Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied begäran om bemyndigande att träffa avtal med Göteborgs stad angående villkoren för överföring å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden.

1946-10-25 · 5 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:260, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied begäran om bemyndigande att träffa avtal med Göteborgs stad angående villkoren för överföring å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 260.

7

Nr 260.

Ankom till riksdagens kansli den 25 oktober 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied begäran

om bemyndigande att träffa avtal med Göteborgs stad

angående villkoren för överföring å Göteborgs stad av

det tryckande registret för staden.

(3:e avd.)

I propositionen nr 340 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 27 september 1946,

föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att med Göteborgs stad

träffa avtal angående villkoren för överförande till staden av det tryckande

registret för folkbokföringen i huvudsaklig överensstämmelse med i nämnda

statsrådsprotokoll förordat förslag.

Med bifall till förslag i Kungl. Majits proposition den 20 april 1945 (nr

282) angående omorganisation av folkbokföringen beslöt 1945 års riksdag

bl. a. att adressmaskinanläggningar skulle införas för folkbokföringen. Anläggningarna

skulle förläggas lill länsstyrelserna. Där med hänsyn till förhållandena

i viss stad synnerliga skäl därtill vore skulle emellertid Konungen

äga att med stadens medgivande förordna, att det »tryckande registret», såvitt

anginge staden, skulle föras hos mantalsskrivningsförrättaren därstädes.

Sedermera hava i 56 § folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 (nr

469) meddelats bestämmelser angående de tryckande registren, vilka överensstämma

med nyssnämnda beslut.

Vid anmälan i statsrådet den 20 april 1945 av frågan angående en omorganisation

av folkbokföringen anförde chefen för finansdepartementet bl. a.,

att beslut om registrens överförande i kommunal ägo i första hand torde

ifrågakomma med avseende å Göteborg och Malmö.

Vidare framhölls, att kostnaderna för adresseringsmaskinema borde bäras

av statsverket. Med hänsyn till att ansvaret för mantalsskrivningen och

uppbörden i magistratsstädema åvilade dessa städer borde emellertid dessa

städer gottgöra statsverket tryckningskostnaderna för de längder m. m., vilka

avsetts skola tillhandahållas städerna av länsbyråerna i stället för att

som nu utskrivas av städernas befattningshavare. Vad åter anginge kostnaderna

för adressmaskinanläggning, som överförts i kommunal ägo, borde en

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 260.

fördelning ske mellan statsverket och vederbörande stad. Magistratsstädernas

ansvar för mantalsskrivningen och uppbörden torde nämligen ej kunna

motivera att det ålades sådan stad att gälda hela kostnaden för maskinanläggningen

och dess drift. Anläggningarna tjänade nämligen även statliga uppgifter

vid sidan av mantalsskrivningen och uppbörden. En rättvis avvägning

erbjöde emellertid svårigheter och dessa ökades ytterligare därigenom,

att anläggningarna kunde och borde utnyttjas även för rent kommunala

ändamål. Vid underhandlingar med vederbörande stad borde under hänsynstagande

till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis avvägning som

möjligt.

Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.

Vid anmälan i statsrådet den 12 april 1946 av förslag till folkbokförings - förordning m. m. (se prop. nr 255) erinrade chefen för finansdepartementet

om att enligt det av folkhokföringskommittén avgivna betänkandet länsbyråerna

skulle trycka bl. a. stommar till taxeringslängder, pensionsavgiftsförteckningar,

röstlängder, uppbördsböcker och debetsedlar. För egen del uttalade

departementschefen att länsbyråemas arbetsuppgifter i huvudsak torde

bliva de i betänkandet angivna. Vad anginge frågan om skyldighet för magistratsstädema

med egen uppbördsförvaltning att gottgöra statsverket tryckningskostnaderna

för längder m. m. torde det principiellt riktiga vara att

dessa betalade statens självkostnadspris. Detta pris kunde emellertid ej utan

avsevärda svårigheter exakt beräknas. Av praktiska skäl borde därför beräkningen

schematiseras och ersättningsskyldigheten begränsas till de mera

direkta kostnaderna, därvid för åstadkommande av förenkling endast blankett-

och personalkostnaderna torde böra medräknas. Det vore lämpligt att

priset bestämdes av Kungl. Maj:t på grundval av kostnadsberäkningar som

uppgjordes av länsstyrelserna. Närmare föreskrifter därutinnan borde meddelas

av Kungl. Majit, därvid länsstyrelserna borde åläggas att höra vederbörande

städer över de gjorda kostnadsberäkningarna. Kostnaderna för de

lokala skattemyndigheternas avtryckskortregister borde jämväl för ifrågavarande

städers vidkommande helt bestridas av statsmedel. De sålunda förordade

ersättningsreglerna borde — såsom utformade i syfte att åvägabringa

erforderlig förenkling i mellanhavandet mellan staten och kommunerna på

nu förevarande område -—- icke anses prejudicerande för kostnadsfördelningen

mellan staten och de städer, vilka avsetts skola hava egna tryckande register.

Beträffande dessa städer ansåge sig departementschefen allenast böra

hänvisa till sitt tidigare uttalande, att vid underhandlingarna med städerna

borde under hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis

avvägning som möjligt.

Dessa uttalanden lämnades av riksdagen utan erinran.

Inom finansdepartementet hava särskilt tillkallade sakkunniga biträtt med

utredning av frågan om folkbokföringens ordnande i Stockholm och Göteborg.

De sakkunniga hava i skrivelser den 3 maj och den 7 september 1946

framlagt förslag i nämnda hänseende för staden Göteborgs vidkommande

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 260.

9

och därvid bl. a. uttalat, att det ur såväl statens som Göteborgs synpunkt

vöre mest lämpligt och rationellt, att det tryckande registret för folkbokföringen

såvitt anginge Göteborgs stad, handhades av mantalskontoret därstädes.

Enligt ett av de sakkunniga framlagt förslag till fördelning mellan staten och

Göteborgs stad av de beräknade kostnaderna för registret skulle anläggningsoch

uppläggningskostnaderna uppgå till 312 500 kronor, varav 272 600 kronor

skulle åvila statsverket och 39 900 åvila staden. Enligt samma förslag

skulle av de årliga driftkostnaderna, sammanlagt 87 100 kronor, ett belopp

av 21 200 kronor ankomma på staten och 65 900 kronor på Göteborgs stad.

I anslutning till vad de sakkunniga anfört Ira de framlagt förslag lill överenskommelse

mellan Kungl. Maj:t och kronan å den ena sidan och Göteborgs

stad å den andra sidan beträffande fördelningen av kostnaderna för

det tryckande registret för Göteborgs stad.

Stadsfullmäktige i Göteborg hava i skrivelse till finansdepartementet anmält,

att stadsfullmäktige beslutat för sin del godkänna de sakkunnigas förslag

till överenskommelse.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har efter remiss avgivit utlåtande

över de sakkunnigas ifrågavarande skrivelse.

Departementschefen har anfört följande.

Lika med de sakkunniga anser jag att det tryckande registret för Göteborgs

vidkommande bör förås hos den lokala skattemyndigheten i staden.

Jämlikt 56 § folkbokföringsförordningen äger Kungl. Majit, under förutsättning

av stadens medgivande, förordna att registret skall föras på sätt nyss

sagts. Emellertid förutsätter registrets överförande till staden en ekonomisk

uppgörelse mellan staten och staden, vilken torde böra underställas riksdagens

prövning.

Det av de sakkunniga framlagda avtalsförslaget innebär i huvudsak att

staden vid anläggningens övertagande — vilket förutsatts skola ske redan

den 1 oktober 1946 — skall till statsverket utgiva 39 900 kronor, utgörande

i runt tal 13 % av anläggnings- och uppläggningskostnaderna. Staden skall

å sin sida äga att av statsverket undfå gottgörelse för vissa driftskostnader

nämligen för lokalkostnader, kapitalkostnader och sådana personalkostnader,

vilka avse arbetsledning samt aktualisering av plåt- och kortregister, med

30 % av det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått, samt för personalkostnader

för tryckning av medborgarkort och avtryckskort med hela

det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått. Avtalet förutsättes skola

efter utgången av år 1948 ersättas med ett nytt avtal, i vilket ersättningsfrågorna,

även såvitt angår den förflutna liden, skola upptagas till ny reglering

på grundval av dåmera vunna erfarenheter.

Ifrågavarande av talsförslag, örn vilket enighet vunnits bland de sakkunniga,

har godkänts av staden. Förslaget torde kunna godtagas även för statens

del. Emellertid vill jag beträffande den föreslagna avfattningen av avtalet

framhålla följande.

Såsom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhållit torde den föreslagna

formuleringen medgiva möjlighet att till reglering i nytt avtal efter

utgången av år 1948 upptaga frågan örn parternas andelar i de årliga driftskostnaderna.

Detsamma torde emellertid gälla även i fråga örn fördelningen

av engångskostnaderna och med avseende å de belopp, vartill dessa beräk
Bihang

lill riksdagens protokoll 1046. 6 sami. Nr 258—260. 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 260.

Utskottet.

näts. Detta synes framgå förutom av det sätt på vilket klausulen örn nytt

avtal avfattats jämväl av den av de sakkunniga anförda motiveringen.

Staden äger enligt den föreslagna överenskommelsen av statsverket undfå

gottgörelse för de årliga driftskostnaderna i vissa fall med 30 °/o av det

belopp, vartill kostnaderna »visas hava uppgått», och i andra fall med hela

beloppet. Länsstyrelsen framhåller i anslutning härtill, att det icke torde

vara oförenligt med överenskommelsen, att frågan örn kostnadernas rimlighet

prövas av Kungl. Maj:t, innan statsbidraget utanordnas. För egen del

anser jag det otvivelaktigt, att Kungl. Maj:t äger pröva, huruvida staden

kan anses hava styrkt att kostnaderna faktiskt uppgått till belopp som ligga

till grund för framställda krav. Vid denna prövning torde ej blott länsstyrelsens

utan även riksbyråns yttrande över kraven böra inhämtas. Däremot

torde den föreslagna formuleringen ej medgiva Kungl. Maj:t prövningsrätt

jämväl i fråga om kostnadernas skälighet. För statens del föreligga emellertid

andra möjligheter att tillse, att kostnaderna hållas inom rimliga gränser.

Jämlikt 56 § sista stycket och 58 § folkbokföringsförordningen är nämligen

den lokala skattemyndigheten efter det tryckande registrets övertagande

skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av Kungl.

Majit eller riksbyrån meddelas angående länsbyråernas verksamhet. Dylika

föreskrifter komma bl. a. att meddelas angående de ur organisatoriska och

ekonomiska ^ synpunkter lämpligaste metoderna för arbetets bedrivande. I

riksbyråns åligganden jämlikt 59 § folkbokföringsförordningen ingår att

övervaka, att länsbyråema ställa sig de meddelade föreskrifterna till efterrättelse.

Då anläggningen överlämnas till staden bör upprättas en förteckning över

de register, maskiner och övriga inventarier som överlämnas. Förteckningen

bör kvitteras av staden. Därmed är emellertid statsverkets skyldighet att bidraga

till engångskostnaderna för anläggningen ej i sin helhet fullgjord.

Vissa delar av det tryckande registret och vissa till anläggningen hörande

kortregister äro nämligen ännu ej upprättade. Vidare återstå vissa kompletteringsarbeten.

De sakkunnigas förslag lämnar öppet, huruvida statsverkets

bidragsskyldighet med avseende å vad som sålunda återstår skall fullgöras

i form av kontant ersättning eller genom att staten tillhandahåller erforderlig.

personal m. m. för arbetets utförande. För egen del finner jag det

lämpligt att denna fråga avgöres av riksbyrån i samband med att arbetet

skall igångsättas.

Det torde icke bliva praktiskt möjligt att överlämna anläggningen till staden

redan å den i avtalsförslaget angivna dagen den 1 oktober 1946. Av arbetstekniska

skäl måste emellertid överlämnandet ske utan ytterligare dröjsmål.

Det faktiska överlämnandet kan alltså icke anstå till dess riksdagen

fattat beslut i ärendet.

Ett bemyndigande för Kungl. Maj :t att träffa avtal med staden angående

villkoren för överföring av registret å staden torde få anses innebära jämväl

ett bemyndigande att, på sätt i avtalsförslaget angives, efter utgången av år

1948 träffa nytt avtal, i vilket ersättningsbestämmelserna underkastas den

jämkning, som av dåmera vunna erfarenheter kan föranledas.

Vad departementschefen anfört har ej givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer därför,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 260.

11

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att med Göteborgs

stad träffa avtal angående villkoren för det tryckande

registrets överförande till staden i huvudsaklig överensstämmelse

med i statsrådsprotokollet över finansärenden för den

27 september 1946 förordat förslag.

Stockholm den 25 oktober 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 258.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:483 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med begäran om bemyndigande att träffa avtal med Göteborgs stad angående villkoren för överföri a1 i texten