Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

1946-11-19 · 11 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:269, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 269.

1

Nr 269.

Ankom till riksdagens kansli den 19 november 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående utgifter

å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47, i vad propositionen avser försvarsdepartementets

verksamhetsområde.

(l:a avd.)

Driftbudgeten.

Fjärde huvudtiteln.

l:o) Försvarsstaben: Krigskartor. I propositionen nr 311 har Kungl. Maj:t

(bilaga 3, punkt 1, s. 13 och 14 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

försvarsärenden för den 4 oktober 1946) föreslagit riksdagen att till Försvarsstaben:

Krigskartor å tillåggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 65 000 kronor.

Enligt den av innevarande års riksdag beslutade organisationen för framställning

av specialkartor för försvaret skall framställningen av dylika kartor

ombesörjas av kartverket, som även av sina anslag svarar för framställningskostnaderna

utom tryckningskostnaden. Förslag föreligger nu om medel för

bestridande av tryckningskostnader för eldledningskartor. Dessa kostnader

hava beräknats till 55 000 kronor. Därjämte ha äskats ytterligare 10 000 kronor

för åtgärder i syfte att vidmakthålla förberedelserna för tryckning av

kartor under krigsförhållanden.

Utskottet, som tillstyrker den av Kungl. Maj:t äskade medelsanvisningen,

får hemställa,

att riksdagen må till Försvarsstaben: Krigskartor å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 65 000 kronor.

2:o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 14—17) att till Armén: Frivilliga skytteväsendets

befrämjande å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 185 000 kronor.

Hiliana till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 269. 1

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Statsutskottets memorial nr 269.

Efter därom av Kungl. Majit i proposition 1942: 316 framlagt förslag anvisade

riksdagen under förevarande rubrik å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 1 600 000 kronor. Av statsrådsprotokollet

i ärendet framgår, att ifrågavarande anslag avsetts såsom bidrag

för anskaffande åt skytteföreningarna och deras medlemmar av 20 000 gevär

lill ett pris av 100 kronor per styck. Anslaget beräknades med utgångspunkt

från nämnda antal vapen och en tillverkningskostnad av 180 kronor per gevär

till [(180— 100) X 20 000=] berörda belopp av 1 600 000 kronor. Tillverkningen

av de 20 000 gevären hade i juli 1943 påbörjats vid Husqvarna

vapenfabriks aktiebolag. Av dessa gevär hade 2 300 övertagits av kronan.

Skytt ef örbund ens överstyrelse har föreslagit, att frivilliga skytteväsendets

organisationer och enskilda medlemmar skola erhålla tillfälle att, såsom tidigare

skett, från kronans förråd inköpa renoverade gevär m/96 till ett pris, icke

överstigande 100 kronor per styck. I första hand borde förenämnda 2 300

gevär ställas till skytteväsendets förfogande.

Arméförvaltningens tygavdelning har tillstyrkt en omedelbar försäljning av

2 300 gevär m/96 men har funnit, att någon försäljning i övrigt icke kunde

komma till stånd förrän efter den 1 juli 1947. Vid försäljning från kronans

förråd borde ett belopp, motsvarande vapnens nyanskaffningsvärde — 180

kronor per gevär — disponeras för återanskaffning för arméns räkning av

eldhandvapen av modernare typer. För att möjliggöra en försäljning av gevären

till skytteväsendet för ett pris av 100 kronor per styck borde beträffande

berörda parti av 2 300 gevär utnyttjas kvarstående behållning å det för budgetåret

1941/42 anvisade reservationsanslaget av 1 600 000 kronor, vilket anslag

avsetts såsom bidrag till anskaffning av förenämnda 20 000 gevär, medan

beträffande eventuellt framtida försäljning i övrigt ett särskilt anslag

borde ställas till förfogande.

Det har synts departementschefen angeläget, att åtgärder vidtagas för att

tillföra skytteväsendet gevär till överkomligt pris. Departementschefen har

på anförda skäl dock ansett sig för närvarande endast kunna tillstyrka en

försäljning från kronans förråd av 2 300 gevär m/96. Fråga om försäljning

av ytterligare gevär torde, framhåller departementschefen, sedan hemvärnets

behov av ytterligare vapen blivit slutligt utredd, få upptagas till prövning efter

förnyad framställning av överstyrelsen.

För bestridande av det bidrag, som vid försäljning av berörda parti av

2 300 gevär bör — såsom tidigare skett — utgå av statsmedel, lärer, framhåller

departementschefen, till ersättning för icke ianspråktaget belopp av

förenämnda för budgetåret 1941/42 anvisade reservationsanslag av 1 600 000

kronor, vilket numera överförts till budgetutjämningsfonden, böra anvisas ett

särskilt anslag av (2 300 X 80=) i runt tal 185 000 kronor.

Utekottet. Utskottet tillstyrker, att ifrågavarande försäljning av armégevär må till angivet

pris och i föreslagen omfattning komma till stånd och hemställer alltså,

att riksdagen må till Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 185 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets memorial nr 269.

3

3:o) Marinen: Vissa kostnader för marinens utbilduingsansfalter, särskilda

utbildningskurser in. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3, s.

17—20) att till Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter,

särskilda utbildningskurser m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört nied 250 000 kronor.

Marinförvaltningen har nu begärt en väsentlig förstärkning av anslaget i

fråga. Som anledning till det ökade medelsbehovet har marinförvaltningen

angivit att utbildningen fått en omfattning och kommit att bedrivas under

förhållanden, som icke kunnat tagas i beräkning när anslagsberäkningarna

verkställdes. Merkostnaderna synas till stor del hänföra sig till den effektivisering

av utbildningen, som föranledes av ett genomförande av förslag framlagda

av sjöförsvarets utbildningskommission, men även till att ny materiel,

ekoradiomateriel, tillkommit i större omfattning och kräver speciell utbildning

av personalen. Även andra av marinförvaltningen berörda förhållanden

lia verkat fördyrande. Då befälsutbildningen icke bör eftersättas bär departementschefen

funnit nödvändigt, att marinens undervisningsanslag för innevarande

budgetår förstärkes. Förstärkningsbeloppet har dock synts departementschefen

utan större olägenheter kunna begränsas till 250 000 kronor.

Marinförvaltningen har erinrat örn den förskjutning i utgifter från övnings-

till undervisningsanslaget, som uppkommer därigenom att utbildning

till följd av begränsningar i fartygsrustningarna måste äga rum i land i stället

för i form av övning till sjöss och som i själva verket torde vara en av anledningarna

till de beräknade merutgifterna under det sistnämnda anslaget.

Marinförvaltningen har därför föreslagit, att de besparingar, som av antydda

skäl uppkomma å övningsanslaget, skulle få anlitas för bestridande av kostnaderna

för den utbildning, som av samma skäl måste bedrivas i Iand. Då

det emellertid torde vara ogörligt att mer exakt angiva förhållandet mellan

besparingar och merkostnader i förevarande hänseende, bär departementschefen

ansett en förstärkning av undervisningsanslaget vara att föredraga.

Departementschefen har funnit sig böra i detta sammanhang anmärka, att

Kungl. Majit vid fastställandet av stat för marinens övningsanslag för innevarande

budgetår från marinförvaltningens disposition undantagit ett belopp,

motsvarande de besparingar, som förväntas uppkomma till följd av bland

annat begränsningarna i fartygsrustningarna.

Utskottet tillstyrker, att marinens undervisningsanslag förstärkes med föreslaget

belopp för bestridande av de uppkomna merkostnaderna.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må lill Marinen: Vissa kostnader för marinens

utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser m. m.

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

Utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 269.

4:o) Marinen: Kustartilleriets övningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 4, s. 20 oell 21) och med förmälan, att frånvaron av kostnadsstatistiskt

underlag för och erfarenheter av fredsmässiga övningar medfört

att anslaget för innevarande budgetår beräknats för lågt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Kustartilleriets övningar å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 400 000 kronor.

5:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 5, s. 21—23) att bemyndiga Kungl. Majit att medgiva

utläggande av i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 oktober

1946 angivna beställningar å flygmateriel.

I sin skrivelse 1945:368 anmälde riksdagen, att riksdagen, i anledning av

Kungl. Majits i propositionen 1945: 45 framlagda förslag, bemyndigat Kungl.

Majit att medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel, avseende tiden

efter femårsperioden 1942/47, inom ramen för ett belopp av 47 miljoner

kronor.

Det sålunda lämnade bemyndigandet har i huvudsak utnyttjats genom den

i 1946 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, s. 255 f.) omnämnda,

av Kungl. Majit den 31 december 1945 beslutade jämkningen av en tidigare

fastställd plan för fortsatt konstruktionsverksamhet med avseende å flygmateriel.

Jämkningen innebar i huvudsak, att inom den för femårsperioden

1942/47 fastställda kostnadsramen bereddes ökat utrymme för kostnader för

anskaffning av reaktionsflygplan och aggregat för reaktionsdrift, medan

vissa kostnader för tidigare utlagda beställningar å motorflygplan och flygmotorer

förskötos till tiden efter femårsperiodens slut.

I skrivelse den 14 juni 1946 har flygförvaltningen gjort framställning om

bemyndigande att under budgetåret 1946/47 intill ett belopp av ytterligare

26 miljoner kronor utlägga erforderliga beställningar å flygmateriel, för vars

anskaffning medel icke finnas disponibla under redan anvisade anslag och

för vilken likvid ej behöver erläggas förrän efter nämnda budgetår.

överbefälhavaren har lämnat framställningen utan erinran.

Icke heller 19A5 års försvarskommitté har haft något att erinra mot flygförvaltningens

framställning.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Det av 1945 års riksdag lämnade bemyndigandet för Kungl. Majit att medgiva

utläggande av flygmaterielbeställningar intill ett belopp av 47 miljoner

kronor utöver de anslag, som för sådant ändamål stå till förfogande

under femårsperioden 1942/47, motiverades — liksom flygförvaltningens nu

föreliggande framställning — av dels den långa genomloppstiden vid tillverkning

av flygmateriel, dels ock lämpligheten av en någorlunda kontinuerlig

och jämn belastning av den inhemska flygindustrien. Vid anmälan

av propositionen 1945: 45 anförde min företrädare i ämbetet, att det oavsett

den närmare utformningen av den försvarsorganisation, som kunde komma

att bliva bestående efter utgången av femårsperioden 1942/47, måste anses

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 269.

5

säkert, att i densamma komme att erfordras flygplan och flygplansmateriel

av modern konstruktion. Det syntes därför icke behöva möta betänkligheter

att bemyndiga flygförvaltningen att utlägga beställningar inom den

angivna kostnadsramen. Det kunde, enligt vad vidare anfördes, förutses,

alt fråga kunde uppkomma örn ytterligare materielanskaffning av den art

som i ärendet angivits. I den män så bleve fallet, syntes riksdagen böra successivt

underställas dylika ärenden.

Den nu föreliggande framställningen avser en utvidgning av det av 1945

års riksdag lämnade bemyndigandet, och de vid anmälan av 1945 års proposition

anförda synpunkterna äga härvid fortfarande tillämpning. Den materielanskaffning,

som avses med framställningen, utgör ett fullföljande av

det anskaffningsprogram, som av statsmakterna godtagits för tiden närmast

efter utgången av femårsperioden. Av det i framställningen angivna beloppet,

26 miljoner kronor, avses enligt framställningen omkring 10 miljoner kronor

för reservdelar till flygplan och motorer, som för närvarande äro under

leverans, 12,5 miljoner kronor belöpa på tillverkningen av reaktionsdrivna

svenska flygplan jämte tillbehör och återstoden avses för diverse andra

anskaffningar inom ramen för nyssberörda program.

Om en fortlöpande modernisering och komplettering av flygmaterielen

skall kunna genomföras utan störande avbrott, torde de av flygförvaltningen

avsedda beställningarna vara i huvudsak erforderliga. På senaste tiden

har uppkommit fråga örn anskaffning till ett mycket fördelaktigt pris av

ett antal moderna ekoradiostationer för komplettering av flygvapnets under

krigsåren uppbyggda ekoradioorganisation. Kostnaderna för anskaffningen

ha beräknats till 4,35 miljoner kronor, varav 0,9 miljon kronor beräknats

kunna rymmas inom flygvapnets anslag till anskaffning av flygmateriel för

innevarande budgetår. Den ifrågasatta materielanskaffningen måste anses

vara av synnerligen stor betydelse för flygvapnets effektivitet. Huruvida

densamma kan äga rum kan emellertid icke för närvarande med säkerhet

bedömas — en närmare granskning av de salubjudna apparaterna har ännu

icke kunnat ske — och frågan om anvisande av medel härför är med hänsyn

därtill icke nu aktuell. Det synes få ankomma på Kungl. Maj:t att, sedan

pågående undersökningar slutförts, besluta i ämnet, i den mån kostnaderna,

eventuellt med undanskjutande av andra anskaffningar, kunna bestridas

av tillgängliga medel under nyssberörda anslag. I den mån annan

planenlig anskaffning sålunda undanskjutes, kan en utvidgning av det av

flygförvaltningen begärda bemyndigandet att utlägga beställningar, avseende

tiden efter femårsperioden 1942/47, bliva erforderlig. Bemyndigandet synes

emellertid kunna begränsas inom ramen för ett belopp av (26 + 4,35 —

0,9=) i runt tal 29,5 miljoner kronor. Jag föreslår därför, att Kungl. Majit

hos riksdagen utverkar bemyndigande att medgiva utläggande av beställningar

å flygmateriel inom ramen för nyss angivna belopp, 29,5 miljoner

kronor. Vid bifall härtill lia statsmakterna för tid efter innevarande budgetårs

utgång bundit sig för sammanlagt (47 + 29,5=) 76,5 miljoner kronor.

Till jämförelse må nämnas, att flygförvaltningen för budgetåret 1947/48 hemställt

örn ett reservationsanslag av drygt 130 miljoner kronor till anskaffning

av flygmateriel.

Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen kunna avvikelser från

det föreliggande programmet visa sig erforderliga. Jag förutsätter därför,

att det skall ankomma på Kungl. Majit att — liksom hittills skett ■— närmare

pröva vilken flygmateriel som skall anskaffas.

Departementschefen har slutligen erinrat, alt anslag lill bestridande av de

av flygförvaltningen angivna kostnaderna erfordras först under budgetåret

1947/48.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 269.

Utskottet. Utskottet vill erinra, att 1945 års riksdag bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva

utläggande av beställningar å flygmateriel, avseende tiden efter femårsperioden

1942/47, inom ramen för ett belopp av 47 miljoner kronor. Den nu

föreliggande framställningen innebär bemyndigande att under budgetåret

1946/47 intill ett belopp av ytterligare 29,5 miljoner kronor utlägga erforderliga

beställningar å flygmateriel, för vars anskaffning medel icke finnas disponibla

under redan anvisade anslag och varför likvid icke behöver erläggas

förrän efter nämnda budgetår. Den materielanskaffning, varom nu är fråga,

avser reservdelar till flygplan och motorer, reaktionsdrivna svenska flygplan,

ekoradiostationer m. m. och utgör såsom departementschefen framhållit ett

fullföljande av det anskaffningsprogram, som av statsmakterna godtagits för

tiden närmast efter utgången av femårsperioden. Då den föreslagna materielanskaffningen

torde — oavsett den närmare utformningen av den blivande

försvarsorganisationen — vara erforderlig, anser sig utskottet, under erinran

att 1945 års försvarskommitté icke haft något att invända mot det föreliggande

förslaget, böra tillstyrka, att riksdagen lämnar det begärda bemyndigandet.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:! att i vanlig ordning pröva

enskildheterna i anskaffningsprogrammet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande

av i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för

den 4 oktober 1946 angivna beställningar å flygmateriel.

6:o) Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär verksamhet m, m.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 6, s. 23—25) att till Vissa ersättningar

i anledning av skador vid militär verksamhet m. m. å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 400 000

kronor.

Å riksstatens fjärde huvudtitel äro uppförda vissa anslag för reglering av

ersättningar för skador m. m., hänförliga till försvarets verksamhet. Dessa

anslag reglera i huvudsak den ersättningsskyldighet som åligger kronan jämlikt

särskilda författningsbestämmelser. I andra fall, då kronan av domstol

åldgges betalningsskyldighet med stöd av allmänna skadeståndsregler eller

då ersättning utgår efter skälighetsprövning i administrativ ordning, stå andra

medel till ersättnings gäldande icke till buds än anslaget till extra utgifter

eller eventuellt anslaget till oförutsedda utgifter. Utgifterna för gäldande av

ersättningar av sistnämnda slag hava visat sig uppgå till så stora belopp att

anslaget till extra utgifter icke ansetts lämna tillgång till deras gäldande.

Försvarets civilförvaltning har därför å försträcknings titel redovisat vissa

av dessa utgifter, nämligen sådana som grundat sig på domstols utslag eller

dom och avsett större belopp. Övriga hithörande utgifter ha däremot avförts

å anslaget till extra utgifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 269.

7

Civilförvaltningen har föreslagit, att de av förvaltningen förskjutna utgifterna

skulle bestridas av anslaget till oförutsedda utgifter, vilket förslag

statskontoret biträtt med hänsyn till att andra medel icke finnas disponibla.

Enligt departementschefens mening är det ur redovisningssynpunkt mest

rationellt, att utgifter av ifrågavarande slag redovisas under ett särskilt anslag.

Departementschefen har därför föreslagit, att redan nu för ändamålet

äskas ett anslag av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår. Anslaget bör omfatta de utgifter för ersättningar för skador m. m.

till följd av försvarets verksamhet som icke bestridas av andra anslag och

bör lämpligen benämnas Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär

verksamhet m. m. Vid prövning av anslagsäskandena för budgetåret 1947/

48 bör enligt departementschefen möjligen övervägas att till ett anslag sammanföra

flertalet av de ersättningar av motsvarande slag som nu utgå av

skilda anslag under fjärde huvudtiteln.

Å det anslag, som enligt vad sålunda förordats nu bör äskas av riksdagen,

bör enligt departementschefen i första hand beräknas täckning för de

av civilförvaltningen förskjutna kostnaderna för utgivna ersättningar, i runt

tal 270 000 kronor. Utgifterna under anslaget under senare hälften av innevarande

budgetår uppskattas till 130 000 kronor. Anslaget bör därför upptagas

till (270 000 + 130 000 —) 400 000 kronor. Anslaget bör med hänsyn

till utgifternas karaktär betecknas såsom förslagsanslag. De besparingar som

genom överflyttningen av kostnader till det nya anslaget uppkomma å innevarande

budgetårs anslag till extra utgifter hava beräknats uppgå till omkring

50 000 kronor.

Departementschefen har framhållit, att de ersättningar om vilka nu är

fråga till stor del äro hänförliga till den förstärkta försvarsberedskapen.

Det är följaktligen att emotse att anslagsbehovet kommer att framdeles successivt

nedgå.

Utskottet anser det ur budgetteknisk synpunkt riktigt, att särskilt anslag

anvisas för bestridande av utgifter av här ifrågavarande slag. Mot den för

ändamålet begärda medelsanvisningen bär utskottet icke något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vissa ersättningar i anledning av skador

vid militär verksamhet m. ,mi. å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

400 000 kronor.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 269.

Kapitalbudgeten.

Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

7 :o) Ordnande av tygkompaniernas förläggningar. I propositionen nr

311 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 1, s. 141—146 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 oktober 1946) föreslagit

riksdagen att till Ordnande av tygkompaniernas förläggningar å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

285 000 kronor.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle i fred organiseras särskilda tygtrupper,

vid vilka personal för tygtjänstens underhållsförband utbildades och

vilka vid mobilisering uppsatte dessa förband. Tygtrupperna skulle omfatta

tre tygkompanier, Första tygkompaniet (Tyg 1) i Stockholm i anslutning

till tygstationen å Järvafältet, Andra tygkompaniet (Tyg 2) i Skövde (jfr

prop. 1943:302, riksdagens skriv, nr 412) i anslutning till Skaraborgs pansarregemente

samt Tredje tygkompaniet (Tyg 3) i Boden i Norrbottens regementes

kasernetablissement. I skilda sammanhang har riksdagen anvisat

medel för ordnande av förläggningar för dessa förband. Byggnadsarbetena

för tygkompanierna ha emellertid icke kommit till utförande. Sedan frågan

örn förläggningslokaler för tygtrupperna delvis ställts på framtiden och härför

avsedda medel reserverats för andra ändamål, återstå numera medel

allenast för ordnande av Första tygkompaniets förläggning på Järvafältet —

för avskrivning av anläggningskostnaderna härför ha s. k. Gärdesmedel avsetts

komma till användning — och för uppförande av förråd för Andra tygkompaniet

i Skövde. Då det med hänsyn till krigsorganisationen varit nödvändigt

att under beredskapstiden uppsätta delar av tygtruppema ha, i

avvaktan på att förläggningsfrågoma kunnat slutligt lösas, Första och Andra

tygkompaniema organiserats och provisoriskt förlagts huvudsakligen till

Stockholm respektive Västerhaninge.

De väsentliga hyreskostnader, som äro förenade med de uppsatta tygkompaniemas

nuvarande förläggningar, ha föranlett arméchefen att framlägga

förslag till omförläggning av dessa kompanier. I samband därmed föreslås

även uppsättande av återstående del av tygtrupperna. Förläggningsfrågan

kan, framhåller föredragande statsrådet, i nuvarande läge lösas endast

provisoriskt; något föregripande av den omprövning av frågan om krigsmaktens

organisation, som utföres genom 1945 års försvarskommitté, bör

givetvis icke nu ske. Arméchefen har därför föreslagit ett provisorium, som

ansluter sig till vad i hans till försvarskommittén överlämnade plan till arméns

blivande organisation förutsatts beträffande tygtrupperna, nämligen

sammanförande av dessa förband med träng- och inlendenturtrupper till un
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 269.

9

derhållstrupper. Tygkompanierna skulle sålunda provisoriskt förläggas till

trängkårerna och fördelas med en enhet vid varje kår. Förslagets genomförande

medför engångskostnader för byggnadsarbeten, huvudsakligen flyttning

och inredning av baracker, beräknade till i runt tal 300 000 kronor, för

flyttning av materiel, 40 000 kronor, samt för omflyttning och utbildning

av personal, uppskattade till omkring 80 000 kronor. Mot dessa engångskostnader

svara årliga besparingar i form av minskade hyreskostnader och

personalinskränkningar, beräknade till 180 000 kronor.

Med hänsyn till de betydande kostnadsbesparingar som stå att vinna genom

en omflyttning av tygkompanierna har statsrådet efter samråd med chefen

för försvarsdepartementet ansett sig kunna tillstyrka den föreslagna omflyttningen.

Förslaget innebär, att den nuvarande utbildningsstyrkan fördelas

på fyra enheter. Då de nuvarande personalstaterna beräknats för tre

kompanier, har det ansetts böra övervägas att även efter omflyttningen bibehålla

samma antal enheter. Det har därvid visat sig, att en uppdelning

på tre kompanier är möjlig och till och med ur vissa synpunkter lämpligare

tills vidare. Statsrådet har därför föreskrivit, att tygkompanierna

skola provisoriskt förläggas, ett vid Svea trängkår i Linköping, ett vid Göta

trängkår, med huvuddelen vid Skaraborgs pansarregemente i Skövde och ett

vid Skånska trängkåren i Hässleholm. En dylik förläggning medför begränsning

av de beräknade engångskostnaderna med omkring 20 000 kronor.

Kostnaderna för omflyttning av personal och materiel hava föreslagits skola

bestridas av vederbörliga anslag å riksstaten.

Såsom framgår av en vid propositionen 1946: 121 såsom bilaga 2 fogad

sammanställning av byggnadsprogrammet för armén under femårsperioden

1942/47 har i den totala kostnadssumman för arméns byggnader m. m.

under nämnda period inräknats en reserv av omkring 360 000 kronor. De

byggnadskostnader som föranledas av här föreslagen omförläggning av tygkompanierna

skulle alltså kunna inrymmas i denna totalsumma. Denna reserv

bör dock, framhåller statsrådet, i första hand disponeras för dess egentliga

ändamål nämligen till förstärkning av medelsanvisningar inom kostnadsramen.

Statsrådet har därför velat förorda, att för bestridande av kostnaderna

för här ifrågavarande byggnadsarbeten anvisas ett särskilt anslag.

Anslagsbehovet har uppskattats till 285 000 kronor. Anslaget, som bör tagas

i beaktande vid beräkningen av kostnaderna för byggnadsarbeten för armén

under femårsperioden 1942/47, kpn, evalvera! till prisläget den 1 juli 1941,

beräknas motsvara ett belopp av 246 000 kronor.

Såsom i propositionen framhållits innebär den föreslagna omflyttningen av

tygkompanierna icke något föregripande av den omprövning av frågan om

krigsmaktens organisation, som utföres genom 1945 års försvarskommitté. Då

betydande kostnadsbesparingar torde stå att vinna, därest förläggningsfrågan

ordnas enligt de angivna riktlinjerna, har utskottet icke något att erinra

mot förslaget i denna del. Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning,

att de av förslaget föranledda byggnadskostnaderna böra bestridas från

ett särskilt för ändamålet anvisat anslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 269. 2

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 269.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ordnande av tygkompaniernas förläggningar

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 285 000 kronor.

Marinens delfond.

8:o) Iordningställande av vissa bergrumsanläggningar för förrådsändamål.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2, s. 146—148) att till Iordningställande

av vissa bergrumsanläggningar för förrådsändamål å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

1 300 000 kronor.

Enligt av marinförvaltningen i skrivelse den 25 april 1946 framlagt förslag

bör viss dyrbar och svårersättlig materiel förvaras i befintliga fullträffsäkra

bergrumsanläggningar. För att möjliggöra detta måste emellertid lokalerna

förses med elektriska avfuktningsanordningar och i viss utsträckning

inklädas. Enligt förslaget skulle dylika åtgärder vidtagas vid Hemsö, Stockholms,

Gotlands, Blekinge och Göteborgs kustartilleriförsvar. Kostnaderna

härför har marinförvaltningen beräknat till 2 000 000 kronor. Utredningen

ger vid handen, att genom denna engångsutgift vinnes en högst betydande

minskning av de årliga driftkostnaderna och en ej oväsentlig besparing av

vedbränsle. På ett fåtal år beräknas anläggningskostnaden vara amorterad.

Med hänsyn härtill har föredragande statsrådet i princip intet haft att erinra

mot förslagets genomförande. Statsrådet, som inhämtat yttrande i ärendet

från statens sakrevision, har dock ansett kostnaderna i fråga kunna begränsas

till 1 300 000 kronor, vilket belopp kan beräknas motsvara 1 130 000 kronor

enligt prisläget den 1 juli 1941. Kostnaderna för byggnadsarbeten för marinen

under utbyggnadsperioden 1942/47 belastas sålunda för här ifrågavarande

anläggningsföretag med ett belopp av 1 130 000 kronor.

Utskottet. Då de ifrågasatta anordningarna lämpligen böra komma till stånd, tillstyrker

utskottet den för ändamålet föreslagna medelsanvisningen.

Utskottet hemställer alltså,

alt riksdagen må till Iordningställande av vissa bergrumsanläggningar

för förrådsändamål å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

1 300 000 kronor.

9:o) Vissa markförvärv för marinen. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 3, s. 148 och 149) att till Vissa markförvärv för marinen å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 70 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 269.

11

I investeringsplanen för budgetåret 1946/47 har förutsatts, att ubåtstunnlar

skola komma till utförande, därest arbetsmai''knadsläget påkallar ianspråktagande

av härför beräknade medel i den s. k. grovarbetsreserven. Marinförvaltningen

har föreslagit, att vissa härför erforderliga markområden till en

sammanlagd kostnad av 135 000 kronor redan nu skola förvärvas. Det har

upplysts, att de föreslagna områdena såväl med hänsyn till belägenhet som

med hänsyn till de å områdena befintliga bergens beskaffenhet och storlek

äro väl lämpade för det avsedda ändamålet. Då det uppenbarligen är önskvärt,

framhåller föredragande statsrådet, att mark står till förfogande, därest

utförandet av arbetena skulle aktualiseras, har statsrådet i princip intet haft

att erinra mot marinförvaltningens förslag.

För närvarande har statsrådet emellertid ansett sig blott kunna tillstyrka

förvärv av ett till 68 000 kronor värderat område, vilket synts kunna överföras

i kronans hand genom frivillig uppgörelse på för kronan godtagbara

villkor. För förvärv av detta område örn cirka 34 hektar har beräknats ett

belopp av 68 000 kronor jämte 2 000 kronor för vissa omkostnader i samband

med förvärvet, eller tillhopa 70 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, får hemställa,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för marinen å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 70 000 kronor.

Stockholm den 19 november 1946.

På statsutskottets vägnar:

ALGOT TÖRNKVIST.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Pauli, Gränebo, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz,

Boman, Ekströmer, Gillström, Johan Eric Ericson, Bosenberg, Gunnar Andersson

och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Bergström, Mårtensson, Pettersson i Dahl, Lindholm, Holmström, Thäpper, Persson i

Vinberg och Birke.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:516 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maurts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaden för hudgetåret 1946/47, såvitt angår jordbru s. 4 i texten