Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel jämte i ämnet väckta motioner.

1946-12-13 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:301, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 301.

15

Hr 301.

Ankom till riksdagens kansli den 13 december 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag

till åtgärder för utökning av vinterproduktionen av

tegel jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 361 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 25 oktober

1946, föreslagit riksdagen att till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen

av tegel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47 under

elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Karl Emil Johanson

(I: 389) och den andra inom andra kammaren av herrar Andersson

i Gisselås och Lindmark (II: 590), i vilka hemställts, att riksdagen vid behandlingen

av förevarande proposition måtte — utöver det av Kungl. Majit

äskade beloppet av 300 000 kronor till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen

av tegel — anvisa ytterligare 100 000 kronor för utökning av

vinterproduktionen av täckdikningsrör.

I syfte att under vintern 1942/43 åstadkomma en för den avsedda bostadsbyggnadsverksamheten

under angivna tid erforderlig ökning av tegelproduktionen

i landet ställde Kungl. Majit genom beslut den 13 november 1942

ett belopp av 125 000 kronor till statens byggnadslånebyrås förfogande att

av byrån i samråd med statens priskontrollnämnd användas för ökning av

tegelproduktionen. Ur beloppet utbetalades ersättning till sådana tegelbruk,

som i normala fall bedrevo tegeltillverkning endast under den varmare årstiden

men som förklarade sig villiga bedriva produktion även under vintern.

Ersättningen avsågs skola utgöra gottgörelse för ökade bränslekostnader

och för förluster på grund av sönderfruset tegel m. m. samt beräknades

efter en merkostnad av 10 kronor per 1 000 st. s. k. normaltegel, d. v. s.

murtegel i dimensionen 25 X 12 X 7,5 cm. För merproduktionen av murtegel

i andra dimensioner utgick ersättning efter kubikinnehåll med ersättningen

för normaltegel som bas. Angivna belopp å 125 000 kronor anvisades

från det å förskottsstat för försvarsväsendet uppförda anslaget till Allmänna

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 301.

utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder. Beloppet täcktes sedermera

genom ett av riksdagen beviljat anslag å motsvarande belopp.

Genom beslut den 13 oktober 1944 anvisade Kungl. Majit från det å förskottsstat

för försvarsväsendet för budgetåret 1944/45 under elfte huvudtiteln

uppförda anslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande

åtgärder ett belopp av högst 400 000 kronor, att av industrikommissionen

i samråd med priskontrollnämnden användas för ökning av tegelproduktionen

under vintern 1944/45. Ur beloppet skulle ersättningar utgå

efter samma grunder, som av byggnadslånebyrån tillämpades under vintern

1942/43. Beloppet täcktes sedermera genom ett av riksdagen beviljat reservationsanslag.

Enligt skrivelse den 4 december 1945, nr 566, beviljade riksdagen, med

bifall till ett av Kungl. Majit i propositionen nr 334/1945 bilaga 10 punkt 2

framställt förslag, å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1945/46 ett

reservationsanslag å 400 000 kronor till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen

av tegel. Genom beslut den 14 december 1945 ställde Kungl.

Majit beloppet till industrikommissionens förfogande för att av kommissionen

i samråd med priskontrollnämnden användas såsom bidrag för merkostnader

för produktionen av tegel och därmed jämförlig sten under vintern

1945/46.

I en den 9 oktober 1946 till folkhushållningsdepartementet inkommen skrivelse

har industrikommissionen i samråd med priskontrollnämnden hemställt,

att Kungl. Majit ville ställa ett belopp av intill 400 000 kronor till kommissionens

förfogande för att i huvudsak enligt samma grunder, som tillämpats

för stödet åt tegeltillverkningen under vintrarna 1944/45 och 1945/46, användas

för ökning av produktionen av tegel och därmed jämförlig byggnadssten

under vintern 1946/47. I skrivelsen uppger kommissionen, att vid

de tegelbruk, varom här vore fråga, under vintern 1945/46 tillverkats omkring

30 miljoner tegel, för vilka subvention utgått. Vid samma tegelbruk

hade, förutom denna kvantitet, ungefär 14 miljoner tegel tillverkats, vilken

kvantitet representerade ett medelvärde av brukens normala vinterproduktion.

Totalt hade under år 1946 intill den 1 augusti levererats över 209 miljoner

murtegel. Tillverkningen av murtegel, vilken år 1945 uppgått till omkring

390 miljoner sten, komme under 1946 förmodligen att minska i brist

på arbetskraft och man måste befara betydande svårigheter vid början av

år 1947, enär dels tegelbruken vid 1946 års slut ej kunde beräknas inneha

några större kvantiteter i lager, dels ock flertalet bruk återupptoge driften

först under våren 1947. Det syntes därför nödvändigt att söka åstadkomma

en ökning av produktionen av tegel och därmed jämförlig byggnadssten

utöver normal tillverkning jämväl under kommande vinter. En undersökning

av möjligheterna härutinnan hade givit vid handen, att tegelfabrikanterna

vore villiga till en dylik produktionsökning under samma förutsättningar

som tidigare gällt, d. v. s. att särskild gottgörelse lämnades enligt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 301.

17

Itirul tillämpade grunder. Denna merproduktion kunde beräknas komma

att uppgå till omkring 30 miljoner tegel. Erforderligt bränsle för vintern

funnes enligt uppgift från tegelindustrien till förfogande.

Över induslrikommissionens framställning har yttrande avgivits av statens

byggnadslånebyrå, som tillstyrker framställningen.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Av vad i ärendet förekommit framgår, att brist på murtegel kan befaras

uppstå under instundande vinter, om ej särskilda åtgärder vidtagas för en

ökning av produktionen. Med hänsyn härtill och då det i nuvarande läge

är synnerligen angeläget, att byggnadsproduktionen icke hindras på grund

av brist på tegel, är jag beredd att biträda industrikommissionens förslag

örn fortsatt ersättning till sådana tegelbruk, som i normala fall bedriva tillverkning

endast under sommaren men som förklara sig villiga att uppehålla

produktionen även under vintern. Ersättning synes böra utgå enligt i huvudsak

samma grunder som tidigare.

Industrikommissionens beräkning av medelsbehovet, 400 000 kronor, synes

mig böra godtagas. Med hänsyn till att, enligt vad jag erfarit, reservation å

åtminstone 100 000 kronor iöreligger å de för samma ändamål tidigare anvisade

reservationsanslagen, finner jag dock anslagsbeloppet för budgetåret

1946/47 kunna begränsas till 300 000 kronor.

I motionerna har anförts i huvudsak följande.

Då tillgången på arbetskraft i regel torde vara något bättre under vintern

än under sommaren, syntes den av Kungl. Majit föreslagna åtgärden välbetänkt.

Emellertid rådde för närvarande stor brist även på tegelrör för täckdikning.

Sålunda kunde under den gångna sommaren ett betydande antal

täckdikningsföretag, till vilka statsbidrag beviljats av hushållningssällskapen,

icke utföras på grund av bristande tillgång på tegelrör. Då åkerjordens

torrläggning utgjorde en av de viktigaste förutsättningarna för ett tillfredsställande

skörderesultat och på denna grund även uppmuntrades genom statliga

lån och bidrag, borde läckdikningsverksamheten icke få hindras av

bristen på material, örn denna brist kunde på något sätt avhjälpas. Vintertillverkning

av tegelrör syntes innebära eli dylikt hjälpmedel, som förtjänade

att prövas, även om densamma skulle vålla extra kostnader, vilka

måste ersättas genom statsbidrag. Bidragstilldelningen till tegelbruken syntes

i detta fall kunna handhavas av lantbruksstyrelsen.

över motionerna har, efter därom i vederbörlig ordning framställd begäran,

statens industrikommission den 4 december 1946 avgivit yttrande,

vilket i transumerade delar fogas såsom bilaga till detta utlåtande (Bilaga).

Kommissionen har vidare i en i nämnda yttrande omförmäld skrivelse till

Kungl. Majit av den 4 december 1946 anfört bland annat följande.

Uppskattningsvis torde subvention för tillverkning av tegelrör under innevarande

år komma att utbetalas för högst 5 miljoner rör med omkring

150 000 kronor.

För undvikande av en minskad produktion och ett betydligt försämrat

försörjningsläge beträffande tegelrör synes del nödvändigt med fortsatl

subvention jämväl under år 1947.

I utlåtande innevarande dag lill riksdagens statsutskott har kommissionen

lii hang till riksdagens protokoll 19''ili. Ii sami. .Yr UDO 301. o

s. 18 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 301.

Utskottet

18

framhållit, ali en ökning av produktionen med högst 2 miljoner tegelrör

torde kunna uppnås genom särskild subvention för vinterproduktion under

de fyra första månaderna år 1947. Genom fortsatt subvention i enlighet

med under år 1946 tillämpade grunder torde enligt kommissionens byggnadsavdelnings

beräkning ett ytterligare tillskott å 7 miljoner rör kunna

erhållas för en kostnad av 210 000 kronor.

Av innevarande års anslag skulle enligt vad som ovan angivits ett belopp

av 150 000 kronor återstå oförbrukat vid budgetårets utgång.

Under åberopande av vad sålunda anförts får kommissionen hemställa

alt Kungl. Maj:t i och för ökning av produktionen av tegelrör under år

1947 utöver 1945 års tillverkning dels måtte medgiva användandet av de

medel, som kunna återstå odisponerade av det belopp på 300 000 kronor,

sora enligt riksdagens skrivelse den 11 juni 1946, nr 308, ställts till kommissionens

förfogande, dels ock för samina ändamål måtte ställa ett belopp

av 60 000 kronor utöver nämnda medel till kommissionens förfogande att i

huvudsak användas enligt samma grunder som under innevarande år.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Av industrikommissionens yttrande över motionerna 1:389 och 11:590

lramgår, alt en betydande brist på legelrör föreligger, men att en ökning av

produktionen med omkring 2 000 000 tegelrör torde kunna uppnås genom

särskild subvention för vinterproduktion under de fyra första månaderna

år 1947. Härvid har kommissionen räknat med en höjning av tillverkningspremien

från 14 kronor lill 20 kronor per 1 000 stycken tegelrör i dimensionen

50 mm samt med ett i förhållande därtill beräknat belopp för övriga

dimensioner. Kostnaderna för denna subvention har av kommissionen uppskattats

till 90 000 kronor. Kommissionen har tillstyrkt, att ett belopp av

denna storleksordning måtte ställas till förfogande för produktion av tegelrör

under månaderna januari—april 1947, under förutsättning, att subvention

endast kunde erhållas om vid vederbörande tegelbruk tillverkningen av

mur- och taktegel under nämnda månader icke understege den högsta tillverkningen

under motsvarande tid åren 1943—1945.

Enligt vad kommissionen i sin ovannämnda skrivelse till Kungl. Majit

framhållit, torde av det för innevarande budgetår anvisade anslaget å

300 000 kronor för främjande av tillverkningen av tegelrör under år 1916

komma att vid utgången av nämnda år kvarstå odisponerat elt belopp av omkring

150 000 kronor.

Den övergång lill maskinell drift, som inom jordbruket pågår lill följd

av minskad tillgång på arbetskraft, leder till att ytterligare täckdikning måste

utföras. Detta i sin tur ökar behovet av tegelrör. Icke minst med hänsyn

härtill är det angeläget, att försörjningsläget beträffande sådana rör förbättras.

Utskottet anser fördenskull att åtgärder böra vidtagas i syfte att

åstadkomma en ökning av vinterproduktionen av tegelrör, i första hand

under tiden januari-—april 1947. En sådan ökning kräver självfallet intresse

för saken från tegelbrukens sida. Utskottet utgår från att sådant intresse

förefinnes. Medel för subventionering av tillverkningen av tegelrör torde

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 301.

19

böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande och utskottet anser för sin del i

nuvarande läge lämpligt, att medgivande lämnas Kungl. Majit att för ifrågavarande

ändamål av ovannämnda odisponerade medel taga i anspråk ett

belopp av högst 90 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

meddela närmare bestämmelser i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majlis förslag

samt motionerna 1:389 och 11:590

a) till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av

tegel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1946/47

under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av

300 000 kronor,

b) medgiva, att Kungl. Majit må för av utskottet ovan

angivet ändamål taga i anspråk ett belopp av högst 90 000

kronor av uppkommen behållning å det för budgetåret

1946/47 under elfte huvudtiteln anvisade anslaget å 300 000

kronor till Åtgärder för främjande av tillverkningen av

tegelrör.

Stockholm den 13 december 1946.

På .statsutskottets vägnar:

.T, B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 300; dock att beri'' Malmborg i Skövde deltagit

i stället för herr Oldin.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 301.

STATENS INDUSTRIKOMMISSION.

Bilaga.

Till Riksdagens statsutskott.

Efter proposition den 12 april 1946, nr 254, har riksdagen i skrivelse av

den 11 juni 1946, nr 308, anslagit 300 000 kronor för en ökning av produktionen

av tegelrör linder år 1946 utöver 1945 års tillverkning.

Genom beslut den 21 juni 1946 har Kungl. Maj:t ställt ovannämnda anslag

till kungl, statskontorets förfogande för utbetalning till industrikommissionen

och genom beslut den 12 juli 1946 bemyndigat kommissionen dels

att utfärda bestämmelser angående statsbidrag i huvudsaklig överensstämmelse

med kommissionens förslag, dels ock av anslaget i enlighet med bestämmelserna

utbetala statsbidrag.

Under innevarande år har 41 stycken tegelbruk anmält sig ämna till

verka tegelrör utöver 1945 års produktion. Enligt till industrikommissionen

inkomna rapporter äro siffrorna för rörproduktionen vid ovannämnda bruk

intill den 1 november 1946 följande. Under år 1945 producerades av

ifrågavarande tegelbruk omkring 13,2 miljoner leveransdugliga rör och levererades

omkring 15,2 miljoner rör. Under innevarande år lia samma tegelbruk

intill den 1 november tillverkat omkring 17,G miljoner råtegel för rör,

producerat omkring 13,9 miljoner leveransdugliga rör och levererat omkring

14,2 miljoner rör. Således har produktionen vid ifrågavarande bruk intill

den 1 november innevarande år överstigit föregående års totala produktion.

Enligt av kommissionens byggnadsavdelning verkställda beräkningar

kommer under år 1946 att totalt tillverkas ungefär samma mängd tegelrör

sorn under år 1945, emedan de ökade leveranserna från de tegelbruk, som

använt sig av subventionserbjudandet, uppväga den minskning, som uppstår

vid övriga tegelbruk. Med utgångspunkt från tidigare gjorda beräkningar

skulle behovet av tegelrör för år 1946 uppgå till 50 miljoner, varför en bris!

å 7 miljoner skulle finnas vid årets slut. Den reella bristen på tegelrör torde

dock vara betydligt mindre, enär svårigheterna att erhålla arbetskraft hindrat

utförandet av dräneringsarbeten i beräknad omfattning. En betydande

brist på tegelrör föreligger dock. Hade subvention icke lämnats, skulle brislen

säkerligen varit ännu större.

Det rådande försörjningsläget beträffande tegelrör har föranlett industrikommissionen

att i skrivelse den 4 december 1946 hos Kungl. Maj:t hemställa

om medel för viss subvention av tegelrörstillverkningen under år 1947.

Emellertid torde någon tillverkning av tegelrör knappast ske i nämnvärd

omfattning under tiden januari t. o. lii. april 1947, även örn deli föreslagna

subventionen kommer till stånd.

Inom kommissionens byggnadsavdelning gjorda beräkningar skulle örn

tillverkningspremien höjdes från 14 kronor till 20 kronor per 1 000 st. tegelrör

i dimensionen 50 nini samt med ett i förhållande därtill beräknat belopp

för övriga dimensioner, därvid hänsyn tages till rörens vikt samt tillverkningskostnaderna

för olika dimensioner samt rådande större eller mindre

efterfrågan å olika dimensioner, linder vintermånaderna tillverkas ytterli
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 301.

21

gare högst 2 000 000 tegelrör. Kostnaderna för en sådan tillverkning kan beräknas

till ca 90 000 kronor.

För undvikande av att försörjningsläget beträffande tegelrör ytterligare

försämras, synes det därför lämpligt att åstadkomma en ökning av produktionen

genom vinterproduktion av tegelrör.

Emellertid torde det med hänsyn till det ansträngda försörjningsläget å

mur- och taktegel vara nödvändigt, att, såsom förutsättning för erhållande

av vintersubvention å tegelrör, föreskrives, att produktionen av mur- och

taktegel vid bruk, som komma att vintertillverka tegelrör, icke får understiga

den högsta tillverkningen under motsvarande månader under något av

åren 1943—1945.

Murtegelproduktionen, som i medeltal under åren 1943—1945 uppgick

till omkring 353 miljoner, ökades år 1945 till omkring 390 miljoner. Produktionen

under år 1946 beräknades i början av innevarande år till omkring

415 miljoner. På grund av brist på arbetskraft under detta år kommer

likväl årets totala produktion säkerligen att understiga föregående års

nied omkring 10 miljoner tegel. Betydande svårigheter beträffande försörjningen

med murtegel måste således befaras uppstå i början av år 1947, enär

tegelbruken vid 1946 års slut ej beräknas lia några större kvantiteter i lager

och flertalet bruk återupptaga driften först under våren 1947. En subventionerad

vintertillverkning av murtegel enligt samma grunder, som tillämpades

under vintrarna 1944/45 och 1945/46, synes sålunda oundgängligen nödvändig.

Medeltalet under åren 1943—1945 av producerade taktegel uppgår lill omkring

50 miljoner tegel. Enligt uppgift från Sveriges tegelindustriförening

producerades under år 1945 omkring 55,5 miljoner taktegel, och under innevarande

år beräknas produktionen komma att uppgå till omkring 52,G miljoner.

Produktionen av taktegel under år 1946 är såld och bruken torde

hava order inne på hela 1947 års tillverkning. Tillgången på taktegel är sålunda

icke tillfredsställande och en minskning av produktionen måste undvikas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får kommissionen för sin del

tillstyrka, att ett belopp å 90 000 kronor ställes till förfogande för vinterproduktion

av tegelrör under månaderna januari t. o. lii. april 1947, under

förutsättning att subvention endast kan erhållas örn vid tegelbruket produktionen

av mur- och taktegel under nämnda månader icke understiger

den högsta tillverkningen under motsvarande månader åren 1943—1945.

Stockholm den 4 december 1946.

STATENS INDUSTRI KOMMISS ION

Malaki Carlborg

/ S. Weisner.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:568 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel jämte i ämnet väckta s. 14 i texten