Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tillägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1945j46 till aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport.

1946-02-12 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:25, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tillägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1945j46 till aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 25.

1

Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 12 februari 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å

tillägg sstat II till riksstaten för budgetåret 1945j46 till

aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport.

(4:e avd.)

I propositionen nr 2 har Kungl. Majit (punkt 6, s. 113—123 av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4 januari

1946) föreslagit riksdagen att till Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under luftfartsfonden

anvisa ett investeringsanslag av 8 080 000 kronor.

Aktiebolaget Aerotransport har ett aktiekapital av 3 084 000 kronor, varav

2 500 000 kronor i A-aktier och 584 000 kronor i B-aktier. Samtliga A-aktier

ägas av svenska staten, medan B-aktierna ägas till ett belopp av 354 000

kronor av svenska staten och till övrig del av svenska företag och enskilda

personer.

Vid bolagsstämma den 4 juni 1945 beslöts bland annat, att, under förutsättning

att kronan förbunde sig teckna hela det till teckning utbjudna aktiekapitalet,

bolagets aktiekapital skulle ökas med 8 000 000 kronor genom utgivande

av 80 000 nya A-aktier å nominellt 100 kronor. För de nya aktierna

fastställdes bland annat det villkoret, att föreskriven stämpel skulle gäldas

av tecknaren.

Aktiebolaget Aerotransport har hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga

erforderliga åtgärder för teckning och inbetalning av det nya aktiekapitalet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha ej funnit anledning till erinran mot bolagets

framställning.

Luftfartsstyrelsen, som ansett frågan örn utökning av aktiebolaget Aerotransports

aktiekapital äga visst samband med förhållandet mellan detta

bolag och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, har erinrat om att

sistnämnda bolag ägdes av ett antal svenska företag och enskilda personer

och att bolagen sig emellan uppdelat trafiken genom ett särskilt avtal. Hela

trafiken sköttes emellertid av aktiebolaget Aerotransport, medan det andra

bolaget saknade annan trafikorganisation än viss representation i Amerika.

Av olika skäl kunde det ifrågasättas, om icke nuvarande ordning, vilken torde

få anses som ett provisorium, förr eller senare måste avlösas av en fastare

organisationsform. Enligt styrelsens mening borde genom en särskild utredning

undersökas förutsättningarna för en sammanslagning av de båda bolagen.

Med hänsyn härtill ville styrelsen ifrågasätta, huruvida icke med avgö
Bihang

till riksdagens protokoll 19t6. 6 sami. Nr 25—27. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 25.

rande av sättet för kapitaltillskottet till aktiebolaget Aerotransport borde anstå

i avvaktan på resultatet av en dylik utredning.

Beträffande aktiebolaget Aerotransports kapitalbehov framhåller styrelsen,

att det icke torde behöva möta hinder för bolaget att mot dess obelånade flygplanpark

och eventuellt andra tillgångar erhålla lån i luftfartslånefonden med

så stort belopp, att något omedelbart behov av kapitaltillskott genom nyteckning

av aktier icke förelåge, helst som bolagets likviditet förbättrats under

den tid som gått från balansräkningens upprättande per den 31 december

1944.

Luftfartsstyrelsen ■—- som i detta sammanhang berört frågan om ett överlåtande

på staten av bolagets hangar- och verkstadsbyggnader å Bromma flygplats,

vilken fråga enligt styrelsens mening kunde komma att påverka bolagets

kapitalbehov i framtiden, och säger sig visserligen icke vilja motsätta sig

bifall till den remitterade framställningen — har funnit, att med ökning av

bolagets aktiekapital utan större olägenhet syntes kunna anstå i avbidan på

den begärda utredningens verkställande.

Riksräkenskapsverket har uttalat, att ämbetsverket ville, utan att därmed

definitivt avstyrka bifall till den av aktiebolaget Aerotransport gjorda hemställan,

förorda, att fragan örn genomförandet av bolagsstämmans beslut örn

ökning av aktiekapitalet finge anstå ytterligare ett år samt att bolagets omedelbara

kapitalbehov tillgodosåges genom statsförvärv av bolagets hangarbyggnader

å Bromma och genom ett kortfristigt lån från luftfartsfonden.

Statskontoret har uttalat, att, därest den av luftfartsstyrelsen förordade utredningen

komme till stand, statskontoret delade styrelsens uppfattning, att

med ökning av aktiebolaget Aerotransports aktiekapital borde anstå i avbidan

på utredningsresultatet.

Departementschefen har anfört följande.

Luftfartsstyrelsen har i sitt utlåtande förordat en utredning rörande förutsättningarna

för en sammanslagning till ett bolag av aktiebolaget Aerotransport

och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag samt har ifrågasatt,

huruvida icke i avvaktan på resultatet av en dylik utredning med utökningen

av Aerotransports aktiekapital borde anstå.''i anledning härav har

jag med bolagsledningarna dryftat frågan örn sammanslagning. Det har därvid

framkommit, att vissa fördelar måhända skulle stå att vinna genom ett

samgående men att olika uppfattningar råda i fråga om, bland annat, den

stallning inbördes, som de nuvarande delägarna i de båda bolagen skulle

erhålla i ett sammanslaget bolag. Då denna fråga icke torde vara mogen för

ett avgörande inom den närmaste tiden, synes anledning icke föreligga att

skjuta på ett ställningstagande till spörsmålet örn en höjning av Aerotransports

aktiekapitak En utökning nu av aktiekapitalet torde icke komma att

försvåra en eventuell sammanslagning framdeles av de båda bolagen, enär

ett betydande kapitaltillskott i någon form är nödvändigt, oavsett ^huruvida

detta kommer Aerotransport eller ett genom sammanslagning av de båda

bolagen nyorganiserat bolag till godo.

I likhet med liksräkenskapsverket finner jag uppenbart, att nuvarande relation

mellan Aerotransports egna kapital och bolagets skulder icke är tillfredsställande.

De ytterligare investeringar, som bolagets hastigt ökande trafik

torde nödvändiggöra, komma att förskjuta denna balans i ännu ogynn
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 25. «''

sammare riktning, om icke det egna kapitalet förstärkes. Visserligen ingå

bland bolagets skulder lån, erhållna ur luftfartslånefonden, och mojligheter

till ytterligare lån ur fonden torde föreligga, men då verksamheten bedrives

i bolagsform, synes relationen mellan det egna kapitalet och skulderna böra

bedömas utan hänsyn till det förhållandet att bolaget i huvudsak är ett statsägt

företag.

Luftfartsstyrelsen och riksräkenskapsverket ha förordat, att det erforderliga

kapitaltillskottet, som bolaget beräknat till 8 000 000 kronor, skulle till

viss del tillgodoses genom att bolaget till staten överläte sina nyuppförda

hangar- och verkstadsbyggnader å Bromma flygplats och sålunda erhölle

likvida medel till belopp motsvarande byggnadernas värde. Det ytterligare

erforderliga beloppet har riksräkenskapsverket förutsatt skola tills vidare

ställas till förfogande genom lån från staten i avvaktan på det förslag till

ändrad redovisning av de av luftfarten föranledda statliga utgifterna och inkomsterna,

vilket luftfartsstyrelsen enligt uppgift har för avsikt att under

innevarande år framlägga. Riksräkenskapsverket har till stöd för sitt förslag

örn statens övertagande av ifrågavarande byggnader framhållit, att byggnaderna

sannolikt skulle kunna utnyttjas på ett mera rationellt sätt, om samtliga

byggnader av motsvarande slag å flygplatsen tillhörde luftfartsfonden

och förvaltades av luftfartsstyrelsen. Enligt riksräkenskapsverkets mening

skulle därjämte vinnas den fördelen, att medel för finansiering av samtliga

till luftfartsfonden hänförliga byggnader bleve anvisade av riksdagen. Härigenom

skulle risken elimineras, att riksdagens rätt att besluta örn dylika medelsanvisningar

åsidosattes genom den nära till hands liggande möjligheten,

att det statliga aktiebolaget för ändamålet upptoge lån i allmänna marknaden.

I princip delar jag luftfartsstyrelsens och riksräkenskapsverkets uppfattning,

att byggnaderna å flygplatserna böra ägas av staten och redovisas å

luftfartsfonden. Beträffande det nu aktuella fallet äro emellertid förhållandena

sådana, att ett avsteg från denna princip kan ifrågasättas. De ifrågavarande

byggnaderna utgöras av en verkstadsbyggnad med tillhörande

hangar för uppställning av de flygplan, som äro under reparation, samt en

större hangar. Verkstadsbyggnaden har tillkommit för bolagets ökade verkstadsrörelse

och för att en ur rationaliseringssynpunkt önskvärd koncentration

av denna skulle kunna ske till Bromma flygplats. Tidigare var verkstadsrör

elsen i huvudsak förlagd till Bulltofta flygplats. Lokalerna inrymma

även bolagets omfattande förråd av reservmateriel och äro inredda och utrustade

för att kunna tillgodose de särskilda krav, som föranledas av en

rörelse sådan som den ifrågavarande. Då verkstaden och hangaren äro helt

utnyttjade för bolagets egen rörelse, kunna de näppeligen utnyttjas på ett rationellare

sätt än vad för närvarande sker. Det kan här nämnas, att enligt

vad från bolaget upplysts bolagets rörelse nått en sådan omfattning, att planer

föreligga på uppförande av ytterligare hangarbyggnader. Därest för bolagets

rörelse erforderliga byggnader uppföras genom bolagets försorg, komma,

såsom riksräkenskapsverket framhållit, dessa byggnadsfrågor icke under

riksdagens prövning. Enligt min mening kan det ifrågasättas, huruvida

icke vissa av de fördelar, som avsetts skola vinnas genom att bolagsformen

valts för denna gren av statsverksamheten, skulle gå förlorade, därest riksdagens

medverkan skulle erfordras för genom l urande av byggnadsföretag av

här ifrågavarande slag. .Tåg tänker därvid bland annat på den omgång och

tidsutdräkt, som icke kan undvikas, därest erforderligt medelsbehov skall i

vanlig ordning tillgodoses över riksstaten. Den av bolaget bedrivna flygverksamheten

är stadd i en synnerligen snabb utveckling, och det är därför an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 25.

Utskottet.

geläget, att bolaget äger alla möjligheter att på ett smidigt och rationellt sätt

kunna snabbt anpassa sin verksamhet efter nya eller ändrade förhållanden.

Enligt min mening bör man vid bedömandet av här föreliggande fråga även

taga hänsyn till att statsmakterna till följd av att bolaget i huvudsak är statsägt

indirekt torde få anses äga tillfredsställande möjligheter att följa och

påverka bolagets verksamhet.

Till de skäl som sålunda kunna anföras mot luftfartsstyrelsens och riksräkenskapsverkets

förslag kommer därjämte, att Bromma flygplats tillhör

Stockholms stad och att byggnaderna sålunda äro belägna på staden tillhörig

mark. Frågan om ett övertagande från statens sida av flygplatsen är visserligen

föremål för förhandlingar, men det är ovisst, huruvida förutsättningar

föreligga för uppnående av en överenskommelse.

Vid övervägandet av de olika skäl, som tala för och emot ett övertagande

från statens sida av de ifrågavarande byggnaderna, har jag kommit till den

uppfattningen, att något övertagande icke nu bör komma i fråga. Jag anser

sålunda, att det för bolaget behövliga kapitaltillskottet bör tillgodoses genom

att staten begagnar sig av sin enligt bolagsstämmans beslut tillkommande rätt

att teckna nytt kapital i bolaget. Då det av bolaget angivna kapitalbehovet

av 8 000 000 kronor synes vara lämpligt avvägt, bör statens aktieteckning

omfatta hela detta belopp. Enligt bolagsstämmans beslut åligger det tecknaren

att gälda stämpelbeloppet, 80 000 kronor, å de nya aktierna. Det erforderliga

anslagsbeloppet uppgår således till 8 080 000 kronor. Då betalningen

för de aktier, som kunna komma att tecknas, skall vara fullgjord senast

den 1 juni 1946, bör detta belopp anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

innevarande budgetår.

I förhållande till de ekonomiska engagemang, som aktiebolaget Aerotransport

måste ikläda sig för anskaffande av erforderlig materiel för den efter

inträdande av fredsförhållanden alltmer intensifierade flygtrafiken, måste,

såsom bolaget tillkännagivit, dess kapitaltillgångar anses otillräckliga.

Olika förslag ha framlagts för tillgodoseende av det för bolaget behövliga

kapitaltillskottet. Under det att bolaget ansett en ökning av aktiekapitalet

med 8 000 000 kronor erforderlig ha luftfartsstyrelsen och riksräkenskapsveiket

förordat, att - i avbidan pa resultatet av en av luftfartsstyrelsen

ifrågasatt utredning rörande förutsättningarna för sammanslagning av aktiebolaget

Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA)

■ det erforderliga kapitaltillskottet till viss del tillgodoses genom att bolaget

till staten överlåter sina nyuppförda hangar- och verkstadsbyggnader å

Bromma flygplats samt i övrigt genom lån från staten. Departementschefen

har för sin del förordat, att kapitaltillskottet tillgodoses genom nvtecknimr.

Utskottet har uppmärksammat, att en försäljning till staten av ifrågavarande

hangarer, som äro intecknade till betydande belopp, endast i mindre

utsträckning kan frigöra kapital för bolagets rörelse. Vid sådant förhållande

synes det erforderliga kapitaltillskottet kunna tillföras bolaget från staten

allenast lånevägen eller genom nyteckning av aktier. I likhet med departementschefen

finner utskottet den nuvarande relationen mellan bolagets egna

kapitalmedel* och skulder icke vara tillfredsställande. Utskottet finner sig

därför böra ansluta sig till departementschefens mening, att det för bolaget

behövliga kapitaltillskottet bör tillgodoses genom aktieteckning. Då, såsom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 25.

5

departementschefen framhållit, en utökning av aktiekapitalet icke torde

komma att försvåra en eventuell framtida sammanslagning mellan aktiebolaget

Aerotransport och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, finner

utskottet icke anledning till erinran mot att anslag med föreslaget belopp nu

anvisas för aktieteckningens möjliggörande.

I detta sammanhang vill utskottet uttala sin anslutning till departementschefens

uppfattning att byggnader å flygplatserna principiellt böra ägas av

staten och redovisas å luftfartsfonden. Utskottet vill emellertid erinra om att

landets för närvarande största flygplats — Bromma flygplats — tillhör

Stockholms stad. Den av departementschefen förordade principen kan beträffande

detta flygfält uppenbarligen icke helt genomföras med mindre

flygplatsen övertages av staten. Departementschefen har framhållit, att frågan

örn statens övertagande av flygplatsen vore föremål för förhandlingar.

Utskottet finner önskvärt, att dessa snarast fullföljas jämväl med hänsyn

till den betydelse frågan örn förvaltningen av Bromma flygplats äger för den

fortsatta planläggningen av lufttrafiken.

Utskottet vill till slut erinra, att regelmässig svensk lufttrafik för närvarande

bedrives av två bolag, aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag. Aktiebolaget Aerotransport ombesörjer emellertid

båda bolagens trafikrörelse. Departementschefen har i anledning av vad

luftfartsstyrelsen anfört rörande en sammanslagning av bolagen framhållit,

att vissa fördelar därigenom måhända skulle stå att vinna och att frågan

om sammanslagning vore under övervägande. Utskottet, som ifrågasätter

ändamålsenligheten av att ledningen av den kommersiella svenska lufttrafiken

handhaves av två företag, av vilka det ena till större delen är statsägt

och det andra har uteslutande privata intressenter, finner för sin del

angeläget, att frågan om en sammanslagning ägnas fortsatt uppmärksamhet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46

under luftfartsfonden anvisa ett investeringsanslag av

8 080 000 kronor.

Stockholm den 12 februari 1946.

På statsutskottets vägnar:

ALGOT TÖRNKVIST.

Närvarande: se under utlåtandet nr 26.

av herr Åkerström.

Reservation

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:29 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 till aktieteckning i aktie s. 10 i texten