Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser finansdepartementets verksamhetsområde.
1946-11-08 · 6 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:272, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser finansdepartementets verksamhetsområde.
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 272.
1
Nr m.
Ankom till riksdagens kansli den 8 november 1946 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter
å tillägg sstat I till riksstaten för budgetåret
1946/47, i vad propositionen avser finansdepartementets
verksamhetsområde.
(3:e avd.)
Driftbudgeten.
Sjunde huvudtiteln.
l:o) Statens avtalsnämnder. I propositionen nr 311 har Kungl. Majit under
sjunde huvudtiteln (bilaga 5, punkt 1, s. 47—54 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 oktober 1946) föreslagit
riksdagen att till Statens avtalsnämnder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.
Antalet kollektivavtalsanställda i statens tjänst uppgick vid senaste årsskiftet
till mellan 70 000 och 80 000. Även vid de statliga bolagen finnas
stora grupper kollektivavtalsanställda; det sammanlagda antalet torde uppgå
till över 15 000.
Det har ansetts angeläget, att kollektivavtalsfrågoma inom de olika förvaltningsområdena
bb föremål för ett i möjligaste mån enhetligt bedömande.
Detta gäller såväl förhandlingarna örn slutande av kollektivavtal som regleringen
av de tolknings- och tillämpningsfrågor, vilka uppkomma under avtalens
löptid.
Frågan örn ett samordnande organ på avtalsområdet har fått en partiell
lösning, i det att avtalsnämnder inrättats dels enligt Kungl. Maj :ts beslut
den 3 september 1943 inom försvaret (försvarets avtalsnämnd) och dels enligt
Kungl. Majlis beslut den 16 februari 1945 för postverket, telegrafverket,
statens järnvägar, statens vattenfallsverk samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
(kommunikationsverkens avtalsnämnd). I fråga örn dessa nämnder
må följande uppgifter meddelas.
Försvarets avtalsnämnd består av ordförande, förordnad av Kungl. Majit,
samt åtta ledamöter, utsedda av respektive myndigheter. Sekretariat åt nämnden
tillhandahålles av försvarets fabriksstyrelse.
Kommunikationsverkens avtalsnämnd består av ordförande, förordnad av
Kungl. Majit, samt fem ledamöter, utsedda av verksstyrelsema. Denna
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 272. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Statsutskottets utlåtande nr 272.
nämnds sekretariat tillhandahålles likaledes av försvarets fabriksstyrelse,
men kostnaderna därför bestridas av verken.
Avtalsnämnderna ha att beträffande den kollektivavtalsanställda personalen
dels taga befattning med tvister rörande kollektivavtalens tolkning under
löpande avtalsperiod, dels ock medverka vid slutandet av kollektivavtal.
Deras närmare befogenheter i dessa avseenden äro olika, i det att försvarets
avtalsnämnd har att i viss utsträckning fatta avgöranden för myndigheternas
räkning, varemot kommunikationsverkens avtalsnämnd mera är att betrakta
som ett rådgivande organ, vars verksamhet icke innebär att myndigheterna
avkopplas från ansvaret för avgörandena.
Vad angår de närmare befogenheterna för försvarets avtalsnämnd äro
myndigheterna inom försvaret skyldiga att hänskjuta alla tolkningsfrågor avprincipiell
vikt eller mera betydande ekonomisk räckvidd till avtalsnämnden.
Vederbörande verk är berättigat att utan egen prövning följa avtalsnämndens
beslut eller rekommendationer i sålunda hänskjuta tolkningsfrågor. Hyser
verket annan mening än nämnden, har verket att på nytt underställa frågan
nämndens bedömande, innan beslut fattas.
Försvarets och kommunikationsverkens avtalsnämnder äro att betrakta
som provisoriska institutioner inrättade i avvaktan på en lösning av frågan
om samordnande av kollektivavtalsärendenas handläggning inom hela
det statliga avtalsområdet. Det har nu ansetts påkallat att till behandling
upptaga frågan örn en utbyggnad av förhandlingsinstitutionen till att omfatta
hela statsförvaltningen. I samband härmed har man även övervägt
frågan om de motsvarande anordningar som böra vidtagas för de statliga
bolagens avtalsfrågor. Hithörande spörsmål ha förberedelsevis behandlats i
en inom finansdepartementet upprättad promemoria, vilken varit föremål
för remissbehandling hos ett flertal myndigheter.
I promemorian har, vad först angår utbyggnaden av förhandlingsinstitutionen
inom den egentliga statsförvaltningen, uttalats att en sådan åtgärd
även borde innefatta tillskapande av ett organ för samordnande av avtalsverksamheten
inom hela förvaltningen. En dylik utbyggnad kunde tänkas
ske efter två linjer. Det kunde sålunda ifrågasättas att gå vidare på den inslagna
vägen med specialnämnder för olika förvaltningsområden och dessutom
inrätta ett särskilt centralt samarbetsorgan. Alternativt kunde tänkas
att slå ihop försvarets och kommunikationsverkens avtalsnämnder och bygga
ut den sammanslagna nämnden till ett gemensamt förhandlingsorgan för
hela förvaltningen. Beträffande dessa alternativa lösningar yttras i promemorian,
att det förefaller som örn en ensam avtalsnämnd skulle bli alltför
stor och osmidig, örn man — vilket i promemorian förutsättes såsom rimligt
— skall låta varje verk med ett större antal arbetare få åtminstone en
representant i förhandlingsinstitutionen. Det skulle därför enligt promemorian
ligga närmare till hands att bibehålla och bygga ut systemet med specialnämnder
—- varvid hinder icke borde möta att gemensam ordförande liksom
nu anlitas för olika nämnder —- och därutöver inrätta ett centralt samarbetsorgan.
I promemorian ifrågasättes sålunda först inrättande av en ny avtalsnämnd
att fungera inom civilförvaltningen vid sidan av kommunikationsverkens avtalsnämnd.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 272.
3
Departementschefen Ilar för egen del anfört följande.
Av skäl som inledningsvis anförts är det angeläget, att åtgärder vidtagas
för ett ytterligare samordnande av kollektivavtalsfrågornas handläggning
inom statsförvaltningen. Den utredning, som företagits med utgångspunkt
från departementspromemorian, visar också i den riktningen, att man bör
åstadkomma en utbyggnad av den nuvarande, provisoriska organisationen
och därvid även tillskapa ett organ för samordnande av förhandlingsverksamheten
inom bela förvaltningen. Myndigheternas yttranden och förslag
förete vissa skiftningar i uppfattning beträffande den närmare konstruktionen
av förhandlingsinstitutionen samt dennas befogenhet och arbetssätt. Den längst
gående avvikelsen från promemorians uppläggning innebär krigsmaterielverkets
förslag att ställa statens kollektivavtalsförhandlingar under direkt
kontroll av Kungl. Majit och införliva avtalsorganisationen med Kungl.
Majits kansli. För egen del är jag icke beredd att förorda en så radikal
omläggning av ordningen för kollektivavtalsfrågornas handläggning, utan jag
anser mig med stöd av det stora flertalet remissyttranden böra tillstyrka en
lösning av frågan i närmare anslutning till departementspromemorians riktlinjer.
Såsom i promemorian föreslagits torde kostnaderna för den utbyggda förhandlingsinstitutionen,
även till den del de belöpa på affärsverken, böra bestridas
från anslag å riksstaten, vilket synes böra upptagas under sjunde
huvudtiteln. Jag torde nu få framlägga förslag örn äskande hos riksdagen av
sådant anslag å tilläggsslat för det löpande budgetåret. Sedan anslagsfrågan
prövats, torde jag få återkomma till frågan om instruktion och andra bestämmelser
för förhandlingsinstitutionen. Anledning torde därvid givas att upptaga
de i ärendet föreliggande detaljspörsmålen beträffande institutionens konstruktion,
den närmare avgränsningen av dess verksamhetsområde samt förhållandet
till de olika verken och arbetssättet. Dessa spörsmål böra under
tiden underkastas ytterligare utredning. Jag vill emellertid i detta sammanhang
förutskicka, att institutionen icke bör organiseras på sådant sätt, att
den kommer att innebära en onödigt tyngande instansbildning, och att den
icke heller får medföra hinder för att de många smärre tillämpningsfrågor,
som uppkomma inom de olika arbetsområdena, få lösas på arbetsplatserna
eller eljest inom respektive verk i huvudsakligen samma utsträckning och på
samma sätt som sker inom de nu förefintliga avtalsnämndernas områden.
Uppenbarligen måste även, när det gäller att pröva lörhandlingsinstitutionens
och myndigheternas inbördes befogenheter, hänsyn tagas till myndigheternas.
och särskilt affärsverksstvrelsernas, driftsledande funktion och därmed
förenade ansvar. Att hänsyn även tages till de bestående organisationsförhållandena
på den allmänna arbetsmarknaden — på såväl arbetarnas som
arbetsgivarnas sida — synes rimligt.
Vad angår den yttre organisationen, delar jag den i departementspromemorian
uttalade och i remissyttrandena understrukna uppfattningen, att förhandlingsinstitutionen
bör ställas under ledning av en ordförande, vilken
fungerar som ledare av den samordnande verksamheten för hela avtalsområdet.
Denne bör även vara ledare för det kansli, som bör inrättas gemensamt
för hela avtalsområdet och i vilket det nuvarande sekretariatet för försvarets
och kommunikationsverkens avtalsnämnder bör inordnas. I departementspromemorian
bär förordats, att ordföranden erhåller en relativt hög löneställning,
varvid till jämförelse erinrats örn avlöningsvillkoren för befattningarna
som ordförande och chef för statens sakrevision och för statens
organisationsnämnd. För egen del är jag icke beredd att nu framlägga slutligt
förslag örn ordförandens löneställning, då denna fråga behöver yller
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Statsutskottets utlåtande nr 272.
likare granskas i samband med detaljplaneringen av den nya institutionen
och även torde få göras i viss mån beroende på i vilken utsträckning och på
vilket sätt han kan komma att bli verksam även inom de statliga bolagens
avtalsområden. Därest riksdagen icke har något att erinra däremot, torde
frågan få göras beroende på Kungl. Maj:ts prövning. Vid denna böra de
i departementspromemorian angivna jämförelsefallen vara utgångspunkten.
För närvarande äro ordförandesysslorna i försvarets och kommunikationsverkens
avtalsnämnder förenade med årsarvoden jämte sammanträdesarvoden.
Vid kollektivavtalsförhandlingar utgå dagarvoden till nämndernas ledamöter.
Kostnaderna för ifrågavarande arvoden uppgingo under budgetåret
1945/46 till omkring 16 000 kronor. Det torde vara erforderligt att även
i fortsättningen räkna med sådana arvoden. Dessa torde likaledes få fastställas
av Kungl. Majit i samband med institutionens närmare utformning.
Vad angår sekretariatet torde som ledare av kansliarbetet närmast under
den centrala institutionens ordförande erfordras en erfaren och i övrigt väl
kvalificerad funktionär med heltidsanställning. Denne bör tills vidare avlönas
med arvode. Även i fråga örn detta arvode liksom beträffande anställningsvillkoren
för den i övrigt erforderliga personalen torde det böra ankomma
på Kungl. Majit att meddela föreskrifter.
Med hänsyn till svårigheten att nu närmare beräkna medelsbehovet under
olika avlönings- och omkostnadsposter torde de erforderliga anslagsmedlen
tills vidare böra anvisas under ett förslagsanslag upptagande både avlöningar
och omkostnader. Under förutsättning att institutionen kan träda i verksamhet
vid årsskiftet, torde anslagsbehovet för innevarande budgetår få uppskattas
till 40 000 kronor. Ett förslagsanslag å detta belopp torde sålunda
böra äskas å tilläggsstat under sjunde huvudtiteln. Anslaget torde lämpligen
kunna rubriceras Statens avtalsnämnder.
Vad slutligen angår frågan örn en förhandlingsinstitution för de statliga
bolagen, är denna fråga icke av beskaffenhet att påkalla närmare behandling
i det nu förevarande sammanhanget. Jag får endast, under hänvisning
till vad i departementspromemorian därom anförts, erinra att örn den statliga
institutionens ledare och kansli anlitas även för bolagens avtalsinstitution,
härav betingade kostnader böra bestridas av bolagen.
Utskottet. Kungl. Maj: Is förslag avser en utbyggnad av den nuvarande provisoriska
organisationen för handläggning av kollektivavtalsfrågor inom statsförvaltningen.
Det är därvid avsett att dels åstadkomma en utvidgning av organisationen,
vilken för närvarande omfattar vissa större förvaltningsgrenar, huvudsakligen
inom försvaret och statens affärsverksamhet, dels tillskapa ett
centralt samarbetsorgan med ett för hela förhandlingsverksamheten gemensamt
kansli. Slutlig ställning har icke i detta sammanhang tagits till frågan
om avtalsnämndernas befogenheter i förhållande till de närmast berörda myndigheterna.
Inrättandet av en förhandlingsinstitution även för de statliga
bolagen har ansetts böra bero på överenskommelse mellan bolagen. Denna
fråga har ej behandlats i propositionen i vidare mån, än att departementschefen
uttalat sig för principen, att om den statliga institutionens ledare och
kansli anlitas även för bolagens avtalsinstitution, härav betingade kostnader
böra bestridas av bolagen.
Utskottet tillstyrker, att den statliga avtalsorganisationen utbygges efter
huvudsakligen de riktlinjer, vilka uppdragits i propositionen. För att organisa
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 272.
5
tionen skall fungera väl, kräves vilja till samarbete mellan avtalsnämnderna
och de närmast berörda myndigheterna. Kontakt bör även upprätthållas med
de statliga bolagen och deras eventuellt blivande avtalsinstitution liksom med
organisationerna på den öppna arbetsmarknaden. I samband med äskande
framdeles av anslag för avtalsnämndernas fortsatta verksamhet torde en redogörelse
böra lämnas riksdagen för lösningen av de organisationsfrågor, vilka
lämnats öppna i förevarande proposition.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må till Statens avtalsnämnder å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag
av 40 000 kronor. _
2:o) Upplysningsverksamhet i samband med uppbördsreformen. Vissa
kostnader för uppbördsväsendet. Kungl. Majit har (punkt 2, s. 55 och 56)
föreslagit riksdagen att å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47
såsom förslagsanslag anvisa dels till Upplysningsverksamhet i samband med
uppbördsreformen 160 000 kronor, dels ock till Vissa kostnader för uppbördsväsendet
300 000 kronor.
Med hänsyn till att det nya uppbördssystem, som träder i kraft den 1
januari 1947, bygger på medverkan av den enskilde har det ansetts nödvändigt
att förbereda dess genomförande genom statlig upplysningsverksamhet.
I första hand planeras utgivande av två broschyrer, avsedda för utdelning
bland arbetsgivare respektive övriga skattskyldiga. Kostnaden för
en upplaga å tillhopa omkring 2 miljoner exemplar har uppskattats till i
runt tal 150 000 kronor. Med hänsyn till önskvärdheten att av dessa medel
kunna bestrida jämväl andra kostnader för publicitet i samband med uppbördsreformen
har ett förslagsanslag å 160 000 äskats för ändamålet under
rubriken Upplysningsverksamhet i samband med uppbördsreformen.
Kostnaden för upprättande, tryckning och distribution av de skattetabeller,
vilka komma att erfordras för preliminärskattens beräkning, har uppskattats
till i runt tal 200 000 kronor. Dessa medel ha ansetts böra utgå från
ett nytt förslagsanslag under sjunde huvudtiteln med rubriken Vissa kostnader
för uppbördsväsendet. Från detta anslag förutsättes jämväl komma att
bestridas andra hithörande kostnader, såsom utgifter för den centrala uppbördsnämndens
verksamhet och kostnader för tryckning av blanketter för
preliminär självdeklaration, ansökan örn preliminär B-skatt, befrielse från
löneavdrag m. fl. blanketter. Dessa kostnader lia beräknats till i runt tal
100 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1946/47 såsom förslagsanslag anvisa
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Statsutskottets utlåtande nr 272.
a) till Upplysningsverksamhet i samband med uppbördsreformen
160 000 kronor;
b) till Vissa kostnader för uppbördsväsendet 300 000 kronor.
Stockholm den 8 november 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet ha närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Larsson,
Bäckström, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson, von Heland, fröken Andersson, herrar
Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Rosenberg och Gunnar Andersson; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm,
Bergström, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Lindholm, Åkerström, Petterson
i Degerfors, Thäpper och Båke.
468756. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:501 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen s. 5 i texten