Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upprättande av en högskola respektive ett universitet i Norrland.
1946-06-25 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:248, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upprättande av en högskola respektive ett universitet i Norrland.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 248.
1
Nr 248.
Ankom till riksdagens kansli den 25 juni 1946 kl. 4 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upprättande
av en högskola respektive ett universitet i Norrland.
(2:a avd.)
I en inom andra kammaren av herrar Skoglund i Umeå och Mäler väckt
motion (11:21) har hemställts, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa om utredning av frågan angående upprättande av en
högskola i Norrland.
Därjämte har i en inom andra kammaren av herr Hagberg i Luleå m. fl.
väckt motion (11:239) hemställts, att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte
hemställa om utredning örn inrättandet av ett universitet i Norrland.
I nämnda motioner anföres i huvudsak följande.
Motionen II: 21.
Utbildningsmöjligheternas demokratisering får icke bli endast ett slagord
utan en realitet. För att nå dithän är det i första hand nödvändigt, att
kostnaderna för utbildningen förminskas i sådan grad, att även obemedlade
och mindre bemedlade begåvade ungdomar få möjlighet att ägna sig
åt högre studier. Som det nu är, äro förhållandena i detta fall långt ifrån
tillfredsställande. Urvalet till såväl läroverk som universitet och högskolor
är alltfort i mycket hög grad ekonomiskt betingat. Avgörande blir sålunda
i regel icke den unges fallenhet för studier utan fastmer föräldrarnas ekonomiska
möjligheter att förverkliga en önskan att ge sina barn fortsatt
bildning och utbildning. Under de senaste åren lär dock en ändring till det
bättre lia inträtt, främst beroende på den ökade tillgången på stipendier
av skilda slag. En ytterligare utvidgning av stipendieverksamheten är emellertid
alltjämt erforderlig och önskvärd.
Till det erforderliga och önskvärda hör emellertid också, att utbildningsanstalterna
fördelas över olika delar av landet. En spridning av utbildningsmöjligheterna
inverkar nämligen alltid fördelaktigt på elevtillslutningen.
Våra nyinrättade tekniska läroverk och andra utbildningsanstalter
kunna lämna otvetydiga bevis härpå. Tillkomsten av dessa skolor och deras
fördelning inom landet bär följaktligen inneburit och kommer att innebära
ökad tillgång på för olika uppgifter väl kvalificerat folk. För Norrland
får detta sin allra största betydelse, alldenstund efterfrågan på utbildat folk
där är större än inom andra delar av landet. Till följd av den expansion,
som pågått oell pågår på de ekonomiska, kulturella oell administrativa områdena
i Norrland, har det nämligen varit oell är det alltjämt mycket svårt
att ordna rekryteringsfrågan. Hittills har i allra största utsträckning rekryteringen
av befattningshavare till mera betydande poster inom norrländska
industrier, till kulturella institutioner, för administrationen o. s. v. skett från
llihang tilt riksdagens protokoll 19iG. G sami. Nr 24S. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
^ Statsutskottets utlåtande nr 248.
landets mellersta och södra delar, vilket medfört ett ständig ombyte av dylika
befattningshavare, som endast undantagsvis inrättat sig för ett kvaVstannande
i Norrland. Många gånger har det till och med visat sig omöjligt
att erhålla tillräckligt kvalificerade krafter, något som särskilt varit fallet
i fråga om högskoleutbildat folk. Givet är att arbetet inom skolor, verk och
institutioner icke gagnas härav.
En utväg att uppnå bättre förhållande är givetvis den tidigare omnämnda
utvidgningen av stipendieverksamlieten. En annan vore måhända att till
lämplig plats i Norrland förlägga en högskola. Tanken därpå är ingalunda
ny. Förslag därom framfördes nämligen på sin tid av framlidne landshövdingen
Arthur Engberg men vann icke då någon större anslutning. Frågan
torde emellertidböra upptagas på nytt och därvid också prövas av riksdagen.
Underlaget för den ifrågasatta högskolan har avsevärt förbättrats under
de gångna åren. Antalet gymnasier inom det planerade uppsugningsområdet
— de fyra nordligaste länen — har ökat och utgör för närvarande 10. Under
läsåret 1944/45 uppgick elevantalet i de övrenorrländska gymnasierna till
åtskilligt över 1 400. Lägger man till dessa siffror antalet gymnasier, som
finnas i Hälsingland, kommer antalet att utgöra 12 och elevantalet att uppgå
till minst 1 600 å 1 700.
Av intresse äro i detta sammanhang också befolkningssiffrorna. År 1944
utgjorde folkmängden i de fyra nordligaste länen jämte Hälsingland
1 027 673, vilket tal sålunda får betraktas som befolkningsunderlaget för en
eventuell norrländsk högskola. För vartdera av universiteten i Uppsala och
Lund ävensom för högskolorna i Stockholm och Göteborg utgjorde detsamma
för sagda år i medeltal uttryckt 1 392 418. Jämförelsen ger sålunda
vid handen, att befolkningsunderlaget för en högskola för Norrland måste
anses betryggande.
Frågan om.högskolans förläggningsort låter sig icke besvara utan en ingående
prövning. Tvenne platser kunna närmast komma i fråga, nämligen
Umeå och Härnösand. Utredningen måste givetvis också omfatta frågan
örn högskolans organisation, örn antalet faktulteter och vilka de skola vara,
örn bibliotek och institutioner m. m.
Motionen II: 239.
En rad forsknings- och utbildningsproblem äro speciella för Norrland
och kunna icke nöjaktigt lösas genom de universitet och andra högskolor,
som nu finnas i vårt land. Därtill komma de problem, som, trots att de
äro gemensamma med det övriga landets, aldrig kunna tillgodoses för Norrlands
vidkommande på grund av denna landsdel perifera läge. Norrlands
stora naturrikedomar äro ännu långt ifrån utnyttjade. Den norrländska
befolkningens behov av kulturella resurser, hälso- och sjukvård, tandvård,
ändamålsenlig bostadsförsörjning etc. är inte tillgodosett.
Beträffande medicin och hygien föreligger ett flertal undersökningar,
som visa nödvändigheten av att forskningen stimuleras och hälso- och sjukvårdsapparaten
utbygges. Den socialhygieniska undersökningen i Västerbottens
och Norrbottens län 1929—1931 gav vid handen, att sjukdomssymtom
från tarmkanalen samt blodbrist voro mycket vanliga i övre
Norrland samt att tändernas tillstånd var mycket dåligt. Sedan dess ha
visserligen stora framsteg gjorts, men ännu återstår mycket innan den
norrländska befolkningens, särskilt lantbefolkningens, hälsotillstånd blir tillfredsställande.
För den egentliga sjukvården saknas inom åtskilliga specialiteter
särskilda kliniker och polikliniker, varför många antingen måste vara
utan specialvård eller till priset av stora uppoffringar konsultera specialister
i Mellansverige. Från ett sådant område som neurologi och neurokirurgi är
Statsutskottets utlåtande nr 248.
3
omvittnat att färre sjukdomsfall diagnostiseras ju längre bort man kommer
från landets enda specialkliniker (i Stockholm) och att många sjuka hinna
hopplöst försämras eller t. o. m. dö, innan — i de fall där sjukdomen verkligen
diagnostiserats — plats kan beredas vid specialklinikerna. För förläggandet
av en medicinsk högskola till övre Norrland talar emellertid inte bara det
faktum, att behovet av specialkliniker är trängande och att den medicinska
forskningen inom flera områden måste inriktas på speciellt norrländska förhållanden,
utan också att den medicinska undervisningen vid de tre utbildningsanstalter,
som nu finnas, avsevärt hämmas av bristen på klinikutrymme,
moderna laboratorier, bristande kontakt med andra forskningsgrenar, bl. a.
organisk kemi, odontologiska gebit, psykologi och sociologi, samt professorer
och andra lärare. I bl. a. bostadshygien och näringshygien behövas särskilda
norrlandsprofessurer.
Behovet av tandläkare, vilket som bekant är mycket stort i hela landet,
är särskilt trängande i Norrland. Det är mycket osannolikt att detta behov
kommer att fyllas, örn båda de nya tandläkarinstitut, som riksdagen beslutade
1945, bli förlagda till södra Sverige.
Utbildningen av socialarbetare, som nu äger rum vid socialinstituten i
Stockholm och Göteborg, kommer, sedan socialvården blir reformerad och
kravet på personalens kvalifikationer höjes, att kräva inrättandet av ett tredje
socialinstilut.
En tredje teknisk högskola, förlagd till Norrland, har länge varit ett önskemål.
Cellulosakemien, ett hittills av staten försummat ämne, som överlåtits
åt privata bolag att utforska och monopolisera, kan visa vägen för ett utvinnande
av väldiga rikedomar i Norrland. Bergforskningen kräver institutioner,
lokaliserade till de områden, sorn böra utforskas. En byggnadsteknisk
avdelning borde också ingå i denna tekniska fakultet. Säkerligen är också en
elektroteknisk avdelning motiverad.
Betingelserna för jordbruket i övre Norrland äro i många hänseenden
annorlunda än i övriga delar av Sverige. Inte endast är vegetationstiden kort.
utan de mycket korta vårarna och höstarna ge synnerligen kort tid för
bearbetningen av den öppna åkern. Växtodlingen får därför en helt annan
inriktning än i södra och mellersta Sverige. Den konsulent eller lantmanna - skollärare, som — såsom fallet nu är — har en syd- eller mellansvensk utbildning,
behärskar inte alls denna viktiga fråga. Tillgången på odlingsvärd
men icke uppodlad mark är som bekant mycket stor inom de båda nordligaste
länen, medan nyodlingsverksamhet förekommer mycket sparsamt inom landet
i övrigt. Nyodlingen har sin egen teknik, som behöver läras och bli föremål
för verklig forskning både när det gäller val av odlingsmark, arbetets utförande
enligt maskinella metoder och jordens senare bearbetning, gödsling
och sådd. Dennas forskning bör givetvis äga rum i övre Norrland, där förhållandena
äro så speciella, då det gäller förmultning och andra omvandlingsprocesser
i jorden. Husdjursskötseln i övre Norrland kännetecknas av egenartade
förhållanden, betingade av växtodling, klimat och kreaturstyp. Avkastningsresultaten
äro nu otillfredsställande och bristsjukdomar rätt vanliga.
Mycket skulle stå att vinna genom en verklig rationalisering. Överhuvud taget
har det norrländska jordbruket alltför mycket anstrykning av husbehovsproduktion
och är inte med i penninghushållningen på samma sätt som
skogsskötsel!-!. Erfarenheterna från Sovjetunionen, där man upprättat vetenskapliga
forskningsstationer i de nordligaste trakterna, bevisa att det är möjligt
och lönande att idka jordbruk t. o. m. norr örn polcirkeln. Man bär där
genom ett intensivt forskningsarbete lyckats frambringa snabbmognande och
köldhärdiga växtsorter. I Sovjetunionens polarområden edlas numera potatis.
4
Statsutskottets utlåtande nr 248.
morötter, rovor, rädisor och fodergräs. Stora .jordbruksanläggningar ha upprättats
norr om polcirkeln på Kolahalvön, i Petjorabassängen, i den nya
staden Igarka vid nedre Jenisej o. s. v. Sovjets växtförädlingsforskning och
lantbruksekonomiska utveckling borde kunna ge rika impulser vid planläggandet
av agrarvetenskaplig verksamhet i övre Norrland.
Den naturvetenskapliga fakulteten vid elt norrländskt universitet skulle
genom den intima anknytningen till de övriga fakulteterna kunna bli ett
centrum för forskningsverksamheten. Det har i debatten örn detta universitet
tramhållits, att en stor biologiinstitution med goda experimentella resurser
särskilt i fysiologi skulle tjäna ett fyrfaldig! syfte: biologiinstitution för naturvetarna.
anatomi- och fysiologiinstitution för medicinarna och tandläkarna
samt institution för den högre utbildningen i lantbrukets och skogsbrukets
tjänst. I ett land som Schweiz, där man på ett tidigt stadium haft framsynthet
nog att tillkalla framstående organiska kemister från andra delar av världen
och ställa rika resurser till den organisk-kemiska forskningens förfogande,
ligger man långt framför vårt land på detta forskningsgebit. Vid planläggningen
av ett universitet i övre Norrland är det nödvändigt att ägna utformandet
av den organisk-kemiska avdelningen ett mycket stort intresse och
tor en gångs skull ge de yngre forskarna tillfälle uttala sina önskemål i stället
för att som så ofta förekommer i sakkunnigeförsamlingar överlämna initiativet
at de resignerade äldre. Cellulosakemien, som är en gren av den organiska
kemien, kan aldrig utvecklas utan att denna ägnas mera intresse.
För geologi och meteorologi, där Norrland framvisar säregna förhållanden,
böra särskilda avdelningar upprättas.
Den humanistiska fakulteten blir självfallet inte »matnyttig» på samma sätt
som de övriga institutionerna, vilkas ekonomiska lönsamhet ligger i öppen
dag. Man bör emellertid inte i ett samhälle, som önskar sammanställas med
attributet kultur, kräva, att varje vetenskaplig och intellektuell institution
skall motiveras med räntabilitetskalkyler. De finska och lapska folkgrupperna
ha rätt att peka på sina språk och kulturarv såsom objekt för intensivare
forskning och bättre skydd. Vi ha i Sverige ännu inga professurer i ett så
viktigt ämne som sociologi.
Av det sagda framgår, att vi eftersträva ett universitet av för vårt land
ny typ. Det är med hänsyn till särskilt den naturvetenskapliga forskningens
nutida utveckling i hög grad önskvärt för att inte säga nödvändigt att de
olika institutionerna upprätthålla en god kontakt. Så t. ex. utgöra den organiska
kemiens framsteg en nödvändig förutsättning för utveckling inom medicinens,
odontologiens, jordbrukets och skogsbrukets områden. För oss
synes det lämpligt, att man vid planerandet av ett universitet i Norrland tar
sikte på möjligheten av att skapa fakulteter för naurvetenskap, humaniora,
odontologi, medicin, teknologi, agrarpolilik och vetenskap, socialpolitik och
ev. ytterligare ämnen inom en organisatorisk ram. Den nuvarande uppdelningen
i universitet och specialhögskolor synes oss ur många synpunkter opraktisk
och knappast i något avseende motiverad.
Givetvis böra de studentsociala synpunkterna inte lämnas obeaktade.
Frågan om den högre utbildningens demokratisering få vi återkomma till
i annat sammanhang. Var det föreslagna universitet än förlägges — enligt
vår uppfattning bör någon av de större industriorterna i övre Norrland
komma i fråga — måste en plan för bostadskvarteren åtfölja planen
lör universitets pedagogiska och vetenskapliga institutioner. Då studierna
i princip böra betraktas som produktivt arbete och studenterna böra tillförsäkras
samma möjligheter som andra medborgare att bo och bilda familj,
måste man vid bostadsproduktionens planerande bl. a. ta hänsyn
Statsutskottets utlåtande nr 248.
5
till behovet av familjebostäder. Erfarenheterna från våra nuvarande högskolestäder
visa, att även om särskilda studentstadsdelar inte höra eftersträvas,
måste studenterna beredas bättre möjligheter att erhålla goda och
ändamålsenliga bostäder inom rimligt avstånd från universitetsinstitutionerna.
Man kan inte inskränka ett nytt universitets planläggning till dessa
och överlämna bostadspolitiken åt slumpen.
Vi anse det vidare nödvändigt att före planläggningen göra en noggrann
analys av bristerna i vår nuvarande forskning och högskoleutbildning. Traditioner
skola bevaras endast i den mån de tjäna ett förnuftigt ändamål.
Vi lia för få professorer och lärare i förhållande till studentantalet, inga
eller fåtaliga forskningsassistenter, praktiskt taget ingen kontorspersonal, undermåliga
laboratorier, snåla anslag till vetenskaplig forskning etc. Examensväsendet
är irrationellt. Den akademiska verksamheten är i manga
hänseenden stelnad i ålderdomliga former och ter sig i jämförelse med
förhållandena i andra länder efterbliven. Så t. ex. är disputationsväsendet
i svensk utformning en omotiverad kvarleva från en gången tid. Modern
forskning bedrivs inte som i vårt land av ensamma, från varandra isolerade
akademiker utan av grupper av samarbetande vetenskapsmän. Ett föråldrat
system representerar också den gemensamma utbildningslinjen för läroverkslärare
och forskare. Här krävs en uppdelning i en pedagogisk linje och en
vetenskaplig linje med fördjupad specialisering.
Ett universitet, som byggde på moderna erfarenheter och bröte med
sådana traditioner, vilka hämma den intellektuella utvecklingen, skulle
kunna bli ett ferment för uppryckning av hela vårt akademiska liv. För
Norrlands vidkommande kunde universitetet, i den mån det tilldelades
resurser för bl. a. skapandet av ett tidsenligt vetenskapligt bibliotek och
på ett helt annat sätt än våra hittillsvarande högskolor utvecklade förbindelser
med de folkliga kulturorganisationerna, bli ett kulturcentrum av
utomordentligt betydelse.
Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över ifrågavarande
motioner av kanslern för rikets universitet, 1945 års universitetsberedning
och naturvetenskapliga forskningskommittén. I de avgivna yttrandena anföres
i huvudsak följande.
Kanslern för rikets universitet.
Jag instämmer livligt i önskningarna, att de speciella norrlandsproblemen
skola bli föremål för vetenskaplig behandling i så stor utsträckning som
möjligt, men jag känner mig ej övertygad om att den bästa utvägen härför
är att inrätta ett särskilt universitet i Norrland. Anstalter för insamling av
material och för försöksverksamhet på olika områden måste givetvis vara
förlagda till Norrland, kanske utformade sorn särskilda forskningsstationer,
men själva den teoretiskt betonade vetenskapliga bearbetningen synes utan
egentlig olägenhet kunna äga rum vid nuvarande universitet och högskolor
i andra delar av landet. Den effektivaste åtgärden även för lösande av de
norrländska problemen torde vara att utrusta de redan befintliga vetenskapliga
institutionerna med tillräcklig personal och tillräckliga medel för att med
framgång kunna bearbeta nämnda problem. Måhända kunna särskilda anslag
beviljas dessa institutioner för vissa bestämda sådana ändamål. Genom dylika
åtgärder skulle man säkerligen uppnå större resultat i förhållande till de använda
medlen, än örn de tillgängliga ekonomiska resurserna användas lill inrättande
av ett nytt universitet.
En spridning av de lägre utbildningsanstaltema över skilda delar av landet
bör givetvis äga rum. Av ekonomiska skäl är det ej möjligt att förfara
på samma sätt med universiteten och fackhögskolorna. En modern forsk
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 248.
ningsanstalt av högskoletyp fordrar nämligen för anläggning och drift anslag
av en storleksordning, som gör det nödvändigt att starkt begränsa antalet
dylika anstalter. Åtminstone under den närmaste tiden torde det vara uteslutet
att inrätta någon dylik anstalt i Norrland.
Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att här ifrågavarande
motioner icke måtte föranleda någon åtgärd.
1945 års universitetsberedning.
Universitetsberedningen vill först beröra de önskemål örn en allmän kritisk
analys av vår forskning och högskoleutbildning, vilka framlagts i slutet av
motionen II: 239. Flera av de där anlagda synpunkterna äro av det slag, att
de talla inom området för beredningens arbetsuppgift, och de komma alltså
att av beredningen under loppet av dess överläggningar tagas under omprövliing.
Detta blir sålunda fallet med behovet av lärare, assistenter och annan
personal, laboratorier och forskninganslag, likaså med examensväsende! och
en del andra i motionen nämnda spörsmål. Beträffande denna del av motionen
i fråga torde således ingen särskild utredning vara av behovet påkallad.
Beträffande det i båda motionerna framställda yrkandet om utredning av
tragan angående inrättandet av ett universitet, respektive en högskola i
Norrland finnér universitetsberedningen att en del av de i motionerna änlorda
synpunkterna kunna synas tala för en sådan tanke. Lösningen av vissa
nänngshygieniska, agrikulturella och andra forskningsfrågor skulle kunna
tankas befrämjad genom hithörande forskningsinstitutioners förläggande till
Norrland; detta motiverar dock knappast upprättandet av ett helt universitet
Vad den trakemiska forskningen angår, har den visat sig kunna arbeta under
gynnsamma förhållanden även vid mera sydligt belägna svenska anstalter
Svårigheten för i Norrland bosatta personer att förskaffa sig högskoleutbildning
minskas givetvis i och med den fortgående utvecklingen av kommunikationerna
söderut samt genom ett utbyggande av stipendieväsendet. Denna
senäte möjlighet har papekats i motionen 11:21, och beredningen vill giva
tanken på ett ytterligare utbyggande av stipendiehjälpen åt studiebegåvade
ungdomar sin vanna anslutning.
Universitetsberedningen anser det icke uteslutet, att i en framtid förhållandena
på olika områden kunna ha utvecklat sig därhän, att frågan örn
upprättandet av en eller flera högskolor eller måhända av ett på olika fakulteter
uppdelat universitet i Norrland vinner verklig aktualitet. Vid nuvarande
tidpunkt finner beredningen det emellertid nödvändigt att framhålla, att de
i landet redan befintliga universiteten och högskolorna förete så avsevärda
behov av upprustning med avseende å såväl personal som institutioner, att
statsmakternas strävanden för den vetenskapliga forskningens och undervisningens
förstärkning i första hand böra inriktas härpå. Ett nytt akademiskt
lärosäte i Norrland skulle — vilket omfång det än komme att få _
kräva högst betydande kostnader, medan det å andra sidan komme att gå en
innan det kunde väntas ge studie- och forskningsresultat, som vore
jämförliga med de nuvarande universitetens och högskolornas. Icke minst
torde det få att kämpa med betydande svårigheter i fråga örn den lämpliga
rekryteringen av sina lärarbefattningar. Under sådana förhållanden anser
sig beredningen icke kunna tillstyrka igångsättandet av en utredning med det
i motionerna avsedda syftet.
Beredningen har emellertid ögonen öppna för behövligheten av åtgärder,
som kunna främja det vetenskapliga och allmänt kulturella livet i Norrland’
dar bl. a. frånvaron av vetenskapliga bibliotek jämte de långa avstånden
vallar svårighet för läkare, jurister, ingenjörer och andra att hålla sig å jour
med den vetenskapliga utvecklingen. Det skulle kunna tänkas, att de norr
-
Statsutskottets utlåtande nr 248.
7
liindska centralbiblioteken försåges med möjligheter att utvidga sitt bokbestånd
med för olika syften erforderlig vetenskaplig litteratur, och att något
av de större länslasaretten bereddes tillfälle att skaffa sig ett fackvetenskapligt
bibliotek, från vilket utlåning kunde ske.
Det må slutligen erinras örn att vissa av motionärernas önskemål — till
exempelvis en särskild tandläkarutbildning för Norrland m. m. —■ varit och
äro under omprövning inom den 1943 tillsatta norrlandskommittén.
Naturvetenskapliga forskningskommittén.
Då kommitténs verksamhet är begränsad till det naturvetenskapliga området
anser sig kommittén böra inskränka sitt yttrande till att huvudsakligen
gälla behovet av naturvetenskaplig forskning och akademisk undervisning i
Norrland.
Det förevarande problemet synes kommittén böra granskas utifrån två
synpunkter, som med en viss förenkling skulle kunna betecknas såsom allmänna
rikssynpunkter och speciella norrlandssynpunkter. Från hela rikets
synpunkt sett kan då till att börja med framhållas såsom kommitténs uppfattning,
att våra nuvarande universitet och högskolor med bortseende trän
vissa speciella fall kunna anses tillräckliga för landets behov av vetenskapligt
arbete och akademisk undervisning. En förutsättning för giltigheten av
detta uttalande är dock givetvis, att anslag och ekonomiskt stöd i olika avseenden
ställas till förfogande i den omfattning, som föreslagits av de olika
kommittéer, som under senare år tillsatts för att förbereda de vetenskapliga
institutionernas upprustning. Antalet universitet och högskolor torde även
vara tillräckligt stort för att säkra en allsidig syn på de problem rörande
forskning och undervisning, som falla inom dessa verksamhetsområden. Det
är ju givetvis ingalunda säkert, att just det antal av dylika anstalter, som
nu finnas i landet, skulle representera det lämpligaste, men kommittén vill
dock framhålla, att det icke ur alla synpunkter är lyckligt, att antalet universitet
och högskolor i ett litet land som vårt ökas utöver det nuvarande. De
anslag, som kunna ställas till förfogande för dessa ändamål, äro ju begränsade
och fara föreligger, afl de kunna bli bortplottrade, örn de spridas på ett
större antal händer. I varje fall förutsätter kommittén, att den nu pågående
upprustningen av de redan existerande universiteten och högskolorna fullföljes,
innan något nytt universitet eller någon ny högskola i Norrland inrättas.
Kommittén är å andra sidan medveten örn att från specifikt norrländsk
synpunkt åtskilliga, örn än icke alla, skäl tala för förläggande av ett universitet
i Norrland, och dessa norrländska skäl kunna givetvis i viss utsträckning
dessutom sägas beröra hela riket. Sålunda är det uppenbart, alt ett universitet
nr allmän kultursynpunkt har en mycket stor betydelse för den
landsända, till vilken det förlägges. Norrland har vidare alltid lidit brist på
intellektuell arbetskraft, och det är ju möjligt att flera norrlänningar skulle
kunna förskaffa sig akademisk utbildning, örn ett universitet förlägges i Norrland,
än om de som nu måste förlägga sina studier till sydligt belägna universitet.
Att skillnaden skulle bli påfallande stor kan dock knappast förväntas,
eftersom ändå avstånden från olika platser i Norrland till det nya universitetet
bli så stora. Möjligt är även att flera akademiskt utbildade norrlänningar
på detta sätt .skulle stanna kvar i Norrland för att där utföra sin livsgärning,
lin som nu är fallet. Ett universitet i Norrland skulle även kunna
inom vissa naturvetenskapliga områden spela en särskild roll genom att ta
upp till behandling specifikt norrländska forskningsproblem, t. ex. pä växtförädlingsområde!.
bill tänkbar väg vore därför, att vissa specialhögskolor
eller specialinstitutioner till ali börja nied upprättades, kring vilka så små
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
b Statsutskottets utlåtande nr 248.
ningom ett alltmera fullständigt norrländskt universitet skulle kunna
växa upp.
Frågan huruvida ett universitet eller en högskola bör förläggas till Norrland
eller ej är enligt kommitténs upfattning en statsfinansiell avvägningsfråga.
Såväl bestående som eventuellt nytillkommande vetenskapliga institutioner
mäste tillförsäkras anslag och personal i en utsträckning, som gör
dem funktionsdugliga, och i den mån dessa villkor kunna uppfyllas tala åtskilliga
skäl för ett bättre tillgodoseende av Norrlands krav i här nämnt
avseende än som nu är fallet. Kommittén anser sig därför böra tillstvrka
de förslag om utredning rörande frågan om ett universitet eller högskola i
Norrland, som framlagts i motionerna.
Utskottet får till en början i likhet med universitetsberedningen framhålla,
alt de önskemål örn en allmän kritisk analys av vår forskning och högskoleutbildning,
vilka framlagts i motionen 11:239, innefatta synpunkter av det
slag, att de falla inom området för beredningens arbetsuppgifter och alltså
komma att av beredningen tagas under omprövning. Beträffande dessa spörsmål
torde därför någon särskild utredning icke vara av behovet påkallad.
Vad angår de i båda de föreliggande motionerna II: 21 och II: 239 framförda
yrkandena örn en utredning rörande inrättandet av ett universitet i
Norrland anser utskottet sig böra i enlighet med den uppfattning, som kommit
till uttryck i de föreliggande remissyttrandena, betona, att den effektivaste
åtgärden även för lösande av de norrländska problemen synes vara att
utrusta de vid våra universitet och högskolor redan befintliga vetenskapliga
institutionerna med tillräcklig personal och tillräckliga medel för att framgångsrikt
bearbeta dessa problem. Kanslern för rikets universitet har också
framhållit, att man genom dylika åtgärder säkerligen skulle uppnå större
resultat i förhållande till de använda medlen än örn de tillgängliga ekonomiska
resurserna användes till inrättandet av ett nytt universitet, vilket för
anläggning och drift skulle draga kostnader av en mycket betydande storleksordning.
Universitetsberedningen har för sin del understrukit, att de ii
landet redan befintliga universiteten och högskolorna förete så avsevärda
behov av upprustning med avseende å såväl personal som institutioner, att
statsmakternas strävanden för den vetenskapliga forskningens och undervisningens
förstärkning i första hand borde inriktas härpå. Utskottet delar för
sm del de sålunda nu anförda synpunkterna. Utskottet vill dock icke förneka,
att frågan örn upprättandet av ett universitet i Norrland framdeles måhända
kan vinna verklig aktualitet. I likhet med den naturvetenskapliga forskningskommittén
vill utskottet emellertid peka på att det kan befinnas lämpligt
att efter hand förlägga vissa specialhögskolor eller specialinstitutioner till
Norrland, kring vilka så småningom ett mera fullständigt norrländskt universitet
skulle kunna växa upp. Utskottet får även understryka vad universitetsberedningen
anfört i fråga örn det önskvärda i att åtgärder vidtagas till
förstärkande av den vetenskapliga biblioteksutrustningen vid de norrländska
centralbiblioteken och de större länslasaretten i Norrland.
På grund av vad utskottet sålunda bär ovan anfört anser utskottet sig icke
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 248. “
böra tillstyrka bifall till de i motionerna II: 21 och II: 239 framställda yrkandena.
Utskottet hemställer alltså,
att motionerna II: 21’och 11:239 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 25 juni 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,
Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Boman, Ekströmer, Petersson, Johan Eric Ericson
och Hesselbom; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ohlin, Falla, Rubbestad,
Mårtensson, Åkerström, Hoppe, Thäpper, Onsjö och Birke.
Res elevation
av herr Åkerström.
Bihang till riksdagens protokoll I9i6. 6 sami. Nr 248.
2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.