Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

1946-03-01 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:37, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond gjorda framställningar angående anslag för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37-

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen

å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond

gjorda framställningar angående anslag för budgetåret

1946/47, i vad propositionen avser kommunikationsdepartementets

verksamhetsområde.

(4:e avd.)

l:o) Om- och tillbyggnadsarbeten å Haga slott. I propositionen nr 1 har

Kungl. Maj:1 å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond (bilaga

5, punkt 110 s. 195—197 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

kommunikationsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att till

Om- och tillbyggnadsarbeten å Haga slott för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av 170 000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i 1944 års statsverksproposition framlagda

förslag anvisade riksdagen för budgetåret 1944/45 ett reservationsanslag av

62 000 kronor till vissa ändringsarbeten å Haga slott. Dessa arbeten avsågo

åstadkommande av ökade utrymmen åt solsidan genom utförande åt denna

sida av en utbyggnad, inrymmande i huvudsak en större loggia och ett vardagsrum.

Nu förevarande förslag syftar huvudsakligen till att skapa bättre bostadsförhållanden

för tjänstepersonalen samt större och ändamålsenligare ekonomiutrymmen.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Örn- och tillbyggnadsarbeten å Haga

slott för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

170 000 kronor.

2:o) Ombyggnad av det s. k. värdshuset vid Strömsholms slott. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil, s. 197—199), vilket avser

anvisande av medel till erforderliga iståndsättningsarbeten samt ombyggnadsarbeten

i syfte att erhålla ett ökat antal bostadslägenheter, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av det s. k. värdshuset

vid Strömsholms slott för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 105 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 samt. Nr 37. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 37-

Utskottet.

3:o) Annexbyggnad till kanslihuset. Kungl. Majit har (punkt 112, s. 199

och 200) föreslagit riksdagen att till Annexbyggnad till kanslihuset för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 661 000 kronor.

Till annexbyggnad till kanslihuset har riksdagen för budgetåren 1944/45

och 1945/46 anvisat investeringsanslag av 1 000 000 kronor respektive

2 865 000 kronor. Anslagen ha avsetts för uppförande av annexbyggnaden

å det söder om kanslihuset belägna området mellan Myntgatan, Salviigränd,

Västerlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget. Hela byggnadsföretaget

har kostnadsberäknats till sammanlagt 5 065 000 kronor, vartill komma

vissa expropriationskostnader.

Byggnadsstyrelsen har beräknat att annexbyggnaden skulle kunna fullbordas

under förra delen av år 1947 samt föreslagit att återstående medelsbehov

för själva byggnadsföretaget, 1 200 000 kronor, anvisas för budgetåret 1946/

47.

Departementschefen har anmält, att expropriationsersättningar samt vissa

i samband med expropriationsförfarandel uppkomna kostnader belöpte sig

till sammanlagt 461 000 kronor. Med anledning härav har departementschefen

föreslagit att anslaget måtte anvisas med 1 661 000 kronor.

Förevarande medelsäskande avser slutförande av arbetena med kanslihusannexet

samt gäldande av vissa i anledning av byggnadsföretaget uppkomna

expropriationsersättningar m. m. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts

förslag och hemställer,

att riksdagen må till Annexbyggnad till kanslihuset för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 661 000

kronor.

4:o) Konstnärlig utsmyckning av kanslihuset. Kungl. Majit har (punkt

113, s. 200—202) föreslagit riksdagen alt till Konstnärlig utsmyckning av

kanslihuset för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 50 000

kronor.

Kanslihusets konstnärliga utsmyckning består i huvudsak av fyra skulpturer,

allegoriska framställningar av de fyra årstiderna, samt av en marmorfris

och två granitreliefer. Kostnaderna härför ha varit cirka 90 000 kronor.

Statens konstråd har hemställt, att ett anslag av 50 000 kronor måtte anvisas

för ytterligare utsmyckning av kanslihuset. Konstrådet har därvid

framfört förslag om prydande av byggnadskomplexets inre, öppna gård med

en mindre fontänskulptur.

Statskontoret har, under erinran att förevarande fråga år 1945 varit föremål

för prövning såväl av Kungl. Majit som — i anledning av motion

(lii 211) — av riksdagen, uttalat att därest anslag nu ansåges böra anvisas,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37-

3

för ändamålet erforderligt belopp borde i samma ordning som byggnadsanslag

uppföras å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond.

Byggnadsstyrelsen har tillstyrkt konstrådets framställning.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Med hänsyn till den i förhållande till byggnadens ändamål ganska enkla

utformning, som kanslihuset erhållit, synes konstrådets nu framförda förslag

örn prydande av den öppna gården med en mindre fontänskulptur vara

väl motiverat. Genom anvisande av det härför såsom erforderligt beräknade

beloppet av 50 000 kronor skulle jämväl den bildande konsten erhålla en

viss stimulans. Jag vill därför — och under erinran örn den positiva, inställning

till här berörda anslagsfråga, som 1945 års riksdag intagit — tillstyrka

konstrådets framställning.

I sitt utlåtande i anledning av en vid 1945 års riksdag i ämnet väckt motion

uttalade utskottet, att krav syntes kunna ställas på en viss konstnärlig utsmyckning

av de för statsmyndigheterna avsedda ämbetsbyggnaderna och

att detta särskilt gällde en byggnad av kanslihusets karaktär. Utskottet ansåg

sig emellertid icke böra på enskild motion tillstyrka medelsanvisning.

Kungl. Maj :t har nu föreslagit anvisande av 50 000 kronor för utsmyckning

av kanslihusets öppna gård. Då behovet av prydande av gården far

anses framträdande finner sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Konstnärlig utsmyckning av kanslihuset

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

50 000 kronor.

5:o) Ämbctsbyggnad för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen.

Beträffande ifrågavarande förslag (punkt 114, s. 202 och 203)

kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

6:o) Anordnande av lokaler för högsta domstolen. Kungl. Majit har (punkt

115, s. 203 och 204) föreslagit riksdagen att till Anordnande av lokaler för

högsta domstolen för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

400 000 kronor.

Till förberedande åtgärder för lösande av bland annat högsta domstolens och

Svea hovrätts lokalfrågor har riksdagen för budgetåret 1944/45 anvisat ett anslag

av 350 000 kronor, varav 250 000 kronor tagits i anspråk för anordnande

av lokaler för högsta domstolen inom det s. k. gamla rådhuset. För budgetåret

1945/46 har riksdagen till sistnämnda ändamål anvisat ett belopp av

400 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen bar erinrat örn att kronan enligt 1940 ars markavtal

skulle äga tillträda gamla rådhusfastigheten först den 1 juli 1949. Styrelsen

hade emellertid för avsikt att å kronans vägnar inleda förhandlingar med

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 37-

Utskottet.

Stockholms stad om en tidigare tillträdesdag. Återstoden av de för byggnadsarbetena

beräknade kostnaderna, 1 100 000 kronor, borde med hänsyn

härtill anvisas för budgetåret 1946/47.

Departementschefen har uttalat, att för nästa budgetår medel borde stå

till förfogande för påbörjande av sådana byggnadsarbeten, vilka utan olägenhet

kunde bedrivas med bibehållande av lokalernas nuvarande användning.

Anslagsbeloppet borde bestämmas till 400 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Anordnande av lokaler för högsta

domstolen för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 400 000 kronor.

7:o) Anordnande av lokaler för Svea hovrätt. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 116, s. 204 och 205), vilket innebär anvisande av slutanslag

till förevarande byggnadsföretag, vartill riksdagen tidigare anvisat

310 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Anordnande av lokaler för Svea hovrätt

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

240 000 kronor.

8:o) Utökade lokaler för Göta hovrätt. Kungl. Maj:t har (punkt 117, s.

205—211) föreslagit riksdagen att till Utökade lokaler för Göta hovrätt för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

I skrivelse den 6 februari 1945 har byggnadsstyrelsen anmält, att styrelsen

i samråd med särskilda sakkunniga verkställt utredning angående det i anledning

av processreformen ökade utrymmesbehovet för hovrätterna. Styrelsen

har i denna del uttalat följande.

Från de sakkunniga har framhållits bland annat, att i varje hovrätt måste

finnas en sessionssal för varje division. Beträffande storleken av dessa salar

borde beaktas, att ehuru antalet åhörare i regel kunde beräknas bliva

ganska ringa, tid efter annan dock förekomme mål, som tilldroge sig ett

sadant allmänt intresse, att tillströmning av en större mängd åhörare vöre

att förvänta. För att både tillgodose kravet å offentlighet och iakttaga nödig

sparsamhet kunde hovrättslokalerna planläggas så, att en sal försåges

med ett större antal åhörarplatser, ej under 50, medan övriga gjordes mindre

eller för omkring 25 å 30 åhörare. De större målen kunde då handläggas

i den stora salen, oavsett till vilken division de hörde. Tillfälligt utbyte av

sessionssal divisionerna emellan innebure visserligen olägenheter för hovrättens

arbete, men anordningen kunde med hänsyn till angelägenheten av

byggnadskostnadernas begränsning ändock godtagas.

Vidare har framhållits, att för den allmänhet, som måste besöka domstolarna

och kunde få uppehålla sig inom domstolsbyggnaden under avsevärd tid,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37-

5

mäste beredas ett ej för knappt, efter hovrättens storlek avpassat utrymme.

Särskilda rum, till vilka vittnen kunde hänvisas, vore vidare erforderliga.

För de vid rättegångarna anlitade advokaterna måste dessutom anordnas

uppehålls- och konferensrum, där samråd mellan parterna och deras juridiska

rådgivare ostört kunde ske. Jämväl för åklagare måste särskilda rum

tillhandahållas, liksom ock för pressens representanter.

Utöver dessa i samband med själva rättegångstillfället erforderliga utrymmen

måste finnas ämbets- och tjänstelokaler för det löpande arbetet inom

hovrätten. I fråga om sådana lokaler bär starkt understrukits, att hovrättens

samtliga ledamöter måste tillhandahållas arbetsrum efter samma normer,

som gälla för andra statstjänstemän. Det nuvarande systemet, enligt vilket

ledamöterna hänvisas till att förrätta allt utanför sessionssalen fallande arbete

i sina bostäder, är redan under nuvarande förhållanden förbundet med

stora olägenheter såväl för arbetet som för tjänstemännen och blir efter den

omläggning av hovrätternas arbetssätt, som kommer att föranledas av processreformens

genomförande, omöjligt att vidare upprätthålla. Lokaler erfordras

vidare för hovrättens sekreterare och aktuarie, för bibliotek samt för

kanslipersonal.

Slutligen har framhållits, att de vid en hovrätt tjänstgörande fiskalerna och

aspiranterna måste, ej minst med hänsyn till den avsedda ändringen i aspiranternas

arbetsåligganden, beredas drägligare arbetsförhållanden i fråga om

tjänstelokaler än som nu i regel kunna erbjudas.

Med ledning av vad som sålunda framkommit under utredningen har byggnadsstyrelsen

i samråd med de sakkunniga utformat lokalprogram för respektive

hovrätter.

Beträffande Göta hovrätt har byggnadsstyrelsen undersökt möjligheterna

att tillgodose det ökade lokalbehovet antingen genom uppförande av en ny

byggnad i direkt anslutning till den nuvarande domstolsbyggnaden eller ock

genom iordningställande av en på tomtens södra del befintlig arkivbyggnad.

Den förra lösningen hade visat sig medföra betydande svårigheter. Med hänsyn

till domstolshusets arkitektur vore nämligen en direkt tillbyggnad icke

tillrådlig i någon form. Arkivbyggnaden, i vilken hovrättens hela arkiv funnes

samlat, vore i sitt nuvarande skick mycket otillfredsställande för arkivändamål.

Byggnadens måttförhållanden och byggnadsstomme gjorde den

däremot lämplig för ombyggnad till ämbetshus för hovrätten. Skulle i en

framtid ytterligare utrymme visa sig behövligt, kunde sådant erhållas antingen

genom att rum inreddes på vinden eller genom en tillbyggnad åt söder.

Hela den vackra parken mellan domstols- och arkivbyggnaderna bleve då

också lämnad orörd. Invändig förbindelse mellan domstols- och ämbetsbyggnaderna

kumle icke, framhåller styrelsen, erhållas på annat sätt än genom

a£t utmed ena tomtgränsen anordna en täckt förbindelsegång, som jämförelsevis

obekvämt finge anslutas till domstolsbyggnadens källarvåning. Ehuru

en sådan förbindelsegång givetvis vore önskvärd med hänsyn till hovrättens

tjänstemän och dess arbete, funne dock styrelsen det tveksamt, om behovet

av densamma kunde sägas vara så starkt, att det motiverade de kostnader,

det komme att röra sig örn.

Kostnaden för ombyggnad av hovrättslokalerna i Jönköping har av byggnadsstyrelsen

beräknats lill 400 000 kronor. Därest förbindelsegång skulle

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 37-

Utskottet.

anordnas mellan byggnaderna, tillkomme ytterligare 50 000 kronor. Härtill

konnne kostnaderna för flyttning av Göta hovrätts arkiv.

Departementschefen har i fråga om utformningen i allmänhet av hovrättsbyggnaderna

anfört följande.

Beträffande utformningen av hovrättsbyggnaderna med hänsyn till den

nya processordningens krav vill jag i huvudsak ansluta mig till de av byggnadsstyrelsen

framlagda allmänna synpunkterna. Inom varje hovrätt torde

sålunda en sessionssal böra anordnas för envar av hovrättens avdelningar.

En av salarna bör i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag förses med ett

större antal åhörarplatser. I övriga sessionssalar torde i besparingssyfte antalet

åhörarplatser kunna begränsas till omkring 20, varvid dock bör tillses,

att ytterligare platser tillfälligtvis kunna anordnas. Tillräckliga väntrum för

allmänhet, parter och vittnen böra finnas, liksom även särskilda uppehållsoch

konferensrum för advokater samt åklagarrum. Dylika utrymmen böra

i viss utsträckning kunna anordnas gemensamt för två eller flera divisioner.

För hovrättens ledamöter böra finnas särskilda tjänsterum. Fiskaler böra

beredas arbetsrum avsedda för i allmänhet en eller högst två personer. En

rationell anordning av aspiranternas och kanslipersonalens arbetslokaler bör

eftersträvas.

Vad angår Göta hovrätt har departementschefen i likhet med byggnadsstyrelsen

funnit, att hovrättens lokalfråga bäst löses om hovrättshuset utnyttjas

för domstolens mest representativa lokaler, nämligen sessionssalarna

med tillhörande utrymmen samt presidentens ämbetsrum, medan övriga

tjänsterum i huvudsak förläggas till arkivbyggnaden, vilken sålunda efter

utflyttning av arkivet skulle omändras till ämbetshus för hovrätten. Departementschefen,

som funnit sig icke böra tillstyrka anordnandet av förbindelsegång

mellan byggnaderna, har icke haft något att erinra mot byggnadsstyrelsens

beräkningar rörande kostnaderna för övriga föreslagna byggnadsarbeten.

Beträffande frågan om beredande av nya lokaler för Göta hovrätts

arkiv har departementschefen anfört följande.

Om den nuvarande arkivbyggnaden efter ombyggnad tages i anspråk för

hovrättens omedelbara behov, måste hovrättens arkivbestånd flyttas. Kostnaderna

härför torde kunna uppskattas till högst 80 000 kronor, vilket belopp

bör anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Denna fråga anmäles i

annat sammanhang av chefen för justitiedepartementet. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att, efter den ytterligare utredning som må befinnas erforderlig,

besluta, huruvida arkivet skall flyttas till annan plats i Jönköping

eller till Stockholm. Frågan om eventuellt erforderliga förstärkningar av

riksarkivets anslag torde framdeles få upptagas till prövning.

Den beslutade rättegångsreformen har medfört behov av nybyggnader för

hovrätterna för Västra Sverige och Nedre Norrland ävensom av utökade lokaler

för övriga hovrätter. Med biträde av särskilda sakkunniga har nu byggnadsstyrelsen

verkställt utredning rörande hovrättsbyggnadernas lämpliga

utformning med hänsyn till den nya processordningens krav. Till vad styrelsen

därutinnan föreslagit har departementschefen i huvudsak anslutit sig.

Icke heller utskottet har funnit anledning till erinran mot principerna för lokalbehovets

utmätande.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37-

7

Med utgångspunkt från angivna principer har byggnadsstyrelsen utarbetat

förslag till erforderliga byggnadsåtgärder för Göta hovrätts del. Förslaget,

som avser ombyggnad av en nu såsom arkivlokal utnyttjad byggnad, har utskottet

i likhet med departementschefen funnit innebära den lämpligaste lösningen

av lokalfrågan, varför utskottet tillstyrker, att för förslagets realiserande

erforderliga medel anvisas. Utskottet, som erinrar örn att riksdagen

numera (skrivelse nr 19) anvisat 50 000 kronor för flyttning av Göta hovrätts

arkiv, får alltså hemställa,

att riksdagen må till Utökade lokaler för Göta hovrätt för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 400 000

kronor.

9:o) Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige. Kungl. Majit bär (punkt

118, s. 211—213) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att i statsrådsprotokollet

omförmält markbyte mellan kronan och Göteborgs stad må äga rum,

dels ock till Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige för budgetåret 1946/

47 anvisa ett investeringsanslag av 925 000 kronor.

Sedan beslut fattats att förlägga en hovrätt till Göteborg, bar staden överlämnat

för den blivande hovrättsbyggnaden avsedd tomtmark såsom gåva

till kronan samt förbundit sig bidraga med 200 000 kronor till gäldandet

av byggnadskostnaderna. Ifrågavarande markområde har emellertid numera

vid närmare undersökningar visat sig mindre lämpligt för ändamålet. Efter

förda förhandlingar ha därför stadens myndigheter erbjudit sig att byta ut

detta område mot ett annat, beläget öster om Götaplatsen mellan Johannebergsgatan

och Sven Renströmsgatan.

Byggnadsstyrelsen, som funnit den sålunda erbjudna nya tomten avsevärt

större och ur alla synpunkter för kronan värdefullare än det tidigare avsedda

området, säger sig ha igångsatt utredning rörande byggnad för hovrätten

på den sålunda erbjudna nya tomten. Något förslag hade ännu icke hunnit

färdigställas, men styrelsen avsåge att inom den närmaste tiden överlämna

sådant till Kungl. Majit. Det hittills utföixla utredningsarbetet gåve emellertid

vid handen, att en viss höjning av det för en byggnad å den gamla tomten

tidigare beräknade totalkostnadsbeloppet, 850 000 kronor, troligen komme

att erfordras. Förutom i smärre kostnadsökningar hade denna höjning sin

grund däri att den nya tomten hade ett framträdande läge inom ett område,

där staden planerade att uppföra allmänna byggnader, varför större fordringar

måste ställas på hovrättsbyggnadens yttre utformning. Kostnadsökningen

syntes dock kunna inskränkas till högst 75 000 kronor.

Departementschefen bar förordat att bytet kommer till stånd, då det nu

erbjudna området syntes vara lämpligt för det avsedda ändamålet. I övrigt

bar departementschefen anfört i huvudsak följande.

Byggnadsstyrelsen bar ännu ej hunnit fullborda ritningarna lill liovrätlsbyggnaden

å den nya platsen. Del oaktat finner jag mig — på grund av

angelägenheten av att hovrättens för Västra Sverige lokalfråga bringas till

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 37-

Utskottet.

en lösning så snart ske kan — böra hemställa, att förslag avlåtes till riksdagen

om anvisande av medel för ändamålet. Den av byggnadsstyrelsen beräknade

kostnaden, 925 000 kronor, synes därvid böra läggas till grund för

anslagsberäkningen. Beloppet torde i sin helhet böra anvisas å riksstaten

för nästa budgetår. Göteborgs stads förenämnda bidrag å 200 000 kronor

bör i sinom tid tillföras en särskild å investeringsstaten för statens allmänna

fastighetsfond uppförd titel Bidrag från kommuner.

Jag förutsätter, att byggnadsstyrelsen vid utarbetandet av ritningarna, vilka

torde böra i vanlig ordning bliva föremål för Kungl. Maj :ts prövning, följer

samma huvudprinciper som vid planerandet av övriga hovrätterna berörande

byggnadsföretag.

Utskottet finner sig på av departementschefen anförda skäl böra tillstyrka

såväl det föreslagna markbytet mellan kronan och Göteborgs stad som den

av Kungl. Maj:t begärda medelsanvisningen för uppförande av en nybyggnad

för hovrätten för Västra Sverige. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) medgiva, att i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1946 angivna markbyte mellan

kronan och Göteborgs stad må äga rum,

b) till Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige för budgetåret

1946/47 anvisa ett investerings anslag av 925 000 kronor.

10 :o) Nybyggnad för hovrätten för Nedre Norrland. Kungl. Maj:t har

(punkt 119, s. 214 och 215) föreslagit riksdagen att till Nybyggnad för hovrätten

för Nedre Norrland för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 650 000 kronor.

I skrivelse den 6 februari 1945 har byggnadsstyrelsen avgivit förslag till

nybyggnad för den beslutade hovrätten för Nedre Norrland i Sundsvall.

Kostnaderna för byggnaden hava uppskattats till 650 000 kronor.

Sedermera har styrelsen överlämnat dels ett av drätselkammaren i Sundsvall

jämlikt stadsfullmäktiges i staden bemyndigande undertecknat gåvobrev,

varigenom staden till kronan utan ersättning överlåtit tomten nr 1 i kvarteret

Hovrätten, dels ock ett protokollsutdrag utvisande att stadsfullmäktige

i Sundsvall beslutat, att staden skulle bidraga med ett belopp av 200 000 kronor

för täckande av kostnaderna för hovrättshuset.

I skrivelse den 8 oktober 1945 bär styrelsen slutligen anmält, att en kostnadsökning

av 50 000 kronor kunde inträda, därest mera omfattande grundförstärkningar

än som från början tagits i beräkning skulle visa sig erforderliga

på den ifrågavarande tomten.

Departementschefen har biträtt styrelsens förslag samt tillstyrkt medelsanvisning

med 650 000 kronor för nästa budgetår. Departementschefen har

därvid förutsatt att det av Sundsvalls stad utfästa bidraget i sinom tid

skall tillföras investeringsstaten för allmänna fastighetsfonden samt att, därest

behov av ytterligare medel för grundförstärkningsarbeten framdeles skulle

uppkomma, tilläggsanslag finge äskas för sådant ändamål.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 37-

9

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av anslag av 650 000 kronor för

uppförande å en av Sundsvalls stad överlåten tomt av en hovrättsbyggnad

för Nedre Norrland. Kronans kostnad för byggnadsföretaget beräknas emellertid,

då staden utfäst sig att bidraga med ett belopp av 200 000 kronor, i

verkligheten att stanna vid 450 000 kronor. Utskottet har icke funnit anledning

till erinran mot det framlagda förslaget för tillgodoseende av hovrättens

lokalbehov eller därför beräknade kostnader. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Nybyggnad för hovrätten för Nedre

Norrland för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 650 000 kronor.

ll:o) Byggnadsarbeten för länsstyrelserna. Beträffande detta förslag

(punkt 120, s. 215 och 216) kommer utskottet att senare under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 1 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo,

Larsson, Andrén, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Berling, Rosenberg

och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, Rubbestad, Andersson i Malmö, Mårtensson,

Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Åkerström, Thäpper, Onsjö, Persson i Vinberg

och Birke.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 37.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:53 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen d kapitalbudgeten under statens allmänna fastighets fond gjorda framställningar a s. 1 i texten