Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående träffande av avtal med de enskilda försäkringsanstalterna om framtida övertagande från statens sida av vissa krigsförsäkringar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
1946-11-08 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:277, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående träffande av avtal med de enskilda försäkringsanstalterna om framtida övertagande från statens sida av vissa krigsförsäkringar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 277.
1
Nr 277.
Ankom lill riksdagens kansli den 8 november 194G kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående träffande
av avtal med de enskilda försäkringsanstalterna
om framtida övertagande från statens sida av vissa
krigsförsäkringar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
(2:a avd.)
I propositionen nr 338 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över folkbushållningsärenden för den 27 september
1946, föreslagit riksdagen medgiva, alt statens krigsförsäkringsnämnd
bemyndigas, dels att med privata försäkringsanstalter eller sammanslutning
av sådana anstalter träffa avtal därom att staten vid eventuellt
utbrott av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svensk
handel och sjöfart, automatiskt övertager alla av anstalterna dessförinnan
direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar å svenska aliment
(försäkringsbara intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels
ock att träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för olycksfall, som
till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande
person, avsett att träda i tillämpning vid krigsutbrott som nyss
sagts.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra
kammaren av herrar Svensson i Ljungskile och Utbult väckt motion
(11:563), vari hemställts, att riksdagen vid behandling av förevarande proposition
måtte beakta de synpunkter i fråga om fiskefartyg och deras besättningar,
som beröras i motionen, samt besluta utreda huruvida och på
vad sätt även fiskefartygen och deras besättningar kunna inrymmas i ett
sådant avtal mellan staten och försäkringsanstalterna, som är föreslaget i
propositionen.
Beträffande de av motionärerna till stöd för sin framställning anförda
.skälen hänvisas — i den mån redogörelse för motionens innehåll icke lämnas
i det följande —- lill motionen.
Jämlikt 1 § lagen den 10 mars 1939 (nr 681, ändrad senast 1942: 369) örn
statlig krigsförsäkring m. m. må vid krig, krigsfara eller eljest av krig föranledda
utomordentliga förhållanden, så framt Kungl. Maj:t därom förordnar,
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 277.
2
Statsutskottets utlåtande nr 277.
av staten meddelas transportförsäkring mot krigsrisk, så ock eljest mot risk
att egendom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik
åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvälla! eller söker
tillvälla sig makten. Under enahanda förhållanden må staten jämväl, efter
förordnande av Kungl. Majit, meddela försäkring mot nyss angivna risker
av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket. Staten må ock
under samma förhållanden efter förordnande av Kungl. Majit åt svenskt
försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag meddela återförsäkring
av såväl försäkring, som nyss sagts, som transportförsäkring av
annat slag. — Under förhållanden som nu angivits skola jämlikt 2 § första
stycket ifrågavarande lag riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i
4 § lagen örn försäkring för olycksfall i arbete, såframt Kungl. Majit därom
förordnar, för olycksfall som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller
annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring till högre
ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest. Staten må
ock, jämlikt andra stycket av samma paragraf, efter förordnande av Kungl.
Majit, under samma förhållanden åt riksförsäkringsanstalten eller bolag av
nyss omnämnt slag meddela återförsäkring av försäkring, som av anstalten
eller sådant bolag meddelats.
Genom särskilda kungörelser, senast den 12 juni 1942, nr 370, har Kungl.
Majit med stöd av riksdagens beslut förordnat, att försäkring eller återförsäkring,
som avses i 1 § lagen örn statlig krigsförsäkring m. m., må tills
vidare meddelas av staten. Vidare har Kungl. Majit genom kungörelse den
20 oktober 1939, nr 747, förordnat, att återförsäkring, som avses i 2 § andra
stycket krigsförsäkringslagen, må tillsvidare meddelas av staten.
På därom av Kungl. Majit i propositionen nr 263 framställt förslag har
1939 års lagtima riksdag enligt skrivelse den 10 juni 1939, nr 375, medgivit,
att statens krigsförsäkringsnämnd bemyndigas dels att med vissa
svenska försäkringsbolag sammanslutna lill Svensk krigsförsäkringspool
träffa återförsäkringsavtal rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring i
huvudsaklig överensstämmelse med ett till propositionen såsom bilaga till
statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 21 april 1939 fogat avtalsförslag,
dels ock att träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för
olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel
tjänstgörande person, i huvudsaklig överensstämmelse med principerna
i avtalsförslaget.
Med stöd av riksdagens sålunda givna bemyndigande slöts mellan krigsförsäkringsnämnden
och krigsförsäkringspoolen avtal rörande kasko-, intresse-
och varuförsäkring. Vid krigsutbrottet övertog krigsförsäkringsnämnden
i september 1939 samtliga löpande, i Sverige tecknade krigsförsäkringar
å svenska fartyg och laster, varefter avtalet i enlighet med däri meddelade
bestämmelser bragtes till upphörande. Något avtal beträffande krigsolycksfallsrisken
för befäl och besättning visade sig däremot icke erforderligt.
Statsutskottets utlåtande nr 277.
3
Med anledning av den förestående avvecklingen av den statliga krigsförsäkringsverksamheten
har statens krigsförsäkringsnämnd i skrivelse den 12
januari 1946 hemställt, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga de åtgärder, som
kunde erfordras dels för träffande av avtal med de privata försäkringsbolagen
därom att staten vid eventuellt utbrott av ett krig, som vore ägnat att i
väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart, automatiskt övertoge alla
av bolagen dessförinnan direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar
å svenska aliment (försäkringsbara intressen i fråga örn fartyg,
laster och frakter), dels ock för träffande av liknande avtal beträffande krigsolycksfallsförsäkringar
för befäl och besättning å svenska fartyg.
För säkring sinspektionen bar i fråga örn krigsolycksfallsförsäkringen anfört
följande.
Beträffande frågan, huruvida avtal bör träffas med de privata försäkringsbolagen
angående krigsolycksfallsförsäkring för befäl och besättning
å svenska fartyg, har hos de olika remissinstitutionerna delade meningar
kommit till synes. Enligt inspektionens mening är det ur beredskapssynpunkt
icke opåkallat, att dylikt avtal ingås. Det av riksdagen i samband
med det senaste stormaktskrigets utbrott lämnade bemyndigandet för Kungl.
Maj:t att träffa avtal av sistnämnda slag har visserligen icke behövt utnyttjas,
och Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för krigsolycksfallsförsäkring
synes såväl före som under och efter stormaktskriget hava täckt
det erforderliga försäkringsskyddet till full belåtenhet för alla berörda parter,
men då vid ett nytt krigsutbrott ändrade förhållanden kunna föreligga
i åtskilliga avseenden, som för närvarande icke kunna överblickas, torde det
icke vara överflödigt att vidtaga anstalter från statens sida jämväl för träffande
av avtal angående sistnämnda slag av försäkring.
Även kommerskollegium tillstyrker, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens
medgivande att träffa avtal jämväl i förevarande hänseende.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Genom lagen örn statlig krigsförsäkring m. m. har möjlighet beretts att
under vissa förutsättningar stödja sjöfarten genom krigsförsäkring, anordnad
genom statens försorg. För tillämpningen av dessa bestämmelser erfordras
att viss i lagen angiven krissituation redan inträtt. Det måste
emellertid vara en viktig åtgärd ur beredskapssynpunkt, att visshet redan
på förhand föreligger om att vid ett plötsligt krigsutbrott fartyg och varor
liksom även befäl och besättning bliva automatiskt skyddade genom av
staten garanterad försäkring.
Före det senaste kriget medgav 1939 års riksdag, att krigsförsäkringsnämnden
bemyndigades att sluta vissa återförsäkringsavtal dels rörande kasko-,
intresse- och varuförsäkring, dels ock rörande försäkring för olycksfall, som
till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande
person. Vid skapandet av detta försäkringsskydd togs hänsyn allenast
till det fallet, alt krig utbröte, i vilket England, Frankrike och Tyskland
deltoge. Dylikt återförsäkringsavtal slöts sedermera rörande kasko-, inlresseoch
varuförsäkring, vilket avtal upphörde att gälla i oell med att krigsför
-
4
Statsutskottets utlåtande nr 277.
säkringen i dessa hänseenden övertogs av staten. Något avtal rörande återförsäkring
för olycksfall blev däremot aldrig slutet. Krigsförsäkringen på sistnämnda
område har under hela kriget handhafts förutom av riksförsäkringsanstalten
av svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för krigsolycksfallsförsäkring.
Beträffande riksförsäkringsanstaltens krigsförsäkringar
har dock under kriget i viss omfattning återförsäkring hos krigsförsäkringsnämnden
ägt ruin,
Krigsförsäkringsnämndens nu förevarande framställning avser att i det
läge, som inträder sedan krigsförsäkringsnämnden upphört med sin försäkringsverksamhet,
vissa åtgärder vidtagas, som säkerställa, att redan på förhand
garanti finnes för att vid utbrottet av ett krig, som är ägnat att i väsentlig
grad beröra svensk handel och sjöfart, förhållandena på krigsförsäkringens
område bliva ordnade på ett tillfredsställande sätt. De avtal, örn
vilkas slutande bemyndigande begäres, angivas skola innebära dels att staten
automatiskt övertager alla av försäkringsanstalterna dessförinnan direkt eller
indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar å svenska aliment (försäkringsbara
intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels ock att liknande
anordning skall vidtagas beträffande krigsolycksfallsförsäkringar för
befäl och besättning å svenska fartyg.
De avtal, som här föreslås skola träffas, ha en större räckvidd än de, tili
vilka bemyndigande lämnades av 1939 års riksdag. Sistnämnda avtal hade
nämligen karaktären av återförsäkringsavtal, medan de nu ifrågasatta avtalen
angivas skola innebära, att staten skall övertaga försäkringarna. I
fråga om krigsförsäkringarna å svenska aliment synes intet vara att erinra
mot krigsförsäkringsnämndens förslag, helst som under det nu avslutade kriget
försäkringsverksamheten å detta område med stöd av 1 § krigsförsäkringslagen
utövades av krigsförsäkringsnämnden. I avgivna remissyttranden
har krigsförsäkringsnämndens framställning på denna punkt tillstyrkts.
Vad åter angår olycksfallsförsäkringarna är till en början att märka, att
man i flera remissyttranden helt avstyrkt, att något avtal på detta område
slutes. Av skäl som kommerskollegium och försäkringsinspektionen anfört
finnér jag det dock lämpligt, att krigsförsäkringsnämnden erhåller bemyndigande
att träffa avtal av ifrågavarande slag. Med hänsyn till innehållet i
2 § krigsförsäkringslagen synes dock bemyndigandet böra inskränkas till
att gälla återförsäkringsavtal.
De avtal, som komma att ingås, torde lämpligen böra underställas Kungl.
Majit för godkännande. Sedan krigsförsäkringsnämnden upphört med sin
verksamhet torde lämpligen kronan såsom avtalsslutande part böra representeras
av annan myndighet, förslagsvis kommerskollegium.
Den statliga krigsförsäkringsverksamheten torde enligt vad krigsförsäkringsnämnden
anmält komma att upphöra med utgången av år 1946. Ifrågavarande
avtal skulle alltså komma att träda i kraft tidigast den 1 januari 1947.
I motionen II: 563 bär anförts bland annat följande.
Det synes oss framgå av propositionen som om fiskefartyg och deras besättningar
icke skulle vara inräknade i de kategorier av fartyg och besättningar,
som omnämnas i propositionen. Fiskefartygen och deras besättningar
kunna, i händelse av krigsutbrott, omedelbart bliva utsatta för skadeverkningar.
Att lägga märke till är, att för västkustens del har förlusten under det sista
världskriget varit ett 30-tal fiskebåtar och 89 man, som gingo förlorade ge
-
Statsutskottets utlåtande nr 277.
5
noin krigsorsaker, varav två fiskebåtar och 12 man gingo förlorade natten
till den 9 april 1940, alltså samina natt sorn tyskarna utlade minbältet i
Skagerack, den s. k. skagerackspärren, i vilket minbälte senare flera fiskebåtar
blevo minsprängda.
Det synes oss därför vara riktigt, att även fiskefartygen oell deras besättningar
bliva inrymda i det eventuella avtal mellan staten oell försäkringsanstalterna,
som kan komma att träffas med anledning av riksdagens beslut.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och Utskottet.
har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i ärendet
anfört.
Vidkommande motionen 11: 563 får utskottet framhålla, att försäkringen
av fiskefartygen följa samma försäkringsnormer som gälla för svenska
handelsfartyg. Detta innebär, att fiskefartygen, därest de äro krigsförsäkrade
bos sina försäkringsanstalter, komma att automatiskt inrymmas i det
av departementschefen föreslagna krigsutbrottsförsäkringsavtalet.
Vad angår å fiskefartygen befintlig personal är att märka, att å dessa
fartyg i regel befinna sig ägaren eller ägarne av fiskefartyget samt ytterligare
några män, vilka antingen äro anställda ombord eller delägare i
fiskeredskapen. Vissa anställda hava lön men andra fiska på s. k. lott,
d. v. s. deras ersättning utgår i viss andel av resultatet å fiskeresan. Enligt
vad utskottet underhand inhämtat kan det visserligen vara tveksamt, huruvida
de personer, som erhålla sin ersättning genom »lott» i fiskeresultatet,
äro att anse som självständiga eller som anställda, men krigsförsäkringsnämnden
har under sin verksamhet betraktat vederbörande som anställd
personal och under 1914—1918 års världskrig behandlades frågan på enahanda
sätt av krigsförsäkringskommissionen.
Anställd personal är automatiskt försäkrad enligt lagen örn försäkring
för olycksfall i arbete, men denna lag gäller däremot icke för självständiga
företagare. Emellertid kunna fiskarne med stöd av bestämmelserna i förordningen
den 11 juni 1918 (nr 375) angående en särskild för fiskare avsedd
försäkring mot skada till följd av olycksfall skaffa sig skydd motsvarande
det som gäller enligt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.
Den anställda personalen å fiskefartyg är sålunda försäkrad på samma
villkor, som gälla för besättning ombord å vanliga handelsfartyg, och för
den del av fiskarne, som böra betraktas som självständiga företagare är
försäkring ordnad genom ovannämnda förordning; enligt förordningen
förutsättes likväl frivillig försäkring.
I detta sammanhang vill utskottet emellertid framhålla, att lagen om
försäkring för olycksfall i arbete icke skyddar vederbörande på grund av
olycksfall, som förorsakats genom krigsåtgärd under krig, vari Sverige är
indraget. Denna bestämmelse gäller sålunda även för ombord å fiskefartyg
anställd personal liksom den gäller för all personal anställd ombord å
svenska handelsfartyg.
6
Statsutskottets utlåtande nr 277.
Med hänsyn till ovan angivna förhållanden synes det utskottet icke erforderligt
att inrymma någon särskild bestämmelse rörande försäkringen
av fiskarne för krigsolycksfali i den nu föreslagna beredskapsåtgärden, som
syftar till att staten övertager ansvaret för löpande krigsförsäkringar vid
utbrott av krig, som i väsentlig grad berör svensk handel och sjöfart.
Motionen 11:563 torde alltså icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
a) alt riksdagen må medgiva att statens krigsförsäkringsnämnd
bemyndigas, dels att med privata försäkringsanstalter
eller sammanslutning av sådana anstalter träffa avtal
därom att staten vid eventuellt utbrott av ett krig, som är
ägnat att i väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart,
automatiskt övertager alla av anstalterna dessförinnan
direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar
å svenska aliment (försäkringsbara intressen i fråga örn
fartyg, laster och frakter), dels ock att träffa återförsäkringsavtal
rörande försäkring för olycksfall, som till följd
av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel
tjänstgörande person, avsett att träda i tillämpning vid
krigsutbrott som nyss sagts;
b) att motionen 11:563 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda.
Stockholm den 8 november 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Larsson,
Bäckström, Karl Andersson, Gustaf Iwar Anderson, von Heland, fröken Andersson,
herrar Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson, Rosenberg och Gunnar Andersson;
samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i
Stockholm, Bergström, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Lindholm, Åkerström,
Petterson i Degerfors, Thäpper och Birke.
Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1946
617089
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:497 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående träffande av avtal med de enskilda försäkring sanstedt erna om framtida övertagande fr a1 i texten