Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-11-12 · 12 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 8 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:280, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 280.

1

Nr 280.

Ankom till riksdagens kansli den 12 november 1946 kL 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den

ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

1 propositionen nr 339 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 27 september

1946, föreslagit riksdagen att

dels med upphävande av gällande personalförteckning för rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap fastställa av departementschefen

förordad personalförteckning för riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

att tillämpas från och med den 1 januari 1947;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för riksnåmnden

för ekonomisk försvarsberedskap att tillämpas under tiden deri

1 januari—den 30 juni 1947;

dels ock å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 under elfte

huvudtiteln anvisa

a) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Avlöningar ett

förslagsanslag av 69 200 kronor;

b) till Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap: Omkostnader ett

förslagsanslag av 35 000 kronor.

I samband härmed har utskottet lill behandling 1''örehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Mannerskantz

och Löthner (I: 374) samt den andra inom andra kammaren av herr Dickson

(11:568), i vilka hemställts, att riksdagen måtte avslå förevarande proposition

samt i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn ytterligare utredning med

förslag till 1947 års riksdag angående inrättandet av ett centralorgan för

den ekonomiska försvarsberedskapen.

Beträffande de av motionärerna till stöd för sin framställning anförda

skälen hänvisar utskottet till motionen I: 374.

Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap började sin verksamhet

år 1928 men erhöll sin nuvarande instruktion i samband med 1936

Ars försvarsbeslut (nr 311/1937, ändrad 548/1939). Kommissionens uppgift

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr 280. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 280.

är att under Kungl. Maj:t handha ledningen och övervakningen av rikets

försvarsförberedelser på det ekonomiska området. Det åligger sålunda kommissionen

att verka för och i mån av tillgängliga medel ombesörja att erforderliga

förberedelser bliva utförda, så att under krig, krigsfara eller andra

utomordentliga förhållanden krigsmaktens behov av förnödenheter kunna

tillgodoses, folkförsörjningen tryggas och näringslivets fortgång såvitt möjligt

säkerställas, allt med beaktande av att landets tillgångar på ändamålsenligaste

sätt utnyttjas för ernående av effektivitet och varaktighet i behovstäckningen.

Rikskommissionen består av ordförande, utsedd av Kungl. Maj:t, samt tio

ordinarie ledamöter, nämligen cheferna för försvarsstaben, armén, marinen,

flygvapnet, socialstyrelsen, lantbruksstyrelsen och kommerskollegium, verkställande

direktören hos ingeniörsvetenskapsakademien samt två av Kungl.

Majit särskilt förordnade personer, varav en sakkunnig i industriella frågor

och en representant för allmänna medborgerliga intressen. Därjämte

skola vissa i instruktionen angivna statliga befattningshavare såsom extra

ledamöter taga säte och stämma i kommissionen, envar då ärende berörande

hans verksamhetsområde behandlas. Vissa angivna institutioner inom

finansväsende och näringsliv kunna vidare utse var sin representant att på

kallelse såsom extra ledamot deltaga i kommissionens förhandlingar och beslut,

då ärende som berör vederbörande institutions verksamhetsområde behandlas.

En person med beprövad juridisk sakkunskap skall därjämte vara

utsedd att såsom extra ledamot deltaga vid behandlingen av författningsfrågor.

Ytterligare extra ledamöter kunna på förslag av kommissionen förordnas

av Kungl. Majit. — Till sitt förfogande skall rikskommissionen enligt instruktionen

ha ett kansli, inom vilket skola finnas en industriavdelning och

en allmän avdelning samt en gemensam expedition.

Efter krigsutbrottet övertogos rikskommissionens arbetsuppgifter, delvis

i överensstämmelse med kommissionens egen planering, successivt av andra

organ, i första hand de särskilda krisorganen. Sålunda förordnade Kungl.

Majit genom kungörelse den 15 december 1939 (nr 860), att industriavdelningen

inom rikskommissionen skulle tills vidare ingå såsom en särskild avdelning,

krigsindustriavdelningen, inom den nyinrättade industrikommissionen.

I samband härmed föreskrevs, att vad i allmän författning eller genom

särskilda Kungl. Majits beslut funnes stadgat rörande rikskommissionen

skulle — i den mån stadgandena avsåge kommissionens befattning med

frågor rörande industriens råvaruförsörjning och krigsorganisation samt tekniskt

industriella frågor — i stället ha avseende på industrikommissionen.

Med ändring härav förordnades sedermera genom kungörelse den 18 oktober

1940 (nr 888), alt frågor rörande livsmedels- och fodermedelsindustrierna

skulle handläggas av livsmedelskommissionen.

Genom Kungl. Majits beslut den 30 december 1939 inskränktes rikskommissionens

verksamhet till handläggning av uppskovsärenden ävensom åren
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2X0.

3

den rörande undantag från tillämpningen av häst- och fordonsanskaffningslagen

samt de övriga ärenden, som icke överflyttats å de särskilda kristidsmyndigheterna.

Härjämte skulle kommissionen lia att verkställa de utredningar,

som av Kungl. Majit uppdrogos åt kommissionen, ävensom att avgiva

yttranden i ärenden, som för sådant ändamål överlämnades. Kommissionens

kansli skulle vara uppdelat på en uppskovsavdelning och en allmän

avdelning.

Härefter förordnade Kungl. Majit genom kungörelser den 31 augusti 1940

(nr 799 och 812), att uppskovsärendena skulle överflyttas från rikskommissionen

till arbetsmarknadskommissionen, och genom kungörelse samma dag

(nr 814), att frågor angående undantag från tillämpningen av häst- och fördonsanskaffningslagen

skulle överflyttas på vederbörande länsstyrelse.

Efter vad sålunda förekommit består rikskommissionens arbete i huvudsak

i utarbetande av översikter beträffande under krisåren vidtagna statliga

åtgärder på folkhushållningens område m. m. enligt ett av Kungl. Majit den

17 november 1939 meddelat särskilt uppdrag. Nämnda arbete verkställes av

kommissionens kanslichef, vilken för närvarande är den ende av kommissionens

befattningshavare, som tjänstgör inom kommissionen.

För rikskommissionen gäller en genom Kungl. Majits beslut den 10 maj

1940 och den 19 maj 1944 fastställd personalförteckning, upptagande följande

tjänstemän å ordinarie stat, nämligen en kanslichef i lönegraden B 2,

en avdelningschef i lönegraden B 1, en förste byråsekreterare i lönegraden

A 26, en aktuarie i lönegraden A 21, ett kanslibiträde i lönegraden A 7 och

ett kontorsbiträde i lönegraden A 4, samt en extra ordinarie förste byråsekreterare

i lönegraden Eo 26. Av dessa befattningar äro avdelningschefsoch

kanslibiträdesbefattningarna ävensom den extra ordinarie förste byråsekreterarebefattningen

vakanta. Den ordinarie förste byråsekreteraren, aktuarien

och kontorsbiträdet tjänstgöra för närvarande i livsmedelskommissionen.

De kanslichefen tillkommande avlöningsförmånerna utgå från den i

folkhushållningsdepartementets avlöningsstat upptagna anslagsposten till

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

Med anledning av nu anförda förhållanden ha avlönings- och omkostnads

anslagen till rikskommissionen från och med budgetåret 1942/43 anvisats

med endast formella belopp av 100 kronor.

För handhavande av statlig lagerhållning inrättades år 1937 ett särskilt

organ, statens reseruförrådsnämnd. Enligt den för nämnden den 14 augusti

1937 (nr 754) utfärdade instruktionen är nämnden organ för handläggning

av frågor rörande inköp och lagerhållning för statens räkning av importvaror,

vilkas befintlighet inom landet i händelse av avspärrning i varutillförseln

är av vikt för upprätthållande av landets näringsliv och folkförsörjning

samt lör den ekonomiska försvarsberedskapen i övrigt. Under kriget

har nämnden därjämte i stor utsträckning erhållit Kungl. Majlis uppdrag

att inköpa inom landet tillverkade industriella produkter för pris, sorn mot
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 280.

svarade produktionskostnaderna, speciellt i sådana tall då mellan staten

och enskilda företag träffats avtal om produktion inom landet av sådana

för landets försörjning betydelsefulla förnödenheter, varå bristande tillgång

förelåg, och i avtalen ingått avsättningsgaranti från kronans sida till priser,

som täckle produktionskostnaderna.

Reservförrådsnämnden består av högst fem av Kungl. Majit förordnade

ledamöter. Den omedelbara ledningen av nämndens verksamhet utövas aven

hos nämnden anställd verkställande direktör. Nämndens personal utgöres

för närvarande av ett sextiotal befattningshavare.

Vid sidan av reservförrådsnämnden ha även andra organ bedrivit statlig

lagerhållning i beredskapssyfte, nämligen bränslekommissionen, livsmedelskommissionen

och Svenska spannmålsaktiebolaget. Bränslekommissionens

lagerhållning har avsett ved. Spannmålsaktiebolagets lagerhållning omfattar

framför allt spannmål, men även andra produkter såsom fröer och olika

fodermedel ha lagrats i bolagets regi. På livsmedelskommissionen ankommer

främst att svara för lagringen av animaliska jordbruksprodukter.

Den 9 februari 1946 lia inom folkhushållningsdepartementet tillkallade

sakkunniga, ekonomiska försvarsberedskapsutredningen, avgivit betänkande

med förslag rörande den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation

(SOU 1946: 19).

Utredningen tager som utgångspunkt, att en omfattande militär eller civil

försvarsberedskap icke får göras iner eller mindre värdelös genom att den

icke kompletteras med en ekonomisk försvarsberedskap av motsvarande

storleksordning. Den grundläggande uppgiften för de organ, som handha

den ekonomiska försvarsberedskapen, blir att skaffa sig ingående kännedom

om de anspråk på varor, förnödenheter och tjänster, som försvaret,

näringslivet och folkförsörjningen i en krissituation av här ifrågavarande slag

komma att ha, samt rörande de möjligheter, som föreligga att tillfredsställa

dessa anspråk. En omfattande statistik blir härvid av väsentlig betydelse.

Med ledning av sålunda erhållen kännedom örn de aktuella förhållandena

blir det den ekonomiska försvarsberedskapens uppgift att övervaka, att sådana

åtgärder bliva vidtagna, som göra utgångsläget på försörjningsområdet

så gynnsamt som möjligt i ett akut krisläge.

Utredningen uppdelar ifrågavarande åtgärder i verkställande åtgärder och

planläggande åtgärder. Bland de förra nämner utredningen främst en på

rätt sätt genomförd lagring sverksamhet, vilken enligt utredningen bör upprätthållas

även i fortsättningen och åt vilken bör givas en central plats bland

beredskapsåtgärderna. En andra viktig uppgift för beredskapsorganen blir

att verka för en sådan inriktning av den inhemska produktionen, att landet

i ett avspärrnings- eller krisläge kan med stöd av sådan produktion i hjälplig

omfattning bemästra våra försörjningsproblem. Utredningen berör i detta

sammanhang utförligt de faktorer, som inverka på bedömningen av huruvida

man på ett visst område skall tillgodose den erforderliga beredskapen

genom upplagring eller genom åtgärder för produktionsinriktning i en eller

annan form, samt framhåller, att beredskapsorganen böra vaka över afl

lagerhållningen kontinuerligt anpassas efter de växlande produktions- och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 280.

t)

konsumtionsförhållandena ävensom uppmärksamma, alt såväl lagren som

viktiga delar av produktionsapparaten i görligaste mån böra förläggas till

ur strategiska och andra synpunkter lämpliga platser. — Såsom viktig uppgift

för beredskapsorganen nämner utredningen slutligen i delta sammanhang

att med uppmärksamhet följa de framsteg, som göras inom eleii vetenskapliga

och tekniska forskningen, samt att hålla kontakt med forskningsorganen

och i viss mån verka för att sådana uppslag, som synas vara ur

beredskapssynpunkt värdefulla, också fullföljas.

De planläggande uppgifterna uppdelar utredningen i två huvudavdelningar,

nämligen å ena sidan planläggningen av de organ, som i en krissituation

avses skola handha ledningen av den nödvändiga statliga regleringen

av näringslivet oell folkförsörjningen, ävensom förberedandet av de

lagar och författningar, som skola utgöra grundvalen för dessa krisorgans

verksamhet liksom överhuvud taget för de statliga ingripanden, som komma

att erfordras under en kris, samt å andra sidan utformandet av grunddragen

till de olika planer, bland annat produktions- och konsumtionsplaner,

efter vilka krisorganen åtminstone till en början skola utöva sin verksamhet.

Beträffande de sistnämnda åtgärderna framhålles, att arbetet i huvudsak

synes böra inriktas på att uppdraga de principiella linjer, som de blivande

krisorganen skola ha att följa, medan den mera detaljerade planläggningen

bör ankomma på krisorganen själva.

Enligt utredningens mening är det ofrånkomligt att för den ekonomiska

försvarsberedskapen finnes en särskild central myndighet, vilken dels vid de

nuvarande krisorganens avveckling kan träda till och fortsätta dessa organs

beredskapsuppgifter och även övertaga sådant av krisorganen insamlat och

bearbetat material, som kan bliva av betydelse för det framtida arbetet, dels

ock kan planera den ekonomiska beredskapen i stort, samordna beredskapsåtgärderna

på olika områden och tillse, att erforderlig enhetlighet vid frågornas

avgörande upprätthålles, samt överhuvud taget övervaka, att beredskapssynpunkterna

icke komma i skymundan.

En viss uppdelning på olika organ måste enligt utredningen alltjämt vara

förhanden. De beredskapsuppgifter, som normalt fullgöras av redan existerande

statliga organ av permanent karaktär, böra alltjämt ankomma på

dessa. I fall, där statliga organ visserligen icke ha direkta beredskapsuppgifter

men andra uppgifter av närliggande art, kan det ifrågakomma alt till

dessa organ lägga beredskapsuppgifter. Den allmänna uppgiften att sammanhålla

och övervaka arbetet för ekonomisk försvarsberedskap på olika

områden bör emellertid ankomma på det centrala organet.

I fråga om den statliga beredskapslagringeris framtida organisation framhåller

utredningen, att dylik lagringsverksamhet såsom sådan bör ingå i det

centrala organets verksamhet. En dylik direkt kontakt mellan lagringen och

beredskapen i övrigt finner utredningen vara av uppenbar fördel. Genom

att handha de verkställighetsuppgifter, som lagerhållningen innebär, kommer

det centrala organet i närmare och bättre kontakt med det praktiska

livet än som med hänsyn till organets uppgifter eljest vore möjligt.

Utredningen anser, att ett fristående centralt civilförsvarsorgan åtminstone

tillsvidare bör finnas vid sidan av det centrala beredskapsorganet. Skulle

emellertid i en framtid civilförsvarsuppgifterna undergå en mera avsevärd

förändring, kan givetvis en annan ordning böra komma i fråga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

t> Statsutskottets utlåtande nr 280.

Utredningen tiar mera i detalj behandlat beredskapsåtgärderna på vissa

försörjningsområden. Beträffande de förslag, som utredningen härutinnan

framlagt, torde få hänvisas till propositionen s. 8—12.

Beträffande centralorganets sammansättning och organisation föreslår utredningen,

att den nuvarande rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

skall avlösas av ett helt nytt centralorgan, tills vidare sorterande

under folkhushållningsdepartementet. Organet bör få karaktären av en

nämnd, kallad riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och bestående

av ordförande och fem andra ledamöter, av vilka en bör vara verkställande.

Nämnden bör icke såsom rikskommissionen från början byggas upp såsom

en representation av olika myndigheter och organisationer utan bör utgöras

av personer, vilkas meriter bestå däri, att de på olika samhälleliga

områden och särskilt inom näringslivet visat sig allmänt kunniga, omdömesgilla

och initiativrika, och om vilka man tillika kan förvänta, att de

skola lia håg och fallenhet just för den i mångt och mycket särspräglade planeringsverksamhet,

som försvarsberedskapsarbetet i och för sig innebär. Ordföranden

i nämnden och nämndens verkställande ledamot böra vara olika

personer, varvid till ordförande bör utses en person, vars framskjutna ställning

har sin grund i den bemärklhet och respekt, som flerårig erfarenhet av

och under skiftande förhållanden ådagalagd duglighet i allmänna värv förlänat.

Nämndens verkställande ledamot föreslås skola vara heltidsanställd hos

nämnden såsom verkställande direktör. Nämnden in pleno bör ha att bestämma

i principiella och särskilt betydande frågor, medan verkställande

direktören bör lia beslutanderätten i övrigt och i samband därmed åtnjuta

stor frihet att i förekommande frågor självständigt representera nämnden.

Beträffande nämndens organisation i övrigt föreslår utredningen, att den

icke ens framgent bör omfatta annat än en relativt liten grupp av ordinarie

och extra ordinarie tjänster men därjämte såväl arvodesbefattningar till erforderligt

antal som sakkunniga befattningar. Vissa chefsbefattningar böra

tillsättas på förordnande på viss tid, förslagsvis sex år. Övriga befattningar

av stadigvarande slag torde tills vidare böra vara av extraordinarie natur.

Utredningen utgår från ett personalbestånd för nämndens första verksamhetsår

av cirka 80 personer.

För den verkställande direktören föreslår utredningen en lönegradsplacering

av åtminstone lönegrad C 14 (grundlön 24 000 kronor). Lagringsverksamheten

och den industriella planeringsverksamheten bör enligt utredningen

organiseras såsom avdelningar under namn av lagringsavdelningen

och industriavdelningen. För cheferna för dessa avdelningar föreslås placering

i lönegraden C 8 (grundlön 16 000 kronor). Bränsle- och transportplaneringen

föreslås sammanförd till en särskild, verkställande direktören

underställd byrå, bränsle- och transportbyrån, med en byråchef i lönegraden

C 6 (grundlön 14 000 kronor). Uppgiften att leda, övervaka och sammanhålla

försvarsberedskapsarbetet på det ekonomiska området inom sådana

delar av samhällslivet där nämnden icke skall svara för beredskapsarbetet

i detalj bör hänföras till en verkställande direktören underställd

allmän byrå under ledning av en byråchef i lönegraden C 6. Till denna byrå

föreslås skola hänföras dels följande till nämndens handläggning hörande

ytterligare beredskapsuppgifter, nämligen kontaktverksamheten beträffande

arbetsmarknaden, den för nämndens olika uppgifter gemensamma lagstiftande

och statistiska verksamheten ävensom ärenden av ransoneringsteknisk

natur, dels nämndens allmänna sekreterargöromål och andra ärenden av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 2S0.

intern administrativ eller kameral natur. Lagstiftningsärendena synas kunna

handläggas av en för ändamålet särskilt tillkallad, väl kvalificerad jurist vid

sidan av dennes arbete i annan statstjänst. Den statistiska verksamheten

bör ledas av en byrådirektör i lönegraden Eo 28. För den kamerala verksamheten

bör finnas en kamrerare i lönegraden Eo 26. Slutligen torde åtminstone

en förste byråsekreterare i lönegraden Eo 26 och en byråsekreterare

i lönegraden Eo 21 redan från början böra finnas.

Utredningen anser nämnden örn möjligt böra komma till stånd redan från

ingången av budgetåret 1946/47 i samband varmed rikskommissionen för

ekonomisk försvarsberedskap bör upphöra. Därefter bör, så snart detta avpolitiska

skäl låter sig göra, reservförrådsnämnden avvecklas för att ingå i

centralorganet. Kristidsorganisationens beredskapsuppgifter böra överföras

successivt och senast vid den tidpunkt, då vederbörande organs övriga verksamhet

är så begränsad, att arbetskraft och möjligheter i övrigt icke längre

förefinnas att på ett tillfredsställande sätt fullgöra förekommande beredskapsuppgifter.

Medelsbehovet för budgetåret 1946/47 beräknar utredningen till 450 000

kronor för avlöningar och 200 000 kronor för omkostnader.

Av kommitténs ledamöter har generaldirektören Ödeen i vissa hänseenden

anmält avvikande mening (jfr betänkandet s. 68—72). Han anser det centrala

organet böra få karaktären av ett centralt ämbetsverk, benämnt krishushållningsstyrelsen,

under ledning av en generaldirektör. Ärenden av

principiell betydelse böra föredragas och beslutas inom en styrelse, bestående

av förutom generaldirektören, fyra av Kungl. Majit utsedda ledamöter.

I styrelsen böra följande intressekategorier av samhällsmedlemmar vara

företrädda, nämligen de enskilda produktionsföretagen, distributionsföretagen

(handeln) samt konsumenterna (hushållen). Generaldirektören bör vara

ordförande i styrelsen. I fråga om verkets organisation föreslår Ödeen en

uppdelning på sex byråer, industribyrån, förrådsbyrån (lagringsbyrån),

bränslebyrån, transportbyrån, konsumtionsbyrån och administrativa byrån.

För generaldirektören ifrågasätter Ödeen, utan att framställa särskilt yrkande

därom, en lönegradsplacering i C 16. Chefen för industribyrån bör placeras

såsom överdirektör i C 8 och cheferna för övriga byråer i Eo 30 eller eventuellt

C 5. I fråga örn övriga tjänstemän anser Ödeen, att för chefen för statistiska

kontoret ej erfordras högre löneställning än som byråsekreterare i

lönegrad Eo21, varemot det eventuellt kan bli erforderligt att ganska snart

binda någon tjänst i högre löneställning, Eo21—Eo 28, inom övriga byråer

för att komplettera byråchefens sakkunskap på något av byråns delområden.

Över ekonomiska försvarsberedskapsutredningens förslag hava yttranden

avgivits av ett stort antal myndigheter och organisationer, av vilka flertalet

vitsordat behovet av och tillstyrkt inrättande av ett särskilt organ för ekonomisk

försvarsberedskap i huvudsaklig överensstämmelse med det avgivna

förslaget. Emellertid hava från vissa håll avvikande meningar anmälts.

Beträffande det närmare innehållet i de .särskilda yttranden:) torde få hänvisas

lill propositionen, s. 15—27.

Beträffande departementschefens uttalande får utskottet hänvisa lill propositionen

s. 28—34.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 280.

Utskottet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår utförde under de är, som

föregingo det senast förflutna världskriget, rikskommissionen för ekonomisk

försvarsberedskap ett omfattande planläggningsarbete, vilket seder

mera i viss utsträckning bildade grundvalen för den krisbetonade verksamhet

på olika områden, som utvecklade sig under krigsåren. Rikskommissionen

hade däremot icke några direkta uppgifter av verkställighetskaraktär.

I och med att efter krigsutbrottet de olika krisorganen började sin verk

samhet, övergick rikskommissionens uppgifter successivt till dessa organ.

Rikskommissionen består alltjämt formellt, men dess verksamhet har inskränkts

till utarbetande av översikter beträffande statliga åtgärder under

den till följd av kriget 1939 inträdda krisen.

När nu kriget upphört och de olika krisorganen kunna förväntas så småningom

bliva avvecklade, har departementschefen ansett att ställning lämpligen

borde tagas till frågan örn den ekonomiska försvarsheredskapens

framtida ordnande.

De sakkunniga för utredning av den ekonomiska försvarsberedskapen

hava liksom departementschefen framhållit, att för den ekonomiska försvarsberedskapen

erfordrades såväl verkställande som planläggande åtgärder.

De åtgärder av ifrågavarande slag, som behövde under fredstid vidtagas

eller planläggas, måste enligt vad departementschefen understrukit

stå under enhetlig ledning och övervakning, så att åtgärderna bliva vederbörligen

samordnade. Departementschefen har förordat att ett särskilt

centralorgan, benämnt riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

skulle från och med den 1 januari 1947 inrättas för dessa uppgifters handhavande.

I och med tillkomsten av detta organ skulle rikskommissionen

jämväl formellt upphöra med sin verksamhet.

Några meningsskiljaktigheter beträffande behovet av ett dylikt centralorgan

råder i huvudsak icke mellan de i ärendet hörda olika myndigheterna.

Däremot hava meningarna brutits i vad avser centralorganets kompetensområde

och dess befogenheter gentemot andra myndigheter. Departementschefen

har icke ansett det möjligt att på grundval av den nu föreliggande

utredningen i ärendet taga definitiv ståndpunkt till dessa frågor. Enligt

departementschefens mening måste på grund härav en överarbetning avutredningsmaterialet

vidtagas, vilken överarbetning departementschefen ansett

lämpligen böra anförtros åt riksnämnden som en av dess första arbetsuppgifter.

Nämndens arbete skulle därför till en början bliva till väsentlig

del av utredande karaktär. Riksnämnden skulle sedermera till Kungl. Majit

inkomma med förslag rörande ifrågavarande centralorgans uppgifter och

befogenheter, varefter det skulle ankomma på Kungl. Majit att meddela

erforderliga föreskrifter i ämnet.

Departementschefen har emellertid framhållit, att riksnämnden borde

redan nu så organiseras, att den omedelbart kunde vara beredd att börja

sin egentliga planläggande verksamhet och övertaga direkta förvaltningsuppgifter.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 280.

9

Departementschefen föreslår beträffande riksnämndens organisation, att

dess ordförande tillika skall vara chef för nämnden. Denne befattningshavare

skulle erhålla generaldirektörs titel och placeras i lönegraden C 15

samt förordnas på viss tid, förslagsvis högst sex år.

Riksnämnden skulle vidare bestå av — förutom ordföranden och chefen

— fyra av Kungl. Majit utsedda ledamöter med var och en ett årligt arvode

av 3 000 kronor.

Riksnämndens kansli skulle tills vidare erhålla en mera provisorisk karaktär

och bestå av en administrativ byråchef i lönegraden C 6, ett kontorsbiträde

i lönegraden A 4 samt viss arvodes- eller såsom extra tjänstemän

avlönad personal. Dessutom skulle riksnämnden, efter Kungl. Majits

bemyndigande i varje särskilt fall, äga tillkalla sakkunniga med av Kungl.

Majit fastställda ersättningar.

De tjänstemän, sorn för närvarande äro uppförda på rikskommissionens

för ekonomisk försvarsberedskap stat, .skola enligt departementschefens förslag

överföras till riksnämndens stat men under första halvåret 1947 bibehålla

sina nuvarande arbetsuppgifter inom krisförvaltningen, varför avlöning

till dem icke av departementschefen medtagits vid beräkningen av

riksnämndens anslagsbehov.

Medelsbehovet för riksnämnden för första halvåret 1947 har departementschefen

uppskattat till för avlöningar 09 500 kronor och för omkost

Hader 35 000 kronor.

I motionerna I: 374 och lii 568 har på anförda skäl yrkats, att riksdagen

måtte avslå Kungl. Majits genom propositionen nr 339 framställda förslag

samt i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn förnyad utredning i ärendet.

Utskottet har liksom departementschefen kommit till den uppfattningen

att åtgärder nu böra vidtagas för att lösa frågan om den ekonomiska försvarsberedskapens

organiserande. Det kan ur effektivitetssynpunkt icke

vara ändamålsenligt att låta rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap

återupptaga sin verksamhet. Enligt utskottets mening bör ett

mindre månghövdat och smidigare organiserat centralorgan i dess ställe

upprättas.

I motionerna 1:374 och 11:568 har gjorts gällande, att det synes mindre

lämpligt att låta det nya centralorganet — riksnämnden — självt utreda

och till Kungl. Majit inkomma med förslag rörande de uppgifter och befogenheter,

som avses böra tillkomma centralorganet. Ett dylikt förfaringssätt

kan visserligen förefalla ovanligt, men synes likväl utskottet innebära

en praktisk lösning av förevarande spörsmål med hänsyn icke minst till

angelägenheten av att ett centralorgan snarast möjligt inrättas för det viktiga

förvaltningsområde, varom här är fråga. Vidare är att märka, att riksnämnden

enligt departementschefens förslag skall utrustas så, att den omedelbart

blir i stånd att börja sin egentliga planläggande verksamhet och

även övertaga direkta förvaltningsuppgifter. Utskottet vill särskilt under
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 280.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 280.

stryka betydelsen av de redan under utredningsskedet sålunda för riksnämnden

avsedda övriga uppgifterna.

Utskottet finner för sin del övervägande skäl tala för att riksnämnden

i den av departementschefen föreslagna beskurna organisationsformen nu

kommer till stånd. I motsats till departementschefen anser emellertid utskottet,

att sedan riksnämnden till Kungl. Majit inkommit med förslag

rörande dess uppgifter, befogenheter och framtida organisation, detta spörsmål

bör underställas riksdagens prövning. Utskottet utgår härvid från att

utredningen skall kunna bedrivas så, att ärendet kan framläggas för 1948

års riksdag.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot vad departements

chefen i övrigt i olika hänseenden anfört och föreslagit, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förslag samt

med avslag å motionerna 1:374 och 11:568

I. med upphävande av gällande personalförteckning för

rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap fastställa

följande personalförteckning för riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap att tillämpas från och med den

1 januari 1947.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad

1 generaldirektör .............................. C15

l byråchef .................................... C 6

1 kontorsbiträde ............................... A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 kanslichef .................................. B 2

1 förste byråsekreterare ........................ A 26

1 aktuarie ....................................A 21

II. godkänna följande avlöningsstat för riksnämnden för

ekonomisk försvarsberedskap att tillämpas under tiden den

1 januari—den 30 juni 1947.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .............................kronor 21 200

2. Arvoden och särskilda ersättningax-, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .... » 30 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis........ » 14 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 4 000

Summa kronor 69 200

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 280.

11

III. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1916/47

under elfte huvudtiteln anvisa

a) till Riksnåmnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Avlöningar ett förslagsanslag av 69 200 kronor,

b) till Riksnåmnden för ekonomisk försvarsberedskap:

Omkostnader ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

Stockholm den 12 november 1946.

På statsutskottets vägnar:

J B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Bäckström,

Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Ekströmer, Gustaf Iwar Anderson,

Gillström, Johan Eric Ericson, Gustav Emil Andersson och Rosenberg; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i

Grönvik, Bergström, Rubbestad, Mårtensson, Malmborg i Skövde, Lindholm, Holmström,

Sefve, Hoppe och Persson i Vinberg.

Reservation

av herrar Johan Bernhard Johansson, Bäckström, Heiding, Mannerskantz,

Ekströmer, Gustav Emil Andersson, Svensson i Grönvik, Rubbestad, Malmborg

i Skövde, Holmström och Sefve, vilka ansett, att utskottet med tillstyrkande

av motionerna 1:374 och 11:568 bort

dels göra följande uttalande i stället för utskottets yttrande från och med

det stycke å s. 9, som börjar med orden »Utskottet har», till och med det

stycke å s. 10, som slutar med orden »utskottet hemställer»:

»Utskottet är i princip enigt med departementschefen därom, att rikskommissionen

för ekonomisk försvarsberedskap icke lämpligen bör återupptaga

sin verksamhet utan att ett mindre månghövdat och smidigare

organiserat centralorgan bör i dess ställe upprättas för liandhavandet av

de frågor, som beröra den ekonomiska försvarsberedskapen. Utskottet har

däremot icke blivit övertygat örn att den väg departementschefen nu valt

för frågans lösning kan anses vara den i allo ändamålsenligaste. Att upprätta

ett nytt ämbetsverk, låt vara med en tämligen beskuren organisation,

vars första och väsentligaste arbete kommer att bliva alt utreda verkets

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 280.

egna uppgifter och befogenheter, måste ur olika synpunkter ingiva betänkligheter.

En dylik utredning bör enligt utskottets mening föreligga innan riksdagen

binder sig för upprättandet av det nya ämbetsverket och fastställer

stat för detsamma, upptagande bland annat en chefsbefattning i så hög

lönegrad som C 15.

Enligt utskottets mening torde det vara möjligt, att med det utredningsmaterial,

som nu står till buds, låta genom särskilt tillkallade sakkunniga

verkställa den ytterligare utredning som erfordras för frågans lösning så

att ärendet i fullt färdigt skick kan föreläggas 1918 års riksdag.

Intill dess frågan sålunda blivit avgjord torde riksnämndens blivande

uppgifter kunna liksom hittills utan alltför stor olägenhet omhänderhavas

av de myndigheter och organ, som hittills ombesörjt desamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet»;

dels ock göra följande hemställan:

»att riksdagen må med bifall till motionerna 1:374 och

11:568 avslå Kungl. Majlis förslag samt i skrivelse tili

Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:! måtte låta verkställa

ytterligare utredning i ärendet och för riksdagen framlägga

de förslag, vartill utredningen må giva anledning.»

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1948

618036

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:511 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation m. m. s. 1 i texten