Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av premierna till vissa värnpliktiga m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

1946-11-26 · 8 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:285, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av premierna till vissa värnpliktiga m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 285.

3

Nr 285.

Ankom till riksdagens kansli den 26 november 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

angående höjning av premierna till vissa värnpliktiga

m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

I propositionen nr 346 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 oktober 1946,

föreslagit riksdagen medgiva förhöjning, enligt av departementschefen i berörda

statsrådsprotokoll förordade grunder, av till vissa värnpliktiga utgående

premier.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr Johannesson väckt motion (I: 379),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att den i förenämnda statsrådsprotokoll

föreslagna höjningen av premierna måtte tillerkännas jämväl till

befälsutbildning uttagna värirpliktiga, tillhörande årsklasserna 1943 och

1944 K;

dels ock en inom andra kammaren av herr Dickson väckt motion (II: 573),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att i 29§ 1 mom. a), b), d), e)

och f) kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) örn värnpliktsavlöning omförmälda

premier till vissa värnpliktiga från och med den 1 januari 1946

skola utgå med respektive 1 000 kronor, 3 000 kronor, 600 kronor, 1 000 kronor

och 3 000 kronor.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna.

Enligt gällande organisation för försvaret skall behovet av befälspersonal

i viss utsträckning fyllas med värnpliktiga. Förutsättningarna för att värnpliktiga

skola kunna även utan eget åtagande tagas i anspråk såsom officerare

och underofficerare angivas i den år 1941 antagna värnpliktslagen. Värnpliktig,

som uttagits för utbildning till officer eller underofficer vid

armén eller kustartilleriet eller till underofficer vid flygvapnet, är enligt denna

lag skyldig att utöver vanlig värnpliktstjänstgöring — 450 dagar — efter den

första tjänstgöringen örn 360 dagar fullgöra fortsatt tjänstgöring, för utbildning

till officer under högst 360 dagar och för utbildning till underofficer

under högst 180 dagar.

Även beträffande vissa andra värnpliktiga är längre tjänstgöringstid föreskriven.

Sålunda är marinen tilldelad värnpliktig, vilken vid navigationsskola

avlagt sjökaptens-, styrmans- eller övermaskinistexamen eller maskinistexa
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 285.

men av andra klass skyldig att undergå fortsatt utbildning under 120 dagar,

fördelade på två repetitionsövningar om 60 dagar. Vissa värnpliktiga specialister,

såsom ingenjörer och läkare, kunna åläggas högst 180 dagars längre

tjänstgöring än värnpliktiga i gemen.

För den längre tjänstgöring, som sålunda klagges vissa värnpliktiga erhålla

dessa kompensation i skilda former. Dylik kompensation är även tillerkänd

värnpliktig som frivilligt underkastat sig utbildning till reservofficer, till

fänrik vid sjövärnskåren samt till flygförare, bombfällare och navigatör samt

flygskytt vid flygvapnet.

Till vissa av ifrågavarande värnpliktiga utgå bland annat premier för

genomgången utbildning enligt av riksdagen godkända grunder (propositionen

1942:297, riksdagens skrivelse nr 375). Gällande bestämmelser härom

äro sammanfattade i kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) om värnpliktsavlöning.

Bestämmelserna innehålla följande.

Värnpliktig, som jämlikt värnpliktslagen ålagts fortsatt tjänstgöring eller

utbildning, flygvapnet tilldelad värnpliktig, vilken efter ansökan uttagits för

utbildning till flygskytt, flygförare eller bombfällare och navigatör, sjövärnskåren

tillhörande värnpliktig, som uttagits för utbildning till fänrik vid kåren,

så ock aspirant och kadett—militärmeteorologaspirant likväl undantagen — äga

under vissa villkor åtnjuta premie. I regel utgår icke premie till den, som

efter genomgången kadettskola undergår fortsatt utbildning till officer (motsvarande)

på aktiv stat.

Premie utgår enligt 29 § 1 mom. nämnda kungörelse med

a) femhundra kronor till den, som med godkännande vitsord genomgått

underofficersutbildning och som antingen icke skall genomgå jämväl kadettskola

eller ock helt eller delvis genomgår nämnda skola utan att därvid erhålla

godkännande vitsord;

b) ettusenfemhundra kronor till den, som med godkännande vitsord genomgått

såväl underofficersutbildning som kadettskola;

c) etthundrafemtio kronor till värnpliktig vid marinen, som avlagt examen

vid navigationsskola enligt vad i det föregående sagts, för varje av

honom fullgjord repetitionsövning;

d) trehundra kronor till sjökapten eller likställd, som efter ansökan utbildats

till reservofficer;

e) femhundra kronor till värnpliktig, som med godkännande vitsord dels

genomgått utbildning till flygskytt (grundläggande flygslagsutbildning), dels

ock fullgjort minst sex månaders fortsatt flygslagsutbildning;

f) ettusenfemhundra kronor till värnpliktig, som med godkännande vitsord

genomgått utbildning till flygförare (grundläggande flygutbildning jämte fullständig

flygslagsutbildning) eller till bombfällare och navigatör (förberedande

militärutbildning jämte fullständig flygslagsutbildning); samt

g) femhundra kronor till sjövärnskåren tillhörande värnpliktig, som godkänts

i fänrikskurs för kåren.

I skrivelse den 8 juli 1946 har överbefälhavaren framlagt förslag örn dubblering

av de premier, som enligt a), b) och d) i det föregående utgå till värnpliktiga

efter genomgången officers- respektive underofficersutbildning, från

1 500 kronor, 500 kronor och 300 kronor till 3 000 kronor, 1 000 kronor och

600 kronor.

Överbefälhavaren har till stöd härför anfört följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 285.

5

De olägenheter, som förorsakas av den förlängda värnpliktstjänstgöringen,

äro för de värnpliktiga främst av ekonomisk art. Befälsutbildningen medför

försenad civil utkomst, direkt eller — genom försenad civil utbildning — indirekt.

Nuvarande läge på den fria arbetsmarknaden med rikliga arbetstillfällen

och goda löneförhållanden kommer denna olägenhet att framträda med

ökad skärpa. Härtill komma de hämmande verkningar, som olust inför förlängd

militärtjänstgöring i och för sig medföra.

Allmänt råder bland värnpliktiga uppfattningen, att olägenheterna av befälsutbildningen

icke uppvägas av de särskilda förmåner, som bjudas. Vid undersökningar,

företagna av försvarsstabens personalvårdsavdelning, har klart

framgått, att de ekonomiska faktorerna ha en dominerande inverkan på de

värnpliktigas inställning till tjänstgöringens förlängning vid befälsutbildning.

Vid infanteriets kadettskola ha i svar på fråga örn »det ekonomiska avbräck,

som den med ett år förlängda värnplikten vållar» 43 elever av 144 uppskattat

detta till 2 000—3 000 kronor samt 86 elever till 3 000—10 000 kronor. Endast

15 ha uppgivit en summa mellan 500 och 2 000 kronor. Även utan en närmare

prövning av dessa siffror torde man kunna utgå ifrån, att med nuvarande allmänna

löneläge den ekonomiska förlusten snarare ligger över än linder 3 000

kronor. Med hänsyn härtill är nu utgående premie för befälsutbildning till

officer, 1 500 kronor, icke tillfyllest för att kompensera det ekonomiska avbräck

den värnpliktige måste räkna med. Än mindre kan den framkalla konkurrens

bland de för befälsutbildning bäst lämpade om kommendering till förlängd

utbildning.

Då dessutom övriga förmåner av ekonomisk och annan art icke av de värnpliktiga

tillmätas större betydelse, kan möjligheten till befälsutbildning för

närvarande icke utgöra någon lockelse utan är tvärtom något som man försöker

undandraga sig. Ambitionen och arbetsglädjen — hos både elever och

befäl — kunna icke undgå att lida men härav. I en del fall lyckas dessutom

för uppgiften väl lämpade att dra sig undan, medan mindre lämpliga få träda

i deras ställe. Dylika tendenser ha efter beredskapens upphörande framträtt

med ökad styrka och kunna befaras öka än mer. Örn icke ändring åvägabringas,

kunna dessa omständigheter medföra allvarliga konsekvenser icke blott

för ifrågavarande befälsutbildning utan även för hela värnpliktsutbildningen,

särskilt vid armén. Det är för krigsorganisationens stabilitet och effektivitet

av fundamental betydelse, att till befälsutbildning kan uttagas de värnpliktiga,

som härför ha de bästa förutsättningarna. Omständigheter, som fresta dessa

att undandraga sig befälsutbildning med påföljd att mindre väl lämpade i

stället tagas i anspråk, måste undanröjas.

Överbefälhavaren har ansett att de högre premiema borde tillkomma även

de värnpliktiga befälselever, som under innevarande budgetår avslutade sin

befälsutbildning.

Försvarets civilförvaltning, försvarsvcisenclets lönenämnd och 1945 års försvarslcommitté

hava i avgivna utlåtanden över överbefälhavarens förslag i

princip tillstyrkt detsamma.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit

fråga örn utnyttjande i försvarets tjänst av befälsutbildade värnpliktiga jämväl

efter utträdet ur värnpliktsåldern.

I skrivelse den 13 november 1945 har chefen för armén gjort framställning

örn rätt för värnpliktig, som undergått befälsutbildning, att efter utträdet ur

värnpliktsåldern frivilligt kvarstå vid försvaret såsom värnpliktig. Till stöd

för framställningen har anförts i huvudsak följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 285.

Den årliga avgången av värnpliktigt befäl —• i samband med värnpliktstidens

utgång — komme i första liand att drabba lokalförsvarsförbanden, där

huvuddelen av det äldre värnpliktiga befälet vore krigsplacerad. För att ersätta

den sålunda avgångna befälspersonalen erfordrades omskolning av yngre

värnpliktigt befäl för tjänstgöring vid lokalförsvarsförbanden med deras

säregna uppgifter. Denna omskolning borde i regel anordnas vid den efterutbildningsövning

örn trettio dagar, som enligt värnpliktslagen ägde rum före

utgången av adertonde året efter inskrivningsåret. Tillgången på för sådan

omskolning lämpligt värnpliktigt befäl vore emellertid knapp, ett förhållande

som komme att bliva än mera framträdande på grund av värnpliktskontingenternas

beräknade nedgång under lång tid framåt. Det vore därjämte

att förutse, att endast en mindre del av det värnpliktiga befälet komme att

deltaga i den frivilliga befälsutbildningen för att på så sätt bibehålla innehavda

kvalifikationer och förordnanden. Med hänsyn till vad som sålunda

framhållits och då bland annat en planerad omorganisation av luftbevakningen

kunde komma att medföra ett ökat befälsbehov, syntes ganska snart avsevärda

vakanser komma att uppstå i krigsorganisationens befälsbefattningar, därest

icke särskilda åtgärder vidtoges.

Jämlikt reservbefälskungörelsen för armén kunde vid värnpliktstidens utgång

av det värnpliktiga befälet blott ett fåtal —• värnpliktiga kaptener (ryttmästare)

och fanjunkare (styckjunkare) som ådagalagt särskild lämplighet —

komma i fråga för anställning i reserven. Den stora huvuddelen av det värnpliktiga

befälet försvunne helt ur försvarsorganisationen vid värnpliktstidens

utgång och kunde därefter militärt utnyttjas endast inom hemvärnet och såsom

krigsfrivilliga vid mobilisering. Inom hemvärnet komme emellertid det f. d.

värnpliktiga befälet under den närmaste tiden i stor utsträckning endast att

kunna anställas såsom meniga, enär befälsposterna i regel vore besatta och

omsättningen vore långsam. Det vore därför förklarligt, att personal, som

nyligen innehaft befälsbefattningar inom armén, i allmänhet icke under så

dana villkor vore hågade inträda i hemvärnet. Ej heller syntes tjänstgöring

såsom krigsfrivilliga vid allmän mobilisering eller förstärkt försvarsberedskap

innebära någon större lockelse, örn icke personalen knötes till försvarsorganisationen

redan under fredstid och härunder bereddes möjlighet att

bibehålla för krigstjänstgöring erforderliga kvalifikationer.

Chefen för armén har ansett, att det avgångna värnpliktiga befälets inordnande

i försvarsorganisationen under fredstid lämpligen borde möjliggöras

genom tillägg till värnpliktslagen.

I fråga om formerna för personalens anknytning till försvaret efter utträdet

ur värnpliktsåldern har arméchefen anfört följande.

Personalen syntes lämpligen böra teckna avtal gällande 4 år i sänder med

vederbörlig truppregistreringsmyndighet. Möjlighet borde finnas att kvarstå

intill 60 års ålder för värnpliktiga officerare och underofficerare och intill

56 års ålder för värnpliktiga underbefäl. Endast sådan personal borde ifrågakomma,

som lämpligen kunde bibehålla tidigare innehavd krigsplacering eller

omkrigsplaceras i annan befattning motsvarande vederbörandes utbildning

och grad. Avtal borde vidare vara fullt bindande för krigst jänstgö ring och

icke medge större möjligheter till uppskov än för värnpliktiga. För förnyande

av avtal borde dessutom fordras genomgång av vederbörlig repetitionskurs

motsvarande vederbörandes grad. För den, som frivilligt kvarstode såsom

värnpliktig officer eller underofficer vid armén intill 60 års ålder, skulle

således erfordras tvenne repetitionskurser, fullgjorda före 52 respektive 56

års ålder, och för den som kvarstode såsom värnpliktigt underbefäl intill 56

års ålder en repetitionskurs, fullgjord före 52 års ålder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 285.

7

Chefen för armén har framhållit, att de enda ekonomiska konsekvenser i

fredstid, som ett ianspråktagande av förutvarande värnpliktigt befäl enligt

föreslagna grunder komme att medföra, vore tillhandahållande av utrustning

under tjänstgöring och eventuella utgifter i samband med genomgående av

repetitionskurser. Då repetitionskurserna utan olägenhet kunde ske i form

av fritidsutbildning — d. v. s. under kvällar och söndagar — komme de icke

att medföra särskilda kostnader i form av naturaförmåner eller avlöning.

Kurserna borde fullgöras i anslutning till Centralförbundets för befälsutbildning

repetitionskurser för övrigt värnpliktigt befäl. Då här ifrågavarande

elever komme att fördelas över hela landet, syntes de kunna inrymmas i

Centralförbundets lokala utbildningsorganisationer utan att föranleda särskilda

kostnader för instruktörer, lokaler eller dylikt.

I den mån personalen i fredstid behövde tagas i anspråk för att genom

frivillig tjänstgöring i innehavda eller motsvarande krigsplaceringsbefattningar

möjliggöra anordnande av luftförsvarsövningar och dylikt måste helt

naturligt avlöning och naturaförmåner utgå såsom för övrig personal. Dessa

kostnader komme att uppstå oberoende av vilken personalkategori, som utnyttjades

vid övningarna, och borde gäldas av anslaget för vederbörlig övning.

Överbefälhavaren och 1945 års försvarskommitté hava tillstyrkt bifall till

framställningen.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

De premier, som utgå till vissa värnpliktiga, vilka fullgjort längre tjänstgöring

än övriga värnpliktiga, äro avsedda som kompensation för det avbräck i civil

verksamhet som vållas dessa värnpliktiga. Att utforma denna ersättning så

att full rättvisa vederfares envar är givetvis ogörligt. En allmän omprövning

av det nuvarande kompensationssystemet kan icke nu ifrågakomma. Resultatet

av försvarskommitténs arbete måste på detta område avvaktas. Emellertid

synes läget vara sådant, att den kompensation som nu erbjudes icke är tillräcklig

för att väcka intresse för den förlängda utbildningen. Tyvärr förekommer

det i icke ringa omfattning att de värnpliktiga försöka undandraga sig

uttagning till officers- och underofficersutbildning. Med hänsyn till försvarets

intresse att kunna bland de värnpliktiga utvälja de bästa till fortsatt utbildning

synes det därför nödvändigt att snarast förbättra de förmåner som äro

förenade med den längre utbildningstiden. Den enda framkomliga vägen synes

i nuvarande läge vara en höjning av premierna. Jag vill därför förorda en dylik

höjning men vill erinra, att åtgärden bör betraktas såsom ett provisorium. Anledning

att ånyo ompröva frågan kan yppa sig vid en eventuell omreglering

av penningbidragen till de värnpliktiga. I ärendet framförda önskemål örn

ändringar i utbildningstiden samt örn sättet för utbetalning av premierna upptager

jag icke nu till behandling.

överbefälhavarens förslag i ämnet innebär, att premiehöjningen begränsas

till vissa kategorier premieberättigade, nämligen till dem som genomgått

underofficers- och officersutbildning samt sjökapten eller likställd, som efter

ansökan utbildats till reservofficer. Grunden för avgränsningen torde lia varit,

att intresset för fortsatt utbildning bör stimuleras hos dem som ur ett större

skikt utväljas eller eventuellt tvångsuttagas till dylik utbildning. Med denna

utgångspunkt bör, såsom försvarskommittén föreslagit, jämväl de värnpliktiga

vid flygvapnet, som utbildats till flygskyttar, flygförare eller bombfällare

och navigatörer, principiellt erhålla högre premier. För sjövärnskåren

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 285.

tillhörande värnpliktiga, som godkänts i fänrikskurs för kåren, har icke någon

premiehöjning ifrågasatts. Jag finner heller icke anledning att i detta sammanhang

föreslå någon höjning av nu utgående premier till dessa värnpliktiga.

Från den angivna utgångspunkten synes icke heller någon premiehöjning böra

nu ifrågasättas för den fortsatta utbildning som åligger värnpliktiga vid

marinen, vilka avlagt examen vid navigationsskola.

Mot de av överbefälhavaren och försvarskommittén föreslagna beloppen

vill jag icke framställa erinran. Beträffande övergången till de högre premierna

ha olika förslag framförts. För egen del anser jag, att som huvudregel bör

kunna gälla, att den högre premien skall utgå för premieberättigande utbildning

eller tjänstgöring, som påbörjats efter tidpunkten för ikraftträdandet av

de nya bestämmelserna örn premier. Denna tidpunkt bör lämpligen vara den

1 januari 1947. Med hänsyn till den långa tjänstgöringstiden för de till officersutbildning

uttagna eller antagna värnpliktiga och för de värnpliktiga som

undergå utbildning till flygförare eller bombfällare och navigatörer, vill jag

emellertid föreslå, att premiema för utbildning, efter genomgången underofficersutbildning,

vid 1946—1947 års kadettskolor samt för den utbildning

till flygförare eller bombfällare och navigatör, som pågår vid utgången av

december 1946, bestämmas till 2 500 kronor. Den föreslagna huvudregeln medför,

att i visst fall, nämligen beträffande underofficersutbildningen vid flygvapnet,

premie kommer att utgå helt enligt de äldre bestämmelserna för utbildning,

som pågår vid utgången av december 1946. Då motsvarande utbildning

under i huvudsak samma tidsperiod vid de övriga försvarsgrenarna avslutats

redan före nämnda tidpunkt, medför detta dock icke någon särställning för

flygvapnets personal.

Jag föreslår således, att i 29 § 1 mom. a), b), d), e) och f) kungörelsen den

21 december 1945 (nr 881) örn värnpliktsavlöning omförmälda premier till

vissa värnpliktiga från och med den 1 januari 1947 utgå med respektive 1 000

kronor, 3 000 kronor, 600 kronor, 1 000 kronor och 3 000 kronor samt att premierna

enligt b) och f) övergångsvis utgå med 2 500 kronor. Den årliga kostnadsökning

som ett bifall till detta förslag innebär torde komma att uppgå

till omkring 2 500 000 kronor. Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att — i

anslutning till vad nu anförts — meddela erforderliga bestämmelser rörande

premierna och rörande övergången till de nya grunderna.

Det av chefen för armén framlagda förslaget örn rätt för värnpliktig, som

undergått befälsutbildning, att efter utträdet ur värnpliktsåldern frivilligt kvarstå

vid försvaret kan jag tillstyrka. Såsom av arméchefens skrivelse framgår

beräknas tillgången på värnpliktigt befäl vid lokalförsvarsförbanden bli knapp,

och det synes mig därför välbetänkt att så länge som möjligt utnyttja det befäl,

som redan erhållit utbildning för ändamålet.

På sätt chefen för armén föreslagit torde de befälsutbildade värnpliktiga,

som därtill äro villiga, böra genom personliga kontrakt bindas vid försvaret.

Kontrakten böra avse skyldighet att under en bestämd tidsperiod stå till förfogande

med samma förpliktelser som örn vederbörande varit värnpliktiga,

främst tjänstgöringsskyldighet under beredskap och krig. Det förutsattes, att

endast sådan personal kommer i fråga, som lämpligen kan bibehålla tidigare

innehavd krigsplacering eller kan omplaceras i annan krigsbefattning motsvarande

vederbörandes utbildning och grad.

Vad chefen för armén föreslagit beträffande personalens ekonomiska förmåner

i fredstid har icke givit mig anledning till erinran. Kostnaderna böra

bestridas från de anslag, som bekosta motsvarande utgifter för värnpliktiga.

Även förmånerna under krigstjänstgöring böra överensstämma med de för

värnpliktiga gällande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 285. 9

Enligt myndigheternas förslag skulle i här avsett syfte införas ett tillägg

till värnpliktslagen, enligt vilket den, vilken såsom värnpliktig utbildats till

befäl, skulle äga att efter frivilligt åtagande kvarstå såsom värnpliktig efter

utgången av värnpliktstiden, dock längst till och med det kalenderår under

vilket han fyllde 60 år.

För egen del har jag ansett mig icke för närvarande böra tillstyrka ändring

i värnpliktslagen. Det är här fråga örn frivilliga avtal och något behov av särskilda

lagbestämmelser därom synes icke föreligga. Detta utesluter givetvis

icke, att i de bestämmelser, som kunna varda meddelade i ämnet, föreskrives,

att vederbörande i vissa avseenden skola äga samma ställning som örn de

varit värnpliktiga.

Det är min avsikt att, därest riksdagen icke har något att erinra mot den

föreslagna anordningen, som i vissa hänseenden föranleder kostnader för försvaret,

föreslå Kungl. Majit att enligt i det föregående angivna grunder meddela

erforderliga bestämmelser i ämnet. Jag utgår från att örn så prövas lämpligt

även förutvarande landstormsofficerare och personal av andra kategorier

med likartad utbildning skola kunna anknytas till försvaret på sätt här

förutsatts.

Enligt kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) örn värnpliktsavlöning

utgå premier med vissa bestämda belopp till i kungörelsen närmare angivna

kategorier värnpliktiga, vilka åläggas eller frivilligt underkasta sig längre

utbildningstid än övriga värnpliktiga. Dessa premiér äro avsedda såsom kompensation

för de olägenheter — främst av ekonomisk art — som förorsakas

av den förlängda värnpliktstjänstgöringen.

Det har numera från skilda håll gjorts gällande, att premierna i fråga

icke äro tillfyllest för att kompensera det ekonomiska avbräck de värnpliktiga

måste räkna med. Förslag har därför framlagts örn en höjning av premierna

till vissa kategorier av nu premieberättigade värnpliktiga. Enligt utskottets

mening hade det varit önskvärt, att den föreliggande frågan kommit

under behandling i ett större sammanhang, åt vilken uppfattning utskottet

även givit uttryck i sitt tidigare under årets riksdag gjorda uttalande

över i samma ämne väckta motioner. Då emellertid omedelbara åtgärder i

ämnet nu ansetts böra vidtagas och bärande skäl härför synas hava anförts,

har utskottet funnit sig böra tillstyrka att förhöjning av premierna kommer

till stånd. Yad departementschefen i sådant avseende föreslagit synes i princip

kunna godtagas. Åtgärden i fråga torde dock få betraktas som ett provisorium

i avvaktan på resultatet av 1945 års försvärskommittés arbete.

Enligt departementschefens förslag skulle som huvudregel gälla, att den

högre premien skulle utgå för premieberättigande utbildning eller tjänstgöring,

som påbörjats efter den 1 januari 1947. Då i princip retroaktiv tillämpning

av de nya bestämmelserna icke lämpligen bör ifrågakomma, anser

utskottet sig böra tillstyrka förslaget jämväl i denna del. Härav följer, att

utskottet icke kan biträda de i motionerna 1:379 och II: 573 framställda

yrkandena.

Med hänsyn till den långa tjänstgöringstiden för de till officersutbildning

uttagna eller antagna värnpliktiga och för de värnpliktiga, som undergå

utbildning till flygförare eller bombfällare och navigatörer, synes utskottet

en viss övergångsanordning befogad. Utskottet har därför icke något att

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 285.

erinra mot att på sätt departementschefen föreslagit premierna för utbildning,

efter genomgången underofficersutbildning, vid 1946—1947 års kadettskolor

samt för den utbildning till flygförare eller bombfällare och navigatör,

som pågår vid utgången av december 1946, bestämmas till 2 500 kronor.

Med tillämpning av den ovan angivna huvudregeln skulle värnpliktiga i

1946—1947 års underofficerskurs vid flygvapnet uteslutas från rätten till

högre premier. Då ifrågavarande kurs påbörjades den 9 september 1946 och

avslutas den 7 mars 1947 och således till en betydande del kommer att pågå

efter den 1 januari 1947 synes icke oberättigat, att jämväl dessa värnpliktiga

bliva delaktiga av de nj-a förmånerna. En höjning av premierna i detta fall

torde dessutom stå i nära överensstämmelse med innebörden av det föreliggande

förslaget. Utskottet vill framhålla, att, enligt vad utskottet underhand

inhämtat, antalet värnpliktiga, varom här är fråga, uppgår till 17 samt

att ett utsträckande av förslaget att omfatta jämväl dessa värnpliktiga icke

kommer att medföra några konsekvenser beträffande övriga värnpliktskategorier.

Med hänsyn till det anförda vill utskottet föreslå, att bestämmelserna

örn utbetalning av de högre premierna utformas så, att de tillkomma även

värnpliktiga, som med godkännande vitsord genomgått 1946—1947 års underofficerskurs

vid flygvapnet. I överensstämmelse med de grunder, som föreslagits

skola tillämpas vid avvägningen av ovannämnda övergångsvis utgående

premier, synas premierna i nu angivna fall böra bestämmas till 1 000 kronor.

I den föreliggande propositionen har även till behandling upptagits frågan

örn utnyttjande i försvarets tjänst av befälsutbildade värnpliktiga jämväl

efter utträdet ur värnpliktsåldern. Såsom i propositionen framhållits

försvinner den stora huvuddelen av det värnpliktiga befälet helt ur försvarsorganisationen

vid värnpliktstidens utgång och kunna därefter militärt utnyttjas

endast inom hemvärnet och såsom krigsfrivilliga vid mobilisering.

Chefen för armén har därför gjort framställning örn rätt för värnpliktiga, som

undergått befälsutbildning, att efter utträdet ur värnpliktsåldern frivilligt

kvarstå vid försvaret. Då en dylik anordning otvivelaktigt skulle ur krigsorganisatorisk

synpunkt vara förenad med bestämda fördelar, vill utskottet

i likhet med departementschefen tillstyrka förslaget i fråga. Beträffande formerna

för personalens anknytning till försvaret har utskottet icke någon erinran

att framställa mot vad härutinnan föreslagits. Detsamma gäller även

i fråga örn personalens ekonomiska förmåner i fredstid.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må med avslag å motionerna I: 379 och II: 573

medgiva förhöjning, enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 oktober 1946 samt

av utskottet ovan förordade grunder, av till vissa värnpliktiga

utgående premier.

Stockholm den 26 november 1946.

På statsutskottets vägnar:

ALGOT TÖRNKVIST.

Närvarande: se under utlåtandet nr 284.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:526 Skrivelse till Kommgen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående höjning av premierna till vissa värnpliktiga m. m. s. 12 i texten