigade till pension.

Stipendiebeloppet skulle enligt universitetsberedningens förslag för docentstipendiat

utgöra 8 400 kronor med förhöjning till 9 000 kronor efter.4 års

innehav av stipendium och för forskarstipendiat 9 600 kronor. Med inräknande

av rörligt tillägg och kristillägg skulle med de nuvarande procentsatserna

arvodena komma att uppgå till 11 004 kronor, 11 790 kronor, respektive

12 576 kronor. Härifrån skulle dock avgå pensionsavdrag (beräknade

efter jämförelsegraden A 24) med tillhopa 600 kronor, varför nettoavlöningen

skulle utgöra 10 404 kronor, 11 190 kronor, respektive 11 976 kronor.

I fråga om docent- eller forskarstipendiums åtnjutande under tiden för

docent meddelad tjänstledighet samt under avstängning från tjänstgöring

m. m. ävensom beträffande begravningshjälp m. m. har universitetsberedningen

föreslagit, att bestämmelserna i 12—15 §§, 18 § och 40 § civila avlöningsreglementet

skola tillämpas. Härvid skulle så anses, som örn docent

tillhörde löneklassen 24, därest honom tillkommande stipendium utgår med

8 400 kronor, löneklassen 25, därest stipendiet utgår med 9 000 kronor, och

löneklassen 26, därest stipendiet utgår med 9 600 kronor.

Universitetsberedningen har vidare föreslagit, att docentstipendiaterna

skulle tillförsäkras rätt till tjänste- och familjepension. En stipendierad

docent skall enligt förslaget i tjänste- och familjepensionshiinseende vara

underkastad de stadganden, som enligt allmänna tjänstepensionsreglementet

och allmänna familjepensionsreglementet gälla i fråga om tjänsteman,

som tillsättes medelst förordnande för begränsad anställningstid och för vilken

i pensionshänseende tillämpas de för tjänstemän i lönegraden A 24 meddelade

bestämmelserna.

liemissinstanserna synas vara ense örn behovet av en förbättring av docent-

och forskarstipendiaternas ekonomiska ställning. Förslaget att dessa

stipendiater skola erhålla tjänste- och familjepensionsrätt bär vunnit allmän

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 2/t3.

anslutning. Vissa erinringar ha emellertid — bland annat från statens pensionsanstalt,

statskontoret och allmänna lönenämnden — framställts mot

de av universitetsberedningen i förevarande avseenden framlagda förslagen,

varvid bland annat spörsmålet om sättet för pensionsfrågans lösning uppmärksammats.

Do cent förbundet har livligt förordat den extra ordinarie anställningsformen

för docenterna. Vidare har förbundet, därest det icke skulle befinnas

möjligt att till nu pågående riksdag framlägga förslag örn en slutgiltig reglering

av docenternas ekonomiska förhållanden, hemställt, att frågan örn en

provisorisk uppräkning av docentlönen skulle tagas under övervägande i

avvaktan på den blivande regleringen. Med hänsyn till den begränsade

tid, under vilken docentstipendium finge innehavas, skulle ett uppskov på

endast ett eller ett halvt år med den nu ifrågasatta löneförbättringen vara

synnerligen beklaglig. En dylik provisorisk uppräkning av docentlönen

borde enligt docentförbundets åsikt lämpligen fastställas till omkring 200

kronor per månad, vilket belopp stöde i god överensstämmelse med den av

universitetsberedningen förordade förbättringen, vars skälighet veterligen

icke av någon remissinstans bestridits. Docentförbundet utginge härvid

från att stipendierade docenter utöver den sålunda föreslagna uppräkningen

av lönen även skulle komma i åtnjutande av det provisoriska lönetillägg,

som enligt innevarande års riksdags beslut skulle tillkomma statstjänstemän.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Jag delar universitetsberedningens och remissinstansernas uppfattning om

behovet av en väsentlig förbättring av docent- och forskarstipendiaternas ekonomiska

ställning och ansluter mig till tanken på att bereda dessa stipendiater

tjänste- och familjepension.

Det av universitetsberedningen framlagda förslaget till pensionsfrågans lösning

innebär, att docent, som innehar docent- eller forskarstipendium, skall i

tjänste- och familjepensionshänseende vara underkastad de stadganden, som

enligt allmänna tjänstepensionsreglementet och allmänna familjepensionsreglementet

gälla i fråga om tjänsteman, som tillsättes medelst förordnande för

begränsad anställningstid och för vilken i pensionshänseende tillämpas de för

tjänstemän i lönegraden A 24 meddelade bestämmelserna.

Statens pensionsanstalt har starkt ifrågasatt, om ett inordnande av docenterna

under bestämmelserna för tjänstemän, tillsatta medelst förordnande för

begränsad anställningstid, är lämpligt, och har ansett det böra ytterligare

övervägas, örn icke anställningsformen extra ordinarie skulle kunna tillämpas

med avseende å docenter. Ur principiell synpunkt skulle en sådan lösning enligt

pensionsanstaltens mening vara att bestämt föredraga framför universitetsberedningens

förslag. Statskontoret, som av principiella skäl motsatt sig

beredningens förslag i ifrågavarande avseende, har hävdat, att rätt till tjänsteoch

familjepension icke borde beredas docent- och forskarstipendiaterna i

annan ordning än genom anställning såsom extra ordinarie tjänstemän. Även

allmänna lönenämnden, som dock icke ansett sig böra motsätta sig, att frågan

örn pensionsrätt för docent- och forskarstipendiater gives den av universitetsberedningen

förordade lösningen, har framhållit, att det skulle vara mest än
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Statsutskottets utlåtande nr 243.

damålsenligt, att pensionsrätten anknötes till en förställning för docenterna i

anslutning till för extra ordinarie tjänstemän gällande avlöningsbestämmelser.

De invändningar av principiell natur, vilka riktats mot universitetsberedningens

förslag till pensionsfrågans lösning, synas mig ha fog för sig. Utan

tvingande skäl synes det icke önskvärt att tillskapa nya med pensionsrätt

förenade anställningsformer. Såsom statens pensionsanstalt framhållit, torde

några avgörande hinder icke möta mot att tillämpa anställningsformen extra

ordinarie för ifrågavarande docenter, under förutsättning att bestämda regler

meddelas om anställningens upphörande efter viss längsta anställningstid.

Jag vill även erinra, att Sveriges docentförbund livligt förordat att frågan

om tjänste- och familjepension löses genom anlitande av den extra ordinarie

anställningsformen.

Såsom av det anförda torde lia framgått är jag närmast böjd för att förorda,

att frågan om tjänste- och familjepension för docent- och forskarstipendiaterna

löses på så sätt, att de erhålla anställning såsom extra ordinarie

tjänstemän under viss begränsad tid. Tiden har emellertid tyvärr icke medgivit

att underkasta denna fråga den ytterligare beredning, som är en förutsättning

för att förslag i ämnet nu skall kunna underställas riksdagen. Härtill

kommer att ett uppskov med det slutliga ställningstagandet till docent- och

forskarstipendiatemas avlönings- och pensionsförhållanden torde vara påkallat

med hänsyn till den förestående löneregleringen för statstjänstemän.

•lag har för avsikt att, sedan sistnämnda spörsmål vunnit sin lösning, så snart

lämpligen ske kan ånyo anmäla frågan örn en reglering av docent- och forskarstipendiaternas

avlönings- och pensionsförhållanden.

Jag är för närvarande endast beredd att föreslå en provisorisk förbättring av

docent- och forskarstipendiatemas avlöningsförmåner. I dylikt avseende förordar

jag, att de nuvarande arvodena höjas, för docentstipendiaterna från

6 000 kronor till 7 200 kronor och för forskarstipendiaterna från 7 000 kronor

till 8 200 kronor, allt för år räknat. Då dyrtidstillägg och kristillägg alltjämt

böra utgå å arvodena, innebär mitt förslag en löneförbättring för såväl docentsom

forskarstipendiaterna med 1 723 kronor. Jag förutsätter vidare, att provisoriskt

lönetillägg å 660 kronor därjämte kommer att under nästa budgetår

utgå till docent- och forskarstipendiaterna, vilka för innevarande budgetår

tillerkänts tillfälligt lönetillägg å 300 kronor.

Såsom skäl för en förhöjning av docentstipendierna har bland annat åberopats,

att stipendiaterna borde befrias från tvånget att skaffa sig biinkomster.

Om docentstipendierna bli föremål för den av mig förordade betydande höjningen,

synas stipendiaterna som regel icke böra få inneha bisysslor, vilka

kunna nämnvärt hindra dem i deras forskning. För rätt att inneha bisyssla

torde, i enlighet med av kanslern framlagt förslag, böra fordras uttryckligt

medgivande av kanslern i varje särskilt fall.

Till följd av den av mig förordade höjningen av docentstipendierna torde de

i § 10 kungörelsen 1925:211 angivna arvodena till vikarierande akademiska

lärare böra undergå motsvarande förhöjning. Det torde få ankomma på Kungl.

Majit att vidtaga härav påkallade ändringar i nämnda kungörelse.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle antalet docentstipendier

för nästa budgetår komma att ökas från 41 till 65 vid universitetet i Uppsal:!,

från 40 till 63 vid universitetet i Lund och fortfarande utgöra 5 vid karolinska

institutet. Med ett stipendiebelopp av 7 200 kronor skulle medelsbehovet

till docentstipendier under universitetens och karolinska institutets avlöningsanslag

för nästa budgetår komma att okas, för universitetet i Uppsala

s. 48 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

48 Statsutskottets utlåtande nr 3^3.

med 222 000 kronor till 468 000 kronor, för universitetet i Lund med 213 600

kronor till 453 600 kronor och för karolinska institutet med 6 000 kronor till

36 000 kronor.

Under avdelning I. i avlöningsstaterna för Uppsala universitet, Lunds universitet

och karolinska institutet äro nu uppförda förslagsvis betecknade anslagsposter

till ersättningar åt vikarierande akademiska lärare å respektive

10 000 kronor, 10 000 kronor och 5 000 kronor. Dessa anslagsposter ha under

senare år betydligt överskridits. Med hänsyn härtill och till den av mig förordade

höjningen av arvodena till vikarierande akademiska lärare torde de nu

utgående anslagsbeloppen böra fördubblas och således böra uppföras med

20 000 kronor i universitetens avlöningsstater och med 10 000 kronor i karolinska

institutets avlöningsstat.

Anslaget till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet, vilket nu är uppfört med 49 000 kronor, bör vid bifall till den

av mig förordade ökningen av antalet forskarstipendier från 7 till 14 och höjningen

av forskarstipendierna från 7 000 till 8 200 kronor för nästa budgetår

höjas med 65 800 kronor till (14X8 200=) 114 800 kronor.

Vad departementschefen under förevarande kapitel anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran.

Universitetsberedningen bär — såsom av den lämnade redogörelsen framgår

— föreslagit en ändrad procedur vid tillsättningen av forskarstipendier.

Departementschefen har för sin del ansett att någon ändring härutinnan tills

vidare icke borde vidtagas. Därest forskarstipendierna framdeles komme

att ökas utöver det föreslagna antalet — sex vid vartdera universitetet och

två vid karolinska institutet — torde enligt utskottets mening frågan om

den nuvarande tillsättningsprocedurens lämplighet böra upptagas till förnyat

övervägande.

Med anledning av vad departementschefen därom anfört vill utskottet

i detta sammanhang understryka önskvärdheten av att spörsmålet om en

reglering av docent- och forskarstipendiaternas avlönings- och pensionsförhållanden

snarast möjligt bringas till en slutlig lösning.

III. Organisationer! av den meteorologiska forskningen

och undervisningen m. m.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 februari 1945 tillkallade

chefen för ecklesiastikdepartementet samma dag professorn vid Stockholms

högskola H. J. K. W. Ahlmann och professorn vid universitetet i

Uppsala E. H. Norinder att såsom sakkunniga inom departementet verkställa

utredning och avgiva förslag beträffande vissa frågor rörande organisationen

på längre sikt av den meteorologiska forskningen och undervisningen.

Jämlikt meddelade direktiv ha de sakkunniga därvid haft att överväga

dels frågan örn upprätthållande för framtiden av den undervisning i

meteorologi vid Stockholms högskola, som bedrives av förste statsmeteoro
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Statsutskottets utlåtande nr SJ+S.

logen T. Bergeron, dels ett från kanslern för rikets universitet framfört

förslag, att Bergeron i stället skulle knytas till universitetet i Uppsala och

att föreliggande planer för ombyggnad av meteorologiska institutionen i

Uppsala med hänsyn härtill skulle undergå revision, dels ock spörsmålet,

huruvida förläggningen till Stockholm av en professur i meteorologi skulle

kräva särskilda institutionslokaler ävensom — i sådant fall — omfattningen

av dessa.

Med skrivelse den 26 januari 1946 ha de sakkunniga framlagt resultatet av

den av dem i ämnet verkställda utredningen.

Häröver ha — efter remiss — yttranden avgivits av kanslern för rikets

universitet, efter hörande av vederbörande vid universitetet i Uppsala och vid

Stockholms högskola, av styrelsen för lantbrukshögskolan, efter hörande av

högskolans lärarråd, av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

chefen för flygvapnet, luftf artsstyr elsen, statskontoret samt byggnadsstyrelsen.

1. Nuvarande förhållanden.

Vid Uppsala universitet finnes en ordinarie professur i meteorologi,

vilken för närvarande innehaves av professorn H. Köhler. I egenskap av

föreståndare för den meteorologiska institutionen vid universitetet biträdes

denne av en förste assistent, en andre assistent och två förste amanuenser,

varjämte å institutionen tjänstgör en institutionsvaktmästare i lönegraden

A 7.

Institutionen är inrymd i en särskild byggnad å det astronomiska observatoriets

område. Å detta område finnes även sedan år 1864 ett meteorologiskt

observatorium. Genom beslut vid 1945 års riksdag anvisades för budgetåret

1945/46 ett investeringsanslag av 90 000 kronor till uppförande av

byggnad för meteorologiska institutionen vid universitetet i Uppsala, vilken

byggnad avsetts skola inrymma det meteorologiska observatoriet och

förläggas å det universitetet tillhöriga hemmanet Marsta nr 5 i Bälinge

socken. Vidare har 1946 års riksdag — med bifall till ett av Kungl. Majit i

årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, punkten 69, därom

framställt förslag — till utrustning för det meteorologiska observatoriet i

Marsta för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

Akademisk undervisning i meteorologi förekommer vidare vid Stockholms

högskola. Undervisningen meddelas av docenten i meteorologi

vid högskolan, förste statsmeteorologen T. Bergeron, vilken i samband därmed

beviljats tjänstledighet från sin befattning i Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut. Denna undervisning bedrives med bidrag av statsmedel.

För ändamålet har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 22 000 kronor.

Genom beslut den 22 juni 1945 har Kungl. Majit föreskrivit, att

det för Bergeron beräknade arvodet, 14 800 kronor, skall utgå under förut
Bihang

till riksdagens protokoll lOhG. 6 sami. Nr Z/f3. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 243.

sättning att denne — under tjänstledighet budgetåret 1945/46 från sin befattning

som förste statsmeteorolog — fullgör en undervisningsskyldighet i

meteorologi av i medeltal fyra föreläsningstimmar i veckan med rätt för

honom att utbyta högst hälften av antalet föreläsningar under varje termin

mot seminarieövningar med motsvarande antal timmar. Ungefär hälften av

undervisningen har därvid förutsatts skola ingå i Stockholms högskolas undervisningsprogram

och återstoden i programmet för en vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut bedriven kursverksamhet.

Viss meteorologisk undervisning bedrives slutligen — såsom förut berörts

vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

tidigare benämnt statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. I samband

med den omorganisation av anstalten, som genomförts från och med

den 1 juli 1945, har sålunda där inrättats en undervisningsavdelning, vars

verksamhet främst är inriktad på en forcerad utbildning av det för de närmaste

åren erforderliga antalet militärmeteorologer. För ändamålet har för

innevarande budgetår å riksstatens sjätte huvudtitel anvisats ett anslag av

4 000 kronor.

Institutet har rörande den under innevarande budgetår bedrivna undervisningen

upplyst, att densamma omfattade dels första årskursen av en tvåårig

kurs för avläggande av meteorologisk tjänsteexamen, dels en ettårig specialkurs

för vid flygvapnet anställda väderleksassistenter.

Vid det meteorologiska och hydrologiska institutets sida är ställt ett rådgivande

organ, meteorologiska och hydrologiska rådet, som har till uppgift

att meddela råd i mera betydelsefulla frågor rörande de allmänna riktlinjerna

för institutets verksamhet.

2. Sakkunnigförslaget.

Beträffande den meteorologiska forskningens och undervisningens

nuvarande läge i Sverige ha de sakkunniga

uttalat, att det meteorologiska observator^ i Uppsala, för vilket på sätt förut

berörts genom beslut vid 1945 års riksdag medel anvisats till nybyggnad och

utrustning, dessförinnan sedan år 1874 icke undergått några väsentliga förändringar

i fråga om utrymmen och resurser. Vidare lia de sakkunniga erinrat,

att den meteorologiska institutionen vid universitetet i byggnadshänseende icke

undergått några förändringar sedan år 1885 trots upprepade framställningar

därom från universitetsmyndigheternas sida. Institutionen kunde som följd

härav numera icke anses motsvara sitt ändamål, enär plats saknades för den

vetenskapliga forskningen och nära nog alla tillgängliga utrymmen tagits i

anspråk för institutionens bibliotek. Härjämte ha de sakkunniga framhållit, att

meteorologiprofessuren vid Uppsala universitet alltjämt utgjorde den enda

ordinarie professuren i ämnet i landet.

De sakkunnigas framlagda förslag innebär i huvudsak följande.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf3.

Forskningen och undervisningen i meteorologi, såväl den akademiska som

den lägre undervisningen i ämnet, böra i princip koncentreras till en plats för

att landets resurser på området skola kunna utnyttjas så rationellt som möjligt.

Såsom förläggningsort bör därvid väljas den plats, där de största kapitalinvesteringarna

med avseende å nödvändiga kompletterande institutioner för forskning

och utbildning redan skett, nämligen Uppsala universitet. Med hänsyn till

meteorologiens utveckling kan ämnet enligt de sakkunniga icke längre behärskas

av en person, varför en dubblering av den nuvarande meteorologiprofessuren

vid universitetet bör äga rum. Den nya professuren bör därvid främst avse

den synoptiska meteorologien. Till denna nya professur bör enligt de sakkunnigas

mening utses Bergeron.

Vidare skall enligt sakkunnigförslaget den nuvarande föråldrade institutionsbyggnaden

ersättas med en ny sådan, gemensam för de båda meteorologiprofessurerna.

Den nya institutionsbyggnaden, som av de sakkunniga avsetts

skola uppföras å samma tomt som den nuvarande, har till storleken beräknats

med hänsyn till ett normalt utbildningsbehov. Föreläsningslokaler för den temporära

ansvällning av elevantalet, som beräknas för de närmaste åren för tillgodoseende

av civila och militära utbildningsbehov, kunna enligt de sakkunniga

beredas inom universitetsbyggnaden. Kostnaderna för den nya institutionen

ha av de sakkunniga uppskattats till ett sammanlagt belopp av 503 200

kronor, varav byggnadskostnader 450 000 kronor och utrustningskostnader

53 200 kronor.

De sakkunniga ha vidare funnit behov föreligga av en meteorolog med

mycket höga kvalifikationer såväl ifråga om vetenskaplig kompetens som

organisatorisk skicklighet för att skapa erforderlig kontakt mellan det centrala

meteorologiska ämbetsverket samt den meteorologiska forskningen och undervisningen

i landet ävensom för att planlägga verksamheten på det meteorologiska

området för framtiden. Det har därvid för de sakkunniga framstått såsom

ett önskemål att för dessa uppgifter till vårt land åter förvärva den för närvarande

i Förenta staterna anställde svensken, professorn C. G. Rossby. I anslutning

härtill ha de sakkunniga föreslagit, att för Rossby skulle tills vidare

anordnas en befattning vid institutet mot lämpligt arvode ävensom en personlig

professur i meteorologi vid Stockholms högskola. De sakkunniga ha i

sistnämnda hänseende anfört, att Rossby icke avsetts skola vara bunden av

någon bestämd förcläsningsplan utan i mera obunden form ha möjlighet att för

akademiskt forum genom seminarier och specialföreläsningar belysa vissa aktuella.

problem, vilket ansetts vara av särskild betydelse för de tjänstemän vid

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, som enbart äga lägre akademisk

examen och önska förvärva högre kompetens. Den nya professuren i

meteorologi vid Uppsala universitet och den personliga professuren i ämnet vid

Stockholms högskola för Rossby ha av de sakkunniga avsetts skola inrättas

från och med den 1 januari 1947. De sakkunniga ha i anslutning härtill anfört,

att det syntes angeläget att Rossby snarast möjligt kunde knytas till Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf3.

Med avseende å den meteorologiska undervisningen ha de sakkunniga vidare

föreslagit särskilda efterutbildningskurser för äldre meteorologer i statens tjänst.

Slutligen ha de sakkunniga föreslagit inrättandet av en forskningskommitté

för samordning av de meteorologiska forsknings- och undervisningsfrågorna. Såsom

ledamöter av denna kommitté ha avsetts skola ingå innehavarna av de

båda meteorologiprofessurerna vid Uppsala universitet, innehavaren av professuren

vid nämnda universitet i elektricitetslära med särskild hänsyn till atmosfäriska

urladdningar och — såsom tillika ordförande — den »ledande meteorologen»

vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. I övrigt ha de

sakkunniga ansett sig kunna överlämna rådets sammansättning ävensom dess

befogenheter till Kungl. Maj:ts bedömande.

Vid remissbehandlingen har behovet av åtgärder till en förstärkning av

den meteorologiska forskningen och undervisningen allmänt vitsordats.

Därvid har även tämligen genomgående förordats en koncentrering av ifrågavarande

verksamhet till Uppsala universitet. I övrigt har utformningen

av de sakkunnigas förslag i åtskilliga hänseenden blivit föremål för kritik,

särskilt från statskontorets samt från Sveriges meteorologiska och hydrologiska

instituts sida, varvid bland annat statskontoret föreslagit en förnyad

utredning.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har tillstyrkt, att principbeslut

fattas dels om inrättande av en professur i meteorologi, särskilt väderlekslära,

vid universitetet i Uppsala, dels om den utvidgning av den redan

beslutade institutionsbyggnaden, som blir erforderlig såväl på grund härav som

för den lägre undervisning som avses förlagd dit. Institutet har vidare föreslagit,

att en sakkunnig utredning verkställes rörande denna forsknings- och

undervisningsinstitutions organisation och därmed sammanhängande frågor.

Denna utredning bör enligt institutets mening särskilt taga sikte på åstadkommandet

av en sådan organisation, att en effektiv forsknings- och undervisningsverksamhet

garanteras inom den nya institutionen och att den lägre

undervisningen kan bibehålla sin särart i den akademiska miljön.

Byggnadsstyrelsen har funnit de i ärendet framlagda skissritningarna beträffande

ny institutionsbyggnad icke i föreliggande skick kunna läggas till

grund för slutgiltiga ritningars utarbetande.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Den meteorologiska vetenskapen har under de senaste decennierna undergått

en utveckling, som i vissa hänseenden varit utomordentligt snabb. Samtidigt

har denna vetenskaps praktiska tillämpning erhållit en allt större betydelse,

varvid främst luftfartens behov av säkra väderleksförutsägelser gjort sig gällande.

Med hänsyn härtill ha också från statsmakternas sida vissa åtgärder vidtagits

för att stärka vårt lands resurser ifråga örn undervisning och forskning

på förevarande område. Jag erinrar härvid, hurusom jämlikt beslut vid 1945

års riksdag dels en särskild undervisningsavdelning organiserats vid Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut, främst avsedd för forcerad utbildning

av det för de närmaste åren erforderliga antalet militärmeteorologer, dels

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Statsutskottets utlåtande nr 243.

förste statsmeteorologen, docenten T. H. P. Bergeron frigjorts från sin tjänstgöring

vid institutet för att helt ägna sig åt undervisning och forskning i ämnet

vid Stockholms högskola mot arvode motsvarande en professorska, varvid

undervisningen vid högskolan delvis avpassats för institutets elever. Vidare ha

— på sätt förut berörts — jämlikt beslut vid samma riksdag medel anvisats

till uppförande av ett nytt meteorologiskt observatorium vid Uppsala universitet,

där vårt lands enda ordinarie professur i ämnet finnes inrättad.

De anordningar med avseende å den meteorologiska undervisningen, som

sålunda genomförts från och med innevarande budgetår, äro av provisorisk

karaktär och lia planerats för en tid av 5 ä 6 år. Vad åter angår frågan om den

meteorologiska forskningens och undervisningens organisation på längre sikt

så har denna gjorts till föremål för en särskild sakkunnigutredning, vars resultat

nu föreligger till bedömande.

Den föreliggande utredningen synes mig erbjuda tillräckliga utgångspunkter

för ett principiellt ställningstagande till frågan om den meteorologiska forskningens

och undervisningens organisation på längre sikt, även örn vissa därmed

sammanhängande spörsmål torde kräva ytterligare överväganden.

Vad till en början angår förslaget att koncentrera forskningen och undervisningen

i ämnet till Uppsala universitet så har detsamma i princip vid remissbehandlingen

tämligen genomgående tillstyrkts eller lämnats utan erinran. För

egen del har jag även funnit övervägande skäl tala för en dylik centralisering

av forskningen och undervisningen på förevarande område. Det synes mig

därvid lämpligt att jämväl den lägre undervisningen i ämnet förlägges till den

meteorologiska institutionen vid nämnda universitet. Jag kan sålunda ej dela

de principiella betänkligheter mot en sådan anordning, som anförts från statskontorets

sida. Såsom i ärendet framhållits lärer ur praktisk synpunkt något

hinder häremot icke heller numera möta. Efter samråd med chefen för kommunikationsdepartementet

vill jag emellertid uttala, att — säsong ock av

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut framhållits — frågan om

denna undervisnings närmare organisation med bibehållande av dess särart

inom den akademiska miljön dessförinnan torde böra ytterligare övervägas.

Förslaget att dubblera den vid universitetet förefintliga meteorologiprofessuren,

varvid den nya professuren främst avsetts för den synoptiska meteorologien,

har av remissinstanserna allmänt tillstyrkts. Behovet av en sådan förstärkning

av den akademiska forskningen och undervisningen i ämnet synes mig

även klart ådagalagt. Jag förordar alltså förslaget härom. Den nya professuren,

vilken — på sätt universitetskanslern föreslagit — synes böra benämnas^ »professur

i meteorologi, särskilt väderlekslära», torde böra inrättas först från och

med den 1 juli 1947. Beslut härom torde emellertid böra fattas redan nu. Universitetsmyndigheterna

ha tillstyrkt de sakkunnigas förslag att till förste innehavare

av denna professur skulle utses förste statsmeteorologen, docenten T.

H. P. Bergeron. Då tvekan sålunda icke synes råda örn dennes speciella kvalifikationer

för ifrågavarande professur, torde hinder ej böra möta mot att han

utnämnes till innehavare därav utan att befattningen dessförinnan i vanlig

ordning ledigförklaras.

Vad vidare angår förslaget örn uppförandet av en ny byggnad för den meteorologiska

institutionen så utgör detta ett gammalt önskemål från universitetets

sida. Då den nuvarande byggnaden är i hög grad föråldrad, kräver även ett

bifall till vad jag i det föregående förordat ett förverkligande av detta önskemål.

Mot den av de sakkunniga verkställda uppskattningen av byggnadskostnaderna,

450 000 kronor, har ingen erinran framställts från byggnadsstyrelsens sida.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

54 Statsutskottets utlåtande nr J/rl.

Däremot har byggnadsstyrelsen funnit de i ärendet framlagda skissritningarna

icke kunna i föreliggande skick läggas till grund för slutgiltiga ritningar och

jämväl i övrigt ha vid remissbehandlingen vissa erinringar framförts med avseende

å byggnadens utformning. Med hänsyn till angelägenheten av att denna

nybyggnad snarast kommer till stånd vill jag likväl förorda, att till påbörjande

därav ett investeringsanslag av 300 000 kronor anvisas å riksstaten för budgetåret

1946/47. Härom gör jag hemställan i det följande. Det torde därvid få

ankomma å Kungl. Majit att efter av byggnadsstyrelsen verkställd överarbetning

av förslaget fastställa ritningar för byggnaden ifråga ävensom bestämma

dess närmare förläggning å universitetet tillhörig mark. Mot de beräknade kostnaderna

för utrustning av den planerade institutionsbyggnaden, i runt tal

53 000 kronor, har jag ingen erinran. De långa leveranstider, med vilka man för

närvarande har att rakna, torde motivera att därför erforderliga medel anvisas

redan för nästa budgetår.

Då det nu gäller att med hänsyn till meteorologiens utveckling stärka vårt

lands resurser i skilda hänseenden på ifrågavarande område framstår det såsom

synnerligen önskvärt att — såsom de sakkunniga ifrågasatt — hit kunna

återförvärva den i det föregående omförmälde professorn C. G. Rossby, vilken

är en internationellt erkänd kapacitet såsom vetenskapsman och organisatör på

området. Enligt vad jag inhämtat är Rossby även villig härtill, därest lämpliga

anställningsvillkor här kunna erbjudas honom. Vid övervägande av förevarande

spörsmål har jag funnit mig böra förorda, att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad de sakkunniga föreslagit för Rossby inrättas en personlig professur

i meteorologi, i varje fall tillsvidare knuten till Stockholms högskola. I

likhet med vad jag tidigare uttalat beträffande den nya meteorologiprofessuren

vid Uppsala universitet torde den sålunda för Rossby förordade personliga

professuren vid Stockholms högskola böra inrättas från och med den 1 juli

1947. Beslut härom torde emellertid böra fattas redan nu. Frågan om anordnande

av särskilda fortbildningskurser för äldre meteorologer i statens tjänst

torde framdeles böra bli föremål för närmare överväganden inom kommunikationsdepartementet

.

Slutligen synes även förslaget om inrättande av en forskningskommitté för

en samordning av de meteorologiska forsknings- och undervisningsfrågorna

tarva ytterligare överväganden. Därvid torde böra uppmärksammas, huruvida

icke — såsom vid remissbehandlingen framhållits — syftet med en dylik kommitté

skulle kunna tillgodoses genom det redan förefintliga meteorologiska och

hydrologiska rådet efter en lämplig omorganisation därav. Det torde få ankomma

å Kungl. Majit att härutinnan meddela de bestämmelser, som må

befinnas erforderliga.

Utskottet biträder departementschefens ifrågavarande förslag beträffande

organisationen av den meteorologiska forskningen och undervisningen

och vad därmed står i samband.

Etskottet bär under hand inhämtat, att det av riksdagen för innevarande

budgetår till uppförande av byggnad för meteorologiska institutionen

vid universitetet i Uppsala anvisade investeringsanslaget å 90 000 kronor

enligt byggnadsstyrelsens beräkningar kommer att visa sig otillräckligt för

ändamålet. Utskottet vill i anledning härav framhålla att utskottet icke

funnit något att erinra mot att ifrågavarande byggnadsföretag igångsättes

oaktat kostnaderna komma att bliva högre än ursprungligen beräknats.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr <2jf3.

55

IV. Åtgärder för underlättande av flygmedicinsk

forsknings- och försöksverksamhet i Sverige.

Inledning.

I skrivelse den 16 april 1943 hemställde chefen för flygvapnet om utredning

rörande frågan örn ordnandet av den flygmedicinska forskningsoch

försöksverksamheten i Sverige. I anledning därav bemyndigade Kungl.

Majit genom beslut den 30 augusti 1943 chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla högst fem sakkunniga för att inom departementet

biträda med utredning och avgiva förslag i ämnet.

Såsom sakkunniga tillkallade departementschefen lektorn I. H. E. Pauli,

tillika ordförande, majoren vid flygvapnet I. O. I). Berg, professorn U. S.

von Euler-Chelpin, professorn E. Hohwu Christensen och förste flygläkaren

N. E. G. Sundgren.

De sakkunniga, vilka antagit benämningen den flygmedicinska utredningen,

avlämnade den 14 juni 1944 sitt betänkande. Däri förordade utredningen

bland annat inrättandet av en särskild, ecklesiastikdepartementet

direkt underställd flygmedicinsk forskningsnämnd, vilken skulle få till uppgift

att leda den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten. I

remissyttrandena framställdes vissa erinringar mot detta förslag. Sålunda

funno chefen för flygvapnet och flygförvaltningen samt försvarets sjukvårdsförvaltning

flera skäl tala för att den flygmedicinska forskningen inordnades

under det planerade medicinska forskningsrådet, vilket lämpligen

kunde ske i form av en särskild permanent subkommitté under rådet.

Genom beslut den 9 november 1945 uppdrog Kungl. Majit åt statens

medicinska forskningsråd att skyndsamt till behandling upptaga såväl frågan

örn den organisatoriska form, som borde givas åt den flygmedicinska

forsknings- och försöksverksamheten inom rådets ram, som övriga av den

flygmedicinska utredningen framförda förslag och synpunkter samt till

Kungl. Majit inkomma med de förslag och anslagsäskanden, som härav

kunde finnas påkallade.

Med anledning härav tillsattes av rådet den 3 december 1945 en kommitté

— bestående av professorn G. Kahlson, ordförande, och generalläkaren

D. Lindsjö som representanter för rådet samt professorn U. S. von

Euler-Chelpin, professorn E. Hohwii Christensen, kaptenen vid flygvapnet

S. Sundgren och flygöverläkaren E. Westerberg — för att verkställa utredning

och till rådet inkomma med förslag i ärendet.

Kommittén, i det följande kallad flygmedicinska utredning skommittén,

har den 8 januari 1940 till statens medicinska forskningsråd avgivit sitt

betänkande, vilket av rådet med eget utlåtande den 9 januari 1946 överlämnats

till Kungl. Majit.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Över flygmedicinska utredningens betänkande ha utlåtanden avgivits av

kanslern för rikets universitet, efter hörande av medicinska fakulteterna i

Uppsala och Lund samt karolinska institutets lärarkollegium, statskontoret,

allmänna lönenämnden, chefen för flygvapnet och flygförvaltningen,

medicinalstyrelsen, försvarets sjukvårdsförvaltning, direktionen över gymnastiska

centralinstitutet, byggnadsstyrelsen samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

varjämte svenska aeroklubben bereus tillfälle att yttra sig.

Över den inom statens medicinska forskningsråd verkställda utredningen

ha utlåtanden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden.

Föreslagna åtgärder.

I det följande lämnas i korthet en redogörelse för de förslag i fråga om

forskningsarbetets organisation och ledning, apparatur och lokalbehov samt

personal ävensom de kostnadsberäkningar, som framlagts av flygmedicinska.

utredningen, den av medicinska forskningsrådet tillsatta flygmedicinska

utredningskommittén respektive rådet självt.

Forskningsarbetets organisation.

Flygmedicinska utredningen. Utredningen har inledningsvis

till diskussion upptagit frågan, huruvida det vore möjligt och lämpligt att

koncentrera ifrågavarande forskning till en central forskningsanstalt i stället

för att, såsom i direktiven förutsatts, ansluta den till redan befintliga

institutioner. Utredningen har emellertid icke ansett sig kunna i nuvarande

läge förorda en sådan anordning, då densamma skulle kräva alltför stora

kostnader. Utredningens förslag går därför ut på att anknyta den flygmedicinska

forskningsverksamheten till de fysiologiska institutionerna vid

karolinska institutet, universiteten och gymnastiska centralinstitutet samt

till de oftalmiatriska och otiatriska klinikerna vid karolinska sjukhuset och

universitetssjukhusen.

R emissyttranden. Utredningens uppfattning i denna grundläggande

fråga har delats av övervägande flertalet av de remissinstanser, som

ansett sig kunna uttala någon bestämd uppfattning i frågan. Avvikande

mening har endast anförts av medicinska fakulteten i Uppsala, som funnit,

att tillräckligt grundlig utredning icke verkställts i avseende på tvenne

punkter av väsentlig betydelse för ett bedömande av föreliggande organisationsproblem.

Sålunda ansåge fakulteten, att tillräcklig ekonomisk utredning

icke förelåge för att de båda alternativen, nämligen det av de sakkunniga

förordade, enligt vilket forskningen borde anknytas till redan existerande

forskningsinstitutioner, eller inrättandet av en central flygmedicinsk

forskningsanstalt skulle kunna på rätt sätt vägas mot varandra.

Fakulteten framhåller, att något ställningstagande i organisationsfrågan

icke vore möjligt, innan utredning i angivna hänseenden kommit till stånd.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Kanslern för rikets universitet har med hänsyn till Uppsala-fakultetens

erinringar ansett sig böra förorda den av fakulteten ifrågasätta kompletterande

utredningen.

Flygmedicinska utredningskommittén, som med hänsyn

till de av medicinska fakulteten i Uppsala och universitetskanslern uttalade

synpunkterna i ämnet närmare undersökt, vilket av de båda alternativen

— den flygmedicinska forskningens förläggande i anslutning till

redan befintliga institutioner och kliniker eller till en särskilt upprättad central

anstalt — som ur ekonomiska och andra synpunkter kunde vara att

föredraga, har anslutit sig till flygmedicinska utredningens förslag, att den

flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten anknytes till redan

befintliga vetenskapliga institutioner, i första hand de fysiologiska institutionerna

vid medicinska fakulteten i Lund, karolinska institutet och gymnastiska

centralinstitutet. Däremot kunde man av olika skäl tills vidare

endast räkna med medverkan i begränsad omfattning av fysiologiska institutionen

i Uppsala.

Medicinska forskningsrådet har, samtidigt som rådet anslutit

sig till utredningskommitténs förslag, framhållit, att det i en nära framtid

komme att visa sig oundgängligen erforderligt att vid sidan av forskningen

vid de befintliga institutionerna anordna särskild forskningsverksamhet

i nära samarbete med flygplats.

Forskningsarbetets ledning.

Flygmedicinska utredningen. Utredningen har föreslagit inrättandet

av en jlygmedicinsk forskningsnämnd, bestående av 7 ledamöter

och direkt underställd ecklesiastikdepartementet. Av ledamöterna skulle

två representera den fysiologiska vetenskapen, en representera oftalmiatriken

och en otiatrien. Av de återstående ledamöterna skulle en vara aktiv flygläkare,

en representera flygvapnet och en representera civilflyget. Ledamöterna

skulle utses av Kungl. Majit efter förslag, beträffande de fyra

förstnämnda ledamöterna, av karolinska institutets lärarkollegium samt

de medicinska fakulteterna i Lund och Uppsala, beträffande flygläkaren

av chefen för flygvapnet efter hörande av medicinalstyrelsen, beträffande

representanten för flygvapnet av chefen för flygvapnet och beträffande civilflygets

representant luftfartsstyrelsen. Kungl. Majit skulle tillika utse en

av ledamöterna till ordförande.

Inom nämnden skulle ledningen och organiserandet av det löpande forskningsarbetet

anförtros åt ett särskilt arbetsutskott. Hos nämnden skulle

anställas en sekreterare med ett årligt arvode av 3 000 kronor. De årliga

kostnaderna för nämndens verksamhet ha av utredningen beräknats till

27 500 kronor, vartill komma vissa engångskostnader å sammanlagt 10 500

kronor.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 2JtS.

I vissa remissyttranden lia erinringar framställts mot detta förslag,

varvid i stället förordats att den flygmedicinska forskningen borde inordnas

under det medicinska forskningsrådet och omhänderhavas av en särskild

permanent subkommitté under rådet eller anknytas till försvarets

sjukvårdsförvaltning eller medicinalstyrelsen.

Flygmedicinska utredningskommittén. Kommittén

laar icke biträtt flygmedicinska utredningens förslag utan förordat, att ledningen

av forskningsverksamheten anförtros åt en subkommitté under det

medicinska forskningsrådet. Subkommittén, som lämpligen skulle benämnas

flygmedicinska subkommittén, skulle bestå av sex ledamöter, varjämte

den skulle äga möjlighet att i erforderlig utsträckning tillkalla experter för

utredning av speciella frågor. Av ledamöterna avses medicinska forskningsrådet

utse tre, varav en skall vara medlem av rådet, och chefen för flygvapnet

två, varav den ene skall vara flygläkare och den andre speciellt sakkunnig

beträffande materialfrågor. Såsom sjätte ledamot skall ingå flygassistenten

i Iuftfartsstyrelsen. Såsom sekreterare föreslås en av laboratorerna

tjänstgöra med ett tilläggsarvode av 1 200 kronor per år.

Apparatur och lokaler.

Flygmedicinska utredningen. I fråga om apparatur har

utredningen föreslagit anskaffande av dels ytterligare två stationära undertryckskammaranläggningar,

vilka skulle förläggas till nybyggnaderna för

de fysiologiska institutionerna vid universitetet i Lund och karolinska institutet,

och av vilka den förra kostnadsberäknats till 50 000 kronor och

den senare till 100 000 kronor, dels en rörlig undertryckskammaranläggning,

kostnadsberäknad till 60 000 kronor, dels en centrifug eller därmed

jämförlig anläggning för accelerationsforskning vid karolinska institutet,

kostnadsberäknad till i runt tal 100 000 kronor, dels ock en första

uppsättning av viss oundgänglig standardapparatur till ett värde av i runt

tal 60 000 kronor.

Enligt utredningens uppfattning måste särskilda lokaler beräknas för inrättandet

av de båda undertryckskammaranläggningarna och centrifuganläggningen.

Enligt inom byggnadsstyrelsen verkställda preliminära beräkningar

kunde kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten uppskattas

till i runt tal 230 000 kronor vid karolinska institutet och 56 000 kronor

vid universitetet i Lund.

Flygmedicinska utredningskommittén. Kommittén

biträder förslaget örn inrättande av undertryckskammaranläggningar vid

fysiologiska institutionerna i Lund och vid karolinska institutet. Utredningen

har ansett, att ifrågavarande anläggning i Lund kan beredas plats

i befintligt källarutrymme, varför härför avsedda byggnadskostnader kunde

inbesparas. Dock erfordrades 10 000 kronor för iordningställande av

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Statsutskottets utlåtande nr 2J+3.

nämnda utrymme. Vid karolinska institutet mäste däremot särskild nybyggnad

verkställas. Kostnaderna därför kunde beräknas till omkring

83 000 kronor.

Beträffande förslagen örn anskaffande av en rörlig undertryckskammare

och en centrifuganläggning har kommittén ansett, att dessa frågor tills

vidare borde kunna anstå. Beträffande det av flygmedicinska utredningen

föreslagna anskaffandet av viss standardapparatur för 60 000 kronor har

kommittén ansett, att största delen av dessa kostnader borde täckas av de

årliga anslagen, varför engångsanslaget kunde reduceras till 20 000 kronor.

Utöver vad flygmedicinska utredningen föreslagit har kommittén förordat

inrättande i ett källarutrymme vid fysiologiska institutionen i Uppsala

av en fuktighets- och temperaturreglerbar kammare (klimatkammare).

Denna vore avsedd att ge bättre möjligheter i experimentellt avseende åt

den beklädnadsforskning, som under senare år bedrivits vid nämnda institution

och som borde fortsättas. Kostnaden har beräknats till 20 000

kronor.

Medicinska forskningsrådet har anslutit sig till utredningskommitténs

förslag.

Statskontoret har funnit välbetänkt att tills vidare avvakta, i vilken

omfattning undertryckskammaranläggningen vid gymnastiska centralinstitutet

kommer att utnyttjas, innan åtgärder vidtagas för byggande av nya

sådana anläggningar. Betänkligheter kunde även anföras mot att två sådana

anläggningar skulle vara förlagda till Stockholm.

Personal.

Flygmedicinska utredningen. Utredningen framhåller, att

den till de fysiologiska institutionerna knutna personalen icke kan förutsättas

i större omfattning finna tid och möjlighet att ägna sig åt speciellt

flygmedicinska forskningsuppgifter. Det kunde icke heller förväntas, att

institutionsföreståndarna skulle utan särskild hjälp kunna bära ansvaret för

att den flygmedicinska forskningsverksamheten vid institutionerna erhölle

nödig effektivitet och kontinuitet. Utredningen hade därför funnit oundgängligt,

att speciella forskarkrafter anställdes.

Utredningen har funnit, att dessa arbetskrafter böra givas en ställning,

motsvarande den som innehaves av universitetsinstitutionernas laboratorer

— dock med bortseende från den undervisningsskyldighet, som i allmänhet

åligga dessa — samt beniimnas laboratorer i flygmedicin. Utredningen, som

ansett tre sådana befattningar önskvärda, har tillsvidare föreslagit inrättandet

av endast två befattningar, vilka borde givas karaktären av arvodestjänster

med ett arvode av 11 200 kronor, motsvarande grundlön enligt

lönegraden Eo 24 med gällande tillägg.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Utredningen har vidare föreslagit anställande av tekniska biträden, ett

åt varje laborator, med ett årligt arvode av 4 000 kronor, ungefär motsvarande

bruttolön enligt lönegraden Ex 7 jämte tillägg.

Flygmedicinska utredningskommittén har föreslagit

omedelbart inrättande av alla de tre laboratorstjänster i flygmedicin, som

flygmedicinska utredningen ansett önskvärda. En laborator borde ha sin

verksamhet förlagd till gymnastiska centralinstitutet, en till karolinska institutets

fysiologiska institution och en till universitetets i Lund fysiologiska

institution.

Kommittén har funnit, att laboratorerna böra ha sin huvudsakliga tjänstgöring

knuten till viss bostadsort. För att tillgodose behovet av deras arbete

i viss utsträckning även på annan ort syntes böra stipuleras skyldighet

för dem att högst tre månader varje år tjänstgöra på annan ort än bostadsorten.

Beträffande laboratorernas avlöning har kommittén funnit de av

flygmedicinska utredningen föreslagna arvodena allt för låga och i stället

förordat, att arvodena skulle sättas till 12 500 kronor, ungefär motsvarande

grundlön enligt lönegraden Eo 26 med gällande tillägg.

Till resekostnads- och traktamentsersättning åt laboratorerna har kommittén

föreslagit anvisande av ett årligt anslag av 3 600 kronor.

Till arvoden åt tekniska biträden har kommittén föreslagit ett belopp

av 9 000 kronor per laborator och ar mot av flygmedicinska utredningen

förordade 4 000 kronor. Summan vore avsedd att ge varje laborator ett

tekniskt biträde av den vid universiteten vanliga typen samt ett mera

högkvalificerat biträde. Arvodesbeloppens storlek borde bestämmas från

fall till fall och efter vederbörande biträdes kvalifikationer.

A nslagsberäkningar.

Flygmedicinska utredningen har, såsom framgår av det

föregående, i engångskostnader beräknat (50 000 + 100 000 + 60 000 +

+ !00 000 + 60 000 =) 370 000 kronor för anskaffande av fast och rörlig

apparatur samt (230 000 -f- 56 000 =) 286 000 kronor för vissa byggnadsarbeten

vid karolinska institutet och medicinska fakulteten i Lund. Därjämte

har utredningen föreslagit anvisande av 5 500 kronor till nyanskaffning

av möbler och andra inventarier för flygmedicinska forskningsnämnden

samt 5 000 kronor till en första uppsättning litteratur till nämndens

bibliotek. Av utredningen beräknade engångskostnader uppgå sålunda till

sammanlagt (370 000 + 286 000 + 5 500 + 5 000 =) 666 500 kronor.

De årliga kostnaderna ha av utredningen angivits till 142 900 kronor,

varav 75 000 kronor avse egentliga driftkostnader för apparatur, försöksobjekt

m. m., 40 400 kronor arvoden till ersättningar åt laboratorerna

(22 400 kronor), tekniska biträdena (8 000 kronor) och tillfälligt arbetande

forskare (10 000 kronor), samt återstoden, 27 500 kronor, omkostnader för

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 248. 61

forskningsnämndens verksamhet. Sistnämnda kostnader fördela sig salunda:
Årsarvoden

åt nämndens ledamöter.................... kronor 14 000

Dagarvoden åt tillkallade experter..................... » 1 600

Arvode åt sekreteraren............................... * 3 000

Reseersättningar .................................... Ä ^ 600

Hyra för tjänstelokal ................................ Ä 6 000

Bibliotek och allmänna expenser .............. ” 3 500

Summa kronor 27 500.

Flygmedicinska utredningskommittén. Av det föregående

framgår, att kommittén beräknat kostnaderna för apparatur till

(150 000 + 20 000 + 20 000 =) 190 000 kronor och för byggnadsarbeten

till (10 000 + 83 000 =) 93 000 kronor. I övrigt har kommittén endast

räknat med 5 000 kronor för inköp av litteratur. Sammanlagda av kommittén

beräknade engångskostnader utgöra således (190 000 + 93 000 +

+ 5 000 =) 288 000 kronor.

De årliga kostnaderna har kommittén beräknat till 199 300 kronor, varav

75 000 kronor avse egentliga driftkostnader, 64 500 kronor arvoden åt

laboratorer och tekniska biträden, 3 600 kronor rese- och traktamentskostnader

för laboratorerna, 40 000 kronor arvoden och resekostnader för tillfälligt

arbetande forskare och deras biträden samt experter, anlitade av

subkommittén, 12 000 kronor kommittéarvoden och reseersättningar åt

subkommitténs ledamöter, 1 200 kronor arvode åt sekreteraren samt 3 000

kronor prenumeration på tidskrifter och subkommitténs expenser.

Medicinska forskningsrådet. Beträffande engångskostnaderna

har rådet anslutit sig till utredningskommitténs beräkningar.

I fråga om de årliga kostnaderna har rådet föreslagit minskning av anslagsmedlen

till arvoden och reseersättningar åt subkommitténs ledamöter

med 9 000 kronor till 3 000 kronor. Vidare har rådet med hänsyn till svårigheterna

att närmare angiva det erforderliga beloppet föreslagit, att anslagsbeloppet

till arvoden och resekostnader till tillfälligt arbetande forskare

m. m. upptages till 20 000 kronor eller 20 000 kronor mindre än utredningskommittén

förordat, och att Kungl. Majit finge efter särskild framställning

från rådet bevilja de ytterligare medel, som kunde komma att visa sig

erforderliga.

Därjämte har rådet föreslagit, att särskilda anslagsmedel skola ställas

till rådets disposition att användas till stipendier för flygmedicinska studier

utomlands. Rådet har räknat med 3 stipendier ä 13 000 kronor, varför

anslagsbehovet för ändamålet skulle uppgå till 39 000 kronor.

De årliga kostnaderna ha sålunda av rådet beräknats till (199 300 —

_ 9 000 — 20 000 + 39 000 =) 209 300 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr

Depa riem enis chef en har för egen del anfört i huvudsak följande.

Flygteknikens oerhörda utveckling under senare år har starkt aktualiserat

behovet av medicinska åtgärder för att neutralisera de rubbningar i

flygarens hälsotillstånd, som flygningen kan medföra, och för att i möjligaste

mån stegra flygarens prestationsförmåga. Särskilt under det senaste

världskriget har, främst givetvis i de krigförande länderna men i viss utsträckning

även i andra länder t. ex. Schweiz, ett energiskt och framgångsrikt

forskningsarbete ägt rum på det flygmedicinska området. I vårt

land däremot har av ekonomiska skäl denna gren av den medicinska

vetenskapen kunnat ägnas blott ringa uppmärksamhet. Någon på lösandet

av hithörande frågor direkt inriktad forskningsverksamhet har på det hela

taget icke förekommit, utan de resultat, som likväl nåtts, ha vunnits inom

ramen för det allmänna medicinska forskningsarbetet, särskilt på det fysiologiska

området. Från flygmilitärt. håll har under senare år starkt framhållits

angelägenheten av att en vidgad forsknings- och försöksverksamhet

på det flygmedicinska området kommer till stånd även i vårt land. Detta

Ilar ansetts erforderligt bland annat ur den synpunkten, att det under

kriget mött stora svårigheter att få del av de resultat och erfarenheter på

området, som vunnits i andra länder. Även örn man därvidlag för framtiden

har anledning att räkna med väsentligt gynnsammare betingelser,

synes det dock önskvärt, att möjligheter skapas för vårt land att efter

måttet av sina resurser göra sin insats i det internationella arbetet även

inom det vetenskapligt intressanta och praktiskt betydelsefulla forskningsområde,

som flygmedicinen representerar. Det torde nämligen förhålla

sig så, att en kvalificerad forskningsverksamhet inom landet är en

förutsättning för att vi skola kunna tillgodogöra oss den internationella

flygmedicinska vetenskapens utveckling. Det bör framhållas, att sådan

forskningsverksamhet är av stor betydelse icke blott för uppehållandet av

en god beredskap hos vårt flygvapen, utan även för att vårt civila flyg

skall kunna följa med sin tid i den harda internationella konkurrensen. Jag

finnér mig därför böra tillstyrka, att åtgärder snarast vidtagas för möjliggörandet

av en självständig flygmedicinslc forsknings- och försöksverksamhet

i vårt land.

Vid vissa medicinska forskningsinstitutioner i landet, nämligen de fysiologiska

institutionerna i Lund, vid karolinska institutet och vid gymnastiska

centralinstitutet, ävensom vid klinikerna för otiatri och oftalmiatrik

vid de medicinska fakulteterna i Lund och Uppsala ha vissa problem bearbetats

vilka visserligen icke haft en direkt flygmedicinsk karaktär, men

som likväl statt detta forskningsområde nära. Med hänsyn till de resurser

i fråga om lokalutrymmen och apparatur, sorn sålunda'' redan finnas vid

dessa institutioner, och till angelägenheten av att ett intensifierat forskningsarbete

på detta område utan tidsutdräkt kan igångsättas, synes det

naturligt och lämpligt, att detta arbete anknytes till ifrågavarande institutioner

och kliniker. Därigenom vinnes även en fruktbärande kontakt med

den allmänna medicinens målsmän. Jag är emellertid icke främmande för

tanken, att, såsom medicinska forskningsrådet framhållit, det med tiden

kail visa sig önskvärt, att därjämte en särskild anstalt för flygmedicinsk

forskning kommer till stånd i anslutning till någon flygplats. Denna fråga

torde därför böra ägnas fortsatt uppmärksamhet.

En förutsättning för en framgångsrik flygmedicinsk forskning är, att de

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Statsutskottets utlåtande nr 21+3.

berörda institutionerna förses med ytterligare personal och med viss för

sådan forskning speciell apparatur. Den personal, som för närvarande finnes,

är otillräcklig för den utvidgade verksamheten. Det torde därför vara

nödvändigt att anställa särskilda forskningskrafter jämte biträden till dessa.

Jag biträder förslaget om inrättandet av befattningar såsom laboratorer

i flygmedicin, varvid jag avser, att envar av fysiologiska institutionerna i

Lund, vid karolinska institutet och vid gymnastiska centralinstitutet skall

förses med en sådan befattning. Med hänsyn till angelägenheten av att till

dessa tjänster knyta kompetenta och i övrigt lämpade personer, är det

givet, att tjänsterna böra förknippas nied relativt goda avlöningsförmåner.

Flygmedicinska utredningen har föreslagit ett arvode av 11 200 kronor,

motsvarande bruttolön enligt lönegraden Eo 24 jämte tillägg å Lort, medan

flygmedicinska utredningskommittén ansett arvodet böra räknas till 12 500

kronor, i huvudsak motsvarande bruttolön enligt lönegraden Eo 26 jämte

tillägg å I-ort. Jag biträder sistnämnda, av statskontoret och allmänna

lönenämnden tillstyrkta förslag och förordar alitsa, att laboratorsarvodena

utgå med 12 500 kronor årligen i ett för allt, varvid jag tillika förutsätter,

att å arvodena icke kommer att utgå någon provisorisk avlöningsförstärkning.

Medelsbehovet för detta ändamål kan alltså beräknas till

(3 x 12 500 =) 37 500 kronor. Såsom flygmedicinska utredningskommittén

anfört torde det böra föreskrivas skyldighet för laboratorerna att under

viss tid varje år, förslagsvis högst 3 månader, tjänstgöra på annan ort än

stationeringsorten. De torde därvid böra komma i åtnjutande av traktamentsersättning.

För detta ändamål samt för resekostnads- och traktamentsersättningar

i övrigt för laboratorerna synes böra beräknas ett anslagsbehov

av i runt tal 5 000 kronor. Laboratorerna böra förordnas av Kungl.

Majk på viss tid, förslagsvis högst tre år, efter förslag av det i det följande

föreslagna organet för ledning av forskningsarbetet.

Laboratorerna torde böra erhålla viss teknisk biträdeshjälp. Flygmedicinska

utredningen har föreslagit, att varje laborator erhåller ett biträde,

avlönat med arvode, motsvarande bruttolön i lönegraden Ex 7 jämte tilllägg,

eller i runt tal 4 000 kronor. Flygmedicinska utredningskommittén

har ansett två biträden för varje laborator erforderliga, av vilka det ena

skulle avlönas i enlighet med vad nyss nämnts, medan det andra skulle

erhålla ett något högre arvode eller 5 000 kronor. Jag delar statskontorets

uppfattning, att, innan närmare erfarenheter rörande behovet av tekniska

hjälpkrafter vunnits, medel böra anvisas endast till ett biträde per laborator

och att därvid bör beräknas ett årsarvode av i ett för allt 4 000 kronor.

För ändamålet erfordras alltså (3 X 4 000 =) 12 000 kronor.

Bland den för flygmedicinsk forskning erforderliga apparaturen märkas

i första hand undertryckskammaranläggningar för studium av organismens

reaktioner vid lågt lufttryck. För närvarande finnes en sådan anläggning

vid gymnastiska centralinstitutet. Ytterligare två stationära undertryckskammaranläggningar

ha föreslagits, nämligen en vid fysiologiska institutionen

i Lund och en vid motsvarande institution vid karolinska institutet.

Anläggningarna äro avsedda att erhålla något olika utförande, varigenom

de kunna erbjuda möjligheter till kombinerade undersökningar av skilda

slag. Sålunda är den ifrågasatta anläggningen vid karolinska institutet avsedd

att utrustas med inbyggd tryck fast kabin samt möjligheter (ill nedkylning

till stratosfärtemperatur (—55°), ävensom med aggregat för åstadkommande

av ett vacuum motsvarande 22 000 meters höjd samt röntgen
-

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 21fi.

anläggning. Med hänsyn till den grundläggande betydelse, undertryckskammare

lia för den flygmedicinska forskningen, har jag icke velat motsätta

mig inrättandet av ifrågavarande anläggningar. Enligt vad jag under

hand inhämtat torde en av anläggningarna komma att användas för utforskandet

av även vissa navalmedicinska problem. Mot de beräknade

kostnaderna, 50 000 kronor i Lund och 100 000 kronor vid karolinska institutet,

har jag icke funnit anledning till erinran. För den planerade anläggningen

i Lund torde utrymme kunna beredas i en källare till fysiologiska

institutionen, varför man här icke behöver räkna med andra byggnadskostnader

än dem, som belöpa sig på inredandet av nämnda källarutrymmen.

Vid karolinska institutet torde däremot en nybyggnad bli erforderlig.

Jag vill erinra, att 1945 års riksdag anvisat medel till uppförande av nybyggnader

för fysiologiska institutionerna vid karolinska institutet och universitetet

i Lund. Det torde böra uppdragas åt byggnadsstyrelsen att vidtaga

de ändringar i ritningarna för ifrågavarande byggnadsföretag, som föranledas

av vad jag nu anfört. Till frågan örn de merkostnader, som kunna

uppstå genom nu ifrågasatta åtgärder, torde jag få anledning återkomma,

när byggnadsstyrelsens utredning slutförts. Det torde, såvitt nu kan bedömas,

komma att röra sig örn relativt obetydliga belopp. Till ledning kan

nämnas, att byggnadsstyrelsen år 1944 rent preliminärt uppskattade bvggnadskostnaderna

för inrättande av en undertryckskammaranläggning vid

karolinska institutet till omkring 83 000 kronor.

Förutom nu nämnda undertryckskammaranläggningar har flygmedicinska

utredningen föreslagit anskaffande av en rörlig undertryekskammare till

en beräknad kostnad av 60 000 kronor. För accelerationsforskningens behov

har utredningen vidare förordat inrättande vid karolinska institutet av en

centrifug eller därmed jämförlig anläggning, vilken kostnadsberäknats till

100 000 kronor. I likhet med flygmedicinska utredningskommmittén och

på av den anförda skäl anser jag, att med anskaffandet av ifrågavarande

utrustning bör tills vidare kunna anstå. Däremot anser jag mig böra biträda

förslaget örn inrättande av en klimatkammare vid fysiologiska institutionen

i Uppsala. Mot den beräknade kostnaden härför, 20 000 kronor,

synes icke vara något att erinra. Beträffande behovet av övrig apparatur,

vartill flygmedicinska utredningen hemställt om ett engångsanslag av

00 000 kronor, ansluter jag mig till utredningskommitténs uppfattning, att

detta bör till större delen kunna fyllas med anlitande av de årliga anslagsmedlen,

varför jag icke är beredd att tillstyrka ett större belopp än 20 000

kronor för ändamålet.

Ledningen av den flygmedicinska forsknings- och försöksverksamheten

synes böra omhänderhavas av ett särskilt centralt organ. Jag är icke beredd

att nu taga ställning till frågan, huruvida detta organ bör inordnas

under det medicinska forskningsrådet eller om det bör givas en mera fristående

ställning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att närmare

pröva detta spörsmål. I detta organ synas lämpligen böra ingå föreståndarna

för de tre fysiologiska institutioner, vid vilka flygmedicinsk forskning

närmast är avsedd att bedrivas, vidare ett par representanter för flygvapnet

samt flygassistenten i luftfartsstyrelsen. Ledamöterna torde själva

böra få utse ordförande. Därest ett fristående organ skapas, synes det viktigt

att sörja för en god kontakt mellan detta och medicinska forskningsrådet.

I överensstämmelse med vad som gäller för medicinska forskningsrådet

och vad jag tidigare förordat beträffande det föreslagna naturveten
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Statsutskottets utlåtande nr 21+3.

skapliga forskningsrådet, synas ledamöterna icke böra åtnjuta särskilda

arvoden utan endast rese- och traktamentsersättnmg. Härför beraknar jag

ett anslagsbehov av 3 000 kronor. Sekreterarfrågan för det nya organet

synes böra lösas i enlighet med flygmedicinska utredmngskommittens lorslag

enligt vilket en av laboratorerna skulle tjänstgöra som sekreterare

med ett t ill äggsarvode av 1 200 kronor. Till expenser synas bora beraknas

3 000 kronor och till en första uppsättning av litteratur ett engångsbelopp

av 5 000 kronor. .

Till bestridande av kostnader för annan materiel och apparatur an som

i det föregående berörts ävensom driftkostnader av olika slag tor den tlygmedicinska

forskningen synas böra anvisas 75 000 kronor.

Jag biträder vidare medicinska forskningsrådets förslag, att till arvoden

och reseersättningar åt tillfälligt anställda forskare och deras biträden

samt till experter, anlitade av det förut ifrågasatta centrala organet, anvisas

ett belopp av 20 000 kronor. . ,

Medicinska forskningsrådet har hemställt örn anvisande av 30 000 Kronor

till stipendier för flygmedicinska studier utomlands. Varje stipendium

har beräknats till 13 000 kronor. Då det synes vara av största betydelse

för goda resultat av den planerade flygmedicinska verksamheten i vart

land, att vederbörande forskare beredas tillfälle att i de länder, som kunna

betraktas som föregångare på detta område, sätta sig in i hithörande problemställningar,

vill jag tillstyrka förslaget.

De av mig i det föregående förordade anslagsmedlen torde lämpligen

böra anvisas under ett gemensamt reservationsanslag, förslagsvis benämnt

»Flygmedicinsk forskning». Medel ur anslaget torde böra utbetalas elter

rekvisition av det centrala organ för den flygmedicinska forskningens ledning,

som i det föregående ifrågasatts. Anslaget torde vid bifall till vad jag

i det föregående anfört för nästa budgetår böra uppföras med (37 500 +

i 5 000 + 12 000 + 50 000 + 100 000 + 20 000 + 20 000 + 3 000 +

4- 1 200 + 3 000 + 5 000 + 75 000 + 20 000 + 39 000 =) 390 700 kronor,

eller i runt tal 390 000 kronor, varav (150 000 + 20 000 + 20 000 +

_|_ 5 000 =) 195 000 kronor avse bestridande av engångskostnader. I

I likhet med departementschefen har utskottet funnit sig böra tillstyrka, tJukottet.

att åtgärder vidtagas för möjliggörandet av att en självständig flygmedicinsk

forsknings- och försöksverksamhet i vårt land kommer till stånd. Vad

departementschefen i förevarande avseende nu föreslagit har utskottet funnit

sig böra biträda. Utskottet vill framhålla, att utskottet även är ense

med departementschefen därom, att ledningen av omförmälda verksamhet

synes böra omhänderhavas av ett särskilt centralt organ. Det torde — såsom

departementschefen anfört — få ankomma på Kungl. Maja att närmare

pröva frågan, huruvida detta organ bör inordnas under det medicinska

forskningsrådet eller det bör givas en mera fristående ställning. Utskottet

anser liksom departementschefen, att, därest ett fristående organ skapas,

det synes vara av vikt att tillse, att en god kontakt åstadkommes mellan

detta och det medicinska forskningsrådet.

Utskottet tillstyrker i enlighet med departementschefens förslag, att ett

Bihang till riksdagens protokoll 10/iG. 6 sami. Nr SJ/S. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf3.

anslag till flygmedicinsk forskning uppföres på riksstaten och att detta anslag

för nästa budgetår upptages med ett belopp av 390 000 kronor, varav

195 000 kronor avse engångskostnader.

V. Reglering av anställningsförhållandena för de

underordnade läkarna vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet m. m.

Inledning.

Den 30 november 1945 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för finansdepartementet

att tillkalla en utredningsman med uppdrag att verkställa

utredning och avgiva förslag rörande anställningsvillkoren för de underordnade

läkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Såsom

utredningsman tillkallades statskommissarien B. E. Johnsson. Departementschefen

anmodade vidare tre representanter för Sveriges läkarförbund

att överlägga med utredningsmannen med befogenhet för representant att,

därest han funne anledning, vid utredningsmannens betänkande foga särskilt

uttalande i fråga, i vars behandling han deltagit.

Utredningsmannen har den 26 mars 1946 avlämnat utredning och förslag

i ämnet. Häröver ha yttranden avgivits av direktionen för karolinska

sjukhuset efter hörande av föreningen överläkare vid karolinska institutets

undervisning ssjukhus, medicinalstyrelsen, statskontoret, allmänna lönenämnden

och Sveriges läkarförbund.

Nuvarande förhållanden.

Överläkarna vid ifrågavarande sjukhus äro professorer på karolinska

institutets stat med ett överläkararvode (1 500 kronor) på vederbörande

sjukhus stat.

Underordnade läkare äro skyldiga att biträda överläkaren vid

fullgörandet av dennes åligganden i fråga om sjukvården samt att jämväl

biträda med handledningen av medicine studerande. De underordnade

läkarna kunna indelas i 5 kategorier: biträdande överläkare, biträdande

läkare samt förste, andre och tredje underläkare.

Biträdande överläkare. Dessa åtnjuta arvode av för närvarande 10 600

kronor och äga rätt till privatpraktik. De äro till antalet

6 (de två medicinska och de två kirurgiska klinikerna, kvinnokliniken på

karolinska sjukhuset och neurokirurgiska kliniken på serafimerlasarettet).

Biträdande läkare. Dessa äro till antalet 20. Tva av dessa — å Konung

Gustaf V.s jubileumsklinik (radiumhemmet) — äro placerade i lönegraden

Eo 23. De 18 övriga äro arvodister och fördela sig sålunda:

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 243.

67

Karolinska Serafimer
sjukhuset

lasarettet

antal

arvode,

kronor

antal

arvode,

kronor

Medicinska polikliniken.........

1

10 600

i

10 600

Kirurgiska » .........

1

10 600

i

10 600

Kvinno- » .........

1

9 300

i

3 000

Öron- » .........

2

9 300

i

9 300

Ögon- » .........

Psykiatriska kliniken och polikli-

1

9 300

i

9 300

niken ......................

1

10 600

—

—

Röntgendiagnostikavdelningen . . .

1

10 600

i

10 600

Gymnastikavdelningen .........

1

6 800

i

6 800

Neurologiska polikliniken.......

Patologiska avdelningen (prosek-

—

i

9 300

tor) ........................

—

—

i

9100

Biträdande läkare —

- u t o

m de två

vid r

a d i u m-

hemmet — äga utöva självständig praktik.

Underläkare. Dessas antal och löneställning framgå av följande sammanställning.

Förste Andre Tredje

underläkare: underläkare: underläkare:

Lönegrad...................... Ex 23 Ex 22 Ex 18

Begynnelselön (inkl. rörligt tillägg och kristillägg) 9 485 kr. 8 929 kr. 7 001 kr.

Antal: karolinska sjukhuset........... 16 34 7

serafimerlasarettet....... 9_18_6_

Summa 25 52 13

Anm. Till angivna löneförmåner kommer enligt beslut av 1946 års riksdag för nästa budgetår

ett provisoriskt lönetillägg av 660 kronor.

Vid karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar finnas dessutom fyra

från anslag under fjärde huvudtiteln avlönade andre underläkare och vid

serafimerlasarettet en assistent å patologiska avdelningen, den senare med

ett arvode av 2 000 kronor för år på lasarettets stat.

Underläkare äger icke utöva självständig prakt

i k. Underläkare må icke utan vederbörande överläkares medgivande avlägsna

sig från sjukhuset längre än som enligt överläkarens bedömande kan

ske utan olägenhet för tjänstegöromålen.

Tjänstgöringsförhållanden. Härom anför utredningismannen

bland annat följande.

De biträdande överläkarna och biträdande läkarna äro — med undantag

för de biträdande läkarna å Konung Gustaf V:s jubileumsklinik —

icke att anse som heltidsanställda. De biträdande överläkarnas tjänstgöring

torde genomsnittligt omfatta mellan hälften och två tredjedelar av full

tjänstgöring. De biträdande läkarna, som i praktiken utöva föreståndarskap

å respektive polikliniker, ha en betydligt varierande tjänstgöring

beroende på dels poliklinikens omfattning, dels ock i vilken utsträckning

läkaren har annan verksamhet. Tjänstgöringen torde emellertid i allmänhet

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 21+3.

omfatta minst hälften av full tjänstgöring. Under polikliniktid, då biträdande

läkaren icke är tillstädes, fullgöras arbetsuppgifterna av underläkare.

Dessa ha dock givetvis att tillkalla biträdande läkaren vid fall av svårare

art. De biträdande överläkar- och biträdande läkartjänsterna rekryteras

för närvarande bland underläkare vilka avvakta erhållande av sjukhusläkartjänst

eller av underläkare, vilka icke avse att fortsätta å sjukhusbanan

men önska förbereda en övergång till enskild praktik.

Underläkarna äro heltidsanställda vid sjukhusen och äga — som förut

nämnts — icke utöva självständig praktik. Tjänstgöringstiden uppgår i

regel till 7 ä 8 timmar dagligen, vartill kommer icke obetydlig jourtjänstgöring.

Deras tjänstgöring är allt efter omständigheterna förlagd till

klinik eller poliklinik. Enligt föreskrifterna i reglementet (§ 95) må förordnandetiden

icke utan Kungl. Maj:ts medgivande överstiga tre år i sänder.

Något hinder för omförordnande finnes emellertid icke. I praxis tillämpas

dock numera vid ifrågavarande båda sjukhus, att förste underläkare förordnas

på 3 år med möjlighet till 1 års förlängning, andre underläkare

på 2 år med möjlighet till samma förlängning samt tredje underläkare endast

på 1 år. Det bör emellertid understrykas, att dessa begränsningar

gälla förordnanden allenast å en och samma avdelning. Intet hinder möter

således, att en underläkare, sedan möjligheterna till förordnanden på en

avdelning uttömts, söker och erhåller förordnande å annan avdelning.

Beaktas må även, att en läkares tjänstgöring i underläkarställning regelmässigt

fortgår vid olika sjukhus, såväl statliga som andra.

Särskilda ersättningar. I reglementet för sjukhusen stadgas,

att överläkare så ock annan läkare, som enligt direktionens bestämmande

äger besluta om intagning av patienter, icke må mottaga särskild ersättning

för åtgärd, som står i omedelbart samband med intagning å eller utskrivning

från sjukhusen. Icke heller må sådan läkare mottaga ersättning

för undersökning, behandling eller skötsel av den, som vårdas å allmän

vårdplats, vilket däremot må ske beträffande person, som intagits å enskild

eller halvenskild vårdplats. Annan å sjukhusen anställd än nyssnämnd

läkare må icke fordra ersättning i någon form för behandling eller skötsel

av där intagen person (§ 85). Å poliklinikerna tjänstgörande läkare må icke

av de sjuka uppbära ersättning vare sig för undersökning eller vård (§ 86).

I fråga örn intyg gäller, att intyg enligt sjukjournalen med upplysning allenast

örn orsaken till intagningen samt om tiden därför eller för utskrivning

regelmässigt skall lämnas avgiftsfritt men att i övrigt ersättning skall utgå

enligt av medicinalstyrelsen utfärdad taxa (§ 38 mom. 2).

Rätten för biträdande läkare och underläkare att uppbära ersättning för

vissa slag av intyg och utlåtanden har i anslutning till 1939 års riksdags

beslut i ämnet erhållit en provisorisk reglering genom Kungl. Maj:ts beslut

den 22 juni 1939, vilket är av följande lydelse:

1. Ersättning för utfärdande av intyg eller utlåtande (läkarbetyg) beträffande

patienter, å vilka lagen den 17 juni 1916 örn försäkring för olycksfall

i arbete äger tillämpning, så ock för intyg eller utlåtande (läkarbetyg)

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Statsutskottets utlåtande nr 243.

inom annan socialförsäkringsgren eller enligt förordningen den 18 juni 1927

örn ersättning i anledning av kroppsskada, adragen under militärtjänstgöring,

skall inkasseras av vederbörande sjukhus. Sådan ersättning må dock

icke uttagas av medellös patient, som själv har att bära kostnaden för

intyg eller utlåtande. _

2. Biträdande läkare och underläkare, som vid karolinska sjukhuset utfärdat

intyg eller utlåtande, som i mom. 1 sägs, må av inflytande ersättning

uppbära 50 procent för intyg eller utlåtande beträffande patienter,

å vilka olycksfallsförsäkringslagen äger tillämpning, och 90 procent för

annat intyg eller utlåtande.

3. Vad i mom. 2 föreskrivits skall jämväl gälla beträffande biträdande

läkare och underläkare vid serafimerlasarettet, dock att sådan läkare, vars

förordnande icke utlöper med utgången av budgetåret 1938/39 äger, så

länge han innehar sagda förordnande, uppbära 90 procent^ av inflytande

ersättning för intyg eller utlåtande beträffande patienter, å vilka olycksfallsförsäkringslagen

äger tillämpning.

Beträffande ifrågavarande ersättningar anför utredningsmannen.

De särskilda ersättningar som kunna tillfalla läkare vid sjukhusen äro

således av två slag, ersättningar för skötsel och vård samt ersättningar

för intyg och utlåtanden. Förstnämnda slag av ersättningar kunna bland

den underordnade läkarpersonalen uppbäras allenast av de biträdande

överläkarna. Någon uppgift örn storleken av dessa läkares inkomster av

ersättningar för vård och intyg har icke funnits tillgänglig.

För de underordnade läkarna i övrigt (d. v. s. biträdande läkare och

underläkare) förekommande särskilda ersättningar torde uteslutande utgöras

av intygsersättningar. För att kunna bilda sig en uppfattning

örn storleken av dessa, har utredningsmannen låtit vid sjukhusen

verkställa en undersökning rörande de ersättningar, som under kalenderåret

1945 inkasserats vid sjukhusen d. v. s. ersättningar för intyg, som

avses i Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut den 22 juni 1939. De inkomster,

som kunna tillfalla ifrågavarande läkare för andra intyg, torde — enligt

vad som uppgivits — vara mycket obetydliga. Undersökningen har givit

vid handen, att det sammanlagda beloppet av de till de biträdande läkarna

och underläkarna utbetalda intygsersättningarna utgjorde 26 212 kronor

5 öre vid karolinska sjukhuset och 27 932 kronor 50 öre vid serafimerlasarettet.

Hur dessa belopp fördela sig på olika läkartjänster har icke

visat sig möjligt att konstatera utan att tidsödande undersökningar skulle

ha verkställts. Däremot har uppgift erhållits, hur stort belopp varje enskild

läkare — biträdande läkare, underläkare eller vikarierande läkare —

under året utbekommit. Vid karolinska sjukhuset har högsta beloppet,

3 487 kronor 90 öre, uppburits av en av andre underläkarna å kirurgiska

kliniken. Högsta beloppet vid serafimerlasarettet, 4 042 kronor 60 öre, har

uppburits av en läkare, vilken vikarierat som biträdande läkare samt förste

och andre underläkare å kirurgiska kliniken under tiden 1 januari—14

mars samt 16 maj—31 december.

En fördelning av de för respektive avdelningar redovisade beloppen på

antalet underordnade läkartjänster vid avdelningen utvisar följande resultat.

Antalet tjänster angives inom parentes.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70 Statsutskottets utlåtande nr 21$.

Karolinska sjukhuset.

Bitr. läkare

Underläkare

Per läkare

Medicinska kliniken....

(1) 149: 10

(12)

2 074: 65

(13)

171:05

Kirurgiska » ....

(1) 1301:30

(8) 11848:90

(9)

1 461:12

Kvinno- » ....

(1) 43:20

(7)

434: 70

(8)

59: 73

Öron- » ....

(9) |48:20

w \23:40

(5)

2 478: 70

(7)

364:33

Ögon- » ....

(1)

(4)

904: 40

(5)

181: 10

Psykiatriska » ....

(1) 50:50

(3)

644: —

(4)

173:62

Radiumhemmet.......(2 Eo 23) 1 q._

(9)

632: 80

(11)

62: 60

Röntgendiagnostikavdel-

ningen ............

(1) 877:75

(B)

4 082:35

(9)

551: 12

Gymnastikavdelningen. .

(1) 400:40

(1)

161:90

(2)

281:15

Summa kronor

(11) 2 949:65

(57) 23 262: 40

(68)

385:47

Serafimerlasarettet.

Bitr. läkare

Underläkare

Per läkare

Medicinska kliniken . . . .

(1) 57:80

(11)

3 562: 40

(12)

301:68

Kirurgiska > ....

(1) 589:40

(7) 13 570:70

(8) 1770: —

Kvinnopolikliniken.....

(1) ~

—

—

(1)

—

Neurokirurgiska kliniken.

(6)

251:20

(6)

41:86

Neurologiska » . .

(1) 374:60

(5)

2 291: 90

(6)

441:41

Röntgenavdelningen . . . .

(1) 3 005: —

(4)

4210: —

(5) 1443:60

Öronpolikliniken.......

(1) -

—

(1)

—

Ögonpolikliniken.......

(1) 19:50

—

—

(1)

19: 50

Gymnastikavdelningen . .

(1)

—

—

(1)

—

Summa kronor

(8) 4 046:30

(33) 23 886:20

(41)

681: 28

Nu föreliggande förslag.

Anställningsform.

Utredningsmannen föreslår, att extra ordinarie anställning beredes förste

och andre underläkare samt heltidsanställda biträdande läkare utan rätt

att utöva självständig praktik samt att för biträdande läkare i övrigt och

biträdande överläkare ävensom för tredje underläkare nuvarande anställningsform

bibehålies.

De biträdande läkare, som utredningsmannen sålunda anser böra beredas

extra ordinarie heltidsanställning, äro — förutom de båda biträdande

läkarna å radiumhemmet, vilka redan inneha dylik anställningsform — biträdande

läkaren å karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning

och innehavarna av de båda nuvarande förste underläkartjänsterna på

serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik, vilka borde jämställas med

nyssnämnda biträdande läkare.

De lakärr epresentanter, med vilka utredningsmannen haft överläggningar,

ha förklarat sig dela utredningsmannens uppfattning, att förste och

andre underläkare böra placeras på extra ordinarie stat under det att sam
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande nr %Jf3.

ma krav på en fastare anställningsform icke rimligtvis kunde ställas da det

gällde de på kortare tid anställda tredje underläkarna. Läkarrepresentanterna

ha påyrkat, att även biträdande överläkare och samtliga biträdande

läkare skola beredas extra ordinarie ställning.

Direktionen för karolinska sjukhuset finner det tillfredsställande, att

extra ordinarie anställning föreslagits för det stora flertalet av de underordnade

läkarna. Då ett stort antal underläkare kunde förväntas framdeles

övergå till sådana läkarbefattningar i kommunal tjänst, som äro anslutna

till statens pensionsanstalt, ansåge direktionen synnerligen ömkligt,

att i reglementet för denna anstalt intoges bestämmelse om att tid, varunder

innehavare av sådan befattning tidigare innehaft med pensionsrätt

förenad läkarbefattning i statens tjänst, finge tillgodoräknas såsom tjänstetid

för pension från anstalten.

Medicinalstyrelsen och statskontoret ha tillstyrkt utredningsmannens

ifrågavarande förslag.

Allmänna lönenämnden har framhållit, att med hänsyn till, att innehavarna

av biträdande överläkarbefattningar och biträdande läkarbefattningar

i viss utsträckning komme att rekryteras från de extra ordinarie

underläkarbefattningarna, skäl talade för att jämväl biträdande överläkare

och biträdande läkare bereddes pensionsberättigande anställning. Förutsättning

för att så skulle kunna ske syntes emellertid vara, att viss reglering

av deras arbetsförhållanden genomfördes. Lönenämnden ville i detta

sammanhang erinra, att 1945 års universitetsberedning föreslagit införande

av pensionsrätt för innehavare av docentstipendier m. fl.

Sveriges läkarförbund har med tillfredsställelse konstaterat, att utred*

ningsmannen föreslagit en fastare anställningsform för de heltidsanställda

underordnade läkarna. Förbundet har icke heller rest invändningar mot

att tredje underläkarna bibehållas å Ex-löneplanen. Beträffande de biträdande

läkarna och biträdande överläkarna har emellertid förbundet anfört

vissa betänkligheter mot utredningsmannens förslag.

Rätt till ersättning för läkarintyg.

Utredningsmannen föreslår, att i samband med löneregleringen beslutas, att

extra och extra ordinarie underordnad läkare icke skall äga uppbära särskild

ersättning för i tjänsten utfärdat intyg, samt att arvodesavlönad

biträdande läkare i likhet med överläkare och biträdande överläkare skall

äga rätt till oavkortad intygsersättning. Utredningsmannen anför följande.

Den tidigare lämnade redogörelsen örn storleken av de intygsersättningar,

vilka tillfallit de biträdande läkarna och underläkarna vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet under år 1945, har givit vid handen, att

förevarande spörsmål icke har någon större ekonomisk betydelse annat

än för vissa enstaka befattningshavare. Det har också från läkarrepresen
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

tanternas sida för utredningsmannen framhållits, att läkarnas inställning

till frågan grundade sig icke så mycket på ekonomiska som på

principiella skäl. Utfärdandet av intyg måste, har det gjorts gällande, alltid

av läkaren anses som ett arbete, som folie utanför hans egentliga arbetsuppgifter

i sjukvårdens tjänst, och som toge bort mycket av hans

tid för detta ändamål eller för hans vetenskapliga verksamhet. Kritiken från

läkarnas sida riktade sig även — och kanske framförallt — mot det nu

bestående provisoriet.

Utredningsmannen har för sin del svårt att förstå de synpunkter, som

av läkarrepresentanterna lagts på detta spörsmål — bortsett från att icke

heller utredningsmannen kan finna sakliga motiv för en bestående uppdelning

av intygsersättningarna mellan läkarna och sjukhuset. Då intygsskrivningen

otvivelaktigt måste anses ingå i läkarnas arbetsuppgifter, synes det

naturligt, att bestyret härmed ersättes i samma ordning som arbetet i

övrigt. Att just utfärdande av intyg och icke exempelvis skrivning av

recept eller i journal bör honoreras särskilt synes knappast övertygande

kunna motiveras. Åtminstone när det gäller heltidsanställda befattningshavare,

lära bärande invändningar icke kunna göras mot att arbetsgivaren

påfordrar, att samtliga i tjänsten förekommande arbetsuppgifter utföras

mot avtalad lön.

Utredningsmannen håller alltså före, att vid en lönereglering för underläkarna

— innebärande en fastare anställningsform för flertalet av dem —

avlöningen bör utmätas med hänsyn till samtliga förekommande arbetsuppgifter

och kan således icke förorda, att rätten att uppbära ersättning

för intyg eller utlåtanden till någon del bibehålies för dessa läkare. Vad

nu sagts gäller givetvis även ifråga om extra ordinarie biträdande läkare.

Annorlunda ställer sig frågan då det gäller övriga biträdande läkare.

Dessa läkare äro icke heltidsanställda och åtnjuta icke lön enligt fastställd

löneplan, och som förut framhållits har utredningsmannen icke ansett

förutsättningar för närvarande föreligga för en övergång till annan anställningsform.

Härtill kommer att biträdande överläkarna, vilka eljest

äro anställda på samma villkor som dessa biträdande läkare, ävensom överläkarna

äga uppbära oavkortad ersättning för intyg och utlåtanden. Dessa

omständigheter göra enligt utredningsmannens mening, att de betänkligheter,

som ovan anförts mot att extra och extra ordinarie underordnade

läkare få uppbära ifrågavarande sportler i tjänsten, icke framträda med

samma styrka i fråga om de arvodesavlönade biträdande läkarna och icke

heller gärna kunna tillmätas avgörande betydelse vid bedömandet av förevarande

spörsmål, så länge en reglering i berörda avseende icke genomförts

beträffande överläkarna och biträdande överläkarna. I nuvarande

läge måste utredningsmannen finna övervägande skäl tala för att de arvodesavlönade

biträdande läkarna tillerkännas samma förmåner i detta hänseende

som nyssnämnda befattningshavare.

De Vikärr^presentanter, med vilka utredningsmannen samrått, lia påyrkat,

att samtliga läkare skola tillerkännas full rätt till intygsersättning.

Härutinnan anföra de:

Vi dela utredningsmannens åsikt, att nu gällande provisorium, innebärande

en delning av intygsinkomsten mellan den för intyget ansvarige

läkaren och sjukhuset, är lika godtyckligt konstruerat som det är logiskt

omotiverat. Utredningsmannen, som visserligen i och för sig hävdar, att

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

utfärdandet av intyg är en prestation, som regelmässigt skall ersättas, gör

härvidlag gällande, att underläkarnas anställning i heltidstjänst skulle medföra

skyldighet för dem att inom arbetstidens ram utfärda alla begärda

intyg, och att ersättningen för arbetet med intygen borde anses inkluderad

i läkarnas fasta löneförmåner. Häremot vill representanterna göra gällande,

att sådan allomfattande skyldighet att utfärda intyg, för vilka ersättning

tillfaller annan än läkaren, icke existerar eller ens ifrågasatts för andra

grupper än heltidsanställda läkare. Avgörandet, örn intygen regelmässigt

skola utfärdas på arbetstid eller utom densamma,, ställer sig ganska svårt,

eftersom ju läkarna av praktiska skäl icke ha någon fixerad arbetstid. I

själva verket torde det förhålla sig så, att en stor del av intygen utfärdas

utanför skälig arbetstid och många gånger i läkarens hem på ren fritid.

Representanterna hävda också, att ersättningens utgående till den för intyget

ansvarige läkaren är psykologiskt synnerligen motiverat. Intygen innefatta

som regel bedömanden beträffande arbetsförmåga, orsakssammanhang

mellan olycksfall och kroppsskada, utsikter till uppehållande eller

återvinnande av arbetsförmåga genom viss specialbehandling etc. Dessa

bedömanden, i sig själv vanskliga och krävande en särskild analys av det

föregående sjukdomsfallet, medföra ofta betydande ekonomiska konsekvenser

för stat och enskild, och det synes motiverat, att läkarnas prestation

som skiljeman i sådana mål för varje gång skäligen ersättes. Det kan ytterligare

framhållas, att utfärdandet av vissa intyg, speciellt invaliditetsintyg,

falla helt och hållet vid sidan av den egentliga sjukvårdande uppgiften,

för vilken läkaren anställts vid sjukhuset. Representanterna anse sig

icke kunna bära ansvaret för en åtgärd, som beträffande intygsersättningarnas

åtnjutande skulle rubba hittills gällande normer med åsidosättande

av de ovan anförda synpunkterna och anse därför i olikhet mot utredningsmannen,

att provisoriet rörande intygsersättningarna vid statens

kroppssjukhus visserligen skall upphävas, men intygsersättning oavkortad

tillfalla läkarna.

Direktionen för karolinska sjukhuset finner det angeläget, att, innan

slutlig ställning tages till utredningsmannens förslag rörande intygsersättningen,

en närmare utredning företages rörande likställighet på detta område

med förhållanden på övriga sjukhus. Karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

skulle eljest komma i en undantagsställning i förhållande

till andra sjukhus. I avvaktan på resultatet av en sådan utredning syntes

i varje fall någon försämring ifråga örn läkarnas nuvarande rätt till sådan

ersättning icke böra ske. Direktionen erinrar även om att den för närvarande

i reglementet för karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet stadgade

skyldigheten att utfärda intyg endast avsåge intyg enligt sjukjournalen och

icke innefattade alla de intyg, som erfordrades för socialförsäkringen. Utredningsmannens

förslag förutsatte således i detta avseende en utökning

av läkarnas nuvarande tjänsteåligganden.

Medicinalstyrelsen anser det ur såväl praktiska som sakliga synpunkter

vara att förorda att införa en sådan fördelning av enligt fastställd taxa

utgående intygsersättning, att läkaren själv erhölle 00 procent och sjukhuset

för sina omkostnader bchölle 10 procent.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Statsutskottets utlåtande nr 2,j3.

Statskontoret har förklarat sig icke berett att tillstyrka, att biträdande

arvodesavlönad läkare skulle tillerkännas rätt till full intygsersättning.

Allmänna lönenämnden har föreslagit, att såväl biträdande läkare som

underläkare tills vidare bibehållas vid sin nuvarande rätt till ersättning

för intyg och utlåtanden.

Sveriges läkarförbund har förklarat sig icke kunna acceptera den av utredningsmannen

föreslagna anordningen ifråga om intygsersättningens utgående.

Löneställning.

Utredningsmannen föreslår

dels att förste och andre underläkare sammanföras till en grupp och

under benämningen extra ordinarie underläkare placeras i lönegraden Eo 24,

dels att biträdande överläkarna å radiumhemmet (Konung Gustaf V:s

jubileumsklinik) uppflyttas från lönegraden Eo 23 till lönegraden Eo 26,

dels att samma löneställning beredes biträdande läkaren på karolinska

sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning,

dels att två förste underläkartjänster på neurokirurgiska kliniken förändras

till extra ordinarie biträdande läkarbefattningar i lönegraden Eo 26,

dels att tredje underläkarna under benämningen extra underläkare uppflyttas

från lönegraden Ex 18 till lönegraden Ex 21,

dels ock att arvodet till assistenten a patologiska avdelningen vid serafimerlasarettet

uppräknas från 2 000 kronor till 3 600 kronor.

Läkarrepresentanterna föreslå, att nuvarande förste och andre underläkarna

placeras i lönegraden Eo 26, att de två förste underläkarna på

neurokirurgiska kliniken placeras i lönegraden Eo 28, samt att biträdande

läkare och biträdande överläkare placeras i lönegraden Eo 28.

Direktionen för karolinska sjukhuset tillstyrker utredningsmannens förslag

ifråga örn extra ordinarie och extra underläkares lönegradsplacering.

Beträffande de av utredningsmannen berörda speciella läkartjänsterna tillstyrkes

dennes förslag rörande lönegradsplaceringen för de biträdande läkarna

å Konung Gustaf V:s jubileumsklinik; däremot vidhåller direktionen

sitt förslag, att de nuvarande förste underläkartjänsterna på neurokirurgiska

kliniken skulle erhålla ställning som arvodesavlönade biträdande läkare

med arvode av 14 300 kronor, en lönesättning, som syntes erforderlig

för en tillfredsställande rekrytering av dessa för klinikens verksamhet betydelsefulla

befattningar. Vad angår biträdande läkaren å karolinska sjukhusets

röntgendiagnostiska avdelning har direktionen av organisatoriska

skäl förordat, att denna tjänst förändras till överläkartjänst i lönegraden

A 26.

Medicinalstyrelsen finner utredningsmannens förslag väl avvägda.

Statskontoret har icke framställt någon erinran mot utredningsmannens

ifrågavarande förslag.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Allmänna lönenämnden anför bland annat följande.

Lönenämnden finner den av utredningsmannen^ föreslagna lönegradsplaceringen

för de extra ordinarie underläkarna väl låg för det fall, att vederbörande

underläkare under en långvarig tjänstgöring efter legitimationen

får anses ha avslutat sin utbildning, och nu såsom underläkare fyller samma

funktion, som enligt läkarutbildningssakkunnigas förslag skulle tillkomma

innehavare av »icke-utbildningstjänster». Då det därför vill synas

lönenämnden, som örn skäl tala för en viss differentiering av de extra ordinarie

underläkartjänsterna, vill lönenämnden ifrågasätta, om icke ett begränsat

antal sådana tjänster bör inrättas jämväl i lönegrad Eo 26.

Sveriges läkarförbutid anser den föreslagna löneställningen för låg.

Löneklassplacering.

Utredningsmannen föreslår, att läkare, som förordnats att såsom extra

eller extra ordinarie underläkare vid karolinska sjukhuset eller serafimerlasarettet,

skall placeras i löneklassen närmast över begynnelselöneklassen

i respektive lönegrad, sedan han under åtta år eller däröver efter vunnen

legitimation tjänstgjort å statlig eller kommunal underläkarbefattning eller

därmed i merithänseende jämförbar annan läkartjänst. I övrigt skulle gälla

de i icke-ordinariereglementet meddelade bestämmelserna.

Direktionen för karolinska sjukhuset och medicinalstyrelsen tillstyrka utredningsmannens

förslag, medan statskontoret och allmänna lönenämnden

anmält betänkligheter mot detsamma.

Övergångsbestämmelser.

Utredning smannen förutsätter, att, därest det i enstaka fall skulle inträffa,

att de med en befattning förenade inkomsterna av intygsersättningar

ansåges kunna uppskattas till högre belopp än den löneökning, som

skulle ernås, det skulle stå befattningshavaren fritt att, så länge hans nu

löpande förordnande gällde, stå kvar i nuvarande löneställning och med

samma rätt till intygsersättningar som för närvarande. Några andra övergångsbestämmelser

syntes icke erforderliga.

Departementschefen.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Då löneställningen för den underordnade läkarpersonalen å karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet 1937 och aren närmast därefter fixerades

av statsmakterna, torde avsikten icke lia varit att den då beslutade löneställningen

skulle anses vara definitiv. Det framhölls salunda bland annat,

att skäl talade för att extra ordinarie, d. v. s. pensionsberättigande anställningsform

skulle beredas deni. Pensionsfrågan är emellertid alltjämt olöst

för ifrågavarande läkarpersonal. Jag bortser härvid fran enstaka undantagsfall,

vartill jag återkommer. Det torde även få anses uppenbart, att

den nuvarande löneställningen är alltför låg i förhållande till tjänsternas

kvalificerade art; detta framträder icke minst i belysning av löneförhållandena

vid jämförliga icke-statliga kroppssjukhus.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 2Jr3.

Det förslag, som nu föreligger till bedömande, innebär dels en relativt

betydande löneförbättring och dels en lösning av pensionsfrågan för det

stora flertalet underordnade läkare vid de statliga undervisningssjukhusen i

Stockholm genom en inplacering av de nuvarande förste och andre underläkarna

i den för extra ordinarie statstjänstemän gällande löneplanen Eo. För

egen del anser jag i likhet med de i ärendet hörda myndigheterna att någon

avgörande invändning icke kan resas mot att nyssnämnda underläkare

berndes extra ordinarie anställning. För tredje underläkarna har extra ordinarie

anställningsform icke ifrågasatts. Vad de arvodesavlönade biträdande

överläkarna och biträdande läkarna angår, har utredningsmannen, frånsett

vissa speciella tjänster, icke föreslagit någon förändring av nuvarande anställningsform.

Såsom läkarrepresentanterna och allmänna lönenämnden

framhållit tala emellertid goda skäl för att även dessa framdeles beredes

pensionsberättigande anställning. Denna fråga kräver emellertid ytterligare

utredning och kan med hänsyn härtill icke gärna nu vinna en lösning. Jag

ämnar ägna detta spörsmål fortsatt uppmärksamhet.

Huvudproblemet i det föreliggande förslaget är frågan om de löneförmåner,

som skäligen böra tillkomma de läkare, som för närvarande intaga

ställning som förste och andre underläkare. Dessa äro nu placerade i lönegraderna

Ex 23 respektive Ex 22 och åtnjuta i begynnelselön, rörligt tilllägg,

kristillägg och det för nästa budgetår beslutade provisoriska lönetilllägget

inräknade, 10 145 kronor respektive 9 589 kronor.

Vid bedömandet av förste och andre underläkarnas löneställning får hänsyn

tågås till åtskilliga faktorer, exempelvis den långa och kostsamma utbildningen,

längden av föregående anställning, den krävande och i allmänhet

riskfyllda tjänstgöringen, frånvaron av en begränsad arbetstid, jourtjänsten

och — icke minst — skyldigheten att biträda vid handledningen av

studerande. En icke oväsentlig synpunkt är även, att ifrågavarande tjänster

i allmänhet äro s. k. passagetjänster, som icke innehavas annat än relativt

kort tid. ^ idare måste tagas i beaktande den löneställning, som ansetts

böra tillkomma andra statligt anställda befattningshavare med likvärdig

eller i vart fall jämförbar utbildning, ävensom löneförhållandena vid andra,

icke-statliga kroppssjukhus. I sistnämnda hänseende får ihågkommas, att

enligt gällande löneavtal åtskilliga, sannolikt det övervägande flertalet

underläkare vid de kommunala sjukhusen och landstingssjukhusen åtnjuta

icke obetydliga inkomster av den vid lasaretten bedrivna öppna sjukvården,

något som icke är fallet beträffande underläkarna vid de statliga

undervisningssjukhusen i Stockholm, där alla vårdavgifter vid poliklinikerna

tillfalla vederbörande sjukhus.

Till nu nämnda, på frågan örn underläkarnas löneställning inverkande

omständigheter kommer ytterligare en synpunkt, som vid de förda förhandlingarna

med läkarnas organisationer kommit att stå i förgrunden. Det gäller

den omstridda frågan om ersättningen för vissa läkarintyg. Från statens

synpunkt har hävdats, att utfärdandet av dessa intyg måste anses ingå i vederbörande

läkares tjänsteåligganden, varför särskild ersättning icke borde

utgå för intygens utfärdande. Läkarorganisationerna å andra sidan göra gällande

en motsatt åsikt. Jag delar för egen del utredningsmannens uppfattning,

att bland tjänsteåliggandena för en i statens tjänst heltidsanställd

sjukhusläkare i princip måste inräknas även utfärdandet av ifrågavarande

intyg. Godtages denna uppfattning, framstår rätten att uppbära särskild

ersättning som oförenlig med det nuvarande statliga lönesystemet. Jag är

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Statsutskottets utlåtande nr Ulft.

följaktligen av principiella skäl icke beredd att tillstyrka, att med extra

ordinarie anställning förenas rätt till intygsersättning, icke ens — på sätt

i vissa remissyttranden ifrågasatts — i nuvarande provisoriska form.

Min ståndpunkt i intvgsersättningsfrågan gör, att jag, trots att nuvarande

bestämmelser, som tillerkänna underläkarna viss andel i till sjukhusen

inflytande ersättning för läkarintyg, uttryckligen betecknats allenast

som provisoriska, i likhet med utredningsmannen anser mig kunna vid bedömandet

av frågan örn underläkarnas löneställning taga hänsyn även till

deras nuvarande inkomster av dylika ersättningar. Dessa inkomster ha,

såsom utredningsmannens uppgifter visa, varierat avsevärt vid olika sjukhusavdelningar;

i medeltal ha de uppgått till 385 kronor per år och läkare

vid karolinska sjukhuset och till 681 kronor per år och läkare vid serafimerlasarettet.

Utredningsmannen har förordat, att den nuvarande uppdelningen i förste

och andre underläkare skulle slopas. Häremot synes icke finnas anledning

till någon allvarligare erinran. I fråga örn löneställningen har utredningsmannen

förordat en placering av de extra ordinarie underläkarna i lönegraden

Eo 24. Direktionen för karolinska sjukhuset, medicinalstyrelsen och

statskontoret ha accepterat detta förslag såsom lämpligt avvägt. Sjukhusdirektionen

och medicinalstyrelsen ha därvid förordat bibehållen rätt till

viss andel i intygsersättningen. Allmänna lönenämnden har ifrågasatt en

viss differentiering av underläkartjänsterna sålunda, att ett begränsat antal

tjänster, som icke hade karaktär av utbildningstjänster, placerades i lönegraden

Eo 26. Lönenämnden har därjämte föreslagit bibehållande tills vidare

av nuvarande intygsprovisorium.

För egen del har jag, efter övervägande av i det föregående berörda och

övriga på frågans bedömande inverkande omständigheter, efter samråd med

chefen för finansdepartementet varit beredd att godtaga en placering av samtliga

nu ifrågavarande underläkare i lönegraden Eo 26, vilket skulle innebära en

inkomstbättring för läkarna i enlighet med följande sammanställning (inkomsten

av ersättning för läkarintyg upptages härvid till 500 kronor, vilket i runt

tal motsvarar genomsnittet). I

Begynnelselön,

Inkomst av intyg,

Summa inkomst,

Begynnelselön

i Eo 26,

Inkomstökning,

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Ex 23 10145

500

10 645

13137

2 492

Ex 22 9 589

500

10 089

13137

3 048

I jämförelsebeloppen ha inräknats rörligt tillägg, kristillägg och det under

nästa budgetår utgående provisoriska lönetillägget å 660 kronor. Pensionsavdrag

för tjänster i Eo 26 (645 kronor) ha icke frånräknats, då i annat fall

jämförelsen skulle lia blivit missvisande, eftersom extra tjänstemän lia att

själva svara för sin pensionering.

Vid förhandlingar, som jag fört med representanter för de berörda läkarorganisationerna,

lia dessa emellertid icke godtagit den av mig föreslagna

löneställningen i lönegraden Eo 26 för förste och andre underläkare, därest

rätten till intygsersättning samtidigt skulle slopas. I överensstämmelse med

läkarförbundets i det föregående återgivna uttalande, att förbundet hellre

än att acceptera ett slopande av nämnda rätt skulle kunna antaga förslaget

om cn placering i lönegraden Eo 24, lia läkarrepresentanterna inför

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 243.

mig framkastat tanken på ett provisorium, innebärande arvodesanställning

med full rätt till intygsersättning (alltså icke såsom nu en delning av ersättningsbeloppen

med sjukhusen).

En övergång till arvodesanställning skulle emellertid innebära en så allvarlig

försämring i jämförelse med nuvarande anställningsform — bland annat skulle

rätten till ålderstillägg, sjukvårdsersättning m. fl. förmåner bortfalla — att

jag i de anställdas intresse ansett mig böra undvika en sådan förändring. Om

arvodesbeloppet beräknades efter den av läkarförbundet godtagna placeringen

i lönegraden Eo 24, skulle ett accepterande av läkarrepresentanternas erbjudande

vidare för flertalet läkare innebära väsentligt minskade inkomster jämfört

med den av mig såsom lämplig betraktade löneställningen med placering

i lönegraden Eo 26 utan rätt till intygsersättning.

Vid mina ansträngningar att finna en för såväl sjukvården som läkarna

godtagbar lösning, som vöre förenlig med de principer, som för närvarande

tillämpas inom den statliga lönepolitiken, har min uppmärksamhet fästs på,

att en placering i lönegraden Eo 26 visserligen skulle skänka läkarna en relativt

tryggad ställning med pensionsrätt för dem och deras familjer, men att

likväl för åtskilliga underläkare, kanhända flertalet av dem, skulle finnas kvar

en icke oberättigad anledning till missnöje med arbetsförhållandena. Läkarrepresentanterna

ha nämligen vid olika tillfällen för mig framhållit den ofta

orimliga arbetsbörda — sammanhängande med den oreglerade arbetstiden —

som ålåge många av dem. Då det uppenbarligen icke kan ligga i samhällets

och än mindre i de sjukas intresse att läkaren under utövandet av sitt viktiga

och krävande^ yrke skall pressas av en onormal arbetsbörda, har önskvärdheten

av att åstadkomma en lättnad i detta avseende för mig börjat framstå

som ett väsentligt moment i strävandena att skapa drägliga förhållanden för

underläkarna vid statens kroppssjukhus. Någon annan utväg än en ökning av

läkarpersonalen torde härvid knappast ifrågakomma. Hur långt man med

nuvarande knappa tillgång på läkare kan komma i fråga om personalökning,

vågar jag emellertid för närvarande icke hysa någon mening om. En översyn

av arbetsförhållandena vid nämnda sjukhus och en undersökning av möjligheterna

att förbättra de påtalade missförhållandena synas emellertid påkallade.

Skulle det visa sig ogörligt för närvarande att nedbringa arbetsbördan

till rimliga mått genom en personalökning, vill jag icke bestrida, att underläkarnas

lönefråga — således även frågan örn intygsersättningen — kan

komma i ett nytt läge.

Vid övervägande av dessa olika synpunkter har jag kommit till det resultatet,

att ett fortsatt provisorium ter sig ändamålsenligast intill dess nvssnämnda

undersökningar hunnit verkställas. Jag förordar därför, att under

nästa budgetår nuvarande anställningsform och rätt till intygsersättning bibehålies.

Då emellertid ifrågavarande läkares behov av löneförbättring är

trängande, förordar jag, efter samråd med representanter för Sveriges yngre

läkares förening, att nuvarande förste och andre underläkare — utöver det

under nästa budgetår utgående provisoriska lönetillägget å 660 kronor — må

komma i åtnjutande av en »provisorisk löneförstärkning» av 1 500 kronor;

denna löneförstärkning, varå icke bör löpa rörligt tillägg eller kristillägg, torde

med avseende å tillämpningen av gällande avlöningsbestämmelser böra anses

tillhöra lönen för vederbörlig löneklass. Jag förordar vidare i anslutning till

utredningsmannens förslag, att skillnaden mellan förste och andre underläkare

slopas, så att även de nuvarande tjänsterna som andre underläkare placeras i

lönegraden Ex 23 under benämningen förste underläkare.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S43. 79

Skillnaden mellan de alternativ, som i det föregående diskuterats, torde

framgå av följande sammanställning.

Nuvarande inkomst,

kronor

Eo 24.

kronor

Eo 26,

kronor

Departementschefens

slutliga förslag,

kronor

Ex 23 . . .

. . 10 6451

1

12 1451

Ex 22. . .

. . 10 0891

11 860

13137

1 Intygsinkomst, beräknad till 500 kronor för år, inberäknad.

Jag vill i detta sammanhang understryka vad jag nyss framhållit, nämligen

att jag betraktar den av mig nu förordade lösningen allenast som ett

provisorium. Jag är beredd att, så snart förhållandena det påkalla, upptaga

frågan örn en mera definitiv lönereglering till förnyat övervägande och föreslå,

att riksdagen underställes det förslag, som ett sådant förnyat övervägande

kan leda till.

Utredningsmannen har till särskild behandling upptagit frågan örn löneställningen

för tredje underläkarna samt vissa speciella läkartjänster. Beträffande

tredje underläkarna anser jag mig i likhet med remissmyndigheterna

och läkarorganisationerna kunna ansluta mig till utredningsmannens

förslag om en uppflyttning från 18 till 21 lönegraden. Då vid bifall till

vad jag nyss förordat den nuvarande tjänstekategorien »andre underläkare»

skulle slopas, torde de nuvarande »tredje underläkarna» tills vidare böra betecknas

såsom »andre underläkare». I fråga om de nuvarande två befattningarna

som förste underläkare å serafimerlasarettets neurokirurgiska klinik skulle

jag i likhet med allmänna lönenämnden varit benägen att tillstyrka en placering

i lönegraden Eo 28, förenad med föreskrift om att ersättning för ifrågakommande

intygsersättning skulle tillfalla sjukhuset. Med hänsyn till utgången

av förhandlingarna med läkarorganisationerna synes emellertid en dylik

lösning icke genomförbar, varför jag i stället i enlighet med sjukhusdirektionens

förslag förordar, att tjänsterna förändras till med arvoden av 14 300 kronor

förenade befattningar som biträdande läkare. Av samma skäl anser jag

mig icke för närvarande böra ifrågasätta en förändring av löneställningen för

de nu i Eo 23 placerade två biträdande läkarna å radiumhemmet. Även dessa

torde emellertid böra komma i åtnjutande av förutnämnda löneförstärkning

av 1 500 kronor. Mot utredningsmannens förslag om uppräkning med 1 600

kronor till 3 600 kronor av arvodet till en assistent å serafimerlasarettets patologiska

avdelning synes däremot icke finnas anledning till erinran.

Utredningsmannens förslag innefattar jämväl en reglering av den nuvarande

med ett arvode av 10 600 kronor förenade befattningen som biträdande

läkare på karolinska sjukhusets röntgendiagnostiska avdelning.

Direktionen har för sin del av organisatoriska skäl hemställt, att befattningen

måtte förändras till en överläkartjänst i lönegraden A 26. På av

direktionen anförda skäl tillstyrker jag detta förslag, dock att tjänsten

tills vidare i avbidan på den fortsatta beredningen av frågan örn reglering

av läkartjänsterna torde böra uppföras i lönegraden Eo 26.

T detta sammanhang synes det nödvändigt att beakta de konsekvenser,

ett bifall till vad jag i det föregående förordat synes böra medföra för

motsvarande läkarpersonal vid övriga undervisningssjukhus. I fråga örn

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 21+3.

den på Lunds universitets stat uppförda underordnade läkarpersonalen föreligger

förslag om att dessa läkare skola jämställas med underläkare i lönegraden

Ex 22 vid karolinska sjukhuset. Detta förslag återkommer jag till i det

följande. Beträffande akademiska sjukhuset i Uppsala och de icke-statliga undervisningssjukhusen

i Stockholm har den anordningen redan genomförts, att

de på Uppsala universitets respektive karolinska institutets stat uppförda underläkarna

och amanuenserna tillerkänts fyllnadsarvoden i syfte att sätta

dem i paritet med sina kollegor i jämförlig ställning vid karolinska sjukhuset.

Jag förordar, att Kungl. Majit, sedan vederbörlig utredning och erforderliga

förhandlingar ägt rum, skall äga utfärda bestämmelser, som medföra

rätt för ifrågavarande läkare — de i Lund inkluderade — att, räknat

från och med den 1 juli 1946, utfå fyllnadsarvode, motsvarande den på

staten belöpande delen av den av mig tillstyrkta provisoriska löneförstärkningen.

Härvid förutsättes, att återstoden av löneförstärkningen såsom belöpande

på sjukhusens andel i vederbörandes lön bekostas av huvudmannen

(i Uppsala av akademiska sjukhusets medel). Vidare förutsätter jag

såsom villkor för utgående av sådant fyllnadsarvode, att en reglering av

ifrågavarande läkares sjukvårds- och intygsinkomster vid sidan av de fasta

löneinkomsterna kommer till stånd. — Vissa av de läkare, jag i detta sammanhang

åsyftar, ha ansetts jämförliga med förste underläkare, andra åter med

andre underläkare vid karolinska sjukhuset. Jag är icke beredd att utan föregående

utredning tillstyrka, att samtliga nu förevarande läkare skola i lönehänseende

jämställas med underläkare i lönegraden Ex 23. Jag förutsätter

emellertid, att vederbörande universitetsmyndigheter framlägga erforderlig utredning

i ämnet i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1947/48.

Motionerna 1:363 och 11:51+1+.

I nämnda motioner, vari yrkats upphävande av intygsprovisoriet och att

intygsersättningarna skulle oavkortade tillfalla de intygsutfärdande läkarna,

lia motionärerna till en början uppehållit sig vid det till utredningsmannens

förslag fogade yttrandet av läkarrepresentanterna, vilket återgivits i det föregående.

I anslutning därtill anföres följande.

Den principiella inställning i fråga om läkarintygens ersättande, som

kommer till uttryck i detta läkarrepresentanternas yttrande, har redan tidigare

från läkar håll vid upprepade tillfällen framförts. Intyg, för vars

utfärdande uppgifter kunna direkt hämtas ur under sjukhusvistelsen förda

anteckningar, s. k. sjukjournal, lämnas redan nu kostnadsfritt. Det stora

flertalet av de intyg, varom här är fråga, innehålla emellertid svar på sådana

frågeställningar, som icke sjukhusvården som sådan haft anledning

taga befattning med. Dessa frågeställningar ligga vid sidan örn sjukvårdens

problem, och för deras besvarande erfordras särskilda bedömanden

med hänsynstagande till olika av sjukvården oavhängiga överväganden och

omständigheter, som kunna göras endast av läkaren personligen. De remissinstanser,

som beretts tillfälle avgiva yttranden i anledning av utredningsmannens

förslag, ha likaledes framhållit synpunkter, som sammanfalla

med läkarnas i denna fråga, och ha därför förordat, att intygsersättningarna

skola oavkortat tillfalla vederbörande intygsutfärdande läkare. I

detta sammanhang må anmärkas, att även representanter för olika försäkringsinrättningar

framhållit vikten för dessa inrättningar av att inty
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 24-3. 81

gen icke utfärdas slentrianmässigt, utan att läkaren genom att erhålla ersättning

för sitt arbete med intygsutfärdandet stimuleras att ägna intygen

en omsorgsfull utformning.

Nu gällande intygsprovisorium infördes år 1939 och föranledde då en

allvarlig läkarkonflikt vid de statliga kroppssjukhusen — en konflikt, som

dock av läkarna avblåstes på grund av det utbrytande stormaktskriget. De

i samband härmed tillsatta läkarintygssakkunnige, vilka fingo i uppdrag

att utreda frågan om utfärdande och ersättande av läkarintyg, avlämnade

sitt betänkande i juli 1940. De sakkunnige ville, med understrykande av

socialförsäkringssynpunkternas betydelse, framhålla, att de icke funnit anledning

föreslå ett frångående av dittills i allmänhet gällande princip att

intygen ersättas till den utfärdande läkaren. Härtill har emellertid ingen

hänsyn hittills tagits, och det är därför naturligt, att läkarna känna sig

svikna i sina förväntningar. Man måste nu befara, att därest riksdagen

beslutar en förlängning av detta provisorium i enlighet med departementschefens

förslag, detta bomme att giva anledning till stark irritation bland

de vid statens lcroppssjukhus anställda underordnade läkarna. Då utredningsmannen

dessutom funnit, att intygsprovisoriet såsom sådant får anses

ologiskt och under inga omständigheter bör bibehållas, få undertecknade

som sin uppfattning hävda, att något skäl för att sammankoppla frågan

örn intygsersättningarna med den föreslagna utredningen örn arbetstidsbegränsning

(reglering) icke föreligger.

Såsom departementschefen framhållit måste vid bedömandet av underläkarnas

löneställning hänsyn tagas till ett flertal olika faktorer. Vid förda

förhandlingar med läkarnas organisationer har frågan om ersättning för

vissa läkarintyg kommit att stå i förgrunden. Departementschefen har i likhet

med den av Kungl. Majit tillkallade utredningsmannen för verkställande

av utredning rörande anställningsvillkoren för de underordnade läkarna

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet ansett, att bland tjänståliggandena

för en i statens tjänst heltidsanställd sjukhusläkare i princip

måste inräknas även utfärdandet av ovannämnda intyg. Departementschefen

har vidare framhållit, att, därest denna uppfattning godtoges, rätten

att uppbära särskild ersättning framstode som oförenlig med det nuvarande

statliga lönesystemet. Utskottet ansluter sig till den av departementschefen

i förevarande avseende hävdade principiella uppfattningen.

Departementschefen har emellertid framhållit, att här ifrågavarande läkare

tyngdes av en orimlig arbetsbörda, vilken i huvudsak sammanhängde

med den oreglerade arbetstiden, samt att drägliga förhållanden för underläkarna

vid statens kroppssjukhus knappast kunde åstadkommas utan en

ökning av läkarpersonalen.

Departementschefen ansåge sig emellertid icke kunna uttala någon mening

om huru långt man med nuvarande knappa tillgång på läkare kunde

komma i fråga örn personalökning. En översyn av arbetsförhållandena vid

nämnda sjukhus och en undersökning av möjligheterna att förbättra de påtalade

missförhållandena syntes departementschefen påkallade. Skulle det

visa sig ogörligt att för närvarande nedbringa arbetsbördan till rimliga mått

genom en personalökning, ville departementschefen icke bestrida, att under
Bihang

till riksdagens protokoll lDIfö. 6 saini. Nr 2/f3. (»

Utskottet.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 243.

läkarnas lönefråga — således även frågan om intygsersättningen — kunde

komma i ett nytt läge.

Utskottet anser för sin del, att den av departementschefen angivna undersökningen

snarast bör komma till stånd. Härvid torde även frågan örn

intygsersättningen i hela dess vidd böra upptagas till bedömande. Rätt till

dylik ersättning tillkommer nämligen för närvarande läkare vid åtskilliga

allmänna sjukhus, och utskottet hyser den principiella uppfattningen att,

därest intygsersättningen för underläkarna vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet borttages, detta rimligen torde böra leda till vidtagandet

av motsvarande åtgärd beträffande samtliga läkare vid allmänna

sjukhus.

Departementschefen har ansett att ett fortsatt provisorium med avseende

å lönefrågan för underläkarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

förefölle ändamålsenligast i avvaktan på att de av departementschefen

angivna undersökningarna hunnit verkställas. Utskottet delar denna

uppfattning och har icke funnit något att erinra mot det av departementschefen

förordade provisoriet, vilket bland annat innebär, att ifrågavarande

underläkare under nästa budgetår bibehållas vid nuvarande anställningsform

och rätt till intygsersättning (50 procent för intyg eller utlåtande beträffande

patienter, å vilka olycksfallsförsäkringslagen äger tillämpning, och

90 procent för annat intyg eller utlåtande).

Av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit till departementschefens

nyssnämnda förslag och med beaktande av utskottets i det föregående angivna

principiella inställning till intygsersättningsfrågan följer, att utskottet

måste ställa sig avvisande till det i motionerna 1:363 och 11:544 gjorda

yrkandet om skrivelse till Kungl. Maj:t med framställning om upphävande

av det för omförmälda läkare nu gällande intygsprovisoriet och rätt för

intygsutfärdande läkare att oavkortat uppbära intygsersättningarna.

Utskottet tillstyrker i enlighet med departementschefens förslag dels att

de nuvarande förste och andre underläkarna — utöver provisoriskt lönetilllägg

å 660 kronor — tillerkännas en provisorisk löneförstärkning av 1 500

kronor, dels att tjänsterna såsom andre underläkare under benämningen förste

underläkare placeras i lönegraden Ex 23, dels ock att tjänsterna såsom

tredje underläkare under benämningen andre underläkare uppföras i lönegraden

Ex 21.

Vad departementschefen i övrigt under detta avsnitt anfört och föreslagit

föranleder icke någon erinran eller något uttalande från utskottets sida.

VI. Reumatologisk klinik vid karolinska sjukhuset.

Inledning.

Genom beslut den 17 oktober 1941 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen

för socialdepartementet att tillkalla högst sex sakkunniga med uppdrag

att inom nämnda departement biträda med fortsatt utredning av frågan

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Statsutskottets utlåtande nr 2 43.

om reumatikervårdens utbyggande och vidtagande i övrigt av åtgärder

för de reumatiska sjukdomarnas bekämpande. På grund av detta bemyndigande

tillkallades såsom sakkunniga generaldirektören och chefen för

medicinalstyrelsen J. Axel Höjer, tillika ordförande, docenten i reumatologi

och fysikalisk terapi vid Lunds universitet Gunnar Edström, dåvarande

ledamoten av riksdagens andra kammare, numera landshövdingen Elof

Lindberg, Umeå, dåvarande ledamoten av riksdagens första kammare, f. d.

domänintendenten Bernhard Nilsson, Landeryd, ordföranden i Uppsala

läns landstings hälso- och sjukvårdsberedning, medicine doktorn Axel Pettersson

och professorn i medicin vid karolinska institutet Nanna Svartz.

De sakkunniga antogo benämningen 1941 års reumatikervårdssakkunniga.

I enlighet med de direktiv, som i statsrådsprotokollet angivits för utredningen,

borde denna i första hand avse lämpligheten av att anordna

en eller två, med erforderlig utrustning försedda specialavdelningar för

reumatiskt sjuka i anslutning till undervisningssjukhus eller annat lämpligt

sjukhus. Till fullgörande härav ha de sakkunniga den 24 februari 1942

framlagt betänkande, del I, med förslag om inrättande av kliniska reumatologiska

avdelningar vid karolinska sjukhuset och vid akademiska sjukhuset

i Uppsala samt en ortopedisk avdelning vid sistnämnda sjukhus,

avsedda att tjäna utom sjukvården även undervisning och forskning.

Nämnda förslag har därefter varit föremål för beredning inom ecklesiastikdepartementet.

De sakkunniga upptogo därefter till prövning frågan om inrättande av

enklare och billigare vårdplatser för sådana reumatiskt sjuka, som utan

att vara i behov av vård å A-platser erfordra sluten vård. Sedan enligt

Kungl. Maj:ts medgivande detta uppdrag utvidgats till att avse utredning

och förslag rörande behovet av och formen för statligt understöd till

utbyggande av efterbehandling och konvalescentvård i allmänhet, ha de

sakkunniga därom avgivit ett den 10 juni 1944 dagtecknat betänkande,

del II (stat. off. utr. 1944: 28).

Samtidigt med nyssnämnda utredning ha de sakkunniga med vederbörligt

medgivande vidare föranstaltat om utredning rörande de reumatiska

sjukdomarnas frekvens och det totala behovet av sluten vård för dessa

sjukdomar. Denna utredning, vilken främst syftat till att klarlägga, i vilken

utsträckning ytterligare sjukhusplatser för kvalificerad vård av reumatiker,

A-platser, kunna komma att krävas utöver de föreslagna avdelningarna

vid undervisningssjukhusen, och den lämpligaste formen för en sådan utbyggnad,

har numera slutförts och förslag i ämnet framlagts i de sakkunnigas

den 26 september 1945 dagtecknade betänkande, del III (stat. off. utr.

1945: 41).

De sakkunnigas betänkande del II har i den del det avser vården av

kroniskt sjuka upptagits till behandling i Kungl. Maj:ts proposition nr 113

till 1945 års riksdag och föranlett ändrade grunder för statens bidrag till

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr S43.

denna vårdgren. De sakkunnigas i betänkandet del III framlagda förslag

rörande reumatikervårdens utbyggande med platser för kvalificerad vård

slutligen ha anmälts för riksdagen i Kungl. Maj:ts proposition nr 224 till

innevarande års riksdag.

I förevarande sammanhang har departementschefen upptagit till behandling

de sakkunnigas i betänkandet del I avgivna förslag rörande undervisningss

j ukhusen.

1941 års reumatikervårdssakkunnigas utredning och förslag

rörande undervisningssjukhusen.

1941 års reumatikervårdssakkunniga ha i sitt betänkande del I föreslagit

uppförande

dels av en klinik om 69 vårdplatser vid karolinska sjukhuset »för reumatiska

och andra invalidiserande sjukdomars vård» (byggnadskostnad

1 100 000 kronor, utrustningskostnad 198 000 kronor, tillhopa 1 298 000

kronor),

dels ock av en reumatologisk och en ortopedisk klinik vid akademiska

sjukhuset i Uppsala örn (74 + =) 147 vårdplatser, förenade i en ge
mensam

byggnad (byggnadskostnad 2 750 000 kronor, utrustningskostnad

602 000 kronor, tillhopa 3 352 000 kronor).

Sedan de sakkunnigas förslag framlades, har frågan om de båda föreslagna

nya klinikerna vid akademiska sjukhuset i Uppsala kommit i ett

nytt läge i och med att inom sjukhuset igångsatts vissa utredningar för

upprättande av en ny generalplan för sjukhusets framtida utbyggnad. Ett

beslut nu örn uppförande av den reumatologiska och den ortopediska kliniken

på den härför ursprungligen avsedda tomten skulle, enligt uppgifter

från sjukhusets ledning, föregripa upprättandet av den nämnda, nya generalplanen

och kunna medföra väsentliga olägenheter för sjukhusets fortsatta

rationella utbyggande. De skäl, som härvid anförts från sjukhusets

sida, ha synts departementschefen så vägande, att de utesluta, att frågan

örn uppförandet av de båda ifrågavarande klinikerna i Uppsala nu upptages

till avgörande. I det följande behandlas sålunda de sakkunnigas förslag

endast i vad det avser den föreslagna kliniken vid karolinska sjukhuset.

De sakkunniga diskutera till en början preliminärt vissa riktlinjer för utbyggandet

av vårt lands reumatikervård överhuvudtaget. Dessa riktlinjer

ha sedermera i de sakkunnigas betänkanden del II och III slutligt utformats

till förslag rörande reumatikervårdens fortsatta utbyggnad. En utförlig

redogörelse härför har lämnats i Kungl. Maj:ts i det föregående

omnämnda proposition nr 224 till årets riksdag.

Beträffande de sakkunnigas i betänkandet del I framlagda förslag rörande

inrättandet av en reumatikerklinik vid karolinska sjukhuset inhämtas

av betänkandet bland annat:

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Redan statens sjukvårdskommitté föreslog i sitt år 1934 avgivna betänkande

angående den slutna kroppssjukvården i riket (stat. off. utr. 1934: 22)

inrättande av en reumatikerpaviljong om 120 platser vid karolinska sjukhuset.

I generalplanen för karolinska sjukhusets utbyggande upptogs därför

även en reumatikeravdelning. 1936 års sakkunniga för pcnsionsstyrekens

invaliditetsförebyggande verksamhet återupprepade detta förslag. Lärarkollegiet

vid karolinska institutet framhöll med anledning härav, att det ur

undervisningssynpunkt vore synnerligen önskligt, att en reumatikeravdelning

förlädes till karolinska sjukhuset. Den borde dock icke göras större

än som svarade mot undervisningens behov; för detta ändamål vore 60

vårdplatser tillräckliga.

194.1 års reumatikervårdssakkunniga anföra för egen del bland annat.

Ett behov av ökat antal vårdplatser för reumatiskt sjuka i olika stadier

synes de sakkunniga otvivelaktigt föreligga enligt vad företagna utredningar

ådagalagt. Även örn behovet av vårdplatser för pensionsstyrelsens

klientel numera skulle vara tillgodosett, har detta för de sakkunnigas slutsatser

endast begränsad räckvidd, då detta klientel blott utgör en mindre

del av hela det vårdbehövande reumatikerklientelet. Enligt de sakkunnigas

mening kräves sålunda otvivelaktigt ett ökat antal vårdplatser på specialsjukhus.

Från olika håll har framhållits önskvärdheten av att reumatiker avdelningar

komma till stånd i anknytning till universitetssjukhusen i Stockholm

och Uppsala. Lunds lasarett har redan en reumatiker- och en ortopedisk

avdelning. De sakkunniga ansluta sig för egen del till de sålunda

framförda synpunkterna och vilja för sin del ytterligare betona vikten av,

att kompletteringen av undervisningssjukhusen med reumatikeravdelningar

sker inom en snar framtid. Behovet av undervisning om reumatiska sjukdomar

och örn forskning rörande desamma motiverar dessa.

De sakkunniga erinra vidare, att styrelsen för Konung Gustaf V:s 80-års

fond, vilkens ändamål är att främja utforskandet av de invalidiserande

folksjukdomarna, planerat uppförande vid karolinska sjukhuset av ett

forskningsinstitut. Styrelsen hade framhållit såsom nödvändigt, att detta forskningsinstitut

förlädes i nära anslutning till en avdelning för invalidiserande,

i första hand reumatiska sjukdomar.

Ritningsförslag och kostnad sutredning. Efter framställning

från de sakkunniga uppdrog Kungl. Majit den 16 januari 1942

åt byggnadsstyrelsen att i samråd med de sakkunniga utarbeta ritningar

och verkställa kostnadsberäkningar för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse

med av de sakkunniga angivna riktlinjer, av den föreslagna

kliniken vid karolinska sjukhuset. Med anledning härav har byggnadsstyrelsen

uppdragit åt arkitekten Sven Ahlbom att utarbeta ett ritningsförslag,

som jämte en inom byggnadsstyrelsen uppgjord kostnadsutredning

därefter upptagits i de sakkunnigas förslag. Av nämnda ritningsförslag och

kostnadsutredning framgår:

Den föreslagna kliniken förliigges till den tomt, som förutsetts i generalplanen

för karolinska sjukhusets utbyggande, nämligen till området orne
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 243.

delbart väster orri huvudbyggnadens D-flygel. Kliniken avses för 71 patienter,

fördelade på tre allmänna vårdavdelningar om respektive 25, 25 och

14 platser samt en enskild vårdavdelning örn 7 platser. Den mindre av

de allmänna vårdavdelningarna, som är avsedd för svårt sjuka samt för

isoleringsfall, är förlagd till samma etage som privatavdelningen för att

möjliggöra ett eventuellt personalt samarbete. — I en från sängbyggnaden

mot norr utskjutande vinkelbyggnad inrymmas: i bottenvåningen en undersöknings-

och behandlingsavdelning, i våningen 1 trappa upp en laboratorievåning,

i våningen 2 trappor upp den enskilda sjukavdelningen samt i

översta våningen mat- och arbetslokaler för patienterna. Undersökningsoch

behandlingsavdelningen består av väntrum, två underläkarrum, två

undersökningsrum samt behandlings-, gips- och genomlysningsrum med

tillhörande smärre lokaler, expeditionsrum och laboratorium. Särskild avdelning

för bad och fysikalisk terapi anordnas ej, eftersom kliniken kan

betjäna sig av vid sjukhuset redan befintliga avdelningar för sådan behandling.

På sängbyggnadens tak anordnas ett solarium med friluftsplatser.

Till källarvåningen ha förlagts förrådslokaler, verkstad samt omklädningsrum

för personalen. Det utrymme inom källarvåningen, som icke

erfordras härför, avses skola utsprängas men lämnas oinrett för senare

behov.

Enligt kostnadsutredningen beräknas kliniken draga en byggnadskostnad

å 1 100 000 kronor och en utrustningskostnad å 198 000 kronor, varför den

sammanlagda kostnaden för klinikens uppförande och utrustning beräknas

komma att uppgå till 1 298 000 kronor.

Platsantalet. Vid sitt ställningstagande till frågan örn klinikens

storlek ha de sakkunniga i likhet med karolinska institutets lärarkollegium

ansett undervisningens behov böra vara normerande samt stannat

för att platsantalet bör vara omkring 60.1 nyssnämnda ritningsförslag har,

som av det föregående redan framgått, platsantalet tilltagits något större

med hänsyn till att detta ur ekonomiska synpunkter varit förmånligt. De

sakkunniga påpeka vidare, att ett platsantal av omkring 60—70 även

med hänsyn till forskningens behov torde vara tillfyllest, samt slutligen

att det tomtutrymme, som står till förfogande, icke tillåter uppförande av

en större klinik.

Finansiering av klinikens uppförande och drift.

Vad gäller finansieringen av den föreslagna reumatikerkliniken vid karolinska

sjukhuset, ha de sakkunniga, liksom även beträffande den föreslagna

reumatikerkliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala, föreslagit,

att kliniken uppföres och bekostas av staten. Med avseende på driftkostnadernas

täckning uttala de sakkunniga, att de funnit det rimligt, att staten

av vederbörande landsting eller stad utanför landsting, vars invånare

komma att upptaga en riksplats, avkräver ett bidrag, som per dag och

patient motsvarar halva medelkostnaden för de vid övriga reumatikeravdelningar

vårdade, landsting eller stad utanför landsting obetaget att sedan

av patient återsöka en summa motsvarande vårdavgiften på dess eget

centrallasarett. — I de sakkunnigas senare avgivna betänkande del III, i

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Statsutskottets utlåtande nr 243.

vilket de sakkunnigas riktlinjer för reumatiker vår dens utbyggande givits

en mera definitiv utformning, ha de sakkunniga rörande driftkostnadernas

täckning föreslagit en sådan ordning, avsedd att i tillämpliga delar

tillämpas jämväl för undervisningsklinikerna, att för reumatikerpatient,

som vårdas på specialavdelning, ett statligt driftbidrag, utgörande för inomlänspatient

3 kronor för vårddag och för utomlänspatient 4 kronor för vårddag,

skall utgå, allt under förutsättning att högre vårdavgift icke avkräves

patienten än 2 kronor och att för utomlänspatient det landsting, som

patienten tillhör, bidrager med ett belopp lika stort som statsbidraget.

Klinikens administration. Med avseende på klinikens administration

förutsätta de sakkunniga, att kliniken skall intaga samma

ställning som övriga kliniker vid karolinska sjukhuset och ställas under

sjukhusets direktion.

Läkarfrågan. Vad beträffar den läkares ställning, som skall tjänstgöra

som närmaste chef för den reumatiska avdelningen vid karolinska

sjukhuset, ha de sakkunniga icke avgivit något definitivt förslag. I betänkandet

anföres, att flertalet synes böjt att åtminstone till en början ställa

honom i egenskap av biträdande överläkare under den medicinska klinikens

chef. De sakkunniga ha även övervägt möjligheten, att han borde

underordnas chefen för det blivande forskningsinstitutet. Såsom särskilda

uppgifter, som måhända borde tillkomma honom, ha anförts tjänsten som

kursledare i reumatologi och lärare i fysikalisk terapi. Därjämte har ifrågasatts,

att han borde under den medicinska klinikens chef disponera ett

visst antal sängar på den medicinska kliniken. De sakkunniga funno det

emellertid icke nödvändigt att vid betänkandets avgivande taga definitiv

ställning till dessa frågor.

Remissyttranden. Över betänkandet ha efter remiss yttranden

inkommit från ''pensions styr elsen, som hört överläkarna vid styrelsens kuranstalter

i Åre, Nynäshamn och Tranås, statskontoret, universitetskanslern,

som hört lärarkollegiet vid karolinska institutet samt de medicinska fakulteterna

i Uppsala och Lund, karolinska sjukhusets byggnadskommitté, medicinalstyrelsen,

1940 års civila byggnadsutredning samt direktionen för

karolinska sjukhuset.

Pensionsstyreisen avstyrker förslaget under framhållande av bland annat

att en utbyggnad av reumatikervården för närvarande icke kunde anses

trängande.

Pensionsstyrelsens överläkare, docenten G. Kahlmeter, har i avgiven

reservation förklarat sig i huvudsak tillstyrka förslaget men uttalat, att

kliniken vid karolinska sjukhuset bör organiseras på samma sätt som den

av de sakkunniga samtidigt föreslagna reumatikeravdelningen vid akademiska

sjukhuset i Uppsala, d. v. s. med självständig överläkare.

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 2Jt3.

Kanslern för rikets universitet erinrar, att samtliga de medicinska läroanstalterna

trots kritisk inställning till tanken på en vittgående specialisering

av reumatikervården tillstyrkt det nu föreliggande förslaget. Därvid

har tydligen det avgörande skälet varit, yttrar kanslern, att de båda närmast

planerade klinikerna ansetts kunna få stor betydelse för den fortsatta

forskningen rörande de reumatiska sjukdomarna. För egen del, anför kanslern

vidare, skulle jag tveka att med hänsyn enbart till den vetenskapliga

forskningens och undervisningens intressen tillstyrka förslaget i nuvarande

läge och innan de sakkunniga utarbetat mer definitiva riktlinjer för reumatikervårdens

framtida ordnande. Kanslern hänvisar också till de övriga

aktuella byggnadsfrågor, som, enligt vad i remissyttrandena framhållits,

icke böra undanskjutas till förmån för reumatikerklinikerna. Därest emellertid

sjukvårdsbehovet, slutar kanslern, är så trängande, att ett par nya

reumatikerkliniker böra inom en nära framtid komma till stånd i landet,

är det ett avgjort universitetsintresse, att de förläggas till undervisningssjukhusen

i Stockholm och Uppsala. — Mot förslagens utformande säger

sig kanslern i princip intet ha att erinra.

Karolinska sjukhusets byggnadskommitté, som endast yttrat sig över

föreliggande ritningar till den föreslagna kliniken, har först ifrågasatt, huruvida

icke den från den föreslagna reumatikerklinikens sängbyggnads östra

del mot norr utgående vinkelbyggnaden borde flyttas så, att den finge

utgå från sängbyggnadens västra del, varigenom byggnaden skulle verka

mindre skymmande på närstående byggnader, sprängningsarbetet skulle

bli mindre störande för parkområdets utseende och tillträdet till kliniken

skulle förbättras. Kommittén har därefter upptagit vissa detaljer i det

föreliggande förslaget till granskning.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt de sakkunnigas förslag.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I likhet med flertalet av de myndigheter, som yttrat sig över de sakkunnigas

i förevarande sammanhang anmälda förslag, och med stöd även

av vad som framkommit under remissbehandlingen av de sakkunnigas

senare avgivna betänkande del III finner jag det styrkt, att behov föreligger

av det tillskott av vårdplatser för reumatiskt sjuka, som ett förverkligande

av de sakkunnigas förslag skulle giva, samt att det med hänsyn

till den medicinska undervisningens och utbildningens intressen är av

stor betydelse, att särskilda reumatikeravdelningar inrättas vid undervisningssjukhusen.

Även örn delade meningar alltjämt göra sig gällande beträffande

utformningen av reumatikervården i vårt land, förefaller det

ofrånkomligt, att sjukvården för den stora kategori av sjuka, det här är

fråga om, i den ena eller den andra formen inom en snar framtid väsentligt

förstärkes och utbygges. Starka såväl humanitära som sociala och ekonomiska

hänsyn tala härför, och ett första steg till en sådan utbyggnad har

tagits i och med de förslag, som Kungl. Majit redan på föredragning av

chefen för socialdepartementet framlagt för årets riksdag. Givet är att en

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 248.

89

sådan förstärkning av reumatikersjukvården kommer att ställa ökade anspråk

jämväl på läkarutbildningen i vad gäller undervisningen rörande de

reumatiska sjukdomarna och dessas behandling. En förbättring av denna

utbildnings resurser ter sig i så måtto som en förutsättning för den vidareutbyggnad

av reumatikersjukvården i vårt land, som enligt vad nyss sagts

fordras och nu synes förestå. Medan den medicinska fakulteten i Lund

förfogar över en särskild reumatikeravdelning, saknas motsvarigheter härtill

vid undervisningssjukhusen såväl i Stockholm som i Uppsala, en brist

som är så mycket mera framträdande som karolinska institutet och den

medicinska fakulteten i Uppsala svara för utbildningen av huvudparten

av de medicine studerandena i vårt land. Även med avseende på de vidgade

möjligheter till vetenskaplig forskning på de reumatiska sjukdomarnas

område, som ett inrättande av reumatikeravdelningar vid undervisningssjukhusen

skulle skapa, framstår det som angeläget, att avdelningarna

komma till stånd. Enligt den medicinska sakkunskapen synes vidare frågan

örn utformningen av de föreslagna undervisningsklinikerna utan olägenhet

kunna avgöras oberoende av att någon definitiv ståndpunkt icke

uppnåtts rörande formerna för den allmänna reumatikervårdens fortsatta

utbyggnad.

Jag är under sådana förhållanden beredd att nu förorda, att de sakkunnigas

förslag förverkligas i vad det avser den föreslagna kliniken vid karolinska

sjukhuset, och jag har för avsikt att, så snart nuvarande hinder för

ärendets fortsatta beredning undanröjts, ävenledes anmäla frågan om de

av de sakkunniga föreslagna klinikerna vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Den föreslagna kliniken vid karolinska institutet skall enligt de sakkunniga

vara avsedd »för reumatiska och andra invalidiserande sjukdomar.

» Jag kan med tanke på det blivande samarbetet med det av Konung

Gustaf V:s 80-års fond planerade forskningsinstitutet acceptera, att klinikens

arbetsområde definieras på detta sätt, ehuru jag i likhet med de sakkunniga

därvid förutsätter, att kliniken i första hand och huvudsakligen

skall vara avsedd för patienter med reumatiska sjukdomar. Jag delar den

uppfattning, som den medicinska fakulteten i Lund i denna fråga gjort sig

till tolk för, nämligen att i annat fall risk föreligger för att beläggningen å

avdelningen kunde bli för oenhetlig för att kunna utgöra ett tillfredsställande

underlag för undervisning och forskning, men jag finner det å andra

sidan icke nödvändigt att helt utesluta möjligheten av att fall av andra

invalidiserande sjukdomar skola kunna vårdas på avdelningen, om och

när så befinnes lämpligt och påkallat.

Liksom de sakkunniga finner jag vidare, att kliniken bör inrymmas i en

ny, för ändamålet särskilt uppförd byggnad å den tomt, som de sakkunniga

föreslagit. Den inom direktionen för karolinska sjukhuset reservationsvis

framförda tanken att inrymma reumatikerkliniken i de lokaler,

sorn nu disponeras av sjukhusets garnisonsavdelning och som beräknas bli

lediga, därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts proposition om uppförande

av ett nytt garnisonssjukhus för Stockholms garnison, kan jag icke biträda,

då dessa lokaler lämpligen torde böra tågås i anspråk för andra

ändamål.

Det av de sakkunniga framställda förslaget rörande platsantalet vid kliniken

kan jag likaledes godtaga. För att icke utesluta sådana smärre justeringar

av antalet platser, som vid klinikens slutliga utformning kunna te

sig motiverade, finner jag emellertid det lämpligt, att platsantalet nu icke

närmare fastställes, än att kliniken skall omfatta omkring 70 platser.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Vad beträffar utformningen av kliniken kan jag, utan att jag nu tager

ställning till förslagets detaljer, i stort sett ansluta mig till det förslag,

som utarbetats av byggnadsstyrelsen i samråd med de sakkunniga och

som godtagits av flertalet hörda myndigheter. Med hänsyn till klinikens

karaktär av undervisningsklinik och de särskilda anspråk på utrymmen,

utrustning och standard, som härav följa, anser jag det icke försvarligt att

biträda de i vissa fall långtgående nedskärningar, som 1940 års civila

byggnadsordning föreslagit. Jag finner mig sålunda icke kunna tillstyrka,

att vårdavdelningarnas storlek ökas utöver den storlek, 25 patienter per

avdelning, som befunnits vara den för ett undervisningssjukhus lämpligaste

och som iakttagits vid utformningen av karolinska sjukhusets nuvarande

avdelningar, och det synes mig att goda skäl anförts för inrättandet

av den särskilda mindre allmänna vårdavdelningen för svårt sjuka patienter

och för isoleringsfall. Någon ytterligare minskning av korridorbredder,

rumshöjd och rumsstorlekar utöver den minskning, som byggnadsstyrelsens

förslag redan innebär jämfört med de normer, som tillämpats för

sjukhusets tidigare uppförda kliniker, vill jag ej heller förorda. Med hänsyn

till att klinikens laboratorieavdelning enligt det uppgjorda förslaget enbart

inrymmer rutinlaboratorier och övningslaboratorier för de medicine

studerande, som skola fullgöra assistenttjänstgöring vid kliniken, och icke

avser att fylla det behov av forskningslaboratorier, som det blivande forskningsinstitutet

väntas komma att tillgodose, synas skäl tala mot en

sådan reducering av dessa utrymmen, som 1940 års civila byggnadsutredning

ifrågasatt. Det förslag att helt slopa våningen 3 trappor upp, inrymmande

solarier, arbetssalar och matsal, som byggnadsutredningen framfört,

synes mig innebära en sådan försämring av kliniken, att jag icke

anser mig böra biträda detsamma.

Ehuru jag sålunda finner, att kliniken torde böra uppföras i huvudsaklig

överensstämmelse med det av byggnadsstyrelsen upprättade förslaget, bor

detta icke utesluta, att vid byggnadsförslagets definitiva utformning skälig

hänsyn tages till sådana erinringar mot detsamma, som kunna anses

befogade. Jag nämner i detta sammanhang de erinringar, som framställts

av karolinska sjukhusets byggnadskommitté och vilka jag i likhet med

medicinalstyrelsen finner förtjäna en närmare prövning. Frågan örn klinikbyggnadens

definitiva utformning torde böra anförtros åt den jämlikt

Kungl. Maj:ts beslut den 24 september 1943 tillsatta kommittén för karolinska

sjukhusets fortsatta utbyggande.

De sakkunniga ha föreslagit, att kostnaderna för klinikens uppförande

och utrustning helt skola bäras av staten samt att driftkostnaderna skola

bårås gemensamt av staten och de landsting eller städer utanför landsting,

inom vilka patienterna äro hemmahörande. I sitt senare avgivna betänkande

del lil lia de sakkunniga framlagt samma förslag beträffande finansieringen

av jämväl de särskilda reumatikeravdelningar, som föreslagits

skola inrättas vid även andra sjukhus än undervisningssjukhusen. Vid sitt

ställningstagande till denna fråga torde de sakkunniga starkt ha påverkats

av det förhållandet, att landstingen hittills icke behövt vidkännas

någon kostnad för den reumatikervård, som i rätt stor omfattning lämnats

vid de särskilda, genom pensionsstyrelsens medverkan upprättade reumatikera

vdelningarna. I den proposition rörande reumatiker vårdens utbyggnad,

som Kungl. Majit på chefens för socialdepartementet föredragning

avlåtit till årets riksdag, har visserligen någon slutlig ställning till frågan

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Statsutskottets utlåtande nr 843.

orri reumatikervårdens utformning och därmed till nyssnämnda finansieringsförslag

icke tagits, men det förslag till en begränsad utbyggnad med

några nya självständiga reumatikeravdelningar, som däri framlagts för riksdagen,

bygger beträffande finansieringen på samma ordning, som gällt

för de tidigare genom pensionsstyrelsen upprättade avdelningarna, och

förutsätter sålunda inga bidrag från landstingens sida.

Vid mitt ställningstagande till frågan örn finansieringen av den har föreslagna

klinikens uppförande och drift har jag icke kunnat undgå att taga

hänsyn till dessa förhållanden. Jag har sålunda, vad först gäller kostnaderna

för klinikens uppförande och utrustning, icke ansett mig kunna i

den ordning, som varit vanlig vid inrättandet av övriga kliniker vid karolinska

sjukhuset, påyrka förhandlingar örn bidrag från Stockholms stad

och Stockholms län. Beträffande Stockholms stad har detta varit fallet

även av den anledningen, att staden redan inrättat en egen reumatikeravdelning

vid södersjukhuset. Jag finner mig salunda kunna godtaga de

sakkunnigas förslag, att staten ensam skall bära kostnaderna för klinikens

uppförande och utrustning. Det är mig emellertid angeläget att betona,

att mitt ställningstagande härvidlag enbart förestavats av de i detta tall

föreliggande särskilda omständigheterna och icke får åberopas såsom prejudicerande

för andra fall.

I förutnämnda proposition angående reumatikervårdens utbyggnad anför

chefen för socialdepartementet, att, innan ställning till frågan örn reumatikervårdens

finansiering tages, det nuvarande statsbidragssystemet torde

böra underkastas en översyn i syfte att åvägabringa enklare och mera rationella

grunder för statens bidrag till kroppssjukvården, varvid även spörsmålet

om bidragsverksamhetens totala omfattning bör uppmärksammas.

Chefen för socialdepartementet säger sig ha för avsikt att utverka Kungl.

Maj :ts medgivande att snarast igångsätta utredning i nu berörda hänseenden.

Det synes mig riktigt att, då sådan utredning planeras och då

ett ställningstagande till frågan örn finansieringen av driftkostnaderna for

den föreslagna reumatikerkliniken vid karolinska sjukhuset nu icke oundgängligen

erfordras, tills vidare lämna denna fråga öppen. Jag förutsätter

därvid, att detta icke skall få verka fördröjande på arbetet med klinikens

fortsatta planering och uppförande, och jag har för avsikt att, därest en

lösning av stat sbidragsf rågan icke åvägabragts vid den tidpunkt, då kliniken

beräknas vara färdig att tagas i bruk, ånyo upptaga frågan och framlägga

förslag till provisoriska grunder för driftkostnadernas finansiering,

avsedda att tillämpas intill dess en mera definitiv lösning uppnåtts.

De sakkunnigas förslag beträffande klinikens administration, enligt vilket.

kliniken skall intaga samma ställning som övriga kliniker vid karolinska

sjukhuset och ställas under sjukhusets direktion, föranleder ingen erinran

från min sida.

Som framgått av det föregående lia de sakkunniga beträffande den läkares

ställning, som skall tjänstgöra som närmaste chef för reumatikerkliniken,

inte framlagt något slutligt förslag. Bland de sakkunniga ha starka

sympatier yppats för tanken att i varje fall till en början ställa denna

läkare i egenskap av biträdande överläkare under den medicinska klinikens

chef. Övriga föreslagna specialavdelningar för reumatiskt sjuka, nämligen

såväl kliniken vid akademiska sjukhuset i Uppsala som de avdelnmgar,

örn vilkas upprättande förslag framlagts i de sakkunnigas betänkande

del III, lia emellertid av de sakkunniga föreslagits skola utformas

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 62JfS.

som fullt självständiga avdelningar med egna överläkare. Samma ståndpunkt

har tagits av Kungl. Majit i förut omnämnda proposition till årets

riksdag. Av inhämtade remissyttranden över det här anmälda förslaget ha

slutligen i medicinalstyrelsens yttrande samt i det yttrande, som reservationsvis

framförts av pensionsstyrelsens överläkare, samma ställning till

läkarfragan tagits. Som skäl för sin ståndpunkt har medicinalstyrelsen

anfort den stora arbetsbörda, som åvilar professorerna i medicin, vilken

enligt styrelsens mening medför att särskilda chefsläkare erfordras för vården

av patienterna å reumatikeravdelningarna samt för handhavandet av

den till dessa avdelningar knutna undervisningen. Som skäl för den anförda

alternativa lösningen torde, efter vad jag inhämtat, främst kunna nämnas

behovet av ett intimt samarbete mellan den medicinska och den reumatologiska

kliniken samt det förhållandet, att de studerande på den förstnämnda

kliniken i tur och ordning skola tjänstgöra även på reumatikerkliniken,

att föreläsningarna örn de reumatiska sjukdomarna måste inordnas

i den mvärtesmedicinska undervisningen och att för demonstrationerna

klientel fran bada klinikerna mäste användas. Vidare torde kunna anföras,

att överflyttning av patienter mellan de båda klinikerna kan antagas ofta

komma ifråga, och att det för såväl undervisning som forskning vore önskvärt,

att vid behov utbyte av avdelningar kunde äga rum på så sätt att

deri medicinska klinikens chef för längre eller kortare tid kunde övertaga

en avdelning på den reumatologiska kliniken och att överläkaren där under

samma tid kunde tjänstgöra på en medicinsk avdelning, varigenom han

finge tillfälle att uppehålla kontakten med utvecklingen inom invärtesmedicinen

i dess helhet.

Vid min prövning av den föreliggande frågan har jag å ena sidan icke

kunnat undgå att taga hänsyn till de skäl och förhållanden, som tala för

att kliniken erhåller en egen överläkare. Å andra sidan framstår det för

mig såsom angeläget, att det erforderliga samarbetet mellan den medicinska

och den blivande reumatologiska kliniken icke äventyras och att

kontinuiteten med det värdefulla arbete på de reumatiska sjukdomarnas

område, som hittills bedrivits på den medicinska kliniken och under dess

chefs ledning, icke brytes. Med hänsyn till att vissa problem av betydelse

för frågans bedömning, såsom sambandet med det planerade forskningsinstitutet,

ännu icke kunna överblickas, har jag stannat för att förorda,

att fragan tills vidare lämnas öppen för att avgöras senare, när ytterligare

utredning kunnat verkställas och när olika, inverkande omständigheter

bättre låta sig överblicka. Jag förutsätter därvid, att den befattning med

klinikens fortsatta utformning, som skulle komma att utövas av klinikens

överläkare, därest en sadan nu utsages, närmast får åvila den medicinska

klinikens chef.

Jag anser mig kunna räkna med, att kostnaderna för det fortsatta arbetet

med den definitiva utformningen av byggnadsförslaget, uppgörande

av arbetsritningar och andra därmed jämförbara förarbeten skola under

nästa budgetar kunna bestridas fran mvestenngsanslaget till Utbyggande

av karolinska sjukhuset utan att medel nu äskas till förstärkning av detta

anslag. I

I likhet med departementschefen förordar utskottet, att beslut nu fattas

örn uppförande av en reumatologisk klinik vid karolinska sjukhuset i enlighet

med av de sakkunniga för utredning av frågan örn reumatikervår
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Statsutskottets utlåtande nr 2J+3.

dens utbyggande m. m. framlagt förslag. Utskottet delar departementschefens

uppfattning örn att kliniken bör inrymmas i en ny, för ändamålet

särskilt uppförd byggnad å den tomt, som de sakkunniga angivit. Kliniken

torde böra omfatta omkring 70 platser. Vad beträffar utformningen av

kliniken ansluter utskottet sig till vad departementschefen i sådant avseende

föreslagit. Utskottet har även på av departementschefen anförda

skäl ansett sig böra biträda förslaget örn att kostnaderna för klinikens uppförande

och utrustning helt skola bäras av staten. Utskottet vill dock

liksom departementschefen understryka, att ett dylikt ståndpunktstagande

enbart förestavats av i detta fall föreliggande särskilda omständigheter och

icke torde få åberopas såsom prejudicerande för andra fall.

Vad departementschefen i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit

har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

VII. Åtgärder för forskning rörande atomenergien.

Inledning.

De av Kungl. Majit tillkallade sakkunniga för utredning rörande planläggningen

av forskningsarbetet för atomenergiens tillgodogörande —

atomkommittén — ha i sitt den 13 mars 1946 avlämnade betänkande I

framlagt vissa förslag rörande preliminära organisatoriska åtgärder för

atomenergiforskningens främjande.

Över atomkommitténs förslag ha utlåtanden avgivits av kanslern för

rikets universitet, efter hörande av vederbörande högskole- och universitetsmyndigheter,

statskontoret, styrelserna för tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola, vetenskapsakademien, ingenjör svetenskapsakademien,

överbefälhavaren, statens tekniska forskningsråd, statens

medicinska forskningsråd samt 1945 års universitetsberedning, varjämte

styrelsen för Sveriges industriförbund beretts tillfälle att yttra sig.

Kommittén framhåller, att ett av de angelägnaste problemen är att få

fram material för att bygga en stapel och att forcera den forskning, som

är erforderlig för konstruerandet av en dylik. Av grundläggande betydelse

är därvidlag, fortsätter kommittén, att få fram uran i tillräckliga mängder,

enär tillgång till uran tills vidare finge anses vara en nödvändig förutsättning

för utvinnande av atomenergi. Enär koncentrationen av detta ämne

i de svenska fyndigheterna vore låg, finge vid atomenergiforskningen i vårt

land speciell uppmärksamhet ägnas åt den svårlösta frågan örn utvinnandet

av uran ur råmaterialen. Ett annat problem gällde framställningen av

användbart material för att sänka hastigheten hos de nybildade neutronerna

i stapeln, s. k. moderatormaterial. Även örn man lyckades övervinna

svårigheterna att utvinna uran av tillräcklig renhetsgrad och framställa

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 243.

användbart moderatormaterial, återstode dock högst väsentliga svårigheter

vid konstruktionen av stapeln.

Kommittén framhåller vidare, att förutsättningen för lösandet av angivna

svårbemästrade problem är, att en intensifierad forskning kommer

till stånd rörande atomkärnorna och inom andra vetenskapsområden, som

beröras av atomenergiproblemet — alltså icke blott kärnfysik i egentlig

mening utan även andra grenar av den teoretiska och experimentella fysiken

samt kemien, speciellt den oorganiska, ävensom fysikaliska, analytiska

och tekniska tillämpningar, såsom anrikningsteknik och metallurgi — att

utbildningen av forskare stimuleras, så att vi få tillgång till en tillräckligt

stor och väl utbildad stab av forskare samt att förutsättningar skapas

för att även vårt land skall kunna utnyttja kärnforskningens praktiska

resultat, allt eftersom framstegen inom den forskning, som bedrives i våra

laboratorier eller i utlandets, göra ett sådant utnyttjande möjligt. De förslag

kommittén nu framlagt avse därför i huvudsak enbart främjandet av

dessa syften. Ehuru arbetet på lösandet av uran- och moderatorproblemen

samt uppnåendet av målet att bygga en stapel påbörjats av kommittén,

kunde dock detta företag, framhåller kommittén, angripas med verklig

effektivitet först då den upprustning av våra forskningsinstitutioner som

förordats av naturvetenskapliga forskningskommittén genomförts.

Föreslagna åtgärder.

Kommittén framhåller, att de resultat, som nåtts på atomenergiforskningens

område, utgöra bevis för den genomgripande betydelsen av ett

intimt samarbete mellan representanter för den förutsättningslösa grundforskningen,

den tillämpade tekniska forskningen och den industriella verksamheten.

För vårt eget lands vidkommande vore det därför av största

vikt, att resurserna hos alla de tre nämnda grupperna utnyttjades på bästa

sätt och att en samordning skedde, så att å ena sidan onödigt dubbelarbete

undvekes och å andra sidan de grundläggande arbeten inom ett område

verkligen utfördes, som vore en förutsättning för framsteg på andra områden.

De institutioner och organisationer, som med hänsyn till vad sålunda

anförts behövde tagas i anspråk för arbetet, vore vissa universitetsinstitutioner,

vissa institutioner vid de tekniska högskolorna, vetenskapsakademiens

forskningsinstitut för experimentell fysik samt vissa storindustrier.

Atomkommittén har i sitt betänkande föreslagit anvisande av

sammanlagt 2 032 900 kronor med följande fördelning.

Fysiska institutionen vid Uppsala universitet......... kronor 74 400

» » » Lunds universitet.......... » 74 400

» » » Stockholms högskola....... » 67 200

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Statsutskottets utlåtande nr 2 43.

Institutionerna för mekanik och matematisk fysik vid

universiteten, de tekniska högskolorna samt Stockholms

högskola .............#.............••••;••

Fysikalisk-kemiska institutionen vid Uppsala universitet

Tekniska högskolan i Stockholm....................

Chalmers tekniska högskola......;.....;...........

Radiofysiska institutionen vid karolinska sjukhuset ....

Inköp av radiumpreparat...................._......

Anskaffande av större apparatur; oförutsedda utgifter ..

Studiestipendier; gästföreläsningar ..................

kronor 60 000

» 50 000

» 83 000

» 93 400

» 284 500

» 146 000

» 1 000 000

» 100 000

Summa kronor 2 032 900.

Sedermera har kommittén i anledning av bland annat en framställning

från vetenskapsakademien hemställt, att de för anskaffande av större apparatur

m. m. avsedda anslagsmedlen måtte höjas till 1 500 000 kronor.

De föreslagna beloppen till vissa institutioner vid universiteten och

Stockholms högskola samt till de tekniska högskolorna avse anställandet

av viss forskarpersonal samt anskaffandet av ny utrustning.

Anslagsposten till radiofysiska institutionen vid karolinska sjukhuset avser

dels uppförande av en högspänningshall med utrustning, dels ock uppförande

av ett laboratorium för framställning av radiumemanation. Anslagsbehovet

för dessa ändamål har beräknats sålunda:

H ög spänning sh all.

Byggnadsarbeten.........

Utrustning .............

Driftkostnader ...........

Emanationslaboratorium.

Byggnadsarbeten.........

Utrustning .............

Oförutsedda kostnader . . .

Driftkostnader ..........

kronor 116 000

» 84 000

» 15 000

....... kronor 40 000

....... » 20 000

....... » 5 000

....... » 4 500

Summa kronor 284 500.

Beträffande anslaget till större apparatur m. m. erinrar atomkommittén,

att de anslag som förordats vid behandlingen av de olika institutionerna

i det föregående avsett att stimulera forskning och utbildning i huvudsak

inom ramen för nu existerande institutionsresurser samt att möjliggöra

anskaffande av enklare för detta ändamål nödvändig apparatur. För att

forskning även inom mera avancerade och svårtillgängliga områden skulle

kunna genomföras, vore det emellertid erforderligt, att vissa institutioner

utrustades med dyrbarare apparatur, t. ex. högspänningsanläggningar av

olika slag m. m.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit

uppkommen fråga örn anvisande av ytterligare medel till vetenskapsakade
-

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf3.

miens forskningsinstitut för experimentell fysik. Innevarande års riksdag

har efter förslag av Kungl. Majit (proposition nr 95) dels till ytterligare

bidrag till vetenskapsakademien å tilläggsstat för innevarande budgetår

anvisat 89 000 kronor, dels ock till vetenskapsakademien såsom bidrag till

forskningsinstitutet för experimentell fysik för nästa budgetår anvisat

482 200 kronor. Av förstnämnda belopp avse 39 000 kronor och av sistnämnda

belopp 215 000 kronor bidrag till löne- och andra driftkostnader

för den nya cyklotronanläggningen vid institutet.

Efter därom av professorn M. Siegbahn gjord framställning har nu vetenskapsakademien

i skrivelse den 25 april 1946 — under framhållande av att

ifrågavarande anläggning visat sig för liten och att det därför varit nödvändigt

att utbygga densamma till ungefär dubbla effekten — hemställt

örn ytterligare bidrag till anläggningen med 450 000 kronor.

Atomkommittén har dels i anledning av nämnda framställning och dels

med hänsyn till behovet av penningmedel för att kunna påbörja framställningen

av tungt vatten hemställt, att anslaget till större apparatur m. m.

för budgetåret 1946/47 måtte höjas till 1 500 000 kronor.

Beträffande forskningsarbetets ledning och samordning

har atomkommittén föreslagit, att kommittén, till dess en

mera definitiv ordning beträffande ledningen av atomenergiforskningen

träffats, skall fortbestå såsom sammanhållande och rådgivande organ.

Remissyttrandena. Atomkommitténs förslag har i allt väsentligt

rönt ett mycket gynnsamt mottagande från de hörda myndigheterna

och sammanslutningarna med undantag av statskontoret, som icke ansett

förslaget utgöra någon hållbar grund för omedelbara åtgärder från statsmakternas

sida. Vissa erinringar och särskilda uttalanden i detaljfrågor

ha dock gjorts. Bland annat har från några håll framhållits, att det föreslagna

anslagsbeloppet till utlandsstipendier och gästföreläsare vore väl

knappt tilltaget.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Utforskningen av atomkärnornas egenskaper torde för närvarande vara

fysikens mest aktuella problem. Genom atombomben har visats, att de

oerhörda energimängder som äro bundna inom atomerna under vissa omständigheter

kunna frigöras. Härigenom ha väckts förhoppningar om att en

ny mäktig energikälla, jämförlig med kolet, oljan och vattenkraften,

skall kunna ställas även i det fredliga framåtskridandets tjänst. För forskningen

galler det därför nu främst att finna lämpliga metoder för ett praktiskt

utnyttjande i olika avseenden av atomenergien. Det är ännu för tidigt

att med bestämdhet uttala sig om de möjligheter härutinnan, som förefinnas.

De hittills gjorda upptäckterna äro emellertid uppenbarligen av en så genomgripande

betydelse, att man synes berättigad att inom en relativt näraliggande

framtid hoppas på resultat av stor teknisk-industriell och medicinsk

betydelse. Under sådana förhållanden torde även vårt land böra göra sin

insats pa detta liksom på andra vetenskapliga områden. Uppenbartär även

att en inhemsk forskningsverksamhet utgör en förutsättning för våra möj
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

ligheter att framdeles utnyttja atomenergien, vare sig upptäckterna gjorts i

vårt eget eller i andra länder. Dä uppbyggandet av en effektiv forskningsverksamhet

kräver avsevärd tid, synes det angeläget att åtgärder vidtagas

så tidigt som möjligt. Jag kan därför icke ansluta mig till statskontorets

uppfattning, att vi tills vidare böra ställa oss avvaktande.

Jag vill erinra, att vissa kärnfysiska forskningar sedan en längre tid

bedrivits vid vetenskapsakademiens institut för experimentell fysik. Dessa

arbeten lia emellertid i huvudsak bekostats med donationsmedel. Enligt

min mening måste det emellertid redan av internationella hänsyn anses

uteslutet att överlåta den fortsatta utvecklingen av forskningen på, atomenergiens

område på enskilt initiativ. Det synes därför ofrånkomligt, att

statsmakterna övertaga initiativet till och kontrollen över utvecklingen

på förevarande område.

Arbetet på att nå fram till ett utnyttjande av atomkraften såsom energikälla

erbjuder många och svårlösta problem. Här skall endast erinras örn

de svårigheter, som i vårt land möta att utvinna uran ur våra egna fyndigheter

och att få fram ett lämpligt moderatormaterial. Detta kan emellertid

anses vara problem på längre sikt. Vad som nu närmast påkallar uppmärksamheten

är forskningen rörande atomkärnorna och behovet av forskare på

detta område. Det är främst dessa frågor, som atomkommittén med sina förslag

velat taga sikte på. Det har synts angeläget, att denna grundläggande

forskningsverksamhet lägges på så bred bas som möjligt, detta bland annat

med tanke på nödvändigheten att sätta en så stor krets av vetenskapsmän

som möjligt in i de grundläggande problemen i fråga om atomforskningen.

Det gäller sålunda närmast att häva den svåra brist på för atomenergiforskning

lämpad personal, som nu råder. Allteftersom forskningsarbetet sedermera

framskrider och når mer avancerade stadier, torde det bli behövligt

med en specialisering och en uppdelning av tillgängliga resurser pa olika

uppgifter. Den närmaste åtgärden för att främja atomenergiforskningen i

vårt land synes därför vara att genom personalförstärkningar och anvisande

av medel till speciell apparatur skapa möjligheter för de institutioner vid

universiteten och högskolorna, vilka redan ägnat uppmärksamhet åt dessa

problem eller i övrigt ha förutsättningar därför, att på allvar gripa sig an

med denna forskningsverksamhet. I likhet med kommittén finner jag däremot

icke motiverat att för närvarande förorda upprättandet av ett särskilt

statligt institut för atomenergiforskning.

Jag har icke funnit anledning till erinran beträffande kommitténs beräkningar

av anslagsbehovet till institutionerna vid universiteten och

Stockholms högskola. Vid dessa institutioner har arbetet redan i större eller

mindre utsträckning berört problem av betydelse för atomenergiforskningen.

Vad de tekniska högskolorna beträffar, ha dessa hittills icke haft forskning

inom kärnfysiken och angränsande ämnesområden på sina arbetsprogram.

Den ifrågasatta medelsanvisningen till dessa högskolor avser vidtagandet

av vissa förberedande, provisoriska åtgärder i syfte att lägga en

grund för ett kommande, mera planmässigt organiserat forsknings- och

utbildningsarbete. I anslutning till vad jag förut anfört angående betydelsen

av utbildning av forskare finner jag lämpligt, att även de tekniska högskolorna

utnyttjas för detta ändamål.

De snabba framsteg, som forskningarna rörande atomenergiens natur och

Bihang till riksdagens -protokoll 19^6. 6 sami. Nr S//3. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr j.j.!.

dess utnyttjande på senaste tiden gjort, ha aktualiserat frågan om skyddsåtgärder

mot de strålningsfenomen, som åtfölja utlösningen av nämnda

energi. Föreståndaren för karolinska sjukhusets radiofysiska institution och

atomkommittén ha båda starkt understrukit behovet av undersökning av

verkningarna å såväl levande som död materia av den intensiva radioaktiva

strålning, som äger rum i samband med atomenergiens frigörande,

i syfte att utexperimentera lämpliga skyddsanordningar. Likaså betonas

vikten av sakkunnig tillsyn över anläggningar för framställning av för

atomenergiens utnyttjande nödvändiga radioaktiva substanser. Slutligen

framhålles betydelsen ur medicinsk synpunkt av att försök göras rörande

de biologiska verkningarna av intensiv röntgenbestrålning under mycket

korta tider. Vad som sålunda anförts till stöd för framställningen örn en utbyggnad

av radiofysiska institutionen med en högspänningshall jämte utrustning

har övertygat mig örn angelägenheten av att den föreslagna åtgärden

kommer till stånd. De uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna

ha icke givit mig anledning till erinran. Jag tillstyrker därför

anvisande av de begärda engångsanslagen å 116 000 kronor till byggnadsarbeten

och 84 000 kronor till utrustning.

Atomkommittén har vidare föreslagit anvisande av 146 000 kronor till

anskaffande av 2 gram radium, varav 1 gram avses användas i radiumberylliumpreparat

och 1 gram för framställning av radiumemanation. Användning

av radium-berylliumpreparat betecknas som den enklaste metoden

för framställning av neutroner, varför dessa preparat torde komma

att få stor betydelse vid de institutioner, som skola bedriva arbete inom

kärnfysiken. Radiumemanationspreparaten äro av betydelse för forskningen

beträffande de naturligt radioaktiva elementen. Det har synts kommittén

lämpligt att anskaffningen av radium, distributionen av radium-berylliumpreparaten

samt emanationsutvinningen anförtros åt en särskild

institution, nämligen den radiofysiska institutionen vid karolinska sjukhuset.

För emanationsframställningen erfordras ett särskilt laboratorium,

för vilket kostnaderna beräknats till 65 000 kronor, varav 40 000 kronor

till byggnadsarbeten och 25 000 kronor till utrustning och oförutsedda utgifter.

De årliga omkostnaderna, beräknade till 6 500 kronor, avses bestridas

dels med statsmedel och dels med erlagda avgifter för lån av radiumberylliumpreparat

m. m. Jag finner behovet av radiumpreparat klart

ådagalagt och finner de i samband därmed föreslagna anordningarna för

distributionen av radium-berylliumpreparaten och för emanationsanskaffningen

i stort sett ändamålsenliga. De uppgjorda ritningarna för laboratoriet

och kostnadsberäkningarna ha icke givit mig anledning till erinran.

Måhända kan det, såsom bland annat i remissyttrandet från tekniska högskolan

i Stockholm framhållits, visa sig befogat med vissa modifikationer

i den förordade centraliseringen av anskaffandet och förvarandet av vissa

svagare preparat. Det torde få ankomma på atomkommittén — åt vilken

synes böra uppdragas att fungera såsom sammanhållande och rådgivande

organ, till dess en mera definitiv ordning beträffande ledningen av atomenergiforskningen

åstadkommits — att vidtaga de åtgärder härutinnan,

som kunna befinnas påkallade.

De i det föregående begärda anslagen å 116 000 kronor och 40 000 kronor

till byggnadsarbeten vid radiofysiska institutionen torde böra anvisas å

kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond. Jag återkommer

därtill i det följande. För denna institution i övrigt erforderliga medel torde

däremot böra anvisas å driftbudgeten.

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Statsutskottets utlåtande nr 2J+3.

Av mig i det föregående tillstyrkta anslagsmedel lia i huvudsak avsett

att inom ramen för nu existerande institutioners resurser skapa en mimmigrundval

för förberedande forskning och utbildning av forskare. Det ar

givet att för mera invecklade och svårtillgängliga problem vissa institutioner

måste utrustas med större och kostsammare apparatur. Atomkommittén

har särskilt nämnt högspänningsanläggningar av olika slag, en betatron

och cn synkrotron. För dessa ändamål har kommittén räknat med

ett anslagsbehov av omkring 3 000 000 kronor, varav för nästa budgetår

skulle anvisas 1 000 000 kronor. Sedan dessa beräkningar gjorts har, såsom

förut nämnts, vetenskapsakademien — under framhållande av att den

nya cyklotronanläggningen vid forskningsinstitutet för fysik visat sig tor

liten och att det därför varit nödvändigt att utbygga densamma till ungefär

dubbla effekten — inkommit med framställning örn anvisande av

450 000 kronor utöver de medel, som av innevarande års riksdag redan

beviljats för cyklotronanläggningen vid institutet. Atomkommittén har i

yttrande över framställningen hemställt, att den nu ifrågavarande anslagsposten

till större apparater m. m. måtte höjas till 1 500 000 kronor, dels

med hänsyn till den nyssnämnda framställningen och dels med hänsyn till

behovet av penningmedel för att kunna påbörja framställningen av tungt

vatten, vilken sistnämnda verksamhet för nästa budgetår beräknats draga

en kostnad av 175 000 kronor. o

Utvecklingen på atomenergiforskningens område har gatt hastigt, sedan

planerna för den nuvarande cyklotronanläggningen vid institutet uppgjordes.

Erfarenheterna från utlandet ha givit vid handen, att en oundgänglig

förutsättning för framgångsrika resultat är att ha tillgång till en cyklotron

av väsentligt större kapacitet än den hittillsvarande vid institutet.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då ifrågavarande anläggning visat

sig fylla ett verkligt behov för den medicinska vetenskapen i vårt land,

synes icke något vara att erinra mot att staten bidrager till de ganska

avsevärda kostnader, som äro förknippade med anläggningens nu planerade

utvidgning.

Jag vill emellertid ifrågasätta, örn icke en avsevärd del av ifrågavarande

kostnader liksom även kostnaderna för den planerade framställningen av

tungt vatten bör kunna bestridas inom ramen för det redan förut äskade

1 000 000 kronors-anslaget. En viss ökning av dessa medel torde dock böra

ske. Jag tillstyrker sålunda, att till större apparatur och oförutsedda utgifter

för nästa budgetår anvisas 1 125 000 kronor.

Jag biträder slutligen förslaget om att ett anslagsbelopp av i runt tal

100 000 kronor ställes till förfogande för möjliggörande av utlandsresor för

svenska forskare och besök i vårt land av utländska forskare. Vissa utgifter

för dessa ändamål ha hittills bestritts från åttonde huvudtitelns reservationsanslag

till extra utgifter. Motsvarande medel synas nu böra tillgodoföras

detta anslag.

Såsom förut erinrats, slutade atomkommitténs ursprungliga anslagsaskanden

på ett belopp av 2 032 900 kronor. Härav böra emellertid i detta

sammanhang frånräknas (11G 000 + 40 000 =) 156 000 kronor, avseende

byggnadskostnader. T förhållande till dessa beräkningar har jag endast

ifrågasatt cn ökning av anslagsbehovet till större apparater och oförutsedda

utgifter med 125 000 kronor. Jag förordar sålunda anvisande av

(2 032 900 — 156 000 + 125 000 =) 2 001 900 kronor eller i avrundat tal

2 000 000 kronor för nu ifrågavarande ändamål. Dessa anslagsmedel synas

s. 100 Kontrollera mot PDF

V tikottet.

100 Statsutskottets utlåtande nr 24-3.

böra anvisas under ett gemensamt reservationsanslag, förslagsvis benämnt

»Atomenergiforskning». Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

bestämmelser rörande detta anslags disposition.

Utskottet delar den av departementschefen uttalade uppfattningen, att

även vårt land torde böra göra sin insats i fråga om forskning för utfinnande

av lämpliga metoder för ett praktiskt utnyttjande i olika avseenden

av atomenergien. En inhemsk forskningsverksamhet synes också utgöra en

förutsättning för våra möjligheter att framdeles utnyttja atomenergien,

vare sig upptäckterna gjorts i vårt eget eller i andra länder. Då utbyggandet

av en effektiv forskningsverksamhet kräver avsevärd tid, anser utskottet

i likhet med departementschefen det angeläget att åtgärder för möjliggörande

av denna verksamhet redan nu vidtagas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen, i

anslutning till atomkommitténs förslag, förordat anvisande för ifrågavarande

ändamål för nästa budgetår av ett anslag av 2 000 000 kronor. Utskottet

tillstyrker detta förslag och har i övrigt icke funnit något att invända

mot vad departementschefen i förevarande sammanhang anfört och

föreslagit.

VIII. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar.

Anslaget till Uppsala universitet: Avlöningar är för innevarande budgetår

uppfört med 2 045 500 kronor. Av tekniska skäl har för innevarande budgetår

vidare uppförts ett särskilt förslagsanslag till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa assistenter och amanuenser vid universiteten

och karolinska mediko-kirurgiska institutet å 609 000 kronor, varav

Uppsala universitets andel utgör i runt tal 232 600 kronor. För avlöningar

vid universitetet står alltså för innevarande budgetår till förfogande ett

belopp av tillhopa 2 278 100 kronor.

Vissa av de anslagsäskanden, som framförts av kanslern, har departementschefen

redan tagit ställning till vid behandlingen av naturvetenskapliga

forskningskommitténs förslag. I förevarande sammanhang har departementschefen

därför ingått närmare endast på de förslag i övrigt, som han

ansett sig böra för närvarande biträda.

Professur i musikforskning. Konsistoriet har hemställt om

inrättande av en professur i »musikvetenskap» vid Uppsala universitet.

Kanslern tillstyrker förslaget, medan statskontoret förklarat sig anse,

att frågan om en professur i musikforskning borde lösas först sedan universitetsberedningen

prövat frågan om universitetsorganisationen. Det

kunde förtjäna övervägas, örn icke med en blivande professur borde förenas

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr Elfi.

101

viss undervisningsskyldighet vid musikhögskolan. Statskontoret föreställde

sig nämligen, att en dylik kombinerad tjänstgöring skulle vara befruktande

för arbetet både vid universitetet och högskolan.

Biträdande lärare i religionshistoria. Professorn i religionshistoria

med religionspsykologi inom teologiska fakulteten är examinator

i ämnet religionshistoria även inom filosofiska fakulteten. Större akademiska

konsistoriet har hemställt om inrättande av en befattning som biträdande

lärare i ämnet, gemensam för båda fakulteterna.

Kanslern tillstyrker förslaget, medan statskontoret anser, att ställningstagandet

till frågan bör uppskjutas.

Underordnade läkare på psykiatriska kliniken.

Konsistoriet har hemställt, att två underläkare och två amanuenser skola

anställas å denna klinik medan kanslern tillstyrkt att en underläkar- och

tre amanuenstjänster inrättas.

Biträdande lärare i barnpsykiatri. Konsistoriet har hemställt

örn anvisande av 3 000 kronor till arvode åt en underläkare vid psykiatriska

kliniken för tjänstgöring som biträdande lärare i barnpsykiatri.

Kanslern anser, att man för närvarande bör ställa sig avvaktande till

ifrågavarande förslag.

Underordnade läkare på vissa andra sjukhusavdelningar.

Kanslern har tillstyrkt en utökning av läkarpersonalen med en

amanuens på envar av följande tre sjukhusavdelningar, nämligen röntgenavdelningen,

medicinska kliniken och polikliniken samt kirurgiska kliniken

och polikliniken.

Förste assistent å histologiska institutionen. Konsistoriet

har hemställt, att vid den histologiska institutionen, där för närvarande

2 förste amanuenser tjänstgöra, skulle anställas en förste assistent.

Kanslern förutsätter, att avsikten vore att samtidigt indraga den ena amanuensbefattningen,

och tillstyrker det sålunda preciserade förslaget.

Vissa bibliotekariearvoden. Kanslern förordar, att arvoden

å 500 kronor anvisas till bibliotekarier vid vart och ett av det teologiska och

det juridiska seminariebiblioteket.

Höjt anslag till juridiska fakultetens praktiska

kurs. För uppehållande av denna kurs utgår för närvarande ett arvode

av 1 800 kronor. Konsistoriet har hemställt örn en höjning av arvodet till

2 400 kronor, vilken framställning tillstyrkts av Icanslern. Statskontoret, som

inhämtat, att kursen omfattar 00 timmar, anser sig icke kunna tillstyrka

en arvodeshöjning.

Höjt anslag till juridiska fakultetens propedeutisk

a kurs. Till ledaren av den civilrättsliga delen av propcdeutiska

kursen utgår för närvarande ett arvode av 1 200 kronor. Konsistoriet begär

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr %1$.

höjning av arvodet till 2 700 kronor, vilket belopp skulle innefatta ersättning

även för den processrättsliga delen av kursen.

Kanslern anser, att arvodet bör sättas till 2 800 kronor.

Nya tjänster vid universitetsbiblioteket. Konsistoriet

bar, på framställning av överbibliotekarien, hemställt örn en väsentlig ökning

av personalen vid universitetsbiblioteket, vilket kanslern delvis biträtt. Förslagens

innebörd framgår av följande sammanställning:

Nya befattningar Konsistoriets förslag Kanslerns förslag

Förste bibliotekarie

A 26........

...... 1

—

Andre »

A 23........

...... I1

1

Amanuens

Ex 17........

...... 1

1

Kanslibiträde

E o 7........

...... 2

1

Kontorsbiträde

E o 4 ........

...... 2

1

Vaktmästare

E o 6........

...... 3

2 (Eo 5)

Extra arbetshjälp

(arvode)......

...... 3 000 kronor

3 000 kronor

Statskontoret tillstyrker bifall till kanslerns förslag utom i vad avser

andrebibliotekarietjänsten.

Vaktmästar^’änster vid anatomiska och fysiologiska

institutionerna. Konsistoriet har hemställt, att vid envar

av dessa institutioner måtte inrättas en vaktmästarbefattning i lönegraden

Eo 7. Kanslern tillstyrker förslaget, dock att vaktmästaren vid fysiologiska

institutionen borde placeras i lönegraden Eo 5.

Reglering av vissa arvodestjänster. Konsistoriets förslag

innebär, att vissa med arvoden förenade tjänster skulle beredas anställning

med pensionsrätt i enlighet med vad som framgår av följande sammanställning,

som jämväl upptager kanslerns i ämnet framlagda förslag.

Nuvarande Konsistoriets Kanslerns

förhållanden förslag förslag

Biträde vid statistiska institutionen, arvode 3 400

kronor från arvodesposten .................Eo 4 kontorsbiträde Eo 4

Vaktmästare vid musikinstitutionen, arvode

2 580 kronor från arvodesposten jämte bostad Eo 5 vaktmästare Eo 5

Extra arbetshjälp å akademikontoret, 2 580 kronor

från arvodesposten ................... A 7 kontorsbiträde Eo 4

Anslag å 3 300 kronor från reservfonden för kon
torsgöromål

............................. Eo 4 » Eo 4

Anslag å 3 000 kronor från materielanslaget åt

eldare vid universitetshuset............... A 6 » Eo 6

»Rektors honorariu m.» Under arvodesposten i delstaten II av

avlöningsstaten är sedan gammalt uppfört ett belopp av 2 400 kronor, benämnt

»rektors honorarium». Konsistoriet har hemställt, att detta arvode

måtte utbytas mot ett belopp av 6 000 kronor till representationskostnader.

1 I stället för en år 1942 indragen tjänst.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Statsutskottets utlåtande nr 21^3.

Höjning av anslagsposten till avlöningar åt

arbetare vid botaniska trädgården. Anslagsposten är for

närvarande uppförd med förslagsvis 40 000 kronor. Den må icke överskridas

utan Kungl. Maj:ts medgivande. Konsistoriet har hemställt örn en anslagshöjning

med 10 000 kronor. Statskontoret har förordat en anslagshöjning

med 5 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Ämnet konsthistoria med konstteori representeras inom vårt land av icke

mindre än fem universitetsprofessurer, däri inbegripna professurerna i amnet

vid Stockholms och Göteborgs högskolor, medan dess systervetenskap musikhistoria

med musikteori ännu icke erhållit någon ordinarie företrädare

inom vårt lands universitetsorganisation. Detta mäste givetvis betecknas

såsom en svår brist och jag anser för egen del, att tiden nu ar inne att förverkliga

det gamla önskemålet örn en professur i amnet vid Uppsala universitet.

Jag tillstyrker därför förslaget örn inrättande av en sadan professur

från och med nästa budgetår. Professuren synes i enlighet med kanslerns

förslag böra benämnas professur i musikforskning. Den av statskontoret

framkastade tanken, att med professuren skulle förenas undervisnmgsskyidighet

vid musikhögskolan kan jag icke förorda. Den undervisning oc

forskning som kommer att åligga innehavaren av umversitetsprolessuren,

skiljer sig i väsentliga avseenden från de uppgifter, som åligga lärarna vid

musikhögskolan: de förra uppgifterna äro av rent vetenskaplig, de senare av

övervägande praktisk art. Anledning torde sålunda saknas att at den av

mig förordade professuren i musikforskning giva en särställning i jämförelse

med andra universitetsprofessurer.

Den religionshistoriska forskningen vid Uppsala universitet åtnjuter sedan

gammalt rykte långt utanför vårt lands gränser. Den stadigt växande undervisnings-

och examinationsbördan för professorn i ämnet har emellertid numera

sedan examinationsskyldighet även inom filosofiska fakulteten blivit

ålagd honom, nått en sådan omfattning, att det för att möjliggöra fortsatt

forskning och bringa lättnad i den professorn åliggande undervisnings- och

examinationsbördan synes vara oundgängligt att nu inrätta en biträdande

lärartjänst i religionshistoiia, gemensam för teologiska och filosofiska fakulteterna.

Jag erinrar, att redan 1933 års universitetsberednmg torordat en

sådan åtgärd. Arvodet torde i enlighet med kanslerns förslag bora faststallas

till 8 600 kronor.

Då den nya psykiatriska kliniken inom en nära framtid står färdig att

tågås i bruk, bör det givetvis tillses, att tillräckligt antal läkarkrafter kommer

att stå till förfogande. Jag har icke något att erinra mot att medel anvisas

för anställande av fyra underordnade läkare i stället för såsom för närvarande

endast en. Frågan örn tjänsteställningen för dessa läkare sammanhänger

i viss mån med spörsmålet, huruvida särskilt arvode skall anvisas

för undervisning i barnpsykiatri. Jag anser mig i sistnämnda hänseende med

hänsyn till ämnets vikt böra biträda konsistoriets förslag. Da den läkare,

sorn anförtros dessa undervisningsuppgifter, bör fia ställning som underläkare

och icke som amanuens, anser jag mig böra förorda, att två underläkar-

och två amanuenstjänster inrättas. Jag tillstyrker även bifall till

kanslerns förslag örn inrättande av ytterligare tre amanuenstjänster avsedda

för vissa andra sjukhusavdelningar. Kostnaderna för ifrågavarande tjänster

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 243.

böra på sätt kanslern föreslagit bestridas med hälften på universitetets och

hälften på akademiska sjukhusets stat. De på universitetet belöpande kostnaderna

för befattningarna beräknar jag vid nuvarande avlöningsförhållanden

till 8 100 kronor beträffande arvodesposten och 3 500 kronor beträffande

anslagsposten till särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän.

Beträffande frågan örn en reglering av löneförmånerna återkommer jag i det

följande. Arvodesposten bör därjämte höjas med 3 000 kronor för undervisning

i barnpsykiatri.

Jag biträder det av kanslern tillstyrkta förslaget örn utbyte av en amanuenstjänst

a histologiska institutionen mot en befattning som förste assistent,

vilket föranleder en merutgift av 3 600 kronor.

Jag delar kanslerns uppfattning örn vikten av att litteraturen inom de

särskilda .vetenskapsområdena göres lättillgänglig för de studerande och har

icke funnit anledning till erinran mot vad kanslern anfört i fråga om seminarie-

och mstitutionsbibliotekens handhavande. I enlighet härmed tillstyrker

jag bifall till förslaget örn anvisande av tillhopa 1 000 kronor under

arvodesposten för arvoden åt bibliotekarier vid de teologiska och juridiska

seminariebiblioteken.

I fråga örn anslagen till juridiska fakultetens opraktiska och propedeutiska

kurser tillstyrker jag en höjning med 300 kronor respektive 1 600 kronor.

Universitetsbiblioteket har under de sista decennierna undergått en utomordentligt

hastig utveckling. Genom tillbyggnad och andra åtgärder ha lokalerna

avsevärt utvidgats. Enligt uppgift har under de sista 35 åren bokbeståndet

fördubblats och antalet läsesalsbesökare 5-dubblats samt den

interurban!! lånerörelsen mer än 5-dubblats. På 25 år har antalet rekvisitioner

a låneexpeditionen nästan 3-dubbIats. Då personalen under tiden icke

pa långt när erhållit en mot de ökade arbetsuppgifterna svarande förstärkrung,

är det naturligt, att biblioteksledningen nu anhåller om en betydande

personalökning. I likhet med kanslern håller jag emellertid före, att en översyn

ay personalbehovet genom universitetsberedningens försorg bör komma

till stand, omfattande även Lunda-bibliotekets förhållanden. I avbidan på

resultaten av en sådan översyn ansluter jag mig till kanslerns förslag, vilket

innebär en personalförstärkning med en bibliotekarie (A 23), en amanuens

(Ex 17) ett kanslibiträde (Eo7), 1 kontorsbiträde (Eo 4) och två

vaktmastare (Eo 5). Härjämte tillstyrker jag anvisande av ytterligare 3 000

kronor till extra arbetshjälp. Merkostnaderna härför kunna beräknas till i

runt tal 28 000 kronor, varav å ordinarieposten 7 300 kronor, å icke-ordinaneposten

18 400 kronor och å anslagsposten till rörligt tillägg 2 500

Jag biträder förslaget om anvisande av medel för anställande av en extra

ordinarie vaktmastare vid envar av anatomiska och fysiologiska institutionerna.

I likhet med kanslern forordar jag att de placeras i lönegraderna Eo 7

respektive Eo 5 Merkostnaderna vid bifall till vad jag sålunda förordat

slopa sig till 5 700 kronor i fråga om icke-ordinarieposten och 800 kronor

i traga örn anslagsposten till rörligt tillägg.

Mot kanslerns förslag om beredande av extra ordinarie anställning åt fem

arvodister synes icke föreligga anledning till erinran, varför jag ''biträder

lfnnnT3" ^ld härtill bör icke-ordinarieposten höjas med i runt tal

13 000 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg med 2 000 kronor medan

arvodesposten bör minskas med 8 560 kronor.

Konsistoriet har hemställt, att det såsom »rektors honorarium» sedan år

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Statsutskottets utlåtande nr 243.

1925 utgående arvodet av 2 400 kronor måtte ersättas med ett belopp av

6 000 kronor, avseende »rektors representationsbidrag». Kanslern har icke

1 sina petita upptagit något på denna framställning grundat förslag. Enligt

vad jag under hand inhämtat torde detta ha sin grund i att kanslern ansett,

att resultatet av 1945 års universitetsberednings arbete borde avvaktas

innan definitivt ställningstagande toges till ifrågavarande framställning.

Även jag hyser samma uppfattning. Med hänsyn till vad i ärendet anförts

anser jag mig dock såsom en provisorisk åtgärd böra förorda en uppräkning

av honorariet med 50 procent till 3 600 kronor. Motsvarande uppräkning

torde böra ske även beträffande rektorsarvodena vid Lunds universitet (nu

2 400 kronor) och karolinska institutet (nu 1 800 kronor).

Beträffande anslagsposten till avlöningar åt arbetare vid botaniska. trädgården

ansluter jag mig till den ståndpunkt statskontoret intagit och förordar

således en anslagshöjning med 5 000 kronor.

I det föregående har jag förordat en provisorisk reglering av anställningsvillkoren

för vissa underordnade läkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Härvid har jag förutsatt att en provisorisk förbättring av löneförmånerna

skall efter föregående utredning kunna tillerkännas jämförliga befattningshavare

vid akademiska sjukhuset i Uppsala med arvoden på universitetets

stat. Hälften av den merkostnad som kan komma att föranledas härav torde

böra belasta nu ifrågavarande anslag. För att bereda utrymme för en dylik

merutgift synes böra beräknas en höjning med i runt tal 25 000 kronor av

vederbörande anslagspost.

Under åberopande av vad jag sålunda samt under avsnitten I och II anfört

beräknar jag anslaget till Uppsala universitet: Avlöningar för nästa budgetår

på följande sätt.

I. Professorer och lärare m. fl.

Posten 1 a. (lön och tjänstgöringspenningar åt ordinarie tjänstemän) bör

ökas med 48 000 kronor, avseende nya professurer och med 27 000 kronor,

avseende nya laboratorer och alltså höjas till (879 400 -j- 48 000 -f- 27 000 =)

954 400 kronor. Härifrån skola avgå pensionsavdrag, nu beräknade till 57 600

kronor och vid bifall till förslaget om nya ordinarie befattningar till 62 400

kronor, varför anslagsposten bör uppföras med ett nettobelopp av (954 400 —

— 62 400 =) 892 000 kronor.

Posten 1 b. (ålderstillägg) synes böra höjas med 1 000 kronor till 45 400

kronor.

Posten 1 c. (ersättningar till vikarierande akademiska lärare) torde i enlighet

med vad jag förut anfört böra höjas med 10 000 kronor till 20 000 kronor.

Posten 2 (avlöningar till tjänstemän å indragningsstat) torde i samband

med ordinariesättningen av professorn T. Svedbergs personliga professur böra

minskas med 9 500 kronor till ett bruttobelopp av 30 000 kronor. Anslagsposten

för pensionsavdrag bör samtidigt minskas med i runt tal 300 kronor

till 1 900 kronor, varför posten bör uppföras med ett nettobelopp av 2S 100

kronor.

Posten 3 (arvoden och särskilda ersättningar bestämda av Kungl. Majit) bör

vid bifall till vad jag förordat vid ställningstagandet till naturvetenskapliga

forskningskommitténs förslag höjas med (25 800 + 162 000 =) 187 800 kronor

och vid bifall till vad jag förordat i fråga örn docentstipendiernas antal och

belopp med ytterligare 222 000 kronor. I detta sammanhang erinrar jag, att

i arvodet å 8 600 kronor åt biträdande läraren i nationalekonomi och finans
-

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr 243.

rätt i besparingssyfte inräknats ett av juridiska fakultetens vakanta docentstipendier

å 6 000 kronor. Då docentstipendierna vid bifall till vad jag förordat

komme att höjas med 1 200 kronor och jag icke för närvarande ifrågasätter

en höjning av nyssnämnda arvode, kan delposten till biträdande lärare

vid juridiska fakulteten i stället minskas med 1 200 kronor. Vad jag under nu

ifrågavarande rubrik förordat föranleder vidare en höjning av arvodesposten

med (8 600 + 8 100 + 3 000 + 3 600 + 1 000 + 1 900 =) 26 200 kronor.

I posten torde vidare böra inräknas Uppsala universitets andel i anslaget till

ersättningar åt vissa assistenter och amanuenser, d. v. s. i runt tal 232 600

kronor. Posten torde alltså för nästa budgetår böra uppföras med (442 700 +

+ 187 800 + 222 000 — 1 200 + 26 200 + 232 600 =) 1 110 100 kronor,

vilket innebär en reell anslagshöjning med (1 110 100 — 442 700 —

— 232 600 =) 434 800 kronor, huvudsakligen föranledd av mitt ställningstagande

till forskningskommitténs och universitetsberedningens i det föregående

behandlade förslag.

Posten j. (särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän) torde i anslutning

till vad jag förut anfört böra uppföras med (11 000 + 3 500 +

+ 25 000 =) i runt tal 40 000 kronor.

Delstaten I beräknar jag således till sammanlagt (892 000 + 45 400 +

+ 20 000 -j- 28 100 + 1 110 100 + 40 000 =) 2 135 600 kronor.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. m.

Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu förslagsvis 417 200 kronor,

bör höjas dels med 28 000 kronor vid bifall till vad jag förordat i anledning

av forskningskommitténs förslag och dels med 7 300 kronor, avseende

mitt förslag örn anvisande av medel till en bibliotekarie i A 23, och sålunda

uppföras med (417 200 + 28 000 + 7 300 =) 452 500 kronor.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit),

nu 23 250 kronor, bör dels höjas med 1 200 kronor, avseende rektors honorarium,

dels ock minskas med 8 560 kronor vid bifall till kanslerns av mig tillstyrkta

förslag om lönereglering för vissa arvodister. Posten bör alltså beräknas

till (23 250 + 1 200 — 8 560 =) 15 890 kronor.

Posten 3 (avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården) bör i enlighet

med vad jag förut anfört höjas med 5 000 kronor till 45 000 kronor.

Posten 4 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) nu 146 000 kronor,

bör höjas dels med 100 000 kronor vid bifall till vad jag förordat med anledning

av naturvetenskapliga forskningskommitténs förslag och dels med

(18 400 + 5 700 + 13 000 =) 37 100 kronor vid bifall till vad jag under nu

ifrågavarande avsnitt förordat och alltså uppföras med (146 000 4-100 000 +

+ 37 100 =) i runt tal 283 000 kronor.

Posten 5 (rörligt tillägg), nu 78 716 kronor, torde böra uppräknas med

27 160 kronor till 105 876 kronor.

I) e 1 s t a t‘e n II beräknar jag således till sammanlagt (452 500 +

+ 15 890 + 45 000 + 283 000 + 105 876 =) 902 266 kronor.

Särskilda uppbördsmedel.

Beträffande denna inkomstpost, nu 26 866 kronor, ifrågasätter jag icke någon

ändring.

Förevarande avlöningsanslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med

(2 135 600 + 902 266 — 26 866 =) 3 011 000 kronor, vilket — örn hänsyn

även tages till Uppsala universitets andel i det särskilda assistent- och amanuensanslaget

— innebär en anslagshöjning med 732 900 kronor. Härav be
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Statsutskottets utlåtande nr 243.

löpa i runt tal 390 000 kronor på forskningskommitténs förslag, 222 000 kronor

på docentstipendier och återstoden på övriga förslag.

Den till delstat I hörande särskilda avlöning sstaten för professorer m fl.

med tillhörande anmärkningar bör undergå de förändringar som föranledas

av vad jag i det föregående anfört och förordat. Därjämte bor den under rubriken

»medicinska fakulteten» intagna anmärkningen utgå, enar den bostadsvåning,

som med anmärkningen avses, skall disponeras för annat ändamål

och vederbörlig uppgörelse träffats med boställsvamngens innehavarn.

Personalförteckningen bör undergå de förändringar, som föranledas av vad

jag i det föregående förordat.

2. Reservationsanslaget till Uppsala universitet: Materiel m. m.

Detta anslag har för innevarande budgetår höjts med 116 000 kronor till

506 000 kronor. Härjämte har förutsatts, att universitetets reservfond skall

kunna bidraga till bestridande av löpande kostnader för materiel intill ett belopp

av 150 000 kronor. .

Större akademiska konsistoriet har gjort framställning om en anslagshöjning

med 160 880 kronor till 666 880 kronor. Kanslern tillstyrker en höjning

med 144 000 kronor och statskontoret med 54 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I det föregående har jag för de matematisk-naturvetenskapliga institutionernas

vidkommande tillstyrkt en anslagshöjning i enlighet med följande sammanställning
-

nuvarande institutioner, ökning

nya institutioner ...........

fältarbeten .................

kronor 183790

» 72 500

» 30 000

Summa (i runt tal) kronor 286 000.

Den av konsistoriet begärda och av kanslern i stort sett tillstyrkta anslags

höjningen hänför sig med ett belopp av i runt tal 80 000 kronor till andra

ändamål än de matematisk-naturvetenskapliga institutionerna. Mot en anslagshöjning

av denna storleksordning, som allenast avser att återställa 1939

års standard, synes i och för sig icke finnas anledning till erinran.

I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle förevarande anslag tor nasta

budgetår böra uppföras med (506 000 + 286 000 + 80 000 =) 872 000 kronor.

Härvid uppkommer frågan, huruvida man även för nasta budgetar skall

våga räkna med att reservfonden skall kunna bidraga till bestridande av kostnaderna

för löpande utgifter. Kanslern har avrått härifrån medan statskontoret

ansett så kunna ske.

Reservfondens disponibla behållning uppgick

den 1 juli 1942 till kronor 296 600

» 1 » 1943 » » 375 500

» 1 » 1944 » » 224 300 och

» 1 » 1945 » » 224 000.

Reservfondens såväl inkomster som utgifter belöpte sig för budgetåret 1944/

45 till i runt tal 315 000 kronor. Som nämnts har beräknats, att reservtonden

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf3.

för innevarande budgetår skall kunna bidraga till en förstärkning av materielanslaget

med icke mindre än omkring 150 000 kronor. Det förefaller ovisst,

huruvida reservfonden under nästa budgetår skall kunna lämna ett motsvarande

bidrag. För egen del anser jag det icke tillrådligt att räkna med ett fullt

så stort bidrag. Å andra sidan synes anledning finnas att antaga, att inkomsterna

till reservfonden även för nästa budgetår skola ligga icke obetydligt

över förkngsnivån. Jag anser mig därför kunna räkna med ett tillskott från

reservfonden å inemot 100 000 kronor och förordar att förevarande anslag med

hänsyn härtill uppföres med ett belopp av 775 000 kronor, vilket innebär en

anslagshöjning med 269 000 kronor.

3. Reservationsanslag till Uppsala universitet: Engångsanslag för

vissa vetenskapliga institutioner.

Kamlem för rikets universitet har i skrivelse den 23 november 1945 hemställt

om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 250 000 kronor som

bidrag till anskaffande av ett större spegelteleskop för astronomiska observator^

vid Uppsala universitet. Kanslern åberopar till stöd härför en av större

akademiska konsistoriet samt filosofiska fakultetens matematisk-naturvetenskapliga

sektion tillstyrkt framställning från professorn G. Malmquist.

I skrivelse den 7 mars 1946 har professorn Malmquist sedermera upplyst,

att anbud å spegelteleskop av ifrågavarande typ infordrats dels från en amerikansk

och dels från en engelsk firma. Enligt anbuden från sistnämnda firma,

vilka ställde sig ekonomiskt fördelaktigast, uppgingo kostnaderna för större

spegelteleskop till följande belopp:

Alternativ 1 (diameter å korrektionsglas 60 cm, å spegel

90 cm) .......................................... kronor 329 500

Alternativ 2 (diameter 80/120) ...................... » 454 000

Alternativ 3 (diameter 100/135) ...................... » 558 000.

Härtill komme kostnader för kupolbyggnaden, som kunde uppskattas till

bortåt 100 000 kronor. Malmquist ansåge storleksordningen å teleskopet enligt

alternativ 2 vara ett minimibehov men hoppades kunna erhålla medel för

anskaffande av det största instrumentet.

Naturvetemkapliga forskningskommittén har i skrivelse den 10 april 1946

tillstyrkt anvisande av ett anslag av 300 000 kronor.

Departementschefen har ansett sig böra tillstyrka, att staten för ifrågavarande

ändamål bidrager med högst 300 000 kronor. Departementschefen

har vidare anfört följande.

Jag förutsätter härvid, att — därest universitetet skulle anse sig böra

inköpa det större och dyrare av de offererade instrumenten — de kostnader,

byggnadskostnaderna inberäknade, som icke täckas av omförmälda donationsmedel

jämte statsbidraget, skola kunna bestridas utan ytterligare tillskott

av särskilda anslagsmedel.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2^3. 109

Leveranstiden för ett spegelteleskop av ifrågavarande typ torde vara lång.

Med hänsyn härtill och till att donationsmedel av betydande storleksordning

stå till förfogande torde förutnämnda anslagsbelopp av 300 000 kronor lämpligen

böra fördelas på två budgetår. För nästa budgetår synes ett belopp av

150 000 kronor böra anvisas.

I det föregående har jag vid anmälan av naturvetenskapliga forskningskommitténs

förslag tillstyrkt anvisande av vissa engångsanslag till naturvetenskapliga

institutioner vid Uppsala universitet å tillhopa 113 000 kronor.

Jag har vidare tillstyrkt anvisande av ett belopp av 53 000 kronor till utrustning

för meteorologiska institutionen.

Nämnda tre belopp å tillsammans (150 000 + 113 000 + 53 000 =)

316 000 kronor torde böra anvisas såsom ett reservationsanslag under rubriken

»Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner».

Utskottet har i fråga om avlöningsanslaget till Uppsala universitet icke

funnit annat att erinra mot de verkställda anslagsberäkningarna, än att

utskottet med hänsyn till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit

till inrättandet av en biträdande lärarbefattning vid institutionen för mekanik

och matematisk fysik funnit sig böra tillstyrka, att den under rubriken

I. Professorer och lärare m. fl. i avlöningsstaten för universitetet i Uppsala

uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, höjes med 8 600 kronor till 1 118 700 kronor.

Vad departementschefen föreslagit med avseende å anvisande av medel

för nästa budgetår till materiel m. m. samt till engångsanslag för vissa

vetenskapliga institutioner har utskottet funnit sig böra biträda.

4. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 788 200 kronor.

Lunds universitets andel i det särskilda anslaget till ersättning åt vissa assistenter

och amanuenser uppgår till i runt tal 275 000 kronor, varför till universitetets

förfogande för avlöningar står ett belopp av sammanlagt (1 788 200 -f

-f 275 000 =) 2 063 200 kronor.

Vissa av kanslerns anslagsäskanden för nästa budgetår har departementschefen

redan tagit ställning till i samband med behandlingen av naturvetenskapliga

forskningskommitténs förslag. I detta sammanhang har departementschefen

därför till närmare behandling upptagit endast de anslagsäskanden

i övrigt han funnit sig för närvarande böra helt eller delvis tillstyrka.

Förändring av lärartjänsten i röntgendiagnostik

till professur. Redan i samband med sina år 1939 avgivna anslagsäskanden

hade kanslern för rikets universitet hemställt om inrättande av en

professur i röntgendiagnostik. Med hänsyn till krigsutbrottet samma år föranledde

detta förslag emellertid icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Påföljande

år ansåg sig kanslern med hänsyn till det statsfinansiella läget icke böra vid
-

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 2J+S.

hålla sitt förslag utan föreslog i stället, att den ordinarie lärarbefattningen (i

laboratorsgraden) i radioterapi, då densamma den 1 juli 1943 bleve ledig,

skulle förändras till en lärartjänst i röntgendiagnostik. Detta blev även riksdagens

beslut. Kanslern framhåller nu, att inrättandet av en professur i

ämnet är ett av de starkast motiverade önskemålen i fråga om den medicinska

lärarorganisationens utveckling.

Laborator i medicinsk och fysiologisk kemi. Laborator

i fysiologi. Vid Uppsala universitet finnas sedan lång tid tillbaka

ordinarie laboratorstjänster i »medicinsk och fysiologisk kemi» och »experimentell

fysiologi och medicinsk fysik». Kanslern har tillstyrkt av större

akademiska konsistoriet gjorda framställningar om inrättande av motsvarande

befattningar vid Lunds universitet.

Höjning av arvodet till biträdande läraren i

nationalekonomi och finansrätt. Denne lärare, gemensam

för juridiska och filosofiska fakulteterna, åtnjuter för närvarande ett arvode

av 8 600 kronor. Arvodet bestrides dels medelst ett särskilt arvodesbelopp av

2 600 kronor och dels genom ianspråktagande av ett docenstipendium. Konsistoriet

har upprepat en föregående år gjord framställning om höjning av arvodet

till 10 900 kronor. Kanslern tillstyrker bifall till konsistoriets förslag.

Arvodena vid vissa kurser inom juridiska fakulteten.

Kanslern hemställer, att anslaget till juridiska fakultetens kurs

höjes från 1 800 till 2 400 kronor och anslaget till den propedeutiska kursen

från 1 200 till 2 800 kronor.

Höjning av arvodet till biträdande läraren i

ryska. Detta arvode, som för budgetåret 1944/45 utgick med 2 400 kronor,

uppgår för närvarande till 2 600 kronor. Konsistoriet har anhållit, att

arvodet måtte höjas till 6 000 kronor. Kanslern föreslår, att arvodet bestämmes

till 6 400 kronor.

Reglering av löneförmånerna för klinikamanuenserna

vid Lunds universitet. På universitetets stat äro för närvarande

uppförda 16 arvoden å 3 000 kronor för amanuenser vid medicinska

fakultetens kliniker. Å dessa arvoden utgå därjämte dyrtidstillägg och kristillägg

av statsmedel med för närvarande tillhopa 43,6 procent å grundbeloppet.

Arvodesförmånerna av statsmedel till envar av klinikamanuenserna uppgå

alltså för närvarande till sammanlagt 4 308 kronor. Klinikamanuenserna

äro samtidigt anställda i landstingets tjänst och uppbära i sådan egenskap ett

belopp av 1 846 kronor.1 Under den av landstinget beviljade semestermånaden

går amanuensen miste om 1/12 av universitetsarvodet, d. v. s. 359 kronor.

De sammanlagda löneinkomsterna uppgå alltså till inalles 5 795 kronor. I Upp
-

1 Landstingets anslag utgör 2 000 kronor per amanuens och år; ''/i3 härav utgår emellertid

till arvode åt vikarie under semestermånaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

lil

Statsutskottets utlåtande nr gesala,

åtnjuter en motsvarande befattningshavare löneinkomster, svarande mot

löneförmånerna för en tjänsteman i lönegraden Ex 22: 19 (8 162 kronor å

F-ort).

Kanslern föreslår nu, att klinikamanuensernas sammanlagda löneinkomster

bringas upp i nivå med löneinkomsterna för motsvarande befattningshavare

i Stockholm och Uppsala, d. v. s. till vad som svarar mot lönegraden Ex 22

eller i runt tal 7 650 kronor å D-ort. Härav skulle landstinget bidraga med

i/3 d. v. s. i runt tal 2 400 kronor. Kanslern anför vidare bland annat följande.

Då det gäller fördelningen av arvodesbeloppet mellan universitetet och sjukhuset,

synes lämpligt att, såsom även i det av konsistoriet framlagda förslaget

skett, godta de synpunkter, som legat till grund för bestämmandet av det

från sjukhuset för närvarande utgående bidraget till amanuensernas avlöning.

I enlighet härmed bör sjukhuset lämna amanuenserna ersättning för att de

biträda vid sjukvården även under de akademiska ferierna och följaktligen

bestrida ungefär så stor del av arvodet, som belöper på de 4 feriemånaderna.

Med utgångspunkt från ett årligt totalarvode av 7 650 kronor synes denna

ersättning lämpligen kunna bestämmas till (1/3 av 7 650 =) 2 550 eller efter

jämkning nedåt 2 400 kronor eller 200 kronor i månaden. Jag utgår även

ifrån, att sjukhuset tillhandahåller amanuenserna fri kost under jourdagarna

samt medger att de, om de så önska, få under övriga dagar inta sina måltider

eller eventuellt enbart lunch å sjukhuset mot måttlig ersättning.

Återstoden av avlöningsbeloppet (7 650 — 2 400 =) 5 250 kronor bor bestridas

med statsmedel, d. v. s. dels de nu utgående avlöningsförmånerna:

arvode 3 000 kronor samt dyrtidstillägg och kristillägg å arvodesbeloppet, för

närvarande tillhopa 1 308 kronor, dels ock fyllnadsarvode (5 250 — 3 000 —

— 1 308 = 942 eller i avrundat tal) 940 kronor.

Statskontoret anför bland annat följande.

Statskontoret finner icke anledning till erinran mot vad universitetskanslern

anfört och föreslagit beträffande klinikamanuensernas vid Lunds universitet

löneställning. Vad angår kanslerns förslag till fördelning mellan staten och

Malmöhus läns landsting av kostnaderna för amanuensernas avlönande får

statskontoret under hänvisning till de bestämmelser, som i motsvarande hänseende

meddelats angående klinikamanuenserna vid Uppsala universitet uttala,

att kostnaderna för vikaries avlönande böra gäldas av såväl staten som

landstinget. Härvid torde böra tillämpas samma grunder som i fråga om fördelning

av kostnaderna för löneförmåner till tjänstens ordinarie innehavare.

På landstinget bör alltså ankomma att svara för en tredjedel av dylika vikariatskostnader.

Ny klinikamanuens på medicinska klinikens laboratorium.

Av klinikföreståndaren, professorn S. Ingvar framställt förslag

härom har tillstyrkts av konsistoriet och kanslern.

Arbetskrafterna å biblioteket. Genom beslut av Kungl.

Maj:t och riksdagen har föreskrivits, att en av de 4 förste bibliotekarietjänsterna

vid universitetsbiblioteket i Lund skulle efter första inträffande ledighet

vakantsättas. Tillika har föreskrivits att intill dess så skedde en av tjänsterna

icke skulle få uppehållas med vikarie.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112 Statsutskottets utlåtande nr 24-3.

Konsistoriet har nu anhållit, att nämnda beslut måtte upphävas. Kanslern

har biträtt ifrågavarande förslag.

Kanslern har vidare hemställt, att gällande föreskrift örn indragning av

en amanuenstjänst vid biblioteket måtte upphävas, samt att till icke-ordinarie

arbetskrafter vid biblioteket måtte anvisas ytterligare 16 000 kronor.

Statskontoret har icke framställt annan erinran mot kanslerns förslag än

att anslagshöjningen borde begränsas till i runt tal 7 000 kronor.

Vaktmästare, tillika eldare vid medicins k-k e m i s k a

och farmakologiska institutionerna. Kanslern har tillstyrkt

inrättande av en vaktmästarbefattning i lönegraden Eo 5. Statskontoret

har biträtt detta förslag.

Kansliskrivare''änst vid universitetets kansli. Kanslipersonalen

utgöres för närvarande av akademisekreteraren, en deltidsanställd

amanuens (arvode 3 250 kronor) samt ett kanslibiträde i lönegraden A 7.

Konsistoriet har hemställt örn inrättande av en kansliskrivartjänst i lönegraden

All. Kanslern tillstyrker förslaget, dock att tjänsten tills vidare borde

göras till extra ordinarie. Statskontoret har förordat inrättande av en skrivbiträdest

jänst i 2 lönegraden. Nämnda myndigheter anföra i huvudsak följande.

Konsistoriet. Kanslibiträdet är fullt sysselsatt med renskrivnings-, enklare

registreringsarbete och dylikt. Amanuensen, som vid semester och annan ledighet

för akademisekreteraren har att fullgöra dennes åligganden, användes” i

allmänhet för vissa särskilda åligganden, främst rörande stipendieväsendet.

Akademisekreteraren måste själv fullgöra alla övriga uppgifter: protokollföexpedition

och annan korrespondens, mottagning och besvarande av förtrågningar

rörande de ärenden som handläggas av honom eller av rektor, allehanda

utredningar och förarbeten till de akademiska myndigheternas förslag

dier yttranden i reformspörsmål och i de talrika organisatoriska spörsmål, som

pakallas av tidsförhållandena och i övrigt av universitetets utveckling. Det

star utom tvivel att denna arbetsbörda är alltför betungande för befattningshavaren,

och i synnerhet de sistnämnda, mest kvalificerade uppgifterna kunna

med nuvarande arbetsförhållanden icke undgå att bliva tillbakasätta. En

förstärkning av arbetskrafterna är därför oundgänglig.

Kanslern. Med vitsordande av att akademisekreteraren behöver befrias från

att ta befattning med en mängd honom för närvarande åliggande göromål av

enklare och mera rutinmässig beskaffenhet, om han skall få tillräcklig tid att

i önskvärd omfattning ägna.sig at de ärenden, som äro av mera kvalificerad

natur, hemställer jag, att vid universitetets kansli måtte inrättas en kanslisknvarbefattning

i Ilie lönegraden. I avbidan på fastställandet av en definitiv

organisation för förvaltningspersonalen torde tjänsten böra bli av extra

ordinarie natur.

Statskontoret. De i ärendet åberopade omständigheterna synas giva vid

handen, att en förstärkning av arbetskrafterna vid Lunds universitets kansli

ar motiverad. Visserligen ha medel anvisats för avlönande av ett för kansliet

och rantekammaren gemensamt extra ordinarie kontorsbiträde utöver den i

ärendet omnamnda personalen, men detta biträde har, enligt vad statskontoret

under hand inhämtat, så gott som uteslutande måst disponeras för ränte
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Statsutskottets utlåtande nr Sf3.

kammarens behov. För bedömande av tjänstens placering i lönegrad må uppmärksammas,

att det ordinarie kanslibiträdet för närvarande sysselsättes med

arbetsuppgifter, som till övervägande delen äro av sadan natur, att de böra

anförtros ett skriv- eller kontorsbiträde. Genom bristen på dylik mindre^kvalificerad

arbetskraft ha renskrivnings- och enklare registreringsarbeten sålunda

måst fullgöras av kanslibiträdet, medan mera kvalificerade biträdesgöromål

fallit på akademisekreteraren och amanuensen. Enligt statskontorets mening

bör i anledning av framställningen sådana åtgärder vidtagas, att kanslibiträdet

kan lösgöras för mera kvalificerade arbetsuppgifter. Ämbetsverket föreslår därför,

att personalen för nästkommande budgetår förstärkes med ett icke-ordinarie

skrivbiträde i 2:a lönegraden.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De i det föregående redovisade anslagsäskandena för Lunds universitet avse

flertalet av de av kanslern tillstyrkta förslag, som från.universitetet sida framlagts.

Härutöver har universitetet hos kanslern hemställt m åtskilliga förändringar

av anslagskrävande natur, som kanslern emellertid av olika skäl icke

ansett sig för närvarande böra tillstyrka med hänsyn till pågående eller nyligen

framlagda utredningar. Mot den ståndpunkt kanslern sålunda mtagit

synes icke kunna göras någon vägande invändning.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, var frågan om inrättande av

en professur i röntgendiagnostik vid Lunds universitet aktuell redan före det

år 1939 utbrutna kriget men upptogs då av naturliga skäl icke till avgörande.

Under tiden har röntgendiagnostikens redan förut stora betydelse för läkarvetenskapen

stegrats i en takt, varom man för blott ett fatal ar sedan icke hade

en föreställning. Jag har därför ansett mig icke kunna tveka inför förslaget,

att en professur i röntgendiagnostik skall inrättas vid Lunds universitet för att

i fråga örn detta ämne sätta universitetet i paritet med universitetet i Uppsala

och karolinska institutet. Jag biträder alltså kanslerns förslag örn förändring

från och med nästa budgetår av den ordinarie lärartjänsten i röntgendiagnostik

till en professur. Jag anser mig kunna utgå ifrån att innehavaren av nämnda

lärartjänst kommer att utses till innehavare av professuren. Några övergångsanordningar

av den karaktär kanslern berört finner jag mig således icke beliöva

räkna med.

Att tabor ator stjänster i medicinsk och fysiologisk kemi samt i fysiologi erfordras

i Lund likaväl som i Uppsala torde få anses klarlagt. Jag är därför

beredd att tillstyrka, att de två förste assistentbefattningarna i förevarande

ämnen förändras till laboratorstjänster från och med nästa budgetår.

På av kanslern anförda skäl vill jag icke motsätta mig, att arvodet till

biträdande läraren i nationalekonomi och finansrätt, nu 8 600 kronor, nied

hänsyn till rådande särskilda förhållanden höjes, så att lärarens arvodesförmåner

bomme att uppgå till 10 900 kronor. Då emellertid för bestridande av

kostnaderna för arvodet enligt gällande bestämmelser skall tågås i anspråk ett

av juridiska fakultetens vakanta docentstipendier, och jag i det föregående

förordat en uppräkning av docentstipendierna med 1 200 kronor, stannar vid

bifall härtill den erforderliga anslagshöjningen vid (10 900 — 8 600 —

— 1 200 =) 1 100 kronor.

Under hänvisning till vad jag anfört beträffande motsvarande anslagsfragor

för Uppsala universitets vidkommande förordar jag, att arvodesbeloppen för

uppehållande av juridiska fakultetens praktiska och propedeutiska kurser

Bihang till riksdagens protokoll 1016. 6 sami. Nr S//3. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 2!tS.

höjas med respektive 300 kronor och 1 600 kronor. Med anledning av vad

kanslern anfört i fråga om behovet av utökad undervisning i ryska förordar

jag, att arvodet för en biträdande lärare i ämnet höjes med 3 400 kronor till

6 000 kronor.

Under hänvisning till den i ärendet förebragta utredningen tillstyrker jag,

att medel anvisas i syfte att bereda klinikamanuenserna vid Lunds universitet

arvodesfyllnad så att deras löneinkomster uppbringas till paritet med löneinkomsterna

för motsvarande befattningshavare vid akademiska sjukhuset i

Uppsala, d. v. s. till den storlek som svarar mot avlöning enligt begynnelselönen

i lönegraden Ex 22. Jag har icke funnit anledning till erinran mot kanslerns förslag

beträffande fördelning av kostnaderna för det erforderliga fyllnadsarvodet,

d. v. s. att staten skulle svara för 2/3 därav. Jag tillstyrker även, att klinikamanuenserna

i enlighet med kanslerns förslag tillerkännas rätt till semester,

lön under sjukledighet m. m. Kostnaderna för ersättning till vikarier synas

på sätt statskontoret framhållit böra fördelas mellan universitetet och landstinget

i samma proportion som övriga kostnader för klinikamanuenserna.

Jag utgår vid beräkningen av erforderliga medel till vikarier ifrån, att uppgörelse

på denna punkt skall kunna träffas mellan universitetet och landstinget.

Kanslern har beräknat kostnaderna för fyllnadsarvoden till i runt tal 15 000

kronor och kostnaderna för vikarier till i runt tal 12 000 kronor. Fyllnadsarvodena

böra bestridas från en under delstat I i avlöningsstaten uppförd, förslagsvis

betecknad delpost till »särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän»

. Denna delpost synes böra upptagas med ett belopp av 30 000 kronor.

Härvid har jag tagit hänsyn dels till att jag i det följande ämnar tillstyrka,

att medel anvisas för anställande av en klinikamanuens å medicinska klinikens

laboratorium och dels till mitt i det föregående berörda förslag, att klinikamanuenserna

under vissa förutsättningar skola kunna tillerkännas provisorisk

löneförstärkning. På universitetet belöpande kostnader för vikarier åt klinikamanuenserna

beräknar jag under hänvisning till vad jag i det föregående

anfört till i runt tal 8 000 kronor.

Jag har blivit övertygad om behovet av en klinikamanuens på medicinska

klinikens laboratorium- och tillstyrker för ändamålet en höjning av den under

delstaten I uppförda arvodesposten med 3 000 kronor.

Kanslern har vitsordat behovet äv en förstärkning av universitetsbibliotekets

personal och i sådant hänseende hemställt om en höjning av anslagsmedlen

till anställande av icke-ordinarie arbetskrafter vid biblioteket med sammanlagt

16 000 kronor. Jag har icke funnit anledning till erinran häremot. Jag har

även blivit övertygad örn angelägenheten av att upphäva de år 1942 i besparingssyfte

meddelade men ännu icke effektuerade föreskrifterna om vakanssättning

vid första inträffande ledighet av en förste bibliotekariebefattning och

en amanuenstjänst.

För innevarande budgetår ha medel anvisats för inrättande av 7 nya tjänster

som tekniska biträden vid ifrågavarande universitet. Kanslern har tillstyrkt

inrättande av 5 nya dylika befattningar, samtliga inom medicinska fakulteten.

Med anledning härav erinrar jag, att utredning pågår genom medicinska högskolornas

organisationskommitté rörande de medicinska högskoleinstitutionernas

behov av bland annat teknisk biträdespersonal. Förslag i nämnda hänseende

torde vara att emotse inom en relativt nära framtid. Vid sådant förhållande

och då det mest trängande behovet torde ha tillgodosetts genom

fjolårets nyssnämnda beslut anser jag mig böra avvakta ställningstagandet till

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Statsutskottets utlåtande nr 243.

det kommande kommittéförslaget innan jag kan tillstyrka anvisande av ytterligare

medel för ifrågavarande ändamål.

Kanslerns av statskontoret tillstyrkta förslag om inrättande av en vaktmästarbejattning

i lönegraden Eo 5 å medicinsk-kemiska och farmakologiska institutionerna,

anser jag mig böra biträda. Vad i ärendet anförts rörande en förstärkning

av arbetskrafterna å universitetets kansli bär övertygat mig om att

behov föreligger av ytterligare en biträdesbefattning. Beträffande det nya biträdets

tjänsteställning ansluter jag mig såtillvida till statskontorets förslag att

jag förordar inrättande av en extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning.

Under åberopande av vad jag sålunda samt under avsnitten I och II i det

föregående anfört beräknar jag anslagsbehovet för nästa budgetår till avlöningar

vid Lunds universitet på följande sätt.

7. Professorer och lärare m. fl.

Posten 1 a. (lön och tjänstgöringspenningar åt ordinarie tjänstemän) bör

ökas dels med 30 000 kronor vid bifall till vad jag förordat rörande nya professurer

i fysik, geologi, entomologi och röntgendiagnostik, de två sistnämnda

i utbyte mot ordinarie befattningar i laboratorsgraden, dels ock med (4 X

X 9 000 =) 36 000 kronor vid bifall till mitt förslag örn inrättande av fyra

nya laboratorstjänster. Posten bör alltså uppföras med (851 000 -j- 30 000 +

+ 36 000 =) 917 000 kronor. Härifrån skola avgå pensionsavdrag, nu beräknade

till 67 000 kronor och vid bifall till förslaget om nya ordinarie befattningar

till 71 000 kronor, varför anslagsposten bör uppföras med ett nettobelopp

av (917 000 — 71 000 =) 846 000 kronor. Den till posten hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl. bör undergå de förändringar,

som föranledas av vad jag förordat.

Posten 1 b. (ålderstillägg) synes böra uppföras med oförändrat belopp,

43 800 kronor.

Posten 1 c. (ersättningar till vikarierande akademiska lärare) torde i enlighet

med vad jag under kapitel II anfört böra höjas med 10 000 kronor till

20 000 kronor.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit)

bör vid bifall till förslaget om inrättande av en ny professur i geologi i stället

för en biträdande lärarbefattning minskas med 11 600 kronor och vid bifall till

förslaget om förändring av två förste assistenttjänster till laboratorstjänster

med ytterligare 14 400 kronor eller med sammanlagt 26 000 kronor. Å andra

sidan bör posten ökas dels med (214 800 + 213 600 =) 428 400 kronor vid

bifall till vad jag i övrigt under kapitlen I och II förordat och dels med

(1 100 + 300 + 1 600 + 3 400 + 8 000 + 3 000 =) 17 400 kronor i enlighet

med vad jag under nu förevarande avsnitt anfört. I posten bör vidare inräknas

Lunds universitets andel i anslaget till ersättningar åt vissa assistenter och

amanuenser, d. v. s. i runt tal 275 000 kronor. Posten bör alltså uppföras med

(448 900 — 26 000 + 428 400 + 17 400 + 275 000 =) 1 143 700 kronor.

Under en post 3 (särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän) böra

avföras de i det föregående omförmiilda fyllnadsarvodena åt klinikamanuenserna.

Av det förut anförda framgår, att jag beräknat kostnaderna härför till

30 000 kronor.

Deist a t enl beräknar jag således till sammanlagt (846 000 +

+ 43 800 + 20 000 + 1 143 700 + 30 000 =) 2 083 500 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 2J+3.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar

och inrättningar m. m.

Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu förslagsvis 296 000 kronor,

bör höjas med 21 000 kronor vid bifall till vad jag under kapitel I förordat

och alltså uppföras med 817 000 kronor.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit),

nu 17 700 kronor, bör vid bifall till vad jag under kapitel I förordat minskas

med 5 700 kronor. Vid min anmälan av anslagsbehovet till avlöningar för

Uppsala universitet har jag emellertid ifrågasatt en höjning av »rektors honorarium»

från 2 400 kronor till 3 600 kronor och förklarat mig förutsätta, att

motsvarande uppräkning skulle ske även beträffande rektorshonorariet vid

Lunds universitet. Med hänsyn härtill torde ifrågavarande anslagspost för

nästa budgetår böra uppföras med (17 700 — 5 700 + 1 200 —) 13 200

kronor.

Posten 3 (avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården) torde böra uppföras

med oförändrat belopp, 23 000 kronor.

Posten 4 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal), nu 116 400 kronor,

torde med anledning av vad jag under kapitel I i det föregående anförts böra

höjas med 28 000 kronor och vid bifall till vad jag förordat under förevarande

avsnitt med ytterligare i runt tal 21 000 kronor till (116 400 + 28 000 +

+ 21 000 =) 165 400 kronor.

Posten 5 (rörligt tillägg) synes böra höjas med 8 000 kronor till (54 161 +

+ 8 000 =) 62 161 kronor.

Delstaten II beräknar jag således till (317 000 + 13 200 + 23 000 +

+ 165 400 + 62 161 =) 580 761 kronor.

Särskilda uppbördsmedel.

Beträffande denna inkomstpost, nu 5 761 kronor, ifrågasätter jag icke någon

förändring.

Förevarande avlöningsanslag bör alltså för nästa budgetår uppföras med

(2 083 500 + 580 761 — 5 761 =) 2 658 500 kronor, vilket — örn hänsyn

tages även till universitetets andel i assistentanslaget — innebär en anslagshöjning

med 595 300 kronor. Av höjningen belöper ett belopp av i runt tal

298 000 kronor på naturvetenskapliga forskningskommitténs förslag, 213 600

kronor på docentstipendier och återstoden på övriga förslag.

Motioner.

I motionen II: 543 framhålles, att — vid jämförelse med kansliorganisationen

vid Uppsala universitet — konsistoriets i Lund och kanslerns hemställan

om inrättande å Lunds universitets kansli av en kansliskrivarbefattning

ill lönegraden vore mycket starkt motiverad.

Det i motionen I: 356 framställda yrkandet om inrättande vid Lunds universitet

av ordinarie laboratorsbefattningar i kirurgi och klinisk kemi ansluter

sig till av konsistoriet i Lund gjord framställning i ämnet hos kanslern.

Kanslern har emellertid i sina anslagsäskanden för nästa budgetår icke ansett

sig för närvarande kunna biträda ifrågavarande förslag.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 243. 117

5. Reservationsanslaget till Lunds universitet: Materiel m. m.

Detta anslag har för innevarande budgetår höjts från 285 000 kronor till

375 000 kronor, d. v. s. med 90 000 kronor. Det har härvid förutsatts, att universitetets

reservfond skulle bidraga till de löpande utgifterna med 4G 000

kronor.

Konsistoriet har nu hemställt örn en anslagshöjning med minst 40 procent

eller med 150 000 kronor.

Kanslern tillstyrker en anslagshöjning med 75 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I samband med min anmälan av naturvetenskapliga forskningskommitténs

förslag har jag för de naturvetenskapliga institutionernas vidkommande (geografiska

institutionen inbegripen) tillstyrkt en anslagshöjning med 220 000

kronor, varav 30 000 kronor för fältarbeten. Även för övriga anslagsändamål

synes en anslagshöjning befogad. Jag tillstyrker i sådant hänseende anvisande

av ytterligare 55 000 kronor. I likhet med kanslern och statskontoret anser jag

icke tillrådligt att räkna med, att reservfonden för nästa budgetår skall kunna

lämna något tillskott till de löpande utgifterna. Förevarande anslag synes alltså

för nästa budgetår böra uppföras med (375 000 -j- 220 000 + 55 000 =)

650 000 kronor, vilket innebär en höjning med 275 000 kronor.

6. Reservationsanslag till Lunds universitet: Engångsanslag för

vissa vetenskapliga institutioner.

Till nybyggnad för fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund har

riksdagen anvisat investeringsanslag av 250 000 kronor å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1945/46 och av 600 000 kronor för budgetåret 1946/47.

Härigenom ha medel anvisats för täckande av de beräknade totalkostnaderna

för byggnadsföretaget, vilka, såsom av propositionen 1945: 334 framgår, beräknats

till 850 000 kronor.

Kanslern för rikets universitet har i skrivelse den 21 december 1945 hemställt

om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 175 000 kronor till

inredning och utrustning av fysiologiska institutionens nybyggnad. Anslaget

är avsett att utgöra förra delen av ett till 380 000 kronor beräknat totalanslag

för nämnda ändamål.

Departementschefen har anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått, har till uppförande av nybyggnad

för fysiologiska institutionen i Lund anvisats sammanlagt 850 000

kronor, vilket belopp avsetts komma att täcka hela det för nybyggnaden beräknade

anslagsbehovet. Något anslag till inredning och utrustning av^ nybyggnaden

har hittills icke anvisats. Med hänsyn till de nu rådande^ långa

leveranstiderna torde emellertid så böra ske redan för nästa budgetår. De

totala utrustningskostnaderna ha beräknats till 380 000 kronor, varav 175 000

kronor äskas för nästa budgetår. I likhet med byggnadsstyrelsen har jag intet

att erinra mot dessa kostnadsberäkningar och finner mig även böra godtaga

den föreslagna uppdelningen av medelsanvisningen på två budgetår. För nästa

budgetår synes sålunda ett belopp av 175 000 kronor böra anvisas.

s. 118 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

118 Statsutskottets utlåtande nr 2Jr3.

I det föregående har jag vid anmälan av naturvetenskapliga forskningskommitténs

förslag tillstyrkt anvisande av vissa engångsanslag till naturvetenskapliga

institutioner vid Lunds universitet å tillhopa 102 000 kronor.

Nämnda två belopp å tillsammans (102 000 + 175 000 =) 277 000 kronor

torde böra anvisas såsom ett reservationsanslag under rubriken »Lunds

universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner».

Med hänsyn till den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till

frågan om inrättande av en professur i entomologi vid Lunds universitet

torde den i universitetets avlöningsanslag under rubriken I. Professorer och

lärare m. fl. upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän

böra minskas med 3 000 kronor till 906 800 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har större akademiska konsistoriet

vid Lunds universitet hemställt örn inrättandet av en ordinarie

kansliskrivartjänst vid universitetets kansli. Kanslern för rikets universitet

har tillstyrkt befattningens inrättande, dock tills vidare såsom extra ordinarie.

Departementschefen har ansett ådagalagt, att arbetskrafterna å universitetets

kansli måste förstärkas och har i sådant avseende förordat inrättandet

därstädes av en extra ordinarie kontorsbiträdesbefattning. Motionen

II: 543 ansluter sig till konsistoriets ovannämnda yrkande. Vid sin

prövning av förevarande fråga har utskottet funnit att ett starkt behov

föreligger att förstärka universitetskansliet med en kvalificerad arbetskraft

i kansliskrivares ställning. Utskottet tillstyrker på grund härav, med biträdande

av det i motionen II: 543 framställda yrkandet, att en dylik befattning

i lönegraden A 11 inrättas i stället för den av departementschefen

förordade kontorsbiträdesbefattningen. Vid bifall till utskottets ifrågavarande

förslag torde dels den i avlöningsstaten för Lunds universitet under

rubriken II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar

m. m. upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra

ökas med 3 500 kronor till 320 500 kronor, dels ock den i samma avlöningsstat

ingående anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

böra minskas med 2 400 kronor till 163 000 kronor.

Av motionen I: 356 inhämtas, att större konsistoriet i Lund gjort framställning

örn inrättandet av en biträdande lärarbefattning i kirurgi i laborators

tjänsteställning samt en laboratorsbefattning i klinisk kemi. Universitetskanslern

har emellertid icke i sina anslagsäskanden hemställt örn

nämnda tjänsters inrättande, och något förslag i ämnet har icke nu framlagts

av Kungl. Majit. Utskottet finner sig icke berett att utan förslag

från Kungl. Maj:ts sida förorda inrättandet av omförmälda befattningar,

varför utskottet avstyrker bifall till de i motionen 1:356 framställda

yrkandena.

Departementschefens anslagsberäkningar i övrigt med avseende å avlöningsanslaget

för nästa budgetår har utskottet funnit sig böra biträda.

Utskottet har icke heller funnit något att erinra mot att anslagen till

s. 119 Kontrollera mot PDF

119

Statsutskottets utlåtande nr 243.

materiel m. m. samt till engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner

för budgetåret 1946/47 uppföras med av departementschefen angivna

belopp.

7. Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 836 900 kronor.

Såsom en tillfällig åtgärd för innevarande budgetår ha anslagsmedel för

vissa assistenter och amanuenser anvisats från ett särskilt anslag, varav institutets

andel utgör 101 400 kronor, varför anslagsmedlen till avlöningar

vid institutet i realiteten uppgå till 938 300 kronor.

Förändring av en laboratorstjänst i bakteriolog

i till en professur i samma ämne. Vid institutet

finnes en ordinarie laboratorstjänst i bakteriologi, vilken för närvarande

är vakant. Kanslern föreslår, att denna tjänst från och med

nästa budgetår förändras till en professur i bakteriolog!. Statskontoret tiar,

under erinran att läkarutbildningssakkunniga berört spörsmålet om bakteriologiens

ställning, ifrågasatt om icke förslaget örn inrättande av en professur

i ämnet borde prövas i samband med nämnda sakkunnigas betänkande.

Professur i rättspsykiatri. Kanslern har tillstyrkt inrättande

av en dylik professur från och med nästa budgetar. Professuren skulle

vara förenad med överläkar t jönsten vid sinnessjukavdelningen vid centralfängelset

å Långholmen, för närvarande placerad i lönegraden Eo 28 och

i propositionen 1946: 225 föreslagen placerad i lönegraden A 28.

Personlig professur i neurofysiologi för R. A.

Granit. Lärarkollegiet har hemställt att en personlig professur i nämnda

ämne måtte från och med nästa budgetar inrättas åt föreståndaren för

karolinska institutets på donationsmedel grundade neurofysiologiska institution,

f. d. professorn i fysiologi vid Helsingfors universitet Ragnar Arthur

Granit.

Ändrad benämning å den för professsorn T. O.

Caspersson personliga professuren i medicinsk

cellforskning. Lärarkollegiet har hemställt, att professuren matte

benämnas professur i »medicinsk cellforskning och genetik». Kanslern till

styrker detta förslag.

Anslag å 3000 kronor för undervisning i kliniska

laborationsmetoder. Indragning av arvodesbefattningen

som extra klinisk laborator.

Kanslern anför i detta hänseende följande.

För närvarande finnes vid karolinska institutet en med arvode avlönad

extra klinisk laborator med tjänstgöringsskyldighet vid serafimerlasarettets

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 21$.

kliniska laboratorium. Arvodet utgör 8 600 kronor. Dessutom uppbär laboratorn

från sjukhuset ersättning för Wassermann-undersökningar med

5 000 kronor för år. Elektrokardiografiska med flera undersökningar utföras

av en särskild befattningshavare, avlönad av sjukhuset med ett årligt arvode

av 2 000 kronor. Lärarkollegiet, som ansett, att sjukhuset för de

kliniska laboratorieundersökningarna hade behov av 3 på sjukhusets stat

uppförda laboratorer, har hos direktionen för karolinska sjukhuset anhållit,

att direktionen ville i sina petita till 1946 års riksdag uppta förslag

örn inrättande av 3 ordinarie kliniska laboratorsbefattningar i lönegraden

A 30 vid serafimerlasarettet. Inrättades dessa 3 laboratorsbefattningar, erfordrades

enligt lärarkollegiet å institutets stat endast ett anslag till ersättning

åt laboratorerna för undervisning i kliniska laborationsmetoder. Detta

anslag syntes i likhet med motsvarande anslag till de 3 laboratorerna vid

karolinska sjukhuset kunna sättas till 3 000 kronor.

Under förutsättning att de 3 av lärarkollegiet föreslagna laboratorsbefattningarna

inrättas vid serafimerlasarettet, tillstyrker jag lärarkollegiets

hemställan om ett anslag för undervisning i kliniska laborationsmetoder å

3 000 kronor. Anslaget till arvode åt den extra kliniske laboratorn å 8 600

kronor kan under nämnda förutsättning indragas. Anslagsminskningen å

institutets stat blir (8 600 — 3 000 =) 5 600 kronor.

Biträdande lärare i hygien. Lärarkollegiet har gjort framställning

örn anvisande av 6 000 kronor åt en biträdande lärare i hälsovårdslära.

Kanslern har tillstyrkt förslaget, dock att arvodet borde sättas

till 5 400 kronor.

Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän.

Denna delpost är för närvarande uppförd med 33 600 kronor. Kanslern

hemställer om en anslagshöjning med 600 kronor till förhöjning av arvodet

at den kliniske amanuensen vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt.

Förstärkning av bibliotekspersonalen. Denna utgöres

för närvarande av en deltidsanställd bibliotekarie (arvode 3 600 kronor),

ett kanslibiträde (A 7), en vaktmästare (Eo 7), ett arbetsbiträde (filosofie

magister) i lönegraden Ex 17, ett extra biträde (filosofie magister) i lönegraden

Ex 7 samt ytterligare ett tillfälligt anställt biträde (filosofie magister).

Kanslern föreslår följande personalstat:

1 bibliotekarie (chef), arvode 3 600 kronor (= nu),

2 amanuenser, Eo 18,

2 » Eo 16,

1 kanslibiträde A 7 (= nu),

1 expeditionsvakt A 7 (nu Eo 7),

1 » Eo 6, tillika bokbindare,

extra och tillfällig arbetskraft, 7 000 kronor,

tillfälligt anslag för flyttning, 2 000 kronor.

Biträdes- och vaktmästarpersonal å institutioner

och kliniker. Kanslern har gjort framställning örn inrättande av följande

extra ordinarie befattningar vid institutioner och kliniker: 1 teknisk

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Statsutskottets utlåtande nr 2l±3.

biträdesbefattning och 1 institutionsvaktmästarbefattning, båda i Eo 7,

vid institutionen för medicinsk cellforskning, 1 teknisk biträdesbefattning

och 1 institutionsvaktmästarbefattning, båda i Eo 7, vid bakteriologiska

institutionen samt 11 tekniska biträdesbefattningar, samtliga i Eo 7, vid

klinikerna. Anslagsökningen på grund av inrättandet av dessa bitradesoch

vaktmästarbefattningar skulle bli (3 300 + 3 300 + 3 300 + 3 300 +

_(- 36 300 =) 49 500 kronor jämte rörligt tillägg.

Statskontoret har icke framställt erinran mot inrättandet av en tjänst

som tekniskt biträde och en vaktmästarbefattning vid vardera av cellforskningsinstitutionen

och den bakteriologiska institutionen, därest en professur

i bakteriologi inrättas. Förslaget örn inrättande av teknisk biträdesbefattning

vid elva kliniker ansåge statskontoret vara en organisationsfråga av

gemensamt intresse för institutet och universiteten i Uppsala och Lund, vilken

icke borde lösas isolerat för institutets del utan upptagas till övervägande

i ett större sammanhang. Härvid syntes icke kunna lämnas obeaktade de

förhållanden, under vilka klinikchefernas privatpraktik utövades.

Uppflyttning av en maskinist av 3:e klass (A 8)

till maskinist av lia klass (A 10). Lärarkollegiet har hemställt

om förändring av ifrågavarande tjänst till en befattning i lönegraden

A 12 som förste reparatör, tillika materialförvaltare. Kanslern har föreslagit,

att ifrågavarande tjänst uppflyttas till maskinistbefattning av lia

klass i lönegraden A 10. Statskontoret har avstyrkt förslaget; frågan om förändring

av tjänsten syntes enligt statskontoret böra anstå i avvaktan på

förflyttningen till Norrbackaområdet.

Förstärkning av arbetskrafterna på kansliet

och kamrer arexpeditionen. Arbetskrafterna a kansliet utgöras

— förutom av den arvodesavlönade sekreteraren — av en kansliskrivare

i lönegraden A 11 och ett kanslibiträde i lönegraden A 7 samt en expeditionsvakt

i lönegraden A 5. Sistnämnda befattning är dock vakant så länge en å

övergångsstat i lönegraden A 7 uppförd vaktmästare kvarstar i tjänst. Å

kamrerarexpeditionen finnes — förutom kamreraren i lönegraden A 24

ett kanslibiträde i lönegraden Eo 7.

Lärarkollegiet har hemställt örn anvisande av 5 700 kronor till förstärkning

av arbetskrafterna. Kanslern tillstyrker lärarkollegiets förslag, vilket

icke heller föranlett erinran från statskontorets sida.

Sedermera har lärarkollegiet hemställt, att kanslibiträdestjänsten (Eo 7)

å kamrerarexpeditionen måtte utbytas mot en kassörsbefattning (All).

Riksräkenskapsverket har i ett till kanslern avgivet yttrande funnit det

välmotiverat, att befattningen placerades i 11 lönegraden under benämningen

kassör.

Rörligt tillägg. Kanslern beräknar, att denna anslagspost vid

bifall till kanslerns förslag bör höjas med i runt tal 11 000 kronor.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122 Statsutskottets utlåtande nr 24-3.

Departementschefen har i nu angivna frågor för egen del anfört följande.

Såsom kanslern framhållit, torde en av de mest kännbara bristerna i vår

största medicinska högskolas lärarorganisation vara, att det för kännedomen

om sjukdomarnas natur grundläggande ämnet bakteriologi icke är företrätt

av en professur. Frågan om inrättande av en professur i detta ämne har

länge varit aktuell. Redan i början av 1930-talet gjorde karolinska institutet

sin första framställning örn en professur i ämnet, en framställning som sedermera

vid flera tillfällen upprepats, utan att likväl hittills ha lett till åtgärder.

Vidare ha såväl 1933 års universitetsberedning som läkarutbildningssakkunniga

fäst uppmärksamheten på, att bakteriologiundervisningen icke

inom läkarutbildningen intar den ställning, som ämnets stora betydelse för

den praktiska medicinen borde göra självskriven. Jag har för egen del funnit,

att frågans lösning nu icke längre bör uppskjutas, utan förordar, att den

föreslagna professuren kommer till stånd från och med nästa budgetår. Den

sedan 1939 vakanta laboratorstjänsten i ämnet bör samtidigt indragas.

Riksdagen har nyligen fattat beslut örn en genomgripande omorganisation

av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Härvid har bland annat

beslutits, att sinnessjukavdelningen vid centralfängelset å Långholmen skall

förestås av en överläkare i lönegraden Eo 28. I särskild proposition till innevarande

års riksdag har föreslagits, att denna befattning med bibehållen

placering i 28 lönegraden skall överföras på ordinarie stat. Vid planerandet

av den sålunda beslutade omorganisationen har avsikten varit, att nyssnämnda

överläkarbefattning skulle vara förenad med en professur i rättspsykiatri

vid karolinska institutet. Inrättandet av nämnda professur synes

nu böra beslutas. På sätt kanslern anfört torde professuren på institutets

stat böra. uppföras allenast som en arvodesbefattning såsom tidigare varit

fallet med professuren i psykiatri, vars innehavare tillika var överläkare

vid psykiatriska sjukhuset i Stockholm. Innehavaren av professuren bör

icke i sin egenskap av professor vara underkastad bestämmelserna i allmänna

tjänste- och familjepensionsreglementena. Arvodet torde i enlighet

med kanslerns förslag böra fastställas till 3 500 kronor. Samtidigt bör det

nuvarande arvodet å 4 300 kronor till en lärare i rättspsykiatri indragas.

Med stöd av frikostiga donationer har det blivit möjligt för karolinska institutet

att upprätta en särskild neurofysiologisk institution, som redan

medhunnit att göra internationellt uppmärksammade insatser inom den

medicinska vetenskapen. Såsom föreståndare för institutionen har institutet

lyckats förvärva en av förgrundsgestalterna inom ifrågavarande forskningsområde,

professorn R. A. Granit. Institutets framställning örn inrättande av

en personlig professur i nene ofysiologi åt Granit har icke av kanslern upptagits

bland anslagsäskandena för nästa budgetår med hänsyn till att Granits

avlöning för den närmaste tiden syntes säkrad genom nyssnämnda donationer.

Jag har likväl nu ansett mig böra upptaga institutets framställning till

övervägande. Det synes mig nämligen angeläget att bereda föreståndaren för

ifrågavarande institution en tryggad anställningsform, som medför pensionsrätt

för honom och hans familj. Granit är född år 1900 och har för att

kunna mottaga kallelsen från karolinska institutet nödgats frånträda en pensionsberättigande

anställning i ett av våra grannländer. Det har även synts

ring skäligt att staten på detta sätt bidrager till bestridande av kostnaderna

for ifrågavarande, för vårt land betydelsefulla institution, för vars uppehållande

av enskilda medel tillskjutits närmare en miljon kronor och därutöver

s. 123 Kontrollera mot PDF

123

Statsutskottets utlåtande nr 2 43.

av Nobelmedel anslagits mera än 550 000 kronor. Jag är därför beredd att

förorda att för Granit från och med nästa budgetår upprättas en personlig

professur i neurofysiologi.

Mot förslaget örn ändrad benämning å professorn Caspersson personliga

professur synes icke finnas anledning till erinran, varför jag tillstyrker detsamma.

I det följande anmäler jag direktionens för karolinska sjukhuset förslag örn

inrättande av tre laboratorsbefattningar på serafimerlasarettets stat. Under

hänvisning till vad jag därvid anför tillstyrker jag, att det på karolinska institutets

stat uppförda laboratorsarvodet å 8 600 kronor indrages samt att

i stället anvisas 3 000 kronor för undervisning i kliniska laborationsmetoder.

Med anledning av vad statskontoret anfört vill jag framhålla, att enligt

min mening innehavarna av ifrågavarande laboratorsbefattningar visserligen

böra vara pliktiga att åtaga sig erforderliga undervisningsuppgifter,

men att jag finner skäligt att härför visst arvode ma utgå, särskilt som jag

icke för laboratorerna ifrågasätter högre löneställning än i 28 lönegraden.

Med hänsyn till vad i ärendet anförts har jag ansett oundgängligt, att

medel anvisas för anställande av en biträdande lärare i hygien och har icke

funnit anledning till erinran mot att arvodet faststalles till 5 400 kronor.

Mot den av kanslern föreslagna höjningen med 600 kronor av anslagsmedlen

till särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän har jag i likhet

med statskontoret icke funnit anledning till erinran. Posten torde härutöver

böra höjas med 12 000 kronor med hänsyn till vad jag i det föregående anfört

rörande provisorisk löneförstärkning åt viss läkarpersonal och således

uppföras med (33 600 + 600 + 12 000 =) 46 200 kronor.

Institutets bibliotek är redan nu i behov av en väsentlig personalförstärkning.

Behovet av en fastare personalorganisation kommer givetvis att än

mera framträda, sedan institutet under nästa budgetår inflyttat i de under

byggnad varande nya lokalerna å Norrbacka-området. I likhet med kanslern

håller jag emellertid före, att frågan örn personalorganisationen tills

vidare bör få en provisorisk lösning. För närvarande äro vid biblioteket anställda

tre biträden med akademisk utbildning och med arbetsuppgifter

motsvarande dem som vid jämförliga bibliotek anförtros bibliotekarier och

amanuenspersonal. Med hänsyn härtill finner jag kanslerns förslag örn anvisande

av medel till fyra amanuenser från och med nästa budgetar icke tilltaget

i överkant. Då licentiatexamen eller motsvarande utbildning icke graves

för amanuenspersonalen anser jag mig icke böra för närvarande ifrågasätta

tillämpande av de regler för sådan personals befordringsgång, som gälla

vid de s. k. lärda verken. I .stället förordar jag, att medel hendenäs for anställande

av 4 amanuenser för bibliotekets skötsel. Jag förutsätter, att vederbörande,

innan extra ordinarie anställning berndes honom eller henne, genomgått

viss tids provtjänstgöring, förslagsvis under ett år, och därvid avlönas

såsom extra tjänsteman i högst lönegraden Ex 15. Därefter bör extra ordinarie

anställning kunna erhållas i lönegraden Eo 16 samt efter ytterligare viss

tid, förslagsvis två ar, i högst lönegraden Eo 18. Nu anställd personal bor

kunna erhålla den jämkning i nu antydda befordringsgång, som provas skalig.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot kanslerns förslag i övrigt

och förordar alltså, att expeditionsvakttjänsten i Eo 7 ordinariesättes, att

medel anvisas för anställande av en vaktmästare-bokbindare i lönegraden

Eo 6, samt att 9 000 kronor anvisas för tillfälligt anställd personal, varav

2 000 kronor såsom engångsanslag i samband med flyttningen.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Jag biträder i likhet med statskontoret kanslerns förslag om inrättande

vid vardera av cellforskningsinstitutionen och bakteriologiska institutionen

av en befattning i Eo 7 som tekniskt biträde och en vaktmästartjänst i samma

lönegrad. Däremot anser jag mig böra avvakta resultatet av den utredning,

som för närvarande bedrives av de medicinska högskolornas organisationskommitté,

innan jag tar ställning till förslaget om inrättande av i ärendet

omförmälda 11 tjänster som tekniska biträden. Även förslaget om förändring

av den nuvarande maskinistbefattningen i lönegraden A 8 synes böra

upptagas till prövning i samband med nämnda utredning.

I likhet med riksräkenskapsverket finner jag skäl tala för att den nuvarande

extra ordinarie kanslibiträdesbefattningen å institutets kamrerarkontor

utbytes mot en kassörsbefattning i 11 lönegraden. Befattningen torde

böra tills vidare upptagas på extra ordinarie stat. I likhet med kanslern och

statskontoret biträder jag förslaget örn anvisande av 5 700 kronor under

icke-ordinarieposten till förstärkning av arbetskrafterna å kamrerarkontoret

och kansliet.

Institutets avlöningsanslag beräknar jag på följande sätt.

Delstaten I. Professorer och lärare m. fl.

Posten 1 a (avlöningar till ordinarie tjänstemän) bör vid bifall till förslaget

om utbyte av en laboratorsbefattning i bakteriolog! mot en professur

i samma ämne höjas med 3 000 kronor till (324 700 + 3 000 —) 327 700

kronor.

Posten 1 b (ålderstillägg) bör uppföras med oförändrat belopp, 16 000

kronor.

Posten 1 c (ersättningar till vikarierande akademiska lärare) bör vid bifall

till vad jag under kapitel II förordat höjas med 5 000 kronor till 10 000

kronor.

Under en post 2, benämnd »arvode till professor i rättspsykiatri» bör uppföras

förutnämnda belopp av 3 500 kronor med anmärkning, att professorn

tillika är överläkare vid sinnessjukavdelningen vid centralfängelset å Långholmen.

Anslagsposten till avlöning åt tjänstemän på indragningsstat, nu 36 300

kronor, bör höjas med ett belopp av 12 100 kronor, motsvarande den med

pensionsavdrag minskade avlöningen till professorn R. A. Granit, för vilken

jag förordat inrättande av en personlig professur. Posten bör alltså uppföras

med 4$ 400 kronor.

Arv o desposten, nu 206 300 kronor, bör höjas dels med institutets andel i

förutnämnda assistentanslag, d. v. s. med 101 400 kronor och dels med

6 000 kronor vid bifall till vad jag under kapitel II förordat beträffande

docentstipendiernas storlek. Vad jag under förevarande rubrik förordat föranleder

å andra sidan en minskning med 4 500 kronor, varför posten bör

uppföras med (206 300 + 101 400 + 6 000 — 4 500 =) 309 200 kronor.

Anslagsposten till särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän bör

i enlighet med vad jag anfört uppföras med 46 200 kronor.

Delstaten I bör i enlighet härmed uppföras med (327 700 4- + 16 000 + 10 000 + 3 500 + 48 400 -f- 309 200 + 46 200 =) 761 000

kronor.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 243. 125

Delstaten II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

Posten 1 (ordinarieposten) bör höjas med 3 500 kronor, avseende ordinariesättning

av vaktmästarbefattningen vid biblioteket, och således uppioras

med 127 300 kronor. .

Posten 2 (arvoden) är för närvarande uppförd med 11 200 kronor Av anslagsmedlen

disponeras dock endast 9 500 kronor, varför en minskning ar

möjlig. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfort iorordar jag

dock att ur posten utgående »rektors honorarium» uppraknas med 900 kronor.

Posten bör således uppföras med (9 500 + 900 =) 10 W kronor

Posten 3 (icke-ordinarieposten), nu 58 200 kronor, bor vid bifall till vad

jag i det föregående anfört höjas med inalles i runt tal 39 500 kronor til

97 700 kronor. I det följande vid min anmälan av frågan örn anvisande av

medel till utrustning för anatomiska och histologiska institutionerna tillstyrker

jag vidare anvisande av 5 400 kronor till anställande av en instrument

makare vid nämnda institutioners instrumentverkstad. Då nämnda belopp

torde böra belasta förevarande anslagspost, bör denna således höjas med

ytterligare 5 400 kronor till (97 700 + 5 400 =) 103 100 kronor

Posten 4 (rörligt tillägg) synes vid bifall till vad jag förordat bora höjas

med 5 800 kronor till 27 600 kronor.

Delstaten II torde sålunda böra uppföras med (127 300 + 10 400 +

+ 103 100 + 27 600 =) 268 400 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bör således uppföras med (761 000 +

+ 268 400 =) 1 029 400 kronor, vilket, örn hänsyn tages till institutets andel

i assistent- och amanuensanslaget, innebär en anslagshöjning med 91 100

kronor.

Motionerna 1:2 07 och 11:327.

Till stöd för det i nämnda motioner gjorda yrkandet angående inrättande

vid karolinska institutet av en befattning för forskning och undervisning

rörande alkoholismens orsaker och botemedel anföres i huvudsak följande.

I årets statsverksproposition föreslås att minst 30 000 kronor av det av

Kungl. Majit föreslagna anslaget å 500 000 kronor till medicinsk forskning

skola avse alkoholforskning. Detta uttalande måste hälsas med tillfredsställelse.

Hittillsvarande erfarenhet gör det nämligen antagligt, att ett anslag

av denna art kommer att skapa gynnsamma betingelser för en fortsättning

av den fysiologisk-kemiska och den fysiologisk-farmakologiska alkoholforskning,

som under de två senaste decennierna i Sverige avsatt vissa betydelsefulla

resultat (Widmark, Liljestrand, Hammarsten, Goldberg).

Mindre gynnsamt är läget i fråga örn en annan, mahända ur samhällets

synpunkt än mera trängande gren av alkoholforskningen: forskningen rörande

alkoholismens orsaker och terapi. •"lie

Det studium den medicinska vetenskapens företrädare i vart land etter

Magnus Huss ägnat detta spörsmål har merendels haft karaktären av tillfälliga

exkursioner från vederbörandes invärtes-medicinska, neurologiska

eller psykiatriska huvuddisciplin. Dessa exkursioner lia emellertid icke

skänkt något väsentligt bidrag till kännedomen om alkoholismens orsaksfaktorer,

i varje fall icke till kännedom örn de relativt svårtillgängliga konstitutionella

faktorerna, och därför icke heller någon väsentligt ökad insikt

örn botemedlen.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 3jf3.

I frånvaro av sådan insikt präglas den svenska alkoholistvården av åtskilligt

famlande i greppet om klienterna, och förbättringsprocenten — redan

den emellertid endast bristfälligt undersökt — förefaller att vara låg.

Den angivna erfarenheten synes giva vid handen, att några väsentliga

resultat i fråga om alkoholismens orsaker och behandling icke ligga inom

nära räckhåll från hittillsvarande medicinska discipliner. Det synes däremot

icke uteslutet, att en forskare, som är beredd att för lång tid specialisera

sig på ett utanför dessa liggande, i det väsentliga obanat område,

skulle kunna nå dylika resultat.

Det kan emellertid knappast antagas, att framstående forskare skola

kunna lockas att ägna sig åt en dylik forskning, vars värdesättning som

merit vid befordran inom de hittillsvarande medicinska disciplinerna ter

sig oviss, enbart genom att till deras förfogande ställas tillfälliga forskningsanslag

av begränsad storlek. Därför torde erfordras, att sådan forskning

kan bli merit för en akademisk beställning.

En sådan beställning synes lämpligen kunna anknytas till den medicinska

högskolan i Stockholm, karolinska institutet. Stockholms stad torde

nämligen äga. det omfångsrikaste och mest differentierade alkoholistklientelet.

Liksom i fråga örn vissa andra befattningar vid karolinska institutet

torde i detta fall lämpligen överenskommelse böra träffas med Stockholms

stad om beställningshavarens anknytning till arbetet inom nykterhetsnämnden

och den nyinrättade avdelningen för alkoholsjuka å S:t Eriks

sjukhus. En beställningshavare av ifrågavarande slag bör emellertid icke

endast bedriva forskning i anslutning till läkarverksamhet inom huvudstadens

alkoholistvård. Efter någon tid bör han också anförtros uppgiften att

meddela undervisning i hithörande spörsmål. Det är i hög grad önskligt,

att läkare som sysselsätta sig med alkoholistvården — och deras antal kan

efter hand^väntas bli allt större — erhålla särskild undervisning och utbildninS

för denna uppgift. För tjänstemännen vid nykterhetsnämnder och

alkohohstanstalter och åtskilliga andra socialvårdstjänstemän är sådan undervisning

och utbildning jämväl av behovet påkallad.

i det föregående berörda spörsmålet kan måhända formellt anses

talla moni ramen både för det åt universitetsberedningen och det åt 1944

ars nykterhetskommitté meddelade uppdraget. Det är emellertid av den

speciella art, att detsamma innan det tilläventyrs blir föremål för ompröv
f1!”?.

.1110™ ^en ena eIler den andra av dessa båda beredningar torde böra

bil föremal för särskild utredning.

8. Förslagsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Omkostnader.

Detta anslag är för närvarande uppfört med 60 000 kronor, fördelade så
-

lunda:

Utgifter: sjukvård m. m., förslagsvis................ kronor 500

bränsle, lyse och vatten, förslagsvis........ » 61 500

Summa kronor 62 000

Särskilda uppbördsmedel: .................. kronor 2 000

Nettoutgift kronor 60 000.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

127

Lärarkollegiet har anhållit, att kostnaderna för bränsle, lyse och vatten

vid karolinska institutets på 3 avdelningar — för biokemi (tillkommen 1937),

för neurofysiologi och för medicinsk cellforskning (tillkomna 1945) — uppdelade

medicinska Nobelinstitut måtte få bestridas från här ifrågavarande

anslag. Nämnda 3 avdelningar äro nu inrymda i karolinska institutets byggnader

vid Hantverkargatan, och kostnaderna för bränsle, lyse och vatten

ha enligt uppgift från institutets kamrerarkontor bestritts från institutets

omkostnadsanslag.

Föreståndarna för ifrågavarande 3 avdelningar — professorerna H. -theorell

(biokemiska avdelningen), R. Granit (neuro-fysiologiska avdelningen)

och T. Caspersson (cellforskningsavdelningen) beräkna kostnaderna på följande

sätt:

Elektrisk energi ................................;.....kronor 6 000

Värmeledningsanläggningen med nuvarande bränslepris---- » 20 000

Vatten- och gasförbrukning...........................:-*-11 00 -

Summa kronor 37 000.

Lärarkollegiet har förklarat sig anse, att merkostnaderna för nästa budgetår

kunna beräknas till 30 000 kronor, varvid kollegiet utgått från att den

planerade nybyggnaden skulle kunna tagas i bruk omkring den 1 september

i946. ... t .

Kanslern tillstyrker lärarkollegiets förslag. Statskontoret, som tillstyrker

framställningen, såvitt angår cellforskningsavdelningens kostnader, avstyrker

i övrigt bifall till förslaget.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Å Norrbackaområdet kommer jämlikt vederbörligt medgivande att i

anslutning till karolinska institutet uppföras en forskningsinstitution, inrymmande

det under lärarkollegiets förvaltning stående medicinska Nobelinstitutet.

Detta är uppdelat å tre avdelningar, nämligen en för biokemi

under föreståndarskap av professorn Theorell, en for neurofysiologi under

föreståndarskap av professorn Granit och en för medicinsk cellforsknmg

och genetik under föreståndarskap av professorn Caspersson. Den sistnämnde

tillerkändes för två år sedan en personlig professur vid institutet

varför den under hans ledning stående forsknmgsavdelmngen tillika ar att

betrakta som en institutets forskningsinstitution. Såsom statskontoret tramhållit

synes därför icke finnas anledning till erinran mot att pa denna

avdelning belöpande utgifter för elektrisk energi, värme gas och vatten

bestridas från karolinska institutets omkostnadsanslag. Detsamma ga er

om den neurofysiologiska avdelningen, därest i enlighet med vad jag förordat

åt Granit inrättas en personlig professur vid institutet. Ur principiell

synpunkt möta däremot vissa betänkligheter mot att låta motsvarande

utgifter för den biokemiska forsknmgsavdelmngen bestridas av statsmedel

Då emellertid samtliga kostnader för anskaffande av lokaler och

utrustning icke blott för den biokemiska avdelningen utan aven tor de

två avdelningar, vilka åtminstone delvis ha eller avses fa karaktar av statliga

institutioner, komma att bestridas av Nobelmedel, anser jag i likhet

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 243.

med kanslern skäligt, att även den biokemiska avdelningens utgifter av

ifrågavarande slag må bestridas av statsmedel. Härvid har jag även beaktat,

att anknytningen av sistnämnda forskningsinstitution till karolinska

institutet torde komma att i icke oväsentlig grad främja den vetenskapliga

forskningen och undervisningen vid karolinska institutet i dess

helhet. Jag är därför beredd att tillstyrka den föreliggande framställningen

i vad avser nästkommande budgetår och har icke funnit anledning till

erinran mot de gjorda anslagsberäkningarna. Karolinska institutets omkostnadsanslag

torde alltså för nästa budgetår böra höjas med 30 000

kronor till (60 000 + 30 000 =) 90 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, ha utgifterna för bränsle,

lyse och vatten för den biokemiska och den neurofysiologiska forskningsavdelningen

hittills bestritts från karolinska institutets omkostnadsanslag,

vilket jag i likhet med statskontoret måste betrakta som anmärkningsvärt.

Emellertid har jag för egen del efter övervägande av omständigheterna i

ärendet funnit skäl tillstyrka, att vid de gjorda utbetalningarna må bero.

9. Reservationsanslaget till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Materiel m. m.

Detta anslag har för innevarande budgetår höjts med 59 000 kronor

till 160 000 kronor, varav 10 000 kronor till institutionen för medicinsk

cellforskning.

Lärarkollegiet har hemställt örn en anslagshöjning för nästa budgetår

med 81 900 kronor.

Departementschefen har förordat en anslagshöjning med sammanlagt

20 000 kronor till löpande kostnader för material för forskningsändamål vid

dermato-venereologiska kliniken och vid bakteriologiska institutionen, med

20 000 kronor för cellforskningsinstitutionen samt med 10 000 kronor för

övriga institutioners samt bibliotekets behov. Anslaget har alltså föreslagits

uppfört med (160 000 + 20 000 + 20 000 + 10 000 =) 210 000 kronor.

10. Reservationsanslag till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Inredning och utrustning av institutets nybyggnader.

Kanslern för rikets universitet har, i anledning av framställning i ämnet av

lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, hemställt, att särskilda

reservationsanslag av 460 000 kronor och lil 750 kronor för budgetåret

1946/47 måtte anvisas för inredning och utrustning av anatomiska respektive

histologiska institutionens nya lokaler.

I samband med sin nu förevarande framställning har kanslern erinrat örn att

lärarkollegiet anhållit om inrättande från och med nästa budgetår av en befattning

som instrumentmakare i lönegraden A 10 för den inom institutionsbyggnaderna

planerade verkstaden.

Departementschefen har anfört följande.

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Det synes erforderligt att medel för nästa budgetår anvisas till utrustning

av de anatomiska och histologiska institutionerna. De för ändamålet beräknade

kostnaderna ha icke i och för sig givit mig anledning till erinran. Beträffande

histologiska institutionen föreligga beräkningar endast för inredning

och möblering men icke för instrumentutrustning; för sistnämnda ändamål

avses anslag komma att äskas för budgetåret 1947/48. För inredning och

möblering av denna institution torde för nästa budgetår böra anvisas det begärda

anslagsbeloppet, d. v. s. i runt tal 112 000 kronor. Jag förordar, att

även det för anatomiska institutionen erforderliga anslagsbeloppet, omkring

460 000 kronor, fördelas på två budgetår. För nästa budgetår torde böra anvisas

238 000 kronor.

Vid min anmälan av frågan örn anslag för utbildning av tandläkare m. m.

(se propositionen 1946: 241, s. 62 f.) har jag redogjort för resultatet av en av

särskild utredningsman verkställd överarbetning av föreliggande sakkunnigförslag

i ämnet. Utredningsmannen har i samband med sitt yttrande rörande

ordnandet av de blivande tandläkarnas s. k. prekliniska undervisning framhållit,

att behov torde föreligga av att redan för nästa budgetår äskas anslag

till utrustning för de histologiska och fysiologiska institutionerna för en

kostnad av sammanlagt omkring 100 000 kronor i syfte att bereda erforderliga

möjligheter att vid karolinska institutet ordna den prekliniska undervisningen

på ett rationellt sätt. Häremot har jag icke funnit anledning till

erinran, varför jag förordar, att ett belopp av 100 000 kronor för ändamålet

anvisas för nästa budgetår.

Till inredning och utrustning av ifrågavarande institutioner torde alltså

för nästa budgetår böra anvisas ett reservationsanslag av (112 000 +

+ 238 000 + 100 000 =) 450 000 kronor.

Förslaget om anvisande av medel till arvode åt en instrumentmakare anser

jag mig böra biträda. Arvodet synes i anslutning till kanslerns förslag böra

fastställas till 5 400 kronor. I det föregående har jag inräknat nämnda belopp

i vederbörande anslagspost under karolinska institutets avlöningsanslag.

11. Reservationsanslag till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bidrag till akustisk-fysiologisk forskning.

Kanslern för rikets universitet har i anledning av framställning i ämnet av

lärarkollegiet hemställt, att ett anslag av 20 000 kronor måtte anvisas för att

bereda den ungerske fysikern professor George von Békésy tillfälle att vid

karolinska institutet under ett år bedriva forskningsverksamhet inom akustiken

och den akustiska sinnesfysiologien.

Departementschefen har biträtt ifrågavarande förslag samt därvid framhållit,

att någon särskild kostnad icke torde behöva beräknas för anskaffande

och utrustning av lämplig arbetslokal åt von Békésy, enär sådan

torde komma att ställas till förfogande inom tekniska högskolans i Stockholm

akustiska avdelning.

Utskottet tillstyrker i enlighet med departementschefens förslag, att från

och med nästa budgetår inrättas dels en professur i bakteriolog!, dels en

med överläkartjänsten vid sinnessjukavdelningen vid centralfängelset å

Bihang till riksdagens protokoll 19^6. 0 saini. Nr 9

Utskottet.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 2f3.

Långholmen förenad professur i rättspsykiatri, dels ock en personlig professur

i neurofysiologi för professorn R. A. Granit.

Utskottet har icke funnit annat att erinra mot vad departementschefen

anfört och föreslagit beträffande beräkningen av avlöningsanslaget till karolinska

institutet för nästa budgetår än att det å institutets stat nu uppförda

laboratorsarvodet å 8 600 kronor alltjämt bör bibehållas med hänsyn

till den ståndpunkt utskottet — såsom av det följande framgår — intager

till frågan örn laboratorstjänsterna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Av samma anledning torde det av departementschefen föreslagna

arvodet å 3 000 kronor för undervisning i kliniska laborationsmetoder böra

bortfalla. Den i avlöningsstaten under I. Professorer och lärare m. fl. uppförda

anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, torde på grund härav böra ökas med 5 600 kronor till 314 800

kronor.

Med anledning av vad i motionerna I: 207 och II: 327 anförts och hemställts

vill utskottet framhålla, att enligt utskottets mening goda skäl tala

för att den i motionerna avsedda utredningen kommer till stånd. Då emellertid

såväl universitetsberedningen som 1944 års nykterhetskommitté redan

torde hava sin uppmärksamhet riktad på frågan örn inrättandet av en

befattning för forskning och undervisning rörande alkoholismens orsaker

och botemedel, saknas enligt utskottets mening anledning att i skrivelse till

Kungl. Majit göra framställning örn verkställande av en särskild utredning

beträffande detta spörsmål. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna

I: 207 och lii 327.

Vad departementschefen föreslagit med avseende å anslag för nästa budgetår

till omkostnader och materiel m. m. vid karolinska institutet ävensom

till inredning och utrustning av institutets nybyggnader och till bidrag till

akustisk-fysiologisk forskning föranleder ingen erinran från utskottets sida.

12. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:

Avlöningar.

Departementschefen har beräknat ifrågavarande anslag till 4 630 000 kronor,

vilket innebär en höjning med 280 000 kronor. Höjningen beror i huvudsak

dels på vissa av departementschefen tillstyrkta ändringar beträffande

personalorganisationen och löneställningen för vissa befattningshavare,

dels på uppräkning av vissa anslagsposter med hänsyn till belastningen,

dels ock på den i det föregående tillstyrkta löneförstärkningen åt vissa underläkare

och biträdande läkare. Förändringarna framgå av följande sammanställning.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21+3.

131

Ökning eller

minskning

I. Radiofysiska och radiopatologiska

kronor

institutionerna.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Tekniskt biträde (Eo 7) tillkommer ........................................

+

3 300

Sjukhusbiträde (U 1; halvtidstjänst) tillkommer ..............................

+

1 000

Rörligt tillägg.

+

4 300

Med hänsyn till belastningen synes någon uppräkning av denna anslagspost icke

erforderlig.

—

II. Sjukhuset i övrigt.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

3 laboratorer (A 28) tillkomma .............................................

+

33 400

Barnmorska (A 7) tillkommer ..............................................

+

3 500

Arbetsföreståndarinna!! (A 6) uppflyttas under ändrad benämning till A 8 .. • •

+

400

10 tjänster som sjukbärare m. m. (Eo 5) ordinariesättas ......................

+

31300

Intendenten (A 24) uppflyttas till A 26 ....................................

+

900

Kassören (All) uppflyttas till A 14 ....................................v • •

+

600

+

70 100

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Föreståndararvode åt en professor i bakteriolog! tillkommer ...................

-f-

1500

2 biträdande läkare (arvode 9 300) tillkomma ...............................

18 600

1 biträdande överläkare tillkommer .........................................

+

10 600

Höjt arvode åt en konsulterande pediatriker .................................

+

3 000

3 laboratorer (arvode 8 500) bortgå .........................................

—

25 500

1 biträdande läkare (arvode 10 600) bortgår .................................

—

10 600

Arvode åt föreståndare för blodcentralen tillkommer ..........................

+

2 000

Föreståndararvodet vid tandpolikliniken höjes med 1 000 kronor...............

+

1 000

Tandläkararvodet å 4 500 kronor bortgår ....................................

—

4 500

—

3 900

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

1 Överläkare (Eo 26) tillkommer ...........................................

+

8 900

5 förste underläkare (Ex 23; 1 med halvtidstjänst) tillkomma ................

+

32 600

1 andre underläkare (Ex 21) tillkommer ..................................

+

6 400

2 andre underläkare (Ex 22) och 2 tredje underläkare (Ex 18) bortgå..........

—

24 300

Uppfattning av underläkarna i Ex 18 till Ex 21 och i Ex 22 till Ex 23........

+

19 000

Provisorisk löneförstärkning åt vissa underläkare och biträdande läkare........

+

82 000

3 nya tekniska biträden (Eo 7) ............................................

+

9 900

1 sjuksköterska (Eo 7) tillkommer .........................................

+

3 300

1 assistentsköterska (Eo 5; halvtidstjänst) tillkommer; 1 arvodesbefattning

2100

bortgår ..............................................................

—

1 social kurator (Eoll) tillkommer; 1 uppflyttas från Eo 10 till Eoll ......

+

4 200

Förhöjd ersättning åt sköterskeskolorna ....................................

4-

20 000

Sjukhusbiträde (U 1; halvtidstjänst) tillkommer .............................

+

1000

1 sköterskebiträde (U1) tillkommer .......................................

+

2 000 |

2 vaktmästare i Eo 5 i stället för 2 gårdskarlar i Ex 5 .......................

+

500

10 sjukbärare m. m. (Eo 5) bortgå..........................................

—

29 500

1 kanslibiträde i Eo 7 tillkommer..........................................

+

3 300

1 kanslibiträde (kontrollbiträde) i Ex 7 tillkommer ..........................

+

3 100

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf3.

3 kontorsbiträde!! i Eo 4 tillkomma, varav 1 med halvtidstjänst ..............

Ökning eller

minskning

kronor

+ 7 000

1 kontorsbiträde i Ex 4 tillkommer .....................................

+ 2 600

1 skrivbiträde i Eo 2 tillkommer ..........................................

+ 2 500

1 kameralbiträde uppflyttas under ändrad benämning från Eo 8 till Eo 9 ......

+ 200

1 sköterskebiträde (U1) i stället för 1 sjukvårdsbiträde (Eo 2) ...............

— 400

2 tandsköterskebefattningar (Eo 4) indragas ................................

— 3 500

+ 11800

+ 49 000

Löneklassuppflytlningar, höjning med hänsyn till belastningen m. m...........

Rörligt tillägg.

+ 209 500

Med hänsyn till belastningen synes någon uppräkning av denna anslagspost icke

erforderlig .............................................................

—

Departementschefen har vidare förordat, att i personalförteckningen för

karolinska sjukhuset följande ändringar vidtagas:

benämningen första köksföreståndarinna ändras till förste köksföreståndare;

» tvättföreståndarinna ändras till tvättföreståndare;

» andra köksföreståndarinna ändras till köksföreståndare;

» kokerska ändras till ekonomibiträde i lönegraden A 2;

» kallskänka ändras till ekonomibiträde i lönegraden A 1.

Beträffande inrättandet av ordinarie laboratorsbefattningar

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

inhämtas i huvudsak följande.

På karolinska sjukhusets stat äro nu uppförda tre arvoden å 8 500 kronor

till en laborator vid ett vart av sjukhusets tre centrallaboratorier, det

medicinskt-kemiska, det medicinskt-fysiologiska och det medicinskt-bakteriologiska.

Dessa arvoden voro senast för budgetåret 1944/45 uppförda med

7 900 kronor. Å karolinska institutets stat är för innevarande budgetår uppfört

ett arvode å 8 600 kronor till en extra laborator med tjänstgöringsskyldighet

vid serafimerlasarettets kliniska laboratorium.

I underdånig skrivelse den 3 juli 1945 anförde direktionen för karolinska

sjukhuset bland annat följande.

Vid karolinska sjukhuset har laboratoriearbetet organiserats så att vid den

medicinska kliniken anordnats tre centrallaboratorier, ett kemiskt, ett bakteriologiskt

och ett fysiologiskt, för tillgodoseende av dels den medicinska klinikens

behov av laboratorieundersökningar och dels övriga klinikers behov av mera

kvalificerade undersökningar. Vart och ett av centrallaboratorierna står under

ledning av en laborator. Envar av laboratorerna uppbär på sjukhusets stat ett

årligt arvode av 7 900 kronor samt därutöver från karolinska institutets stat

ett undervisningsarvode av 1 000 kronor. Vidare ha vid de övriga klinikerna

anordnats mindre laboratorier för utförande av mera rutinmässiga undersökningar.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Statsutskottets utlåtande nr 2JtS.

Vid serafimerlasarettet är organisationen likartad i så måtto att särskilda

rutinlaboratorier anordnats vid de olika klinikerna. Vid den medicinska kliniken

ombesörjes laboratorieverksamheten å det så kallade kliniska laboratoriet

under ledning av en klinisk laborator, som från karolinska institutet avlönas

med ett årligt arvode å 8 000 kronor. Det kliniska laboratoriet är uppdelat i en

avdelning, som ombesörjer den medicinska klinikens kemiska undersökningar

samt mera kvalificerade kemiska undersökningar för lasarettets övriga kliniker,

och en avdelning, där bakteriologiska undersökningar för lasarettet i dess

helhet utföras. Vid handhavandet av sistnämnda avdelning biträdes den kliniska

laboratorn av en av den medicinska klinikens tredje underläkare. Även

fysiologiska laboratorieundersökningar för lasarettet utföres i allmänhet på den

medicinska kliniken. För elektrokardiografiska m. fl. undersökningar disponerar

kliniken därvid en arvodesanställd läkare, vilken uppbär ett arvode å lasarettets

stat av 2 000 kronor för år.

På grund av de alltmera ökade krav, som under årens lopp ställts på centrallaboratorierna

vid de båda sjukhusen, ha åtskilliga framställningar gjorts

om utökning av laboratoriernas kapacitet, som främst skulle åstadkommas genom

inrättande vid serafimerlasarettet av ett särskilt centrallaboratorium samt

genom höjning av laboratorernas arvoden. Karolinska institutets lärarkollegium

har den 3 januari 1942 anhållit, att i stället för den kliniska laboratoriebefattningen

vid serafimerlasarettet måtte inrättas tre laboratorsbefattningar,

en för kemi, en för bakteriolog! och en för fysiologi. Sistnämnda befattning

skulle bland annat ersätta arvodesbefattningen för elektrokardiografiska m. fl.

undersökningar, vilken för närvarande är vakant. Även den kliniska laboratorsbefattningen

vid serafimerlasarettet är nu vakant. Mellan representanter

för direktionen och Sveriges läkarförbund ha förhandlingar förts berörande

frågan om ersättningen för elektrokardiografiska och övriga fysiologiska laboratorieundersökningar

vid serafimerlasarettet samt för de kemiska och bakteriologiska

laboratorieundersökningama för lasarettets behov. Vid dessa förhandlingar

har även föreslagits en provisorisk ökning av avlöningsförmånerna

för två av karolinska sjukhusets laboratorer. Den 2 juli 1945 lia nämnda representanter

för direktionen och läkarförbundet träffat överenskommelse angående

provisorisk ersättning åt de läkare, som omhänderha ifrågavarande laboratorieundersökningar.

Direktionen har för sin del godkänt denna överenskommelse.

Förslag angående inrättande från och med budgetåret 1946/47 av

tre kliniska laboratorsbefattningar vid serafimerlasarettet och i samband därmed

reglering av samtliga berörda laboratorers avlöningsförhållanden komma

att framdeles föreläggas Kungl. Majit. T avbidan på att detta förslag avgives

och prövas av Kungl. Majit och riksdagen anhåller direktionen, att Kungl.

Majit måtte medgiva, att till vardera av de två läkare, som omhänderha kemiska

och fysiologiska laboratorieundersökningar för serafimerlasarettets räkning,

må under budgetåret 1945/46 utgå ersättning med 13 080 kronor för

år med rätt till semester och tjänstledighet enligt vad i gällande avlöningsbestämmelser

stadgas för extra ordinarie tjänsteman i 26 lönegraden, att från

och med den tidpunkt under nämnda budgetår, då den tredje underläkarbefattningen

vid serafimerlasarettets bakteriologiska laboratorium blir ledig, ersättning

efter angivna grunder må tills vidare intill utgången av samma budgetår

utgå jämväl till den läkare, som därefter omhänderhar bakteriologiska

laboratorieundersökningar för lasarettets räkning, samt att ersättning efter

samma grunder må under budgetåret utgå till vardera av de två läkare, som

omhänderha kemiska och fysiologiska laboratorieundersökningar för karolin
-

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Statsutskottets utlåtande nr 3/f3.

ska sjukhusets räkning, dock vad den förre angår först från och med den tidpunkt,

då befattningens nuvarande innehavare avgår från tjänsten. Av det

laborator tillerkända årliga ersättningsbeloppet böra 1 250 kronor utgå såsom

undervisningsarvode.

Med anledning av denna framställning har Kungl. Majit genom beslut den

27 juli 1945 såsom ett provisorium för innevarande budgetår medgivit anställande

av tre särskilda läkare med full tjänstgöring för handhavande av de kemiska,

fysiologiska och bakteriologiska laboratorieundersökningarna vid serafimerlasarettet

samt i samband därmed föreskrivit, att förenämnda kliniska

laboratorsbefattning och arvodesbefattning för elektrokardiografiska m. fl. undersökningar

samt tredje underläkarbefattning skola hållas vakanta. I samma

beslut ha avlöningsförmånerna för de tre läkarna, som skola handha laboratorieundersökningarna

vid serafimerlasarettet, ävensom för föreståndarna för

de kemiska och fysiologiska centrallaboratorierna vid karolinska sjukhuset

fastställts till — för var och en av dem — ett årligt arvode i ett för allt, för

år räknat, av 13 080 kronor, varav 1 250 kronor skola utgå såsom arvode för

undervisning i kliniska laborationsmetoder. För ifrågavarande läkare skola i

tillämpliga delar gälla bestämmelserna i 10—15 §§, 19 § samt 20 § 1 mom.

första stycket civila icke-ordinariereglementet, därvid skall så anses som örn de

tillhörde 26 lönegraden 25 löneklassen. I fråga örn föreståndaren för karolinska

sjukhusets bakteriologiska centrallaboratorium innebar Kungl. Maj:ts

beslut icke någon ändring i gällande ordning, enligt vilken denne befattningshavare

förutom sin tjänst vid sjukhuset uppehåller befattningen såsom laborator

i bakteriolog! vid karolinska institutets patologisk-anatomiska institution

och härför åtnjuter ett arvode av 5 000 kronor för år. Inberäknat ett arvode

å 1 000 kronor för undervisning i kliniska laborationsmetoder uppbär sålunda

denne befattningshavare för närvarande sammanlagt (8 500 -f- 5 000 4- -j- 1 000 =) 14 500 kronor för år.

Direktionen har nu i sina anslagsäskanden för nästa budgetår gjort framställning

om inrättande av tre laboratorsbefattningar i lönegraden A 30 dels

vid karolinska sjukhuset, dels ock vid serafimerlasarettet och därvid anfört

följande.

En lönereglering för laboratorerna vid karolinska sjukhuset synes vara

befogad med hänsyn till den starka utveckling av laboratorieverksamheten

vid sjukhuset, som ägt rum under de senaste åren och som ställt avsevärt

ökade krav på laboratoriernas föreståndare. I skrivelse till direktionen har

karolinska institutets lärarkollegium hemställt, att direktionen måtte i sina

petita till 1946 års riksdag upptaga förslag om inrättande av tre ordinarie

laboratorsbefattningar i lönegraden A 30 vid serafimerlasarettet. Då laboratorieverksamheten

vid lasarettet är av mindre omfattning än vid karolinska

sjukhuset, synas laboratorerna vid sistnämnda sjukhus icke böra placeras i

lägre lönegrad än vid lasarettet. I händelse lärarkollegiets förslag om inrättande

av en bakteriologisk professur, vars innehavare skulle svara för de bakteriologiska

laboratorieundersökningarna vid karolinska sjukhuset, genomföres,

kan det ifrågasättas, om den laborator, som under honom handhar dessa bak
-

s. 135 Kontrollera mot PDF

135

Statsutskottets utlåtande nr 2Jr1.

teriologiska undersökningar, bör beredas samma lönegradsplacering som övriga

laboratorer vid de två sjukhusen. Direktionen anser emellertid övervägande

skäl tala för att nämnda laborator även under denna förutsättning erhåller

samma ställning som de laboratorer, vilka förestå sjukhusets kemiska och fysiologiska

laboratorier. I överensstämmelse med lärarkollegiets förslag föreslår

direktionen förändring av de tre nuvarande arvodesbefattningarna för karolinska

sjukhusets laboratorer till laboratorsbefattningar i lönegraden A 30 och

inrättande av tre dylika befattningar vid serafimerlasarettet. Vid bifall till

sistnämnda förslag förutsättes en tredje underläkarbefattning i lönegraden Ex

18 vid serafimerlasarettets medicinska klinik skola indragas och ett i stat uppfört

arvode å 2 000 kronor för utförande av elektrokardiografiska m. fl. undersökningar

bortfalla.

Allmänna lönenämnden har icke ansett sig kunna tillstyrka högre löneställning

för laboratorerna än lönegraden A 28.

Sveriges läkarförbund har i skrivelse den 23 september 1945 framhållit, att

förbundet ansåge att, för att kompetenta sökande skulle kunna erhållas och

sjukvårdens krav bäst skulle bliva tillgodosedda, tjänsten såsom klinisk laborator

vid serafimerlasarettet borde uppdelas i tre tjänster i respektive klinisk

fysiologi, klinisk kemi och klinisk bakteriologi samt dessa tre tjänster

såväl som de tre motsvarande vid karolinska sjukhuset placeras i lönegraden

A 30 ävensom samtliga sex tjänster organiseras såsom överläkartjänster,

som sorterade direkt under direktionen för karolinska sjukhuset och

icke, såsom nu är fallet, under cheferna för de medicinska klinikerna. Läkarförbundet

har därvid anfört bland annat följande.

Laboratorernas arbetsbörda vid de båda sjukhusen har under de senaste

åren ökat avsevärt. Statistiken visar, att antalet undersökningar vid samtliga

berörda laboratorier flerdubblats under denna tid. Antalet undersökningsmetoder

har också ökat avsevärt; många hava tillkommit, som fordra en hög grad

av vetenskapligt kunnande. Laboratorerna få också nedlägga en väsentlig del

av sin arbetstid på införandet och utarbetandet av nya metoder. Man kan

med säkerhet förvänta, att detta arbete kommer att öka betydligt inom den

närmaste framtiden, enär efter krigets slut den vetenskapliga verksamheten

åter kommer i gång och utländsk litteratur blir lättare tillgänglig.

Laboratorerna hava ytterligare en viktig uppgift i undervisningen av såväl

medicine kandidater som laboratoriesköterskeelever. Denna uppgift har ävenledes

blivit allt mer betungande ju mer arbetsområdena i fråga vidgats.

Laboratorernas kanske viktigaste funktion är emellertid att biträda vid den

vetenskapliga forskningen vid de båda sjukhusen. I allt högre grad blir den

kliniska forskningen beroende av laboratorieundersökningar.

Innehavarna av de nuvarande tjänsterna äro alla docenter, men av det

ovan sagda framgår, att av tjänsternas innehavare bör fordras en kompetens

närmast motsvarande den, som fordras för en professur. Niir därtill kommer,

att laboratorernas möjligheter till extrainkomster äro mycket små jämförda

med de kliniska överläkarnas, synes det klart att, örn kompetenta krafter

skola kunna påräknas, en lön enligt A 30 måste fastställas. Som jämförelse kan

nämnas, att de nyinrättade lasarettsläkartjänsterna sorn laboratoriechef vid

centrallasaretten i Linköping, Umeå och Borås komma att avlönas med respektive

cirka 18 000, 19 000 och 19 000 kronor per år och vara förenade med rätt

s. 136 Kontrollera mot PDF

136 Statsutskottets utlåtande nr 2Jf3.

att utan ersättning till sjukhuset utnyttja laboratoriets resurser för egen verksamhet.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet har beträffande laboratorernas

tjänsteställning anfört följande.

Lärarkollegiet delar den av läkarförbundet framförda meningen, att

ifrågavarande befattningshavare böra erhålla ställning som överläkare i

lönegraden A 30 och att de böra erhålla samma självständiga ställning som

övriga överläkare.

Så länge de medicinska klinikerna sakna egna rutinlaboratorier, synes

emellertid erforderligt, att vederbörande professor i medicin bibehåller sin

nuvarande ställning till dessa. Kollegiet anser alltså, att till dess så sker

någon ändring i nämnde professors befogenheter beträffande laboratorierna

ej bör vidtagas.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Verksamheten vid centrallaboratorierna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

har under de senaste åren ökat avsevärt i omfattning. Detta

har nödvändiggjort en provisorisk reglering för innevarande budgetår

av laboratorieverksamheten vid serafimerlasarettet samt av avlönings- och

anställningsförhållandena för laboratorerna vid ifrågavarande två sjukhus.

Förslag har nu framlagts om inrättande vid vartdera sjukhuset av tre ordinarie

laboratorsbefattningar i lönegraden A 30, varav en i klinisk kemi, en

i klinisk bakteriologi och en i klinisk fysiologi. Då jag funnit behov föreligga

av de föreslagna laboratorsbefattningarna tillstyrker jag, att vid vartdera

sjukhuset inrättas tre ordinarie dylika befattningar. Vad befattningarnas

lönegradsplacering beträffar förordar jag under hänvisning till vad

lönenämnden anfört, att desamma placeras i 28 lönegraden. Befattningarna

böra vara förenade med heltidstjänstgöring. De nuvarande laboratorerna

vid karolinska sjukhuset ha medgivits rätt att åtaga sig enskilda uppdrag

mot ersättning till sjukhuset för begagnande av lokaler, instrument m. m.

Motsvarande medgivande torde icke böra lämnas innehavarna av de föreslagna

ordinarie laboratorsbefattningarna. Laboratorerna sortera nu under

cheferna för sjukhusens medicinska kliniker. Någon ändring härutinnan

torde för närvarande icke böra vidtagas utom beträffande laboratorn i klinisk

bakteriologi vid karolinska sjukhuset. Denne torde böra vara underställd

professorn i bakteriologi vid karolinska institut, vilken skall vara föreståndare

för bakteriologiska institutionen vid sjukhuset, å vilken bakteriologiska

laboratorieundersökningar avses skola utföras för sjukhusets räkning. Till

frågan örn laboratorernas undervisningsskyldighet har jag tagit ställning i

det föregående vid behandlingen av karolinska institutets avlöningsanslag.

Beträffande löneställningen för de sociala kuratorerna har

departementschefen anfört följande.

Vid karolinska sjukhuset äro för närvarande tre sociala kuratorer anställda.

Av dessa äro två placerade i lönegraden All och en i lönegraden

Eo 10. I sistnämnda lönegrad är jämväl den sociala kuratorn vid serafimerlasarettet

placerad. En av kuratorerna vid karolinska sjukhuset är knuten

till psykiatriska kliniken. Då behov jämväl synes föreligga av en social kurator

vid psykiatriska polikliniken, förordar jag bifall till direktionens förslag

om förändring av en assistentskötersketjänst till extra ordinarie befattning

som social kurator. I likhet med statskontoret och allmänna lönenämnden

anser jag mig böra förorda, att de extra ordinarie kuratorsbefattningarna

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 243.

137

placeras i samma lönegrad som de ordinarie och att den extra ordinarie befattningen

vid serafimerlasarettet ordinariesättes. Aven örn skal torde föreligga

för en uppfattning av kuratorerna i högre lönegrad an den tor de ordinarie

kuratorerna gällande eller 11 lönegraden, ar jag likväl icke beredd att

nu föreslå en höjning av lönegradsplaceringen. Fragan härom torde bora

prövas i ett vidare sammanhang.

Motioner.

I motionen II: 545 angående de föreslagna laboratorernas vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet löneställning m. m. anföres i huvudsak

följande.

Direktionen för karolinska sjukhuset har — efter att ha slutfört förhandlingar

med Sveriges läkarförbund och inhämtat karolinska institutets lärarkollegiums

yttrande — med hänsyn till den starka utvecklingen av laboratorieverksamheten

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet och de

därigenom ökade kraven på laboratoriernas föreståndare, i små anslagsäskanden

för budgetåret 1946/47 gjort framställning om inrättande av

tre självständiga laboratorsbefattningar i lönegrad A 30, dels vid karolinska

sjukhuset, dels vid serafimerlasarettet. I särskild skrivelse till Kungl.

Majit har Sveriges läkarförbund framhållit, att förbundet ansag, att dessa

tjänster skulle organiseras som självständiga överläkartjänster

Medicinska högskolornas organisationskommitté har särskilt starkt intresserat

sig för de kliniska laboratorstjänsterna, och resultatet av kommitténs

utredning i denna fråga kan förväntas inom det närmaste halvåret.

I en PM ställd till olika klinikchefer och andra myndigheter har kommittén

också tillkännagivit, att den ämnar föreslå dessa befattningar som självständiga

överläkartjänster i löneklass A 30. Det kan förväntas, att kommittén

kommer att vidhålla detta sitt förslag i sitt slutgiltiga utlåtande.

Kungl. Majit har emellertid nu i proposition nr 273 i den mån denna

avser avlöningsförmåner m. m. för de kliniska laboratorerna vid karolinska

sjukhuset och serafimerlasarettet föreslagit väsentligt sämre anställningsvillkor

än dem, som medicinska auktoriteter ansett rimliga och örn vilka

överenskommelse träffats vid i laga ordning förda förhandlingar. Kungl.

Majit föreslår, att laboratorerna placeras i lönegrad A 28, att befattningarna

skola vara förenade med heltidstjänst, att rätten att åtaga sig enskilda uppdrag

mot ersättning till sjukhuset för begagnandet av lokaler, instrument

m. m. icke vidare bör medgivas samt att laboratorerna skola sortera under

cheferna för sjukhusens medicinska kliniker.

Det är ytterst osannolikt att, örn de av Kungl. Majit föreslagna otillfredsställande

villkoren genomföras, dessa för sjukvård, undervisning och

klinisk forskning i hög grad viktiga tjänster skola komma att sökas av vetenskapsmän

med den höga standard och betydande erfarenhet, som fordras

för att tjänsterna skola kunna skötas tillfredsställande. Att kompetenta

krafter icke skola komma att stå till förfogande är så mycket sannolikare,

som flera landsortslasarett nu ledigförklarat självständiga lasarettsläkartjänster

vid sina centrallaboratorier med cirka 50 procent högre lön än den

i propositionen föreslagna och nied fri rätt att utföra egna, avgiftsbelagda

undersökningar.

Det bör i detta sammanhang framhållas, dels att laboratorerna utbilda

unga läkare, sorn sedermera kunna förväntas erhålla självständiga laboratorieläkartjänster,

dels att vid de kliniska centrallaboratorierna under laboratorns

personliga medverkan utföres en icke oväsentlig del av den kliniska

forskningen vid sjukhusen.

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 2J+3.

Om riksdagen bifaller den del av propositionen, som avser anställningsvillkoren

för de kliniska laboratorerna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,

och om på dessa villkor ifrågavarande tjänster skulle sökas

och tillsättas, skulle därigenom den utveckling av frågan, som de medicinska

högskolornas organisationskommitté tänkt sig och med all sannolikhet

kommer att föreslå, omöjliggöras. Örn tjänsterna sedermera på grund

av kommitténs utlåtande komma att tillerkännas bättre anställningsvillkor,

är det otvivelaktigt, att mera kompetenta sökande skulle anmäla sig,

än vad fallet kan tänkas bli, örn de nu ledigförklaras och besättas som ordinarie

underordnade tjänster.

I motionerna 1:14 och 11:46 framhålles bland annat, att de sociala

kuratorerna vid sjukhusen ha ett synnerligen krävande, självständigt och

ansvarsfullt arbete och att de för att kunna fylla sin uppgift behöva såväl

en grundlig social utbildning som personlig lämplighet, mognad och erfarenhet.

Om därför kuratorsverksamheten verkligen skulle kunna bli vad

den vöre avsedd att vara mäste ett fördelaktigare löneläge för dessa

befattningshavare skapas. Ett sa bade psykiskt och fysiskt pressande arbete

kunde ej i längden underbetalas, om kuratorskårens standard ej skulle sänka^

och för sin uppgift välkvalificerade befattningshavare skulle kunna

erhållas och behållas på dessa tjänster.

13. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:

Karolinska sjukhuset: Omkostnader.

För innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 3 365 000 kronor.

Direktionen för karolinska sjukhuset har föreslagit en sänkning av anslaget

med 39 000 kronor såsom framgår av följande sammanställning:

1944/45

1945/46

1946/47

utgifter

i ruut Leil

anslag

beräknade

ökning eller

utgifter

minskning

kronor

kronor

kronor

kronor

1. Sjukvård m. m. åt personalen, för-

slags vis.............

32 000

27 000

32 000

+ 5 000

2. Reseersättningar, förslagsvis......

18 800

19 000

19 000

_

3. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis

756 300

770 000

653 000

— 117 000

b. Övriga expenser...........

138 800

124 000

139 000

+ 15 000

4. Övriga utgifter:

a. Inventariers underhåll och komplet-

tering...........

260 100

225 000

277 000

+ 52 000

b. Tvätt och renhållning, förslagsvis .

68 900

78 000

69 000

— 9 000

c. Kosthåll, förslagsvis......

911 000

940 500

940 000

— 500

d. Läkemedel, förslagsvis......

486 300

400 000

450 000

+ 50 000

e. Förbrukningsartiklar m. re. för siuk-

vården, förslagsvis.......

676 600

760 000

726 000

— 34 000

f. Diverse utgifter..........

17 800

21 500

21 000

— 500

Summa

3 366 600

3 365 000

3 326 000

— 39 000

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr °2^3.

139

Departementschefen har anfört:

Enligt vad jag inhämtat bygger direktionens beräkning av medelsbehovet

under delposten till bränsle m. m. på den förutsättningen att omkring

3 000 ton stenkol skola stå till förfogande under nästa budgetar.

Härav äro nu 1 500 ton disponibla. Inför ovissheten örn tilldelning av ytterligare

stenkol till sjukhuset kan påräknas för nästa budgetar torde försiktigheten

bjuda, att ifrågavarande delpost endast minskas med 60 000

kronor. Detta innebär i förhållande till direktionens förslag en ökning av

medelsbehovet med 57 000 kronor. Tillkomsten av en blodgivarcentral vid

sjukhuset har, såsom framgått av nästföregående punkt beraknats medföra

en minskning av medelsbehovet under delposten till läkemedel med

20 000 kronor. Med hänsyn härtill och nied beaktande av vad statskontoret

anfört anser jag mig böra förorda, att delposten till läkemedel imnskas

med 31 000 kronor i förhållande till direktionens beräkning. Beträffande

ersättningen för histopatologiska undersökningar ansluter jag mig till lone

nämndens förslag, vilket innebär en höjning av ersättningen tor y i a

undersökningar å radiopatologiska institutionen med 2 000 kronor i

högst 6 500 kronor och å patologiska avdelningen med 4 000 kronor till

högst 8 500 kronor. De sålunda föreslagna beloppen torde böra fördelas

mellan de befattningshavare, som anförtros dessa undersökningar Jag har

i likhet med lönenämnden förutsatt, att jämväl särskilda förestandararvoden

å 1 500 kronor alltjämt skola utgå. Då direktionen vid uppskattningen

av delposten till förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården utgått fran

ersättningar för histopatologiska undersökningar av respektive 6 500. kronor

och 10 500 kronor, bör posten i fråga minskas med 2 000 kronor i förhållande

till direktionens förslag. Då jag i övrigt finner mig böra godtaga

direktionens beräkning av förevarande anslag, bör detsamma för nästa

budgetår minskas med (39 000 — 57 000 -f- 31 000 -f- 2 000 =) 15 000 kronor

till (3 365 000 —15 000 =) 3 350 000 kronor, med vilket sistnämnda

belopp anslaget alltså bör uppföras för budgetåret 1946/47.

I detta sammanhang må nämnas, att inkomsterna vid karolinska sjukhuset,

inklusive avgifter för kontroll å radiologiskt arbete, under budgetåret

1944/45 utgjort drygt 5 059 000 kronor. Antalet underhållsdagar for

militära patienter har uppgått till 104 790, och kostnaden härför kan beräknas

till omkring 1 951 000 kronor, varav ungefär 110 500 kronor bestritts

från anslag under fjärde huvudtiteln. Örn kostnaden för garnisonssjukvården

avräknas från statens nettokostnad för sjukhuset under nämnda

budgetår, cirka 3 428 000 kronor, reduceras statens nettokostnad för

sjukhusets övriga patienter till i runt tal 1 477 000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att departementschefen föreslagit

inrättandet vid vartdera av karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

av tre ordinarie laboratorsbefattningar i 28 lönegraden med heltidstjänstgöring.

De nuvarande laboratorerna vid karolinska sjukhuset hava

medgivits rätt att åtaga sig enskilda uppdrag mot ersättning till sjukhuset

för begagnande av lokaler, instrument m. m. Departementschefen har ansett,

att motsvarande medgivande icke torde böra lämnas innehavarna av

Utslwttet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140 Statsutskottets utlåtande nr %43.

de föreslagna ordinarie laboratorsbefattningarna. I likhet med departementschefen

hyser utskottet den principiella uppfattningen, att ifrågavarande

befattningar böra vara heltidstjänster. Utskottet har emellertid i

anslutning till vad i motionen II: 545 anförts för sin del funnit det tveksamt

örn verkligt kvalificerade sökande stå att få till laboratorsbefattningarna

med den av departementschefen föreslagna löneställningen. Enligt

utskottets mening synas övervägande skäl tala för att det nuvarande

provisoriet beträffande laboratorernas anställningsvillkor tills vidare bibehålles

i avvaktan på resultatet av den utredning, som bedrives av de

medicinska högskolornas organisationskommitté. I samband med prövningen

av nämnda kommittés förslag torde därefter frågan om laboratorernas

löneställning böra upptagas till slutligt avgörande.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit torde dels den i

karolinska sjukhusets avlöningsanslag under rubriken II. Sjukhuset i övrigt

upptagna anslagsposten till ordinarie tjänstemän böra minskas med 33 400

kronor till 886 700 kronor, dels den under samma rubrik uppförda anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

böra ökas med 25 500 kronor till 234 600 kronor, dels ock avlöningsstatens

slutsumma böra minskas med 7 900 kronor till 4 622 100 kronor.

I motionerna I: 14 och II: 46 har yrkats, att de sociala kuratorerna

måtte placeras i lönegraden A 18.1 fråga om dessa befattningshavare, vilka

för närvarande äro placerade i 11 lönegraden, har departementschefen

framhållit att, även om skäl syntes föreligga för en uppflyttning av kuratorerna

i högre lönegrad, departementschefen icke vore beredd att nu föreslå

en höjning av lönegradsplaceringen, vilken fråga syntes böra prövas i

ett vidare sammanhang. Utskottet delar denna departementschefens uppfattning

och avstyrker alltså bifall till ifrågavarande motionsvis gjorda

yrkande.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit i samband med beräkningen

av avlönings- och omkostnadsanslagen till karolinska sjukhuset

har icke givit utskottet anledning till erinran eller uttalande.

14. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Avlöningar.

Departementschejen har beräknat anslaget till 2 085 000 kronor, vilket

innebär en anslagshöjning med 150 000 kronor. Höjningen redovisas i följande

uppställning, som anger av departementschefen förordade ändringar

i avlöningsstaten för serafimerlasarettet:

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 243.

141

Ökning

eller

minskning

kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

3 laboratorer i A 28 tillkomma .............................................

+ 30 700

1 social kurator i A 11 tillkommer...................................

+ 4 200

Sjukhusintendenten uppflyttas från A 24 till A 26 ............................

+ 900

Bokhållaren i A 15 uppflyttas under ändrad benämning till A 17 ..............

+ 600

Kassören uppflyttas från All till A 14 .............................

+ 600

+ 37 000

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Höjt arvode åt assistenten vid patologiska avdelningen .......................

+ 1600

Arvode (14 300) till 2 biträdande läkare tillkommer .......................

+ 28 600

Arvode för elektrokardiografiska m. fl. undersökningar bortgår ................

— 2 000

+ 28 200

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

— 14 500

1 förste underläkare (Ex 23) tillkommer ....................................

+ 7 300

1 tredje underläkare (Ex 18) bortgår ........................................

— 5 300

Provisorisk löneförstärkning för förste underläkare ...........................

+ 39 000

| Uppflyttning av underläkama i Ex 18 till Ex 21 och i Ex 22 till Ex 23 ........

+ 13100

— 3 800

7 assistentsköterskor i Eo 5 tillkomma eller lia tillkommit ...............

+ 20 700

1 provsköterska bortgår ...................................................

— 800

2 sköterskebiträden i U1 ha tillkommit ...........................

+ 4 000

Sköterskeassistens vid sensibilitetsundersökningar ............................

+ 1800

1 tekniskt biträde i Eo 4 (halvtidstjänst) tillkommer .........................

+ 1400

1 reparatör i Ex 8 tillkommer ..............................................

+ 3 300

1 tjänst som bokhållare i Ex 12 blir assistentbefattning i Eo 15 ................

+ 400

2 tjänster som kameralbiträden i Eo 8 uppflyttas under ändrad benämning till Eo 9

+ 400

2 kontorsbiträdestjänster i Ex 4 bli extra ordinarie i 4 lönegraden ..............

+ 400

1 kontorsbiträde i Ex 4 (halvtidstjänst) tillkommer ..........................

+ 1300

1 skrivbiträde i Ex 2 tillkommer............................................

4- 2 400

Skrivhjälp å neurologiska kliniken ..........................................

+ 1 800

Löneklassuppflyttningar och vikariekostnader på grund av personalutökningen

+ 8 900

+ 81 800

Rörligt tillägg.

Med hänsyn till belastningen synes posten endast böra uppräknas med 3 000 kr.

+ 3 000

Departementschefen har vidare förordat, att i personalförteckningen för

serafimerlasarettet följande ändringar vidtagas:

s. 142 Kontrollera mot PDF

142 Statsutskottets utlåtande nr l2Jt3.

benämningen första köksföreståndarinna ändras till förste köksföreståndare;
benämningen

andra köksföreståndarinna ändras till köksföreståndare;

benämningen tvättföreståndarinna ändras till tvättföreståndare;

benämningarna sjukbärare, transport- och förrådsman samt gårdskarl

ändras till vaktmästare;

benämningen dietkokerska ändras till ekonomibiträde i lönegraden A 2.

15. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 575 000 kronor.

Direktionen har föreslagit en ökning av anslaget med 66 000 kronor på

sätt framgår av följande sammanställning:

1944/45

1945/46

1946/47

l

utgifter

i runt tal

kronor

anslag

kronor

beräknade

utgifter

kronor

ökning eller

minskning

kronor

1. Sjukvård m. m. åt personalen, för- slagsvis ..................

11800

10 000

12 000

+ 2 000

2. Reseersättningar, förslagsvis......

3. Expenser:

300

500

500

—

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis

333 500

318 000

277 000

— 41 000

b. Övriga expenser...........

4. Övriga utgifter:

44 200

45 000

45 000

—

a. Inventariers underhåll och komplet-

tering.................

161 000

188 000

220 000

+ 32 000

b. Tvätt och renhållning, förslagsvis .

31 400

27 000

31 500

+ 4 500

c. Kosthåll, förslagsvis.........

369 400

360 000

370 000

+ 10 000

d. Läkemedel, förslagsvis........

e. Förbrukningsartiklar m. m. för sjuk-

199 200

168 000

200 000

+ 32 000

vården, förslagsvis..........

273 900

251 700

278 200

+ 26 500

f. Ränta och amortering å lån hos pen- sionsstyrelsen.............

198 800

198800

198 800

g. Diverse utgifter...........

7 600

8 000

8 000

—

Summa

1 631 100

1 575 000

1 641 000

+ 66 000

Departementschefen har anfört följande.

Tillräcklig anledning att minska delposten till bränsle, lyse och vatten

synes icke föreligga, utan denna torde böra uppföras med oförändrat belopp.

Detta innebär i förhållande till direktionens förslag en ökning av

medelsbehovet med 41 000 kronor. Med beaktande av vad statskontoret

anfört förordar jag, att delposten till läkemedel minskas med 20 000 kronor

och delposten till förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården med 12 000

kronor i förhållande till direktionens beräkning. Då jag i övrigt anser mig

kunna godtaga direktionens beräkning av förevarande anslag, bör detsamma

för nästa budgetår höjas med (66 000 + 41 000 — 20 000 — 12 000 =)

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 243. 143

75 000 kronor och således uppföras med (1 575 000 + 75 000 =) 1 650 000

kronor.

I detta sammanhang må nämnas, att inkomsterna vid serafimerlasarettet

under budgetåret 1944/45 utgjorde i runt tal 2 503 000 kronor. Detta belopp

överstiger det beräknade med 103 000 kronor.

Jag torde vidare i detta sammanhang få anmäla uppkommen fråga örn

dispositionen av det å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42

anvisade reservationsanslaget av 273 000 kronor till Serafimerlasarettet:

Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten för anordnande av en neurokirurgisk

klinik in. m. Av nämnda anslag har ett belopp av 220 000 kronor ställts

till direktionens för karolinska sjukhuset förfogande för att disponeras för

utrustning av kliniken. Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Maj:t,

sedan riksdagens samtycke härtill lämnats, medgivit, att ifrågavarande

anslag må disponeras även under innevarande budgetår. Då den för neurokirurgiska

kliniken avsedda utrustningen på grund av tidsförhållandena

icke beräknas kunna i sin helhet anskaffas före utgången av detta budgetår

och dessutom viss komplettering av utrustningen erfordras i anledning av

en förestånde delning av en av klinikens vårdavdelningar, har direktionen

anhållit att få disponera vid budgetårets utgång befintlig behållning å de

till utrustning anslagna medlen jämväl under budgetåret 1946/47. Jag föreslår,

att riksdagens medgivande att disponera anslaget även under budgetåret

1946/47 inhämtas.

På grund av den ståndpunkt utskottet i det föregående intagit till frågan

om laboratorernas löneställning torde dels den i avlöningsstaten för

serafimerlasarettet upptagna anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän böra minskas med 30 700 kronor till 374 000 kronor, dels den i

samma stat uppförda anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, böra ökas med 2 000 kronor till 177 600 kronor,

dels den i ifrågavarande stat uppförda anslagsposten avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal böra ökas med 5 300 kronor till 1 307 100 kronor,

dels ock avlöningsstatens slutsumma böra minskas med 23 400 kronor till

2 061 600 kronor.

I övrigt föranleda departementschefens beräkningar av avlönings- och

omkostnadsanslagen vid serafimerlasarettet icke någon erinran från utskottets

sida.

På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att riksdagen

medgiver, att vid utgången av budgetåret 1945/46 befintlig reservation

å det senast för budgetåret 1941/42 anvisade anslaget till vissa örn- och

tillbyggnadsarbeten för anordnande av en neurokirurgisk klinik m. m. vid

serafimerlasarettet må disponeras intill utgången av nästa budgetår.

16. Reservationsanslag till Bidrag till den matematisk-naturvetenskapliga

avdelningen vid Stockholms högskola.

Departementschef eli har anfört följande.

Det torde icke behöva närmare framhållas, att Stockholms högskola in

tager en betydelsefull och svårersättlig plats i organisationen för den högre

akademiska utbildningen. De i det föregående lämnade uppgifterna utvisa

Utskottet.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 243.

också, att högskolan i fråga om examinationskapaciteten vid den mateinatisk-naturvetenskapliga

avdelningen helt kan jämställas med universiteten.

Redan på grund härav finner jag det vara ett väsentligt statsintresse,

att möjligheter till fortsatt verksamhet och utveckling beredas högskolan.

Den av kommittén förebragta utredningen liksom de upplysningar, jag

under hand delgivits, ha gjort det uppenbart för mig, att högskolans ekonomiska

resurser äro otillräckliga. Härtill har givetvis den sänkta räntenivån

starkt medverkat, men i främsta rummet har denna situation sin

grund i de successivt i hög grad ökade krav i fråga om utrustning, läraroch

hjälpkrafter m. m., som modern naturvetenskaplig forskning ställer.

För den naturvetenskapliga avdelningen har detta lett till att elevantalet

vid den elementära undervisningen måst begränsas utöver vad eljest varit

påkallat för att en tillfredsställande undervisning skall kunna upprätthållas.

Enligt vad högskolemyndigheterna framhållit äro resurserna för att bereda

arbets- och studiemöjligheter åt sådana studerande, som önska bedriva

mera kvalificerade studier, helt otillräckliga. På grund av brist på tillräcklig

och ändamålsenlig utrustning samt delvis otillfredsställande lokalförhållanden

har årligen ett antal inträdessökande studerande måst avvisas. Sålunda

anmälde sig vid början av höstterminen 1945 85 studenter för inträde

vid det kemiska övningslaboratoriet, av vilka endast 15 kunde beredas

arbetsplats.

Mot bakgrunden av, att sedan åtskilliga år vid de allmänna läroverken

och liknande undervisningsanstalter bristen på kompetenta lärare med

matematisk-naturvetenskaplig utbildning varit påfallande, är det enligt

min mening betänkligt, att vid högskolan eljest förefintliga utbildningsmöjligheter

icke kunna utnyttjas till följd av bristande ekonomiska resurser.

Det synes nödvändigt, att det allmänna här träder emellan för att skapa

bättre förutsättningar för forskning och undervisning.

Såsom tidigare berörts, har icke blott staten utan även staden ett väsentligt

intresse av att högskolan upprätthålles och utvecklas. Med utgångspunkt

härifrån har den naturvetenskapliga forskningskommittén förordat,

att staten och staden enligt av kommittén närmare angiven grund mellan

sig fördela de utgifter för högskolan, som icke kunna täckas av läroanstaltens

egna medel. Dessa förslag, innefattande en mycket betydande utökning

av stadens åtaganden gent emot högskolan, har ingivit stadens myndigheter

betänkligheter. Staden har emellertid förklarat sig beredd att ingå

i förhandlingar med staten. Även ur statens synpunkt kunna enligt unn

mening de framlagda vittgående förslagen väcka betänkligheter. Högskolan

har visserligen väl fyllt sin uppgift, men staten har icke deltagit i högskolans

utbyggnad och har intet avgörande inflytande på högskolans angelägenheter.

Någon avvägning ur statlig synpunkt mellan verksamheten vid

universiteten och högskolan har därför ej ägt rum liksom ej heller någon

prövning av frågan om högskolans framtida ställning i förhållande till staten

eller om konsekvenserna för staten i avseende å övriga enskilda högskolor,

därest staten i större omfattning skulle lämna denna högskola ekonomiskt

stöd. Även statens och stadens inbördes förhållande i frågor, som

beröra högskolan, synes böra klarläggas.

Av nämnda och andra skäl är jag icke beredd att nu förorda något slutligt

ställningstagande till frågan om statens understödjande av denna högskola.

Dessförinnan torde sådana undersökningar böra vidtagas, som kunna möjliggöra

ett bedömande främst av de spörsmål, vilka enligt vad jag nyss

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 21+3. 145

anfört väckt betänkligheter hos säväl statens som Stockholms stads myndigheter.

Såsom en förberedelse till ett dylikt bedömande har jag ansett nödvändigt

att föranstalta örn en ingående utredning av högskolans ekonomiska

förhållanden. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande lia sålunda två särskilda

utredningsmän tillkallats för ändamålet. Det har förutsatts, att vid

denna utredning skall klarläggas dispositionen av högskolans inkomster,

varvid särskild uppmärksamhet bör fästas vid fondmedlens användning

och möjligheterna till en friare disposition av dessa medel. Vidare skall

därvid en utförlig redogörelse förebringas för de olika avdelningarnas och

institutionernas utgifter och behov av medel, varvid särskilt skall beaktas

kostnaderna för en behövlig upprustning i avseende å arbetskrafter av olika

slag, utrustning och lokaler. Jag har ansett erforderligt att, även om forskningskommitténs

betänkande i viss man giver klarhet i dessa frågor, en

väsentligt mer ingående utredning göres, som tillika omfattar högskolans

samtliga avdelningar. Denna utredning är emellertid, såsom framgått tidigare,

att betrakta som en förberedelse till det slutliga ställningstagandet

i avseende å högskolans framtid.

Med hänsyn till den förberedande utredningens omfattning samt räckvidden

av de spörsmål, som därefter måste upptagas till ingående överväganden,

bör det icke förväntas, att frågan om statens och stadens ställning

till högskolan kan vinna sin slutliga lösning inom den allra närmaste

framtiden. De föreliggande spörsmålen äro därjämte av den art, att det

synes fördelaktigt, örn deras behandling icke forceras. I det föregående har

jag emellertid framhållit angelägenheten av att det allmänna träder emellan

för att skapa bättre förutsättningar för högskolans verksamhet. I detta

läge synes det nödvändigt att omedelbart vidtaga vissa åtgärder till stöd

åt högskolan. Jag vill därför förorda, att staten — utan att därmed i något

avseende binda sig för framtiden eller föregripa de slutliga ställningstagandena

— för nästa budgetår beviljar högskolan ett anslag för tillgodoseende

av de ur statens och högskolans synpunkter mest trängande behoven. Jag

har i samråd med vederbörande vid högskolan sökt bilda mig en uppfattning

om de behov, som därvid i första hand böra tillgodoses. Med hänsyn

till önskvärdheten att till det yttersta utnyttja alla vid högskolans matematisk-naturvetenskapliga

avdelning förefintliga forsknings- och utbildningsmöjligheter

synes det mig, att anslaget främst bör beviljas för att

möjliggöra en rimlig personalförstärkning samt ökad anskaffning av materiel

och annan utrustning för avdelningen. Därvid synes i första hand böra

ifrågakomma inrättandet av ett antal docentstipendier. Den naturvetenskapliga

forskningskommittén har för sin del föreslagit dylika stipendier

vid avdelningen till ett antal av aderton. För min del måste jag i detta

sammanhang begränsa mig till ett antal av högst fjorton. Jag erinrar, att

jag i det föregående föreslagit, att vid universiteten docentstipendiernas

grundbelopp skola höjas till 7 200 kronor, varå för nästa budgetår beräknats

dyrtids- och kristillägg med sammanlagt 43,G procent (avrundat 3 139

kronor) och provisoriskt lönetillägg med 660 kronor. Stipendiernas sammanlagda

belopp skulle vid bifall härtill uppgå till 10 999 kronor. Docentstipendierna

vid högskolans ifrågavarande avdelning synas böra utgå med

samma belopp som vid universiteten, varvid dock den del av stipendierna,

som motsvarar dyrtids- och kristilläggen samt det provisoriska lönetill1

ägget, bitr bestridas ur samma anslag som grundbeloppen. För dessa st i
Bihang

i ill riksdagens protokoll 19fiG. 6 sami. Nr 2//$. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr 21+3.

pendier beräknar jag sålunda ett belopp av omkring 154 000 kronor. Då

det torde kunna visa sig lämpligt att i stället i större eller mindre utsträckning

använda ifrågavarande medel till avlöning åt biträdande lärare, synes

emellertid Kungl. Majit böra äga medge sådan ändrad disposition.

Forskningskommittén har såsom ett angeläget krav framhållit, att de

nuvarande institutionsanslagen (materielanslag och anslag till tillfälligt anställd

personal nr. m.) vid ifrågavarande avdelning ökas. Då otillräckliga

institutionsanslag förhindra det effektiva utnyttjande av forsknings- och

utbildningsmöjligheterna vid avdelningen, som i nuvarande läge är önskvärt,

vill jag tillstyrka, att i anslutning till kommitténs förslag under ifrågavarande

anslag till högskolan för nästa budgetår härför beräknas ett belopp

av i avrundat tal 140 000 kronor.

För att uppnå tillfredsställande forsknings- och undervisningsförhållanden

har forskningskommittén vidare ansett en upprustning av instrumentbeståndet

m. m. nödvändig vid vissa av högskolans institutioner. Kostnaden

härför har kommittén beräknat till 203 000 kronor. I nuvarande läge

vill jag förorda, att ett belopp av omkring 100 000 kronor beviljas såsom

engångsanslag. för detta ändamål, varigenom de mest trängande behoven

torde kunna tillgodoses.

_ Anslaget till bidrag till den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen

vid Stockholms högskola skulle sålunda vid bifall till mina förslag uppgå

till (154 000 -f- 140 000 -j- 100 000 =) 394 000 kronor eller avrundat

400 000 kronor, örn vars beviljande för budgetåret 1946/47 jag kommer att

göra hemställan i det följande. Det torde få ankomma på Kungl. Majit

att i sinom tid meddela föreskrifter beträffande dispositionen av anslaget,

som torde böra erhålla karaktären av reservationsanslag. Därvid torde

Kungl. Majit böra äga att, därest förhållandena därtill ge anledning, medge

annan fördelning av anslaget å de angivna utgift sändamålen, än som beräknats

i det föregående.

I detta sammanhang vill jag erinra om, att forskningskommittén föreslagit

statsunderstöd även till de naturvetenskapliga institutionerna vid

Göteborgs högskola, däribland till det oceanografiska institutet. Jag är emellertid

av olika skäl icke beredd att redan nu upptaga dessa anslagsäskanden

till slutlig prövning, vilket är att beklaga, icke minst med hänsyn till oceanografiska

institutets nuvarande läge ur ekonomisk synpunkt. Detta institut

har för sin tillkomst (det invigdes i januari 1939) att tacka en donation från

Knut och Alice Walienbergs stiftelse, som tillika garanterat institutet ett årligt

driftbidrag intill den 1 oktober 1948. Enligt uppgift av kommittén har

stiftelsen med bestämdhet förklarat sig icke kunna utbetala något bidrag

till institutet för tiden därefter. Institutet står sålunda inför hotet att om

två år nödgas nedlägga sin verksamhet och avskeda sin personal, däribland

två vetenskapligt specialutbildade personer, nämligen en laborator och en

assistent, vilka för sin utkomst äro beroende av de tillfälliga anslag av donationsmedel,

som lämnats dels för uppehållande av institutets drift intill den

1 oktober 1948 och dels för genomförande inom den närmaste tiden av en

större djuphavsexpedition. Denna expedition, till vilken stora vetenskapliga

och praktiska intressen knyta sig, avses skola starta nästa år och avslutas

mot slutet av år 1948. Ur de i expeditionen deltagande vetenskapsmännens

synpunkt hade det givetvis varit angeläget, om de redan före starten kunnat

erhålla förvissning om, huruvida deras pensionsförhållanden under expedi
-

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2J+3. 147

tionen och fortsatta anställning efter densamma varit tryggade. Som nämnts,

är jag dock tyvärr icke för närvarande beredd att taga slutlig ställning till

kommitténs förslag om statens övertagande av det ekonomiska ansvaret för

institutet. Jag finner det dock uppenbart, att det ligger i statens intresse att

institutets fortsatta bestånd icke äventyras och att kontinuiteten i dess

vetenskapliga arbete ekonomiskt säkerställes även efter den 1 oktober 1948.

Jag anser mig sålunda berättigad utgå ifrån, att staten bör ikläda sig ekonomisk

garanti för institutets fortbestånd. Därest riksdagen icke framställer

erinran däremot, torde därför få anses i princip fastslaget, att staten i vart

fall bör påtaga sig det ekonomiska ansvaret för att de två vid institutet arbetande

vetenskapsmän, som avses skola deltaga i förutnämnda djuphavsexpedition,

erhålla en i avlönings- och pensionshänseende tryggad anställning.

17. Anslag till Bidrag till psykotekniska institutet vid

Stockholms högskola.

Departetnentschefen har anfört följande.

Värdet av psykoteknisk forskning och praktisk psykologisk verksamhet

framför allt på arbetshygienens, personalrekryteringens och yrkesrådgivningens

områden torde numera vara allmänt erkänt. Inom ett flertal såväl

statliga och kommunala institutioner som enskilda företag användas psykotekniska

prov vid personalrekrytering och anlagsprövningar och, som det

förefaller, med goda resultat. Psykotekniska prov ha även kommit till allt

större användning såsom hjälpmedel i yrkesvägledningsarbetet. Det synes

mig därför, att den psykotekniska forskningen icke bör lämnas utan stöd

från statsmakternas sida.

Jag erinrar dock örn att jag under näst föregående punkt icke ansett

mig kunna taga slutlig ställning till den naturvetenskapliga forskningskommitténs

förslag örn statsunderstöd till Stockholms högskola utan samtidigt

ställningstagande till frågan om statens förhållande i övrigt till högskolan.

Då psykotekniska institutet utgör en till högskolan anknuten institution,

föreligga utan tvivel vissa skäl för att först i ett senare sammanhang upptaga

institutets nu gjorda anslagsbegäran till behandling. Emellertid befinner

sig institutet nu uppenbarligen ekonomiskt i ett läge, som ej utan

statens medverkan möjliggör ett fortsatt och utökat arbete enligt hittills

följda riktlinjer. I detta läge och då den verksamhet, som bedrives av institutet,

fått de bästa vitsord finner jag mig böra förorda, att staten —

utan att därigenom binda sig för framtida understöd till institutet — såsom

en provisorisk åtgärd beviljar ett anslag till institutets verksamhet för

budgetåret 1946/47. Då jag anser, att den av styrelsen planerade utökningen

av verksamheten bör kunna något begränsas, föreslår jag, att anslaget

fastställes till 20 000 kronor i stället för av styrelsen begärda 35 600

kronor. Jag utgår från att även Stockholms stad skall finna sig böra bidraga

med anslag till institutets verksamhet.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att något slutligt ställningstagande

till spörsmålet örn statens understödjande av Stockholms högskola

icke torde kunna ske förrän statens och Stockholms stads inbördes

förhållanden i frågor, som beröra högskolan, blivit klarlagda.

Utskottet.

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 2Jt3.

På av departementschefen anförda skäl tillstyrker utskottet, att ett anslag

av 400 000 kronor anvisas för nästa budgetår såsom bidrag till den

matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid nämnda högskola.

Utskottet vill vidare framhålla, att utskottet i princip icke har något

att invända mot att staten påtager sig det ekonomiska ansvaret för att

de två vid oceanografiska institutet i Göteborg arbetande vetenskapsmän,

som avses skola deltaga i en nästa år planerad djuphavsexpedition, vilken

torde komma att avslutas mot slutet av år 1948, skola kunna erhålla en i

avlönings- och pensionsavseende tryggad anställning.

I enlighet med departementschefens förslag tillstyrker utskottet, att såsom

bidrag till psykotekniska institutet vid Stockholms högskola för nästa

budgetår anvisas ett anslag av 20 000 kronor.

18. Reservationsanslag till Viss föreläsningsverksamhet

i sociologi m. m.

Departementschefen har anfört följande.

Ämnet sociologi eller allmän samhällslära, varav kriminologien eller läran

om brottets natur och orsaker utgör en viktig gren, har på flera håll utomlands

utvecklats till en självständig vetenskaplig disciplin.

Såsom av den föregående redogörelsen framgår har nu från skilda håll

framförts önskemålet, att den svenskfödde professorn i sociologi vid Pennsylvania

University Thorsten Sellin beredes tillfälle att under en tid avlägga

ett besök i Sverige. Denne har härvid närmast avsetts skola hålla vissa föreläsningar

vid svenska universitet och högskolor och samtidigt biträda strafflagberedningen

i dess arbete på en reform av vårt nuvarande straff- och

skyddssystem. Härtill har Sellin förklarat sig villig mot en ersättning, inräknat

resekostnader, av 37 000 kronor, därest besökets varaktighet föranleder

tjänstledighet från hans förenämnda professur under en tid av ett år. Vid

tjänstledighet därifrån under allenast en termin ha kostnaderna beräknats till

24 000 kronor.

För egen del har jag funnit vägande skäl tala för att det här avsedda besöket

av Sellin kommer till stånd. Jag erinrar härvid, att den sociologiska

vetenskapen ännu icke är företrädd av professur vid något av våra högre

lärosäten, vilket är en kännbar brist för vår forskning och undervisning på

detta område. Med hänsyn härtill skulle den nu planerade föreläsningsverksamheten

enligt min mening vara av stort värde. Betydelsen av att strafflagberedningen

gåves tillfälle att i sitt arbete anlita Sellins sakkunskap synes mig

även uppenbar. Jag vill härtill anmärka, att ett tillfälle till samråd med Sellin

säkerligen även skulle vara värdefullt för de jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

den 27 september 1945 tillkallade sakkunniga för utredning av den

samhällsvetenskapliga forskningen, vilka ha att avgiva förslag rörande socialvetenskapernas

ställning vid våra universitet och högskolor m. m.

För vinnande av mesta möjliga utbyte av Sellins vistelse här, bör enligt min

mening besöket avse en tid av ett år. Mot de härför beräknade kostnaderna,

37 000 kronor, har jag ingen erinran. Jag förordar sålunda att för budgetåret

1946/47 till ändamålet anvisas ett anslag av 37 000 kronor, vilket torde böra

givas karaktären av reservationsanslag. Härom gör jag hemställan i det föl
-

s. 149 Kontrollera mot PDF

149

Statsutskottets utlåtande nr 2Jf3.

jamie. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser

rörande anslagets disposition. .

Vid detta ställningstagande har jag förutsatt, att det genom Kungl. Marits

förenämnda beslut den 25 januari 1946 anvisade beloppet av 10 000 kronor

från det å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 under åttonde

huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till Främjande av internationelltkulturellt

samarbete genom studieresor m. m. i stället skall tagas i anspråk för

övriga med sistnämnda anslag avsedda ändamål.

19. Reservationsanslag till Bidrag till bestridande av vissa

kostnader för internationella cellforskarkongressen

i Stockholm år 1947.

Departementschefen har för ifrågavarande ändamål föreslagit anvisande

av ett reservationsanslag av 20 600 kronor.

20. Anslag till Bidrag till avlöning av föreståndare för

svenska studenthemmet i Paris.

För upprättandet av svenska studenthemmet i Paris utgick statsunderstöd

av lotterimedel. Däremot åtnjuter studenthemmet för sin verksamhet

icke något statsbidrag. Xiii studenthemmets föreståndare utgår avlöning

ur avkastningen av för ändamålet gjorda donationer. Avlöningsförmånerna

uppgå till, förutom fri bostad inom studenthemmet, ett årligt belopp av i

svenskt mynt omkring 3 000 kronor.

Departementschefen har föreslagit anvisande av ett belopp av 8 000

kronor till bidrag till ifrågavarande föreståndares avlönande, varigenom

denne skulle erhålla en sammanlagd avlöning, som i svenskt mynt i stort

sett motsvarade föreståndarlönen vid svenska institutet i Rom.

Utskottet har funnit sig böra biträda vad departementschefen under

förevarande punkter föreslagit.

21. Investeringsanslag till Nybyggnad för genetiska institutionen

vid universitetet i Lund.

Departementschefen har för ifrågavarande ändamål förordat anvisande

av ett investeringsanslag av 490 000 kronor.

22. Investeringsanslag till Uppförande av nybyggnad för fysiska

institutionen vid universitetet i Lund m. m.

Departementschefen har till nybyggnader för institutionen för fysik ävensom

för institutionerna för matematik samt för mekanik och matematisk

fysik föreslagit anvisande av ett investeringsanslag av 700 000 kronor,

vilket av budgettekniska skäl torde böra uppföras under rubriken Uppförande

av nybyggnad för fysiska institutionen vid universitetet i Lund.

V Ukottet.

s. 150 Kontrollera mot PDF

150

Statsutskottets utlåtande nr 2J+3.

23. Investeringsanslag till Nybyggnad för karolinska

mediko-kirurgiska institutet.

Departementschefen har anfört följande.

Genom det mellan kronan och Stockholms stad träffade markavtalet av

den 8 november 1940 är den senaste tidpunkten för förflyttning av karolinska

institutets teoretiska institutioner till nybyggnader å Norrbackaområdet

fixerad till den 1 juli 1948. Då på grund av statsfinansiella och

andra skäl medelsanvisning till uppförande av nybyggnaderna för institutet

icke kunnat äga rum förrän från och med budgetåret 1944/45, har det varit

ett angeläget önskemål att låta de ifrågavarande byggnadsarbetena fortskrida

i relativd snabb takt. De flesta av de byggnadsföretag, varom här är

fråga, ha därför redan varit föremal för statsmakternas ställningstagande.

Sålunda ha av 1944 och 1945 års riksdagar beslut fattats om uppförande i

ett första och andra byggnadsskede av nybyggnader för de anatomiska,

histologiska, fysiologiska och farmakologiska institutionerna samt för

administration och bibliotek. Medel ha anv isats till uppförande av byggnaderna

för de tva förstnämnda institutionerna och för administration och

bibliotek samt till påbörjande av byggnaderna för de fysiologiska och farmakologiska

institutionerna.

Byggnadsstyrelsen har nu, jämte det styrelsen gjort framställning örn

anvisande av medel till fullbordande av sistnämnda två byggnader, framlagt

förslag till uppförande i ett tredje byggnadsskede av byggnader för

de rättsmedicinska och kemiska institutionerna samt för vaktmästarbostäder

och en telefonväxel, gemensam för karolinska institutet och statens

institut för folkhälsan.

De ritningar till nybyggnad för rättsmedicinska institutionen, som framkgts

av byggnadsstyrelsen, upptaga även en till institutionen anknuten

rättsläkarstation. Enligt vad byggnadsstyrelsen upplyst ha de förhandlingar,

som av styrelsen inletts med Stockholms stad angående uppförande

av byggnad för rättsläkarstationen, ännu icke helt slutförts. Enär emellertid

hinder ur byggnadsteknisk synpunkt icke möter för att ställning vid

en senare tidpunkt tage.s till frågan örn uppförandet av sistnämnda byggnad,

har jag funnit mig böra tillstyrka byggnadsstyrelsens förslag, att

mstitutionsbyggnaden nu kommer till uppförande i enlighet med de framlagda

ritningarna. Anläggningskostnaderna för denna byggnad ha av byggnadsstyrelsen

beräknats till 1 050 000 kronor. Då jag i likhet med styrelsen

finner dessa kostnader förhållandevis höga, förutsätter jag att vid

uppgörandet av huvudritningar och arbetsbeskrivning liksom under byggnadsarbetenas

fortgång varje möjlighet att begränsa kostnaderna för byggnadsföretaget

tillvaratages.

De av byggnadsstyrelsen beträffande nybyggnad för den kemiska institutionen

framlagda ritningarna äro endast preliminära. Med hänsyn till

byggnadsfrågans brådskande beskaffenhet torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att taga slutlig ställning till frågan om byggnadens närmare utformmng.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot att, såsom av byggnadsstyrelsen

föreslagits, till byggnadsföretagets påbörjande för nästa budgetar

anvisas ett belopp av 1 000 000 kronor.

Likaså tillstyrker jag, att de föreslagna byggnaderna för vaktmästarbostäder

och telefonväxel utföras i huvudsaklig överensstämmelse med de rit
-

s. 151 Kontrollera mot PDF

151

Statsutskottets utlåtande nr 2/t3.

ningar, som framlagts av byggnadsstyrelsen. Uppförandet av dessa byggnader

har beräknats draga en sammanlagd kostnad av 220 000 kronor. Da

emellertid för ändamålet redan anvisats ett anslag av 27 500 kronor, utgör

medelsbehovet härför (220 000 — 27 500 =) 192 500 kronor. Jag förutsätter,

att nämnda anslag å 27 500 kronor skall få disponeras pa satt av byggnadsstyrelsen

föreslagits. . .

Byggnadsstyrelsen har vidare föreslagit anvisande för nasta budgetar av

ett belopp av 535 000 kronor till fullbordande av byggnaderna för de fysiologiska

och farmakologiska institutionerna. Jag erinrar i detta sammanhang,

att — såsom framgår av propositionen 1946: 241 angående anslag till utbildning

av tandläkare m. m. (sid. 62 f.) — den för överarbetning av tandläkarutbildningssakkunnigas

förslag anlitade utredningsmannen landshövdingen

Conrad Jonsson, ifrågasatt en viss utvidgning av byggnadsplan!- met för den fysiologiska institutionen i syfte att bereda erforderligt utrymme

för den i tandläkarutbildningen ingående prekliniska undervisningen i

fysiologi. Närmare utformat förslag till en dylik utvidgning föreligger ännu

ei Det torde få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av byggnadsstyrelsen

godkänna de ändringar i det fastställda byggnadsprogrammet som

må befinnas erforderliga. Den ytterligare medelsanvisnmg, som torde bil en

följd av dessa ändringar samt den ytterligare utvidgning av byggnadsprogrammet,

som jag förordat i samband med min anmälan i det föregående

av frågan om den flygmedicinska forskningens ordnande, lärer kunna anstå

till budgetåret 1947/48. Intill dess torde eventuella merkostnader ta

bestridas från å förevarande anslag eljest tillgängliga medel. För det fortsatta

arbetet med färdigställande av de fysiologiska och farmakologiska institutionerna

torde sålunda för nästa budgetar böra anvisas det av byggnadsstyrelsen

begärda beloppet av 535 000 kronor. o

I anslutning till vad sålunda anförts torde för nästa budgetar böra anvisas

ett belopp av (1 050 000 + 1 000 000 + 192 500 + 535 000 =)

2 777 500 kronor eller i runt tal 2 780 000 kronor.

24. Investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten vid

karolinska sjukhuset.

Departementschefen har förordat anvisande av dels 150 000 kronor till

förbättring av laboratorielokalerna vid karolinska sjukhusets kvinnoklinik

och dels 82 000 kronor för installation av fyra hissar. Vidare har departementschefen

anfört följande.

Jag erinrar, att jag i ett föregående avsnitt rörande åtgärder för atomenergiforskning

tillstyrkt utförandet av vissa byggnadsarbeten vid radiofysiska

institutionen, avseende uppförande av en högspänningshall och ett

laboratorium för radiumemanation, för en beräknad sammanlagd kostnad

av 156 000 kronor. Medel för ändamålet torde böra beräknas i detta sammanhang.

Jag förordar alltså, att till vissa byggnadsarbeten vid karolinska

sjukhuset för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av (150 000 f

-f 82 000 + 156 000 =) 388 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att till här omförmälda byggnadsändamål anvisas

anslag med av departementschefen föreslagna belopp.

Utskottet.

s. 152 Kontrollera mot PDF

152

Statsutskottets utlåtande nr £43.

Utskottet vill i detta sammanhang framhålla, att utskottet icke har något

att erinra mot att medel ur ifrågavarande anslag tagas i anspråk för bestridande

av resekostnader, som efter prövning av Kungl. Majit må befinnas

erforderliga för verkställande av inköp i utlandet av laboratorieutrustning

m. m. för här avsedda byggnader.

IX. Hemställan.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

A. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag

och motionen II: 545 ävensom med bifall till motionen

II: 543 och med avslag å motionerna I: 356 samt I: 14 och

II: 46,

1. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad departementschefen förordat;

2. besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1946/47, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar.

.. kronor 954 400

Avgå pensionsav
drag

kronor 62 400 kronor 892 000

A visning sstater.

b. Alderstillägg, förslagsvis

.........kronor 45 400

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare, förslagsvis

........ »

20 000 kronor 957 400

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 243.

2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Sahlgren,

G. F. J., professor

i nordisk ortnamnsforskning,

personligen:

kronor 30 000

Avgå: pensionsavdrag_»_1 900 kronor 28100

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 1 118 700

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis...... 8_40 000

Summa kronor 2 144 200.

Anmärkningar till avdelning I. av avlöning sstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit..........

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis..............

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis...........

kronor 452 500

» 15 890

» 45 000

» 283 000

» 105 876

Summa kronor 902 266

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl........kronor 2 144 200

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . »_902 266

Summa kronor 3 046 466

Särskilda uppbördsmedel:

— — — — — — kronor 26 866

Nettoutgift kronor 3 019 600;

s. 154 Kontrollera mot PDF

154

Statsutskottets utlåtande nr 213.

3. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.

ävensom i de till sagda avdelning I. hörande anmärkningar,

som föranledas av vad departementschefen förordat;

4. besluta, att vid Uppsala universitet skall från och med

den 1 juli 1947 inrättas en professur i meteorologi, särskilt

väderlekslära;

5. besluta, att för professorn C. G. Rossby må från och

med den 1 juli 1947 inrättas en personlig professur i

meteorologi;

6. till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 3 019 600 kronor;

7. Till Uppsala universitet: Materiel m. m. för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 775 000 kronor;

8. Till Uppsala universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga

institutioner för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

316 000 kronor;

9. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad utskottet förordat;

10. besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1946/47, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

U tgifter.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar.

..kronor 914 000

Avgå pensionsavdrag
m.

m. kronor 71 000 kronor 843 000

s. 155 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 243.

Avlöning sstater.

155

b. Ålderstillägg, förslagsvis

........kronor 43 800

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis

........ »_20 000 kronor 906 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 143 700

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis..... »_30 000

Summa kronor 2 080 500.

Anmärkning till avdelning I. av avlöning sstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit............ »

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis.......... »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ................ *

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........ »_

Summa kronor 581 861

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 2 080 500

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . »_581 861

Summa kronor 2 662 361

Särskilda uppbördsmedel:

_ _ — — — — — — — — kronor 5 761

Nettoutgift kronor 2 656 600;

11. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer m. fl. ävensom i den

320 500

13 200

23 000

163 000

62 161

s. 156 Kontrollera mot PDF

156

Statsutskottets utlåtande nr 2^3.

till sagda avdelning I. hörande anmärkning, som föranledas

av vad utskottet förordat;

12. besluta, att vid Lunds universitet skall från och med

tidpunkt, som framdeles bestämmes, inrättas dels en professur

i biokemi, dels ock en professur i entomologi;

13. till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 2 656 600 kronor;

14. till Lunds universitet: Materiel rrv. m. för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 650 000 kronor;

15. till Lunds universitet: Engångsanslag för vissa vetenskapliga

institutioner för budgetåret 1946/47 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 277 000

kronor;

16. bemyndiga Kungl. Majit att i personalförteckningen

för vissa tjänstemän vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

och dess institutioner m. m. vidtaga de ändringar, som

föranledas av vad departementschefen förordat;

17. besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare från

och med budgetåret 1946/47, i nedan angivna delar erhålla

följande lydelse:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar.

. . . kronor 354 100

Avgå pensionsav
drag

. . » 26 400 kronor 327 700

Avlöningsstat.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

..........kronor 16 000

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare, förslagsvis . . » 10 000 kronor 353 700

2. Arvode till professor i rättspsykiatri. . » 3 500

Anm. Professorn i rättspsykiatri är tillika överläkare

vid centralfängelsets å Långholmen sinnessjukavdelning.

s. 157 Kontrollera mot PDF

157

Statsutskottets utlåtande nr 843.

Avlöning till tjänstemän på indragningsstat:
Olivecrona,

A. H., professor i neurokirurgi,

personligen:

________kronor 13 000

Caspersson, T. O., professor

i medicinsk cellforskning

och genetik, personligen

:

Lön. . - kronor 8 000

Ålders
tillägg

• • * 1000

Tjänst
görings
penningar

» 4 000 »

Lysholm, E. L. R., professor

i röntgendiagnostik,

personligen:

13 000

13 000

Granit, R. A., professor

i neurofysiologi, personligen:
Lön.

.. kronor 8 000

Ålders
tillägg.

- * 1000

Tjänst
görings
penningar

» 4 000 kronor 13 000

kronor 52 000

Avgå pensionsavdrag »__3 800 kronor 48 400

Anm. Innehavare av personlig professur äger att

efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstillägg å

lönen med 1 000 kronor.

4.

5.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis. .

Särskilda löneförmåner till icke-ordinarie

tjänstemän, förslagsvis........

314 800

46 200

Summa kronor 766 600.

s. 158 Kontrollera mot PDF

158

Statsutskottets utlåtande nr 2J$.

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 127 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit......... » 10 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ......................... » 103 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_27 600

Summa kronor 268 400

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 766 600

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m........... » 268 400

Summa kronor 1 035 000;

18. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 035 000 kronor;

19. till Karolinska mediko-kirur giska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 90 000 kronor;

20. till Karolinska mediko-kirur giska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kronor;

21. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning

och utrustning av institutets nybyggnader för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 450 000 kronor;

22. till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bidrag

till akustisk-fysiologisk forskning för budgetåret 1946/47

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

20 000 kronor;

23. besluta, att karolinska sjukhuset skall utökas med en

klinikbyggnad, inrymmande en avdelning för reumatiska

och andra invalidiserande sjukdomars vård på sammanlagt

omkring 70 vårdplatser samt utformad och anordnad i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen

förordat;

24. bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledas

av vad utskottet förordat;

s. 159 Kontrollera mot PDF

159

Statsutskottets utlåtande nr 243■

25. godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat:

I. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 80 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t......... » 9 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ............... » 31 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_14 400

Summa kronor 136 300

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 886 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 234 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............. » 2 963 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 401 000

Summa kronor 4 485 800

III. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna

.................... kronor 136 300

II. Sjukhuset i övrigt ............... » 4 485 800

Summa kronor 4 622 100;

26. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 4 622 100 kronor;

27. till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 3 350 000 kronor;

28. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledas

av vad utskottet förordat;

29. godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 160 Kontrollera mot PDF

160

Statsutskottets utlåtande nr 2J+3.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 374 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis » 177 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... » 1 307100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 202 900

Summa kronor 2 061 600;

30. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 2 061 600 kronor;

31. till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 1 650 000 kronor;

32. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1945/46 befintlig

reservation å det senast för budgetåret 1941/42 anvisade

reservationsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten för anordnande

av en neurokirurgisk klinik m. m. må disponeras intill

utgången av budgetåret 1946/47;

33. till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt

karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret

1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av

114 800 kronor;

34. besluta, att ett statligt naturvetenskapligt forskningsråd

skall inrättas från och med budgetåret 1946/47 i huvudsaklig

överensstämmelse med vad departementschefen förordat;
35.

till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 27 000 kronor;

36. till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Främjande

av naturvetenskaplig forskning för budgetåret 1946/

47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor;

37. till Flygmedicinsk forskning för budgetåret 1946/47

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

390 000 kronor;

s. 161 Kontrollera mot PDF

161

Statsutskottets utlåtande nr 243.

38. till Atomenergiforskning för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

2 000 000 kronor;

39. till Bidrag till den matematisk-naturvetenskapliga avdelningen

vid Stockholms högskola för budgetåret 1946/47

under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

400 000 kronor;

40. till Bidrag till psykotekniska institutet md Stockholms

högskola för budgetåret 1946/47 under åttonde hu

vudtiteln anvisa ett anslag av 20 000 kronor;

41. till Fws föreläsningsverksamhet i sociologi m. m. för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 37 000 kronor;

42. till Bidrag till bestridande av vissa kostnader för internationella

cellforskarkongressen i Stockholm år 1947 för

budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 20 600 kronor;

43. till Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska

studenthemmet i Paris för budgetåret 1946/47 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett anslag av 8 000 kronor;

44. till Nybyggnad för meteorologiska institutionen vid

universitetet i Uppsala för budgetåret 1946/47 under statens

allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 300 000 kronor;

45. till Nybyggnad för genetiska institutionen vid universitetet

i Lund för budgetåret 1946/47 under statens allmänna

fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag av 490 000

kronor;

46. till Uppförande av nybyggnad för fysiska institutionen

vid universitetet i Lund för budgetåret 1946/47 under

statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag

av 700 000 kronor;

47. till Nybyggnad för karolinslca mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 2 780 000 kronor;

48. till Vissa byggnadsarbeten vid karolinska sjukhuset

för budgetåret 1946/47 under statens allmänna fastighetsfond

anvisa ett investeringsanslag av 388 000 kronor;

B. att motionerna I: 355 samt I: 362 och II: 546 må anses

besvarade med vad utskottet i det föregående anfört;

Bihang till riksdagens protokoll 19b6. 6 sami. Nr S/,S.

11

s. 162 Kontrollera mot PDF

162

Statsutskottets utlåtande nr 243.

C. att motionerna I: 363 och II: 544 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

D. att motionerna I: 207 och II: 327 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Karl Andersson,

Heiding, Mannerskantz, Boman, Petersson, Johan Eric Ericson, Hesselbom och Gunnar

Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ohlin, Falla, Rubbestad,

Mårtensson, Åkerström, Hoppe, Thäpper, Onsjö och Birkö.

Reservationer:

1) av herr Oscar Olsson;

2) av herr Ohlin.

Stockholm 1946 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

462347

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:456 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. jämte i ämn s. 21 i texten