Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upprättande av en högskola respektive ett universitet i Norrland.

1946-06-25 · 9 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:248, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upprättande av en högskola respektive ett universitet i Norrland.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 248.

1

Nr 248.

Ankom till riksdagens kansli den 25 juni 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående upprättande

av en högskola respektive ett universitet i Norrland.

(2:a avd.)

I en inom andra kammaren av herrar Skoglund i Umeå och Mäler väckt

motion (11:21) har hemställts, att riksdagen ville besluta att i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa om utredning av frågan angående upprättande av en

högskola i Norrland.

Därjämte har i en inom andra kammaren av herr Hagberg i Luleå m. fl.

väckt motion (11:239) hemställts, att riksdagen hos Kungl. Maj:t måtte

hemställa om utredning örn inrättandet av ett universitet i Norrland.

I nämnda motioner anföres i huvudsak följande.

Motionen II: 21.

Utbildningsmöjligheternas demokratisering får icke bli endast ett slagord

utan en realitet. För att nå dithän är det i första hand nödvändigt, att

kostnaderna för utbildningen förminskas i sådan grad, att även obemedlade

och mindre bemedlade begåvade ungdomar få möjlighet att ägna sig

åt högre studier. Som det nu är, äro förhållandena i detta fall långt ifrån

tillfredsställande. Urvalet till såväl läroverk som universitet och högskolor

är alltfort i mycket hög grad ekonomiskt betingat. Avgörande blir sålunda

i regel icke den unges fallenhet för studier utan fastmer föräldrarnas ekonomiska

möjligheter att förverkliga en önskan att ge sina barn fortsatt

bildning och utbildning. Under de senaste åren lär dock en ändring till det

bättre lia inträtt, främst beroende på den ökade tillgången på stipendier

av skilda slag. En ytterligare utvidgning av stipendieverksamheten är emellertid

alltjämt erforderlig och önskvärd.

Till det erforderliga och önskvärda hör emellertid också, att utbildningsanstalterna

fördelas över olika delar av landet. En spridning av utbildningsmöjligheterna

inverkar nämligen alltid fördelaktigt på elevtillslutningen.

Våra nyinrättade tekniska läroverk och andra utbildningsanstalter

kunna lämna otvetydiga bevis härpå. Tillkomsten av dessa skolor och deras

fördelning inom landet bär följaktligen inneburit och kommer att innebära

ökad tillgång på för olika uppgifter väl kvalificerat folk. För Norrland

får detta sin allra största betydelse, alldenstund efterfrågan på utbildat folk

där är större än inom andra delar av landet. Till följd av den expansion,

som pågått oell pågår på de ekonomiska, kulturella oell administrativa områdena

i Norrland, har det nämligen varit oell är det alltjämt mycket svårt

att ordna rekryteringsfrågan. Hittills har i allra största utsträckning rekryteringen

av befattningshavare till mera betydande poster inom norrländska

industrier, till kulturella institutioner, för administrationen o. s. v. skett från

llihang tilt riksdagens protokoll 19iG. G sami. Nr 24S. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

^ Statsutskottets utlåtande nr 248.

landets mellersta och södra delar, vilket medfört ett ständig ombyte av dylika

befattningshavare, som endast undantagsvis inrättat sig för ett kvaVstannande

i Norrland. Många gånger har det till och med visat sig omöjligt

att erhålla tillräckligt kvalificerade krafter, något som särskilt varit fallet

i fråga om högskoleutbildat folk. Givet är att arbetet inom skolor, verk och

institutioner icke gagnas härav.

En utväg att uppnå bättre förhållande är givetvis den tidigare omnämnda

utvidgningen av stipendieverksamlieten. En annan vore måhända att till

lämplig plats i Norrland förlägga en högskola. Tanken därpå är ingalunda

ny. Förslag därom framfördes nämligen på sin tid av framlidne landshövdingen

Arthur Engberg men vann icke då någon större anslutning. Frågan

torde emellertidböra upptagas på nytt och därvid också prövas av riksdagen.

Underlaget för den ifrågasatta högskolan har avsevärt förbättrats under

de gångna åren. Antalet gymnasier inom det planerade uppsugningsområdet

— de fyra nordligaste länen — har ökat och utgör för närvarande 10. Under

läsåret 1944/45 uppgick elevantalet i de övrenorrländska gymnasierna till

åtskilligt över 1 400. Lägger man till dessa siffror antalet gymnasier, som

finnas i Hälsingland, kommer antalet att utgöra 12 och elevantalet att uppgå

till minst 1 600 å 1 700.

Av intresse äro i detta sammanhang också befolkningssiffrorna. År 1944

utgjorde folkmängden i de fyra nordligaste länen jämte Hälsingland

1 027 673, vilket tal sålunda får betraktas som befolkningsunderlaget för en

eventuell norrländsk högskola. För vartdera av universiteten i Uppsala och

Lund ävensom för högskolorna i Stockholm och Göteborg utgjorde detsamma

för sagda år i medeltal uttryckt 1 392 418. Jämförelsen ger sålunda

vid handen, att befolkningsunderlaget för en högskola för Norrland måste

anses betryggande.

Frågan om.högskolans förläggningsort låter sig icke besvara utan en ingående

prövning. Tvenne platser kunna närmast komma i fråga, nämligen

Umeå och Härnösand. Utredningen måste givetvis också omfatta frågan

örn högskolans organisation, örn antalet faktulteter och vilka de skola vara,

örn bibliotek och institutioner m. m.

Motionen II: 239.

En rad forsknings- och utbildningsproblem äro speciella för Norrland

och kunna icke nöjaktigt lösas genom de universitet och andra högskolor,

som nu finnas i vårt land. Därtill komma de problem, som, trots att de

äro gemensamma med det övriga landets, aldrig kunna tillgodoses för Norrlands

vidkommande på grund av denna landsdel perifera läge. Norrlands

stora naturrikedomar äro ännu långt ifrån utnyttjade. Den norrländska

befolkningens behov av kulturella resurser, hälso- och sjukvård, tandvård,

ändamålsenlig bostadsförsörjning etc. är inte tillgodosett.

Beträffande medicin och hygien föreligger ett flertal undersökningar,

som visa nödvändigheten av att forskningen stimuleras och hälso- och sjukvårdsapparaten

utbygges. Den socialhygieniska undersökningen i Västerbottens

och Norrbottens län 1929—1931 gav vid handen, att sjukdomssymtom

från tarmkanalen samt blodbrist voro mycket vanliga i övre

Norrland samt att tändernas tillstånd var mycket dåligt. Sedan dess ha

visserligen stora framsteg gjorts, men ännu återstår mycket innan den

norrländska befolkningens, särskilt lantbefolkningens, hälsotillstånd blir tillfredsställande.

För den egentliga sjukvården saknas inom åtskilliga specialiteter

särskilda kliniker och polikliniker, varför många antingen måste vara

utan specialvård eller till priset av stora uppoffringar konsultera specialister

i Mellansverige. Från ett sådant område som neurologi och neurokirurgi är

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 248.

3

omvittnat att färre sjukdomsfall diagnostiseras ju längre bort man kommer

från landets enda specialkliniker (i Stockholm) och att många sjuka hinna

hopplöst försämras eller t. o. m. dö, innan — i de fall där sjukdomen verkligen

diagnostiserats — plats kan beredas vid specialklinikerna. För förläggandet

av en medicinsk högskola till övre Norrland talar emellertid inte bara det

faktum, att behovet av specialkliniker är trängande och att den medicinska

forskningen inom flera områden måste inriktas på speciellt norrländska förhållanden,

utan också att den medicinska undervisningen vid de tre utbildningsanstalter,

som nu finnas, avsevärt hämmas av bristen på klinikutrymme,

moderna laboratorier, bristande kontakt med andra forskningsgrenar, bl. a.

organisk kemi, odontologiska gebit, psykologi och sociologi, samt professorer

och andra lärare. I bl. a. bostadshygien och näringshygien behövas särskilda

norrlandsprofessurer.

Behovet av tandläkare, vilket som bekant är mycket stort i hela landet,

är särskilt trängande i Norrland. Det är mycket osannolikt att detta behov

kommer att fyllas, örn båda de nya tandläkarinstitut, som riksdagen beslutade

1945, bli förlagda till södra Sverige.

Utbildningen av socialarbetare, som nu äger rum vid socialinstituten i

Stockholm och Göteborg, kommer, sedan socialvården blir reformerad och

kravet på personalens kvalifikationer höjes, att kräva inrättandet av ett tredje

socialinstilut.

En tredje teknisk högskola, förlagd till Norrland, har länge varit ett önskemål.

Cellulosakemien, ett hittills av staten försummat ämne, som överlåtits

åt privata bolag att utforska och monopolisera, kan visa vägen för ett utvinnande

av väldiga rikedomar i Norrland. Bergforskningen kräver institutioner,

lokaliserade till de områden, sorn böra utforskas. En byggnadsteknisk

avdelning borde också ingå i denna tekniska fakultet. Säkerligen är också en

elektroteknisk avdelning motiverad.

Betingelserna för jordbruket i övre Norrland äro i många hänseenden

annorlunda än i övriga delar av Sverige. Inte endast är vegetationstiden kort.

utan de mycket korta vårarna och höstarna ge synnerligen kort tid för

bearbetningen av den öppna åkern. Växtodlingen får därför en helt annan

inriktning än i södra och mellersta Sverige. Den konsulent eller lantmanna - skollärare, som — såsom fallet nu är — har en syd- eller mellansvensk utbildning,

behärskar inte alls denna viktiga fråga. Tillgången på odlingsvärd

men icke uppodlad mark är som bekant mycket stor inom de båda nordligaste

länen, medan nyodlingsverksamhet förekommer mycket sparsamt inom landet

i övrigt. Nyodlingen har sin egen teknik, som behöver läras och bli föremål

för verklig forskning både när det gäller val av odlingsmark, arbetets utförande

enligt maskinella metoder och jordens senare bearbetning, gödsling

och sådd. Dennas forskning bör givetvis äga rum i övre Norrland, där förhållandena

äro så speciella, då det gäller förmultning och andra omvandlingsprocesser

i jorden. Husdjursskötseln i övre Norrland kännetecknas av egenartade

förhållanden, betingade av växtodling, klimat och kreaturstyp. Avkastningsresultaten

äro nu otillfredsställande och bristsjukdomar rätt vanliga.

Mycket skulle stå att vinna genom en verklig rationalisering. Överhuvud taget

har det norrländska jordbruket alltför mycket anstrykning av husbehovsproduktion

och är inte med i penninghushållningen på samma sätt som

skogsskötsel!-!. Erfarenheterna från Sovjetunionen, där man upprättat vetenskapliga

forskningsstationer i de nordligaste trakterna, bevisa att det är möjligt

och lönande att idka jordbruk t. o. m. norr örn polcirkeln. Man bär där

genom ett intensivt forskningsarbete lyckats frambringa snabbmognande och

köldhärdiga växtsorter. I Sovjetunionens polarområden edlas numera potatis.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 248.

morötter, rovor, rädisor och fodergräs. Stora .jordbruksanläggningar ha upprättats

norr om polcirkeln på Kolahalvön, i Petjorabassängen, i den nya

staden Igarka vid nedre Jenisej o. s. v. Sovjets växtförädlingsforskning och

lantbruksekonomiska utveckling borde kunna ge rika impulser vid planläggandet

av agrarvetenskaplig verksamhet i övre Norrland.

Den naturvetenskapliga fakulteten vid elt norrländskt universitet skulle

genom den intima anknytningen till de övriga fakulteterna kunna bli ett

centrum för forskningsverksamheten. Det har i debatten örn detta universitet

tramhållits, att en stor biologiinstitution med goda experimentella resurser

särskilt i fysiologi skulle tjäna ett fyrfaldig! syfte: biologiinstitution för naturvetarna.

anatomi- och fysiologiinstitution för medicinarna och tandläkarna

samt institution för den högre utbildningen i lantbrukets och skogsbrukets

tjänst. I ett land som Schweiz, där man på ett tidigt stadium haft framsynthet

nog att tillkalla framstående organiska kemister från andra delar av världen

och ställa rika resurser till den organisk-kemiska forskningens förfogande,

ligger man långt framför vårt land på detta forskningsgebit. Vid planläggningen

av ett universitet i övre Norrland är det nödvändigt att ägna utformandet

av den organisk-kemiska avdelningen ett mycket stort intresse och

tor en gångs skull ge de yngre forskarna tillfälle uttala sina önskemål i stället

för att som så ofta förekommer i sakkunnigeförsamlingar överlämna initiativet

at de resignerade äldre. Cellulosakemien, som är en gren av den organiska

kemien, kan aldrig utvecklas utan att denna ägnas mera intresse.

För geologi och meteorologi, där Norrland framvisar säregna förhållanden,

böra särskilda avdelningar upprättas.

Den humanistiska fakulteten blir självfallet inte »matnyttig» på samma sätt

som de övriga institutionerna, vilkas ekonomiska lönsamhet ligger i öppen

dag. Man bör emellertid inte i ett samhälle, som önskar sammanställas med

attributet kultur, kräva, att varje vetenskaplig och intellektuell institution

skall motiveras med räntabilitetskalkyler. De finska och lapska folkgrupperna

ha rätt att peka på sina språk och kulturarv såsom objekt för intensivare

forskning och bättre skydd. Vi ha i Sverige ännu inga professurer i ett så

viktigt ämne som sociologi.

Av det sagda framgår, att vi eftersträva ett universitet av för vårt land

ny typ. Det är med hänsyn till särskilt den naturvetenskapliga forskningens

nutida utveckling i hög grad önskvärt för att inte säga nödvändigt att de

olika institutionerna upprätthålla en god kontakt. Så t. ex. utgöra den organiska

kemiens framsteg en nödvändig förutsättning för utveckling inom medicinens,

odontologiens, jordbrukets och skogsbrukets områden. För oss

synes det lämpligt, att man vid planerandet av ett universitet i Norrland tar

sikte på möjligheten av att skapa fakulteter för naurvetenskap, humaniora,

odontologi, medicin, teknologi, agrarpolilik och vetenskap, socialpolitik och

ev. ytterligare ämnen inom en organisatorisk ram. Den nuvarande uppdelningen

i universitet och specialhögskolor synes oss ur många synpunkter opraktisk

och knappast i något avseende motiverad.

Givetvis böra de studentsociala synpunkterna inte lämnas obeaktade.

Frågan om den högre utbildningens demokratisering få vi återkomma till

i annat sammanhang. Var det föreslagna universitet än förlägges — enligt

vår uppfattning bör någon av de större industriorterna i övre Norrland

komma i fråga — måste en plan för bostadskvarteren åtfölja planen

lör universitets pedagogiska och vetenskapliga institutioner. Då studierna

i princip böra betraktas som produktivt arbete och studenterna böra tillförsäkras

samma möjligheter som andra medborgare att bo och bilda familj,

måste man vid bostadsproduktionens planerande bl. a. ta hänsyn

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 248.

5

till behovet av familjebostäder. Erfarenheterna från våra nuvarande högskolestäder

visa, att även om särskilda studentstadsdelar inte höra eftersträvas,

måste studenterna beredas bättre möjligheter att erhålla goda och

ändamålsenliga bostäder inom rimligt avstånd från universitetsinstitutionerna.

Man kan inte inskränka ett nytt universitets planläggning till dessa

och överlämna bostadspolitiken åt slumpen.

Vi anse det vidare nödvändigt att före planläggningen göra en noggrann

analys av bristerna i vår nuvarande forskning och högskoleutbildning. Traditioner

skola bevaras endast i den mån de tjäna ett förnuftigt ändamål.

Vi lia för få professorer och lärare i förhållande till studentantalet, inga

eller fåtaliga forskningsassistenter, praktiskt taget ingen kontorspersonal, undermåliga

laboratorier, snåla anslag till vetenskaplig forskning etc. Examensväsendet

är irrationellt. Den akademiska verksamheten är i manga

hänseenden stelnad i ålderdomliga former och ter sig i jämförelse med

förhållandena i andra länder efterbliven. Så t. ex. är disputationsväsendet

i svensk utformning en omotiverad kvarleva från en gången tid. Modern

forskning bedrivs inte som i vårt land av ensamma, från varandra isolerade

akademiker utan av grupper av samarbetande vetenskapsmän. Ett föråldrat

system representerar också den gemensamma utbildningslinjen för läroverkslärare

och forskare. Här krävs en uppdelning i en pedagogisk linje och en

vetenskaplig linje med fördjupad specialisering.

Ett universitet, som byggde på moderna erfarenheter och bröte med

sådana traditioner, vilka hämma den intellektuella utvecklingen, skulle

kunna bli ett ferment för uppryckning av hela vårt akademiska liv. För

Norrlands vidkommande kunde universitetet, i den mån det tilldelades

resurser för bl. a. skapandet av ett tidsenligt vetenskapligt bibliotek och

på ett helt annat sätt än våra hittillsvarande högskolor utvecklade förbindelser

med de folkliga kulturorganisationerna, bli ett kulturcentrum av

utomordentligt betydelse.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat utlåtanden över ifrågavarande

motioner av kanslern för rikets universitet, 1945 års universitetsberedning

och naturvetenskapliga forskningskommittén. I de avgivna yttrandena anföres

i huvudsak följande.

Kanslern för rikets universitet.

Jag instämmer livligt i önskningarna, att de speciella norrlandsproblemen

skola bli föremål för vetenskaplig behandling i så stor utsträckning som

möjligt, men jag känner mig ej övertygad om att den bästa utvägen härför

är att inrätta ett särskilt universitet i Norrland. Anstalter för insamling av

material och för försöksverksamhet på olika områden måste givetvis vara

förlagda till Norrland, kanske utformade sorn särskilda forskningsstationer,

men själva den teoretiskt betonade vetenskapliga bearbetningen synes utan

egentlig olägenhet kunna äga rum vid nuvarande universitet och högskolor

i andra delar av landet. Den effektivaste åtgärden även för lösande av de

norrländska problemen torde vara att utrusta de redan befintliga vetenskapliga

institutionerna med tillräcklig personal och tillräckliga medel för att med

framgång kunna bearbeta nämnda problem. Måhända kunna särskilda anslag

beviljas dessa institutioner för vissa bestämda sådana ändamål. Genom dylika

åtgärder skulle man säkerligen uppnå större resultat i förhållande till de använda

medlen, än örn de tillgängliga ekonomiska resurserna användas lill inrättande

av ett nytt universitet.

En spridning av de lägre utbildningsanstaltema över skilda delar av landet

bör givetvis äga rum. Av ekonomiska skäl är det ej möjligt att förfara

på samma sätt med universiteten och fackhögskolorna. En modern forsk
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 248.

ningsanstalt av högskoletyp fordrar nämligen för anläggning och drift anslag

av en storleksordning, som gör det nödvändigt att starkt begränsa antalet

dylika anstalter. Åtminstone under den närmaste tiden torde det vara uteslutet

att inrätta någon dylik anstalt i Norrland.

Under åberopande av vad ovan anförts hemställer jag, att här ifrågavarande

motioner icke måtte föranleda någon åtgärd.

1945 års universitetsberedning.

Universitetsberedningen vill först beröra de önskemål örn en allmän kritisk

analys av vår forskning och högskoleutbildning, vilka framlagts i slutet av

motionen II: 239. Flera av de där anlagda synpunkterna äro av det slag, att

de talla inom området för beredningens arbetsuppgift, och de komma alltså

att av beredningen under loppet av dess överläggningar tagas under omprövliing.

Detta blir sålunda fallet med behovet av lärare, assistenter och annan

personal, laboratorier och forskninganslag, likaså med examensväsende! och

en del andra i motionen nämnda spörsmål. Beträffande denna del av motionen

i fråga torde således ingen särskild utredning vara av behovet påkallad.

Beträffande det i båda motionerna framställda yrkandet om utredning av

tragan angående inrättandet av ett universitet, respektive en högskola i

Norrland finnér universitetsberedningen att en del av de i motionerna änlorda

synpunkterna kunna synas tala för en sådan tanke. Lösningen av vissa

nänngshygieniska, agrikulturella och andra forskningsfrågor skulle kunna

tankas befrämjad genom hithörande forskningsinstitutioners förläggande till

Norrland; detta motiverar dock knappast upprättandet av ett helt universitet

Vad den trakemiska forskningen angår, har den visat sig kunna arbeta under

gynnsamma förhållanden även vid mera sydligt belägna svenska anstalter

Svårigheten för i Norrland bosatta personer att förskaffa sig högskoleutbildning

minskas givetvis i och med den fortgående utvecklingen av kommunikationerna

söderut samt genom ett utbyggande av stipendieväsendet. Denna

senäte möjlighet har papekats i motionen 11:21, och beredningen vill giva

tanken på ett ytterligare utbyggande av stipendiehjälpen åt studiebegåvade

ungdomar sin vanna anslutning.

Universitetsberedningen anser det icke uteslutet, att i en framtid förhållandena

på olika områden kunna ha utvecklat sig därhän, att frågan örn

upprättandet av en eller flera högskolor eller måhända av ett på olika fakulteter

uppdelat universitet i Norrland vinner verklig aktualitet. Vid nuvarande

tidpunkt finner beredningen det emellertid nödvändigt att framhålla, att de

i landet redan befintliga universiteten och högskolorna förete så avsevärda

behov av upprustning med avseende å såväl personal som institutioner, att

statsmakternas strävanden för den vetenskapliga forskningens och undervisningens

förstärkning i första hand böra inriktas härpå. Ett nytt akademiskt

lärosäte i Norrland skulle — vilket omfång det än komme att få _

kräva högst betydande kostnader, medan det å andra sidan komme att gå en

innan det kunde väntas ge studie- och forskningsresultat, som vore

jämförliga med de nuvarande universitetens och högskolornas. Icke minst

torde det få att kämpa med betydande svårigheter i fråga örn den lämpliga

rekryteringen av sina lärarbefattningar. Under sådana förhållanden anser

sig beredningen icke kunna tillstyrka igångsättandet av en utredning med det

i motionerna avsedda syftet.

Beredningen har emellertid ögonen öppna för behövligheten av åtgärder,

som kunna främja det vetenskapliga och allmänt kulturella livet i Norrland’

dar bl. a. frånvaron av vetenskapliga bibliotek jämte de långa avstånden

vallar svårighet för läkare, jurister, ingenjörer och andra att hålla sig å jour

med den vetenskapliga utvecklingen. Det skulle kunna tänkas, att de norr
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 248.

7

liindska centralbiblioteken försåges med möjligheter att utvidga sitt bokbestånd

med för olika syften erforderlig vetenskaplig litteratur, och att något

av de större länslasaretten bereddes tillfälle att skaffa sig ett fackvetenskapligt

bibliotek, från vilket utlåning kunde ske.

Det må slutligen erinras örn att vissa av motionärernas önskemål — till

exempelvis en särskild tandläkarutbildning för Norrland m. m. —■ varit och

äro under omprövning inom den 1943 tillsatta norrlandskommittén.

Naturvetenskapliga forskningskommittén.

Då kommitténs verksamhet är begränsad till det naturvetenskapliga området

anser sig kommittén böra inskränka sitt yttrande till att huvudsakligen

gälla behovet av naturvetenskaplig forskning och akademisk undervisning i

Norrland.

Det förevarande problemet synes kommittén böra granskas utifrån två

synpunkter, som med en viss förenkling skulle kunna betecknas såsom allmänna

rikssynpunkter och speciella norrlandssynpunkter. Från hela rikets

synpunkt sett kan då till att börja med framhållas såsom kommitténs uppfattning,

att våra nuvarande universitet och högskolor med bortseende trän

vissa speciella fall kunna anses tillräckliga för landets behov av vetenskapligt

arbete och akademisk undervisning. En förutsättning för giltigheten av

detta uttalande är dock givetvis, att anslag och ekonomiskt stöd i olika avseenden

ställas till förfogande i den omfattning, som föreslagits av de olika

kommittéer, som under senare år tillsatts för att förbereda de vetenskapliga

institutionernas upprustning. Antalet universitet och högskolor torde även

vara tillräckligt stort för att säkra en allsidig syn på de problem rörande

forskning och undervisning, som falla inom dessa verksamhetsområden. Det

är ju givetvis ingalunda säkert, att just det antal av dylika anstalter, som

nu finnas i landet, skulle representera det lämpligaste, men kommittén vill

dock framhålla, att det icke ur alla synpunkter är lyckligt, att antalet universitet

och högskolor i ett litet land som vårt ökas utöver det nuvarande. De

anslag, som kunna ställas till förfogande för dessa ändamål, äro ju begränsade

och fara föreligger, afl de kunna bli bortplottrade, örn de spridas på ett

större antal händer. I varje fall förutsätter kommittén, att den nu pågående

upprustningen av de redan existerande universiteten och högskolorna fullföljes,

innan något nytt universitet eller någon ny högskola i Norrland inrättas.

Kommittén är å andra sidan medveten örn att från specifikt norrländsk

synpunkt åtskilliga, örn än icke alla, skäl tala för förläggande av ett universitet

i Norrland, och dessa norrländska skäl kunna givetvis i viss utsträckning

dessutom sägas beröra hela riket. Sålunda är det uppenbart, alt ett universitet

nr allmän kultursynpunkt har en mycket stor betydelse för den

landsända, till vilken det förlägges. Norrland har vidare alltid lidit brist på

intellektuell arbetskraft, och det är ju möjligt att flera norrlänningar skulle

kunna förskaffa sig akademisk utbildning, örn ett universitet förlägges i Norrland,

än om de som nu måste förlägga sina studier till sydligt belägna universitet.

Att skillnaden skulle bli påfallande stor kan dock knappast förväntas,

eftersom ändå avstånden från olika platser i Norrland till det nya universitetet

bli så stora. Möjligt är även att flera akademiskt utbildade norrlänningar

på detta sätt .skulle stanna kvar i Norrland för att där utföra sin livsgärning,

lin som nu är fallet. Ett universitet i Norrland skulle även kunna

inom vissa naturvetenskapliga områden spela en särskild roll genom att ta

upp till behandling specifikt norrländska forskningsproblem, t. ex. pä växtförädlingsområde!.

bill tänkbar väg vore därför, att vissa specialhögskolor

eller specialinstitutioner till ali börja nied upprättades, kring vilka så små
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

b Statsutskottets utlåtande nr 248.

ningom ett alltmera fullständigt norrländskt universitet skulle kunna

växa upp.

Frågan huruvida ett universitet eller en högskola bör förläggas till Norrland

eller ej är enligt kommitténs upfattning en statsfinansiell avvägningsfråga.

Såväl bestående som eventuellt nytillkommande vetenskapliga institutioner

mäste tillförsäkras anslag och personal i en utsträckning, som gör

dem funktionsdugliga, och i den mån dessa villkor kunna uppfyllas tala åtskilliga

skäl för ett bättre tillgodoseende av Norrlands krav i här nämnt

avseende än som nu är fallet. Kommittén anser sig därför böra tillstvrka

de förslag om utredning rörande frågan om ett universitet eller högskola i

Norrland, som framlagts i motionerna.

Utskottet får till en början i likhet med universitetsberedningen framhålla,

alt de önskemål örn en allmän kritisk analys av vår forskning och högskoleutbildning,

vilka framlagts i motionen 11:239, innefatta synpunkter av det

slag, att de falla inom området för beredningens arbetsuppgifter och alltså

komma att av beredningen tagas under omprövning. Beträffande dessa spörsmål

torde därför någon särskild utredning icke vara av behovet påkallad.

Vad angår de i båda de föreliggande motionerna II: 21 och II: 239 framförda

yrkandena örn en utredning rörande inrättandet av ett universitet i

Norrland anser utskottet sig böra i enlighet med den uppfattning, som kommit

till uttryck i de föreliggande remissyttrandena, betona, att den effektivaste

åtgärden även för lösande av de norrländska problemen synes vara att

utrusta de vid våra universitet och högskolor redan befintliga vetenskapliga

institutionerna med tillräcklig personal och tillräckliga medel för att framgångsrikt

bearbeta dessa problem. Kanslern för rikets universitet har också

framhållit, att man genom dylika åtgärder säkerligen skulle uppnå större

resultat i förhållande till de använda medlen än örn de tillgängliga ekonomiska

resurserna användes till inrättandet av ett nytt universitet, vilket för

anläggning och drift skulle draga kostnader av en mycket betydande storleksordning.

Universitetsberedningen har för sin del understrukit, att de ii

landet redan befintliga universiteten och högskolorna förete så avsevärda

behov av upprustning med avseende å såväl personal som institutioner, att

statsmakternas strävanden för den vetenskapliga forskningens och undervisningens

förstärkning i första hand borde inriktas härpå. Utskottet delar för

sm del de sålunda nu anförda synpunkterna. Utskottet vill dock icke förneka,

att frågan örn upprättandet av ett universitet i Norrland framdeles måhända

kan vinna verklig aktualitet. I likhet med den naturvetenskapliga forskningskommittén

vill utskottet emellertid peka på att det kan befinnas lämpligt

att efter hand förlägga vissa specialhögskolor eller specialinstitutioner till

Norrland, kring vilka så småningom ett mera fullständigt norrländskt universitet

skulle kunna växa upp. Utskottet får även understryka vad universitetsberedningen

anfört i fråga örn det önskvärda i att åtgärder vidtagas till

förstärkande av den vetenskapliga biblioteksutrustningen vid de norrländska

centralbiblioteken och de större länslasaretten i Norrland.

På grund av vad utskottet sålunda bär ovan anfört anser utskottet sig icke

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 248. “

böra tillstyrka bifall till de i motionerna II: 21 och II: 239 framställda yrkandena.

Utskottet hemställer alltså,

att motionerna II: 21’och 11:239 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 25 juni 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Boman, Ekströmer, Petersson, Johan Eric Ericson

och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ohlin, Falla, Rubbestad,

Mårtensson, Åkerström, Hoppe, Thäpper, Onsjö och Birke.

Res elevation

av herr Åkerström.

Bihang till riksdagens protokoll I9i6. 6 sami. Nr 248.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.