Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser finansdepartementets verksamhetsområde.

1946-11-08 · 6 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:272, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser finansdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 272.

1

Nr m.

Ankom till riksdagens kansli den 8 november 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47, i vad propositionen avser finansdepartementets

verksamhetsområde.

(3:e avd.)

Driftbudgeten.

Sjunde huvudtiteln.

l:o) Statens avtalsnämnder. I propositionen nr 311 har Kungl. Majit under

sjunde huvudtiteln (bilaga 5, punkt 1, s. 47—54 av bilagt utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 oktober 1946) föreslagit

riksdagen att till Statens avtalsnämnder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Antalet kollektivavtalsanställda i statens tjänst uppgick vid senaste årsskiftet

till mellan 70 000 och 80 000. Även vid de statliga bolagen finnas

stora grupper kollektivavtalsanställda; det sammanlagda antalet torde uppgå

till över 15 000.

Det har ansetts angeläget, att kollektivavtalsfrågoma inom de olika förvaltningsområdena

bb föremål för ett i möjligaste mån enhetligt bedömande.

Detta gäller såväl förhandlingarna örn slutande av kollektivavtal som regleringen

av de tolknings- och tillämpningsfrågor, vilka uppkomma under avtalens

löptid.

Frågan örn ett samordnande organ på avtalsområdet har fått en partiell

lösning, i det att avtalsnämnder inrättats dels enligt Kungl. Maj :ts beslut

den 3 september 1943 inom försvaret (försvarets avtalsnämnd) och dels enligt

Kungl. Majlis beslut den 16 februari 1945 för postverket, telegrafverket,

statens järnvägar, statens vattenfallsverk samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

(kommunikationsverkens avtalsnämnd). I fråga örn dessa nämnder

må följande uppgifter meddelas.

Försvarets avtalsnämnd består av ordförande, förordnad av Kungl. Majit,

samt åtta ledamöter, utsedda av respektive myndigheter. Sekretariat åt nämnden

tillhandahålles av försvarets fabriksstyrelse.

Kommunikationsverkens avtalsnämnd består av ordförande, förordnad av

Kungl. Majit, samt fem ledamöter, utsedda av verksstyrelsema. Denna

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 272. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 272.

nämnds sekretariat tillhandahålles likaledes av försvarets fabriksstyrelse,

men kostnaderna därför bestridas av verken.

Avtalsnämnderna ha att beträffande den kollektivavtalsanställda personalen

dels taga befattning med tvister rörande kollektivavtalens tolkning under

löpande avtalsperiod, dels ock medverka vid slutandet av kollektivavtal.

Deras närmare befogenheter i dessa avseenden äro olika, i det att försvarets

avtalsnämnd har att i viss utsträckning fatta avgöranden för myndigheternas

räkning, varemot kommunikationsverkens avtalsnämnd mera är att betrakta

som ett rådgivande organ, vars verksamhet icke innebär att myndigheterna

avkopplas från ansvaret för avgörandena.

Vad angår de närmare befogenheterna för försvarets avtalsnämnd äro

myndigheterna inom försvaret skyldiga att hänskjuta alla tolkningsfrågor avprincipiell

vikt eller mera betydande ekonomisk räckvidd till avtalsnämnden.

Vederbörande verk är berättigat att utan egen prövning följa avtalsnämndens

beslut eller rekommendationer i sålunda hänskjuta tolkningsfrågor. Hyser

verket annan mening än nämnden, har verket att på nytt underställa frågan

nämndens bedömande, innan beslut fattas.

Försvarets och kommunikationsverkens avtalsnämnder äro att betrakta

som provisoriska institutioner inrättade i avvaktan på en lösning av frågan

om samordnande av kollektivavtalsärendenas handläggning inom hela

det statliga avtalsområdet. Det har nu ansetts påkallat att till behandling

upptaga frågan örn en utbyggnad av förhandlingsinstitutionen till att omfatta

hela statsförvaltningen. I samband härmed har man även övervägt

frågan om de motsvarande anordningar som böra vidtagas för de statliga

bolagens avtalsfrågor. Hithörande spörsmål ha förberedelsevis behandlats i

en inom finansdepartementet upprättad promemoria, vilken varit föremål

för remissbehandling hos ett flertal myndigheter.

I promemorian har, vad först angår utbyggnaden av förhandlingsinstitutionen

inom den egentliga statsförvaltningen, uttalats att en sådan åtgärd

även borde innefatta tillskapande av ett organ för samordnande av avtalsverksamheten

inom hela förvaltningen. En dylik utbyggnad kunde tänkas

ske efter två linjer. Det kunde sålunda ifrågasättas att gå vidare på den inslagna

vägen med specialnämnder för olika förvaltningsområden och dessutom

inrätta ett särskilt centralt samarbetsorgan. Alternativt kunde tänkas

att slå ihop försvarets och kommunikationsverkens avtalsnämnder och bygga

ut den sammanslagna nämnden till ett gemensamt förhandlingsorgan för

hela förvaltningen. Beträffande dessa alternativa lösningar yttras i promemorian,

att det förefaller som örn en ensam avtalsnämnd skulle bli alltför

stor och osmidig, örn man — vilket i promemorian förutsättes såsom rimligt

— skall låta varje verk med ett större antal arbetare få åtminstone en

representant i förhandlingsinstitutionen. Det skulle därför enligt promemorian

ligga närmare till hands att bibehålla och bygga ut systemet med specialnämnder

—- varvid hinder icke borde möta att gemensam ordförande liksom

nu anlitas för olika nämnder —- och därutöver inrätta ett centralt samarbetsorgan.

I promemorian ifrågasättes sålunda först inrättande av en ny avtalsnämnd

att fungera inom civilförvaltningen vid sidan av kommunikationsverkens avtalsnämnd.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 272.

3

Departementschefen Ilar för egen del anfört följande.

Av skäl som inledningsvis anförts är det angeläget, att åtgärder vidtagas

för ett ytterligare samordnande av kollektivavtalsfrågornas handläggning

inom statsförvaltningen. Den utredning, som företagits med utgångspunkt

från departementspromemorian, visar också i den riktningen, att man bör

åstadkomma en utbyggnad av den nuvarande, provisoriska organisationen

och därvid även tillskapa ett organ för samordnande av förhandlingsverksamheten

inom bela förvaltningen. Myndigheternas yttranden och förslag

förete vissa skiftningar i uppfattning beträffande den närmare konstruktionen

av förhandlingsinstitutionen samt dennas befogenhet och arbetssätt. Den längst

gående avvikelsen från promemorians uppläggning innebär krigsmaterielverkets

förslag att ställa statens kollektivavtalsförhandlingar under direkt

kontroll av Kungl. Majit och införliva avtalsorganisationen med Kungl.

Majits kansli. För egen del är jag icke beredd att förorda en så radikal

omläggning av ordningen för kollektivavtalsfrågornas handläggning, utan jag

anser mig med stöd av det stora flertalet remissyttranden böra tillstyrka en

lösning av frågan i närmare anslutning till departementspromemorians riktlinjer.

Såsom i promemorian föreslagits torde kostnaderna för den utbyggda förhandlingsinstitutionen,

även till den del de belöpa på affärsverken, böra bestridas

från anslag å riksstaten, vilket synes böra upptagas under sjunde

huvudtiteln. Jag torde nu få framlägga förslag örn äskande hos riksdagen av

sådant anslag å tilläggsslat för det löpande budgetåret. Sedan anslagsfrågan

prövats, torde jag få återkomma till frågan om instruktion och andra bestämmelser

för förhandlingsinstitutionen. Anledning torde därvid givas att upptaga

de i ärendet föreliggande detaljspörsmålen beträffande institutionens konstruktion,

den närmare avgränsningen av dess verksamhetsområde samt förhållandet

till de olika verken och arbetssättet. Dessa spörsmål böra under

tiden underkastas ytterligare utredning. Jag vill emellertid i detta sammanhang

förutskicka, att institutionen icke bör organiseras på sådant sätt, att

den kommer att innebära en onödigt tyngande instansbildning, och att den

icke heller får medföra hinder för att de många smärre tillämpningsfrågor,

som uppkomma inom de olika arbetsområdena, få lösas på arbetsplatserna

eller eljest inom respektive verk i huvudsakligen samma utsträckning och på

samma sätt som sker inom de nu förefintliga avtalsnämndernas områden.

Uppenbarligen måste även, när det gäller att pröva lörhandlingsinstitutionens

och myndigheternas inbördes befogenheter, hänsyn tagas till myndigheternas.

och särskilt affärsverksstvrelsernas, driftsledande funktion och därmed

förenade ansvar. Att hänsyn även tages till de bestående organisationsförhållandena

på den allmänna arbetsmarknaden — på såväl arbetarnas som

arbetsgivarnas sida — synes rimligt.

Vad angår den yttre organisationen, delar jag den i departementspromemorian

uttalade och i remissyttrandena understrukna uppfattningen, att förhandlingsinstitutionen

bör ställas under ledning av en ordförande, vilken

fungerar som ledare av den samordnande verksamheten för hela avtalsområdet.

Denne bör även vara ledare för det kansli, som bör inrättas gemensamt

för hela avtalsområdet och i vilket det nuvarande sekretariatet för försvarets

och kommunikationsverkens avtalsnämnder bör inordnas. I departementspromemorian

bär förordats, att ordföranden erhåller en relativt hög löneställning,

varvid till jämförelse erinrats örn avlöningsvillkoren för befattningarna

som ordförande och chef för statens sakrevision och för statens

organisationsnämnd. För egen del är jag icke beredd att nu framlägga slutligt

förslag örn ordförandens löneställning, då denna fråga behöver yller
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 272.

likare granskas i samband med detaljplaneringen av den nya institutionen

och även torde få göras i viss mån beroende på i vilken utsträckning och på

vilket sätt han kan komma att bli verksam även inom de statliga bolagens

avtalsområden. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde

frågan få göras beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Vid denna böra de

i departementspromemorian angivna jämförelsefallen vara utgångspunkten.

För närvarande äro ordförandesysslorna i försvarets och kommunikationsverkens

avtalsnämnder förenade med årsarvoden jämte sammanträdesarvoden.

Vid kollektivavtalsförhandlingar utgå dagarvoden till nämndernas ledamöter.

Kostnaderna för ifrågavarande arvoden uppgingo under budgetåret

1945/46 till omkring 16 000 kronor. Det torde vara erforderligt att även

i fortsättningen räkna med sådana arvoden. Dessa torde likaledes få fastställas

av Kungl. Majit i samband med institutionens närmare utformning.

Vad angår sekretariatet torde som ledare av kansliarbetet närmast under

den centrala institutionens ordförande erfordras en erfaren och i övrigt väl

kvalificerad funktionär med heltidsanställning. Denne bör tills vidare avlönas

med arvode. Även i fråga örn detta arvode liksom beträffande anställningsvillkoren

för den i övrigt erforderliga personalen torde det böra ankomma

på Kungl. Majit att meddela föreskrifter.

Med hänsyn till svårigheten att nu närmare beräkna medelsbehovet under

olika avlönings- och omkostnadsposter torde de erforderliga anslagsmedlen

tills vidare böra anvisas under ett förslagsanslag upptagande både avlöningar

och omkostnader. Under förutsättning att institutionen kan träda i verksamhet

vid årsskiftet, torde anslagsbehovet för innevarande budgetår få uppskattas

till 40 000 kronor. Ett förslagsanslag å detta belopp torde sålunda

böra äskas å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln. Anslaget torde lämpligen

kunna rubriceras Statens avtalsnämnder.

Vad slutligen angår frågan örn en förhandlingsinstitution för de statliga

bolagen, är denna fråga icke av beskaffenhet att påkalla närmare behandling

i det nu förevarande sammanhanget. Jag får endast, under hänvisning

till vad i departementspromemorian därom anförts, erinra att örn den statliga

institutionens ledare och kansli anlitas även för bolagens avtalsinstitution,

härav betingade kostnader böra bestridas av bolagen.

Utskottet. Kungl. Maj: Is förslag avser en utbyggnad av den nuvarande provisoriska

organisationen för handläggning av kollektivavtalsfrågor inom statsförvaltningen.

Det är därvid avsett att dels åstadkomma en utvidgning av organisationen,

vilken för närvarande omfattar vissa större förvaltningsgrenar, huvudsakligen

inom försvaret och statens affärsverksamhet, dels tillskapa ett

centralt samarbetsorgan med ett för hela förhandlingsverksamheten gemensamt

kansli. Slutlig ställning har icke i detta sammanhang tagits till frågan

om avtalsnämndernas befogenheter i förhållande till de närmast berörda myndigheterna.

Inrättandet av en förhandlingsinstitution även för de statliga

bolagen har ansetts böra bero på överenskommelse mellan bolagen. Denna

fråga har ej behandlats i propositionen i vidare mån, än att departementschefen

uttalat sig för principen, att om den statliga institutionens ledare och

kansli anlitas även för bolagens avtalsinstitution, härav betingade kostnader

böra bestridas av bolagen.

Utskottet tillstyrker, att den statliga avtalsorganisationen utbygges efter

huvudsakligen de riktlinjer, vilka uppdragits i propositionen. För att organisa
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 272.

5

tionen skall fungera väl, kräves vilja till samarbete mellan avtalsnämnderna

och de närmast berörda myndigheterna. Kontakt bör även upprätthållas med

de statliga bolagen och deras eventuellt blivande avtalsinstitution liksom med

organisationerna på den öppna arbetsmarknaden. I samband med äskande

framdeles av anslag för avtalsnämndernas fortsatta verksamhet torde en redogörelse

böra lämnas riksdagen för lösningen av de organisationsfrågor, vilka

lämnats öppna i förevarande proposition.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens avtalsnämnder å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 40 000 kronor. _

2:o) Upplysningsverksamhet i samband med uppbördsreformen. Vissa

kostnader för uppbördsväsendet. Kungl. Majit har (punkt 2, s. 55 och 56)

föreslagit riksdagen att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

såsom förslagsanslag anvisa dels till Upplysningsverksamhet i samband med

uppbördsreformen 160 000 kronor, dels ock till Vissa kostnader för uppbördsväsendet

300 000 kronor.

Med hänsyn till att det nya uppbördssystem, som träder i kraft den 1

januari 1947, bygger på medverkan av den enskilde har det ansetts nödvändigt

att förbereda dess genomförande genom statlig upplysningsverksamhet.

I första hand planeras utgivande av två broschyrer, avsedda för utdelning

bland arbetsgivare respektive övriga skattskyldiga. Kostnaden för

en upplaga å tillhopa omkring 2 miljoner exemplar har uppskattats till i

runt tal 150 000 kronor. Med hänsyn till önskvärdheten att av dessa medel

kunna bestrida jämväl andra kostnader för publicitet i samband med uppbördsreformen

har ett förslagsanslag å 160 000 äskats för ändamålet under

rubriken Upplysningsverksamhet i samband med uppbördsreformen.

Kostnaden för upprättande, tryckning och distribution av de skattetabeller,

vilka komma att erfordras för preliminärskattens beräkning, har uppskattats

till i runt tal 200 000 kronor. Dessa medel ha ansetts böra utgå från

ett nytt förslagsanslag under sjunde huvudtiteln med rubriken Vissa kostnader

för uppbördsväsendet. Från detta anslag förutsättes jämväl komma att

bestridas andra hithörande kostnader, såsom utgifter för den centrala uppbördsnämndens

verksamhet och kostnader för tryckning av blanketter för

preliminär självdeklaration, ansökan örn preliminär B-skatt, befrielse från

löneavdrag m. fl. blanketter. Dessa kostnader lia beräknats till i runt tal

100 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 såsom förslagsanslag anvisa

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 272.

a) till Upplysningsverksamhet i samband med uppbördsreformen

160 000 kronor;

b) till Vissa kostnader för uppbördsväsendet 300 000 kronor.

Stockholm den 8 november 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Larsson,

Bäckström, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson, von Heland, fröken Andersson, herrar

Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Rosenberg och Gunnar Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Bergström, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Lindholm, Åkerström, Petterson

i Degerfors, Thäpper och Båke.

468756. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:501 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen s. 5 i texten