Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående provisorisk förbättring av lönestållningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-02-19 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:28, Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående provisorisk förbättring av lönestållningen för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående provisorisk

förbättring av lönestållningen för vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet

väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 3 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1946, föreslagit

riksdagen att dels medgiva, att tillfälligt lönetillägg under budgetåret

1945/46 och provisoriskt lönetillägg under budgetåret 1946/47 må i huvudsaklig

överensstämmelse med av chefen för finansdepartementet föreslagna

grunder utgå till vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. enligt de närmare

föreskrifter, som meddelas av Kungl. Majit, dels besluta örn sättet för

bestridande av de med berörda lönetillägg förenade kostnaderna, dels ock

bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i nämnda statsrådsprotokoll

förordats medgiva överskridande under budgetåren 1945/46 och 1946/47 av

genom riksdagens beslut maximerade anslag och anslagsposter, av vilka arvoden

och andra ersättningar till icke-ordinarie personal utgå, samt att förordna

örn arvodestillägg åt befattningshavare, vilkas arvoden fastställts genom

riksdagsbeslut.

I de avlöningsreglementen, som gälla för statliga civila befattningshavare

i allmänhet och för lärare vid det statsunderstödda kommunala skolväsendet

ävensom för militära beställningshavare är grundlönenivån avvägd med

hänsyn tagen till löneutvecklingen på allmänna arbetsmarknaden och levnadskostnadernas

utveckling fram till år 1935. Lönerna äro i begränsad omfattning

automatiskt rörliga i förhållande till den fortsatta utvecklingen av

levnadskostnaderna. Med nuvarande levnadskostnadstal utgår rörligt tillägg

med 15 procent och kristillägg med 16 procent, i regel beräknat på lönebelopp

intill 900 kronor. Jämväl de löner, som utgå enligt äldre bestämmelser,

äro i allmänhet rörliga med levnadskostnaderna.

Vid 1944 års riksdag (prop. nr 296, r. skr. nr 487) fattades beslut om provisoriskt

lönetillägg för budgetåret 1944/45 och tillfälligt barntillägg åt vissa

statliga befattningshavare och kommunalanställda lärare m. fl. Bestämmelser

därom meddelades i kungörelse den 1 december 1944, nr 754.

Genom beslut vid 1945 års riksdag (prop. nr 286, r. skr. nr 478) fastställdes

fortsatt tilläggsreglering för budgetåret 1945/46. Denna innebar en utbyggnad

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 28—29. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 28.

i olika hänseenden av den ursprungligen fastställda. De för budgetåret gällande

bestämmelserna i ämnet äro meddelade i kungörelser den 29 juni 1945,

nr 490, och den 30 november 1945, nr 733. Enligt dessa bestämmelser utgår

provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare med lön enligt av Kungl.

Majit fastställd löneplan. För de personalgrupper, som äro anslutna till det

gemensamma löneplanssystemet för den civila statsförvaltningen och det statsunderstödda

kommunala skolväsendet (löneplan A i civila avlöningsreglementet

m. fl.), är tillägget begränsat till 10 löneklassen och lägre löneklasser.

Tilläggsbeloppen variera mellan ett högsta belopp av 420 kronor, som utgår

i löneklasserna 1—5 och ett lägsta belopp av 120 kronor som utgår i löneklasserna

9 och 10. För militära beställningshavare i motsvarande lönelägen

utgår provisoriskt lönetillägg enligt liknande grunder.

För vissa grupper anställningshavare ha specialföreskrifter betingats avsärskilda

anställnings- eller avlöningsförhållanden. I dessa och andra hänseenden

överlämnades genom riksdagsbesluten åt Kungl. Majit att meddela

närmare bestämmelser. Dylika bestämmelser ha influtit i kungörelserna.

Såväl för budgetåret 1944/45 som för innevarande budgetår har det provisoriska

lönetillägget kombinerats med utbetalning av tillfälligt barntillägg. För

innevarande budgetår har dylikt tillägg utgått icke blott, såsom under budgetåret

1944/45, till befattningshavare med rätt till provisoriskt lönetillägg utan

även till befattningshavare i högre lönelägen, nämligen i högst 20 löneklassen

i löneplan A respektive motsvarande löneläge. Bamtillägget har för innevarande

budgetår utgått såsom engångsbelopp med 100 kronor till befattningshavare

med 1 barn, beträffande vilket förutsättningarna för rätt till barntillägg

förelegat, och med 200 kronor till befattningshavare med 2 eller flera sådana

barn.

Frågan i vilken mån och på vilka vägar den genomsnittliga lönenivån för

beiattningshavare vid den civila och militära statsförvaltningen skall kunna

återföras till förkrigstidens reallönestandard är för närvarande under prövning

av 1945 års lönekommitté. Kommittén skall jämväl pröva frågan om

lönernas dyrortsgradering med utgångspunkt från det förslag i ämnet, som

framlagts av 1943 års dyrortskommitté. Den nya löneregleringen beräknas

icke kunna träda i kraft tidigare än den 1 juli 1947.

Beträffande frågans nuvarande läge har departementschefen uttalat bland

annat följande.

Vid förhandlingar med personalorganisationerna om den förnyade tillläggsregleringen

för nästa budgetar ha önskemål örn en utbyggnad av det

nuvarande provisoriet framförts. Utgångspunkterna för den provisoriska löneförbättringen

ha undergått vissa förskjutningar efter den nu gällande tillläggsregleringens

utarbetande. Krigets avslutande har givit förhoppningar örn

en ekonomisk återhämtning, och det har ansetts försvarligt att man inriktar

sig pa en förbättring av löneställningen för statsanställda och med dem järnörliga

löntagare, vilka under krigsåren kommit i en relativt eftersatt ställning.

Riktlinjer ha uppdragits för en allmän lönereglering i detta syfte. Därvid

har även fastställts, att en minskning av dyrortsskillnaden i löneskalan

bor etterstravas, och numera föreligger ett direkt uttalande från riksdagens

sida, att den blivande provisoriska löneförbättringen bör så anordnas att den

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

3

kommer att bidraga till en dylik minskning. Jämväl får man utgå ifrån att

det nuvarande provisoriet med tillfälliga barntillägg vid den definitiva löneregleringen

icke kommer att få någon motsvarighet i form av differentiering

av lönerna efter behovsgrunder.

Departementschefen har vidare framhållit, att den provisoriska löneförbättringen

bör begränsas så, att den icke föregriper den blivande definitiva

löneregleringen. Även med beaktande härav har det funnits skäligt att låta

den förnyade provisoriska förbättringen gå avsevärt längre än den nuvarande.

Inom ramen för vad som kan antagas bli resultatet av den definitiva

löneregleringen har det ansetts lämpligt dels att den provisoriska förbättringen

differentieras efter ortsgrupp på sådant sätt, att den verkar utjämnande

i dyrortshänseende, dels att den provisoriska förbättringen omfattar

hela löneskalan, dels ock att de lägst avlönade få en procentuellt sett något

större löneförbättring.

Från angivna utgångspunkter har departementschefen efter överläggningar

med vederbörande personalorganisationer ansett sig kunna förorda en

provisorisk löneförbättring, enligt nedan angivna riktlinjer, vilka personalorganisationerna

förklarat sig kunna godtaga. Förslaget förutsätter, att grunderna

för kristilläggen skola oförändrade erhålla giltighet även för nästa

budgetår. Däremot har förnyad utbetalning av tillfälligt barntillägg under

nästa budgetår ansetts icke böra ifrågakomma.

Vid förhandlingarna ha önskemål framförts om att den sålunda för nästa

budgetår tillämnade utbyggnaden av tilläggsregleringen måtte få någon motsvarighet

för det innevarande budgetåret. Departementschefen har ansett

rimligt, att en viss löneförbättring tillerkännes anställningshavarna för det

löpande budgetåret utöver vad som tidigare medgivits. Detta har ansetts

böra ske på det sätt att, sedan riksdagen fattat beslut i ärendet,

under det löpande budgetåret till här ifrågavarande personal utbetalas engångstillägg,

att i förekommande fall utgå utöver för budgetåret bestämda

provisoriska lönetillägg och tillfälliga barntillägg. Engångsbeloppet har ansetts

böra fastställas oberoende av löneklass och ortsgrupp till 300 kronor.

I frågan örn de provisoriska lönetilläggens storlek samt vilka personalgrupper,

som böra komma i åtnjutande av tilläggen har departementschefen

anfört följande.

Det stora flertalet statliga civila befattningshavare och lärare vid det statsunderstödda

kommunala skolväsendet äro anslutna till det iöneplanssystem,

som ursprungligen fastställts genom löneplan A i civila avlöningsreglementet

och sedermera utbyggts nedåt genom icke-ordinariereglementenas löneplaner

och speciallöneplanerna för lägre icke-ordinarie vård- och ekonomipersonal

vid vissa vårdanstalter m. fl. institutioner. Idit höra löneplancrna A, Eo och

Ex inom den statliga civilförvaltningen, Ca, MEo och MEx inom försvarsväsendet

samt Ek, U, V och MV för den lägre icke-ordinarie vård- och ekonomipersonalen.

Vidare höra till denna grupp dels löneplan K för lärare vid

högre kommunala skolor — med vilka Övningslärare med lön enligt provisoriska

bestämmelser äro att likställa — dels löneplan L för lärare vid folkskoleväsendet

— med vilka nomadlärare samt vissa befattningshavare vid

sjukvårdsanstalter och barnhem m. fl. institutioner äro att likställa — dels

löneplan S för lärare vid sinnesslöskolor m. fl. anstalter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 28.

Det provisoriska lönetillägget för ifrågavarande befattningshavare bör enligt

de principer, för vilka i det föregående redogjorts, under nästa budgetår

utgå med årsbelopp, som framgå av följande sammanställning:

Ortsgrupp Ortsgrupp Ortsgrupp

Löneklass A—C D—F G—I

kronor kronor kronor

g—a................. 600 570 540

1—3 ................. 660 630 600

4 och högre.......... 720 690 660

Provisoriskt lönetillägg bör vidare tillkomma befattningshavare med lön

enligt endera av de allmänna löneplanerna B och G i civila avlöningsreglementet

samt befattningshavare, som äro underkastade samma reglemente och

åtnjuta lön enligt särskild Iöneplan eller eljest enligt särskilda bestämmelser

i reglementet. Till denna grupp höra exempelvis ett antal civila chefstjänstemän

samt landshövdingar, läroverksrektorer, provinsialläkare och distriktsveterinärer.

Enligt förslag, som framlägges i annat sammanhang, skola även

justitieråd och regeringsråd från och med nästa budgetår tillhöra ifrågavarande

grupp av civila avlöningsreglementet underkastade befattningshavare.

För här avsedda befattningshavare bör utgå samma provisoriska lönetillägg

som i de högre löneklasserna av Iöneplan Ä. Om lönen icke är dyrortsgraderad,

bör tillägget utgå med 660 kronor. Vad nu anförts bör i tillämpliga delar

gälla även civilmilitär personal tillhörande Iöneplan Gb i militära avlöningsreglementet.

De för militära beställningshavare på aktiv stat gällande löneplanerna i

militära avlöningsreglementet och manskapsavlöningsreglementet äro uppbyggda

på grundval av särskilda löneklassystem. Med undantag för manskap

tillhörande Iöneplan Ma i manskapsavlöningsreglementet befinna sig dessa

beställningshavare i högre löneställning än löneklass 3 i A-löneplanen och

böra följaktligen erhålla ett tillägg av 720, 690 eller 660 kronor beroende

på ortsgruppen. För beställningshavare med icke-dyrortsgraderad lön bör

det sistnämnda beloppet utgå.

Vad däremot angår manskap tillhörande Iöneplan Ma utgår en väsentlig

del av avlöningsförmånerna i naturaförmåner. Beloppet av provisoriskt lönetillägg

för sådant manskap synes därför böra undergå skälig reducering, varvid

hänsyn bör tagas till att beställningshavare såvitt angår den del av avlöningen,

som utgöres av naturaförmåner, icke behövt vidkännas någon del

av verkningarna av levnadskostadsstegringen. Reduceringen synes böra ske

med samma belopp som enligt den nu gällande tilläggsregleringen. De provisoriska

lönetilläggen för beställningshavare på Iöneplan Ma ha således

upptagits till följande årsbelopp.

Löneklass i Iöneplan Ma Kronor

1—4....................... 420

5—8....................... 480

9—12....................... 540

För beställningshavare, som i stället för fri inkvartering åtnjuter hyresoch

ortstillägg, böra de nu angivna årsbeloppen ökas med 30 kronor i ortsgrupp

D—F och 60 kronor i ortsgrupp A—C.

Huvudgrunderna för det nuvarande provisoriska lönetillägget böra i övrigt

i tillämpliga delar erhålla fortsatt giltighet. Sålunda bör med personal på aktiv

stat likställas sådant manskap på civilanställningsstat eller över stat

som åtnjuter avlöning enligt samma eller väsentligen samma grunder som

manskap på aktiv stat. Vad som föreslagits om provisoriskt lönetillägg åt

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

5

vissa beställningshavare synes böra gälla även när krigsavlöningsregletmentet

är tillämpligt på sådana beställningshavare. Vidare bör rätt tili provisoriskt

lönetillägg åtnjutas även av innehavare av anställning i reserven eller

därmed jämförlig anställning, när han vid tjänstgöring åtnjuter lön enligt

reglerna för beställningshavare på aktiv stat, samt innehavare av sådan för

pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, för vilken avlöningen utgår

enligt löneplan för aktiv personal.

Provisoriskt lönetillägg skall sålunda enligt förslaget utgå till vissa anställningshavare

inom i det föregående berörda förvaltningsområden, vilka

i egenskap av civila ordinarie, extra ordinarie eller extra tjänstemän (aspiranter)

eller innehavare av vikariatslöneförordnande eller såsom militära eller

civilmilitära beställningshavare åtnjuta lön enligt av Kungl. Maj :t fastställd

löneplan. Med dessa äro vissa anställningshavare med avlöning enligt i det

föregående berörda särskilda bestämmelser alt likställa. Vad däremot angår

de anställningshavare inom samma förvaltningsområden, vilka icke åtnjuta

lön enligt dylik löneplan i nyss angiven egenskap respektive enligt berörda

särskilda bestämmelser, stå dessa anställningshavare, i likhet med kollektivavtalsanställd

personal, utanför den genom avlöningsreglementena och

kristilläggsbestämmelserna verkställda regleringen av löneställningen ined

lön avvägd efter en viss gemensam grundnivå samt rörligt tillägg och

kristillägg. Också saknas gemensamma hållpunkter för att beträffande de

olika här avsedda personalgrupperna åvägabringa en allmän omprövning

av lönenivån motsvarande den, som ligger till grund för provisoriskt

lönetillägg. För dessa personalgrupper bör därför i princip liksom förut

gälia, att de icke omfattas av den provisoriska tilläggsregleringen men att

hinder icke bör möta för att företaga de jämkningar i löneställningen, som

kumla finnas påkallade och förenliga med de allmänna riktlinjerna på löneområdet.

Beträffande dylika jämkningar lia vid behandlingen av frågan örn

provisoriska lönetillägg vid 1944 och 1945 års riksdagar gjorts vissa principuttalanden.

Då frågan om eventuell löneförbättring för kollektivavtals anställd

personal blir beroende på avtalsförhandlingar, har jag beträffande sådan

personal endast att hänvisa till berörda principuttalanden. Vad åter beträffar

andra anställningshavare utom löneplan — huvudsakligen arvodesavlönacle

— bör det bli beroende på prövning efter omständigheterna, huruvida

och med vilket belopp avlöningsförbättring i här åsyftade fall bör utgå.

Framför allt kan en jämkning framstå som motiverad i fråga om arvoden

som äro bestämda att motsvara avlöningen i viss lönekiass eller eljest äro

fastställda i nära anslutning till avlöningen för personal på löneplan. Dock

förekomma fall då den lönekiass, till vilken ett arvode är anknutet, icke blivit

fastställd på grundval av en jämförelse med löneplaceringen för jämförliga

befattningshavare på löneplan utan blivit vald så att den skall täcka en viss

arvodesnivå avvägd efter förhållandena på allmänna arbetsmarknaden. För

dylika lall ger elen provisoriska lönetilläggsregleringen uppenbarligen icke någon

anledning ali jämka arvodet. A andra sidan kan det i vissa fall synas

rimligt, alt det provisoriska lönetillägget får åtföljas av någon skäligt avvägd

förbättring för arvodestagare, oaktat något direkt påvisbart samband

mellan löneplanen och arvodesnivån icke föreligger. Under alla förhållanden

bör emellertid därvid förutsättas, alt arvodet icke genom fri lönesättning blivit

avvägt efter läget på allmänna arbetsmarknaden. Vad nu anförts har i

tillämpliga delar giltighet även beträffande personal inom krisförvaltningen.

Det stora flertalet anställningshavare, varom bär är fråga, hör till atlårsverken

eller lill större förvaltningar, för vilka anslagsposterna till avlöningar

åt icke-ordinarie personal liro förslagsvis upptagna i avlöningsstaterna; även

för krisförvaltningens personal utgå arvodena från förslagsvis anvisade an
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 28

slagsmedel. För dessa fall komma medel att stå till myndigheternas förfogande

— eller kunna av Kungl. Maj :t ställas till förfogande — för genomförande

av de jämkningar i avlöningen, som anses påkallade i anslutning till den

provisoriska tilläggsregleringen. Beträffande de anställningshavare åter, som

avlönas från anslag eller anslagsposter vilka äro maximerade genom riksdagsbeslut,

förutsattes vid de tidigare tilläggsregleringarna, att framställning skulle

göras till riksdagen om överskridande av anslagsmedlen, för den händelse

dessa icke skulle lämna tillgång till ifrågakommande löneförbättring. Den omständigheten,

att den provisoriska tilläggsregleringen utsträckes att omfatta

hela löneskalan, gör emellertid, att frågan örn tilläggsregleringens konsekvenser

i form av jämkningar i lönestäilningen för olika grupper anställningshavare

utom löneplan får betydligt större aktualitet än förut. Med hänsyn bland

annat till att det här endast rör sig örn ett provisorium för en begränsad tid

anser jag mig kunna tillstyrka, att Kungl. Majit utverkar riksdagens bemyndigande

att i nu avsedda fall förordna örn överskridande av respektive anslag

eller anslagsposter med erforderligt belopp. För jämkning av arvoden fastställda

genom riksdagsbeslut erfordras dessutom särskilt medgivande av riksdagen.

Jag anser mig kunna förorda, att Kungl. Majit jämväl utverkar bemyndigande

att förordna örn provisorisk jämkning av sådana arvoden.

.Vad härefter angår befattningshavare, som åtnjuta lön enligt äldre avlöningsbestämmelser

jämte dyrtidstillägg och som samtidigt i sin egenskap av

löntagare i egentlig mening uppbära kristillägg, bör det ankomma på Kungl.

Majit att efter erforderliga undersökningar förordna örn rätt till provisoriskt

lönetillägg samt om de beräkningsgrunder som därvid böra tillämpas. Tidigare

har så blivit fallet endast beträffande ett fåtal befattningshavare. Till följd

av lönetilläggens utsträckning till de högre lönelägena tillkomma nu bland

andra universitetsprofessorer och vissa lantmätare.

Provisoriskt lönetillägg synes fortfarande icke böra tillkomma befattningshavare

på indragningsstat utan tjänstgöringsskyldighet.

I det föregående har förordats, att provisoriskt lönetillägg skall tillkomma

lärare hänförliga till löneplan L i folkskolans avlöningsreglemente. Nämnda

reglemente upptager även en löneplan för extra lärare med lönebeloppen

bestämda såsom dagbelopp. Dessa lärare, som åtnjuta rörligt tillägg och kristillägg,

böra erhålla provisoriskt lönetillägg omräknat till lämpligt avrundat

dagbelopp. Detsamma bör gälla vissa motsvarande befattningshavare vid

s j uk v år dsans tal ter, barnhem, sinnesslöskolor m. fl. institutioner.

Liksom tidigare bör det ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga

specialföreskrifter om provisoriskt lönetillägg för personal, som övertagits

från enskilt järnvägsföretag eller annat enskilt företag vid dess förstatligande.

Även beträffande det lönetekniska anordnandet av det provisoriska lönetillägget

synas de hittillsvarande grunderna i huvudsak böra erhålla fortsatt

tillämpning. Bland annat bör sålunda fortfarande gälla, att tillägget i allmänhet

i fråga om avlöningsbestämmelsernas tillämpning likställes med lön men

icke skall vara förenat med rörliga tiiläggsförmåner.

Beträffande den ovan berörda tillämnade engångsutbetalningen under innevarande

budgetår av ett tillfälligt lönetillägg har departementschefen anfört

följande.

Tillfälligt lönetillägg bör i princip tillkomma samma löntagarkategorier

som enligt vad i det föregående föreslagits skola erhålla provisoriskt lönetillägg

under budgetåret 1946/47. I analogi med vad som föreskrivits beträffande

tillfälligt barntillägg bör emellertid det tillfälliga lönetillägget icke

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

7

tillkomma innehavare av anställning i reserven eller därmed jämförlig anställning

vid försvaret, dock alt tillägget bör med hänsyn lill de särskilda

anställningsförhållandena utgå till aspirantanställt underbefäl i reserven.

Beloppet av det tillfälliga lönetillägget bör, såsom förut angivits, oberoende

av såväl dyrortsgrupp som löneläge utgöra 300 kronor. Med detta belopp bör

tillägget utgå även till manskap tillhörande löneplan Ma. Beträffande sådant

manskap har nämligen hänsyn till i det föregående omnämnda naturaförmåner

tagits redan vid beräknandet av det provisoriska lönetillägget för innevarande

budgetår.

Då tillfälligt lönetillägg är avsett att utgå som engångsbelopp, måste de förutsättningar

för rätt att åtnjuta tillägget, som hänföra sig till anställningen,

vara för handen vid en bestämd tidpunkt eller under en bestämd tidsperiod.

Vidare bör tillses, att tillägget icke får utgå på grund av en alltför kortvarig

anställning eller vid anställning utan fortlöpande tjänstgöringsskyldighet.

Därjämte erfordras reglering av frågan om inverkan av tjänstledighet m. m.

i förevarande hänseende. 1 likhet med vad som skedde beträffande motsvarande

spörsmål vid fastställandet av tillfälligt barntillägg senast för innevarande

budgetår torde närmare förslag i angivna ämnen få underställas Kungl.

Majit, sedan riksdagen fattat beslut i ärendet. Jag torde här få inskränka

mig till att ange vissa preliminära riktlinjer, efter vilka spörsmålen synas

kunna lösas.

För rätt att åtnjuta tillfälligt lönetillägg bör förutsättas, att befattningshavaren

å viss dag, exempelvis den 1 mars 1946, innehar sådan anställning, som

berättigar till dylik förmån. Dock synes tillägget skäligen böra tillkomma

även den, som tidigare under det löpande budgetåret blivit pensionerad från

dylik anställning. Örn extra befattningshavare (aspirant) vid den ifrågavarande

tidpunkten är permitterad, bör detta icke i och för sig betaga honom rätten

till lönetillägg.

För erhållande av fullt lönetillägg bör i regel förutsättas, att befattningshavaren

före nyss avsedda tidpunkt men efter ingången av juli 1945 under

ett visst antal dagar, förslagsvis 150, ägt uppbära lön i sådan anställning,

varom här är fråga. Om detta villkor ej är uppfyllt, bör tillägget reduceras

i förhållande till vad som brister i det fordrade antalet dagar och således

begränsas till 2 kronor för varje dag för vilken befattningshavaren ägt uppbära

lön. Tjänstledighet med avstående av hela lönen bör dock ej läggas vederbörande

till last, örn tjänstledigheten föranletts av offentligt uppdrag eller

av militärtjänstgöring, vilken ålegat befattningshavaren såsom anställningshavare

i reserven eller i därmed jämförlig egenskap. I vad mån tid, då befattningshavaren

innehaft arbetar- eller arvodesanställning i statens tjänst

eller varit permitterad på grund av arbetsbrist, bör tillgodoräknas, torde få

bero på omständigheterna i det särskilda fallet. Nedsättning av det tillfälliga

lönetillägget bör kunna ske vid nedsättning i tjänstgöringstiden.

Det tillfälliga lönetillägget bör utbetalas snarast möjligt efter det riksdagen

fattat beslut därom.

Vad i det föregående anförts om prövningen av speciella frågor rörande

provisoriskt lönetillägg för nästa budgetår synes böra gälla beträffande motsvarande

frågor rörande tillfälligt lönetillägg. Vad angår anställningshavare,

som icke åtnjuta lön enligt löneplan eller äro att likställa med befattningshavare

å löneplan, torde på frågan örn utbetalning av engångstillägg få aningsås

delvis samma synpunkter som på den förut berörda frågan om arvodeshöjning

för ifrågavarande anställningshavare. I främsta rummet synes

det motiverat, att dylikt engångstillägg får utgå, när själva arvodet är fastställt

i nära anslutning till avlöningen för befattningshavare på löneplan och

därför anses böra uppräknas i anslutning till det provisoriska lönetillägget.

Bemyndigande för Kungl. Maj:t ali medge (överskridande av riksdagsmaxi
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr :!$.

merade anslag och anslagsposter för beredande av här ifrågavarande engångsförmåner

samt att bevilja engångstillägg åt arvodestagare med av riksdagen

bestämda arvoden torde böra utverkas hos riksdagen.

I fråga om anslagsberäkningarna har departementschefen anfört bland

annat följande.

Kostnaderna för provisoriskt lönetillägg under innevarande budgetår beräknades

i propositionen 1945:286 till närmare 23 miljoner kronor. Kostnaderna

för tillfälligt barntillägg under samma budgetår uppskattades i propositionen

till närmare 4 miljoner kronor. Den nu föreslagna utbyggnaden av

lönetilläggsregleringen föranleder en betydande kostnadsökning. Utgifterna

för det provisoriska lönetillägget för nästa budgetår lia uppskattats till omkring

110 miljoner kronor, därav 47 miljoner kronor för affärsverken, 44

miljoner kronor för statsförvaltningen i övrigt och 19 miljoner kronor för

det statsunderstödda skolväsendet. Detta innebär en ökning av årskostnaden,

såvitt det provisoriska lönetillägget angår, med 87 miljoner kronor. 1 nu anförda

siffror ingå icke kostnaderna för sådana i det föregående berörda höjningar

av arvoden m. m., som kunna ifrågakomma i anslutning till tilläggsregleringen.

Den å det statsunderstödda skolväsendet belöpande kostnaden torde i

princip böra bestridas av statsmedel i samma utsträckning som andra kontanta

avlöningsförmåner åt de anställda. För den ojämförligt största hithörande

personalgruppen, nämligen folk- och småskollärare, innebär detta,

att hela kostnaden skall bestridas av statsmedel. Vad angår statsbidraget till

avlöningskostnaden för hithörande personalgrupper vid de statsunderstödda

sinnesslöskolorna och därmed jämställda anstalter utgår detta för innevarande

budgetår med tre fjärdedelar av kostnaden. Riksdagen har emellertid i

skrivelse 1945: 433 uttalat sig för att staten från och med nästa budgetår

skall övertaga hela avlöningskostnaden och anhållit örn därav påkallade förslag

till årets riksdag. Vid statens övertagande av hela avlöningskostnaden

bör även det provisoriska lönetillägget helt bestridas av statsmedel. På grund

av ordningen för utbetalning av statsbidrag komma statsverkets utgifter för

provisoriskt lönetillägg under nästa budgetår vid det statsunderstödda skolväsendet

att belasta riksstalen för budgetåret 1947/48.

För affärsverken böra kostnaderna för provisoriskt lönetillägg bestridas

av de medel, av vilka verkens utgifter i övrigt bestridas. Vid bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen, försäkringsinspektionen och statens

pensionsanstalt samt för stuteriväsendet och luftfartsfonden torde kostnaderna

böra bestridas från särskilda poster i respektive verks och inrättningars

stater. I övrigt bör det provisoriska lönetillägget bestridas från anslag å

riksstaten.

Kostnaden för den föreslagna engångsutbetalningen av tillfälligt lönetilllägg

under innevarande budgetår har uppskattats till omkring 49 miljoner

kronor, därav 19 miljoner kronor vid affärsverken, 22 miljoner kronor vid

statsförvaltningen i övrigt och 8 miljoner kronor vid det statsunderstödda

skolväsendet. I fråga om den utsträckning, i vilken kostnaden bör bestridas

av statsmedel, torde få hänvisas till vad nyss anförts i fråga örn bestridandet

av provisoriskt lönetillägg. Med hänsyn lill de särskilda förhållanden, som

föreligga beträffande sinnesslöskolorna och därmed jämförliga anstalter, vill

jag emellertid förorda, att staten bestrider hela utgiften för tillfälligt lönetilllägg

vid dessa anstalter. Utgifterna för tillfälligt lönetillägg åt statsanställda

synas böra, utom vad angår affärsverken, bestridas från anslag å tilläggsstat

för det löpande budgetåret, utan att undantag därvid göres beträffande personal,

vars avlöning eljest bestrides å specialbudget. Då emellertid tillfälligt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

9

lönetillägg under tolfte huvudtiteln endast kommer i fråga vid statens pensionsanstalt,

torde det belopp, som för ändamålet erfordras vid anstalten och

vilket begränsar sig till omkring 5 000 kronor, få bestridas från den i staten

för anstalten upptagna förslagsposten till provisoriskt lönetillägg.

I samband nied Kungl. Majlis förslag har utskottet till behandling förehaft
dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar E. Hage och J. F. Grym (I: 105) och den andra inom andra kammaren

av herr J. O. Gavelin m. fl. (II: 208), i vilka hemställts, att riksdagen vid

behandling av lönefrågorna för de statsanställda måtte besluta, att det tillfälliga

barntillägg, som av 1945 års riksdag beslöts skola under vissa villkor

utgå till statstjänstemän upp till 20:e löneklassen, skall under samma förutsättningar

och villkor utgå till alla statsanställda — även kollektivanställda

sådana — upp till en löneställning, motsvarande nämnda löneklass, samt

utbetalas om möjligt under loppet av innevarande budgetår ävensom att

riksdagen måtte bestämma, att utgifterna härför, i den mån de ej falla på de

affärsdrivande verken, skola upptagas å respektive huvudtitlar å tilläggsstaten

för budgetåret 1945/46,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr G. Öhman (I: 106) och den andra inom andra kammaren av herrar

G. Adolfsson och K. E. Senander (II: 206), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Majit

måtte ge respektive verkstyrelser bestämda direktiv att dem underställd

kollektivavtalsanställd personal skall erhålla proportionsvis samma löneförbättring

som övriga statstjänare, däri inbegripet även det engångstillägg, som

av Kungl. Majit föreslagits utgå med 300 kronor,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr D. Norman m. fl. (I: 135) och den andra inom andra kammaren av

herr P. L. Orgard m. fl. (II: 236), i vilka hemställts, att riksdagen med anvisande

av härtill behövliga medel måtte besluta, att det i Kungl. Maj:ts

proposition nr 3 föreslagna tillfälliga lönetillägget under budgetåret 1945/46

och det provisoriska lönetillägget under budgetåret 1946/47 måtte tillerkännas

även följande personal vid de statsunderstödda folkhögskolorna: rektorer,

fast anställda ämneslärare, e. o. och vikarierande ämneslärare samt Övningslärare

med full tjänstgöring vid folkhögskolas huvudkurs,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Bror Nilsson m. fl. (I: 163) och den andra inom andra kammaren av

herr E. Haggblom m. fl. (II: 207), i vilka hemställts, att riksdagen måtte bevilja

lärare vid lantbruks-, lantmanna-, lanthushålls- och folkhögskolor samma

provisoriska förbättring av löneställningen, som i propositionen föreslås

för befattningshavare i statens tjänst m. fl.,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar Bror Nilsson och .7. Friggeråker (I: 194) och den andra inom andra

kammaren av herr I. Johansson i Mysinge m. fl. (II: 311), i vilka hemställts,

att riksdagen måtte vidtaga den ändringen i Kungl. Maj:ts proposition nr 3,

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 28.

V tskottet.

att provisoriska lönetillägg under budgetåret 1946/47 skola utgå till befattningshavare

i statens tjänst i dyrortsgrupperna A, B, C och D med följande

belopp: i löneklasserna g—a 630 kronor, i löneklasserna 1—3 690 kronor

och i löneklasserna 4 och högre 750 kronor,

dels en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt

motion (II: 120), vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av Kungl.

Maj:ts proposition nr 3 måtte besluta, att engångstillägg om 300 kronor icke

skall utgå, då grundlönen överstigar 500 kronor i månaden eller 6 000 kronor

för år,

dels en inom andra kammaren av herr O. E. Sandberg väckt motion (II:

329) , vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de Övningslärare vid

folk- och fortsättningsskolor, vilka ha hela eller sin huvudsakliga tjänstgöring

förlagd till dessa skolor och vilka icke genom tjänstgöring inom annan

skolform tillerkännas ifrågavarande lönetillägg, skola bliva likställda med

de lärare vid folkskoleväsendet, vilka erhålla lön enligt löneplan L i vad

avser sådant provisoriskt lönetillägg, som föreslås i Kungl. Maj:ts proposition

nr 3 av år 1946,

dels ock en inom andra kammaren av herr E. Håstad väckt motion (II:

330) , vari hemställts, att riksdagen vid behandling av proposition nr 3 angående

provisorisk förbättring av löneställningen för statstjänare måtte besluta,

att denna även skall avse personalen vid det statsunderstödda högre

skolväsendet, enligt de tillämpningsföreskrifter som Kungl. Maj:t utfärdat.

Såsom departementschefen framhållit ha utgångspunkterna för den provisoriska

löneförbättringen undergått vissa förskjutningar efter den nu gällande

tilläggsregleringens utarbetande. Krigets avslutande har givit förhoppningar

örn en ekonomisk återhämtning, och det har ansetts försvarligt att

man inriktar sig på en förbättring av löneställningen för statsanställda och

med dem jämförliga löntagare, vilka under krigsåren kommit i relativt eftersatt

ställning. Riktlinjer ha uppdragits för en allmän lönereglering i detta

syfte. Därvid har även fastställts, att en minskning av dyrortsskillnaden i

löneskalan hör eftersträvas. En utgångspunkt har jämväl varit, att det nuvarande

provisoriet med tillfälliga barntillägg vid den definitiva löneregleringen

icke kommer att få någon motsvarighet i form av differentiering av

lönerna efter behovsgrunder.

Den blivande lönereglering, som med dessa utgångspunkter för närvarande

förberedes av 1945 års lönekommitté, har i betydande utsträckning återverkat

på Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn provisorisk tilläggsreglering

för nästa budgetår. Departementschefen har framhållit, att det av naturliga

skäl bör tillses, att denna reglering icke föregriper den blivande definitiva

löneregleringen utan hellre lämnar utrymme för en ytterligare förbättring.

Även med beaktande härav har det funnits skäligt att låta den förnyade provisoriska

förbättringen gå avsevärt längre än dea nuvarande. Det har därvid

förutsatts, att den definitiva löneregleringen skall komma att innebära en

hoppressning av löneskalan icke blott såvitt angår dyrortsgraderingen utan

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

11

även på det sätt, att de lägst avlönade få en procentuellt sett något större

löneförbättring.

Det nu framlagda förslaget bygger huvudsakligen på dessa utgångspunkter

och har efter överläggningar med vederbörande personalorganisationer godkänts

av dessa. Om de provisoriska lönetilläggen för nästa budgetår uttalade

riksdagen hösten 1945 vid behandlingen av propositionen angående skattegruppering

m. m. att vid deras utformning önskemålet örn minskad spännvidd

mellan lönerna å dyrare och billigare ort i möjligaste mån borde tillgodoses.

För att med siffror belysa tendensen i detta hänseende i Kungl. Maj:ts

förslag må nämnas, att skillnaden i löner på dyraste (I) och billigaste (A) orter

i löneklasserna 4 upp till 15 minskats från omkring 25 procent, räknat

på lönebeloppen i dyraste ortsgruppen, till 20 å 21 procent. Utskottet, som

i anledning av väckta motioner i det följande behandlar vissa frågor om

regleringens omfattning, tillstyrker, att densamma erhåller den innebörd, som

Kungl. Maj:t har föreslagit. Utskottet tillstyrker alltså, att det provisoriska

lönetillägget kommer att omfatta hela löneskalan och för den huvudsakliga

delen av denna (4 löneklassen och högre lönelägen) kommer att uppgå till

årsbelopp av 720 respektive 690 och 660 kronor i ortsgrupperna A—C respektive

D—F och G—I, samt att förnyad utbetalning av tillfälligt barntillägg

under nästa budgetår icke skall ifrågakomma. Härvid förutsätter utskottet,

att grunderna för kristillägg skola erhålla oförändrad giltighet även för nästa

budgetår. Till nämnda grunder återkommer utskottet i annat sammanhang.

Detta ställningstagande innebär, att utskottet ansett sig böra avböja sådana

jämkningar i Kungl. Maj:ts förslag, som avses med de likalydande motionerna

I: 194 och II: 311. För att med siffror belysa även innebörden av

motionsförslaget må anföras, att spännvidden mellan A- och I-ort i 4 löneklassen

skulle minskas med ytterligare cirka 0,6 procent utöver den minskning,

som Kungl. Maj:ts förslag innebär för nämnda löneklass, och att detta

procenttal successivt minskas i högre lönelägen. Vad särskilt D-orten angår,

vilken motionärerna ansett missgynnad i propositionen, må framhållas, att

löneskillnadsbeloppen i nämnda löneklass mellan D-ort och I-ort i Kungl.

Maj:ts förslag sänkts i samma relation som Iöneskillnadsbeloppet mellan Aoch

Fort. Enigt motionärernas förslag skulle sänkningen av löneskillnadsbeloppen

bliva förmånligare för D-ort än A-ort. Ojämnheten i motionsförslaget

visar sig också härutinnan, att skillnaden mellan avlöningen å D- och Eort

skulle i 4 löneklassen minska från nuvarande storlek, 125 kronor, till 65

kronor. Inom utskottet ha jämväl andra förslag til! jämkningar varit under

övervägande. Utskottets ställningstagande innebär, att utskottet, med särskild

hänsyn till att tjänstemannaorganisationema godkänt det i propositionen

framlagda förslaget, icke funnit tillräckliga skäl föreligga att vidtaga ändringar

i de särskilda beloppen.

Kungl. Maj:ts förslag avser befattningshavare vid den civila och militära

statsförvaltningen och det statsunderstödda kommunala skolväsendet. I åtskilliga

motioner har yrkats, att lönetilläggsregleringen skall erhålla en vidare

omfattning. I dessa motioner avses olika kategorier lärare, för vilka ny

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 28.

lönereglering ännu ej är planerad och vilkas löner ej blivit bestämda med

anslutning till det statliga avlöningssystemet, varför utgångspunkten för ett

bestämmande av provisoriska lönetillägg till dem är osäker. Gemensamt för

dessa kategorier befattningshavare är även att staten, i de fall där vissa lönebelopp

överhuvud äro fastställda såsom villkor för statsbidrag till vederbörande

skolor, allenast fastställt minimilöner eller minimiarvoden med rätt

för huvudmannen att utgiva högre löneersättningar, varför en provisorisk

avlöningsförbättring kan åstadkommas utan statens medverkan.

Med hänsyn till det sätt, varpå statsbidrag utgår till lärarlöner vid privatläroverk,

har utskottet funnit, att en eventuell förstärkning av lönerna ej

bör, såsom i motionen II: 330 ifrågasatts, tillerkännas i form av provisoriskt

lönetillägg. Utskottet får erinra, att Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition

under åttonde huvudtiteln vid punkterna 142—144 och 151—153 föreslagit

en höjning av den till lärare vid dessa skolor utgående tillfälliga löneförbättringen.

Det är utskottets avsikt att senare, i samband med behandlingen

av nämnda fråga, taga slutlig ställning till yrkandet i nämnda motion.

Vad angår de i motionen II: 329 avsedda övningslärarna vid folk- och

fortsättningsskolor, får utskottet erinra örn att gällande statliga lönereglering

ännu icke föranlett reglering av dessa befattningshavares löner, men

att 1941 års lärarlönesakkunniga beräknas komma att under våren lägga

fram förslag angående deras anställnings- och avlöningsförhållanden. För

lärare i slöjd vid folkskolor med mindre än 20 undervisningstimmar i veckan

företogs en viss höjning av minimiarvodet förra året. Vad angår fortsättningsskolorna

beslöts vid 1944 års riksdag dels en provisorisk reglering

av avlönings- och anställningsförhållandena för läi''arinnorna i hushållsgöromål

och dels en höjning av minimiarvodet åt lärare i slöjd. I årets statsverksproposition

har under åttonde huvudtiteln vid punkten 195 framlagts

förslag örn höjning av nuvarande minimiarvoden till lärare i slöjd och hushållsgöromål.

Icke heller beträffande dessa lärare har utskottet funnit en

eventuell förbättring i löneställningen böra genomföras i direkt anslutning

till den nu ifrågavarande statliga tilläggsregleringen. Utskottet uppskjuter

det slutliga ställningstagandet beträffande jämväl ifrågavarande motion till

sin behandling av vederbörande anslagsfrågor under åttonde huvudtiteln.

Vad därefter angår lärare vid folkhögskolor, beträffande vilka yrkanden

framställts, dels i de likalydande motionerna I: 163 och II: 207 och dels i de

likalydande motionerna 1:135 och 11:236, vill utskottet erinra, att de erhöllo

sin nuvarande lönereglering så sent som år 1942. Vid granskning av

löneregleringens innebörd har utskottet kommit till den uppfattningen, att

skäl tala för löneförbättring i anslutning till den statliga lönetilläggsregleringen.

Utskottet är emellertid ej nu berett att tillstyrka beslut i ämnet

från riksdagens sida. Bortsett från själva huvudfrågan föreligga vissa spörsmål

av övervägande teknisk natur att lösa vid genomförande av en tilläggsreglering

inom detta område med hänsyn till kursernas varierande längd och

metoden för bestämmande av statsbidragets belopp i anslutning till löneförmånernas

storlek. Hela frågan är av sådan beskaffenhet, att ställningsta
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

13

gande till densamma enligt utskottets mening ej bör ske på yrkande av enskilda

motionärer. Utskottet förutsätter emellertid, att Kungl. Majit ägnar

denna fråga uppmärksamhet och snarast möjligt framlägger de förslag i

ämnet, som finnas påkallade.

Lantbruks-, lantmanna- och lanthushållsskolornas lärare, beträffande vilka

yrkande jämväl framlagts i de nyssnämnda motionerna I: 163 och II: 207,

erhöllo sin lönereglering samtidigt som folkhögskollärarna. Den är även uppbyggd

på samma grunder och erhöll huvudsakligen samma innebörd. Vad

utskottet uttalat beträffande frågan om provisoriska lönetillägg åt lärare vid

folkhögskolor äger motsvarande giltighet för lärarna vid ifrågavarande skolor.

Vid Kungl. Maj:ts övervägande av spörsmålet bör uppmärksammas i

vad mån lönebestämmelserna för jordbrukets yrkesskolor och lanthushållningsseminariet

å Rimforsa böra påverkas av en eventuell förbättring av

minimilönerna för ifrågavarande kategorier lärare.

I de likalydande motionerna I: 106 och II: 206 har under åberopande av

riksdagens skrivelse i ämnet förra året (nr 478) föreslagits, att riksdagen

hos Kungl. Majit skall hemställa örn bestämda direktiv till verksstyrelserna,

att dem underställd kollektivavtalsanstäild personal skall erhålla proportionsvis

samma löneförbättring som övriga statstjänare, däri inbegripet det

av Kungl. Majit föreslagna engångstilhigget av 300 kronor, vartill utskottet

i det följande återkommer. Riksdagens av motionärerna åsyftade uttalande

innebar en upprepning och ett understrykande av vad riksdagen uttalade

vid den första statliga lönetilläggsregleringens antagande hösten 1944 och

avsåg att åstadkomma jämkning i gällande avtal med längre löptid. Förutsättningarna

för dessa avtal ansågos väsentligt ändrade genom den utveckling

på löneområdet, som ägt rum sedan hösten 1944. Numera föreligger ett

något ändrat läge. Enligt erhållna uppgifter utlöpte ett flertal statliga kollektivavtal

med utgången av år 1945 och förhandlingar om nya avtal pågå.

Av övriga kollektivavtal utlöpa samtliga den 30 juni 1946 utom ett, som slöts

den 1 januari och utlöper den 31 december 1946.

I detta sammanhang önskar utskottet uttala, att åtskilliga grupper kollektivavtalsanställda

arbetare lia så likartade arbetsuppgifter med vissa grupper

tjänstemän att jämväl likartad löneställning framstår såsom önskvärd.

Emellertid kan en full likställighet icke uppnås med hänsyn till den väsentliga

skillnad, som föreligger i fråga om anställningsformen. Arbetarnas genom

kollektivavtal reglerade lönevillkor gälla i regel under korta tidsperioder,

medan löneregleringar för tjänstemännen genomföras med långa tidsintervaller.

Såsom departementschefen framhållit bör därför i princip liksom

förut gälla, att arbetargrupperna icke omfattas av den provisoriska tilläggsregleringen,

men att hinder icke bör möta att företaga de jämkningar i löneställningen,

som kunna finnas påkallade och förenliga med de allmänna riktlinjerna

på löneområdet. Denna fråga bör emellertid bliva beroende på avtalsförhandlingar,

för vilka utskottet ej anser ali riksdagen i enlighet med

motionsyrkande! bör giva direktiv.

Kungl. Majit har föreslagit en engångsutbetalning av ett tillfälligt löndin
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 28.

lägg, att utgå under innevarande budgetår vid sidan av den tidigare beslutade

provisoriska löneförbättringen för detta budgetår. Beloppet föreslås

bestämt till 300 kronor. I motionen II: 120 yrkas, att detta tillägg icke skall

utgå då grundlönen överstiger 500 kronor i månaden eller 6 000 kronor för

år. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag jämväl i denna del.

Slutligen har i de likalydande motionerna 1:105 och 11:208 påyrkats

ändring i det vid förra årets riksdag fattade beslutet om tillfälligt barntillägg

under innevarande budgetår. Sådant tillägg skall enligt beslutet inom

ett visst löneläge utgå endast till anställningshavare med lön enligt löneplan,

som av Kungl. Majt fastställts i anslutning till den senaste allmänna löneregleringen,

dock med rätt för Kungl. Maj:t att besluta om tillfälligt barntillägg

åt närstående personalgrupper. I nu ifrågavarande motioner förnyas

ett vid förra årets behandling av frågan föreliggande motionsyrkande, att

tillfälligt barntillägg skulle inom det ifrågavarande löneläget utgå till alla

statliga — även kollektivavtalsanställda — befattningshavare, vilket förslag

ej godtogs av riksdagen. Utskottet har ej ansett sig böra tillstyrka bifall till

motionerna. Till stöd för detta ställningstagande får utskottet hänvisa till

grunderna för riksdagens beslut förra året ävensom till vad utskottet ovan

anfört örn kollektivavtalsanställd personal.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag jämväl i vad det avser den arvodesavlönade

personalen och har ej heller i övrigt funnit anledning lill erinran

mot propositionen.

Under åberopande av det anförda får utskottet

A. hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 105 och 11:208, I: 106 och

11:206, 1:194 och 11:311 samt 11:120,

a) medgiva, att tillfälligt lönetillägg under budgetåret 1945/

46 må i huvudsaklig överensstämmelse med i statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1946 föreslagna

grunder utgå till vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl.

enligt de närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;

b) besluta, att utgifterna för tillfälligt lönetillägg skola

bestridas beträffande befattningshavare vid de a ffärsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar

och befattningshavare hos statens pensionsanstalt från

de medel, av vilka verkets utgifter i övrigt bestridas, samt

beträffande andra befattningshavare från de anslag, som äro

avsedda för tillfälligt lönetillägg;

c) medgiva, att provisoriskt lönetillägg under budgetåret

1946/47 må i huvudsaklig övex-ensstämmelse med i nämnda

statsrådsprotokoll föreslagna grunder utgå till vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. enligt de närmare föreskrifter,

som meddelas av Kungl. Majit;

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 28.

15

d) besluta, att utgifterna för provisoriskt lönetillägg, i den

mån de icke avse befattningshavare hos bank- och fondinspektionen

eller sparbanksinspektionen, skola bestridas:

beträffande befattningshavare vid de affärsdrivande verken

eller vid av dessa övertagna företag eller inrättningar samt

befattningshavare hos försäkringsinspektionen och statens

pensionsanstalt ävensom befattningshavare med avlöning från

luftfartsfonden från de medel, av vilka verkets eller institutionens

utgifter i övrigt bestridas, beträffande befattningshavare

vid statens hingstdepåer och stuteri samt å lantbruksstyrelsens

stuteribyrå från det anslag, varav vederbörandes lön

utgår, samt i fråga om andra befattningshavare från de anslag,

som äro avsedda för provisoriskt lönetillägg;

e) bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i ovannämnda

statsrådsprotokoll förordats medgiva överskridande

under budgetåren 1945/46 och 1946/47 av genom riksdagens

beslut maximerade anslag och anslagsposter, av vilka arvoden

och andra ersättningar till icke-ordinarie personal utgå,

samt att förordna om arvodestillägg åt befattningshavare, vilkas

arvoden fastställts genom riksdagsbeslut;

II. att motionerna I: 135 och II: 236 samt I: 163 och II: 207

må anses besvarade genom vad utskottet anfört;

B. anmäla, att utskottet kommer att senare avgiva utlåta!)

de i anledning av motionerna II: 329 och 330.

Stockholm den 19 februari 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Gränebo, Andrén, Bäckström,

Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Boman, Gustaf Iwar Anderson, Johan

Eric Ericson, Rosenberg och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Ohlin, Falla,

Rubbestad, Andersson i Malmö, Mårtensson, Hall, Pettersson i Dahl, Viklund och Holmström.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 28.

Reservationer:

1) av herrar Karl Andersson, Andersson i Malmö, Mårtensson och Viklund:

2) av herr Rubbestad; samt

3) av herr Pettersson i Dahl.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:43 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående provisorisk förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjäns s. 4 i texten