Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets driftbudget, jämte i ämnet väckta motioner.

1946-11-15 · 13 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:273, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets driftbudget, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 273.

1

Nr 273.

Ankom till riksdagens kansli den 15 november 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter

å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret

1946/47, i vad propositionen avser ecklesiastikdepartementets

driftbudget, jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

Driftbudgeten.

Åttonde huvudtiteln.

l:o) Bidrag till uppförande av nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek.

I propositionen nr 311 har Kungl. Majit (bilaga 6, punkt 1, s. 57—63

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4

oktober 1946) föreslagit riksdagen att till Bidrag till uppförande av nybyggnad

för Göteborgs stadsbibliotek å tilläggsstat 1 till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 750 000 kronor.

I skrivelse den 7 juni 1945 har styrelsen för Göteborgs stadsbibliotek gjort

framställning om anvisande av ett belopp av 750 000 kronor såsom statsbidrag

till uppförande av en nybyggnad för biblioteket.

Enligt av styrelsen förebragt utredning ha kostnaderna för den planerade

nybyggnaden uppskattats till 1 805 000 kronor enligt följande sammanställning:
Byggnadskostnad

exklusive yttre arbeten .............. kronor 1 302 000

Rörlednings- och ventilationsanläggning .............. » 142 000

Elektriska ledningar och hissar ...................... » 149 000

Yttre arbeten .................. » 54 000

Ritningar, kontroll och administration samt oförutsedda

utgifter ........................................ » 158 000

Summa kronor 1 805 000.

Dessa kostnader beräknas motsvara, då byggnadsvolymen uppskattats till

23 600 kbm., ett pris per kbm., inräknat yttre arbeten, av 76 kronor 48 öre.

Till byggnadskostnaderna, 1 805 000 kronor, komma kostnader för hyllinBiliang

till riksdagens protokoll 19i6. G samt. Nr 273.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 273.

redning väsentligen av stål, vilka uppskattats till ett belopp av 325 000 kronor.

De totala kostnaderna för nybyggnaden beräknas sålunda till sammanlagt

(1 805 000 + 325 000 =) 2 130 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Göteborgs stadsbibliotek utgör en kommunal institution. Kostnaderna för

dess verksamhet bestridas till övervägande delen av Göteborgs stad. Enligt

vad i ärendet upplysts uppgick sålunda det av staden till biblioteket anvisade

anslaget för år 1945 till i runt tal 323 000 kronor, under det att avkastningen

av bibliotekets egna fonder beräknades till 24 300 kronor. Bibliotekets

bokbestånd uppskattades vid årsskiftet 1944/45 till omkring 500 000

band och dess handskrifter till 325 000. Härtill komma tidningar och tidskrifter

m. m. Till storleken är detta bibliotek det fjärde i ordningen av vårt

lands bibliotek och intager härigenom och genom sin verksamhet en framträdande

ställning inom vårt lands biblioteksväsen. Ehuru en kommunal institution

har detta bibliotek en annan karaktär än övriga stadsbibliotek i vårt

land. Förutom att det tjänstgör som universitetsbibliotek för Göteborgs högskola,

har biblioteket sålunda genom en omfattande kostnadsfri utlåning fått

en central betydelse för såväl folkbildningsarbetet och de statliga undervisningsanstalterna

som det vetenskapliga och kulturella livet överhuvud taget

icke blott i Göteborg utan i hela västra Sverige. I stor utsträckning fungerar

biblioteket vidare som långivare framför allt till de tre stora statliga biblioteken

— kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken — men även till andra

bibliotek i vårt land.

Göteborgs stadsbibliotek torde sålunda kunna sägas fylla ett statligt biblioteks

uppgifter inom vårt lands biblioteksväsen. Med hänsyn härtill synes

det mig motiverat, att staten nu stöder bibliotekets verksamhet genom att bidraga

till kostnaderna för en för biblioteket erforderlig nybyggnad. Jag erinrar

härvid, att framställningar tidigare gjorts om statligt understöd till biblioteket

dels år 1939 i form av ett bidrag till bibliotekets drift för budgetåret

1940/41, dels år 1941 i form av bidrag till nybyggnad till biblioteket. De

i dessa båda framställningar framförda förslagen synas emellertid icke ha

ansetts kunna genomföras i dåvarande statsfinansiella läge. Vad den förra

framställningen beträffar, så avser icke — enligt vad jag under hand inhämtat

— biblioteket att för närvarande anhålla örn statsunderstöd till bibliotekets

årliga driftkostnader, därest staten i stället stöder biblioteket genom

bidrag till kostnaderna för dess nybyggnad. Det i den nu föreliggande framställningen

framlagda byggnadsförslaget utgör åter en överarbetning av det

förslag, som legat till grund för 1941 års framställning i ämnet. Mot byggnadsförslaget

och de verkställda beräkningarna av byggnads- och inredningskostnaderna

(1 805 000 + 325 000 =) 2 130 000 kronor har jag ej funnit anledning

till erinran.

Vid bedömande av statsbidragets storlek har biblioteksstyrelsen med utgångspunkt

från att till bestridande av kostnaderna skulle disponeras en tillgänglig

byggnadsfond, som vid årsskiftet 1944/45 uppgick till 665 000 kronor,

efter samråd med vederbörande kommunala representanter funnit rimligt,

att staden och staten bidraga med hälften vardera av återstående kostnader

(2 130 000 — 665 000 =) 1 465 000 kronor eller i avrundat tal 1 500 000

kronor. En dylik avvägning av statsbidraget finner jag godtagbar. Jag tillstyrker

sålunda en medelsanvisning för ändamålet av 750 000 kronor. Framställning

härom synes mig böra göras redan vid riksdagens höstsession. Det

erforderliga anslaget, som synes böra erhålla reservationsanslags natur, tor
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 273.

3

de sålunda böra äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

samt anvisas å driftbudgeten under rubriken Bidrag till uppförande av

nybyggnad för Göteborgs stadsbibliotek.

Utskottet, som ansett sig böra biträda förevarande förslag, hemställer,

att riksdagen ma till Bidrag till uppf ärande av nybyggnad

för Göteborgs stadsbibliotek å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 750 000

kronor.

2:o) Livrustkammaren: Återuppställning av samlingarna m. m. I enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 63 och 64) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Återuppställning

av samlingarna m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 33 500 kronor.

3:o) Gemensamma universitetsändamål: Studieresa till utländska vetenskapliga

institutioner. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om anslag till

ifrågavarade ändamål (punkt 3) har riksdagen (skrivelse nr 477) redan fattat

beslut, varom utskottet velat här

erinra.

4:o) Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs för farmacie kandidatexamen.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 4, s. 67

och 68) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs

för farmacie kandidatexamen å tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 21 000 kronor.

5:o) Chalmers tekniska högskola: Inköp av ett elektronmikroskop. Med

tillstyrkan av bifall till Kungl. Majlis förslag (punkt 5, s. 68—70) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inköp av

ett elektronmikroskop å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 48 000 kronor.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 273.

6:o) Vissa psykologisk-pedagogiska undersökningar. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 6, s. 70 och 71), vilket avser anvisande av medel för

bestridande av kostnaderna för vissa psykologisk-pedagogiska undersökningar

av betydelse för 1946 års skolkommissions arbete, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa psykologisk-pedagogiska undersökningar

å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 84 000 kronor.

7:o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa m. m. I överensstämmelse med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 7, s. 72—74) hemställer utskottet,

att riksdagen må medgiva, att förslagsanslaget till Yrkesutbildningskurser

för arbetslösa m. m. måtte få disponeras jämväl

till bestridande av kostnader för anordnande av förberedande

kurser för murarlärlingar och andra därmed jämförliga

ändamål i enlighet med vad departementschefen till statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 oktober

1946 anfört.

8:o) Vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen år

1947. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 8, s. 75—77) att till Vetenskapliga

observationer under den totala solförmörkelsen år 1947 å tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 120 000

kronor.

Såsom bidrag till vetenskapliga observationer under den totala solförmörkelsen

i Sverige år 1945 anvisades å riksstaten för budgetåret 1944/45 ett

reservationsanslag av 34 700 kronor och för budgetåret 1945/46 ett reservationsanslag

av 20 600 ki’onor.

Baltisk-geodetiska kommissionen har nu hemställt, att genom Kungl.

Maj:ts försorg expeditioner måtte utsändas till Brasilien och engelska kolonien

Guldkusten för iakttagelse av den totala solförmörkelsen den 20 maj

1947 i geodetiskt-astronomiskt forskningssyfte.

Rikets allmänna kartverk har, med tillstyrkande av den av kommissionen

gjorda framställningen, föreslagit, dels att två expeditioner för eklipsbestämningar

skulle utsändas, den ena till Sydamerika och den andra till Afrika,

dels att för detta ändamål av statsmedel skulle anvisas ett belopp av 120 000

kronor.

För de föreslagna expeditionerna har kartverket uppgjort en kostnadsberäkning,

slutande å 120 710 kronor, vilken sammanfattningsvis innebär följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 273.

5

Dagtraktamenten:

a) brasilianska expeditionen (50 dagar i land å 50 kronor

per vetenskapsman och 35 kronor per mekaniker, 40

dagar till sjöss å 13 kronor per person) ............ kronor

b) afrikanska expeditionen (50 dagar i land å 35 kronor

per vetenskapsman och 25 kronor per mekaniker, 40

dagar till sjöss å 13 kronor per person) ............ »

Sjöresor:

a) brasilianska expeditionen ........................ »

b) afrikanska expeditionen ........................ »

Godstransporter m. m................................. »

Instrumentanskaffning ............................... »

20 390

13 120

31 200

17 000

29 000

10 000

Summa kronor 120 710

Departementschefen har för egen del anfört följande.

De för all kartläggning grundläggande geodetiska mätningsmetoder, som

hittills kommit till användning — i främsta rummet triangelmätningar —

lia lidit av den bristen, att de praktiskt taget varit bundna till de fasta delarna

av jordskorpan, kontinenterna. Någon exakt mätning av avstånd över

oceanerna har sålunda hittills icke kunnat ske. Vid fjolårets totala solförmörkelse

i Sverige prövades av svenska och finska vetenskapsmän för första

gången en helt ny geodetisk mätningsmetod, varvid man betjänade sig av

astronomiska observationer av månskuggans rörelse. Denna s. k. eklipsmetod

möjliggör för första gången en vetenskapligt fullvärdig metod för

avståndsmätning tvärsöver oceaner och kan därför få en revolutionerande

betydelse för geodesien och därmed för kartläggningen. Mätningarna kunna

emellertid utföras endast vid total eller ringformig solförmörkelse. Det

är därför naturligt, att den geodetiska vetenskapens målsmän söka få till

stånd expeditioner till de trakter, där i maj nästa år en total solförmörkelse

inträder och möjliggör exakt bestämning av en geodetisk linje tvärsöver

Sydatlanten. Det synes mig vara av stort intresse att statsmakterna genom

ekonomiskt stöd möjliggöra förverkligandet av de uppgjorda planerna och

jag är beredd att för egen del tillstyrka bifall till ifrågavarande framställning.

De av rikets allmänna kartverk gjorda kostnadsberäkningarna lia icke

givit mig anledning till erinran. För ändamålet torde å tilläggsstat I till

riksstaten för innevarande budgetår böra uppföras ett reservationsanslag av

120 000 kronor.

Utskottet, som tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag, förutsätter,

att Kungl. Majit .vid utfärdande av bestämmelser rörande anslagets

disposition till närmare övervägande upptager frågan huruvida de föreslagna

dagtraktamentena kunna anses vara lämpligt avvägda eller om viss nedsättning

av traktamentsbeloppen kan befinnas befogad.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Vetenskapliga observationer under den

totala solförmörkelsen dr 1947 å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 120 000

kronor.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 273.

9:o) Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket

i Paris. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9,

s. 78 och 79), vilket avser anvisande av medel för att Sverige traktatsenligt

skall kunna hålla ifrågavarande bibliotekariebefattning besatt, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska

avdelningen av S:te Geneviévebiblioteket i Paris å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av 11 100 kronor.

10:o) Undervisning i svenska vid folkskolor i de nordiska grannländerna.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 79 och 80),

vilket innebär anvisande av medel för bekostande av grammofonkurser i

svenska, avsedda att såsom gåva överlämnas till folkskolor i de övriga nordiska

länderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Undervisning i svenska vid folkskolor

i de nordiska grannländerna å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 15 500

kronor.

ll:o) Provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor m. m. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11, s. 80—84) att medgiva, att statsbidrag

i den ordning Kungl. Majit bestämmer må utgå lill bestridande av

kostnaderna för utbetalande av tillfälligt lönetillägg och provisoriskt lönetillägg

åt lärare vid folkhögskolor i huvudsaklig överensstämmelse med vad

departementschefen i stadsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 oktober 1946 förordat.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fm Svensson och herr

Bror Nilsson (1:378) samt den andra inom andra kammaren av herrar Andeasson

i Hedensbyn och Pettersson i Dahl (11:574), i vilka hemställts, att

riksdagen vid behandlingen av förevarande punkt i propositionen nr 311

måtte besluta att Övningslärare i hushållsgöromål och slöjd vid en tjänstgöring

av minst 115 dagar per läsår måtte erhålla ett tillfälligt lönetillägg av 300

kronor och ett provisoriskt lönetillägg å 660 kronor.

Beträffande motiveringen för yrkandet får utskottet hänvisa till motionen

1:378.

Det beslut rörande provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl., som fattades av 1946 års riksdag under

dess vårsession (prop. nr 3, rd. skr. nr 43), avsåg icke lärare vid folkhögskolor.

Riksdagen förklarade sig emellertid ha kommit till den uppfatt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 273.

7

ningen, att skäl talade för löneförbättring i anslutning till den statliga lönetilläggsregleringen.

Riksdagen förutsatte, att Kungl. Majit ägnade denna fråga

uppmärksamhet och snarast möjligt framlade de förslag i ämnet, som

funnes påkallade.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 3 september 1946 föreslagit, att samtliga

lärare vid folkhögskolor skola tillerkännas förmåner, motsvarande tillfälligt

lönetillägg för budgetåret 1945/46 och provisoriskt lönetillägg för innevarande

budgetår. Kostnaderna härför ha beräknats till 129 600 kronor för

tillfälligt lönetillägg och 245 700 kronor för provisoriskt lönetillägg, tillhopa i

runt tal 375 000 kronor.

överstyrelsen har utgått ifrån, att tillfälligt lönetillägg med 300 kronor

i ett för allt och provisoriskt lönetillägg med 660 kronor för år skulle tillkomma

rektorer samt ämneslärare med fast anställning, såväl de som äro

anställda vid både vinter- och sommarkurs, för vilka läsåret alltså uppgår

till (21+13 =) 34 veckor, som de som äro anställda vid enbart vinterkurs

(21 eller 24 veckor). Extra ordinarie och vikarierande ämneslärare med full

tjänstgöring (dessa kunna anställas endast vid vinterkurs) skulle erhålla

tillfälligt lönetillägg och provisoriskt lönetillägg med 24/34 av förutnämnda

belopp, d. v. s. i runda tal 200 kronor respektive 450 kronor, där vinterkursens

längd utgjorde 24 veckor, och med 21/34, d. v. s. i avrundade tal 175

kronor respektive 380 kronor, där vinterkursens längd utgjorde 21 veckor.

Timlärare i läsämnen samt Övningslärare (dessa äro tim- eller dagavlönade)

skulle erhålla provisoriskt arvodestillägg för innevarande budgetår med i

runt tal 11 % av sina nuvarande arvoden, d. v. s. i stort sett samma arvodesuppräkning,

som kommit timlärare vid andra skolformer till del, samt tillfälligt

arvodestillägg, beräknat efter likartade grunder.

Innebörden av skolöverstyrelsens förslag framgår närmare av följande

sammanställning:

Befattningshavare

Kurstidens

längd minst

Tillfälligt

lönetillägg

kronor

Provisoriskt

lönetillägg

kronor

Rektor....................................

34 veckor

300

660

Ämneslärare med fast anställn.

al vid både vinter- och sommarkurs.....

34 >

300

660

b) > enbart vinterkurs.................

21 el. 24 >

300

660

Eo och vik. ämneslärare

a) vid huvudkurs örn 24 veckor .........

24 >

200

450

b)» > >21 > .........

21 >

175

380

Timlärare i läsämne (6: 50/lim.)............

0:70/tim.

0: 70/tim.

Övningslärare i

a) slöjd (2: 50/tiin. + 64 %) ...............

0: 45/tim.

0: 45/tim.

b) hushållsgöromål (10/dag + 64 %).......

1: 80/dag

1: 80, dag

c) gymn. och sång (3: 50/tim. + 64 %).....

0: 65/tim.

0: 65, tim.

Till stöd för sitt förslag har överstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Den sänkning av lönenivån i förhållande till andra grupper av befattningshavare,

som ett uteslutande av ifrågavarande lärargrupper från såväl

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 273.

tillfälligt som provisoriskt lönetillägg skulle innebära, skulle komma att medföra

allvarliga olägenheter för folkhögskolorna. Ett sådant uteslutande skulle

innebära, att lärarnas löner komme att ligga icke oväsentligt lägre än lönerna

för lärare vid såväl de statliga läroverken som vid t. ex. kommunala

mellanskolor och högre folkskolor. Detta skulle medföra att folkhögskolans

lärare komme att känna sig intaga en särställning till deras nackdel vid

statsmakternas behandling av deras löneförhållanden och på ett påtagligt

sätt komma att försvåra folkhögskolans lärarrekrytering. Skäl tala därför

enligt överstyrelsens mening för att folkhögskolans lärare tillerkännas såväl

tillfälligt lönetillägg, utgående för budgetåret 1945/46 som provisoriskt lönetillägg

för budgetåret 1946/47.

De bestämmelser beträffande tillfälligt lönetillägg, som äro givna i kungörelsen

den 15 mars 1946 (nr 74) böra bliva gällande också beträffande fast

anställda rektorer och ämneslärare med full tjänstgöring vid folkhögskolorna,

med den ändring, att kungörelsens villkor om minst 150 dagars tjänstgöring

under tiden 1 juli 1945—15 mars 1946 i sådan anställning, som berättigar

till erhållande av tillägg, med hänsyn till kursernas utsträckning

i stället sättes till minst 115 dagars tjänstgöring under tiden 1 november

1945—30 juni 1946, varjämte tillägget bör utgå i proportion till det antal

kursveckor per år, anställningen avser. Den sammanlagda kurstiden per år i

dagar räknat har därvid av överstyrelsen upptagits till 230 dagar, d. v. s.

8 dagar mindre än det sammanlagda dagantalet för huvudkurs och sommarkurs

(21 + 13—34 veckor = 238 dagar). För dem, vilka ha denna

tjänstgöringstid, föreslås 300 kronor. I det fall anställningshavaren ägt åtnjuta

lön för mindre än 115 dagar av ifrågavarande tidsperiod har lönetilllägget

beräknats till kronor 2:65 pr dag, om anställningen utgör del av 24

veckors kurs, dock med sammanlagt högst 200 kronor, och till kronor 2:80

pr dag, om anställningen utgör del av 21 veckors kurs, dock med sammanlagt

högst 175 kronor.

Propositionen 1946: 3 upptar som provisoriskt lönetillägg för löner, vilka

icke äro dyrortsgraderade, ett tillägg på 660 kronor. Då lärarlönerna vid folkhögskolorna

icke äro dyrortsgraderade, synes det nämnda tillägget av 660

kronor beträffande dem böra tillämpas. Det torde böra utgå i samma form

och på samma villkor för fast anställda rektorer och ämneslärare vid folkhögskolorna,

som för befattningshavare, vilka redan tillerkänts provisoriskt

lönetillägg. För icke fast anställda och vik. ämneslärare med full tjänstgöring,

vilka ha lönebeloppen bestämda i viss överensstämmelse med i löneplan

L i folkskolans avlöningsreglemente upptagna extra lärare, synes provisoriskt

lönetillägg böra utgå omräknat till lämpligt avrundat belopp per kurs.

Vad slutligen angår arvodena till timlärarna i läsämnen vid folkhögskolorna

ha motsvarande arvoden för timlärare vid flertalet statliga och kommunala

undervisningsanstalter uppjusterats fr. o. m. den 1 juli 1946, varjämte

timlärarnas arvoden även för budgetåret 1945/46 retroaktivt uppjusterats

genom ett särskilt tillägg, s. k. avlöningstillägg, under villkor att de

haft en minimitjänstgöring av 150 dagar och minst 10 veckotimmars undervisning

under tiden 1 juli 1945—15 mars 1946 samt innehade anställning

såsom timlärare den 15 mars 1946. För folkhögskolans lärare utgå dessa

arvoden oförändrade med kronor 6: 50 i ett för allt per undervisningstimme.

Det synes skäligt, att även folkhögskolans timlärare erhålla en motsvarande

uppjustering av arvodena.

Timlärararvodena vid allmänna läroverk och därmed jämförliga läroanstalter

lia fr. o. m. innevarande budgetår uppräknats med 10 å 11 %. Överstyrelsen

föreslår, att arvodet till timlärare i läsämne vid folkhögskolorna

uppräknas med i runt tal 70 öre (d. v. s. med cirka 11 %) till (6:50 +

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 273.

9

0: 70=) kronor 7: 20 fr. o. m. den 1 juli 1946. Dessutom bör ett avlöningstillägg,

motsvarande det som tillerkänts timlärarna vid flertalet statliga och

kommunala skolor såsom tillfälligt lönetillägg för budgetåret 1945/46 utgå

med 70 öre per undervisningstimme till timlärare, vilken under tiden 1 november

1945—30 juni 1946 fullgjort minst 115 dagars tjänstgöring med ett

minimiantal timmar per vecka av 10, dock med sammanlagt högst 300 kronor.

I fråga om folkhögskolans timlärare i övningsämnen föreslås, att ett provisoriskt

arvodestillägg från och med den 1 november 1945 måtte utgå med

11 % å det belopp, som inkluderar dyrtids- och kristillägg med f. n. sammanlagt

64 °/o.

Statskontoret har anfört bland annat följande.

Statskontoret vill icke motsätta sig, att här ifrågavarande lärare erhålla en

förbättring av sina löneförmåner. Denna förbättring synes emellertid böra begränsas

till att motsvara det provisoriska lönetillägg, som utgår till statstjänstemännen

för budgetåret 1946/47.

Mot detaljerna i överstyrelsens förslag rörande det provisoriska lönetillägget

har statskontoret icke funnit anledning till andra erinringar än att tilllägget

för fast anställd ämneslärare, som icke har 34 veckors tjänstgöring

för läsår, givetvis bör utgå med ett i förhållande till den kortare tjänstgöringen

avvägd del av maximibeloppet, 660 kronor. Erinras må, att sådan jämkning

föreslagits beträffande motsvarande lärare vid de lägre lantbruksundervisningsanstalterna.

Då enhetlighet icke föreligger mellan minimilönerna vid

dessa skolor och folkhögskolorna, synes anledning icke förefinnas att på sätt

föreslagits avrunda de tillägg, som skola utgå vid 24-, respektive 21-veckorskurserna.

Statskontoret får således föreslå, att dessa tillägg vid folkhögsko
-

Jämväl timlärarna böra såsom överstyrelsen föreslagit komma i åtnjutande

av en provisorisk förbättring av nu utgående ersättning. Denna förbättring

synes böra ske i form av tillägg till de i avlöningsförfattningen (SFS 801/

1942) fastställda arvodesbeloppen. Någon ändring av dessa belopp torde således

icke nu böra vidtagas. Vidkommande tilläggens storlek har överstyrelsen

föreslagit 11 procent av grundarvodena, vilket skulle motsvara den förhöjning

per veckotimme, som i medeltal medgivits timlärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter enligt kungörelsen nr 403/1946.

1 anledning härav vill statskontoret fästa uppmärksamheten vid att berörda

höjning av timlärararvodena procentuellt sett varierar högst betydligt. Å

medeldyrort föreligga höjningar på mellan 10 och 16 procent. En tillämpning

av de principer, som kommit till uttryck i sagda kungörelse, synes leda

till att tillägget för timlärare i läsämnen och i gymnastik och sång bör bestämmas

till 65 öre och för timlärare i slöjd till 55 öre för undervisningstimme,

medan tillägget för lärarinna i hushållsgöromål torde böra utgå med två

kronor 25 öre för undervisningsdag.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

I likhet med skolöverstyrelsen har jag funnit skäligt, att även folkhögskolornas

lärare tillerkännas en provisorisk löneförbättring motsvarande den,

som statstjänstemännen m. fl. befattningshavare genom beslut innevarande

år kommit i åtnjutande av, samt att löneförbättringen får karaktär av såväl

ett provisoriskt lönetillägg för innevarande budgetår som ock eli tillfälligt

lönetillägg för första halvåret 1946.

loma

24 X 660

21 X 660

fastställas till

465, respektive

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 273.

Skolöverstyrelsens förslag beträffande provisoriskt och tillfälligt lönetillägg

innebär, att för erhållande av fullt lönetillägg (660 kronor resp. 300 kronor)

skulle krävas anställning med full tjänstgöring vid såväl vinterkurs som sommarkurs

samt att vid kortare anställningstid lönetilläggen skulle reduceras i

förhållande till anställningstidens längd. Mot denna princip och dess av skolöverstyrelsen

förordade tillämpning har jag icke funnit anledning till annan

erinran, än att reducerade belopp givetvis böra utgå även för det fall att

fast anställd ämneslärares anställning endast avser huvudkurs. Även i övrigt

synes skolöverstyrelsens förslag i fråga om principerna för bestämmandet

av lönetilläggens storlek, exempelvis såvitt angår timlärare i läsämnen

och lärare i övningsämnen, i huvudsak kunna godtagas, dock med beaktande

av de av statskontoret ifrågasatta jämkningarna av de för sådana lärare

föreslagna tilläggen.

Statsverket har i princip att bära kostnaderna för folkhögskollärarnas löner.

I överensstämmelse med denna princip torde statsbidrag böra utgå till

bestridande av huvudmännens utgifter för ifrågavarande lönetillägg. Det

torde få ankomma på Kungl. Maj.t att med beaktande av de av statskontoret

anförda synpunkterna meddela närmare bestämmelser rörande formen för

statsbidragets utgående.

Kostnaderna för statsbidrag till ifrågavarande lönetillägg torde i anslutning

till skolöverstyrelsens beräkningar kunna uppskattas till i runt tal

375 000 kronor, därav för tillfälligt lönetillägg omkring 130 000 kronor. Utgifterna

torde böra bestridas från det för innevarande budgetår uppförda

förslagsanslaget till Folkhögskolor: Understöd.

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vad angår motionerna I: 378 och II: 574 är utskottet med hänsyn till konsekvenserna

icke berett att förorda den i motionerna ifrågasatta jämkningen

i Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet avstyrker därför bifall till de motionsvis

gjorda yrkandena. I detta sammanhang vill utskottet emellertid framhålla,

att skäl synas tala för att frågan om löneställningen för timlärare göres till

föremål för uppmärksamhet från Kungl. Maj:ts sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet.

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna 1:378 och 11:574 medgiva, att

statsbidrag i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer må utgå

till bestridande av kostnaderna för utbetalande av tillfälligt

lönetillägg och provisoriskt lönetillägg åt lärare vid folkhögskolor

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 oktober 1946 förordat.

12 :o) Provisoriskt lönetillägg m. m. åt lärare vid centrala verkstadsskolor

m. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

12, s. 85—87) att medgiva, att statsbidrag till provisoriskt lönetillägg och

tillfälligt lönetillägg åt rektorer och övriga lärare vid centrala verkstadsskolor,

verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom samt flygmekanikerskolan

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 273.

11

i Mölndal må utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 oktober 1946

angivna grunder.

Det beslut rörande provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl., som fattades av 1946 års riksdag under

dess vårsession, avsåg icke lärarpersonalen vid de centrala verkstadsskolorna,

yrkesskolorna för viss arbetslös ungdom och flygmekanikerskolan

i Mölndal. Sedan propositionen i ämnet (1946: 3) avlämnats till riksdagen,

inkom emellertid överstyrelsen för yrkesutbildning med framställning örn

att den ifrågasatta löneförbättringen måtte utsträckas till att omfatta även

nyssnämnda lärarpersonal.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Statsbidragen till avlöning åt rektorer och övriga lärare vid centrala verkstadsskolor,

de s. k. arbetslöshetsskolorna samt flygmekanikerskolan i Molndal

äro avsedda att helt täcka lönekostnaderna. Statsbidragen utga^ dock nied

högst vissa i kungörelsen 1942: 596 angivna belopp. Dessa äro, såvitt angar

rektorslönerna, dyrortsgraderade och uppdelade i 4 s. k. avlöningsgrupper.

Lönekostnaderna beräknas sålunda exempelvis för A-ort till i avlöningsgrupp

IV 10 630 kronor och i avlöningsgrupp I 12 310 kronor samt för I-ort i avlöningsgrupp

IV 13 110 kronor och i avlöningsgrupp I 14 550 kronor. Bidraget

till grundävlöning åt lärare beräknas för år och yrkesavdelning till nedan

angivna belopp:

Ortsgrupp ABC DE FGH I

kronor.... 6 185 6 375 6 565 6 755 6 945 7 135 7 325 7 515 7 705

Omkring 90 % av dessa lönebelopp torde belöpa å huvudläraren och i genomsnitt

cirka 10 °/o å timlärare. _ ..

De i författningen angivna belopp, vartill statsbidragen högst ma uppgå,

äro fastställda med hänsyn till 1937 års lönenivå, varefter år 1942 vidtagits

en förhöjning med i runt tal 25 °/o.

I likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning finner jag det skäligt, att

rektorer och övriga lärare vid ifrågavarande yrkesskolor må komma i åtnjutande

av en provisorisk löneförbättring av samma storleksordning som den,

vilken genom beslut innevarande år kommit statstjänstemän m. fl. befattningshavare

till del. För att detta skall bli möjligt, torde statsbidragsbeloppen

för avlöning åt rektorer och övriga lärare böra höjas med motsvarande

belopp.

Vad först angår det provisoriska lönetillägget för budgetåret 1946/47 synes

den tekniskt sett enklaste anordningen vara den, att de i kungörelsen

1942: 596 angivna beloppen, räknat från och med den 1 juli 1946, provisoriskt

höjas med 720 kronor för ortsgrupperna A—C, 690 kronor för ortsgruppema

D—F och 660 kronor för ortsgrupperna G—I. Nämnda belopp äro

desamma som för samma budgetår tillerkänts statstjänstemän i jämförliga

lönelägen. Då emellertid förutnämnda statsbidragsbelopp, som må utgå för

varje yrkesavdelning, beräknats med hänsyn även till kostnaderna för arvoden

åt vissa timlärare, vilka likaledes synas böra komma i åtnjutande av

provisoriskt lönetillägg, förordar jag, att beloppen 720, 690 respektive 660

kronor, så vitt gäller andra lärarlönekostnader än rektorslöner, höjas med

ytterligare 80 kronor såsom bidrag till viss förhöjning av timlärararvodena

och att sålunda förhöjningen i detta fall bestämmes till 800, 770 respektive

740 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 273.

Ifrågavarande rektorer och övriga lärare synas även böra komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg för första halvåret 1946 enligt samma grunder

som fastställts för statstjänstemän. Det för ändamålet erforderliga statsbidraget

torde böra utgå med 300 kronor per rektor och 340 kronor per yrkesavdelning.

I de fall, då statsbidrag jämlikt vederbörligt beslut av Kungl. Majit utgår

med reducerat belopp, bör givetvis ifrågavarande statsbidrag undergå en

motsvarande reduktion.

I fråga om såväl tillfälligt som provisoriskt lönetillägg torde överstyrelsen

för yrkesutbildning böra erhålla bemyndigande att meddela de tillämpningsbestämmelser

som må befinnas erforderliga.

Kostnaderna för det av mig tillstyrkta statsbidraget beräknar jag i anslutning

till överstyrelsens kalkyler till i runt tal 196 000 kronor, därav omkring

56 000 kronor för tillfälligt lönetillägg. Utgifterna för ändamålet torde

fa bestridas från vederbörande, för innevarande budgetår anvisade bidragsanslag,

vilka äro av förslagsanslags natur och torde vara beräknade med

sådan marginal, att något väsentligt anslagsöverskridande icke behöver uppkomma.

Utskottet.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må medgiva, att statsbidrag till provisoriskt

lönetillägg och tillfälligt lönetillägg åt rektorer och övriga

lärare vid centrala verkstadsskolor, verkstadsskolor för viss

arbetslös ungdom samt flygmekanikerskolan i Mölndal må

utgå i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 oktober 1946 angivna grunder.

13:o) Bidrag till provisoriskt lönetillägg m. m. åt vissa institutioner.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 13, s. 88—93) att till Bidrag till

provisoriskt lönetillägg m. m. åt vissa institutioner å tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 84 300 kronor.

Med anledning av den provisoriska löneförbättring, som innevarande år

kommit vissa statligt anställda m. fl. befattningshavare till del (proposition

1946:3 och riksdagens skrivelse 1946:43) ha framställningar om statsbidrag

till bekostande av motsvarande löneförbättringar inkommit från ett

antal statsunderstödda institutioner inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.

I detta sammanhang hava anmälts framställningar i ämnet

från följande institutioner, nämligen

nordiska museet,

kulturhistoriska museet i Lund,

socialinstituten i Stockholm och Göteborg,

handeisgymnasierna samt

bergsskolan i Filipstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 273.

13

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

Gemensamt för ifrågavarande institutioner är att de av statsmakterna

ålagts att till sina befattningshavare utbetala samma löneförmåner som tillkomma

statstjänstemän med motsvarande arbetsuppgifter. Den provisoriska

reglering av statstjänstemännens löneförmåner, som på förslag av Kungl.

Maj:t beslöts av 1946 års riksdag under vårsessionen, har sålunda automatiskt

blivit gällande för dem. Vidare är att märka, att institutionerna i fråga

i väsentlig grad äro beroende av statsbidrag för upprätthållande av sin

verksamhet. Det synes mig därför skäligt att staten lämnar vederbörande

institutioner bidrag till gäldande av de merkostnader, som förutnämnda

provisoriska lönereglering förorsakat dem. Jag tillstyrker för egen del, att

statsbidrag till dessa merkostnader anvisas med följande belopp, nämligen

till nordiska museet 35 000 kronor, därav 10 000 kronor för tillfälligt lönetillägg

under första halvåret 1946, till kulturhistoriska museet i Lund 6 000

kronor, varav 2 000 kronor för tillfälligt lönetillägg, till socialinstitutet i

Stockholm 8 400 kronor och socialinstitutet i Göteborg 2 600 kronor, till

handelsgymnasiema 29 500 kronor samt till bergsskolan i Filipstad 2 800

kronor. Bidragen synas böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår

under gemensam rubrik. Anslaget i fråga torde alltså böra uppföras med

tillhopa (35 000 + 6 000 + 8 400 + 2 600 + 29 500 + 2 800 =) 84 300

kronor.

Utskottet har icke funnit något att erinra mot Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Bidrag till provisoriskt lönetillägg

m. m. åt vissa institutioner å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 84 300 kronor.

Stockholm den 15 november 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet lia närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli,

Gränebo, Larsson, Gustaf Iwar Anderson, fröken Andersson, herrar Johan Eric Ericson,

Hesselbom, Albertsson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Hubbestad,

Mårtensson, Staxäng, Malmborg i Skövde, Åkerström, Sefve, Petterson i Degerfors,

Thäpper och Persson i Vinberg.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:507 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47, i vad propositionen a1 i texten