Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms stad rörande upplåtelse av Bromma flygplats till kronan och av Ladugårdsgärde till staden m. m. jämte i ämnet väckt motion.

1946-12-13 · 9 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:306, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms stad rörande upplåtelse av Bromma flygplats till kronan och av Ladugårdsgärde till staden m. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 306.

1

Nr 306.

Ankom till riksdagens kansli den 13 december 1946 kl. 6 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis proposition angående godkännande

av avtal mellan kronan och Stockholms

stad rörande upplåtelse av Bromma flygplats till kronan

och av Ladugårdsgärde till staden m. m. jämte i

ämnet väckt motion.

(4:de avd.)

I propositionen nr 378 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 15 november

1946, föreslagit riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att efter av chefen för

kommunikationsdepartementet i nämnda statsrådsprotokoll förordad komplettering

å kronans vägnar godkänna vid propositionen fogat förslag till

avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan samt Stockholms stad angående upplåtelse

av Bromma flygplats till kronan och av Ladugårdsgärde till staden

m. m.; Kungl. Maj :t obetaget att vidtaga de smärre jämkningar i avtalet, som

kunde visa sig erforderliga och örn vilka överenskommelse kan komma att

träffas.

I samband med förslag till innevarande års riksdag om anvisande av anslag

till aktieteckning i aktiebolaget Aerotransport (prop. nr 2, Bil. 15, p. 6) erinrade

chefen för kommunikationsdepartementet om att Bromma flygplats tillhör

Stockholms stad men att frågan om ett övertagande från statens sida av

flygplatsen var föremål för förhandlingar. I samband med anslagsfrågans

behandling uttalade riksdagen (skr. nr 29) såsom önskvärt, att förhandlingarna

snarast fullföljdes med hänsyn bland annat till den betydelse frågan

om förvaltningen av flygplatsen ägde för den fortsatta planläggningen av

lufttrafiken.

Under de fortsatta överläggningarna i saken träffades våren 1946 mellan

departementschefen och Stockholms stads finansborgarråd en preliminär överenskommelse

örn vissa grunder, vilka syntes ägnade att utgöra utgångspunkt

för fortsatta förhandlingar och i huvudsak inneburo, att staden skulle till

kronan upplåta Bromma flygplats för en tid av 50 år, medan kronan för

samma tid skulle till staden upplåta ett område å Ladugårdsgärde om i runt

tal en miljon kvadratmeter.

Därefter uppdrog departementschefen under hand åt 1945 års markkommission

att på grundval av denna överenskommelse upptaga slutliga förhand
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr .306—307. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 306.

lingar rörande spörsmålen om Bromma flygplats och Ladugårdsgärde samt

därmed sammanhängande frågor. Markkommissionen har sedermera med

skrivelse den 12 september 1946 överlämnat ett av kommissionen efter förhandlingar

utarbetat förslag till avtal mellan kronan och Stockholms stad

örn upplåtelse av Bromma flygplats till kronan och av Ladugårdsgärde till

staden m. m

Kommissionens skrivelse samt avtalsförslaget jämte kommissionens motiv

till detta ävensom två till förslaget hörande kartor ha såsom bihang fogats

till statsrådsprotokollet.

Kommissionens förslag är enhälligt. Emellertid har ledamoten av kommissionen,

riksdagsmannen G. A. Heiding, i ett särskilt uttalande anfört, att enligt

hans mening förhandlingar omedelbart borde upptagas i syfte att uppnå överenskommelse

om överlåtelse av de ifrågavarande markområdena med äganderätt

i stället för, såsom kommissionen föreslagit, upplåtelse med nyttjanderätt.

Förslaget innebär i huvudsak följande.

Stockholms stad upplåter till kronan för en tid av 50 år, räknad från den

1 januari 1947, nyttjanderätten till Bromma flygplats, att användas såsom av

kronan förvaltad flygplats till allmänt bruk. Örn kronan nedlägger flygplatsen

före femtioårstidens utgång, skall nyttjanderätten emellertid upphöra sex

månader efter det flygplatsen nedlagts. Samtliga för flygplatsen nu använda,

staden tillhöriga byggnader och andra anläggningar med tillhörande fasta

och lösa inventarier överlåtas å kronan med äganderätt. Staden skall själv

svara för sina skulder å flygplatsen. För vissa å flygplatsen efter år 1944 färdigställda

lokaler skall dock kronan till staden erlägga 200 000 kronor. Under

upplåtelsetiden svarar kronan för alla utgifter för flygplatsens underhåll och

drift samt äger uppbära alla av flygplatsen härflytande inkomster. Staden

befrias från sin skyldighet att vid flygplatsen hålla lokaler för tull och andra

offentliga myndigheter. Vid flygplatsen anställd personal skall äga rätt att

den 1 januari 1947 övergå i kronans tjänst på närmare angivna villkor. Vid

upplåtelsetidens slut skall flygplatsområdet med därå varande, kronan tillhöriga

byggnader och andra anläggningar överlämnas till staden i då befintligt

skick, med skyldighet för staden att för byggnader och anläggningar utgiva

ersättning efter närmare angivna grunder.

Såsom ersättning för upplåtelsen av flygplatsområdet upplåter kronan i

sin ordning till staden med nyttjanderätt under motsvarande tid två områden

å Ladugårdsgärde med därå befintliga, kronan tillhöriga byggnader och andra

anläggningar. Den til! staden upplåtna marken skall användas såsom ett för

allmänheten utan avgift tillgängligt friområde, med vilket icke må vidtagas

åtgärder, som äro oförenliga med detta ändamål. Fråga örn störi-e byggnadsföretag

eller anläggning å Ladugårdsgärde skall underställas Kungl. Maj:t.

Områdena med kronans därå varande byggnader och andra anläggningar

skola av staden underhållas i ett efter tidens fordringar avpassat skick. Kronan

förbehålles viss rätt att fortfarande begagna Ladugårdsgärde för trupprevyer

och andra liknande högtidligheter.

Slutligen innehåller avtalsförslaget vissa bestämmelser örn .skyldighet för

staden att ekonomiskt medverka vid en eventuell framtida utbyggnad av

Bromma flygplats. I sådant hänseende skall gälla, bland annat, att staden

efter hand sorn behov därav uppkommer skall upplåta viss ytterligare mark

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 306.

3

för flygplatsen, att staden skall avstå från ersättning för värdeminskning

eller annan skada, som kan uppkomma å stadens mark i anledning av inskränkningar

i rätten att bebygga marken i flygplatsens närmaste omgivningar,

att staden skall, när kronan så påfordrar, omlägga den s. k. Bällstavägen

till ny sträckning, som godkännes av kronan, därvid emellertid kronan

skall bidraga med belopp, motsvarande halva omläggningskostnaden,

samt att staden skall, senast när kronan så påfordrar, på egen bekostnad

omlägga en staden tillhörig högspänningsledning. För den händelse arbeten

för utvidgning av flygplatsen icke påbörjas och fullföljas i närmare angiven

ordning, äro stadens åtaganden emellertid förfallna och kronan skyldig

gottgöra staden dess kostnad, värdeminskning eller annan skada i enlighet

med närmare bestämmelser i avtalsförslaget. Tilläggas må, att kronan enligt

förslaget skall i sinom tid inlösa vissa staden tillhöriga folkskolebyggnader,

vilka efter flygplatsens utvidgning icke lämpligen kunna användas för sitt

ändamål.

Enligt bestämmelse i förslaget skall avtalet för att bliva bindande godkännas

av båda parterna före den 1 januari 1947.

Stockholms stadsfullmäktige ha den 14 oktober 1940 godkänt avtalsförslaget.

över förslaget lia efter remiss yttranden avgivits av riksmarskalksämbetet,

chefen för försvarsstaben på uppdrag av överbefälhavaren, byggnadsstyrelsen,

luftfartsstyrelsen, djurgårdskommissionen, kammarkollegiet, statskontoret,

riksräkenskapsverket och allmänna lönenämnden. Beträffande innehållet

i remissyttrandena får utskottet hänvisa till propositionen (s. 6—13).

Departementschefen, som jämväl lämnat en redogörelse för vad som tidigare

förekommit beträffande dispositionen av Ladugårdsgärde jämte angränsande

delar av Norra Djurgården (s. 4—6), har för egen del anfört följande.

Bromma flygplats i Stockholm är numera den enda flygplats i riket, som

är under kommunal förvaltning. Det är ur ett flertal skilda synpunkter av

vikt för staten att få övertaga förvaltningen av jämväl denna flygplats. Jag

torde icke behöva närmare ingå på de olika skälen härför ulan kan inskränka

mig till att hänvisa till det inledningsvis omnämnda, av riksdagen

innevarande år uttalade önskemålet om fullföljande av förhandlingarna rörande

statens övertagande av flygplatsen. Så har nu skett med resultat, att

kronan, om det upprättade avtalsförslaget godkännes, erhåller nyttjanderätt

till flygplatsen under 50 år ävensom äganderätt till samtliga Stockholms

stad tillhöriga byggnader, anläggningar och inventarier vid flygplatsen, varjämte

staden åtager sig att lämna viss medverkan vid flygplatsens eventuella

utbyggande.

Såsom ersättning för nyttjanderätten till flygplatsen skall enligt förslaget

kronan under samma tid av 50 år till staden upplåta nyttjanderätt till Ladugårdsgärde

att användas såsom eif för allmänheten utan avgift tillgängligt

friområde. Ett åtagande av denna innebörd kan synas slå i viss motsättning

mot vad riksdagen tidigare uttalat örn dispositionen av Ladugårdsgärde, nämligen

all denna välbelägna och högst värdefulla tomtmark syntes få en lämpligare

användning genom en sluten bebyggelse än som eif öppet markreservat

med huvudsaklig uppgift allenast att användas för eventuella utställningar

och andra tillfälliga anordningar. Emellertid är nu ej fråga örn ali använda

Gärdet för utställningsändamål och därmed likartade syften. Ett dylikt an
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 306.

vändningssätt förutsattes visserligen kunna förekomma tillfälligtvis och i

undantagsfall, men huvudsyftet med upplåtelsen av Gärdet är att detta skall

bibehållas vid sin natur av öppen hed, ägnad att tillgodose allmänhetens

trevnad samt lämna tillräckligt av ljus och luft åt de omgivande tättbebyggda

stadsdelarna. Det ändamål, som Gärdet sålunda kommer att fylla, torde ur

allmän synpunkt vara av betydande värde.

Avtalet innebär, att kronan får ersättning för upplåtelsen av Gärdet, nämligen

i form av nyttjanderätt till flygplatsen. Utredning har icke företagits

för uppskattning av denna ersättnings värde i penningar, liksom ej heller

värdering skett av Ladugårdsgärde. Enligt min mening äro sådana värderingar

icke nödvändiga i detta fall. Parterna avhända sig icke äganderätten

till marken utan allenast nyttjanderätten för en begränsad tid, vilken visserligen

primärt fixerats till 50 år men förkortas i den mån staten ej längre har

användning för flygfältet såsom sådant. Avtalet kan sägas innefatta ett

tidsbegränsat byte av mark i syfte att på lämpligt sätt tillgodose två aktuella

allmänna intressen, vilka vart för sig få anses vara av stor vikt men knappas

kunna ens uppskattningsvis värderas och vägas mot varandra. Det

torde för övrigt icke vara möjligt att mera exakt i penningar uppskatta

värdet av markområdena vid de förutsatta användningssätten. Jag anser

det därför riktigast att icke lägga huvudsakligen markvärdesynpunkter på

denna uppgörelse. De ömsesidiga åtagandena torde, bedömda ur allmän

synpunkt, väga tämligen jämnt mot varandra, och uppgörelsen synes vara

till fördel för båda parterna.

Kammarkollegiet har uttalat, att den föreslagna uppgörelsen tydligen vore

avsedd som ett provisorium, samt med utgångspunkt härifrån förordat en

giltighetstid för avtalet av högst 25 år. Det kan visserligen sägas, alt avtalet

formellt sett får en allenast provisorisk karaktär, men den egenskapen

ha ju i så fall alla nutida nyttjanderättsupplåtelser utan att därvid behöver

följa en sådan begränsning av nyttjanderättstiden som kollegiet ifrågasatt.

Såvitt nu kan antagas, kommer statens behov av flygfältet att föreligga under

hela den i avtalsförslaget angivna liden. Skulle emellertid icke så bliva

fallet, upphör avtalet att gälla viss kortare tid efter det flygplatsen nedlagts.

Härigenom får alltså avtalet en även i egentlig mening provisorisk

karaktär, men häremot kan från statsmakternas sida intet vara att erinra.

Jag finner således avtalsförslagets huvudgrunder vara för kronan godtagbara.

Givet är, att då avtalet upphör att gälla — örn 50 år eller dessförinnan

— den frågan förutsättningslöst bör prövas, huru kronan därefter lämpligen

bör förfoga över Ladugårdsgärde. Jag anser det visserligen icke uteslutet, att

redan under avtalstiden en definitiv uppgörelse örn ifrågavarande markområden

kan komma att träffas mellan kronan och staden. Då emellertid förutsättningar

härför icke nu torde föreligga, delar jag icke den i ärendet uttalade

meningen, att förhandlingar i saken omedelbart böra upptagas. Det må

i detta sammanhang erinras örn, att enligt 1939 års markkommissions uppfattning

det område å Gärdet, som kunde bliva möjligt hålla öppet som allmän

plats, icke borde försäljas men väl upplåtas att av staden begagnas i

samförstånd med kronan enligt den närmare överenskommelse, som kunde

varda träffad.

Jag övergår härefter till behandlingen av vissa med den nu föreslagna

överenskommelsen sammanhängande detaljfrågor, och då särskilt sådana

som berörts i remissyttrandena.

Medan byggnadsstyrelsen funnit förslaget ur stadsplanesynpunkter icke

giva anledning till erinran, har djurgårdskommissionen ansett, att det med

hänsyn till blivande stadsplaneläggning och exploatering av de kronans

markinnehav, vilka gränsa till de till staden upplåtna områdena, hade varit

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 306.

5

önskvärt om i avtalsförslaget intagits en bestämmelse, som möjliggjort vissa

av kommissionen antydda jämkningar av gränserna för dessa områden. Liknande

synpunkter ha framförts av kammarkollegiet. Häremot kan genmälas,

att 1945 års markkommission, som under sitt fortsatta arbete lärer få syssla

med förhandlingar om stadsplaneläggning av den mark, som omgiver de till

upplåtelse föreslagna områdena, därvid torde äga möjlighet alt -— även utan

uttryckligt stadgande därom i avtalet — förhandla örn de mindre gränsjusteringar

som vid närmare utredning av stadsplanefrågoma kunna finnas

ändamålsenliga.

Enligt byggnadsstyrelsens mening skulle det varit önskvärt, örn möjlighet

hållits öppen för kronan att för tillgodoseende av eventuella framtida statliga

byggnadsbehov få disponera vissa delar av den mark, som nu föreslås

skola upplåtas till staden. Såsom framgår av markkommissionens motivering

till § 7 i avtalet har vid förslagets upprättande hänsyn tagits till kronans

behov av markreservationer för framtida offentliga byggnader m. m. Olika

meningar kunna givetvis råda om den grad av försiktighet, som härutinnan

bör iakttagas. Emellertid torde genom förslaget statens behov av mark i

denna del av staden bliva tillgodosett för avsevärd tid framåt, och längre

synes statens anspråk på trygghet härutinnan icke behöva sträcka sig då det

gäller att åstadkomma en för båda parter godtagbar uppgörelse av sådan

betydelse och omfattning som den nu förevarande.

Chefen för försvarsstaben har uttryckt önskemålet, att kronan måtte beredas

möjlighet att vid behov iordningställa ett eller två mindre flygstråk

på Ladugårdsgärde, avsedda i huvudsak för helikopterplan. Denna fråga

har, såsom framgår av markkommissionens motiv till avtalsförslaget (s. 30),

varit föremål för överläggningar inom kommissionen. Jag delar kommissionens

uppfattning, att ett anläggande av flygstråk skulle vara oförenligt med

Ladugårdsgärdes användning såsom friområde, och vill således icke förorda

någon ändring av förslaget i denna del. — De av försvarsstabschefen omlormälda,

för Borgenområdets försvar utförda betongvärnen böra även enligt

min mening hänföras till anläggningar, som kronan under upplåtelsetiden

skall få behålla. Då avtalsförslaget icke innehåller bestämmelser härom, bör

komplettering göras i detta hänseende. Jag förutsätter att överenskommelse

i frågan kan träffas med staden i samband med avtalets undertecknande. -—

Försvarsstabschefen har slutligen erinrat, att det icke vore möjligt att nu

fastställa tidpunkten för Stockholms luftvärnsregementes avflyttning och att

regementet borde disponera nuvarande förläggning och övningsmark till dess

nya byggnader stöde till förfogande. Markkommissionen, som räknat med att

regementet skulle avflytta före utgången av år 1948, har i § 8 i avtalsförslaget

intagit en bestämmelse, att kronan längst lill och med utgången av

nämnda år skall äga begagna regementets övningsmark och byggnader å de

till staden upplåtna områdena. Det äger visserligen sin riktighet, att tidpunkten

för regementets avflyttning icke nu låter sig fastställa. Emellertid torde,

på sätt även markkommissionen i sina motiv lill nämnda paragraf uttalat,

möjlighet stå öppen till förhandlingar mellan ]lartenia örn erforderlig förlängning

av tidsfristen, därest denna skulle visa sig otillräcklig. Man lärer

kunna utgå från att vid sådana förhandlingar överenskommelse skall kunna

träffas örn erforderlig förlängning på för kronan godtagbara villkor. Jag

anser därför, att tillräckliga skäl saknas att på denna punkt föreslå någon

ändring i avtalsförslaget.

Kammarkollegiet har i sitt utlåtande heroid den i § 4 i avtalsförslaget intagna

bestämmelsen örn befrielse för staden från skyldighet ali vid flygplatsen

hålla lokaler för tull och andra offentliga myndigheter. Enligt kollegiets

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 306.

mening borde sådan befrielse icke lämnas utan särskild motprestation, och i

varje fall borde befrielsens innebörd närmare preciseras. Såvitt jag kan finna,

är stadgandets innebörd fullt tydlig. Efter avtalets ikraftträdande, varigenom

äganderätten till samtliga för flygplatsen nu använda staden tillhöriga byggnader

övergår å kronan, upphör all skyldighet för staden att under avtalstiden

hålla några som helst lokaler vid flygplatsen. Vad ersättningsfrågan beträffar

har såsom en utgångspunkt för hela uppgörelsen gällt, att man icke

— på ett undantag när, nämligen beträffande vissa av staden efter år 1944

vid flygplatsen färdigställda lokaler — skulle ur mångfalden ömsesidiga åtaganden

av skilda slag utvälja ett eller annat och i fråga om detta påfordra

särskild ersättning. Såsom jag förut framhållit har skälet härtill varit, atl

det ansetts varken lämpligt eller möjligt att vid denna uppgörelse i detalj

värdera och mot varandra väga prestationerna å ömse sidor.

Den hos staden anställda, vid Bromma flygplats tjänstgörande personalen

torde, på sätt avtalsförslaget innehåller, böra beredas tillfälle att den 1 januari

1947 övergå i statens tjänst. Mot de föreslagna villkoren härför har

jag ej funnit anledning till erinran. Kronans övertagande av flygplatsen och

personal vid denna nödvändiggör inrättandet av vissa nya befattningar samt

personalens inplacering i löneldass m. m. Dessa frågor, vilka berörts i utlåtandena

av luftfartsstyrelsen och allmänna lönenämnden, torde emellertid

efter framställning av luftfartsstyrelsen få upptagas till närmare behandling

sedan avtalsförslaget godkänts av riksdagen.

I det föregående har jag förklarat mig anse avtals förslagets huvudgrunder

vara för kronan godtagbara men i ett avseende förordat en saklig komplettering

av detsamma. Även en eller annan formell jämkning bör måhända

vidtagas i förslaget innan det slutligen godkännes. Sålunda synes i § 1

första stycket uttrycket »före nämnda dag» böra ändras till »före utgången

av nämnda tid» eller liknande.

Jag ingår härefter på frågan örn den ersättning, som riksmarskalksämbetet

ansett böra beredas djurgårdskassan för minskade inkomster till följd

av den ifrågasatta upplåtelsen av Ladugårdsgärde till staden. Enligt avtalsförslaget

skall Gärdet fortfarande under en övergångstid i viss utsträckning

få av de militära myndigheterna användas för sitt nuvarande ändamål. Härför

torde under övergångstiden liksom hittills böra till djurgårdskassan utgå

en viss avgäld. På Kungl. Maj:t torde få ankomma alt bestämma i vad mån

avgälden bör minskas och slutligen helt upphöra på grund av afl markens

användning för miltiära ändamål inskränkes. Riksmarskalksämbetet har

förutsatt, att den s. k. Bergsstugan skulle inlösas av staden. Emellertid skall

enligt avtalsförslaget staden endast erhålla nyttjanderätt till Bergsstugan.

Detta finner jag också lämpligt med hänsyn till att staden skall innehava marken

allenast med nyttjanderätt. Djurgårdskassan kommer emellertid härigenom

att gå miste örn en årlig inkomst av 150 kronor. Även den nuvarande

årliga avgälden för Allstadion med 6 000 kronor kommer alt frångå kassan.

För dessa inkomstminskningar bör kassan erhålla ersättning. Huruvida

denna skall utgå i form av ett engångsbelopp eller med årliga belopp, motsvarande

den på vederbörande år belöpande inkomstminskningen, är allenast

en lämplighetsfråga. Efter samråd med chefen för finansdepartementet

vill jag förorda, att ersättningen beredes kassan i forin av vederbörliga

avdrag vid den årliga avsättningen från kassan till statens allmänna fastighetsfond.

Enligt sista stycket i avtalsförslagets § 1 skall kronan den 1 januari 1947

till staden i ersättning för vissa efter år 1944 färdigställda lokaler vid flygplatsen

erlägga 200 000 kronor. Jag ämnar i annat sammanhang denna dag

föreslå, att medel för ändamålet äskas av riksdagen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 306.

7

Vad riksräkenskapsverket anfört rörande de redovisningsfrågor, som uppkomma

därest det föreliggande avtalsförslaget godkännes, föranleder ingen

erinran från min sida. I sådan händelse torde alltså i enlighet med vad riksräkenskapsverket

förordat Bromma flygplats böra i luftfartsfonden uppföras

såsom tillgång med ett värde, som elter förslag av luftfartsstyrelsen får

fastställas av Kungl. Maj:t.

I samband med Kungl. Maj:ts förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft en inom första kammaren av herr von Heland väckt motion

(1:393), vari hemställts, att riksdagen måtte, med avslag å propositionen nr

378, till utbyggnad av Bromma-flygfället anvisa för budgetåret 1946/47 i

propositionen nr 379 angivet belopp.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för nämnda förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Här må ytterligare framhållas, att, enligt tili utskottet inkommet meddelande

från kommunikationsdepartementet, överenskommelse numera träffats

mellan kronan och Stockholms stad örn ändring i vissa hänseenden av avtalets

§ 8. Genom ändringarna har kronan tillförsäkrats rätt att längst till

och med utgången av år 1950 (tidigare 1948) begagna Ladugårdsgärde såsom

övningsplats för Stockholms luftvärnsregemente, varjämte ett förtydligande

införts rörande omfattningen av de militära anläggningar kronan

skall äga under upplåtelsetiden bibehålla och utnyttja.

1 sin skrivelse nr 29 i anledning av Kungl. Maj :ts framställning om anslag

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 till aktieteckning i aktiebolaget

Aerotransport uttalade riksdagen sin anslutning till chefens för

kommunikationsdepartementet uppfattning att byggnaderna å rikets flygplatser

principiellt borde ägas av staten och redovisas å luftfartsfonden. I

samband därmed erinrade riksdagen, att landets största flygplats — Bromma

flygplats — tillhörde Stockholms stad samt att berörda princip icke kunde

helt genomföras med mindre Bromma flygplats övertoges av staten. Riksdagen

framhöll — under hänvisning till att frågan örn kronans övertagande

av flygplatsen vore föremål för förhandlingar mellan kronan och staden —

alt det vore önskvärt, att förhandlingarna snarast fullföljdes med hänsyn till

den betydelse frågan om förvaltningen av Bromma flygplats ägde för den

fortsatta planläggningen av lufttrafiken.

Det förslag till avtal mellan kronan och Stockholms stad, som Kungl.

Maj:t nu underställt riksdagen, har utformats på grundval av en ömsesidig

upplåtelse av nyttjanderätten under 50 år till Bromma flygplats respektive

ett område av Ladugårdsgärde. Enligt utskottets mening skulle ur vissa synpunkter

en uppgörelse, som tagit sikte på en överlåtelse av äganderätten till

respektive områden, hava varit att föredraga. Enligt vad departementschefen

framhållit lia emellertid enligt hans uppfattning för närvarande förutsättningar

för en dylik uppgörelse icke förelegat. Vid sådant förhållande och

med hänsyn lill angelägenheten av alt förvaltningen av Bromma flygplats

Utskottat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 306.

snarast möjligt överflyttas å kronan — vilket önskemål blir än mer framträdande

därest riksdagen i enlighet med Kungl. Maj:ts av utskottet i annat

sammanhang förordade förslag beslutar anläggandet av en storflygplats i

Stockholms närhet vid Halmsjön — har utskottet likväl icke funnit sig böra

rikta erinringar mot den principiella uppläggningen av avtalet. Utskottet

har emellertid därvid i likhet med departementschefen utgått från såsom

givet att, då det riksdagen underställda avtalet upphör att gälla, frågan om

kronans förfogande över Ladugårdsgärde skall kunna förutsättningslöst prövas.

Utskottet har jämväl bemärkt, att departementschefen funnit det icke

vara uteslutet att redan under avtalstiden en definitiv uppgörelse om ifrågavarande

markområden skall kunna träffas mellan kronan och staden. Under

förhanden varande omständigheter har sålunda utskottet ansett sig böra

i princip godkänna det föreliggande avtalet.

Beträffande vissa detaljer i avtalsförslaget ha erinringar försports från

vissa av de i ärendet hörda myndigheterna. Med anledning härav har, efter

det förslaget underställts riksdagens prövning, de avtalsslutande parterna

numera överenskommit örn vissa av departementschefen i propositionen förordade

justeringar i avtalets § 8 för tillgodoseende av militära önskemål i

fråga om utnyttjandet av Ladugårdsgärde eller därå belägna anläggningar.

Utskottet, som funnit ifrågavarande justeringar lämpliga, delar departementschefens

uppfattning att avtalsförslagets huvudgrunder äro för kronan

godtagbara. Utskottet har intet att erinra mot att, innan förslaget å Kungl.

Maj:ts och kronans vägnar godkännes, en eller annan formell jämkning, såsom

departementschefen förutsatt, vidtages.

Utskottet har uppmärksammat, att staden genom avtalet befrias från skyldighet

att hålla tullokaler vid Bromma. Propositionen lämnar icke klarhet

huruvida och i vad mån detta kommer att inverka på stadens rätt till tolagsersättning.

Utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t ägnar detta spörsmål erforderlig

uppmärksamhet.

Vad departementschefen förordat i fråga örn beredande av ersättning till

djurgårdskassan för minskade inkomster till följd av upplåtelsen av nyttjanderätt

för staden till Ladugårdsgärde har icke givit utskottet anledning

till erinran.

Ett godkännande av förevarande avtal medför skyldighet för kronan att

lill staden för vissa efter år 1944 färdigställda lokaler vid Bromma flygplats

utgiva ersättning med 200 000 kronor. Utskottet avser att i annat sammanhang

tillstyrka anvisande av medel för detta ändamål.

Vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang förordat har

icke givit utskottet anledning till erinran.

Av vad utskottet sålunda anfört framgår, att utskottet icke kan tillstyrka

bifall till motionen I: 393.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen 1:393, bemyndiga Kungl. Majit att

å kronans vägnar godkänna föreliggande förslag till avtal

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 306.

9

mellan Kungl. Majit och kronan samt Stockholms stad angående

upplåtelse av Bromma flygplats till kronan och av

Ladugårdsgärde till staden m. m. med den ändring beträffande

§ 8 som i det föregående angivits; Kungl. Majit obetaget

att vidtaga de smärre jämkningar i avtalet, som kunna

visa sig erforderliga och örn vilka överenskommelse kan

komma att träffas.

Stockholm den 13 december 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard. Johansson, Oscar Olsson, Lindström,

Gränebo, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gustaf Iwar Anderson,

fröken Andersson, herrar Hesselbom och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Falla, Bergström,

Rubbestad, Andersson i Malmö, Mårtensson, Pettersson i Dahl, Malmborg i Skövde, Lindholm,

Holmström och Åkerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:569 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. May.ts poposition angående godkännande av avtal mellan kronan och Stockholms stad rörande upplåtelse av Bromma fly s. 1 i texten