Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte en i ämnet väckt motion.

1946-02-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:29, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 29.

17

Nr 29.

Ankom till riksdagens kansli den 19 februari 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunder

för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl.

jämte en i ämnet väckt motion.

(3:e avd.)

I propositionen nr 4 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1946, föreslagit

riksdagen att dels besluta, att kristillägg må under budgetåret 1946/47 utgå

enligt av departementschefen angivna grunder, dels bemyndiga Kungl. Majit

att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet, dels ock besluta, att utgifterna

för kristillägg skola bestridas i av departementschefen närmare angiven ordning.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 180 beslöt 1944 års riksdag

(skr. nr 188), att kristillägg till statliga befattningshavare och pensionärer

m. fl. under tiden från och med andra kvartalet 1944 till och med första kvartalet

1945 skulle utgå med 16 procent, så länge levnadskostnadsindex uppgick

till talet 152 eller däröver men understeg 160. Vid en stegring av index till

eller över 160 skulle ett ytterligare tillägg på 5 procent utgå. Detta skulle

sedermera kvarstå, så länge index höll sig över 152. Till skillnad från kristillägget

i övrigt — vilket, liksom tidigare, skulle beräknas på samma underlag

som det rörliga tillägget, alltså på ett lönebelopp av högst 900 kronor och

ett pensionsbelopp av högst 500 kronor för månad — skulle tillägget å 5

procent icke utgå i förhållande till högre lönebelopp än 500 kronor för månad.

Vid en nedgång av levnadskostnaderna under 152 skulle det 16-procentiga

kristillägget kvarstå oförändrat, tills index sjunkit till talet 140, då en

omprövning av kristilläggen skulle äga rum. Den ändring av kristilläggen,

som omprövningen kunde föranleda, förutsattes skola vinna tillämpning från

det kvartalsskifte, då index nådde denna gräns.

För att tillgodose önskemålet örn full indexmässig överensstämmelse med

de regler, som avtalats på den allmänna arbetsmarknaden, där de rörliga

tilläggen reglerats med utgångspunkt från 1914 års levnadskostnadsserie,

skulle tillika vissa kompletterande föreskrifter gälla.

Med bifall till Kungl. Majits proposition nr 252 beslöt 1945 års riksdag

(skr. nr 165), alt de av 1944 års riksdag beslutade kristilläggsgrunderna

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 28—29. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 29.

skulle vinna tillämpning även under tiden från och med andra kvartalet 1945

till och med andra kvartalet 1946.

Bestämmelser rörande kristillägg för tiden 1 april—31 december 1945 ha

med stöd av 1945 års riksdags beslut utfärdats genom kungörelserna den 27

april 1945, nr 137, den 20 juli 1945, nr 563, och den 19 oktober 1945, nr 676.

Under den nyss angivna delen av nu gällande regleringsperiod ha levnadskostnaderna

hållit sig praktiskt taget oförändrade; indextalet i 1935 års serie

stod i periodens början vid talet 155, sjönk den 1 juli 1945 till 154 och

steg sedan den 1 oktober samma år till 155. Kristilläggen ha sålunda under

perioden utgått oförändrade efter 16 procent.

Departementschefen har anfört följande.

Jag har tidigare denna dag framlagt förslag till proposition angående provisorisk

förbättring av löneställningen för vissa befattningshavare i statens

tjänst m. fl. I detta förslag förutsättes, bland annat, att kristillägg under budgetåret

1946/47 skall utgå enligt oförändrade grunder. Jag förordar nu, att

förslag avlåtes till riksdagen, att gällande kristilläggsgrunder skola vinna fortsatt

tillämpning under nämnda budgetår beträffande såväl befattningshavare

som pensionärer.

I fråga om kristilläggens bestridande torde följande böra gälla. För affärsverken

torde kristilläggen liksom under innevarande budgetår få bestridas

från de medel, av vilka dessas utgifter i övrigt bestridas. Vid bank- och fondinspektionen,

sparbanksinspektionen, försäkringsinspektionen och statens

pensionsanstalt samt för stuteriväsendet och luftfartsfonden torde kristillläggskostnaderna

böra bestridas från särskilda poster i respektive verks och

inrättningars stater. För präster samt prästerliga tjänste- och familjepensionärer

torde vederbörliga kristillägg utgå ur kyrkofonden jämlikt lagen den

23 november 1934 (nr 544) om dvrtidstillägg åt präster. Beträffande lärare

vid folkhögskola åligger det vederbörande huvudman att bestrida utgifterna

för kristillägg mot åtnjutande av statsbidrag enligt kungörelsen den 5 september

1942, nr 801. I övrigt torde kristilläggen liksom hittills böra utgå från

särskilt anvisade anslag under de olika huvudtitlarna. Förslag om dessa anslag

framställas av vederbörande departementschefer vid anmälan av huvudtitlarna

i årets statsverksproposition.

I samband med Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom andra kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga

väckt motion (II: 93), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring

av grunderna för kristillägg åt statens befattningshavare, att kristillägg

icke må utgå på högre lön eller del av lön än 500 kronor för månad räknat.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrade grunder för kristillägg under

nästa regleringsperiod och motionären har i år återkommit med sitt förra

året framställda yrkande om sänkning av det månatliga lönebelopp, å vilket

kristillägg må beräknas, från 900 kronor till 500 kronor.

Utskottet vill i anledning av motionen erinra örn riksdagens år 1942 (skr.

nr 148) gjorda uttalande, att en sänkning av kristilläggsunderlagets maximibelopp

borde övervägas. En dylik åtgärd finge dock enligt riksdagens mening

icke givas den innebörden, att minskning inträdde i utgående löneför
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande iu 29.

19

månen 1 anledning av ett av Kungl. Majit därefter framlagt förslag beslöt

1943 års riksdag, att det ytterligare kristillägg å fem procent, som skulle

utgå vid indexläget 160, icke skulle beräknas å högre lönebelopp än 500 kronor

för månad. Nämnda beslut erhöll förlängd giltighet vid 1944 och 1945

års riksdagar.

I anledning av det förra året framställda motionsyrkandet av samma innebörd

som det nu ifrågavarande uttalade utskottet, att utskottet delade motionärens

uppfattning såtillvida, att grunderna för kristilläggen icke vore

fullt tillfredsställande. 1942 års riksdags uttalande i ämnet finge anses innebära

ett medgivande i denna riktning och det vid 1944 års riksdag under

höstsessionen meddelade beslutet angående vissa provisoriska löneförbättringar

kunde betraktas såsom en åtgärd till motverkande av vissa orättvisor,

som vore förbundna med det sätt, varpå kristilläggens belopp bestämdes.

Med hänsyn till 1942 års riksdags uttalande i ämnet samt 1943 och 1944 års

riksdagars beslut ansåg sig utskottet icke kunna förorda en sänkning av

maximiunderlaget för redan utgående kristillägg.

I annat sammanhang tillstyrker utskottet en provisorisk lönetilläggsreglering

för statliga befattningshavare, omfattande hela löneskalan med belopp,

avpassade sa att löneskillnaderna minskas, ej blott såvitt angår dyrortsgraderingen

utan även på så sätt att de lägst avlönade erhålla en procentuellt

sett större löneförbättring. Därvid har utskottet förutsatt, att kristilläggen

under nästa budgetår skola utgå efter oförändrade grunder.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag och med avstyrkande av motionen, hemställa,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Majits förslag och med avslag å

motionen 11:93 besluta, att kristillägg må under budgetåret

1946/47 utgå enligt i statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 4 januari 1946 förordade grunder;

b) med bifall till Kungl. Majits förslag

1) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda erforderliga bestämmelser

i ämnet;

2) besluta, att utgifterna för kristillägg, i den mån de

icke skola utgå ur kyrkofonden eller avse befattningshavare

hos bank- och fondinspektionen eller sparbanksinspektionen

samt därest annat ej föranledes av fastställda statsbidragsgrunder,

skola för budgetåret 1946/47 bestridas: beträffande

befattningshavare och pensionärer vid de affärsdrivande

verken eller vid av dessa övertagna företag eller

inrättningar samt befattningshavare hos försäkringsinspektionen

och statens pensionsanstalt ävensom befattningshavare

med avlöning från luftfartsfonden från de medel, av vilka

verkets eller institutionens utgifter i övrigt bestridas, beträffande

befattningshavare vid statens hingstdepåer och stu

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 29.

teri samt å lantbruksstyrelsens stuteribyrå från det anslag,

varav vederbörandes lön utgår, samt i fråga örn andra befattningshavare

och pensionärer från de anslag å riksstaten,

som äro avsedda för kristillägg.

Stockholm den 19 februari 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 28, dock att i stället för herr Andrén deltagit herr

Ragnar Bergh.

Reservation

av herrar Rubbestad och Pettersson i Dahl, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»Kungl. Majis--- 500 kronor.

Utskottet vill — — — års riksdagar.

1 anledning---utgående kristiliägg.

Utskottet har funnit övervägande skäl tala för att den för en eventuell

stegring i kristillägget avsedda bestämmelsen om tilläggsunderlagets maximibelopp

på sätt i motionen påyrkats utsträckes att gälla kristillägget i dess

helhet. Motionen bör alltså enligt utskottets mening bifallas och kristillägg

under nu ifrågavarande regleringsperiod följaktligen ej beräknas å högre

månatligt lönebelopp än 500 kronor.

Under åberopande härav och med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag

i övrigt får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Majis förslag och med bifall till

motionen 11:93 besluta, att kristillägg må under budgetåret

1946/47 utgå enligt av utskottet angivna grunder;

b) med bifall----för kristillägg.»

467327. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:45 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. s. 8 i texten