Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angåeride utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde.

1946-11-05 · 9 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:270, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angåeride utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser socialdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 270.

1

Nr 270.

Ankom till riksdagens kansli den 5 november 1916 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angåeride utgifter

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47, i vad propositionen avser socialdepartementets

verksamhetsområde.

(3:e avd.)

Driftbudgeten.

Femte huvudtiteln.

l:o) Kapitalmedelsför Ulster och ränteeftergifter å tertia rian för vissa bostadsbyggnadsföretag.

I propositionen nr 311 har Kungl. Majit (bilaga 4,

punkt 1, s. 27—29 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 4 oktober 1946) föreslagit riksdagen att till Kapitalmedelsförluster

och ränteeftergifter å tertiärlån för vissa bostadsbyggnadsföretag å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 180 000

kronor.

De ränteeftergifter, som medgivas å tertiärlån, hava i undantagsfall kommit

att uppgå till så höga belopp, att den lämnade eftergiften kommit att

omfatta jämväl en del av den i annuiteten ingående kapitalavbetalningen.

Samma förhållande har inträtt i ett särskilt fall, där Kungl. Majit medgivit,

att imderstöd till täckande av bränsleutgifter finge gottgöras genom avdrag å

annuiteterna på tertiärlån. De härigenom uppkomna kapitalmedelsförluster - na, vilka av statskontoret angivits till respektive 75 kronor 30 öre och 3 041

kronor 48 öre, ha provisoriskt täckts med räntemedel å andra tertiärlån.

Statens byggnadslånebyrå har i skrivelse den 8 juli 1946 — under hänvisning

till vad statskontoret i saken anfört — uttalat, att medel syntes böra

tillhandahållas för att täcka de uppkomna kapitalmedelsförlusterna. Därutöver

ansåge byrån önskvärt, att särskilda medel anvisades i syfte att täcka

de ränteeftergifter, som enligt för tertiärlån gällande bestämmelser kunna

medgivas av byggnadslånebyrån. Såvitt byrån kunde bedöma borde genom

ett dylikt förfarande kunna vinnas en eftersträvansvärd klarhet i fråga örn

redovisningen av den verkliga kostnaden för dessa eftergifter. Tillräckliga

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr 270—271.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Statsutskottets utlåtande nr 210.

skäl att i efterhand skaffa täckning för tiden före den 1 juli 1946 förelåge

dock icke. — Totalbeloppet av eftergifter under budgetåret 1945/46 uppginge

till omkring 87 000 kronor, och styrelsen beräknade motsvarande belopp för

budgetåret 1946/47 med hänsyn till den fortsatta långivningen till åtminstone

den dubbla summan eller 174 000 kronor. Då härtill komme kapitalmedelsförlusterna,

uppskattade byrån det sammanlagda medelsbehovet med avrundning

uppåt till 180 000 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker det föreslagna sättet för redovisning av kostnaderna

för ifrågavarande ränteeftergifter och hemställer alltså,

att riksdagen må till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter

å tertiärlån för vissa bostadsbgggnadsföretag å

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 180 000 kronor.

2:o) Rabatter vid viss försäljning av övertaliga baracker. Kungl. Majit

har (punkt 2, s. 29—35) föreslagit riksdagen att till Rabatter vid viss försäljning

av övertaliga baracker å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Under beredskapsåren ha statliga myndigheter för lösande av de uppgifter,

som åvilat dem, anskaffat baracker i betydande omfattning. I den mån dessa

baracker icke längre äro erforderliga för statliga ändamål, ha de ansetts böra

försäljas. Härvid har fråga uppkommit, om icke sålunda övertaliga baracker

skulle kunna utnyttjas som samlingslokaler och lokaler för andra fritidsoch

rekreationsändamål. Denna fråga har prövats av 1946 års barackutredning.

Utredningen har funnit starka skäl tala för att dessa baracker i möjlig

omfattning komma till användning för tillgodoseende av det starka behovet

av samlingslokaler o. d. och föreslår därför, att särskilda åtgärder vidtagas,

ägnade att underlätta för kommuner och vissa sammanslutningar att av det

för försäljning avsedda barackbeståndet förvärva baracker för nämnda ändamål.

Sålunda har utredningen föreslagit, alt förtursrätt vid inköp av baracker

skall tilläggas vissa grupper av köpare samt att sålunda prioriterade köpare

skola i vissa fall erhålla rabatt å barackens försäljningspris.

Förtursrätt skall enligt utredningens förslag tillkomma föreningar, som

ämna bereda allmänheten tillgång till lokaler för överläggningar och föredrag

i allmänna frågor, bedrivande av studieverksamhet och folkbildning och

främjande av nykterhet eller annan därmed jämförlig verksamhet, ävensom

kommuner och vissa sammanslutningar, vilka ämna använda barackerna för

främjande av sund fritidssysselsättning, fysisk fostran, rekreation och semestervistelse.

Utredningen har uppdelat barackerna i två grupper, nämligen

sådana monteringsbara baracker, som med hänsyn till typ, storlek m. m. i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 270.

3

första hand kunna ifrågakomma för detta ändamål och övriga baracker, till

vilka hänföras sådana, vilka icke beräknas bli föremål för efterfrågan av

prioriterade köpare, exempelvis därför, att de icke äro flyttningsbara utan

måste komma till användning på den plats där de äro uppförda eller att de

eljest ha en för ifrågavarande ändamål mindre lämplig konstruktion. För att

förhindra att de prioriterade köparna bli utslagna i konkurrensen örn baracker,

som tillhöra förstnämnda kategori, har utredningen föreslagit, att vid

försäljning av dessa baracker eljest brukligt anbudsförfarande ersättes med

utbud av barackerna till ett pris, som bestämmes i förväg på grundval av

vissa objektivt konstaterbara fakta av betydelse för barackens värde. På detta

försäljningspris skall prioriterad köpare enligt utredningens förslag erhålla

en rabatt av 50 procent. I fråga om övriga baracker däremot finner utredningen,

att försäljning bör ske efter vanligt anbudsförfarande.

Vid ärendets fortsatta beredning bär utredningens förslag befunnits godtagbart.

Det har vidare ansetts, att försäljningsförfarandet beträffande samtliga

övertaliga baracker bör igångsättas snarast möjligt. Med hänsyn härtill

har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1946 förordnat, att försäljning

av ett stort antal övertaliga baracker skall verkställas i huvudsaklig enlighet

med de av utredningen förordade riktlinjerna. Försäljning av 1 231 baracker

tillhöriga försvaret och 52 baracker under arbetsmarknadskommissionens

förvaltning eller tillhopa 1 283 baracker är nu avsedd att komma till stånd.

Härav ha uttagits 336 baracker, vilka ansetts lämpliga som samlingslokaler

o. d., och för dessa har försäljningspriset beräknats enligt de av utredningen

förordade grunderna. Övriga, för ifrågavarande ändamål användbara

baracker, äro som regel icke monteringsbara och därför tämligen värdelösa

i händelse av rivning. I det fåtal fall, då sådana baracker ändock kunna utnyttjas

för ifrågavarande ändamål, exempelvis då baracken icke behöver

flyttas, har köparen ansetts böra få åtnjuta liknande förmån som örn frägla

varit örn prissatt barack.

Den sammanlagda rabatten vid rabatterad försäljning av samtliga prissatta

baracker uppgår till 565 625 kronor. Med hänsyn till sannolikheten för att

en del av dessa baracker kommer att försäljas till icke rabattberättigad

köpare beräknas emellertid värdet av de rabatter, som faktiskt komma att

utgå, till ca 500 000 kronor, varvid rabatter i samband med försäljning av icke

prissatta baracker inberäknats. Rabatterna ha ansetts böra avföras från ett

särskilt reservationsanslag å 500 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rabatter vid viss försäljning av övertaliga

baracker å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 270.

3:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 3, s. 35 39)

föreslagit riksdagen medgiva, att den i avlöningsstaten för pensionsstyrelsen

upptagna anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må för

budgetåret 1946/47 överskridas med högst 500 000 kronor.

Nämnda anslagspost är för innevarande budgetår uppförd med ett belopp

av 740 000 kronor. Av styrelsens anslag till omkostnader må enligt Kungl.

Maj:ts föreskrift under rubriken »övriga expenser» innevarande budgetår

tagas i anspråk högst 160 000 kronor.

Genomförandet den 1 januari 1948 av den nya lagen om folkpensionering

förutsätter vissa förberedande arbeten. Sålunda skola dessförinnan omkring

700 000 pensioner omräknas. Vidare kommer i samband med lagens ikraftträdande

det nuvarande systemet för pensionsutbetalning medelst kvittenshäften

att ersättas med en central utbetalning genom pensionsstyrelsen medelst

ett särskilt slag av postanvisningar. Omräkningsarbetet och förberedelserna

för omläggningen av utbetalningssystemet, vilka båda arbetsuppgifter

komma att handläggas i anslutning till varandra, äro av så betydande omfattning,

att pensionsstyrelsen måst organisera en särskild avdelning för uppgifternas

fullgörande. Till denna avdelning har ett 50-tal biträden kunnat

överföras från andra avdelningar inom styrelsen. Styrelsen har funnit, att

härutöver ett stort antal befattningshavare i amanuens- och biträdesställning

måste tillföras avdelningen genom nyanställning. Redan nu har styrelsen nyanställt

ett 10-tal amanuenser och ett 30-tal biträden. Styrelsen har beräknat,

att under innevarande budgetår ytterligare ett mindre antal amanuenser

och ett 80-tal biträden behöva nyanställas för ifrågavarande ändamål. Styrelsen

har uppskattat kostnaderna för avlöning åt den nyanställda personalen

och för vidtagande av vissa särskilda anordningar i avsikt att erhålla en

god arbetstakt och underlätta rekryteringen till cirka 460 000 kronor.

Vid beräkningen av den i pensionsstyrelsens avlöningsstat upptagna anslagsposten

till avlöningar lill övrig icke-ordinarie personal har hänsyn icke

tagits till nämnda kostnader. Mot styrelsens uppskattning av kostnaderna

har departementschefen icke haft något väsentligt att erinra. Emellertid har

departementschefen understrukit, att grunderna för uppskattningen äro mycket

osäkra. I avsikt att undvika eljest möjligen uppkommande behov av ytterligare

medel under styrelsens icke-ordinariepost längre fram under budgetåret

förordas, att det belopp, varmed överskridande av anslagsposten nu

begäres, avrundas uppåt till högst 500 000 kronor.

Pensionsstyrelsen har vidare anmält, att arbetet med omräkningen av pensionsbeloppen

och omläggningen av utbetalningssystemet föranleder en betydande

kostnadsökning även under rubriken övriga expenser å styrelsens

omkostnadsanslag för innevarande budgetår. Dessa ökade kostnader, vilka

av styrelsen uppskattas till 310 000 kronor, äro till större delen av engångsnatur.

Även om denna kostnadsökning hänför sig till en av riksdagen icke

maximerad anslagspost har dock densamma — med hänsyn till sin storlek

— ansetts böra anmälas för riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 270.

5

Vad under denna punkt anförts har ej föranlett erinran från utskottets

sida. Utskottet hemställer,

att riksdagen må medgiva, att den i avlöningsstaten för

pensionsstyrelsen upptagna anslagsposten avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal må för budgetåret 1946/47 överskridas

med högst 500 000 kronor.

4:o) Utrustning av centraldepån för blindas arbeten. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 39 och 40), vilket innebär, att tillläggsanslag

anvisas för anordnande av ur arbetarskyddssynpunkt påkallad

spånutsugning vid maskinerna för tillverkning av borstträ, till vilken anordning

hänsyn icke tagits vid tidigare medelsanvisning för rubricerade ändamål,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrustning av centraldepån för blindas

arbeten å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 9 000 kronor.

5: o) Bidrag till extra utbildningskurs för instruktionssköterskor. Kungl.

Majit har (punkt 5, s. 40—42) föreslagit riksdagen att till Bidrag till extra

utbildningskurs för instruktionssköterskor å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

Med bidrag av statsmedel anordnar svensk sjuksköterskeförening årligen

utbildningskurser för instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukvårdsanstalter

m. fl. Kurserna, soli? utgöra en påbyggnad av den utbildning, vilken

meddelas vid de av staten godkända sjuksköterskeskolorna, omfatta

bl. a. en längre kurs om sex månader för utbildning av husmödrar, föreståndarinnor

och instruktionssköterskor vid sjukvårdsanstalter (fortsättningskurs).

Såsom villkor för statsbidrag gäller, att ett visst antal elever, vilka

därav äro i behov, skola befrias från erläggande av kursavgift samt att undervisningen

vid kurserna skall stå under medicinalstyrelsens överinseende

och bedrivas enligt en av medicinalstyrelsen godkänd plan. För budgetåret

1946/47 har för ifrågavarande ändamål anvisats ett anslag av 8 000 kronor.

I skrivelse den 11 juli 1946 har medicinalstyrelsen erinrat, att det för närvarande

vore angeläget alt avhjälpa den rådande bristen på sjuksköterskor,

samt framhållit vikten av att lärarinnor funnes i tillräckligt antal. Då till

den nu planerade kursen för utbildning av instruktionssköterskor fullgoda

ansökningar inkommit i större antal än vad som motsvarade tillgängliga platser,

har medicinalstyrelsen föreslagit, att en parallellkurs till den ordinarie

längre kurisen anordnades. Såsom villkor för statsbidraget skulle gälla, att

minst sex elever, som vore i behov därav, befriades från erläggande av kursavgift

samt att kursen skulle slå under medicinalstyrelsens överinseende och

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 270.

bedrivas enligt samma plan, som av styrelsen godkänts för motsvarande ordinarie

kurs. Det för ändamålet äskade anslaget, 4 800 kronor, motsvarar

sjuksköterskeföreningens nettoutgift för ifrågavarande extra utbildningskurs.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Bidrag till extra utbildningskurs för

instruktionssköterskor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 4 800 kronor.

6:o) Odontologisk försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i Lund.

Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till Odontologisk

försöksverksamhet vid Vipeholms sjukhus i Lund å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

För bestridande av kostnaderna för anordnande under ett års tid vid Vipeholms

sjukhus i Lund av undersökningar rörande sambandet mellan kost och

tandsjukdomar anvisade 1945 års riksdag ett reservationsanslag av 55 000

kronor. För utförande av vissa icke tidigare förutsedda förberedande arbeten

i anslutning till undersökningarna beviljade därefter 1946 års riksdag ytterligare

30 000 kronor.

I promemoria den 29 augusti 1946 har medicinalstyrelsen hemställt om

anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande undersökningar. I skrivelsen

anföres, att de förberedande undersökningarna vid årsskiftet 1945/46 slutförts

och att det egentliga dietförsöket (huvudförsöket) planenligt kunde

igångsättas. Med hänsyn till den ringa möjlighet, som förefunnes att under

en kort tidsperiod avläsa någon förändring hos försöksmaterialet måste emellertid

undersökningarna med nödvändighet bedrivas under längre tid. För att

säkerställa resultatet borde de nu pågående försöken fortsättas i oförändrad

eller i av omständigheterna betingad modifierad form under ytterligare ett

antal år. Det läge i sakens natur, att resultat icke kunde förväntas efter endast

ett års försöksverksamhet, men det vore sannolikt, att redan vid denna

tidpunkt vissa för det fortsatta arbetet värdefulla hållpunkter kunde ernås.

De disponibla medlen beräknades vara förbrukade i januari 1947. Kostnaderna

för den fox tsatta verksamheten beräknade medicinalstyrelsen till 53 000

kronor för helt år.

Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen anfört har departementschefen ansett

sig böra räkna med att ifrågavarande försöksverksamhet skall tills vidare

pågå utan avbrott. Härvid förutsättes, att så snart hållpunkter för ett preliminärt

bedömande av verksamhetens värde föreligger, frågan om densammas

fortsättande utan dröjsmål underställes Kungl. Maj:t.

Medelsbehovet för återstoden av innevarande budgetår har beräknats till

25 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 270.

7

Då Kungl. Maj:ts förslag ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Odontologisk försöksverksamhet vid

Vipeholms sjukhus i Lund å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

7:o) Utrotning av råttor. Kungl. Maj:t har (punkt 7, s. 43—45) föreslagit

riksdagen att till Utrotning av råttor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 16 000 kronor.

Med bifall till två vid 1945 års riksdag väckta likalydande motioner anvisade

riksdagen å riksstaten för budgetåret 1945/46 under femte huvudtiteln

till Utrotning av råttor ett obetecknat anslag av 40 000 kronor. Ifrågavarande

verksamhet var avsedd att ske försöksvis. Det anvisade beloppet skulle användas

till anställande av en konsulent under ett år och vissa kostnader i

förening med dennes verksamhet, till försöksutrotning av råttor, bidrag till

upplysningsverksamhet m. m. För den ifrågavarande verksamheten, som

igångsattes först i oktober 1945, har å anslaget avförts allenast 12 806 kronor.

På framställning av medicinalstyrelsen har Kungl. Majit medgivit, att

verksamheten finge fortsättas intill utgången av september 1946. För täckning

av på innevarande budgetår belöpande förskottsvis bestridda eller ännu

ej verkställda utgifter erfordras ytterligare 9 500 kronor.

Enligt den av riksdagen godkända planen för användningen av råttutrotningsanslaget

skulle ett belopp av 6 500 kronor disponeras för upplysningsverksamhet.

Någon propaganda av större omfattning har emellertid ännu icke

medhunnits. För enahanda ändamål har ett belopp av 6 500 kronor nu ansetts

böra ställas till medicinalstyrelsens förfogande.

Det sammanlagda medelsbehovet för budgetåret 1946/47 skulle alltså uppgå

till (9 500 + 6 500) 16 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utrotning av råttor å tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 16 000

kronor.

Utskottet.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

s

Statsutskottets utlåtande nr 270.

Kapitalbudgeten.

Fonden för förlag till statsverket.

8:o) Förlagskapital åt centraldepån för blindas arbeten. Kungl. Majit har

(bilaga 11, punkt 1, s. 151—155) föreslagit riksdagen att till Förlagskapital

åt centraldepån för blindas arbeten å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

Centraldepån för blindas arbeten, vilken beräknas kunna påbörja sin verksamhet

när de för depån avsedda byggnaderna färdigställts på nyåret 1947,

har till ändamål att genom central upphandling i större partier tillhandahålla

de blinda hantverkarna råvaror till partipriser och att mot kontant betalning

övertaga och försälja den produktion av blindalster, för vilken den blinde

själv eller de lokala blindorganisationerna icke finna avsättning. För sin

verksamhet är centraldepan i behov av ett relativt betydande rörelsekapital.

Förmedlingsverksamheten beträffande råvaruinköpen har hittills omhänderhafts

av tre materialdepåer, vilka äro avsedda att nedläggas eller uppgå i

centraldepån, när denna träder i funktion. Med utgångspunkt från förhållandena

år 1936 har behovet av rörelsekapital för centraldepån tidigare uppskattats

till 150 000 kronor för råmaterialförmedlingen och 100 000 kronor

för övertagande av överskottsproduktionen eller tillhopa 250 000 kronor.

Då vissa blindorganisationer förbundit sig ställa sammanlagt 60 000 kronor

till förfogande, har riksdagen för budgetåret 1941/42 till förlagskapital åt

centraldepån för blindas arbeten anvisat ett reservationsanslag av 190 000

kronor.

Inför igångsättandet av centraldepåns verksamhet har det numera föreliggande

behovet av rörelsekapital befunnits vara väsentligt större än det

tidigare beräknade. Försäljningssumman för de tre materialdepåerna har

huvudsakligen på grund av prisstegring kraftigt ökat sedan år 1936 och har

för år 1944 uppgått till 1 500 000 kronor eller cirka tre gånger försäljningssumman

för år 1936. Då priserna på de färdiga arbetena givetvis följt den

sedan 1936 inträdda stegringen av råvarupriser och arbetslöner, uppskattas

värdet av den över skottsproduktion, varmed centraldepån skall taga befattning,

till cirka 1000 000 kronor. Med hänsyn härtill kan centraldepåns

behov av rörelsekapital enligt de av statsmakterna godtagna beräkningsgrunderna

numera uppskattas till cirka 600 000 kronor, vilket belopp således

med 350 000 kronor överstiger det för ändamålet tillgängliga.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ökningen av rörelsekapitalet med

350 000 kronor helt åvägabringas med statsmedel. Ur budgetteknisk synpunkt

har det ansetts mest ändamålsenligt att överskottsmedlen vid materialdepån

i Kristinehamn — i enlighet med vad tidigare beslutats — tillföras

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 270.

9

statsregleringen såsom inkomst och att hela ifrågavarande belopp anvisas

såsom kapitalinvestering i fonden för förlag till statsverket under rubriken

förlagskapital åt centraldepån för blindas arbeten.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Förlagskapital åt centraldepån för

blindas arbeten å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 350 000 kronor.

Stockholm den 5 november 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet lia närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Bäckström,

Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Boman, Ekströmer, Gustaf Iwar Anderson, Bosenberg

och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Rubbestad, Andersson i Malmö, Mårtensson, Malmborg i Skövde, landholm, Holmström,

Åkerström, Petterson i Degerfors och Birke.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:500 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat I till riksstat en för budgetåret 1946/47, i vad propositione s. 4 i texten