Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fria resor i vissa fall för personal vid försvaret.

1946-12-10 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:293, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fria resor i vissa fall för personal vid försvaret.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 293.

1

Nr 293.

Ankom till riksdagens kansli den 10 december 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

fria resor i vissa fall för personal vid försvaret.

(lia avd.)

I propositionen nr 377 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 8 november 1946,

föreslagit riksdagen bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad av departementschefen

i berörda statsrådsprotokoll anförts meddela beslut rörande

fria resor mellan bostads- och tjänstgöringsplats för personal vid försvaret.

Efter därom av Kungl. Majit i proposition den 13 februari 1942, nr 61,

framlagt förslag bemyndigade riksdagen genom skrivelse den 24 mars samma

år, nr 91, Kungl. Majit att efter prövning i varje särskilt fall meddela beslut

rörande ersättning för resor mellan bostads- och förläggningsort för

viss personal vid försvaret. Bemyndigandet gällde personal på aktiv stat

ävensom befattningshavare, på vilka militära icke-ordinariereglementet vore

tillämpligt. Det förutsattes att ersättning skulle utgå för av tjänstgöringen

föranledda resor enligt billigaste anordning mellan bostads- och förläggningsorten

och endast i sådana fall, där tjänlig bostad icke kunde beredas

vederbörande å förläggningsorten. Härav följer att Kungl. Majit äger begagna

sig av bemyndigandet endast i vad avser resor mellan bostads- och tjänstgöringsplats,

belägna inom olika administrativa områden.

Med stöd av bemyndigandet förklarade Kungl. Majit genom beslut den

3 juli 1942, att Kungl. Majit ville, efter därom i varje särskilt fall eller beträffande

samtliga å en och samma ort bosatta eller tjänstgörande befattningshavare

gjord framställning, meddela beslut rörande ifrågavarande ersättning

för resor mellan bostads- och förläggningsort. Åtskilliga dylika beslut

lia sedermera meddelats av Kungl. Majit, i det övervägande antalet fall

avseende personal vid flygflottiljer.

Emellertid lia hos Kungl. Majit gjorts ett flertal framställningar örn fria

resor mellan bostads- och tjänstgöringsplats även i fall som icke rymmas

inom det av riksdagen utverkade bemyndigandet. Framställningarna avse

beviljande av förmån av fria resor dels till vissa andra personalkategorier

än de förut nämnda, exempelvis personal i reserven, personal i arvodesbefattning,

vård- och ekonomipersonal samt kontraktsanställd mekanikerpersonal,

dels i vissa fall vid resor mellan bostads- och tjänstgöringsplatser, belägna

inom samma administrativa område.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 293—294.

2463 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 293.

Utskottet.

Över vissa av fram ställningarna lia efter remiss utlåtanden avgivits av

försvarets civilförvaltning, statskontoret, försvarsväsendets lönenämnd och

statens sakrevision.

Enligt departementschefens mening lia i framställningarna och de däröver

avgivna yttrandena anförts giltiga skäl för en omprövning av frågan i vilken

omfattning Kungl. Majit bör äga medgiva förmån av fria resor mellan

bostads- och tjänstgöringsplats. Härvid har anledning synts departementschefen

föreligga att utsträcka det av riksdagen lämnade bemyndigandet till

att avse även andra personalkategorier än personal på aktiv stat och befattningshavare,

på vilka militära icke-ordinariereglementet äger tillämpning.

Vid Kungl. Maj :ts prövning av omständigheterna bör givetvis, framhåller

departementschefen, såvitt avser kontraktsanställd personal samt personal

anställd enligt kollektivavtal, särskilt undersökas, huruvida icke redan genom

lönesättningen eller eljest genom bestämmelse i kontraktet respektive kollektivavtalet

vederbörande tillförsäkrats gottgörelse för resekostnader i här

avsedda fall.

Även den angivna förutsättningen för reseersättnings beviljande, att befattningshavaren

måst bosätta sig utom det administrativa område, inom

vilket tjänstgöringsplatsen är belägen, har i vissa fall visat sig alltför mycket

beskära Kungl. Maj:ts möjligheter att medgiva förmånen i fråga. Givet är,

framhåller departementschefen, att behov av fria resor i regel icke föreligger,

örn bostads- och tjänstgöringsplats äro belägna i samma kommun. Å andra

sidan är grunden till att behov föreligger icke den, att en kommungräns

skiljer de nämnda platserna åt, utan den, att avståndet mellan platserna är

stort. Möjlighet har därför synts departementschefen böra föreligga för

Kungl. Majit att medgiva fria resor även örn vederbörande är bosatt inom

det administrativa område, där tjänstgöringsplatsen är belägen. Enligt departementschefens

mening bör självfallet medgivande till fria resor i dylika

fall lämnas med stor återhållsamhet.

Departementschefen har förutsatt, att Kungl. Majit skall äga att — därest

detta i visst fall skulle vara för kronan ekonomiskt fördelaktigare — i stället

för att medgiva kontant ersättning för ifrågavarande resor mellan bostadsoch

tjänstgöringsplats medgiva anordnande av transporter av avsedd personal.

Det av 1942 års riksdag lämnade bemyndigandet för Kungl. Majit att

efter prövning i varje särskilt fall meddela beslut rörande ersättning för

resor mellan bostads- och förläggningsort avsåg personal på aktiv stat vid

försvarsväsendet ävensom befattningshavare, på vilka militära icke-ordinariereglementet

vore tillämpligt. Kungl. Majits nu föreliggande förslag innebär,

att bemyndigandet i fråga skulle utsträckas till att omfatta även andra försvaret

tillhörande personalkategorier. Då det måste anses riktigt, att all

vid försvaret anställd personal med likartade bostads- och tjänstgöringsförhållanden

bör i angivna hänseende i princip vara likställd och möjlighet

alltså bör föreligga för Kungl. Majit att i förekommande fall bereda även

annan personal än den i bemyndigandet avsedda förmånen av fria resor, är

utskottet berett tillstyrka att Kungl. Majit erhåller den vidgade fullmakten.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 293.

3

Såsom förutsättning för förenämnda år 1942 meddelade bemyndigande

gäller att befattningshavaren är bosatt utom det administrativa område, inom

vilket tjänstgöringsplatsen är belägen. Kungl. Maj:t har nu föreslagit, att

förmånen av fria resor skall kunna beredas även för det fall att bostadsoch

tjänstgöringsplatserna äro belägna inom samma kommun. Utskottet

kan dela departementschefens uppfattning, att det avgörande vid bedömande

av dylika frågor icke bör vara att en kommungräns skiljer de nämnda

platserna åt utan att avståndet mellan desamma är stort. Den omständigheten

att en förläggningsplats är belägen inom viss stads administrativa

område bör väl därför i och för sig icke utgöra hinder för att vederbörande

skall kunna komma i åtnjutande av förmån varom här är fråga. Med hänsyn

härtill vill utskottet icke motsätta sig Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Utskottet vill emellertid understryka angelägenheten av att bemyndigandet

utnyttjas endast där synnerliga skäl föreligga. Därest det i visst fall skulle

vara för kronan ekonomiskt fördelaktigare att i stället för kontant ersättning

medgiva anordnande av transporter av avsedd personal, har utskottet

icke något att erinra mot att så sker.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med

vad av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 8 november 1946 anförts meddela beslut rörande

fria resor mellan bostads- och tjänstgöringsplats för personal

vid försvaret.

Stockholm den 10 december 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Gränebo, Larsson, Andrén, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson,

Gillström, fröken Andersson och herr Johan Eric Ericson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Falla, Rubbestad, Andersson

i Malmö, Mårtensson, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Lindholm, Holmström,

Hoppe, Thäpper och Persson i Vinberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:548 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete. s. 14 i texten