Sök i Ratio Lex

Utlåtande angående vissa med redovisningen å kapitalbudgeten sammanhängande frågor.

1946-06-25 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:252, Utlåtande angående vissa med redovisningen å kapitalbudgeten sammanhängande frågor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

1

Nr 252.

Ankom till riksdagens kansli den 25 juni 1946 kl. 3 em.

Utlåtande

angående vissa med redovisningen å kapitalbudgeten

sammanhängande frågor.

(4:e avd.)

I propositionen nr 308 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 maj 1946, såvitt

nu är i fråga, föreslagit riksdagen dels bemyndiga Kungl. Majit att i överensstämmelse

med i nämnda statsrådsprotokoll förordade grunder disponera

över de för vederbörande affärsverk anvisade dispositionsanslagen

för förskottering av beslutade investeringsutgifter, dels besluta att Kungl.

Majit skall äga hos riksgäldskontoret lyfta erforderligt belopp, högst 5 miljoner

kronor, för förskottering i enlighet med vad till statsrådsprotokollet

anförts av erforderliga kostnader till återuppbyggnad m. m. i anledning av

eldsvåda eller annan olyckshändelse, som drabbat statlig anläggning, dels

ock besluta att insättning av affärsverkens överskottsmedel mot ränta hos

riksgäldskontoret från och med den 1 juli 1946 icke skall äga rum.

I skrivelse den 30 april 1946 har riksräkenskapsverket avgivit berättelse

över riksbokslutet för budgetåret 1944/45. Ämbetsverket har däivid lämnat en

redogörelse över utfallet av den av 1944 års riksdag fastställda investeringsplanen

samt de bokföringsåtgärder, som nödvändiggjorts av den nya kapitalbudgetsuppställningen.

Därjämte har ämbetsverket berört frågan örn vissa

smärre jämkningar och kompletteringar av redovisningsförfarandet. Emellertid

bär riksräkenskapsverket ansett sig icke ännu ha vunnit sådan erfarenhet

av redovisningsförfarandet, att ämbetsverket vore i stånd att nu avgiva några

definitiva förslag i fråga om anordnandet av anslagsanvisnings- och redovisningsförfarandet.

Ämbetsverket har därför förordat att härmed finge anstå

till dess ytterligare erfarenhet vunnits.

Vissa av de frågor, som av riksräkenskapsverket berörts i förenämnda

skrivelse, har departementschefen ansett vara av beskaffenhet att i förevarande

sammanhang böra upptagas till prövning. Därjämte bär upptagits

vissa andra förslag rörande kapitalbudgeten.

Vissa anslagsöverskridanden. I förenämnda skrivelse angående riksbokslutet

har riksräkenskapsverket framhållit, att hos affärsverken konstaterats

vissa överskridanden av investeringsanslag. Detta förhållande borde enligt

Bihang till riksdagens protokoll 1956. 6 sami. Nr 252. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 252.

riksräkenskapsverkets uppfattning föranleda, att möjlighet öppnades för

affärsverken att förskottera investeringskostnader från vederbörligt dispositionsanslag,

därest medelsanvisningar på lilläggsstat icke ansåges böra ifrågakomma.

Oförutsedda utgifter pä kapitalbudgeten. I skrivelse den 4 oktober 1945

har riksräkenskapsverket framlagt utredning örn sättet för bestridande av

kostnaderna för återuppförande av anläggningar, vilka utsatts för skador av

katastrofnatur. Beträffande affärsverken anser verket, att frågan redan fått

en tillfredsställande lösning, varför verket icke funnit anledning föreligga

att framlägga några ytterligare förslag. Detsamma gällde även försvarets

fabriksfond och väg- och vattenbgggnadsväsendets förrådsfond.

För övriga fonder, särskilt för fastighetsfondema samt andra fonder, som

förvalta fast egendom, vore emellertid nödvändigt att åvägabringa en lösning

av förevarande fråga. Härvid har verket, med avvisande av möjligheten

att anlita anslaget till oförutsedda utgifter under riksstatens trettonde

huvudtitel, såsom tänkbara möjligheter föreslagit 1) antingen anvisande för

ändamålet av särskilda eller för fonderna i fråga gemensamma dispositionsanslag

2) eller en för ändamålet hos riksgäldskontoret öppnad rörlig kredit

till Kungl. Maj:ts förfogande 3) eller slutligen en förening av dessa båda

alternativ. Riksräkenskapsverket förordar öppnande av en rörlig kredit å

5 miljoner kronor hos riksgäldskontoret, avsedd att användas till förskottering

av omedelbart erforderliga medel dels för återuppbyggnad i anledning

av sådana skador å statliga anläggningar som uppkommit genom brand eller

olyckshändelser, dels ock för förhindrande av fortsatt förstörelse av den

skadade egendomen. De med anlitande av denna kredit förskotterade utgifterna

förutsättas senare i vanlig ordning bliva föremål för anslagsmässig reglering

över kapitalbudgeten.

Överskott av likvida medel lios affärsverken. Genom kungörelse den 23

oktober 1915, nr 400, stadgades, bland annat, skyldighet för allmänna verk

och inrättningar att där riksbankskontor fanns å platsen hålla kontanta,

för omedelbart förestående utgifter icke behövliga behållningar insatta å giroräkning

i riksbanken. När denna kungörelse ersattes med nu gällande kungörelse

den 19 december 1924, nr 517, skedde icke någon ändring på denna

punkt. För dylika medel lämnar riksbanken icke räntegottgörelse.

Rätt att i riksgäldskontoret mot ränta insätta vissa särskilt fonderade medel

har i olika sammanhang medgivits, bland annat i fråga om de affärsdrivande

verkens förnyelsefonds- och pensionsfondsmedel. I samband med

kapitalbudgetens omläggning upphörde dessa insättningar. Domänverket, telegrafverket

och statens reproduktionsanstalt ha vidare erhållit medgivande

att temporärt insätta vissa överskott av likvida medel i riksgäldskontoret

mot ränta. Dessa medgivanden äro alltjämt gällande.

I infordrat yttrande över en av telegrafstyrelsen den 13 juni 1945 gjord

framställning i fråga örn räntebärande placering av tillfälliga överskott av

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

3

likvida medel Ilar riksräkenskapsverket anfört, att i huvudsak fyra alternativ

syntes möjliga när det gällde förvaltningen av ett kortfristigt likviditetsöverskott.

1) Medlen insättas i riksgäldskontoret, som i så fa''l öppnar en kortfristig

räntebärande bankräkning för respektive affärsverk. Förutsättning härför bö,.

vara, att å sådan räkning icke gäldas högre ränta än ett enskilt affärsföretag

på motsvarande villkor kan erhålla i enskild bank.

2) Affärsverken berättigas öppna räkning i statlig affärsbank (jordbrukarbanken)

på de villkor denna kan erbjuda.

3) Affärsverken berättigas förvärva skattkammarväxlar.

4) Affärsverken redovisa medlen över investeringsstaten och berättigas att

under efterföljande budgetår likaledes över investeringsstaten återbekomma

samma medel.

Departementschefen —- som ansett den av 1944 års riksdag beslutade, genomgripande

omläggningen av kapitalbudgetredovisningen lämpligen böra

i sin nuvarande utformning tillämpas under ett flertal budgetår innan frågan

örn någon allmän översyn därav lämpligen kunde upptagas till prövning - - bar beträffande de i det föregående berörda särskilda frågorna anfört följande.

Emellertid synas vissa jämkningar och kompletteringar redan nu böra underställas

riksdagen till avgörande. Här möter i första hand den av riksräkenskapsverket

anmälda frågan om vissa anslagsöver skridanden

hos affärsverken. Dessa lia sin grund i affärsverkens önskan att i

vissa fall kunna påbörja eller fortsätta investeringsarbeten under våren, oaktat

de för ändamålet erforderliga anslagsmedlen äro anvisade att disponeras

först under det kommande budgetåret. Väl får det icke ifrågakomma att

affärsverken förfoga över investeringsanslagen i annan ordning än den av

riksdagen beslutade. Emellertid är det angeläget att möjligheter beredas affärsverken

att på det arbetstekniskt och ekonomiskt mest fördelaktiga sättet

genomföra de beslutade investeringarna. Någon principiell erinran synes vidare

icke kunna riktas mot att, på sätt riksräkenskapsverket ifrågasatt, disponibelt

belopp å vederbörande verks dispositionsanslag får förskottsvis anlitas

för ändamålet. Kungl. Maj:t bör därför äga^ medgiva att av vederbörande

dispositionsanslag förskotteras medel för igångsättande av sådant företag,

vartill medel anvisats för det följande budgetåret, eller där så erfordras

för fullföljande av dylikt investeringsföretag utöver vad det för löpande

budgetår beviljade investeringsanslaget medgiver. Dessa medelsanvisningar

böra betraktas såsom förskott som snarast efter budgetårsskiftet måste ersättas

av medel från vederbörande investeringsanslag.

Vad rör frågan örn medel leir bestridande av oförutsedda utgifter

på kapitalbudgeten ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag,

vilket synes vara ett lämpligt sätt att inom ramen för vår nuvarande

budgetteknik lösa denna fråga. Jag förordar, att åtgärder vidtagas för öppnande

i riksgäldskontoret av en kredit å 5 miljoner kronor för ifrågavarande

ändamål.

Med anlitande av denna kredit böra förskotteras sådana kostnader i anledning

av inträffad eldsvåda eller annan olyckshändelse, vilka regelmässigt

bestridas från kapitalbudgetanslag. Utgiften bör således avse en mer omfattande

reparation eller åtgärder för den skadade anläggningens ersättande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 2-52.

genom nybyggnad av lämplig storlek och utformning eller genom örn- eller

utbyggnad av annan befintlig anläggning. På Kungl. Ma.j:ts prövning bör

bero, huruvida krediten skall anlitas eller om frågan örn erforderliga åtgärder

skall vila i avbidan på riksdagens prövning. Den senare vägen bör givetvis

valjas, örn beslut i frågan utan olägenhet kan anstå eller tvekan kan råda

örn lämpligheten att omedelbart ersatta den förstörda anläggningen med en

ny av i huvudsak samma karaktär. Krediten bör kunna anlitas för kostnader

i anledning av olyckshändelse m. m., som drabbar å kapitalfond redovisad

anläggning i den mån icke behovet av förskott tillgodose^ i annan ordning.

Vad slutligen angår frågan örn dispositionen av uppkommande överskott

av likvida medel hos affärsverken må i första hand

understrykas den av riksräkenskapsverket påtalade nackdelen av att mellan

affärsverken och riksgäldskontoret tillämpas ett dubbelt system av fordringar

och skulder. Detta blir fallet örn affärsverken dels rekvirera kapitalmedel för

realiserande av sina investeringsstater, dels ock hos riksgäldskontoret mot

ranta insätta uppkommande överskott av likvida medel. I anslutning till

nksräkenskapsverkets förenämnda redogörelse för kapitalbokslutet för budgetåret

1944/45 må vidare här framhållas, att det är riksräkenskapsverket

som i egenskap av centralt statligt bokföringsorgan verkställer det för bela

statsverket enhetliga kapitalbokslutet och i samband därmed vidtager de

hokt öringsatgärder av bokslutskaraktär, vartill verket finner anledning. Det

är alltså i viss utsträckning endast i nksräkenskapsverkets bokföring sorn på

titeln Övriga kapitalmedel bokföras de rörelsemedel, som kommit att utnyttjas

för investeringsändamål. Såsom riksräkenskapsverket framhållit återgå

dessa transitoriska poster automatiskt i det nya budgetårets bokföring.

Det synes angeläget att även på här förevarande punkt genomföra det enhetliga

system tor kapitalmedlens bokföring, som tidigare kommit till uttryck

i, riksdagens beslut örn avskaffande av särskilda avsättningar av pensionsfonds-

och värdeminskningskonto(förnyelsefonds)medel. Den åt vissa affärsverk

givna rätten att hos riksgäldskontoret mot ränta insätta uppkommande

överskott av likvida medel bör därför icke utsträckas att omfatta

ytterligare myndigheter, utan i stället även formellt från och med nästa budgetår

upphävas beträffande de affärsverk för vilka den gäller.

Uppkommande överskott av likvida medel böra därför i framtiden insättas

på vederbörande verks checkräkning hos riksbanken. I den mån de behöva

anlitas för realiserande av den för vederbörande verk fastställda investeringsstaten

bör så givetvis ske innan kapitalmedel för ändamålet rekvireras från

riksgäldskontoret. Därest verket anser att det uppkomna likviditetsöverskotlet

är av stadigvarande natur, böra de sålunda investerade rörelsemedlen

av verket upptagas under titeln Övriga kapitalmedel på investeringsstatens

inkomstsida, varigenom de definitivt upphöra att vara tillgängliga för verket

såsom rörelsemedel. Bedömes däremot det uppkomna likviditetsöverskottet

vara endast av tillfällig art, vidtar vederbörande affärsverk icke någon bokfönngsåtgärd

berörande investeringsstatens inkomstsida, utan den vidtagna

dispositionen kommer där till uttryck först i nksräkenskapsverkets sammanfattade^

kapitalbokslut. Då denna bokföringstransaktion automatiskt

återgår i påföljande budgetårs bokföring bibehålies verket sålunda vid dispositionsrätten

till rörelsemedlen.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att för telegrafverket

under senare år uppkommit överskott av likvida medel till belopp,

som överstigit behovet av medel för nyinvestering. Såsom riksräkenskapsverket

framhållit, torde detta närmast sammanhänga med verkets svårigheter

att under nu rådande knapphet på material i erforderlig omfattning komplettera

sina förråd. Det är därför en tillfällig företeelse. Motsvarande svå
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 252.

5

righeter ha även givit anledning till uppkomsten hos privata företag av stora

likviditetsöverskott, för vilka företagen icke i nuvarande läge utan risk för

framtida likviditetssvårigheter kunna finna en räntabel placering. Den omständigheten

att, såsom även riksräkenskapsverket framhållit, de affärsdrivande

verken icke behöva gardera sig mot risken tor kapitalbrist, utan kunna

i så stor utsträckning som sker investera uppkommande likviditetsöverskott

i räntabla anläggningar ger dem också en gynnsam ställning i jämförelse

med privata företag. Med hänsyn till vad här anförts, synes det mig icke berättigat

att frångå huvudregeln för behandlingen av likviditetsöverskott i

syfte att därigenom tillföra affärsverken en ränteinkomst på dessa medel.

Erfarenheterna av det nya redovisningsförfarande, som infördes i samband

med kapitalbudgetens omläggning, inskränka sig till två budgetår. Med

hänsyn härtill bär utskottet intet att erinra mot att slutliga förslag i fråga

örn anslagsanvisnings- och redovisningsförfarandet framläggas först sedan

det nya systemet prövats ytterligare någon tid.

Vad angår den av departementschefen berörda frågan örn anslagsöverskridanden

hos affärsverken har utskottet ansett erinran icke böra riktas mot

att vederbörande verks dispositionsanslag får förskottvis användas för igångsättande

av sådant företag, vartill medel anvisats för det följande budgetåret,

eller där så erfordras för fortsättande av företag utöver vad för löpande budgetår

beviljat investeringsanslag medgiver. Sådana förskott böra snarast efter

budgetårsskiftet ersättas av medel från vederbörande investeringsanslag. Uppgift

rörande storleken av de förskott, som kunna komma att medgivas, synes

böra lämnas riksdagen i samband med de årliga redogörelserna för användningen

av dispositionsanslagen.

Vad departementschefen föreslagit i fråga örn bestridandet av oförutsedda

utgifter på kapitalbudgeten har ej givit utskottet anledning till erinran.

I fråga om dispositionen av överskott av likvida medel hos affärsverken

bar departementschefen föreslagit, att insättning av sådana medel mot ränta

hos riksgäldskontoret icke skall äga rum från och med nästa budgetår. I

den mån uppkommande överskott äro av stadigvarande natur skulle de av

verket upptagas såsom inkomst i investeringsstaten och därigenom upphöra

att vara tillgängliga för verket såsom rörelsemedel. Om likviditetsöverskottet

åter är av tillfällig natur, skulle medlen, på samma sätt som i fråga om andra

statliga verk, insättas på checkräkning i riksbanken. Vad sålunda föreslagits

står i överensstämmelse med riksdagens tidigare fattade beslut örn affärsverkens

pensionsfonds- och förnyelsefondsmedel samt med huvudregeln för

behandlingen av likviditetsöverskott. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna del.

Utskottet hemställer,

att riksdagen ina

a) bemyndiga Kungl. Majit att i överensstämmelse med i

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 24 maj 1946

förordade grunder disponera över de för vederbörande affärsverk

anvisade dispositionsanslagen för förskottering av beslutade

investeringsutgifter;

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 252.

b) besluta att Kungl. Majit skall äga hos riksgäldskontoret

lyfta erforderligt belopp, högst 5 miljoner kronor, för

förskottering i enlighet med vad till statsrådsprotokollet anförts

av erforderliga kostnader till återuppbyggnad m. m. i

anledning av eldsvåda eller annan olyckshändelse, som drabbat

statlig anläggning; samt

c) besluta att insättning av affärsverkens överskottsmedel

mot ränta hos riksgäldskontoret från och med den 1 juli

1946 icke skall äga rum.

Stockholm den 25 juni 1946.

På statsutskottets vägnar;

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Boman, Ekströmer, Johan Eric Ericson

och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ohlin, Falla, Rubbestad,

Mårtensson, Åkerström, Hoppe, Thäpper, Onsjö och Båke.

468148. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:466 Skrivelse till Konungen angående vissa med redovisningen å kapitalbudgeten sammanhängande frågor. a1 i texten