Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående träffande av avtal med de enskilda försäkringsanstalterna om framtida övertagande från statens sida av vissa krigsförsäkringar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1946-11-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:277, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående träffande av avtal med de enskilda försäkringsanstalterna om framtida övertagande från statens sida av vissa krigsförsäkringar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 277.

1

Nr 277.

Ankom lill riksdagens kansli den 8 november 194G kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående träffande

av avtal med de enskilda försäkringsanstalterna

om framtida övertagande från statens sida av vissa

krigsförsäkringar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I propositionen nr 338 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över folkbushållningsärenden för den 27 september

1946, föreslagit riksdagen medgiva, alt statens krigsförsäkringsnämnd

bemyndigas, dels att med privata försäkringsanstalter eller sammanslutning

av sådana anstalter träffa avtal därom att staten vid eventuellt

utbrott av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svensk

handel och sjöfart, automatiskt övertager alla av anstalterna dessförinnan

direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar å svenska aliment

(försäkringsbara intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels

ock att träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för olycksfall, som

till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande

person, avsett att träda i tillämpning vid krigsutbrott som nyss

sagts.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar Svensson i Ljungskile och Utbult väckt motion

(11:563), vari hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande proposition

måtte beakta de synpunkter i fråga om fiskefartyg och deras besättningar,

som beröras i motionen, samt besluta utreda huruvida och på

vad sätt även fiskefartygen och deras besättningar kunna inrymmas i ett

sådant avtal mellan staten och försäkringsanstalterna, som är föreslaget i

propositionen.

Beträffande de av motionärerna till stöd för sin framställning anförda

.skälen hänvisas — i den mån redogörelse för motionens innehåll icke lämnas

i det följande —- lill motionen.

Jämlikt 1 § lagen den 10 mars 1939 (nr 681, ändrad senast 1942: 369) örn

statlig krigsförsäkring m. m. må vid krig, krigsfara eller eljest av krig föranledda

utomordentliga förhållanden, så framt Kungl. Maj:t därom förordnar,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 277.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 277.

av staten meddelas transportförsäkring mot krigsrisk, så ock eljest mot risk

att egendom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik

åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvälla! eller söker

tillvälla sig makten. Under enahanda förhållanden må staten jämväl, efter

förordnande av Kungl. Majit, meddela försäkring mot nyss angivna risker

av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket. Staten må ock

under samma förhållanden efter förordnande av Kungl. Majit åt svenskt

försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag meddela återförsäkring

av såväl försäkring, som nyss sagts, som transportförsäkring av

annat slag. — Under förhållanden som nu angivits skola jämlikt 2 § första

stycket ifrågavarande lag riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i

4 § lagen örn försäkring för olycksfall i arbete, såframt Kungl. Majit därom

förordnar, för olycksfall som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller

annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring till högre

ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest. Staten må

ock, jämlikt andra stycket av samma paragraf, efter förordnande av Kungl.

Majit, under samma förhållanden åt riksförsäkringsanstalten eller bolag av

nyss omnämnt slag meddela återförsäkring av försäkring, som av anstalten

eller sådant bolag meddelats.

Genom särskilda kungörelser, senast den 12 juni 1942, nr 370, har Kungl.

Majit med stöd av riksdagens beslut förordnat, att försäkring eller återförsäkring,

som avses i 1 § lagen örn statlig krigsförsäkring m. m., må tills

vidare meddelas av staten. Vidare har Kungl. Majit genom kungörelse den

20 oktober 1939, nr 747, förordnat, att återförsäkring, som avses i 2 § andra

stycket krigsförsäkringslagen, må tillsvidare meddelas av staten.

På därom av Kungl. Majit i propositionen nr 263 framställt förslag har

1939 års lagtima riksdag enligt skrivelse den 10 juni 1939, nr 375, medgivit,

att statens krigsförsäkringsnämnd bemyndigas dels att med vissa

svenska försäkringsbolag sammanslutna lill Svensk krigsförsäkringspool

träffa återförsäkringsavtal rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring i

huvudsaklig överensstämmelse med ett till propositionen såsom bilaga till

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 21 april 1939 fogat avtalsförslag,

dels ock att träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för

olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel

tjänstgörande person, i huvudsaklig överensstämmelse med principerna

i avtalsförslaget.

Med stöd av riksdagens sålunda givna bemyndigande slöts mellan krigsförsäkringsnämnden

och krigsförsäkringspoolen avtal rörande kasko-, intresse-

och varuförsäkring. Vid krigsutbrottet övertog krigsförsäkringsnämnden

i september 1939 samtliga löpande, i Sverige tecknade krigsförsäkringar

å svenska fartyg och laster, varefter avtalet i enlighet med däri meddelade

bestämmelser bragtes till upphörande. Något avtal beträffande krigsolycksfallsrisken

för befäl och besättning visade sig däremot icke erforderligt.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 277.

3

Med anledning av den förestående avvecklingen av den statliga krigsförsäkringsverksamheten

har statens krigsförsäkringsnämnd i skrivelse den 12

januari 1946 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder, som

kunde erfordras dels för träffande av avtal med de privata försäkringsbolagen

därom att staten vid eventuellt utbrott av ett krig, som vore ägnat att i

väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart, automatiskt övertoge alla

av bolagen dessförinnan direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar

å svenska aliment (försäkringsbara intressen i fråga örn fartyg,

laster och frakter), dels ock för träffande av liknande avtal beträffande krigsolycksfallsförsäkringar

för befäl och besättning å svenska fartyg.

För säkring sinspektionen bar i fråga örn krigsolycksfallsförsäkringen anfört

följande.

Beträffande frågan, huruvida avtal bör träffas med de privata försäkringsbolagen

angående krigsolycksfallsförsäkring för befäl och besättning

å svenska fartyg, har hos de olika remissinstitutionerna delade meningar

kommit till synes. Enligt inspektionens mening är det ur beredskapssynpunkt

icke opåkallat, att dylikt avtal ingås. Det av riksdagen i samband

med det senaste stormaktskrigets utbrott lämnade bemyndigandet för Kungl.

Maj:t att träffa avtal av sistnämnda slag har visserligen icke behövt utnyttjas,

och Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för krigsolycksfallsförsäkring

synes såväl före som under och efter stormaktskriget hava täckt

det erforderliga försäkringsskyddet till full belåtenhet för alla berörda parter,

men då vid ett nytt krigsutbrott ändrade förhållanden kunna föreligga

i åtskilliga avseenden, som för närvarande icke kunna överblickas, torde det

icke vara överflödigt att vidtaga anstalter från statens sida jämväl för träffande

av avtal angående sistnämnda slag av försäkring.

Även kommerskollegium tillstyrker, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens

medgivande att träffa avtal jämväl i förevarande hänseende.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Genom lagen örn statlig krigsförsäkring m. m. har möjlighet beretts att

under vissa förutsättningar stödja sjöfarten genom krigsförsäkring, anordnad

genom statens försorg. För tillämpningen av dessa bestämmelser erfordras

att viss i lagen angiven krissituation redan inträtt. Det måste

emellertid vara en viktig åtgärd ur beredskapssynpunkt, att visshet redan

på förhand föreligger om att vid ett plötsligt krigsutbrott fartyg och varor

liksom även befäl och besättning bliva automatiskt skyddade genom av

staten garanterad försäkring.

Före det senaste kriget medgav 1939 års riksdag, att krigsförsäkringsnämnden

bemyndigades att sluta vissa återförsäkringsavtal dels rörande kasko-,

intresse- och varuförsäkring, dels ock rörande försäkring för olycksfall, som

till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande

person. Vid skapandet av detta försäkringsskydd togs hänsyn allenast

till det fallet, alt krig utbröte, i vilket England, Frankrike och Tyskland

deltoge. Dylikt återförsäkringsavtal slöts sedermera rörande kasko-, inlresseoch

varuförsäkring, vilket avtal upphörde att gälla i oell med att krigsför
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 277.

säkringen i dessa hänseenden övertogs av staten. Något avtal rörande återförsäkring

för olycksfall blev däremot aldrig slutet. Krigsförsäkringen på sistnämnda

område har under hela kriget handhafts förutom av riksförsäkringsanstalten

av svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för krigsolycksfallsförsäkring.

Beträffande riksförsäkringsanstaltens krigsförsäkringar

har dock under kriget i viss omfattning återförsäkring hos krigsförsäkringsnämnden

ägt ruin,

Krigsförsäkringsnämndens nu förevarande framställning avser att i det

läge, som inträder sedan krigsförsäkringsnämnden upphört med sin försäkringsverksamhet,

vissa åtgärder vidtagas, som säkerställa, att redan på förhand

garanti finnes för att vid utbrottet av ett krig, som är ägnat att i väsentlig

grad beröra svensk handel och sjöfart, förhållandena på krigsförsäkringens

område bliva ordnade på ett tillfredsställande sätt. De avtal, örn

vilkas slutande bemyndigande begäres, angivas skola innebära dels att staten

automatiskt övertager alla av försäkringsanstalterna dessförinnan direkt eller

indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar å svenska aliment (försäkringsbara

intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels ock att liknande

anordning skall vidtagas beträffande krigsolycksfallsförsäkringar för

befäl och besättning å svenska fartyg.

De avtal, som här föreslås skola träffas, ha en större räckvidd än de, tili

vilka bemyndigande lämnades av 1939 års riksdag. Sistnämnda avtal hade

nämligen karaktären av återförsäkringsavtal, medan de nu ifrågasatta avtalen

angivas skola innebära, att staten skall övertaga försäkringarna. I

fråga om krigsförsäkringarna å svenska aliment synes intet vara att erinra

mot krigsförsäkringsnämndens förslag, helst som under det nu avslutade kriget

försäkringsverksamheten å detta område med stöd av 1 § krigsförsäkringslagen

utövades av krigsförsäkringsnämnden. I avgivna remissyttranden

har krigsförsäkringsnämndens framställning på denna punkt tillstyrkts.

Vad åter angår olycksfallsförsäkringarna är till en början att märka, att

man i flera remissyttranden helt avstyrkt, att något avtal på detta område

slutes. Av skäl som kommerskollegium och försäkringsinspektionen anfört

finnér jag det dock lämpligt, att krigsförsäkringsnämnden erhåller bemyndigande

att träffa avtal av ifrågavarande slag. Med hänsyn till innehållet i

2 § krigsförsäkringslagen synes dock bemyndigandet böra inskränkas till

att gälla återförsäkringsavtal.

De avtal, som komma att ingås, torde lämpligen böra underställas Kungl.

Majit för godkännande. Sedan krigsförsäkringsnämnden upphört med sin

verksamhet torde lämpligen kronan såsom avtalsslutande part böra representeras

av annan myndighet, förslagsvis kommerskollegium.

Den statliga krigsförsäkringsverksamheten torde enligt vad krigsförsäkringsnämnden

anmält komma att upphöra med utgången av år 1946. Ifrågavarande

avtal skulle alltså komma att träda i kraft tidigast den 1 januari 1947.

I motionen II: 563 bär anförts bland annat följande.

Det synes oss framgå av propositionen som om fiskefartyg och deras besättningar

icke skulle vara inräknade i de kategorier av fartyg och besättningar,

som omnämnas i propositionen. Fiskefartygen och deras besättningar

kunna, i händelse av krigsutbrott, omedelbart bliva utsatta för skadeverkningar.

Att lägga märke till är, att för västkustens del har förlusten under det sista

världskriget varit ett 30-tal fiskebåtar och 89 man, som gingo förlorade ge
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 277.

5

noin krigsorsaker, varav två fiskebåtar och 12 man gingo förlorade natten

till den 9 april 1940, alltså samina natt sorn tyskarna utlade minbältet i

Skagerack, den s. k. skagerackspärren, i vilket minbälte senare flera fiskebåtar

blevo minsprängda.

Det synes oss därför vara riktigt, att även fiskefartygen oell deras besättningar

bliva inrymda i det eventuella avtal mellan staten oell försäkringsanstalterna,

som kan komma att träffas med anledning av riksdagens beslut.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och Utskottet.

har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i ärendet

anfört.

Vidkommande motionen 11: 563 får utskottet framhålla, att försäkringen

av fiskefartygen följa samma försäkringsnormer som gälla för svenska

handelsfartyg. Detta innebär, att fiskefartygen, därest de äro krigsförsäkrade

bos sina försäkringsanstalter, komma att automatiskt inrymmas i det

av departementschefen föreslagna krigsutbrottsförsäkringsavtalet.

Vad angår å fiskefartygen befintlig personal är att märka, att å dessa

fartyg i regel befinna sig ägaren eller ägarne av fiskefartyget samt ytterligare

några män, vilka antingen äro anställda ombord eller delägare i

fiskeredskapen. Vissa anställda hava lön men andra fiska på s. k. lott,

d. v. s. deras ersättning utgår i viss andel av resultatet å fiskeresan. Enligt

vad utskottet underhand inhämtat kan det visserligen vara tveksamt, huruvida

de personer, som erhålla sin ersättning genom »lott» i fiskeresultatet,

äro att anse som självständiga eller som anställda, men krigsförsäkringsnämnden

har under sin verksamhet betraktat vederbörande som anställd

personal och under 1914—1918 års världskrig behandlades frågan på enahanda

sätt av krigsförsäkringskommissionen.

Anställd personal är automatiskt försäkrad enligt lagen örn försäkring

för olycksfall i arbete, men denna lag gäller däremot icke för självständiga

företagare. Emellertid kunna fiskarne med stöd av bestämmelserna i förordningen

den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd

försäkring mot skada till följd av olycksfall skaffa sig skydd motsvarande

det som gäller enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Den anställda personalen å fiskefartyg är sålunda försäkrad på samma

villkor, som gälla för besättning ombord å vanliga handelsfartyg, och för

den del av fiskarne, som böra betraktas som självständiga företagare är

försäkring ordnad genom ovannämnda förordning; enligt förordningen

förutsättes likväl frivillig försäkring.

I detta sammanhang vill utskottet emellertid framhålla, att lagen om

försäkring för olycksfall i arbete icke skyddar vederbörande på grund av

olycksfall, som förorsakats genom krigsåtgärd under krig, vari Sverige är

indraget. Denna bestämmelse gäller sålunda även för ombord å fiskefartyg

anställd personal liksom den gäller för all personal anställd ombord å

svenska handelsfartyg.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 277.

Med hänsyn till ovan angivna förhållanden synes det utskottet icke erforderligt

att inrymma någon särskild bestämmelse rörande försäkringen

av fiskarne för krigsolycksfali i den nu föreslagna beredskapsåtgärden, som

syftar till att staten övertager ansvaret för löpande krigsförsäkringar vid

utbrott av krig, som i väsentlig grad berör svensk handel och sjöfart.

Motionen 11:563 torde alltså icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) alt riksdagen må medgiva att statens krigsförsäkringsnämnd

bemyndigas, dels att med privata försäkringsanstalter

eller sammanslutning av sådana anstalter träffa avtal

därom att staten vid eventuellt utbrott av ett krig, som är

ägnat att i väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart,

automatiskt övertager alla av anstalterna dessförinnan

direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar

å svenska aliment (försäkringsbara intressen i fråga örn

fartyg, laster och frakter), dels ock att träffa återförsäkringsavtal

rörande försäkring för olycksfall, som till följd

av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel

tjänstgörande person, avsett att träda i tillämpning vid

krigsutbrott som nyss sagts;

b) att motionen 11:563 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Stockholm den 8 november 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Larsson,

Bäckström, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson, von Heland, fröken Andersson,

herrar Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Rosenberg och Gunnar Andersson;

samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i

Stockholm, Bergström, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Lindholm, Åkerström,

Petterson i Degerfors, Thäpper och Birke.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946

617089

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:497 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående träffande av avtal med de enskilda försäkring sanstedt erna om framtida övertagande fr a1 i texten