Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för hudgetåret 194647 under fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1946-05-07 · 144 sidor, varav 139 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 139 av 144 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:4, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för hudgetåret 194647 under fjärde huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

1

Nr 4.

Ankom till riksdagens kansli den 7 maj 1946 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga

statsutgifter för hudgetåret 194647 under fjärde

huvudtiteln, avseende anslagen inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(l:a avd.)

Försvarsdepartementet.

l:o) Försvarsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under fjärde huvudtiteln (punkt 1, s. 10—12 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen

att

dels å personalförteckningen för försvarsdepartementet nied försvarets

kommandoexpedition under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat uppföra

— i stället för 1 byråchef i lönegrad C 5 — 1 byråchef i lönegrad C 6,

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarsdepartementet

med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1946/47,

dels ock till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 460 000

kronor.

Under åberopande av vad chefen för finansdepartementet anfört vid behandlingen

av för flera huvudtitlar gemensamma frågor har departementschefen

föreslagit, att från och med nästa budgetår en i personalförteckningen

uppförd befattning för byråchef i lönegrad C 5 uppflyttas i lönegrad C 6.

Anslagshöjningen i övrigt sammanhänger väsentligen med att anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,

tidigare varit för lågt beräknad.

Utskottet tillstyrker den föreslagna uppflyttningen av departementets byråchefsbefattning

från lönegraden C 5 till lönegraden C 6. Då den verkställda

beräkningen av anslaget i övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får

utskottet hemställa,

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 4.

Utskottet.

776 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för försvarsdepartementet med

försvarets kommandoexpedition under rubriken Tjänstemän å

ordinarie stat uppföra —- i stället för 1 byråchef i lönegrad C 5 •—

1 byråchef i lönegrad C 6,

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarsdepartementet

med försvarets kommandoexpedition, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till departementschefen........kronor 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ » 223 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................. » 164 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 106 000

5. Kärligt tillägg, förslagsvis.................... » 67 000

Summa kronor 584 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 99 000

Nettoutgift kronor 485 000,

c) till Försvarsdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor.

2:o) Försvarsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 12) och under erinran, att samma anslagsbelopp anvisats

för innevarande budgetår, får utskottet, som icke haft något att erinra mot

att vederbörligt för armén anvisat anslag till anskaffning av intendenturmateriel

anlitas för bestridande av kostnader för viss för departementet erforderlig

utrustning, hemställa,

att riksdagen må till Försvarsdepartementet: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Centrala förvaltningsmyndigheter.

3:o) Försvarets civilförvaltning: Avlöningar. Försvarets civilförvaltning: Omkostnader.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till ifrågavarande

ändamål (punkt 3) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande;

vilket härmed

anmäles.

4:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 4, s. 13—21) att

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

3

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

sjukvårdsförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

dels ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 285 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 250 000

kronor.

Departementschefen har tillstyrkt framlagt förslag örn anställande, mot

ett arvode av 600 kronor för år, av en biträdande apotekare vid materielbyråns

läkemedelssektion för verkställande av taxationsgranskning av räkningar, utställda

av enskilda apotek.

Med hänsyn till den betydande arbetsbelastningen å sjukhusbyrån har departementschefen

föreslagit, att medel anvisas för anställande av en arkitekt.

För befattningen avses arvode motsvarande nettoavlöning till befattningshavare

tillhörande 26:e lönegraden, 26:e löneklassen, i löneplan C.

En allmän skärmbildsundersökning avses under medicinalstyrelsens ledning

komma till utförande i Sverige. Under tiden för inskrivningsförrättningarna

och de värnpliktigas inryckning avses den allmänna undersökningen

skola avbrytas, varvid personal och apparatur i stället skulle utnyttjas för

undersökning av de värnpliktiga. Departementschefen har förutsatt, att medel

för dessa undersökningar skola anvisas under fjärde huvudtiteln. Utredning

rörande kostnaderna därför pågå, varför försvarets anslag ansetts för närvarande

kunna uppföras med allenast beräknat belopp. Enligt ett av chefen

för socialdepartementet framlagt förslag skall inom medicinalstyrelsen finnas

organiserad en granskningscentral för prövningen av resultatet av den allmänna

skärmbildsundersökningen. Departementschefen har räknat med att denna

organisation skall betjäna även försvaret. Den för behandlingen av tuberkulosoch

röntgenfrågor avsedda personalen inom ämbetsverket har beräknats till

en sakkunnig i tuberkulosfrågor och en konsulterande röntgenolog.

Med beaktande av vad sålunda anförts och då det synes erforderligt med en

viss förstärkning av sakkunnigposten i övrigt har departementschefen föreslagit,

utan att i detta sammanhang i detalj taga ställning till storleken av de

arvoden, som böra tillkomma av sjukvårdsförvaltningen anlitade sakkunniga,

att anslagsioosten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, för innevarande budgetår 56 000 kronor, höjes till 63 000 kronor.

Med avseende å anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

har en förstärkning av denna personal ansetts erforderlig, varför anslagsposten

i fråga föreslagits höjd med 20 000 kronor.

Med hänsyn till pågående utredningar rörande sjukvårdsförvaltningens

organisation är det påkallat, att ämbetsverkets personalbehov bedömes med

stor återhållsamhet. Kungl. Majits prövning av ämbetsverkets anslagsäskanden

visar att så även skett. Den personalförstärkning, som av Kungl. Majit

nu förordats, synes vara av beskaffenhet att icke lämpligen kunna uppskjutas,

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet tillstyrker därför de av Kungl. Majit under förevarande punkt framlagda

förslagen, vilka medföra en anslagshöjning av 35 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för försvarets sjukvårdsförvaltning,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... kronor 107 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ..................... » 63 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 103 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............... » 36 700

Summa kronor 310 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 25 000

Nettoutgift kronor 285 000;

b) till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 285 000 kronor.

5:o) Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Majits förslag (punkt 5, s. 21 och 22), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 10 000 kronor, avseende

anslagsposten till publikationstryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 70 000

kronor.

6:o) Krigsmaterielverket: Avlöningar. Beträffande Kungl. Majits framställning

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 6) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

7:o) Krigsmaterielverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 7, s. 40), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 5

8:o) Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 8, s. 40—42) att till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 120 000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 930 000 kronor

och enligt fastställd stat fördelat med 650 000 kronor till lönekostnader vid

krigsmaterielverkets ammunitionsförråd och 280 000 kronor till driftkostnader

vid förråden.

För nästa budgetår har krigsmaterielverket ansett sig böra under

detta anslag beräkna kostnader jämväl för vissa förråd, som hittills

bekostats från förskotts- eller avvecklingsanslag. Det är här fråga örn förråd

av verktyg och reservdelar, råvaror och halvfabrikat m. m. För dessa

förråd har verket beräknat 120 000 kronor i lönekostnader och 95 000 kronor

i driftkostnader. För driftkostnader vid de centrala ammunitionsförråden

har verket för nästa år räknat med oförändrat medelsbehov, under det att

lönekostnaderna vid ammunitionsförråden beräknats till ett till 625 000 kronor

reducerat belopp. Krigsmaterielverket har sålunda beräknat anslagsbehovet

till, för lönekostnader 745 000 kronor och för driftkostnader 375 000

kronor, eller totalt 1 120 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt anslagsberäkningen. Som ett led i de

allmänna rationaliseringssträvandena inom försvaret böra dock, framhåller

departementschefen, på förevarande område alla åtgärder vidtagas, som kunna

vara ägnade att nedbringa kostnaderna. Det får, fortsätter departementschefen,

förutsättas, att krigsmaterielverket i sina anslagsäskanden för budgetåret

1947/48 — sedan närmare överblick vunnits över läget efter beredskapens

avveckling — framlägger resultatet av en översyn i dessa hänseenden.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka, att medel under anslaget beräknas

jämväl för bestridande av löne- och driftkostnader vid vissa förråd för verktyg

och reservdelar, råvaror, halvfabrikat m. m. Framhållas må, att kostnaderna

för dessa förråd tidigare bestritts av förskotts- eller avvecklingsanslag.

Mot kostnadsberäkningarna i övrigt har utskottet icke funnit anledning

till erinran. Utskottet vill understryka departementschefens uttalande,

att alla åtgärder böra vidtagas, som kunna vara ägnade att nedbringa kostnaderna

på förevarande område.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

1 120 000 kronor.

9:o) Krigsmaterielverket: Årskostnader för industriell krigsberedskap. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9, s. 42—-45) att till Krigsmaterielverket:

Årskostnader för industriell krigsberedskap för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 800 000 kronor.

TJtskottei.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Krigsmaterielverket har ansett, att de nuvarande anslagen till Krigsmaterielverket:

Vissa beredskapskostnader och till Industriens krigsorganisation,

vilka avsåge den industriella krigsberedskapen, borde erhålla benämningar,

som bättre angåve utgiftsändamålens art, och i sådant hänseende föreslagit

benämningarna Krigsmaterielverket: Årskostnader för industriell krigsberedskap

och Krigsmaterielverket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap.

Departementschefen har tillstyrkt förslaget i fråga.

Under anslaget till årskostnader för industriell krigsberedskap har verket,

såvitt här är i fråga, beräknat medel för tomgångsförluster vid skuggfabriker

m. m., för krigsindustriombuden m. m. samt för vissa utgifter för krigsindustriplanering

för marinförvaltningen med ett sammanlagt belopp av 852 000

kronor. Den beräknade ökade medelsförbrukningen hänför sig huvudsakligast

till kostnaderna för skuggfabriker m. m., för vilkas bestridande krigsmaterielverket

beräknat 250 000 kronor högre belopp än som upptagits för innevarande

budgetår. En anslagshöjning för nästa budgetår har med hänsyn till beredskapens

fortgående avveckling synts departementschefen vara ofrånkomlig. I

staten för anslaget till industriens krigsorganisation är uppförd en inkomstpost

å 45 000 kronor, härrörande från inflytande royalty m. nr. Dessa medel äro av

den natur att de böra beräknas under nu förevarande anslag. Dessa uppbördsmedel

torde för nästa budgetår kunna beräknas till samma belopp som för

innevarande år. Inberäknat kostnaderna för de övriga utgiftsändamål, som

böra tillgodoses från detta anslag, har departementschefen ansett sig med hänsyn

jämväl till nyssnämnda inkomstmedel kunna räkna med ett anslagsbelopp

av 800 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 300 000 kronor.

Det hittillsvarande anslaget till vissa beredskapskostnader har erhållit förslagsanslags

natur på grund av svårigheten att med någon exakthet beräkna

utgifterna under anslaget. Då samma förhållande fortfarande föreligger, har

även det nu föreslagna nya anslaget ansetts böra betecknas såsom förslagsanslag.

Stat för anslaget torde, framhåller departementschefen, i vanlig ordning

få fastställas av Kungl. Maj:t, varvid föreskrift torde böra meddelas, att de i

staten ingående posterna icke få överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Utskottet tillstyrker förslaget örn ändrade benämningar av de nu å riksstaten

upptagna anslagen till vissa beredskapskostnader och till industriens

krigsorganisation. Då en anslagshöjning i den omfattning, departementschefen

föreslagit, synes vara ofrånkomlig, tillstyrker utskottet, att anslaget

för nästa budgetår bestämmes till 800 000 kronor.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Årskostnader för

industriell krigsberedskap för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 800 000 kronor.

10:o) Krigsmaterielverket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap. Kungl.

Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10, s. 45 och 46) att till Krigsmateriel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

7

verket: Engångskostnader för industriell krigsberedskap för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Förevarande anslag är, såsom framgår under nästföregående punkt, avsett

att ersätta det nuvarande anslaget till industriens krigsorganisation och upptager

i huvudsak samma utgiftsändamål som detta anslag. Anslaget till industriens

krigsorganisation är för innevarande budgetår uppfört med 200 000

kronor.

Krigsmaterielverket har äskat ett belopp av 4 304 000 kronor till anskaffning

av maskiner för utökning av den industriella kapaciteten för ammunitionstillverkning

m. m. Departementschefen har framhållit, att detta äskande

redan gjorts till föremål för behandling i propositionen 1945: 386. Enligt vad

i denna proposition förutsattes skulle med prövning av de här ifrågavarande

utgiftsändamålen anstå i avvaktan å 1945 års försvarskommittés förslag. Häremot

har riksdagen (skrivelse nr 594) icke haft något att erinra. Några medel

för dylika ändamål böra därför enligt departementschefen icke beräknas i

detta sammanhang.

För övriga under anslaget upptagna utgiftsändamål har krigsmaterielverket

beräknat 208 000 kronor. Med hänsyn till att vid ingången av innevarande

budgetår betydande reservationer förelågo under anslaget till industriens

krigsorganisation och då departementschefen förutsätter, att förefintliga

medel under nämnda anslag vid utgången av innevarande budgetår få

överföras till det nu föreslagna anslaget, har departementschefen ansett, att

det av krigsmaterielverket äskade anslaget kan reduceras till 100 000 kronor.

Beräkningen av förevarande anslag har icke givit utskottet anledning till

erinran, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Krigsmaterielverket: Engångskostnader

för industriell krigsberedskap för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 100 000 kronor.

ll:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar. Arméns fortifikationsförvaltning:

Omkostnader. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till

ifrågavarande ändamål (punkt 11) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

12:o) Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens

övningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12, s. 47 och

48) att till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads- och reparationsberedskapens

övningar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 100 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 180 000 kronor.

varvid hänsyn tagits till beräknade reservationer å anslaget.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Kostnaderna för engångsanskaffning av materiel för denna organisation -—

tidigare beräknade till 12 300 000 kronor — hava kunnat nedbringas med ej

mindre än 3 360 000 kronor. Detta förhållande sammanhänger till huvudsaklig

del med att tidigare planerad anskaffning på grund av försvarsberedskapens

upphörande kunnat i väsentlig grad minskas. En bidragande orsak

till den uppkomna besparingen har emellertid jämväl varit, att anskaffningspriserna

visat sig bliva lägre än man från början haft anledning räkna med.

Med hänsyn till de reservationer, som kunna förutses vara förhanden den

1 juli 1946, har förevarande anslag till övningar upptagits för nästa budgetår

med allenast ett beräknat belopp av 100 kronor.

Den på nästa budgetår belöpande kostnaden för utbildnings-, utrustningsoch

ersättningsammunition åt beredskapsorganisationen har föreslagits skola

bestridas från anslaget till Armén: Vapen och ammunition m. m.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag samt vad departementschefen

i samband därmed föreslagit har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Arméns fortifikationsförvaltning: Byggnads-

och reparationsberedskapens övningar m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 100 kronor.

13:o) Arméförvaltningen: Avlöningar. Arméförvaltningen: Omkostnader. Beträffande

Kungl. Maj :ts framställningar om anslag till ifrågavarande ändamål

(punkt 13) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande''

vilket härmed

anmäles.

14:o) Marinförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 14, s. 49—56) att

dels å personalförteckningen för marinförvaltningen under rubriken Extra

ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra 1 konstruktör i lönegraden

Eo21;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 455 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 382 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att för ballistiska detaljen å vapenavdelningens

ammunitionssektion inrättas en befattning för pensionerad underofficer

med arvode motsvarande nettolön i löneklass UO 7 samt att i utbyte mot

en pensionerad underofficer anställes ett kvinnligt kanslibiträde i lönegrad

Eo 7 för handhavande av diarieföringen å intendenturavdelningen. Såsom

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

9

biträden åt föreståndaren för dispositionsbokföringen beräknas, med beaktande

av den nuvarande personalens löneställning, jämte nuvarande extra

ordinarie personal en befattningshavare i lönegrad Ex 15 och ett kontorsbiträde

i lönegrad Ex 4. Därvid förutsattes emellertid, att därest befattningshavaren

i lönegrad Ex 15 avgår, för ny befattningshavare icke avses högre

löneställning än lönegrad Ex 9.

Av marinförvaltningen verkställda försök i syfte att inom förrådskontrollkontoret

organisera en statistisk detalj för utförande av kostnadsstatistik

(objektstatistik) hava synts böra fullföljas. I avvaktan på närmare erfarenheter

rörande möjligheterna att för motsvarande ändamål utnyttja den hålkortsredovisning,

som avses skola föras inom försvarets civilförvaltning, har

emellertid organisationen ansetts fortfarande böra givas provisorisk karaktär.

Även för nästa budgetår räknas med att en halvtidsanställd statistiker skall

kunna utnyttjas för ledningen av verksamheten. Härför har beräknats ett

arvode av, i ett för allt, 5 000 kronor för år. Såsom biträde till statistikern har

beräknats en befattningshavare i lönegrad Ex 4.

Det är av stor betydelse, framhåller departementschefen, icke minst ur

ekonomisk synpunkt, att hjälpfartygens intagning planlägges på ett grundligt

och förutseende sätt. På grund av förändringarna beträffande handelsflottans

sammansättning måste uppgjorda planer successivt överarbetas. Departementschefen

har därför ansett sig böra tillstyrka, att marinförvaltningen tillföres

särskild arbetskraft, företrädesvis tekniskt skolad, för dessa planeringsarbeten.

För ändamålet hava beräknats 1 konstruktör i lönegrad Eo 21, 1 befattningshavare

i Eo 18 och 1 kontorsbiträde i Eo 4. Kostnaderna för avlöningar

till för ändamålet avsedd personal bestridas för innevarande budgetår

1 huvudsak från marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

Kungl. Maj :ts förslag innebär vidare, att medel under förevarande anslag

skola beräknas för avlöningar till följande å förrådskontrollkontoret och kansliet

anställda befattningshavare, vilka hittills avlönats med anlitande av förskottsanslag,

nämligen 1 kontorsskrivare av 1. klass i lönegrad Ex 15, 2 kontorsskrivare

av 2. klass i lönegrad Ex 13 och 1 skrivbiträde i lönegrad Ex 2

samt 1 förste amanuens i lönegrad Ex 18.

Marinförvaltningen har hemställt örn anvisande av medel för avlöningar till

2 extra expeditionsvakter i lönegrad Ex 5 och 10 expeditionsvaktsbiträden,

vilkas avlöning tidigare bestritts från förskottsanslag. Bifall till detta förslag

skulle medföra en årlig kostnad av i runt tal 28 000 kronor. Departementschefen

har emellertid ansett, att kostnaderna för denna expeditionsvaktspersonal

böra kunna något begränsas, och har för ändamålet beräknat ett belopp

av omkring 20 000 kronor.

Utskottet har icke någon erinran att framställa mot Kungl. Maj:ts förslag

under förevarande punkt och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för marinförvaltningen under

rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20

uppföra 1 konstruktör i lönegraden Eo 21,

Utskottet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 4.

b) godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från oell med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.............................................. kronor 167 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .................. » 137 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 173 000

4. Körligt tillägg, förslagsvis ........... » 69 100

Summa kronor 547 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 92 000

Nettoutgift kronor 455 000;

c) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 455 000 kronor.

15:o) Marinförvaltningen: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 15, s. 56—58), vilket i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår innebär en höjning med 85 000 kronor, avseende expenser,

får utskottet, som icke haft något att erinra mot att kostnaderna för marinens

blankettryck beräknas under marinens anslag till övriga expenser m. m., hemställa,

att riksdagen må till Marinförvaltningen: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 435 000 kronor.

16:o) Flygförvaltningen: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 16, s. 58—63) att

dels å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken Ordinarie

tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20 uppföra

1 byråsekreterare i lönegrad Eo 21;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 450000

kronor.

Den hittills provisoriskt inrättade personaldetaljen för handläggning av ärenden

rörande ämbetsverkets civila personal och av de på ämbetsverket ankommande

ärendena rörande civil icke-ordinarie personal vid flygvapnets förband

och inrättningar har synts departementschefen ändamålsenlig, varför

departementschefen förordat att personalen nu erhåller fastare anställning.

I enlighet härmed har föreslagits, att å personalförteckningen för flygförvalt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. Il
ningen

uppföres en ny befattning för byråsekreterare i lönegrad Eo 21 samt

att under avlöningsstatens icke-ordinariepost därutöver beräknas medel för

följande nytillkommande befattningar, nämligen 1 kanslibiträde i Eo 7 och 2

kontorsbiträden i Eo 4 samt en från sakanslag hit överförd befattningshavare i

Eo 15 med tjänstebenämning kontorsskrivare.

Vidare har föreslagits, att medel beräknas dels för anställande av ytterligare

en expeditionsvakt i lönegraden Eo 5, dels ock till arvode, 6 600 kronor, åt fysiologisk

expert, avsedd att fungera såsom rådgivare i frågor rörande personlig

utrustning för flygande personal m. m. samt att genom kontinuerligt forskningsarbete

studera den flygande personalens funktionsduglighet och genom

förslag till tekniska åtgärder söka höja densamma.

Utskottet, som finner Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt motiverade,

tillstyrker desamma och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) å personalförteckningen för flygförvaltningen under rubriken

Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i

högre lönegrad än 20 uppföra 1 byråsekreterare i lönegrad Eo 21,

b) godkänna följande avlöningsstat för flygförvaitningen, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
.

............................. kronor 225 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ........................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...

Anm. Därest befattningen såsom chef för materiel
avdelningens

normaliebyrå Desättes med innehavare i

lönegraden Ca 28, skall av denna post innehållas ett

belopp, beräknat efter 11 600 kronor för helt budgetår.

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................

130 000

164 000

68 000

Summa kronor 587 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.............................. kronor 87 000

Nettoutgift kronor 500 000,

c) till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

17:o) Flygförvaltningen: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 63—66), vilket i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår innebär en höjning med 45 000 kronor, vilken till största

delen hänför sig till en överflyttning från flygvapnets övningsanslag av kostnader

för interurbansamtal och telegram, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet•

att riksdagen må till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 380 000 kronor.

Försvarskrafterna.

Försvarsstaben.

18:o) Försvarsstaben: Avlöningar. Försvarsstaben: Omkostnader. Beträffande

Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt

18) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

19:o) Försvarsstaben: Krigshistoriska avdelningens verksamhet. Försvarsstaben:

Vissa arbeten å mobiliseringsverket. Försvarsstaben: Fältövningar m. m. På

därom av Kungl. Majit gjorda framställningar (punkterna 19—21, s. 67—69),

vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Försvarsstaben: Krigshistoriska avdelningens verksamhet

ett reservationsanslag av 7 500 kronor;

b) till Försvarsstaben: Vissa arbeten å mobiliseringsverket ett

reservationsanslag av 30 000 kronor;

c) till Försvarsstaben: Fältövningar m. m. ett reservationsanslag

av 7 500 kronor.

Armén.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

20:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl. Maj:ts

framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 22) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

21:o) Armén: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 23, s. 71) att till Armén: Avlöningar till personal å

övergångsstat för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 180 000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 255 000

kronor och har under femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

584 000 kronor för år.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagsminskning med 75 000

kronor, tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å över
gångsstat

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

180 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

13

22:o) Armén: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.

Majlis förslag (punkt 24, s. 71 och 72), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal å reservstat

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

1 400 000 kronor.

23:o) Armén: Avlöningar till personal i arméns reserver. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25, s. 73), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en höjning med 400 000 kronor, beroende

på att medelsanvisningen under anslaget grundats på tillförlitligare beräkningar

än vad fallet varit under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Avlöningar till personal i arméns

reserver för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

2 100 000 kronor.

24:o) Armén: Rekryteringskostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 26, s. 74 och 75) att till Armén: Rekryteringskostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär oförändrad medelsanvisning.

I detta sammanhang har till behandling upptagits en av chefen för marinen

i skrivelse den 3 september 1945 väckt fråga örn beredande av ersättning för

hemresa till manskap, som erhåller avsked under det s. k. provhalvåret, d. v. s.

anställningens första halvår, då manskapet är anställt över stat. Chefen för marinen

har till stöd för framställningen anfört, bland annat, att överstatsanställt

manskap, som visade sig olämpligt för fortsatt anställning, ofta befunnits

sakna medel för hemresa efter anställningstidens slut. Det måste anses

skäligt, att sådana ynglingar, i regel omyndiga, bereddes möjlighet att på

statens bekostnad återresa till sin hemort. Samma förmån borde även tillkomma

överstatsanställt manskap, som erhölle avsked för framtida väl. Ett uteslutande

av denna kategori från ifrågavarande förmån skulle kunna tolkas som

en önskan från statens sida att genom ekonomiskt tvång minska möjligheterna

för ifrågavarande personal att erhålla avsked.

Departementschef en har tillstyrkt marinchefens förslag och framhållit, att

någon anslagshöjning av denna anledning icke vore erforderlig.

Mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag

har utskottet icke haft något att erinra.

Utskottet finner sig på anförda skäl böra tillstyrka, att sådant överstatsanställt

manskap, som befinnes olämpligt för fortsatt anställning, vid avskedandet

erhåller fri resa till hemorten och att samma förmån beredes även

de enligt uppgift relativt få överstatsanställda, som på egen begäran erhålla

avsked.

Utskottet.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: 11 e lery t e rings 1c o s t na d e r för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 240 000 kronor.

25:o) Armén: Ekiperingsersättningar. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 27, s. 75 och 76), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Armén: Ekiperingsersättningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.

26:o) Armén: Avlöningar till civil handräckningspersonal. Beträffande Kungl.

Majrts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 28) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

27:o) Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 29, s. 77—79) att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 17 400 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herr Näsström m. fl. (I: 112) och den andra inom andra kammaren av herr

Andersson i Alfredshem m. fl. (II: 217), vari hemställts, såvitt nu är i fråga, att

riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa örn utredning

och förslag beträffande dels en höjning av terminslönen för de värnpliktiga

från 1 krona till 3 kronor per dag, dels ock införandet av en utryckningspremie

cm minst 100 kronor, avsedd att tilldelas den värnpliktige vid rekrytutbildningens

slut, så att en bättre avvägning än hittills ernås i förhållande

till löneläget på den svenska arbetsmarknaden;

dels en inom första kammaren av herr Arrhén väckt motion (I: lil), vari

hemställts, att riksdagen måtte öka anslaget med 2 180 000 kronor för att möjliggöra

en höjning av utgående premier till värnpliktiga, som undergått utbildning

till underofficerare, från 500 kronor till 1 000 kronor samt för värn

pliktiga, som undergått utbildning till officerare, från 1 500 kronor till 3 000

kronor;

dels ock en inom andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. väckt motion

(II: 218), vari föreslagits, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Maj:t hemställa örn förslag angående höjning av de värnpliktigas dagpenning

till två kronor.

. I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: lil, II: 217 och II: 218.

Anslaget för budgetåret 1945/46 är uppfört under beteckningen Armén:

Penningbidrag m. m. åt värnpliktiga med ett belopp av 17 550 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

15

Med utgångspunkt från 13 221 400 tjänstgöringsdagar för arméns värnpliktiga

hava kostnaderna för penningbidrag beräknats till 15 230 000 kronor.

Premier beräknas under nästa budgetår komma att utgå till 1 150 värnpliktiga,

som undergått utbildning till underofficerare, med 500 kronor till envar eller

sammanlagt med 575 000 kronor samt till 1 070 värnpliktiga, som undergått

utbildning till officerare, med 1 500 kronor till envar eller sammanlagt med

1 605 000 kronor. Tillhopa erfordras sålunda för premier 2 180 000 kronor. Att

ökade kostnader för premier uppkomma, oaktat antalet premieberättigade värnpliktiga

underofficerare och officersaspiranter beräknas nedgå, sammanhänger

med att premierna genom kungörelsen 1945: 416 höjts från 250 respektive

1 250 kronor till 500 respektive 1 500 kronor. Kostnadsökningen i anledning

härav beräknas till 555 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande

anslag skulle alltså uppgå till (15 230 000 + 2 180 000 =) 17 410 000 kronor

eller, i avrundat tal, 17 400 000 kronor.

Den höjning av premierna till normalt utgående belopp, som vidtagits genom

kungörelsen 1945: 416, har i anslutning till riksdagens beslut (proposition

1942: 297, riksdagens skrivelse nr 375) skett sedan i samband med avvecklingen

av den förstärkta försvarsberedskapen de förhållanden bortfallit, som motiverat

den tidigare vidtagna reduktionen av premierna. I detta sammanhang har

departementschefen erinrat, att fråga uppkommit örn ytterligare höjning av

premierna i syfte att bereda ökad kompensation åt det värnpliktiga befälet

för den förlängning av värnpliktstjänstgöringen som blir en följd av uttagning

till befälsutbildning. Då denna fråga är ekonomiskt tämligen vittsyftande

och står i nära samband med 1945 års försvarskommittés arbete, har, framhåller

departementschefen, åt kommittén uppdragits att taga frågan under

övervägande.

Departementschefen har erinrat, att värnpliktiga under de senaste åren i

stor utsträckning av arbetsmarknadsskäl erhållit ledighet för deltagande i

jordbruksarbete. Då de värnpliktiga under ledigheten fått behålla sina avlöningsförmåner,

ha således försvarets anslag belastats med utgifter som sammanhänga

med arbetsmarknadens reglering. Enligt en inom arméledningen

verkställd beräkning ha här avsedda kostnader för innevarande budgetår uppgått

till omkring 1 200 000 kronor. Ehuru vissa skäl tala för att kostnader av

denna art skola belasta femte huvudtiteln, hava kostnaderna även för nästa

budgetår synts departementschefen böra bestridas från fjärde huvudtitelns

anslag. Det har emellertid synts departementschefen böra övervägas, huruvida

icke de värnpliktigas rätt till penningbidrag och förplägnadsersättning

borde begränsas för det fall att de under ledigheten uppbära civil lön.

Förevarande anslag — liksom även marinens och flygvapnets motsvarande

anslag — har ansetts böra i fortsättningen benämnas Avlöningar m. m. till

värnpliktiga.

Vidkommande de i motionerna T: 112 och II: 217 samt II: 218 gjorda yrkan

dena örn höjning av de värnpliktigas penningbidrag synes det utskottet mindre

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

lämpligt att, innan resultatet av den pågående utredningen rörande försvarets

framtida organisation föreligger, initiativ tages från riksdagens sida i ett så

betydelsefullt militärt lönespörsmål, som det här är fråga örn. Detsamma

gäller det i förstnämnda båda motioner väckta förslaget örn införande av en

ny avlöningsförmån för de värnpliktiga i form av utryckningspremie. Utskottet,

som alltså icke kan tillstyrka motionärernas förslag, förutsätter emellertid,

att Kungl. Majit bereder 1945 års försvarskommitté tillfälle att närmare

granska nu omhandlade spörsmål.

I motionen I: lil har hemställts om en fördubbling av nu utgående premier

till värnpliktiga, som undergått utbildning till underofficerare respektive

officerare. Då frågan örn en höjning av dessa premier står i nära sammanhang

med 1945 års försvarskommittés arbete, har, såsom departementschefen

meddelat, åt kommittén uppdragits att taga detta spörsmål under övervägande.

Vid angivna förhållande saknar utskottet anledning att nu närmare

ingå på motionärens förslag. Utskottet avstyrker alltså motionen.

Då den verkställda beräkningen av det under förevarande punkt äskade anslaget

icke givit utskottet anledning till erinran liksom ej heller den föreslagna

nya anslagsbenämningen, får utskottet under åberopande av det anförda

hemställa,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: lil, till Armén: Avlöningar m. m. till

värnpliktiga för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

17 400 000 kronor;

b) att motionerna 1:112 och II: 217 samt II: 218, i vad de avse

värnpliktigas penningbidrag och utryckningspremie, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

28:o) Armén: Familjebidrag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om

anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 30) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Sjukvård.

29:o) Armén: Sjukvård. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 31,

s. 79—81) att till Armén: Sjukvård för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 930 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1000 000

kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 971 000

kronor för år.

Anslaget har för nästa budgetår beräknats enligt samma grunder som för

innevarande budgetår. Vid uppskattandet av medelsbehovet har hänsyn tagits

till att antalet vakanser inom manskapsgraderna vid armén under nästa budgetår

kommer att uppgå till omkring 30 %.

Mot de tillämpade grunderna för beräknandet av medelsbehovet under arméns

sjukvårdsanslag har utskottet icke funnit anledning till erinran.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

17

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armen: Sjukvård för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 930 000 kronor.

30:o) Armén: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

32, s. 81—83) att till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 510 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 580 000

kronor.

Kostnaderna för fredssjukvårdsmateriel hava för nästa budgetår uppskattats

till 162 800 kronor, därvid hänsyn tagits till att antalet vakanser

inom manskapsgraderna vid armén under nästa budgetår kommer att uppgå

till omkring 30 %. Kostnaderna för krigssjukvårdsmateriel hava beräknats till

350 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet skulle alltså uppgå till i runt tal 510 000

kronor, innebärande en kostnadsminskning med 70 000 kronor i förhållande

till medelsanvisningen för innevarande budgetår. Av anslagsminskningen belöpa

50 000 kronor på överflyttningen av hemvärnets kostnader till särskilt

anslag. Återstoden av anslagsminskningen beror på minskat antal tjänstgöringsdagar.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag tillstyrkes av utskottet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 510 000 kronor.

Reseersättningar m. m.

31:o) Armén: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 33, s. 83—85) att till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Petersson m. fl.

(1:30) och den andra inom andra kammaren av herr Johnsson i Kastanjegården

m. fl. (II: 44), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att musikelever,

anställda vid krigsmakten, skola erhålla rätt till fri hemresa minst en

gång om året, så länge anställningstiden varar.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen I: 30.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 100 000

kronor.

Genom beslut av 1945 års riksdag (proposition nr 354; riksdagens skrivelse

nr 591) ha värnpliktiga bland annat tillförsäkrats rätt till fria resor i

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 samt. Nr 4. 776 te 2

Uttkottct.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 4.

samband med övningsuppehåll, innebärande att de komma i åtnjutande av

i medeltal tre fria hemresor för år*räknat. Härav föranledda kostnader ha

för krigsmakten i sin helhet uppskattats till omkring 1 000 000 kronor för

år, av vilket belopp omkring 720 000 kronor beräknas belöpa på armén.

Härav följer att anslagsposten till de värnpliktigas färdkostnader för nästa

budgetår bör höjas med sistnämnda belopp.

Sedan chefen för armén hos Kungl. Majit hemställt, att under sommaren

1945 praktisk tjänstgöring måtte på kronans bekostnad få anordnas inom

andra militärområdet för sammanlagt högst 300 gymnasister, fann Kungl.

Majit, då riksdagens medverkan ansågs erforderlig för lämnande av bifall till

framställningen, genom beslut den 8 juni 1945 densamma icke föranleda

någon Kungl. Majits åtgärd. Chefen för armén hade i ämnet anfört i huvudsak

följande.

Rekryteringen av officerare till armén hade de senaste åren företett en

märkbar försämring, och det funnes anledning befara att denna komme att än

ytterligare ökas i samband med återgången till fredsorganisation.

Svårigheterna att finna lämpliga former för att väcka, vidmakthålla och

öka den manliga ungdomens intresse vore förhållandevis större än vid marinen

och flygvapnet. De båda sistnämnda försvarsgrenarna vore redan i sig

själva mera lockande för den möderne ynglingen än armén.

För att bereda skolungdomen i de högsta klasserna möjlighet att bilda

sig en uppfattning örn arméns många olika vapen, dess användning m. m.

vore det önskvärt att ett antal gymnasister kunde sammandragas till omkring

3 veckors praktisk tjänstgöring. Inkvarterings- och utspisningsmöjligheter

kunde vid dylik tjänstgöring beredas vederbörande i kronans baracker. Skolöverstyrelsen

hade under hand förklarat sig intresserad av förslaget.

Kostnaderna för en dylik tjänstgöringsomgång ha av arméförvaltningens

intendenturavdelning beräknats till i runt tal 29 500 kronor. Av detta belopp

avse omkring 12 500 kronor resekostnader, 12 000 kronor förplägnad och förplägnadsutredning,

inemot 4 000 kronor förläggning samt återstoden, omkring

1 000 kronor, tjänstgöringstraktamenten för instruktörer ävensom beklädnad.

Departementschefen har tillstyrkt förslaget i fråga och ansett att härav föranledda

kostnader borde utan anslagshöjning bestridas från arméns ordinarie

anslag.

Över förevarande motioner har utskottet i vederbörlig ordning inhämtat

yttrande från försvar sväsendets lönenämnd, som anfört följande.

Lönenämnden får till en början erinra, att Kungl. Majit med stöd av riksdagens

i motionerna omförmälda beslut numera utfärdat bestämmelser örn

rätt för värnpliktig att i fredstid åtnjuta fria resor eller resekostnadsersättning

vid övningsuppehåll och tjänstledighet, vilka bestämmelser återfinnas i

21 § kungörelsen den 21 december 1945 angående avlöning m. m. till värnpliktiga.

Enligt vad lönenämnden erfarit torde vidare frågan örn beredande

i vissa fall av motsvarande förmån åt det fast anställda manskapet komma

att upptagas till prövning av 1945 års lönekommitté.

Yad musikeleverna vid krigsmakten beträffar, utgöra dessa en speciell personalgrupp,

som icke är att jämställa vare sig med värnpliktiga eller fast anställt

manskap. I betraktande av den låga kontanta lönen — 360 kronor för

år — som ifrågavarande elever åtnjuta, lärer det i åtskilliga fall vara svårt,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

19

för dem att på egen bekostnad företaga resor till hemorten. Lönenämnden

anser det därför vara skäligt, att de förslagsvis två gånger om året erhålla fri

resa eller ersättning för resa från tjänstgöringsorten till hemorten och åter.

Ett beviljande av denna förmån synes icke, med hänsyn till den särställning

musikeleverna intaga inom krigsmakten, få prejudicerande betydelse för frågan

örn fria resor för andra personalkategorier. På grund av det anförda anser

sig lönenämnden i anledning av förevarande motioner böra tillstyrka, att

musikeleverna berättigas att i ovan angiven omfattning på statsverkets bekostnad

erhålla resa från tjänstgöringsorten till hemorten och åter.

Vidkommande det motionsvis gjorda yrkandet anser sig utskottet kunna

dela de synpunkter i ärendet, som framförts av försvarsväsendets lönenämnd.

Utskottet finner alltså goda skäl tala för att musikeleverna vid krigsmakten,

vilka utgöra en speciell personalgrupp, som icke är att jämställa vare sig med

värnpliktiga eller fast anställt manskap, böra få komma i åtnjutande av fri

resa eller ersättning för resa från tjänstgöringsorten till hemorten och åter.

Det synes utskottet skäligt, att antalet dylika resor bestämmes till två för år.

Då de årliga kostnaderna härför torde kunna beräknas till omkring 3 000 kronor,

lärer någon uppräkning av försvarsgrenarnas anslag till reseersättningar

m. m. icke vara behövlig.

Utskottet har i likhet med departementschefen icke något att erinra mot

att möjlighet beredes intresserade skolynglingar att på statens bekostnad

under någon tid följa verksamheten inom armén på sätt chefen för armén

föreslagit.

Den verkställda beräkningen av förevarande anslag tillstyrkes av utskottet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor;

b) i anledning av motionerna 1:30 och II: 44 bemyndiga

Kungl. Majit att utfärda föreskrifter i fråga örn rätt för musikelever

vid krigsmakten att i ovan angiven omfattning på statsverkets

bekostnad företaga resa från tjänstgöringsorten till hemorten

och åter.

Expenser m. m.

32:o) Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. I enlighet med

Kungl. Majis förslag (punkt 34, s. 85—87), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 120 000 kronor,

beroende på vakanser inom manskapsgraderna, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

9 880 000 kronor.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

33:o) Armén: Övriga expenser m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 35, s. 87—89), vilket i förhållande till det för löpande budgetår

anvisade anslaget innebär en av budgettekniska skäl föranledd minskning med

280 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Övriga expenser m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 120 000 kronor.

34:o) Armén: Publikationstryck. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 36, s. 89), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Armén: Publikationstryck för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 350 000 kronor.

Mathållning m. m.

35:o) Armén: Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37,

s. 90 och 91) att till Armén: Mathållning för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 24 650 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 27 275 000

kronor.

För nästa budgetår har räknats med samma portionskostnad som för

innevarande budgetår eller 155 öre för man och tjänstgöringsdag. Med utgångspunkt

från 15 900 000 tjänstgöringsdagar beräknas medelsbehovet under

anslaget till i runt tal 24 650 000 kronor.

Den verkställda beräkningen av anslaget tillstyrkes av utskottet. Med

förmälan att minskningen av anslaget i jämförelse med medelsanvisningen för

innevarande budgetår är föranledd av minskat antal tjänstgöringsdagar för

såväl fast anställda som värnpliktiga, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Mathållning för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 24 650 000 kronor.

36:o) Armén: Furagering. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38,

s. 91 och 92) att till Armén: Furagering för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 4 600 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 4 665 000

kronor.

Beträffande medelsbehovet under anslaget har departementschefen utgått

från de priser, vilka tillämpats vid beräkningarna för innevarande budgetår.

Med hänsyn till bristen på motorfordon har liksom för innevarande budgetår

räknats med ett extra behov av i runt tal 100 000 hästunderhållsdagar. Ifrågavarande

ökning av hästunderhållsdagarna är, framhåller departementschefen,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

21

av rent tillfällig natur och bör äga bestånd endast så länge så är nödvändigt

på grund av rådande brist på motorfordon med gummiutrustning.

Mot de föreslagna grunderna för beräkning av furageringskostnaderna per

häst och underhållsdag har utskottet icke något att erinra. Det med hänsyn

till bristen på motorfordon med gummiutrustning beräknade ökade antalet

hästunderhållsdagar synes utskottet likaledes kunna godtagas. Då Kungl.

Maj:ts förslag jämväl i övrigt tillstyrkas, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Furagering för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 4 600 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

37:o) Armén: Munderingsutrustning m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 39, s. 92—94) att till Armén: Munderingsutrustning m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 13 500 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 15 400 000

kronor.

Anslaget har beräknats med utgångspunkt från hittills tillämpade grunder.

Av anslagsminskningen belöpa 250 000 kronor på överflyttningen av hemvärnets

kostnader till särskilt anslag. Återstoden av anslagsminskningen beror

på minskat antal tjänstgöringsdagar.

Utskottet tillstyrker, att medel för ifrågavarande ändamål anvisas i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag, enligt vilket anslaget beräknats efter

oförändrade grunder.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Munderingsutrustning m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 13 500 000

kronor.

38:o) Armén: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. I överensstämmelse

med Kungl. Majlis förslag (punkt 40, s. 94 och 95), enligt vilket anslaget beräknats

efter oförändrade grunder, får utskottet med erinran, att anslaget för

innevarande budgetår är uppfört med 2 475 000 kronor, hemställa,

att riksdagen må till Armén: Kasern- och förplägnadsutredning

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

2 250 000 kronor.

39:o) Armén: Anskaffning av intendenturmateriel. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 41, s. 95—97) att till Armén: Anskaffning av intendentur
-

Utskottet.

Utskottet.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr 4.

materiel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 3 000 000

kronor.

Såvitt anginge — förutom nu ifrågavarande anslag — anslagen till anskaffning

av tygmateriel för armén, till fartygsbyggnader för flottan, till förstärkning

av kustartilleriförsvaret, till anskaffning av flygmateriel samt till engångsanskaffning

av ammunition för armén och flygvapet har 1942 års riksdag

godkänt den anordningen, att anskaffningskostnaderna skola bestridas från

s. k. kvotanslag, d. v. s. reservationsanslag så beräknade, att de för hela

perioden uppgå till ett mot sagda kostnader svarande sammanlagt belopp men

för vart och ett av de i perioden ingående fem budgetåren bestämmes till en

femtedel av sagda belopp — eller till det högre eller lägre belopp, som erfordras

för att ernå en jämn fördelning över femårsperioden av försvarskostnaderna —

med rätt för Kungl. Maj:t att medgiva anslagens överskridande inom ramen

för de av riksdagen fastställda totala kostnadsbeloppen. De överskridanden

eller besparingar, som uppkomma på anslagen, komma alltså vid periodens

slut att motväga varandra. Från och med budgetåret 1943/44 har en motsvarande

anordning vidtagits beträffande de anslag till byggnadsarbeten m. m.,

som skola falla inom den i försvarsbeslutet fastställda kostnadsramen.

Jämlikt propositionen 1942: 266 beräknades de totala kostnaderna enligt

prisläget den 1 juli 1941 för genomförandet av i propositionen 1942: 210 angiven

anskaffning av intendenturmateriel —- utom anskaffning av viss mobiliseringsutrustning,

som bestritts med anlitande av medel från förskottsstaten

för försvarsväsendet — till 15 000 000 kronor, motsvarande en genomsnittskostnad

under femårsperioden 1942/47 av 3 000 000 kronor. Riksdagen har memyndigat

Kungl. Maj:t att meddela beslut örn anskaffning av ifrågavarande

materiel och att medgiva överskridande, inom ramen för ett belopp av

15 000 000 kronor, av det för budgetåret 1942/43 för anskaffning anvisade anslaget

örn 3 000 000 kronor. För ettvart av budgetåren 1943/44, 1944/45 och

1945/46 ha efter enahanda grunder och med motsvarande rätt till överskridande

för ändamålet anvisats 3 000 000 kronor.

Den budgettekniska anordning för bestridande av kostnaderna för vissa

materielanskaffningar, som enligt den lämnade redogörelsen tillämpats för de

fyra första budgetåren av försvarsbeslutets uppsättningsperiod, har synts

departementschefen böra bibehållas även under nästa budgetår.

Yad angår anskaffningen av intendenturmateriel för armén föreslår departementschefen,

att för budgetåret 1946/47 för sådant ändamål anvisas ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor.

Enligt vad departementschefen inhämtat från arméförvaltningens intendenturavdelning

torde inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen

för intendenturmaterielanskaffning intill ett belopp av 150 000 kronor

kunna rymmas de engångskostnader för anskaffning av inventarier för vissa

sjukhus, för vilka sjukvårdsförvaltningen för nästa budgetår äskat medel under

särskilt anslag. Då en begränsning av ifrågavarande utgifter till nyssnämnda

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Statsutskottets utlåtande nr 4.

belopp torde kunna genomföras, utgår departementschefen alltså från att desamma

skola kunna bestridas från förevarande anslag.

Utskottet förordar, att den budgettekniska anordning för bestridande av

kostnaderna för vissa materielanskaffningar, som tillämpats för de fyra första

budgetåren av försvarsbeslutets uppsättningsperiod, bibehålies även under

nästa budgetår. I enlighet härmed bör för anskaffning av intendenturmateriel

för budgetåret 1946/47 anvisas ett anslag av 3 000 000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag jämväl i övrigt under denna punkt tillstyrkas,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av intendenturmateriel

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

3 000 000 kronor.

Undervisning och övningar.

40:o) Armén: Undervisningsmateriel m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majrts

förslag (punkt 42, s. 98), vilket innebär att anslaget upptagits med det belopp,

vartill årskostnaderna i försvarsbeslutet beräknats vid genomförd organisation,

eller till 350 000 kronor, vartill lagts 35 000 kronor, utgörande prisstegring

efter den 1 juli 1941, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Undervisningsmateriel m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 385 000

kronor.

4l:o) Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 98—

100), vilket i förhållande till motsvarande anslag för löpande budgetår innebär

en höjning med 75 000 kronor, avseende väsentligen utgifterna för särskilda

utbildningskurser och för oförutsedda behov, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Vissa kostnader för arméns utbildningsanstalter,

särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 150 000 kronor.

42:o) Armén: Truppförbandens övningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 44, s. 101—105) att till Armén: Truppförbandens övningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 900 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 12 700 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

9 800 000 kronor för år.

I fråga örn antalet fordon har detsamma beräknats högre än som förutsatts

i försvarsbeslutet. Emellertid har Kungl. Maj:t uppdragit åt chefen för armén

att verkställa utredning i vad mån fordonsantalet kan minskas. En för
-

Utskottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

nyad prövning av behovet har synts departementschefen böra ske efter ytterligare

något år.

Arméförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår räknat

med ett pris av 25 öre per kilogram gengaskol och 75 öre per liter flytande

drivmedel. Det angivna priset på gengaskol har departementschefen ansett

kunna tills vidare godtagas såsom grund för anslagsberäkningarna. Däremot

har departementschefen ansett sig kunna räkna med att priserna under nästa

budgetår icke skola överstiga 43 öre per liter bensin och motsvarande bränslekvaliteter

samt 30 öre per liter motorbrännolja, allt inklusive skatt.

Vid behandlingen förlidet år av förevarande anslag förutsatte dåvarande

föredragande departementschefen, att drivmedelsåtgången underkastades en

fortsatt ingående kontroll och att därvid alla förefintliga möjligheter att —

utan utbildningens äventyrande — nedbringa förbrukningen tillvaratoges.

Riksdagen (skrivelse nr 4 punkt 42:o) underströk detta uttalande. Departementschefen

utgår från att arméförvaltningen ägnar denna fråga särskild

uppmärksamhet.

Det är icke uteslutet, framhåller departementschefen, att drivmedelspriserna

under nästa budgetår bliva lägre än vid anslagsberäkningen förutsatts.

Departementschefen utgår emellertid från, att anslaget ställes till arméförvaltningens

förfogande endast i den omfattning, som påkallas med hänsyn till

de vid ingången av nästa budgetår aktuella drivmedelspriserna. En sänkning

av drivmedelspriserna under den nivå, som vid anslagsberäkningen förutsatts,

bör föranleda en omprövning av medelsanvisningen. Departementschefen

har erinrat örn att ett motsvarande förfarande fastställts för flottans

och flygvapnets övningsanslag för de två senaste budgetåren. Departementschefen

utgår vidare från, att även kostnaderna för målflygning och målbogsering

underkastas en närmare granskning, innan medel därför ställas till

förfogande för nästa budgetår. Det bör enligt departementschefen få ankomma

på Kungl. Majit att genom fastställande av stat för anslaget närmare

fördela detta på de olika utgiftsändamålen.

I de kalkyler, som lågo till grund för försvarsbeslutet, förutsattes avsevärt

högre drivmedelspriser än som här angivits. Därest de i försvarsbeslutet

förutsatta priserna skulle ha lagts till grund för anslagsberäkningen, skulle

medelsbehovet ha överstigit det nu beräknade med i runt tal 5 700 000 kronor.

I analogi med vad som i 1945 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,

s. 238) förutsatts i en liknande fråga berörande flygvapnets övningsanslag

bör, framhåller departementschefen, denna kostnadsminskning tagas i anspråk

för nedbringande av det överskridande av försvarsbeslutets kostnadsram,

som beräknats komma att uppstå. Kostnadsminskningen får sålunda icke

tagas till intäkt för anvisande av medel för nya utgiftsändamål.

Utskottet vill icke framställa någon erinran mot det föreslagna antalet

arméfordon men förutsätter, att det skall bliva möjligt att efter förnyad prövning

av behovet nedbringa fordonsbeståndet.

Utskottet, som funnit den av departementschefen till grund för anslags
-

i

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

25

beräkningen lagda prisnivån på drivmedel böra godtagas, tillstyrker, att medel

för här ifrågavarande ändamål anvisas i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet vill understryka angelägenheten av att drivmedelsåtgången underkastas

en fortsatt ingående kontroll och att därvid alla förefintliga möjligheter

att — utan utbildningens äventyrande — nedbringa förbrukningen tillvaratagas.

Med hänsyn till eventuella fluktuationer i drivmedelspriserna

torde såsom förutsatts anslaget böra ställas till arméförvaltningens förfogande

endast i den omfattning, som påkallas med hänsyn till de vid ingången

av nästa budgetår aktuella priserna. Såsom i ärendet framhållits skulle,

därest de i försvarsbeslutet förutsatta högre drivmedelspriserna lagts till

grund för anslagsberäkningen, medelsbehovet hava överstigit det nu

beräknade med i runt tal 5 700 000 kronor. Utskottet delar departementschefens

uppfattning, att denna kostnadsminskning icke får tagas till intäkt

för anvisande av medel för nya utgiftsändamål utan bör användas för nedbringande

av det överskridande av försvarsbeslutets kostnadsram, som beräknats

komma att uppstå.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Truppförbandens övningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 8 900 000

kronor.

43:o) Armén: Fält- och fälttjänstövningar. I överensstämmelse med Kungl.

Maurts förslag (punkt 45, s. 106), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en minskning med 200 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Armén: Fält- och fälttjänstövningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2150 000

kronor.

Anskaffning och vård av hästar m. m.

44:o) Armén: Remontering. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 46,

s. 106—110) att till Armén: Remontering för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 2 325 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 230 000

kronor.

I avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande särskilda åtgärder

för främjande av ridhästaveln har departementschefen för nästa budgetår räknat

med remontering efter i huvudsak oförändrade grunder, 10 % av totala

antalet remonter jämte ersättning för störtade remonter, enligt arméförvaltningens

förslag 16 hästar om året. Då antalet remonter av arméförvaltningen

angivits till 4 729, bör alltså anskaffningen kunna begränsas till (473 + 16=)

489 remonter, eller samma antal som för innevarande budgetår. Stamhästar

för dragbruk hava ansetts böra för nästa budgetår anskaffas till samma antal

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

som för löpande budgetår eller 35. Medelpriserna vid försvarets hästinköp

hava beräknats till 1 800 kronor för remonter och 1 500 kronor för stamhästar

för dragbruk, vilka priser överensstämma med de vid beräkningen av innevarande

budgetårs riksstatsanslag tillämpade. För utrangerade stamhästar

har räknats med en genomsnittlig prissänkning med 50 kronor eller från 300

kronor till 250 kronor.

\ad härefter beträffar behovet av ackordhästar har nyanskaffning ansetts

böra för nästa budgetår ske i den omfattning, som förutsatts i försvarsbeslutet

eller med 1100 hästar.

Departementschefen har framhållit, att den omständigheten, att förenämnda

inköpspriser vid anslagsberäkningen godtagas, icke innebär ställningstagande

till frågan vilka priser som vid inköp böra slutligt erläggas.

Sistnämnda fråga bör bedömas med ledning av det utredningsmaterial, som

föreligger vid den tidpunkt — våren 1947 — då inköpen skola ske. Örn inköpspriserna

vid berörda tidpunkt äro lägre än här beräknats, bör, fortsätter

departementschefen, motsvarande minskning vidtagas med avseende å det anslagsbelopp,

som ställes till den inköpande myndighetens förfogande.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka de förordade grunderna för beräkningen

av arméns remonteringsanslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Armén: Remontering för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 325 000 kronor.

45:o) Armén: Uttagning av hästar och hästfordon m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, s. 110—112), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: TJttagning av hästar och hästfordon

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

120 000 kronor.

46:o) Armén: Veterinärvård. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 48, s. 112) och med förmälan, att medelsbehovet beräknats efter samma

belopp för häst och underhållsdag som för innevarande budgetår eller 7,4 öre,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: V et er inär vård för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 190 000 kronor.

47:o) Armén: Hundväsendet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 49, s. 112 och 113), vilket i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår innebär en minskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Hundväsendet för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 62 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

27

48:o) Armén: Brevduveväsendet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

50, s. 113), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Brevduveväsendet för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 5 000 kronor.

Tygmaleriei m. m.

49:o) Armén: Vapen och ammunition m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 51, s. 114—120) att till Armén: Vapen och ammunition m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 24 000 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 23 500 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i medeltal

19 400 000 kronor samt vid genomförd organisation till 32 000 000 kronor.

Arméförvaltningen har beräknat medelsbehovet under anslaget för nästa

budgetår till 27 000 000 kronor.

Förevarande anslag avses i huvudsak för två olika ändamål, nämligen dels

vård och underhåll av vapenmateriel m. m. och dels anskaffning av ammunition

för övningar.

Arméförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår upptagit

till närmare behandling den förstnämnda kostnadsgruppen inom anslaget,

kostnaderna för vård och underhåll av vapenmateriel m. m. I anslutning

härtill har ämbetsverket även framlagt utredning rörande de underhållskostnader,

som bestridas med anlitande av anslagen till signal- och ingenjörteknisk

materiel m. m. samt till motor- och anspannsfordon m. m. Enligt

denna utredning skulle de i försvarsbeslutet för ifrågavarande ändamål

beräknade beloppen högst avsevärt understiga de verkliga medelsbehoven.

De anmälda medelsbehoven för genomförd organisation, nedräknade

till prisläget den 1 juli 1941, överstiga de i försvarsbeslutet beräknade

med omkring 35 % för vapenmateriel, med icke mindre än 200 %

för signal- och ingenjörteknisk materiel samt med mer än 100 % för motorocli

anspannsfordon.

De för budgetåren 1942/46 anvisade anslagen lia väsentligen grundats å

försvarsbeslutets kostnadsberäkningar, vilka såsom nyss nämnts befunnits

sluta på alltför låga belopp såvitt avser genomförd organisation. Det är

sannolikt, att motsvarande är fallet beträffande uppsättningsperioden i

varje fall dess senare del — vilket skulle innebära, alt kostnader för fredsorganisationens

upprätthållande delvis bestritts med anlitande av förskottsstaten

för försvarsväsendet eller anslag till avveckling av försvarsberedskapen.

Att arméförvaltningen först nu anmäler de verkliga kostnaderna för underhållet

av ifrågavarande materiel sammanhänger enligt vad som upplysts från

ämbetsverket därmed, att man tidigare saknat erfarenheter rörande underhållet

av betydande delar av deli för armén enligt försvarsbeslutet anskaffade

materielen, varför man nödgats avvakta erfarenheter rörande de verkliga

kostnaderna för de olika materielslagen, innan säkrare beräkningar rörande

medelsbehovet för materielens underhåll kunnat förebringas. Av betydelse

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

lärer även lia varit, att arméförvaltningens ledande personal under beredskapstiden

varit betungad med uppgiften att få den hastigt växande organisationen

funktionsduglig för beredskap och krig och haft svårighet att

ägna ingående uppmärksamhet åt den fredsmässiga beräkningen av anslagen.

Aven örn dessa omständigheter mäste skänkas beaktande, har departementschefen

funnit det beklagligt, att statsmakterna icke tidigare erhållit en föreställning

örn anslagsbehovet på dessa områden.

I avvaktan på säkrare erfarenheter rörande de verkliga kostnaderna i fredstid

har departementschefen ansett de verkställda beräkningarna böra läggas

till grund för medelsanvisningarna dock med en viss begränsning av anslagshöjningarna.

I enlighet härmed har departementschefen beräknat medelsbehoven

för materielens underhåll m. m. för nästa budgetår till följande belopp

enligt prisläget den 1 juli 1941, nämligen för vapenmateriel m. m.

14 500 000 kronor, för signal- och ingenjörteknisk materiel m. m. 3 250 000

kronor samt för motor- och anspannsfordon m. m. 13 000 000 kronor.

I fråga om medelsbehovet för underhåll av vapenmateriel m. m. beräknas

merkostnaderna på grund av prisstegring till 1 500 000 kronor. Kostnaderna

för anskaffning av ammunition för övningar uppskattas till 9 000 000 kronor

mot 9 500 000 kronor för innevarande budgetår. Då kostnaderna för hemvärnet

föreslagits skola sammanföras under en särskild anslagsgrupp och de

på hemvärnet belöpande kostnaderna för vapen och ammunition m. m. beräknats

till 1 000 000 kronor, har förevarande anslag föreslagits skola minskas med

nämnda belopp.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, överstiga de av arméförvaltningen

för vård och underhåll av vapenmateriel m. m. anmälda medelsbehoven

för genomförd organisation, nedräknade till prisläget den 1 juli 1941, de i försvarsbeslutet

beräknade med omkring 35 % för vapenmateriel, med 200 % för

signal- och ingenjörteknisk materiel samt med mer än 100 % för motor- och

anspannsfordon. Anledningen härtill synes vara att de beräkningar rörande

underhållsanslagens storlek, som verkställdes av 1941 års försvarsutredning,

varit i vissa avseenden osäkra och slutat på alltför låga belopp. Även örn

någon befogad anmärkning icke kan riktas mot vederbörande myndigheter,

finner utskottet det i likhet med departementschefen beklagligt, att statsmakterna

icke tidigare erhållit kännedom om verkliga anslagsbehovet på dessa områden.

Det hade enligt utskottets mening varit önskvärt, därest nu ifrågavarande

anslagskrav kunnat begränsas inom den av 1942 års försvarsbeslut förutsatta

kostnadsramen. En dylik återhållsamhet hade varit motiverad av den pågående

översynen av försvarsorganisationen. Utskottet har emellertid vid ingående

prövning av föreliggande medelsäskanden dock ansett sig icke böra

föreslå någon ändring av Kungl. Maj:ts förslag.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Vapen och ammunition m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 24 000 000

kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

29

50:o) Armén: Engångsanskaffning av ammunition. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 52, s. 121) att till Armén: Engångsanskaffning av ammunition

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 12 200 000

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 14 300 000

kronor.

Av det i 1942 års försvarsbeslut för engångsanskaffning av ammunition

under femårsperioden 1942/47 beräknade beloppet, 71 500 000 kronor, lia för

budgetåren 1942/46 anvisats tillhopa 57 200 000 kronor, varför 14 300 000

kronor skulle återstå att anvisa. Emellertid har medelsbehovet ansetts kunna

något nedbringas. Sålunda har Kungl. Maj :t genom särskilda beslut förordnat,

att omkring 2 000 000 kronor icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande disponeras.

Enligt från arméförvaltningen inhämtade upplysningar ha ytterligare

1 400 000 kronor ännu icke disponerats. Av det odisponerade beloppet avses

omkring 325 000 kronor för revidering av viss ammunition. Ytterligare omkring

1 000 000 kronor hava ansetts böra reserveras för mötande av eventuella

kostnadsstegringar å beställd men ännu icke levererad ammunition. Återstoden

av det icke disponerade beloppet, (3 400 000 — 325 000 — 1 000 000 =)

2 075 000 kronor, har däremot befunnits icke böra tagas i anspråk under

femårsperioden. Departementschefen har därför föreslagit, att anslaget för

nästa budgetår bestämmes till (14 300 000 — 2 075 000=) i avrundat tal

12 200 000 kronor.

Departementschefen har förordat, att ett anslaget tillfört belopp av 83 000

kronor, härrörande från överskott å försvarets fabriksverks rörelse, måtte få

disponeras för täckande av viss brist i lagren av 12 cm granatkastarammunition.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, vilket står i huvudsaklig överensstämmelse

med de av 1942 års riksdag angivna principerna för finansieringen

av engångskostnader av här ifrågavarande art. Mot den föreslagna

dispositionen av vissa överskottsmedel från försvarets fabriksverk har utskottet

icke haft något att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Engångsanskaffning av ammunition

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

12 200 000 kronor.

51 :o) Armén: Signal- och ingenjörteknisk materiel m. m. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 53, s. 122) att till Armén: Signal- och ingenjörteknisk

materiel m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 4100 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 775 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i medeltal

1 450 000 kronor samt vid genomförd organisation till 1 500 000 kronor.

Utskottet
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Under hänvisning till vad ovan under punkten 49 anförts får utskottet

i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Armén: Signal- och ingenjörteknisk materiel

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 4 100 000 kronor.

52:o) Armén: Motor- och anspannsfordon m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 54, s. 122 och 123) att till Armén: Motor- och anspannsfordon

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

15 500 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 9 300 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till 7 670 000

kronor samt vid genomförd organisation till 8 150 000 kronor.

Under hänvisning till vad ovan under punkten 49 anförts får utskottet i

enlighet med Kungl. Majits förslag hemställa,

att riksdagen må till Armén: Motor- och anspannsfordon m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 15 500 000

kronor.

53:o) Armén: Uttagning av motorfordon och motorredskap m. m. Beträffande

Kungl. Majits framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 55)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

54:o) Armén: Försök med viss tygmateriel. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 56, s. 123 och 124), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Försök med viss tygmateriel för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 440 000

kronor.

55:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 57, s. 124—128) att till Armén: Anskaffning av tygmateriel

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 73 000 000 kronor.

Yid 1942 års riksdag beräknades kostnaderna för den anskaffning av tygmateriel,

som skulle bestridas av anslag under femårsperioden 1942/47, till

sammanlagt i runt tal 503 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Av detta belopp ha för budgetåret 1942/46 anvisats tillhopa 430 000 000 kronor,

varför (503 000 000—430 000 000=) 73 000 000 kronor återstå att anvisa. Detta

belopp har av departementschefen föreslagits skola anvisas för nästa budgetår.

Enär en mera exakt beräkning av medelsbehovet slutar på ett belopp av

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 31

72 610 000 kronor, innebär detta, att ett belopp av 390 000 kronor kan disponeras

för nya utgiftsändamål.

För innevarande budgetår har därjämte anvisats ett särskilt reservationsanslag

av 12 800 000 kronor till bestridande av merkostnader på grund av

prisstegring sedan den 1 juli 1941. Beräkningen av sistnämnda anslag grundades

på en av arméförvaltningen verkställd uppskattning av sagda merkostnader

intill den 1 juli 1944. Arméförvaltningen har nu förebragt en

motsvarande beräkning för tiden intill den 1 juli 1945, slutande på ett anslagsbehov

av 590 000 kronor. Departementschefen har föreslagit, att för nästa

budgetår anvisas ett anslag å nämnda belopp till bestridande av berördamerkostnader.

I samband med framläggandet av 1945 års statsverksproposition (fjärde

huvudtiteln, punkt 55) verkställdes en närmare utredning i vad mån det av

1942 års riksdag avsedda anskaffningsprogrammet borde oförändrat fullföljas

eller örn på grund av senare vunna erfarenheter jämkningar borde verkställas

beträffande de delar av den planerade materielanskaffningen, som

dittills måst hållas tillbaka med hänsyn till att medel därför icke tidigare

ställts till förfogande. Med stöd av den verkställda utredningen föreslog

dåvarande föredragande departementschefen vid anmälan av nämnda proposition,

att prisstegringsanslaget å 12 800 000 kronor skulle tagas i anspråk

för komplettering av viss motorfordonsmateriel enligt försvarsbeslutet intill

ett belopp av 1 000 000 kronor, för anskaffning av viss i försvarsbeslutet icke

förutsedd materiel, som dock till sin natur är i stort sett likartad med eller

nära ansluter sig till den i beslutet avsedda, intill ett belopp av 7 300 000

kronor samt för principiellt ny materiel intill ett belopp av 4 500 000 kronor.

Mot den sålunda föreslagna dispositionen av ifrågavarande medel hade riksdagen

icke något att erinra.

En motsvarande utredning beträffande olika utgiftsändamåls angelägenhet

har synts departementschefen böra verkställas såvitt avser användningen av

de medel, som stå till förfogande för nästa budgetår. De medelsbehov, som

enligt arméförvaltningens anslagsäskanden för nästa budgetår äro särskilt

framträdande, äro anskaffning av strålsikten för kulsprutepistoler, anskaffning

av viss vägunderhållsmateriel, fullföljande av viss anskaffning av reparations-

och motorfordonsmateriel, anskaffning av verkstadsutrustning för

Stockholms luftvärnsregemente samt försök med ny stridsvagnsmateriel.

De sammanlagda kostnaderna härför ha av arméförvaltningen beräknats till

3 186 500 kronor. Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka,

att för något av dessa ändamål anvisas särskilt anslag utom ramen för vad

som förutsatts i försvarsbeslutet. De anslagsmedel inom denna ram, som

kunna ställas till förfogande för dessa ändamål, uppgå till (626 500 + 390 000

+ 590 000 =) 1 606 500 kronor. Beloppet å 626 500 kronor utgör visst överskott

å rörelsen vid försvarets fabriksverk. En gallring bland de angivna

utgiftsändamålen vore alltså erforderlig. I första hand syntes departementschefen

medel böra avses för anskaffning av verkstadsutrustning för Stockholms

luftvärnsregemente. Denna utrustning vore nämligen erforderlig för

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

att underhållet av regementets materiel skulle kunna ordnas tillfredsställande.

I andra hand syntes medel böra ställas till förfogande för försök med

ny stridsvagnsmateriel. Det vore nämligen av stor betydelse, framhåller

departementschefen, att snarast utredningar och försök verkställas såsom

förberedelser för den förnyelse av sådan materiel, som kunde bliva erforderlig,

då den nuvarande materielen blivit utsliten eller föråldrad. I vad mån

det återstående beloppet i sin helhet borde ställas till förfogande för försök

med stridsvagnsmateriel syntes departementschefen böra ytterligare övervägas.

Eventuellt borde någon del av beloppet utnyttjas för övrig av arméförvaltningen

föreslagen materielanskaffning. Det har synts få ankomma på

Kungl. Majit att efter förslag av arméförvaltningen meddela beslut härutinnan.

Kostnaderna för den anskaffning av tygmateriel, som enligt försvarsbeslutet

skulle bestridas av anslag under femårsperioden 1942/47, hava beräknats

till sammanlagt 503 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Av detta belopp hava för budgetåren 1942/46 anvisats tillhopa 430 000 000

kronor. Utskottet tillstyrker, att återstående belopp eller 73 000 000 kronor

anvisas för nästa budgetår. Utskottet förordar vidare, att till bestridande av

på budgetåret 1944/45 belöpande merkostnader på grund av prisstegring,

vilka kostnader enligt uttalande av 1942 års riksdag icke skola belasta försvarsbeslutets

kostnadsram, anvisas ett särskilt anslag av 590 000 kronor.

Beträffande denna medelsanvisning kommer utskottet att göra hemställan

under närmast efterföljande punkt. Yad departementschefen föreslagit med

avseende å vissa jämkningar i den plan för tygmaterielanskaffning, som ursprungligen

fastslagits, har icke givit utskottet anledning till erinran. Någon

medelsanvisning utom ramen för vad som förutsattes i försvarsbeslutet torde

sålunda icke böra ifrågakomma.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Anskaffning av tygmateriel för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 73 000 000

kronor.

56:o) Armén: Prisstegringar å anskaffning av tygmateriel. Under hänvisning

till vad utskottet anfört under närmast föregående punkt får utskottet i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58, s. 128) hemställa,

att riksdagen må till Armén: Prisstegringar å anskaffning av

tygmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 590 000 kronor.

Fortifikatoriska anläggningar m. m.

57:o) Armén: Befästningars underhåll m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 59, s. 128—132) att till Armén: Befästningars underhåll

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1400 000

kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 33

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 760 000

kronor.

Departementschefen har erinrat, att här i landet tidigare icke bedrivits

någon systematisk forskning rörande konstruktion och utförande av befästningsanläggningar.

Tvivelsutan förhåller det sig så att denna brist i planläggningen

medfört stora svårigheter och vållat högst betydande merutgifter

vid utförandet av de befästningsanläggningar som under de första beredskapsåren

anlagts. Departementschefen har funnit det med hänsyn härtill vara

av synnerlig vikt att tekniken på detta område successivt förbättras genom

forskningsverksamhet i fredstid, syftande till att frambringa befästningskonstruktioner

av största möjliga effektivitet till lägsta möjliga kostnad. Att

i detta hänseende goda resultat kunna vinnas visa erfarenheterna av den

forskningsverksamhet som under en del av beredskapstiden med kraft bedrivits.

Erforderliga utgifter för detta ändamål hava synts departementschefen

böra bestridas från respektive försvarsgrenars anslag till befästningars underhåll

m. m.

Frågan örn bestridande av kostnader för underhåll av baracker kommer

departementschefen att vid behandlingen av marinens anslag till befästningars

underhåll, i anslutning till ett av riksräkenskapsverket i ämnet avgivet utlåtande,

närmare beröra. Departementschefen har därför i detta sammanhang

begränsat sig till att framhålla, att sådana kostnader böra bestridas på tre

olika sätt, nämligen från anslag till försvarsberedskapens avveckling, från

anslag till befästningars underhåll m. m. samt från vederbörlig i staten för

försvarets fastighetsfond upptagen anslagspost till reparation och underhåll.

Något särskilt anslag för ifrågavarande ändamål har därför ansetts icke böra

anvisas. Det är i nuvarande läge icke möjligt att bedöma, framhåller departementschefen,

huru stora kostnader för ifrågavarande ändamål, som kunna

komma att belasta de olika anslagen. I avbidan på säkrare hållpunkter härutinnan

har departementschefen räknat med att kostnaderna under förevarande

anslag för nästa budgetår icke skola överstiga 300 000 kronor.

Medelsbehovet för nästa budgetår till befästningars underhåll m. m., inberäknat

nyssnämnda kostnader för forskningsverksamhet och för underhåll

av baracker, har beräknats till 1 400 000 kronor.

Under beredskapstiden hava medel för forskningsverksamhet för befästningar

ställts till förfogande från anslag å förskottsstat. Utskottet finner i

likhet med departementschefen det vara av synnerlig vikt, att tekniken på

detta område successivt förbättras genom forskningsverksamhet i fredstid.

Erforderliga utgifter härför synas böra bestridas från respektive försvarsgrenars

anslag till befästningars underhåll.

De av departementschefen föreslagna grunderna för fördelningen mellan

olika anslag av kostnaderna för underhåll av baracker finner utskottet sig

böra godtaga. Härav följer, att något särskilt för ifrågavarande ändamål avsett

anslag icke är erforderligt.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll lt)46. 6 sami. Nr 4.

776 4(> 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Då den verkställda anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning till

erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Befästningars underhåll m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 400 000''

kronor.

58:o) Armén: Underhåll av signalförbindelser. Kungl. Maj:t bär föreslagit

riksdagen (punkt 60, s. 132 och 133) att till Armén: Underhåll av signalförbindelser

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 00Ö

kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 75 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t, såvitt avser budgetåret 1945/46, medgivit, att erforderliga

kostnader för de operativa signalförbindelserna finge bestridas —

förutom med anlitande av förenämnda å riksstaten för samma budgetår uppförda

anslag till underhåll av signalförbindelser — från det för budgetåret

anvisade reservationsanslaget till Armén: Avveckling av beredskapen m. m.

Arméförvaltningen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till

210 000 kronor.

Departementschefen har ansett sig icke kunna tillstyrka, att anslaget bestämmes

till högre belopp än 150 000 kronor. Departementschefen har förutsatt,

att inom ramen för detta belopp de ur militär synpunkt betydelsefullast©

linjerna skola kunna nödtorftigt underhållas. För nedbringande av belastningen

å anslaget har det synts departementschefen böra ytterligare undersökas,

huruvida icke vissa av de signalförbindelser, som ansetts böra bibehållas

av rent militära skäl, kunna komma även det civila samhällslivet till

godo. I den mån detta befinnes möjligt böra enligt departementschefen

kostnaderna för underhållet, åtminstone delvis, bestridas av telegrafverkets

medel. Av anslagsbeloppet hava omkring 20 000 kronor ansetts kunna hänföras

till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och förutsätter i likhet

med departementschefen, att det skall bliva möjligt att inom ramen för

denna anvisning kunna underhålla de ur militär synpunkt betydelsefullaste

signallinjerna. Till vad departementschefen i övrigt i ämnet anfört vill utskottet

ansluta sig.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Underhåll av signalförbindelser

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 150 00&

kronor.

59:o) Armén: Fasta drivmedelsanläggningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riks
dagen

(punkt 61, s. 133—139) att till Armén: Fasta drivmedelsanläggningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 550 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande• nr 4.

35

De centrala drivmedelsanläggningarna för försvaret ha tillkommit under

tiden för den förstärkta försvarsberedskapen. Deras tillkomst har i första

hand varit ett beredskapsintresse. I avsaknad av hållpunkter för ett bedömande

i vilken omfattning och under vilka former anläggningarna skulle

komma att även efter beredskapens upphörande disponeras av militära myndigheter

ha medel för deras underhåll och drift icke beräknats å den för försvarets

fredsverksamhet beräknade riksstaten utan bestritts av beredskapsmedel.

Dessa spörsmål äro alltjämt icke lösta. Då ett flertal faktorer, som

torde komma att få avgörande betydelse för den slutliga utformningen av

organisationen av försvarets drivmedelsförsörjning, icke kunna förväntas

bliva klarlagda inom den närmaste framtiden, har det ansetts vara nödvändigt

räkna med att förvaltningen av försvarets oljeförråd under nästa

budgetår fortfarande kommer att handhavas av de militära myndigheterna,

varför särskilda medel måste beräknas härför. För de förrådsanläggningar,

örn vilka i detta sammanhang är fråga, har ett särskilt anslag ansetts böra

anvisas för driftkostnader. Även för underhåll av anläggningarna har räknats

med särskilda medel å driftbudgeten. Dessa båda utgiftsändamål hava lämpligen

synts böra sammanföras under ett anslag med reservationsanslags

karaktär. Departementschefen har ansett anslagsbehovet kunna begränsas

till 550 000 kronor.

Vad beträffar uppkommande kostnader för beredskapslagring av drivmedel

hava de utgifter, som eventuellt kunna komma att kvarstå under nästa budgetår

därigenom, att sådana avvecklingsåtgärder som återställande till oljebolagen

av förhyrda fat och dunkar m. m. samt avveckling av vissa särskilda beredskapsorgan

och av lagren av fasta drivmedel icke kunna dessförinnan slutföras,

föreslagits skola bestridas från avvecklingsanslag.

Beträffande kostnaderna för förhyrning av cisternanläggningar hava till

oljebolagen utgående hyror för cisternanläggningar, som avses för armén och

marinen, beräknats kunna bortfalla redan under innevarande budgetår. Det

har förutsatts, att även arméns lager hos statens reservförrådsnämnd, för vilka

de årliga hyreskostnaderna uppgå till 290 000 kronor, skola kunna avvecklas,

ehuru i större omfattning först under nästa budgetår. I avvaktan på slutligt

ställningstagande till i vilken omfattning en dylik avveckling bör ske torde

det, framhåller departementschefen, vara nödvändigt att räkna med hyresutgifter

för detta ändamål även under nästa budgetår. Departementschefen

har därvid utgått från att dylika utgifter övergångsvis skola få bestridas

från avvecklingsanslag. Därest försatt utredning skulle giva vid handen, att

dessa drivmedelslager även framdeles skola få disponeras av försvaret, hava

kostnaderna från och med budgetåret 1947/48 föreslagits skola bestridas från

anslag under fjärde huvudtiteln.

Då det i avvaktan på den slutliga utformningen av organisationen av försvarets

drivmedelsförsörjning torde vara nödvändigt räkna med att förvaltningen

av försvarets oljeförråd även under nästa budgetår kommer att handhavas

av de militära myndigheterna, måste, sedan beredskapsmedel icke

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

längre stå till förfogande, särskilda medel beräknas härför. Det av myndigheterna

anmälda anslagsbehovet, innefattande såväl drift- som underhållskostnader,

synes utskottet kunna begränsas till den av Kungl. Maj:t äskade

medelsanvisningen. Yad departementschefen föreslagit i fråga örn ianspråktagande

av avvecklingsanslag för bestridande av kostnader för beredskapslagring

av drivmedel samt för förhyrning av vissa cisternanläggningar synes

böra godtagas.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Fasta drivmedelsanläggningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 550 000

kronor.

Hemvärnet.

60:o) Armén: Hemvärnets avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 62, s. 139—141) att till Armén: Hemvärnets avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

Kostnaderna för bestridande av arvoden till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare

hava enligt av 1945 års riksdag angivna grunder för nästa

budgetår beräknats till 211 700 kronor.

Departementschefen har föreslagit, att den hemvärnspersonal, som undergår

utbildning vid hemvärnets stridsskola vid Vällinge, bör erhålla läkaroch

sjukvård enligt samma grunder som värnpliktiga. Med hänsyn härtill

böra under förevarande anslag medel anvisas för beredande av ersättning till

en för skolan avsedd läkare. Läkararvodet har beräknats till 3 000 kronor.

Utskottet finner lämpligt, att hemvärnets kostnader från och med nästa

budgetår redovisas under särskilda för hemvärnet avsedda anslag, och tillstyrker

förslaget härom. Goda skäl tala enligt utskottets mening för att den

hemvärnspersonal, som undergår utbildning vid hemvärnets stridsskola, beredes

rätt till fri sjukvård i enahanda omfattning som värnpliktiga under

tjänstgöring. Utskottet tillstyrker, att medel anvisas under förevarande anslag

för en för skolan avsedd läkare. Mot det för denne beräknade arvodet,

3 000 kronor, synes icke något vara att erinra. Då beräkningen av anslaget i

övrigt icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Armén: Hemvärnets avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 215 000 kronor.

61:o) Armén: Hemvärnets omkostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 63, s. 141 och 142) att till Armén: Hemvärnets omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Heuman (I: 114)

och den andra inom andra kammaren av herr Lindberg (11:214), vari hemställts,

att riksdagen ville besluta att för budgetåret 1946/47 anslagsposten

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

37

till bidrag till expeditions- och förrådslokaler till hemvärnsområdesbefälhavare

utgår nied 246 000 kronor och anslagsposten till expenser nied 35 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen II: 214.

Medelsbehovet för sjukvård, inberäkna! sjukvårdsmateriel, har för nästa

budgetår beräknats till 51 000 kronor. Däri ingår ett belopp av 900 kronor,

avsett för sjukvård till hemvärnsmän, som deltaga i utbildning vid hemvärnets

stridsskola. För reseersättningar har räknats med oförändrat belopp, 200 000

kronor.

Medel till hemvärnets expenser hava för innevarande budgetår anvisats

under arméns anslag till övriga expenser m. m. I den för berörda anslag

fastställda staten ha sålunda upptagits 110 000 kronor till telefonabonnemangsavgifter

till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare samt

256 000 kronor till bidrag till anskaffning av expeditions- och förrådslokaler

till hemvärnsområdesbefälhavare. Departementschefen har för nästa budgetår

räknat med oförändrat belopp, 366 000 kronor.

Kostnaderna för hemvärnets övriga expenser ha icke i gällande stat för

arméns anslag till övriga expenser m. m. angivits. Arméförvaltningen har

beräknat kostnaderna för nästa budgetår till omkring 16 000 kronor. Enligt

en från hemvärnsstaben inkommen uppgift beräknas emellertid dessa kostnader

avsevärt högre. Departementschefen har för egen del ansett sig böra

för närvarande uppskatta ifrågavarande kostnader till omkring 25 000 kronor.

Kostnaderna för publikationstryck hava upptagits med oförändrat belopp,

15 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle i enlighet med det

anförda utgöra (51 000 + 200 000 + 366 000 + 25 000 + 15 000 =) 657 000 kronor,

eller i nedåt avrundat tal 650 000 kronor.

Mot Kungl. Maj:ts förslag till beräkning av hemvärnets omkostnadsanslag

har utskottet icke något att erinra. Den äskade medelsanvisningen tillstyrkes

alltså.

I de föreliggande motionerna har gjorts gällande, att hemvärnskrets- och

hemvärnsområdesbefälhavarna icke kunnat erhålla ersättning av statsmedel

för sina tjänstesamtal utanför fritrafikområdet, enär den för hemvärnet avsedda

anslagsposten till expenser varit för knappt tillmätt. Motionärerna

hava därför yrkat, att nämnda post uppräknas med 10 000 kronor mot det att

anslagsposten till bidrag till anskaffning av expeditions- och förrådslokaler

till hemvärnsområdesbefälhavare minskas med motsvarande belopp. Då det

närmast bör ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma fördelningen av de i örnkostnadsstaten

ingående anslagsposterna, finner utskottet motionärernas förslag

icke böra påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Armén: Hemvärnets omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor;

b) att motionerna I: 114 och II: 214 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Vtskottei.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

62:o) Armén: Hemvärnets munderingsutrustning m. m. Kungl. Majit bar

föreslagit riksdagen (punkt 64, s. 142 och 143) att till Armén: Hemvärnets

munderingsutrustning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

1945 års riksdags beslut rörande hemvärnspersonalens ekonomiska förmåner

m. m. innebär bland annat, att hemvärnsmännen skola utrustas med

fältuniformer och kappor. De årliga kostnaderna för underhåll av denna utrustning

ha beräknats till 155 000 kronor. Enär för underhåll av hemvärnets

intendenturutrustning i övrigt ansetts böra anvisas samma belopp som för

innevarande budgetår, 250 000 kronor, har det sammanlagda medelsbehovet

under detta anslag beräknats till i avrundat tal 400 000 kronor.

I enlighet med Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armén: Hemvärnets munderingsutrustning

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 400 000 kronor.

63:o) Armén: Hemvärnets övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 65, s. 143 och 144) att till Armén: Hemvärnets övningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 975 000 kronor.

Under förevarande anslag föreslås medel skola anvisas för vissa kostnader,

som föranledas av 1945 års riksdags beslut rörande bland annat hemvärnsmännens

ekonomiska förmåner. Sålunda beräknas årliga merkostnader örn

265 000 kronor uppkomma i anledning av beslutet örn ökad rätt för hemvärnsmännen

att åtnjuta förmånen av fri förplägnad. Vidare böra under förevarande

anslag anvisas medel för hemvärnsmännens daglön under utbildningstjänstgöring.

Kostnaderna härför, vilka för innevarande budgetår bestridas från

arméns anslag till penningbidrag m. m. åt värnpliktiga, ha beräknats till omkring

240 000 kronor för helt år.

Enär för hemvärnets övningar i övrigt beräknas samma belopp som för

innevarande budgetår, har det sammanlagda medelsbehovet under anslaget

för nästa budgetår uppskattats till 975 000 kronor.

Den verkställda beräkningen av anslaget tillstyrkes, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Armén: Hemvärnets övningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 975 000 kronor.

64:o) Armén: Hemvärnets vapen och ammunition m. m. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 66, s. 144) att till Armén: Hemvärnets vapen

och ammunition m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

De årliga kostnaderna för hemvärnets övningsammunition i gällande planer

hava beräknats till 1 000 000 kronor, varav dock endast 400 000 kronor avsetts

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

39

skola bestridas med anlitande av arméns anslag till vapen och ammunition

m. m. Återstoden har beräknats motsvara värdet av den ammunition, som

avsetts skola tagas i anspråk ur befintliga lager. För nästa budgetår har

departementschefen beräknat för övningsammunition ett belopp av 400 000

kronor, varvid förutsatts, att ammunitionsbehovet i övrigt får tillgodoses med

anlitande av arméns befintliga lager av ammunition, i den mån dessa lämna

tillgång därtill utan att de för mobilisering avsedda lagren bliva för små.

Vidare ha beräknats 550 000 kronor för underhåll av handvapenmateriel m. m.

och 60 000 kronor för målskjutningsmateriel m. m. Det sammanlagda medelsbehovet

har således angivits till i avrundat tal 1 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag och vad departementschefen i anslutning därtill

anfört hava icke givit utskottet anledning till särskilt uttalande, varför utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Armén: Hemvärnets vapen och ammunition

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

Bidrag och understöd.

65:o) Armén: Understöd åt frivilligt försvarsarbete. Kungl. Maj-.t har föreslagit

riksdagen (punkt 67, s. 145—157) att till Armén: Understöd åt frivilligt

försvarsarbete för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 450 000

kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

fröken Andersson och herr Axel Ivar Anderson (I: 113) och den andra inom

andra kammaren av herr Dickson m. fl. (11:331), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta ej mindre att anvisa ett med 35 000 kronor förhöjt belopp

till riksförbundet Sveriges lottakårer för viss utbildningsverksamhet, än

även att ersättning till lottor vid tjänstgöring inom krigsmakten skall bestridas

av försvarets ordinarie avlöningsanslag,

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr Ivar Persson m. fl. (1:195) och den andra inom andra kammaren av

herr Dickson m. fl. (11:215), vari hemställts, att riksdagen måtte anvisa ett

med 50 000 kronor förhöjt reservationsanslag till understöd åt frivilligt försvarsarbete,

vilken summa skall ställas till centralförbundets för befälsutbildning

disposition för att möjliggöra utbetalandet av daglön å sex kronor till i

frivilliga utbildningskurser (lägerkursutbildning) örn minst 12 dagars längd

och i frivillig tjänstgöring deltagande värnpliktigt befäl.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina framställningar,

får utskottet hänvisa till motionerna I: 113 och II: 215.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 400 000

kronor.

Utskottet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 4.

I skrivelse den 18 oktober 1945 har chefen för armén hemställt om anvisande

av medel för beredande åt medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer

av vissa ekonomiska förmåner. Arméchefen har därvid anfört bland

annat följande.

Det syntes skäligt, att viss ekonomisk gottgörelse utginge dels under

sådan frivillig tjänstgöring vid krigsmakten, som vore nödvändig för genomförande

av vissa övningar, såsom luftförsvarsövningar, fält- och fälttjänstövningar,

flygvapenövningar m. m., dels under sådan frivillig tjänstgöring (utbildning)

vid krigsmakten, som utgjorde ett led i föreskrivna utbildningskurser,

och dels under sådana sammanhängande utbildningskurser enligt gällande

utbildningsföreskrifter, som fullgjordes i vederbörlig organisations egen

regi och vore av sådan längd, att de förorsakade vederbörande deltagare ekonomisk

förlust eller merutgift i form av utgift för anställande av vikarie eller

extra hemhjälp, ianspråktagande av semester, förlorad eller minskad arbetsförtjänst

m. m.

Beträffande centralförbundet för frivillig befälsutbildning och sjö värnskåren

borde den ekonomiska gottgörelsen lämpligen utgå i form av värnpliktigs

avlöningsförmåner. För övriga organisationer syntes däremot det

avsevärt enklare dagavlöningssystemet vara att föredraga. Dagavlöningen

borde därvid icke sättas lägre än 6 kronor.

Det kunde ifrågasättas, huruvida dagavlöning borde utgå med samma

belopp till män före värnpliktsåldern som till män i och över densamma samt

huruvida kvinnor i avlöningshänseende borde likställas med män. Enligt

arméchefens mening borde samma dagavlöning utgå till män oberoende av

ålder. Därest någon differentiering ansåges böra ske för att i möjligaste mån

nedbringa kostnaderna syntes denna rättvisligen hellre böra ske mellan familjeförsörjare

och icke familjeförsörjare, varvid dagavlöning för sistnämnda

kategori kunde tänkas utgå med något lägre belopp, förslagsvis 4 kronor.

Det syntes vara rättvist, att dagavlöning finge utgå till kvinnor enligt samma

grunder som till män, därvid emellertid — för det fall att dagavlöning ansåges

böra utgå till män med olika belopp beroende på örn de vore familjeförsörjare

eller icke — kvinnorna rättvisligen borde jämställas med icke familjeförsörjare.

Värnpliktigs avlöningsförmåner respektive dagavlöning borde utgå under all

frivillig tjänstgöring vid krigsmakten, som vore av minst en dags varaktighet.

Under utbildning i vederbörlig organisations egen regi syntes däremot

gottgörelse böra utgå endast under sammanhängande kurser av minst tre

dagars varaktighet. Däremot syntes någon gottgörelse icke böra utgå under

fritidsutbildning. Behovsprövning före utbetalandet av ifrågakommande gottgörelse

syntes knappast möjlig att genomföra annat än i vad avsåge vederbörandes

ställning såsom familjeförsörjare eller icke. För att i någon mån kunna

beräkna de kostnader, som ifrågavarande gottgörelse till de frivilliga organisationernas

medlemmar komme att medföra, syntes det vara nödvändigt

att viss maximitid fastställdes för den utbildningstid utanför krigsmakten,

för vilken ersättning finge utbetalas. Denna maximitid borde för de olika

organisationerna överensstämma med tiden för längsta årliga utbildningskurser

inom vederbörlig organisation.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

41

I skrivelse den 2 maj 1945 har arméförvaltningens intendenturavdelning —

efter samråd med försvarets civilförvaltning, arméns fortifikationsförvaltning,

marinförvaltningen, flygförvaltningen och arnréstaben — gjort framställning

om tillhandahållande utan ersättning av undervisnings- och övningslokaler

ävensom, i vissa fall, fri inkvartering, fri förplägnad och fria järnvägstransporter

åt medlemmar av för armén arbetande, statsunderstödda frivilliga

försvarsorganisationer.

Departementschefen har i ärendet anfört följande.

I samband med 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att befälsbehovet vid

de mobiliserade förbanden till betydande del skulle fyllas med värnpliktig

personal samt att medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer skulle anförtros

omfattande militära uppgifter. Fyllandet av ifrågavarande befälsbehov

och uppbyggandet av de frivilliga försvarsorganisationerna skulle i huvudsak

ske på frivillighetens väg med allenast begränsat ekonomiskt stöd från statens

sida. 1941 års försvarsutredning förutsatte, att det värnpliktiga befälets

utbildning skulle bedrivas dels i form av rent militär tjänstgöring vid trupp

och dels i form av kurser inom den frivilliga utbildningsorganisationen på i

princip samma sätt som inom den dåvarande landstormsrörelsen, d. v. s. i

huvudsak med anlitande av eftermiddagar, söndagar, semester eller annan

ledighet. Vissa mera teoretiskt betonade delar av utbildningen ansågos kunna

inhämtas genom korrespondensundervisning. Även i det fall att utbildningen

beareves i form av kurser borde tillfälle till tjänstgöring vid trupp beredas

eleverna. Viss del av kurs borde således förläggas till truppförband eller

givas formen av »lägerkurs». Efter att ha betonat att utbildningen av det

värnpliktiga befälet ur krigsberedskapens synpunkt vore av sådant värde att

rörelsen borde erhålla allt det stöd, som statsmakterna kunde lämna, framhöll

försvarsutredningen, bland annat, att eleverna borde vid frivillig tjänstgöring

åtnjuta fri inkvartering, förplägnad och sjukvård ävensom avlöning i enlighet

med sin tjänstegrad. Härutöver erfordrades dock medel för att bestrida med

övningsverksamheten i övrigt förenade kostnader. Det årliga medelsbehovet

härför uppskattade utredningen till omkring 350 000 kronor för de närmaste

åren och till omkring 450 000 kronor vid genomfört system. Utredningen ansåg

sig dock böra fästa uppmärksamheten på att det angivna medelsbehovet

beräknats komma att täcka allenast en del av kostnaderna, medan återstående

kostnader förutsatts skola såsom dittills bestridas av medel, som de frivilliga

organisationerna själva anskaffade.

Beträffande lottarörelsen betonade försvarsutredningen, att en av de betydelsefullaste

uppgifterna för denna alltfort bomme att bliva att lämna ekonomiskt

stöd åt de frivilliga försvarsrörelserna. Denna verksamhet syntes sålunda

i framtiden — utöver vad det egna behovet krävde —- främst böra inriktas

på ett understödjande av den frivilliga befälsutbildningen. Ett intimt

samband mellan lottakårerna och de organisationer, som handhade denna

utbildning, vore ur denna synpunkt av betydelse.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 uttalade min företrädare i ämbetet

sin anslutning i huvudsak till de av försvarsutredningen angivna riktlinjerna

för den fortsatta frivilliga befälsutbildningen. Han anförde vidare, att intresset

för deltagande i denna utbildning givetvis borde på lämpligt sätt

stimuleras. Den i sådant hänseende från olika håll anvisade utvägen att

genom befordran uppmuntra till intresserat deltagande i utbildningen syntes

böra övervägas. Den frivilliga befälsutbildningcns främsta mål borde dock

vara att hos deltagarna vidmakthålla redan förvärvade militära kunskaper och

färdigheter. Praktisk erfarenhet och säkrare hållpunkter syntes sålunda böra

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 4.

avvaktas beträffande deltagarfrekvensen vid det av försvarsutredningen förordade

utbildningssystemet, innan frågan om särskilda åtgärder för att ytterligare

stimulera deltagarintresset kunde bliva aktuell. Det årliga anslaget till

den frivilliga befälsutbildningen fann min företrädare kunna beräknas i anslutning

till utredningens förslag, därvid han emellertid framhöll, att behovet

av anslagsmedel vore beräknat under förutsättning, att lottaorganisationerna

fortfarande gåve den frivilliga befälsutbildningen ekonomiskt stöd. Yad sålunda

anfördes föranledde icke särskilt uttalande från riksdagens sida.

Det värnpliktiga befälets förmåner under den fortsatta befälsutbildningen

ha således varit föremål för vissa principuttalanden i samband med 1942 års

försvarsbeslut. Statsmedel ha emellertid —— frånsett å riksstaten anvisade

medel till årligt understöd åt frivilligt försvarsarbete — icke anvisats för

beredande av avlöning eller andra förmåner åt det frivilligt tjänstgörande

befälet.

Till stöd för sina förutnämnda förslag örn beredande av kontant gottgörelse

jämte vissa naturaförmåner åt medlemmar av de frivilliga försvarsorganisationerna

ha arméchefen och arméförvaltningens intendenturavdelning åberopat

den allt större betydelse för riksförsvaret som arbetet inom de frivilliga

försvarsorganisationerna under de senare åren fått. Ehuru jag för egen

del kan i huvudsak ansluta mig till de synpunkter som legat till grund för

nämnda förslag, finner jag det å andra sidan tillrådligt att iakttaga en viss

försiktighet i avvaktan på resultatet av 1945 års försvarskommittés arbete.

Denna kommitté torde nämligen icke kunna undgå att till prövning upptaga

frågan örn de former, under vilka det frivilliga försvarsarbetet skall i fortsättningen

bedrivas. Från denna utgångspunkt finner jag betänklighet icke böra

möta mot genomförande redan nu av intendenturavdelningens förslag örn tillhandahållande

av naturaförmåner. Detta förslag är nämligen i stort sett att

betrakta som en systematisering av nu utgående ersättningar. Den jämkningen

i förslaget bör dock vidtagas, att fri förplägnad under utbildning vid s. k.

lägerkurs bör tillkomma vederbörande, därest kursen pågår minst tre dagar

i följd.

Annorlunda måste i nuvarande läge bedömas arméchefens förslag örn beredande

därutöver av ekonomisk gottgörelse under frivillig tjänstgöring. När

fråga är om tjänstgöring vid krigsmakten — vare sig det gäller sådan tjänstgöring

som är nödvändig för genomförande av vissa övningar eller tjänstgöring

som utgör ett led i föreskrivna utbildningskurser — synes det möjligt

att redan nu, utan avbidan på försvarskommitténs förslag, medgiva sådan

ersättning till medlemmar av centralförbundet för befälsutbildning och lottaorganisationen,

vilka organisationer härvidlag främst synas böra komma

i fråga. Däremot anser jag mig av anfört skäl icke kunna nu förorda, att sådan

ersättning utgår även vid utbildning i vederbörande organisations egen regi.

I fråga örn grunderna för ersättning vid tjänstgöring inom krigsmakten vill

jag framhålla följande. Beträffande centralförbundet för befälsutbildning har

arméchefen föreslagit, att ekonomisk gottgörelse under frivillig tjänstgöring

skulle beredas i form av penningbidrag med belopp, som tillkommer värnpliktig

i motsvarande tjänstegrad vid obligatorisk tjänstgöring, samt därutöver familjebidrag.

För medlem av lottakår har arméchefen förordat tillämpning av daglönsystem

och har i första hand föreslagit, att daglön skulle utgå med samma belopp

till alla oberoende av ålder och försörjningsplikt, därvid daglönen borde fastställas

till 6 kronor, d. v. s. det lägsta belopp med vilket daglön enligt 2 § i avlöningsreglementet

för personal i det allmänna civilförsvaret utgår i lägsta

ortsgrupp. Arméchefens förslag synes leda till att lottor i många fall skulle

komma i åtnjutande av större ersättning än värnpliktigt befäl. Någon anled
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

43

ning till en dylik differentiering synes icke föreligga. Jag finner det vidare

tveksamt, örn familjebidrag överhuvudtaget bör medgivas på detta område.

Dels är det här i allmänhet fråga örn kortare kurser, dels medför tillämpningen

av familj ebidragssystem onekligen omgång i administrativt hänseende.

I avbidan på den slutliga prövning av denna fråga, som tojrde komma att ske

av 1945 års försvarskommitté, torde böra väljas ett enhetligt och enkelt system.

Med hänsyn härtill föreslår jag att daglön utgår i båda fallen och bestämmes

till 6 kronor från och med det kalenderår, under vilket vederbörande

fyller 20 år, och till 3 kronor för tid dessförinnan. Härigenom ernås huvudsaklig

överensstämmelse nied det av 1945 års riksdag beslutade daglönsystemet

för hemvärnsmän. ... .. .

Den ersättning, som av mig i det föregående förordats, synes i enlighet

med vad som avsetts i fråga örn daglön till hemvärnsmän böra utgå under

förutsättning att tjänstgöringen (utbildningen) pågår minst tre dagar i följd.

För hemvärnsmän har förutsatts, att ersättning må utgå högst under 14 dagar

av ett och samma kalenderår. Då vissa av de kurser, som komma i fråga^för

värnpliktigt befäl och för lottor, äro av längre varaktighet, synes ifrågavarande

maximitid böra bestämmas för medlem av centralförbundet för befälsutbildning

till högst 30 dagar och för medlem av lottakår till högst 24 dagar

av ett och samma kalenderår. Jag förutsätter, att de av mig sålunda tillstyrkta

ersättningsbeloppen bestridas av respektive organisationer.

I avbidan på försvarskommitténs omprövning av förevarande spörsmål

synes motsvarande ersättning för sjövärnskåren böra utgå enligt nu gällande

grunder.

Vid bifall till det av mig nu framlagda begränsade förslaget synes någon

ökning av medelsanvisningen till centralförbundet icke vara behövlig. F ör

lottaorganisationen lärer däremot en ökning av medelsanvisningen vara erforderlig.

Funktionsdugligheten hos försvarets krigsorganisation är till ej ringa

del beroende av medverkan från de frivilliga försvarsorganisationernas sida.

Sålunda förutsattes att lottor i betydande utsträckning skola bestrida, kngsbefattningar,

vilka icke nödvändigtvis måste bestridas av män. Härigenom

vinnes, att värnpliktiga i motsvarande utsträckning kunna frigöras för andra

uppgifter inom krigsorganisationen. Det synes mig, med hänsyn även till den

avsevärda minskningen av värnpliktskontingenten under de närmaste åren,

erforderligt att medel anvisas, utöver de nu till förfogande stående, för avhjälpande

av den föreliggande betydande bristen på lottor för krigstjänstgöring.

För utbildning av lottor har riksförbundet Sveriges lottakårer äskat

ett belopp av 110 000 kronor för nästa budgetar. För egen del förorda!’ jag,

att för ändamålet beräknas ett belopp av 75 000 kronor, innebärande en höjning

med 50 000 kronor av det för innevarande budgetår anvisade beloppet.

Ett genomförande av intendenturavdelningens förslag beräknas enligt

kalkyler, som utförts av vederbörliga centrala förvaltningsmyndigheter, för

arméns del medföra en kostnad av omkring 120 000 kronor, under det att

kostnaderna för marinens och flygvapnets del beräknas uppgå till omkring

8 000 kronor respektive 17 500 kronor. Ifrågavarande kostnader böra liksom

hittills belasta de anslag, från vilka dylika kostnader normalt gäldas.

Jag anser mig icke kunna för närvarande förorda någon ökning av medelsanvisningen

i övrigt för de med förevarande anslag tillgodosedda ändamålen.

Jag föreslår därför, att anslaget för nästa budgetår uppföres med ett belopp

av (400 000 + 50 000 =) 450 000 kronor.

På Kungl. Majit lärer få ankomma att meddela reglerande föreskrifter

rörande utbetalande av rese- och traktamentsersättning till militär personal,

som beordras biträda inom det frivilliga utbildningsarbetet, och örn

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

fastställande av enhetliga grunder för arvoden och ersättningar till

ifrågavarande instruktörer. Dessa kostnader böra självfallet bestridas av de

organisationer om vilka fråga är. Dock förutsätter jag, att för bestridande av

rese- och traktamentsersättningar vederbörliga anslag till reseersättningar

få efter Kungl. Maj:ts beprövande tagas i anspråk i den mån det kan visas

att någon organisation icke har möjlighet att gälda dessa ersättningar.

Över motionerna I: 113 och II: 331 har utskottet i vederbörlig ordning

inhämtat yttrande från chefen för försvarsstaben, som bilagt yttrande från

chefen för armén.

Chefen för armén har efter samråd med cheferna för marinen och flygvapnet

uttalat, att han intet haft att erinra mot de i förenämnda motioner framlagda

förslagen med undantag av att dagavlöning under tjänstgöring bör bestridas

av särskilt reservationsanslag, som ställes till riksförbundets Sveriges lottakarei

förfogande för ifrågavarande ändamål, och icke av försvarets ordinarie

avlöningsanslag, därest detta icke höjes i motsvarande grad. Chefen för försvarsstaben

har understrukit vikten av att tillräckliga anslag ställas till riksförbundets

Sveriges lottakårer förfogande för bedrivande av deras ur mobiliseringssynpunkt

betydelsefulla verksamhet.

Enligt vad som förutsattes i 1942 års försvarsbeslut skulle i fråga om

det värnpliktiga befälets utbildning eleverna vid frivillig tjänstgöring åtnjuta

fri inkvartering, förplägnad och sjukvård ävensom avlöning i enlighet med

sin tjänstegrad. För bestridande av med övningsverksamheten i övrigt förenade

kostnader beräknades det årliga medelsbehovet till omkring 350 000

kronor under uppsättningsperioden och till omkring 450 000 kronor vid genomförd

organisation. Detta belopp avsåg emellertid att täcka endast en del av

kostnaderna, medan återstoden förutsattes skola bestridas av medel, som

de frivilliga organisationerna själva anskaffade. I fråga örn lottarörelsen betonade

försvarsutredningen, att en av dess betydelsefullaste uppgifter skulle

bliva att lämna ekonomiskt stöd åt de frivilliga försvarsrörelserna.

I enlighet härmed har utöver det årliga anslaget till frivilligt försvarsarbete

statsmedel icke anvisats för beredande av avlöning eller andra förmåner

åt det frivilligt tjänstgörande befälet.

Departementschefens nu föreliggande förslag i fråga om tillhandahållande

av naturaförmåner åt medlemmarna av för armén arbetande, statsunderstödda

frivilliga försvarsorganisationer innebär, såsom departementschefen framhållit,

allenast en systematisering av nu utgående ersättningar, varför utskottet anser

sig kunna tillstyrka förslaget i fråga.

Därutöver har departementschefen emellertid föreslagit, att medlemmar av

centi alförbundet för befälsutbildning och av lottakår skola under tjänstgöring

'' id kiigsmakten äga uppbära daglön med 6 kronor från och med det kalenderår,

under vilket vederbörande fyller 20 år, och med 3 kronor för tid dessförinnan.

Härigenom skulle ernås huvudsaklig överensstämmelse med det av 1945 års

riksdag beslutade daglönsystemet för hemvämsmän. Såsom förutsättning för

ei sättningens utgående skall enligt förslaget gälla, att tjänstgöringen (utbild
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

45

ningen) pågår minst tre dagar i följd och under en maximitid för medlem

av centralförbundet för befälsutbildning av 30 dagar och för medlem av

lottakår av 24 dagar av ett och samma kalenderår.

Departementschefen har förutsatt, att ifrågavarande ersättningsbelopp

skola bestridas av respektive organisationer. I fråga örn lottaorganisationen

har departementschefen dock funnit en höjning av medelsanvisningen från

25 000 kronor till 75 000 kronor vara erforderlig. Även örn förslaget örn införande

av viss dagavlöning till medlemmar i förenämnda organisationer icke

står i full överensstämmelse med vad som förutsatts i försvarsbeslutet, vill

utskottet dock icke motsätta sig att ekonomisk gottgörelse i föreslagna relativt

begränsade omfattning beredes vederbörande, då den härav föranledda

höjningen av medelsanvisningen kan rymmas inom ramen för det anslag, som

i försvarsbeslutet beräknades erforderligt vid fullt genomförd organisation.

De föreslagna grunderna för ifrågavarande dagarvoden synas utskottet i

stort sett lämpligt avvägda och någon erinran torde icke vara att framställa

mot desamma. Enligt vad utskottet under hand inhämtat, äro ett stort antal

lottor krigsplacerade i jaktförbandens stridsledningsorganisation såsom

luftförsvarssignallottor. Dessa lottor fullgöra olika uppgifter, av vilka

den viktigaste är att på stridsledningskartan markera rapporter från

luftbevakningsorganen. Erfarenheterna lära hava utvisat, att lottor lämpa

sig bättre för detta arbete än värnpliktiga. För att stridsledningsorganisationen

skall kunna innehava tillräckligt hög beredskap, måste den

kontinuerligt övas och provas dels vid regelbundet återkommande, kortare

övningar, dels vid större tillämpningsövningar. De förstnämnda övningarna

äga rum ungefär en gång i månaden vid varje stridsledningsplats. Dessa

övningar äro i allmänhet av kort varaktighet (i regel högst en dag). I övningarna

deltager den personal, som är krigsplacerad i respektive centraler —

således även lottorna. Trots sin korta varaktighet anses dessa övningar vara

av mycket stor betydelse för stridsledningen. Hittills vunna erfarenheter

torde utvisa, att flertalet lottor icke kunna deltaga i övningar av ovan angivet

slag, enär detta medför ekonomiska uppoffringar för hemhjälp, resor

m. m. På grund av dessa korta stridsledningsövningars speciella natur och

önskvärdheten av att få lämpliga lottor till ifrågavarande befattningar, synes

en undantagsbestämmelse kunna ifrågasättas för lottatjänstgöring av här avsedd

art. Det kan därvid övervägas, örn icke daglön borde utgå till lottor,

som äro krigsplacerade i jaktstridsledningen även om tjänstgöringen (utbildningen)

endast pågår en dag, dock till varje lotta sammanlagt för högst tio

sådana tjänstgöringstillfällen per år. Även örn enligt utskottets mening skäl

synas tala för att dylik förmån bör beredas ifrågavarande lottor, är utskottet

dock icke berett att nu föreslå riksdagen att besluta i ämnet. Därest emellertid

Kungl. Majit efter närmare prövning av denna fråga skulle finna, att

åtgärder böra vidtagas i angivna syfte och så kan ske utan att konsekvenser

i andra hänseenden kunna befaras uppkomma, bör Kungl. Majit äga medgiva,

att dagavlöning må för sådan tjänstgöring utgå i högst den omfattning

som ovan föreslagits.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Någon utsträckning av rätten till dagavlöning till att omfatta andra fall

än som nu föreslagits anser utskottet icke böra, i avvaktan på resultatet av

1945 års försvarskommitté, ifrågakomma. Nämnda kommitté lärer nämligen

såsom i ärendet också framhållits komma att till prövning upptaga frågan

örn de former, under vilka det frivilliga försvarsarbetet skall i fortsättningen

bedrivas. Av samma skäl är utskottet ej heller berett förorda någon ytterligare

höjning av bidraget till riksförbundet Sveriges lottakårer eller till

centralförbundet för befälsutbildning och avstyrker därmed också det

motionsvis framkomna förslaget, att ersättning till lottor vid tjänstgöring

inom krigsmakten skall bestridas av försvarets ordinarie avlöningsanslag.

Härav framgår, att utskottet avstyrker såväl motionerna 1:113 och II: 331

som motionerna I: 195 och II: 215. Vad utskottet sålunda anfört bör icke utesluta

möjligheten för Kungl. Maj:t att upptaga i motionerna framkomna spörsmål

till förnyad prövning i enlighet med vad utskottet ovan anfört beträffande

lottorna vid flygvapnet.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna I: 113 och II: 331 ävensom I: 195 och

II: 215, till Armén: Understöd, åt frivilligt för sv ars arbete för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

66:o) Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 68, s. 157—159) att till Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

Departementschefen har för kårens verksamhet räknat med samma belopp

som för innevarande budgetår eller 12 000 kronor.

För utbildningsverksamheten erforderliga drivmedel hava hittills ställts till

kårens förfogande med anlitande av arméns anslag till truppförbandens övningar.

Departementschefen har ansett det riktigare, att medel för bestridande

av dessa kostnader beräknas under förevarande anslag. På grund härav har

anslaget för nästa budgetår ansetts böra höjas med ett häremot svarande

belopp eller med 10 000 kronor.

Utskottet finner lämpligt, att kostnaderna för de för utbildningsverksamheten

erforderliga drivmedlen, vilka hittills bestritts från arméns anslag till

truppförbandens övningar, i stället redovisas under förevarande anslag. Då

anslagsberäkningen icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Armén: Bidrag till frivilliga automobilkåren

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 22 000 kronor.

67:o) Armén: Bidrag till frivilliga motorcykelkåren. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 69, s. 159 och 160), vilket i förhållande till medels
anvisningen

för löpande budgetår innebär en höjning med 8 000 kronor, avse
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 47

ende till förevarande anslag överförda kostnader för drivmedel, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Armén: Bidrag till frivilliga motorcykelkåren

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 18 000 kronor.

68:o) Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig. Armén: Frivilliga djursjukvården

i krig. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 70 och

71, s. 160), innebärande oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Armén: Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig ett anslag

av 20 000 kronor;

b) till Armén: Frivilliga djursjukvården i krig ett anslag av

8 000 kronor.

69:o) Armén: Frivilliga skytteväsendets befrämjande. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 72, s. 161—163) att till Armén: Frivilliga skytteväsendets

befrämjande för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag,

av 1 340 000 kronor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ragnar Bergh m. fl.

(1:51) och den andra inom andra kammaren av herr Lindberg m. fl.

(11:95), vari hemställts, att riksdagen måtte, utöver vad i 1946 års statsverksproposition

föreslagits, till skjutbanors ordnande inom det frivilliga

skytteväsendet bevilja ett reservationsanslag av 150 000 kronor.

I fråga om de skäl, motionärerna anfört till stöd för sin framställning,

får utskottet hänvisa till motionen I: 51.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 290 000

kronor och har under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

1 225 000 kronor för år.

För den av överstyrelsen ledda verksamheten har beräknats samma belopp

som för innevarande budgetår eller 1 205 000 kronor.

Beträffande posten till skjutbanors underhåll har försvarets civilförvaltning

erinrat, att kostnaderna för iståndsättningsarbeten å skjutbanor under

de senaste åren varit fördelade å dels detta anslag och dels ett särskilt anslag

för skjutbanors ordnande. Någon ytterligare medelsanvisning för sistnämnda

ändamål hade civilförvaltningen icke ansett sig böra räkna med i

detta sammanhang. Förslitningen av skjutbanorna hade under beredskapen

varit synnerligen hög beroende på att desamma använts även av beredskapsförband

och hemvärn. Då därtill komme att jämväl kostnaderna för skjutbanor

för pistolskytteförbundet och sportskytteförbundet borde bestridas

från ifrågavarande anslagspost, ansåge civilförvaltningen en höjning av densamma

till 100 000 kronor berättigad. Departementschefen har biträtt förslaget

i fråga.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Bidragen till pistol- och sportskytteförbunden hava av departementschefen

föreslagits skola uppföras med oförändrade belopp, 25 000 kronor respektive

10 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår skulle

alltså utgöra 1 340 000 kronor.

Kostnaderna för iståndsättningsarbeten å skjutbanor hava under de senaste

åren varit fördelade å dels anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande

och dels ett särskilt anslag för skjutbanors ordnande.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har skytteförbundens överstyrelse

under förevarande anslag upptagit ett belopp av 50 000 kronor till

underhåll av skjutbanor ävensom hemställt örn anvisande av ett särskilt anslag

till skjutbanors ordnande av 200 000 kronor. För sistnämnda ändamål har

departementschefen icke räknat med någon ytterligare medelsanvisning. Med

anledning främst av att skjutbanornas utnyttjande under beredskapstiden av

beredskapsförband och hemvärn förorsakat ett betydande extraordinärt underhållsbehov,

har departementschefen föreslagit, att bidraget till skjutbanors

underhåll för nästa budgetår höjes från 50 000 kronor till 100 000 kronor.

Enligt utskottets mening måste det av departementschefen föreslagna beloppet

betraktas som otillräckligt, helst som detsamma avser att även täcka

kostnaderna för pistol- och sportskyttebanor. En något större medelsanvisning

torde vara oundgängligen erforderlig för att icke skytterörelsen i brist på

tillfredsställande skjutbanor skall nödgas inskränka sin verksamhet. Vid avvägningen

av anslagets storlek har utskottet ansett sig böra i anslutning till

det motionsvis gjorda yrkandet föreslå en ytterligare ökning av medelsanvisningen

med 100 000 kronor. Ifrågavarande belopp synes utskottet lämpligen

böra uppföras under anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande.

Posterna i övrigt under anslaget torde, såsom departementschefen förutsatt,

böra upptagas med oförändrade belopp.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj.ts förslag samt

motionerna I: 51 och II: 95, till Armén: Frivilliga skytteväsendets

befrämjande för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 1 440 000 kronor.

70:o) Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. Armén: Bidrag till frivilliga

tjänstehundväsendet. Med tillstyrkande av Kungl. Maurts förslag (punkterna

73 och 74, s. 163 och 164), vilka innebära oförändrade anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Armén: Understöd åt vissa föreningar m. m. ett anslag

av 22 000 kronor;

b) till Armén: Bidrag till frivilliga tjänstehundväsendet ett

anslag av 3 000 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

49

Marinen.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

71:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl. Maj:ts

framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 75) kommer utskottet

sedermera under riksdagen att avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

72:o) Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 76, s. 164 och 165) att till Marinen: Avlöningar

till personal å övergångsstat för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 440 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

ett belopp av 490 000 kronor. Anslaget är beräknat sålunda: för avlöning åt

personal, som överförts till övergångsstat med tillämpning av kungörelsen

den 23 oktober 1925 (nr 429), 440 000 kronor, för avlöning åt fyra ämneslärare,

upptagna å staten för viss personal vid förutvarande skeppsgosseskolorna,

22 000 kronor, för tjänstgöringstraktamenten 25 000 kronor och för

rörligt tillägg 3 000 kronor.

För nästa budgetår har departementschefen i enlighet med förslag av

försvarets civilförvaltning beräknat kostnaderna för avlöning till personal,

som överförts å övergångsstat jämlikt 1925 års övergångsstatskungörelse, till

386 000 kronor, för avlöning till de fyra ämneslärarna oförändrat till 22 000

kronor, för avlöning till en marinläkare av 1. graden, som enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 29 juni 1945 överförts å övergångsstat, till 9 000 kronor, för tjänstgöringstraktamenten

till 22 000 kronor och för rörligt tillägg till 2 500 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har alltså för nästa budgetår

beräknats till i avrundat tal 440 000 kronor.

Beträffande de förenämnda ämneslärarna har departementschefen erinrat

att hans företrädare i ämbetet vid anmälan av 1944 års statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkt 63) framhållit, att det av anförda skäl vore lämpligast,

att de fyra lärarnas framtida ställning upptoges till prövning i ett

sammanhang, sedan säkrare överblick vunnits rörande detaljutformningen

av den civila undervisningen vid marinen, samt att det borde ankomma på

Kungl. Majit att härutinnan träffa avgörande. Ifrågavarande spörsmål vore

för närvarande föremål för övervägande inom försvarsdepartementet. I avvaktan

på resultatet härav ifrågasatte departementschefen icke någon ändring

beträffande medelsanvisningen för avlöning till dessa lärare.

Utskottet har icke haft något att erinra mot den av departementschefen

verkställda beräkningen av medelsbehovet eller mot vad departementschefen

i samband därmed anfört. Liksom för innevarande budgetår bör det få an
-

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1!)46. 6'' sami. Nr 4.

77G 4G 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 4.

komma på Kungl. Maj :t att fastställa stat för de förenämnda till övergångsstat

överförda ämneslärarna vid förutvarande skeppsgosseskolorna.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal å övergångsstat

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

440 000 kronor.

73:o) Marinen: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 77, s. 166), vilket i förhållande till det för innevarande

budgetår för ändamålet anvisade anslaget innebär oförändrat anslagsbelopp

och i förhållande till det i 1942 års försvarsbeslut för uppsättningsperioden

beräknade årliga medelsbehovet en ökning med 18 000 kronor,

gande med den av 1943 års riksdag beslutade regleringen av reservstatspersonalens

löne- och pensionsförhållanden, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal å reservstat

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

60 000 kronor.

74:o) Marinen: Avlöningar till personal i marinens reserver. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 78, s. 166 och 167) att till Marinen: Avlöningar

till personal i marinens reserver för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 950 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 815 000

kronor samt disponeras med 600 000 kronor till avlöningar, 125 000 kronor

till reservbefälstraktamenten och 90 000 kronor till rörligt tillägg. I 1942 års

försvarsbeslut har anslaget beräknats till 512 000 kronor under uppsättningsperioden

och till 910 000 kronor vid genomförd organisation.

Försvarets civilförvaltning har av motsvarande skäl, som av ämbetsverket

anförts vid behandlingen av anslaget till avlöningar till personal i arméns

reserver, hemställt, att förevarande anslag för nästa budgetår måtte upptagas

med oförändrat belopp.

Departementschefen har framhållit, att under de förhållanden, som varit

rådande under den förstärkta försvarsberedskapen, liksom beträffande arméns

motsvarande anslag, svårigheter hade förelegat att någorlunda exakt uppskatta

medelsbehovet under förevarande anslag och att anslaget därför för

innevarande budgetår upptagits med samma belopp som för budgetåret

1944/45. Då det emellertid vore önskvärt att medelsanvisningen under anslaget

redan från och med budgetåret 1946/47 skulle kunna grundas på någorlunda

tillförlitliga beräkningar, hade departementschefen anmodat civilförvaltningen

att verkställa en förnyad beräkning av anslaget, grundad på

uppgifter från marinstaben rörande antalet tjänstgöringsdagar för olika kategorier

reservpersonal. Enligt dessa beräkningar skulle anslagsposten till

avlöningar böra upptagas till 810 000 kronor, anslagsposten till reservbefäls
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

51

traktamenten till 40 000 kronor och anslagsposten till rörligt tillägg till 117 000

kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra

967 000 kronor. Även dessa beräkningar måste, framhåller departementschefen,

betraktas såsom approximativa. Departementschefen ansåge sig emellertid

i nuvarande läge kunna i huvudsak godtaga desamma och beräknade

därför medelsbehovet för nästa budgetår till i avrundat tal 950 000 kronor.

Att anslagsbeloppet överstege det för uppsättningsperioden beräknade genomsnittsbeloppet

sammanhängde enligt departementschefen delvis med den

av 1943 års riksdag beslutade förbättringen av reservpersonalens avlöningsförmåner.

Då den verkställda beräkningen av förevarande anslag icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar till personal i marinens

reserver för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 950 000 kronor.

75:o) Marinen: Rekryteringskostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 79, s. 167), vilket i förhållande till det för innevarande budgetår

för ändamålet anvisade anslaget innebär oförändrat anslagsbelopp, får

utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Rekryteringskostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 190 000 kronor.

76:o) Marinen: Ekiperingsersättningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 80, s. 167 och 168) att till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 775 000

kronor och har i 1942 års försvarsbeslut beräknats till 685 000 kronor under

uppsättningsperioden och till 795 000 kronor vid genomförd organisation.

Från anslaget bestridas kostnaderna dels för ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag

till den aktiva personalen, dels ock för ekiperingshjälp till marinens

reservpersonal.

Vid beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår förutsätter departementschefen,

att de för innevarande budgetår fastställda grunderna för reservpersonalens

rätt till ekiperingshjälp böra givas fortsatt giltighet under

nästa budgetår. Detta innebär följande.

Ekiperingshjälp skall vid första anställning utgå med 700 kronor till reservanställd

officer och underofficer i kustartilleriets reserv, med 1 000 kronor

till annan reservanställd officer och underofficer samt reservanställd

mariningenjör, med 400 kronor till värnpliktsavgången officer och underofficer

i kustartilleriets reserv samt med 600 kronor till annan värnpliktsavgången

officer och underofficer ävensom värnpliktsavgången civilmilitär personal.

Vid befordran till kapten eller flaggunderofficer skall ekiperingshjälp

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

utgå med 150 kronor. Slutligen utgår ekiperingshjälp med 450 kronor till

viss personal å reservstat.

Departementschefen har efter förslag av försvarets civilförvaltning beräknat

medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår till 800 000 kronor, innebärande

en anslagshöjning med 25 000 kronor.

Utskottet, som icke finner anledning att för nästa budgetår ifrågasätta ändring

beträffande de nu gällande grunderna för ekiperingshjälp till reservpersonalen,

har intet att erinra mot den av departementschefen verkställda anslagsberäkningen.

Utskottet får alltså med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Ekiperingsersättningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 800 000 kronor.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

77:o) Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 81, s. 168 och 169) att till Marinen: Avlöningar m. m. till

värnpliktiga för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 640 000

kronor.

Anslaget, för närvarande benämnt Marinen: Penningbidrag m. m. till värnpliktiga,

är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 3 300 000

kronor och disponeras med 3 240 000 kronor till penningbidrag och 60 000

kronor till premier. I 1942 års försvarsbeslut har anslaget beräknats till

3 000 000 kronor under uppsättningsperioden och till 3 220 000 kronor vid

genomförd organisation.

Försvarets civilförvaltning har för nästa budgetår uppskattat kostnaderna

för penningbidrag till 3 530 000 kronor och för premier till 111500 kronor

eller tillhopa 3 641 500 kronor. Departementschefen, som icke funnit anledning

till erinran mot civilförvaltningens anslagsberäkning i och för sig, har

emellertid ansett anslagsbeloppet böra avrundas till 3 640 000 kronor, innebärande

en anslagshöjning med 340 000 kronor. Beträffande anslagets benämning

och beräkningen av kostnaderna för premier har departementschefen

hänvisat till vad han härutinnan anfört vid behandlingen av arméns motsvarande

anslag.

Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig

i anledning av motionerna 1:112 och II: 217 samt II: 218, har — såvitt avser

förevarande anslag — intet att erinra vare sig mot den föreslagna nya anslagsbenämningen

eller mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet

under anslaget. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 640 000

kronor.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

53

78:o) Marinen: Familjebidrag. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning om

anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 82) kommer utskottet sedermera

under riksdagen att avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Sjukvård.

79:o) Marinen: Sjukvård. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 83,

s. 170 och 171) att till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 320 000 kronor.

För innevarande budgetår är förevarande anslag uppfört med ett belopp av

375 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har medelsbehovet under anslaget

beräknats till 322 000 kronor under uppsättningsperioden och till 350 000 kronor

vid genomförd organisation.

I enlighet med förslag av försvarets sjukvårdsförvaltning har departementschefen

för nästa budgetår beräknat kostnaderna för sjukvård och begravningshjälp

åt värnpliktiga till 118 000 kronor, för sjukvård och begravningshjälp

enligt militära avlöningsreglementet till 75 000 kronor samt för sjukvård och

begravningshjälp enligt militära icke-ordinariereglementet till 18 000 kronor.

Kostnaderna för sjukvård och begravningshjälp enligt manskapsavlöningsreglementet

har sjukvårdsförvaltningen — då antalet till sådana förmåner

berättigade beräknats till 7 525 — uppskattat till 150 000 kronor. Departementschefen

har emellertid, med hänsyn till att antalet vakanser inom manskapsgraderna

vid marinen under nästa budgetår syntes kunna uppskattas

till omkring 1 900, ansett förevarande kostnader icke behöva beräknas till

högre belopp än 112 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har således av departementschefen

beräknats till 323 000 kronor, vilket belopp ansetts kunna avrundas

till 320 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med 55 000

kronor.

Då den av departementschefen gjorda beräkningen av medelsbehovet under

anslaget icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 320 000 kronor.

80:o) Marinen: Sjukvårdsmateriel. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 84, s. 171 och 172) att till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av

90 000 kronor och har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

76 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har — med tillämpning vid anslagsberäkningen

av oförändrat dagskostnadsbelopp av 1 öre — beräknat medelsbehovet

för fredsjukvårdsmateriel till i runt tal 57 000 kronor (nu 50000

TJtskottet•

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

kronor). För krigssjukvårdsmateriel kar ämbetsverket beräknat ett belopp

av 35 000 kronor, innebärande i förhållande till det för ändamålet för

innevarande budgetår avsedda beloppet en minskning med 5 000 kronor.

Minskningen belöper på anskaffning av engångsnatur. Det sammanlagda

medelsbehovet under anslaget skulle alltså enligt ämbetsverkets beräkning

utgöra (57 000 + 35 000 =) 92 000 kronor.

Departementschefen har icke haft något annat att erinra mot sjukvårdsförvaltningens

anslagsberäkning än att medelsbehovet med hänsyn till de

under föregående punkt berörda vakanserna inom manskapsgraderna syntes

kunna beräknas med omkring 7 000 kronor understiga det av ämbetsverket

angivna beloppet. Departementschefen beräknade sålunda medelsbehovet

under anslaget till (92 000—7 000 =) 85 000 kronor, innebärande en anslagsminskning

med 5 000 kronor.

Utskottet har icke haft något att erinra mot den av departementschefen

verkställda anslagsberäkningen och får därför hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

81 :o) Marinen: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 85, s. 172) att till Marinen: Engångsanskaffning

av sjukvårdsmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslagav

50 000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har hemställt örn anvisande av ett belopp

å 83 000 kronor för anskaffning av inventarieutrustning för ett planerat nytt

sjukhus med 90 vårdplatser för marinens underofficers- och värnpliktsskolor

vid Berga. Sjukvårdsförvaltningen har vidare äskat ytterligare 340 000

kronor för viss komplettering av marinens sjukvårdsmateriel.

Departementschefen, som vid behandlingen av medelsbehovet å kapitalbudgeten

för nästa budgetår framlagt förslag örn beräknande av medel för

uppförande av en ny sjukhusbyggnad för förutnämnda skolor, inrymmande

30 vårdplatser, har anfört att kostnaderna för anskaffning av inventarieutrustning

för ett sådant mindre sjukhus enligt från sjukvårdsförvaltningen

inhämtad uppgift kunde uppskattas till 53 000 kronor. Departementschefen

föresloge, att nämnda belopp, avrundat till 50 000 kronor, anvisades för

nästa budgetår. Däremot kunde departementschefen icke tillstyrka, att medel

för närvarande anvisades för anskaffning av övrig i sjukvårdsförvaltningens

anslagsäskanden angiven materiel.

Under erinran att utskottet i utlåtande nr 96 beräknat medel för uppförande

av en ny sjukhusbyggnad för marinens underofficers- och värnpliktsskolor

vid Berga, inrymmande 30 vårdplatser, tillstyrker utskottet den av

Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade medelsanvisningen och hemställer

alltså,

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må till Marinen: Engångsanslcaffning av sjukvårdsmateriel

förbudgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

82:o) Marinen: Bidrag till anskaffning av inventarier för länslasarettet i Karlskrona.

Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen (punkt 86, s. 173) att till

Marinen: Bidrag till anskaffning av inventarier för länslasarettet i Karlskrona

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronoi.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i propositionen 1943: 207 framlagda

förslag har riksdagen (skr. nr 336) dels beslutat, att marinens sjukhus

i Karlskrona skall nedläggas och sjukhusets uppgifter övertagas av ett

till länslasarettet i Karlskrona förlagt samarbetssjukhus, dels bemyndigat

Kungl. Majit att med Blekinge läns landsting träffa erforderliga avtal

rörande ej mindre utbyggande av länslasarettet i Karlskrona till samarbetssjukhus

i enlighet med vissa i propositionen angivna riktlinjer än även

de mellan landstinget och staten föreliggande ekonomiska och rättsliga frågorna

i samband med vården av militära patienter a länslasarettet.

Kungl. Majit har sedermera enligt beslut den 20 augusti 1943 godkänt ett

av marinförvaltningen ingivet förslag till avtal med landstinget, enligt vilket

— på sätt i propositionen förutsatts — Kungl. Majit och kronan förbundit

sig att med ett sammanlagt belopp av 3125 000 kronor deltaga i bestridandet

av kostnaderna för örn- och tillbyggnad av länslasarettet ävensom

att deltaga i bestridandet av kostnader för vissa inventarier m. m. Nyssnämnda

belopp å 3 125 000 kronor har sedermera av riksdagen anvisats för

budgetåren 1943/44 och 1944/45.

I ett till grund för förutnämnda proposition liggande sakkunnigförslag lia

de på statsverket belöpande kostnaderna för anskaffning av inventarier för

det utbyggda sjukhuset, med bortseende från värdet å eventuellt fran marinsjukhuset

övertagna inventarier samt från kostnaderna för anskaffning av

erforderliga linoleummattor, approximativt uppskattats till 485 000 kronor.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har försvarets sjukvårdsförvaltning

hemställt, att för bestridande av de å statsverket belöpande kostnaderna

för ifrågavarande inventarieanskaffning måtte anvisas ett belopp av

485 000 kronor.

Departementschefen har under hand inhämtat, att anskaffning av berörda

inventarier ännu ej påbörjats samt att det vore ovisst, huruvida anskaffningen

av de erforderliga inventarierna i full utsträckning kunde genomföras

under nästa budgetår. Medelsanvisningen för ifrågavarande ändamål

syntes departementschefen med hänsyn härtill kunna för budgetåret begränsas

till ett belopp av 400 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Bidrag till anskaffning av

inventarier för länslasarettet i Karlskrona för budgetaret 1946/4i

anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kronor.

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Reseersättningar m. m.

83:o) Marinen: Reseersättningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 87, s. 17o 175) att till Marinen: Reseersättningar m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

Anslaget, som i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett

belopp av 485 000 kronor, har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i

genomsnitt 428 000 kronor.

Såsom framgår av vad departementschefen anfört vid behandlingen av

arméns motsvarande anslag ha genom beslut av 1945 års riksdag värnpliktiga

tillförsäkrats rätt till fria tjänstledighetsresor i viss utsträckning. Kostnaderna

härför ha för marinens del uppskattats till omkring 150 000 kronor för

år. Förevarande anslag bör enligt departementschefen för nästa budgetår

höjas med häremot svarande belopp.

Civilförvaltningen har för nästa budgetår under anslaget beräknat ett belopp

av 50 000 kronor för bestridande av resekostnads- och traktamentsersättningar

till personal vid de till Berga förlagda underofficers- och värnpliktsskolorna.

Frågan örn arten av de förmåner, som böra tillkomma den

vid berörda skolor tjänstgörande personalen, är, framhåller departementschefen,

för närvarande föremål för utredning. Departementschefen har ansett

sig nu böra förorda allenast en försiktig uppräkning av anslaget för bestridande

av sådana förmåner.

Då departementschefen icke ifrågasatt någon ändring av medelsanvisningen

under anslaget i övrigt, uppskattade han det sammanlagda medelsbehovet till

(485 000 + 150 000 =) 635 000 kronor, vilket belopp med hänsyn till det nyss

anförda syntes böra avrundas uppåt till 650 000 kronor. Av anslagsbeloppet

ha 60 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli

1941.

Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat

sig i anledning av motionerna I: 30 och II: 44, vald föreslagits att musikelever

måtte beredas rätt till fria hemresor i viss utsträckning, har icke

funnit anledning till erinran mot den av departementschefen verkställda

beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag. Utskottet får

därför hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Reseersättningar m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 650 000 kronor.

Expenser m. m.

84:o) Marinen: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Kungl. Majit har

föreslagit riksdagen (punkt 88, s. 175—177) att till Marinen: Bränsle, lyse,

vatten, renhållning och tvätt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

bl

Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår nppfört med ett

belopp av 2 200000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut beräknades det

årliga medelsbehovet under uppsättningsperioden till i genomsnitt 1 976 000

kronor.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under

anslaget till 3 100 000 kronor, innebärande en anslagsökning med 900 000

kronor. Ökningen är närmast att tillskriva tillämpningen av nytt, på fastare

underlag vilande beräkningssätt. I avbidan på ytterligare erfarenhet har

departementschefen emellertid föreslagit att anslagshöjningen något begränsas

genom avrundning nedåt av det av marinförvaltningen beräknade

medelsbehovet till 3 000 000 kronor. Departementschefen har därvid även

beaktat den minskning av medelsbehovet, som föranledes av de i det föregående

berörda vakanserna inom manskapsgraderna, varjämte han ansett

sig kunna räkna med någon minskning av de av marinförvaltningen angivna

kostnaderna för tvätt, vilka överstiga de för armén beräknade. Aven kostnaderna

för renhållning lia synts departementschefen kunna nedbringas i

förhållande till vad marinförvaltningen förutsatt. Departementschefen har

i detta sammanhang anmärkt, att vissa av statens organisationsnämnd föreslagna

åtgärder beräknats kunna minska städningskostnaderna vid sjökrigsskolan

med omkring 30 000 kronor.

Av anslagsbeloppet ha omkring 1 000 000 kronor ansetts kunna hänföras

till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Utskottet har ansett sig kunna godtaga departementschefens beräkning

av medelsbehovet under förevarande anslag och får därför hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 3 000 000 kronor.

85:o) Marinen: Övriga expenser m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 89, s. 177 och 178) att till Marinen: Övriga expenser m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Förevarande anslag har för innevarande år uppförts med ett belopp av

470 000 kronor. För femårsperioden 1942/47 har anslagets medelbelastning

per år å kostnadsramen beräknats till 402 000 kronor.

Marinens landorganisation, som i här förevarande avseende är av intresse,

Ilar beräknats vara fullt genomförd till den 1 juli 1946. Det har därför

synts marinförvaltningen icke oberättigat att redan för budgetåret 1946/47

avses det belopp, som enligt 1942 års försvarsbeslut skulle årligen utgå

efter genomförd organisation. Denna summa utgör 460 000 kronor, vartill

enligt marinförvaltningen borde läggas beräknad prisstegring sedan den 1

juli 1941, vilken enligt den under föregående år tillämpade procentsatsen

av ämbetsverket beräknats uppgå till 90 000 kronor. Anslaget skulle sålunda

enligt marinförvaltningen beräknas till (460 000 + 90 000=) 550 000 kronor.

Utskottet.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Marinförvaltningen har framhållit, att denna summa i det närmaste överensstämde

med det belopp, som med stöd av den statistiska bokföringen

och med hänsyn till effekten av beräknade besparingsåtgärder kunde uppskattas

såsom erforderlig.

Departementschefen har intet haft att erinra mot marinförvaltningens anslagsberäkning.

Såsom departementschefen anfört vid behandlingen av marinförvaltningens

omkostnadsanslag borde emellertid under förevarande anslag

även beräknas medel för marinens blankettryck. Då kostnaderna härför

kunde uppskattas till 50 000 kronor, beräknar departementschefen det sammanlagda

medelsbehovet under anslaget till 600 000 kronor. Av detta belopp

syntes omkring 80 000 kronor kunna hänföras till prisstegring efter den

1 juli 1941.

Utskottet, som vid behandlingen av marinförvaltningens omkostnadsanslag

förklarat sig intet lia att erinra mot att medel för marinens blankettryck

beräknas under förevarande anslag, tillstyrker den av Kungl. Majit under

denna punkt äskade medelsanvisningen, vilken innebär en delvis med överförande

av medel från annat anslag sammanhängande anslagshöjning av

130 000 kronor.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Övriga expenser m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

86:o) Marinen: Publikationstryck. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

90, s. 178—181) att till Marinen: Publikationstryck för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 110 000

kronor. För femårsperioden 1942/47 har räknats med ett genomsnittligt

medelsbehov av 92 000 kronor.

I sin skrivelse angående medelsbehovet för nästa budgetår har marinförvaltningen

anfört, att chefen för marinstaben i sitt förslag till medelsäskanden

uttalat, att en omfattande tryckning av reglementen, instruktioner, beskrivningar,

läroböcker m. m. kunde förutses som en följd av dels redan verkställd

och pågående omorganisation av olika delar av marinen, dels ock

den omläggning och modernisering av utbildningen, som alltjämt påginge.

Marinstabschefen förväntade vidare, att tillgodogörandet av erfarenheterna

från då pågående krig skulle resultera i utarbetandet av ett flertal instruktioner

och redogörelser för sådan materiel, som först på senare tid eller

icke ännu blivit känd för i kriget icke deltagande nationer. På grund härav

borde enligt marinstabschefens uppfattning förevarande anslag ej upptagas

med lägre belopp än för innevarande budgetår. Ämbetsverket biträdde vad

chefen för marinstaben sålunda anfört.

I samband med anmälan av motsvarande anslagsfråga i 1944 och 1945

års statsverkspropositioner (fjärde huvudtiteln, punkterna 77 respektive 81)

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

59

behandlades frågan om bibehållande av kaserntryckeriet i Karlskrona, vilket

med vederbörligt tillstånd drives för manskapskassans vid sjömanskåren i Karlskrona

räkning. I anslutning därtill meddelades, att marinförvaltningen vidtagit

åtgärder för att tryckeriet från och med budgetåret 1944/45 skulle

kunna bokföringsmässigt avskiljas från manskapskassan i övrigt samt för

att få till stånd noggranna självkostnadsberäkningar. 1945 års riksdag (skr.

nr 4 punkt 77:o), som fann de sålunda vidtagna åtgärderna tillfredsställande,

förutsatte, att riksdagen innevarande år skulle få tillfälle taga del av det

ekonomiska resultatet av tryckerirörelsen för tid efter det bokföringen omlagts

på sätt nyss sagts. Det syntes nämligen icke vara möjligt att bilda

sig säker uppfattning örn det ekonomiska resultatet av rörelsen, förrän densamma

under ett helt år belastats med samtliga de kostnader, som skäligen

borde bäras av densamma.

Sedan Kungl. Majit i anledning härav uppdragit åt marinförvaltningen

att inkomma med de uppgifter, som av riksdagen sålunda begärts, har marinförvaltningen

i skrivelse den 17 november 1945 redogjort för det ekonomiska

resultatet av berörda kaserntryckeris rörelse under budgetåret 1944/45 och

därvid meddelat, att enligt bokslutet per den 30 juni 1945 försäljningsintäkterna

under samma budgetår utgjort i runt tal 184 000 kronor, under

det att omkostnaderna uppgått till omkring 146 000 kronor, varför vinsten

under budgetåret utgjort cirka 38 000 kronor. Marinförvaltningen bär vidare

anfört följande.

För att erhålla en uppfattning örn kaserntryckeriets ekonomi efter den

förstärkta försvarsberedskapens upphörande hade marinförvaltningen ansett

sig böra införskaffa bokslutet för innevarande budgetårs första kvartal. Av

detta bokslut framginge, att arbetstillgången avsevärt nedgått. Försäljningsintäkterna,

som under budgetåret 1944/45 i genomsnitt uppgått till 46 000

kronor per kvartal, hade under tiden juli—september 1945 utgjort endast

omkring 35 000 kronor, och nettovinsten hade stannat vid i runt tal 1 400

kronor.

Vid en undersökning rörande möjligheterna att nedbringa omkostnaderna

i proportion till den minskade tillverkningen hade befunnits att beträffande

avlöningskostnaderna någon nämnvärd minskning icke kunde åvägabringas

med hänsyn till den maskinella utrustningen och personalens specialisering.

En del av tryckeriets övriga större omkostnader vore att betrakta såsom

fasta. En fortsatt minskning av arbetstillgången kunde därför medföra, att

kaserntryckeriets rörelse bleve förlustbringande.

Tryckeriets maskinuppsättning vore delvis föråldrad och i behov av modernisering

eller förnyelse, för vilket kostnaderna beräknats till 22 000

kronor. Den största posten avsåge utbyte av en digelpress mot en modern

dylik maskin, vilken under de senaste åren icke stått att erhålla inom

landet och för närvarande betingade en leveranstid av omkring ett år. Med

hänsyn till de ovissa framtidsutsikterna i avseende på arbetstillgång för

kaserntryckeriet ansåge marinförvaltningen, att det tills vidare borde anstå

med ställningstagande till moderniseringen och förnyelsen av tryckeriets

maskinpark, ehuru ämbetsverket vore väl medvetet örn att detta skulle förbättra

kaserntryckeriets konkurrenskraft.

Därest bokslutet per den 31 december 1945 klart utvisade, att kaserntryckeriet

icke längre vore ekonomiskt bärkraftigt, hade marinförvaltningen

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

för avsikt att snarast möjligt därefter till Kungl. Majit inkomma med förslag

rörande avveckling av tryckeriets verksamhet. För den händelse nämnda

bokslut icke skulle giva tillräckligt stöd för en dylik åtgärd, syntes med ett

slutligt ställningstagande till frågan om kaserntryckeriets fortsatta drivande

böra ^ få anstå till efter utgången av budgetåret 1945/46, då ytterligare ett

helt års rörelseresultat kunde överblickas.

Försvarets civilförvaltning har i avgivet utlåtande anslutit sig till marinförvaltningens

förslag rörande ställningstagandet till avveckling av kaserntryckeriets

verksamhet. Då tryckeriet numera till statsverket inlevererade

ersättning för vissa av staten tillhandahållna förmåner, såsom lokaler, bränsle,

lyse och dylikt, syntes någon grund icke längre föreligga att tillgodoföra

statsverket någon del av tryckeriets vinstmedel (f. n. 50 %).

Departementschefen har med hänsyn till vad marinförvaltningen anfört

rörande medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår föreslagit, att anslaget

uppföres med oförändrat belopp, 110 000 kronor, varav omkring 16 000

kronor syntes kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Vidkommande frågan örn kaserntryckeriet i Karlskrona har departementschefen

erinrat örn att Kungl. Majit genom beslut den 22 juni 1945 medgivit,

att tryckeriet finge fortsättningsvis under budgetåret 1945/46 drivas

för manskapskassans vid sjömanskåren i Karlskrona räkning, varvid bland

annat skulle iakttagas, att nyanskaffning av inventarier för tryckeriets behov

icke finge äga rum utan medgivande av marinförvaltningen. Den av

marinförvaltningen lämnade redogörelsen för det ekonomiska resultatet av

tryckeriets rörelse sedan den 1 juli 1944 syntes departementschefen giva

stöd åt uppfattningen att tryckeriet icke längre vore ekonomiskt bärkraftigt.

Visserligen hade tryckeriet lämnat en icke obetydlig vinst för budgetåret

1944/45. Den avsevärda minskningen av rörelsevinsten under innevarande

budgetår syntes emellertid visa, att de goda vinstresultaten undet de senaste

åren väsentligen sammanhängt med då rådande beredskapsförhållanden.

Slutlig ställning till frågan örn tryckeriets fortsatta drivande syntes departementschefen

dock icke böra tagas innan ytterligare någon tids erfarenhet

under fredsmässiga förhållanden vunnits. Skulle emellertid resultatet

av rörelsen under första hälften av innevarande budgetår klart utvisa

att densamma borde avvecklas, borde det få ankomma på Kungl. Majit

att efter förslag av marinförvaltningen meddela beslut härom. I annat fall

syntes, såsom marinförvaltningen föreslagit, frågan örn rörelsens avveckling

få upptagas till prövning efter budgetårets utgång. Det borde enligt departementschefen

liksom för innevarande budgetår få ankomma på Kungl.

Majit att pröva, i vad mån rörelsevinsten skulle tillgodoföras statsverket.

Beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår,

innebärande oförändrad medelsanvisning, har utskottet ansett sig

kunna godtaga.

Vidkommande kaserntryckeriet i Karlskrona synes det böra få ankomma

på Kungl. Majit att, därest det ekonomiska resultatet av tryckeriets rörelse

under första hälften av innevarande budgetår klart skulle utvisa, att den
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

61

samma bör avvecklas, efter förslag av marinförvaltningen meddela beslut

härom. Liksom för innevarande budgetår bör det vidare ankomma på Kungl.

Maj:t att pröva, i vad mån rörelsevinsten skall tillgodoföras statsverket.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Publikationstryck för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 kronor.

Mathållning.

87:o) Marinen: Mathållning. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt

91, s. 181—183) att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 10 600 000 kronor.

Anslaget är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 10 650 000 kronor.

Till grund för medelsanvisningen för innevarande budgetår har legat en

beräknad portionskostnad av 1 krona 55 öre för man och dag vid tjänstgöring i

land och 2 kronor 20 öre för man och dag vid tjänstgöring ombord, varvid

i fråga örn landportionskostnaden 1 krona 40 öre beräknats motsvara kostnaden

för normalportionen samt återstoden, 15 öre, övriga mathållningskostnader.

Härutöver ha i anslagsbeloppet inräknats kostnaderna för avlöning

m. m. till viss civil personal vid matinrättningarna, 96 000 kronor, ävensom

för mässpenningar, 1 350 000 kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen i likhet

nied arméförvaltningen beräknat portionskostnaden vid tjänstgöring i land

till 1 krona 55 öre, varav 1 krona 40 öre beräknats motsvara kostnaden för normalportionen

och återstoden, 15 öre, övriga mathållningskostnader. Skeppsportionspriset

har med utgångspunkt från nyssnämnda värde å normalportionen

beräknats till 2 kronor 20 öre. Emellertid har sistnämnda kostnad

genom ändring av gällande föreskrifter rörande måltidsdryck beräknats kunna

bliva lägre. Härom är upplyst i huvudsak följande.

I skrivelse den 7 juli 1943 föreslog marinförvaltningen, att den personalen

för närvarande tillkommande rätten till kontant ersättning för innestående

måltidisdryck skulle upphöra att gälla utom i det fall att portionen i övrigt

innestode och ersättning därför enligt gällande föreskrifter utginge. Häremot

skulle enligt förslaget rätten till måltidsdryck för personal med sjötjänstgöring

eller i sjöreserv bibehållas i enlighet med vissa i skrivelsen angivna

riktlinjer. Förslagets genomförande beräknades medföra en kostnadsminskning

beträffande skeppsportionspriset med 7 öre per tjänstgöringsdag. Enligt

beslut den 27 oktober 1944 förklarade Kungl. Maj:t — med beaktande av då

lådande beredskapsförhållanden — marinförvaltningens framställning icke för

det dåvarande föranleda någon Kungl. Maj:ts åtgärd. Marinförvaltningen anmodades

emellertid att i samband med den förstärkta försvarsberedskapens

upphörande inkomma med förnyad framställning i ämnet. Marinförvaltningen

har nu uttalat sin avsikt att så snart beredskapens avveckling slutförts inkomma

med sådan framställning.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 4.

TJtskottet.

Departementschefen har intet haft att erinra mot den av marinförvaltningen

tillämpade grunden för beräkning av portionspriset vid tjänstgöring i land.

Jämväl det av ämbetsverket angivna skeppsportionspriset har departementschefen

ansett sig kunna för närvarande godtaga. Därest redan såvitt avsåge

nästa budgetår beslut kunde meddelas av sådan innebörd, att skeppsportionspriset

av skäl som i det föregående anförts kunde beräknas till lägre belopp,

syntes det enligt departementschefen få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

de ändrade bestämmelser rörande anslagets disposition, som på grund

därav kunde befinnas erforderliga.

Marinförvaltningen har beräknat det antal tjänstgöringsdagar för fast anställda

och värnpliktiga, som bör läggas till grund för anslagsberäkningen,

till 5 453 000, varav 3 630 000 i land och 1 823 000 ombord. Med hänsyn till de

i det föregående berörda vakanserna inom manskapsgraderna har departementschefen

emellertid ansett antalet tjänstgöringsdagar kunna beräknas till

allenast omkring 3 175 000 i land och 1 595 000 ombord. Det på antalet tjänstgöringsdagar

grundade medelsbehovet skulle således komma att utgöra

(3 175 000 X 1: 55 + 1 595 000 X 2: 20 =) i runt tal 8 430 000 kronor. Departementschefen

förutsatte, att inom ramen för detta belopp skulle kunna bestridas

kostnader för avlöning av viss civil personal vid matinrättningarna,

för vilka marinförvaltningen beräknat särskilda medel.

Kungl. Maj:t har den 28 april 1944 anbefallt utförande av vissa praktiska

försök i syfte att i möjligaste mån nedbringa kostnaderna för bespisning av

befälspersonalen å flottans fartyg m. m. Då erfarenheterna av dessa försök

ännu icke föreligga, har departementschefen ansett sig böra tills vidare godtaga

av marinförvaltningen verkställd beräkning av kostnaderna för mässpenningar

till 2 180 000 kronor.

Marinförvaltningen har erinrat örn att under åren 1941—45 anordnats kurser

i sjömanskap m. m. för skolynglingar i syfte att stimulera intresset för

sjöofficersyrket. Av rekryteringsskäl borde dylika kurser anordnas även i

fortsättningen, varvid kostnaderna, tillhopa omkring 2 000 kronor för år,

borde bestridas från förevarande anslag ävensom anslagen till beklädnad samt

bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Departementschefen har icke haft

något att erinra häremot. Med hänsyn till de ringa kostnaderna syntes departementschefen

någon uppräkning av berörda anslag av denna anledning

icke erfordras.

Departementschefen har således funnit det sammanlagda medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår uppgå till (8 430 000 + 2 180 000 =) i avrundat

tal 10 600 000 kronor, av vilket belopp omkring 700 000 kronor ansetts

kunna hänföras till prisstegring efter den 1 juli 1941.

Utskottet har ansett sig böra godtaga den av departementschefen verkställda

beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag och har intet

haft att invända mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Under erinran att kostnaderna under anslaget i 1942 års försvarsbeslut på

grundval av prisläget den 1 juli 1941 beräknades till ett genomsnittligt be
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

63

lopp om 9 894 000 kronor för budgetår under uppsättningsperioden och att i

förhållande till anslaget för innevarande budgetår det nu äskade beloppet

innebär en anslagsminskning med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Mathållning för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 10 600 000 kronor.

Intendenturmateriel m. m.

88:o) Marinen: Beklädnad m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 92, s. 184 och 185) att till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts nied ett belopp

av 4 600 000 kronor och har genomsnittligt beräknats till 4 335 000 kronor

under ettvart av budgetåren 1942/47.

Departementschefen har tillstyrkt ett av marinförvaltningen framlagt förslag

örn överflyttning till förevarande anslag av vissa kostnader för specialbeklädnad

från anslaget till underhåll av flottans fartyg m. m.

I och för sig har departementschefen icke haft något att invända mot att

medelsbehovet under anslaget i enlighet med förslag av marinförvaltningen

beräknas efter samma kostnad för man och dag som under innevarande år

eller 85 öre. Departementschefen har emellertid erinrat, att arméförvaltningen

räknat med att de nya centrala reparationsanstalterna i Stockholm och

Boden samt på Gotland skulle vara i full drift under budgetåret 1946/47

samt beräknat den kostnadsminskning som härigenom kunde förväntas uppkomma

till 7 öre per tjänstgöringsdag för de truppförband m. m. som komme

att hänvisas till berörda anstalter. Ehuru de speciella tjänstgöringsförhållandena

vid flottan måhända medförde att hänvisning till de centrala anstalterna

komme att kunna ske i förhållandevis mindre utsträckning vid marinen

än vid armén, ansåge sig departementschefen dock kunna utgå från att

även för marinens del den ifrågavarande centraliserade reparationstjänsten

komme att medföra kostnadsminskning i förhållande till innevarande budgetår.

Med beaktande härav och de i det föregående berörda vakanserna inom

manskapsgraderna har departementschefen föreslagit en minskning av anslaget

med 600 000 kronor till 4 000 000 kronor.

Då den gjorda beräkningen av medelsbehovet och vad departementschefen

i samband därmed anfört icke givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 000 kronor.

89:o) Marinen: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Maj:t karföreslagit

riksdagen (punkt 93, s. 185 och 186) att till Marinen: Kasern- och

förplägnadsutredning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 575 000 kronor.

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 625 000 kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats

till genomsnittligt 522 000 kronor för budgetår.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under

anslaget till 635 000 kronor. Departementschefen har icke haft annat att erinra

mot denna anslagsberäkning än att medelsbehovet med hänsyn till de i

det föregående berörda vakanserna inom manskapsgraderna syntes kunna beräknas

med omkring 60 000 kronor understiga det av marin förvaltningen

äskade beloppet. Departementschefen beräknade således det sammanlagda

medelsbehovet under anslaget till 575 000 kronor, varav omkring 90 000 kronor

ansetts kunna hänföras till prisstegring efter den 1 juli 1941.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Mannen: Kasern- och förplägnadsutredning

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 575 000 kronor.

Undervisning och övningar.

90:o) Marinen: Undervisningsmateriel m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 94, s. 186 och 187) att till Marinen: Undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 165 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 140 000 kronor och har genomsnittligt beräknats till ett belopp av

117 000 kronor under ettvart av budgetåren 1942/47,

Departementschefen har föreslagit, att förevarande anslag höjes med 25 000

kronor utgörande kostnader för undervisningsmateriel för den vid flottans

sjömansskola organiserade verkstadsskolan. Av det sålunda beräknade medelsbehovet,

165 000 kronor, har 7 0Ö0 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring

sedan den 1 juli 1941.

Utskottet får med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Undervisningsmateriel m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 165 000

kronor.

91:o) Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser

m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 95, s.

187—189) att till Marinen: Vissa kostnader för marinens utbildningsanstalter,

särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 250 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett be
lopp

av 210 000 kronor. För uppsättningsperioden 1942/47 har anslaget genom
snittligt

beräknats till 180 000 kronor för budgetår.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

65

Departementschefen har föreslagit, att förevarande anslag för nästa budgetår

höjes till 250 000 kronor. Anslagshöjningen, 40 000 kronor, sammanhänger

väsentligen dels med att under anslaget beräknats medel för bestridande

av driftkostnader för den vid flottans sjömansskola organiserade verkstadsskolan,

vilken beräknats vara färdigställd omkring den 1 juli 1946, dels

ock med det förhållandet att de verkliga kostnaderna för de yrkesskolor och

yrkeskurser samt special- och repetitionskurser för stammanskap, som enligt

gällande utbildningsföreskrifter skola anordnas, visat sig överstiga det belopp

vartill de tidigare uppskattats. Av det beräknade medelsbehovet har

omkring 12 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den

1 juli 1941.

Utskottet, som ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda

anslagsberäkningen, får hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Vissa kostnader för marinens

utbildningsanstalter, särskilda utbildningskurser m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 250 000 kronor.

92:o) Marinen: Flottans övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 96, s. 189—193) att till Marinen: Flottans övningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 000 kronor.

Det för innevarande budgetår anvisade anslaget utgör 20 200 000 kronor.

För uppsättningsperioden 1942/47 har medelsbehovet under anslaget beräknats

till i genomsnitt 13 250 000 kronor för budgetår.

Departementschefen har framhållit, att så länge en på fredsmässiga övningar

grundad statistik rörande medelsförbrukningen under detta anslag

saknades en fullt tillförlitlig beräkning av anslaget icke stöde att vinna.

Marinförvaltningen har i sina anslagsberäkningar utgått från ett medelpris

å pannbrännolja och motorbrännolja av 100 kronor respektive 125 kronor per

ton inklusive kostnader för frakt, försäkring, lagring och distribution. Ehuru

svårigheter för närvarande mötte att tillförlitligt bedöma dessa kostnaders

storlek, har departementschefen ansett sig för närvarande kunna godtaga

dessa beräkningsgrunder. För övriga drivmedel — kol, smörjolja och

flygbensin ■—- har ämbetsverket räknat med 1941 års priser, enligt

uppgift 55 kronor för kol, 680 kronor för smörjolja och 1 280 kronor

för flygbensin, allt per ton. I avvaktan på säkrare utgångspunkter

för beräkningen av priserna på kol och smörjolja har departementschefen

vid beräkningen av medelsbehovet under anslaget utgått från de

av marinförvaltningen angivna priserna. Däremot syntes departementschefen

det av ämbetsverket angivna priset på flygbensin, vilket motsvarade omkring

92 öre per liter, vara alltför högt beräknat. Till jämförelse har departementschefen

nämnt, att flygförvaltningen i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

räknat med ett flygbensinpris av, inklusive 37, i öre per liter i tull och skatt,

60 öre per liter, vilket med av 1945 års riksdag beslutad sänkning av bensin
Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 4. 776 46 5

Utskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 4.

skatten borde reduceras till 42 öre per liter. Anledning saknades enligt departementschefen

att beräkna flygbensinpriset högre i detta sammanhang. Flygbensinen

användes inom marinen till väsentlig del för drift av flottans motortorpedbåtar.

Marinförvaltningen har hos Kungl. Majit gjort framställning

örn skattefrihet för den bensin som användes för detta ändamål. Denna

fråga torde, framhåller departementschefen, framdeles komma att upptagas till

behandling av chefen för finansdepartementet. I avvaktan därpå har departementschefen

ansett sig böra räkna med nyss angivna pris av 42 öre per liter,

varvid han förutsatte, att Kungl. Majit, därest marinförvaltningens framställning

örn skattefrihet vunne bifall, meddelade erforderliga bestämmelser örn

begränsning av anslagsdispositionen. Detsamma borde gälla, därest drivmedelspriserna

i övrigt understege vad som vid anslagsberäkningen förutsatts.

Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för målflygning till 500 000

kronor. Med hänsyn till de sänkta drivmedelspriserna syntes departementschefen

även dessa kostnader komma att understiga vad marinförvaltningen

förutsatt. I likhet med vad som anförts vid behandlingen av motsvarande anslagsfråga

för armén har departementschefen emellertid ansett ämbetsverkets

anslagsberäkning för närvarande böra godtagas, varvid han emellertid förutsatt

en närmare prövning av medelsbehovet, innan anslaget i denna del ställdes

till marinförvaltningens förfogande.

Enligt marinförvaltningens anslagsberäkning skulle medelsbehovet under

nästa budgetår för flottans övningar uppgå till 15 000 000 kronor, vilket belopp

beräknats motsvara 16 950 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Såsom jämförelse har departementschefen erinrat örn att medelsbehovet i 1942

års försvarsbeslut beräknats till 13 250 000 kronor under uppsättningsperioden

och 17 800 000 kronor vid genomförd organisation, allt enligt prisläget den 1

juli 1941. Enär flottan under nästa budgetår syntes komma att tillföras två

nya kryssare och en större jagare samt fartygsbeståndet därefter — bortsett

från en jagare och ett antal torpedbåtar — väsentligen motsvarade vad som

i försvarsbeslutet förutsatts för genomförd organisation, har departementschefen

ansett marinförvaltningens anslagsberäkning, därest de av ämbetsverket

förutsatta priserna lades till grund för densamma, vara i och för sig godtagbar.

Emellertid har departementschefen erinrat om att i samband med 1944

års riksdags beslut örn uppsättande av en sjunde jaktflottilj förutsattes, att

en årlig besparing å 775 000 kronor enligt 1941 års prisläge skulle åvägabringas

å flottans övningsanslag. Då en besparing av denna storleksordning

syntes böra uttagas redan under nästa budgetår, har departementschefen föreslagit,

att medelsbehovet enligt 1941 års prisläge beräknades till i runt tal

16 200 000 kronor. Med utgångspunkt i de av marinförvaltningen angivna priserna

skulle med motsvarande reducering medelsbehovet kunna uppskattas

till omkring 14 450 000 kronor. Med hänsyn till att marinförvaltningen beräknat

priset på flygbensin för högt, har departementschefen ansett en ytterligare

reduktion med omkring 450 000 kronor böra vidtagas. Anslaget borde

sålunda för nästa budgetår bestämmas till 14 000 000 kronor. Såsom i det

föregående anförts beräknas ett stort antal vakanser komma att föreligga inom

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

67

flottans manskapsgrader under nästa budgetår. Departementschefen har framhållit,

att då en viss begränsning av fartygsrustningarna eller häremot svarande

reduktion av fartygsbesättningarna av denna anledning syntes bliva

erforderlig, den föreslagna anslagsminskningen kunde genomföras utan större

olägenhet.

Såsom av det föregående framgår beräknas medelsbehovet under nästa

budgetår med 2 200 000 kronor understiga vad som skulle ha erfordrats, därest

1941 års priser tillämpats. Enligt departementschefen borde denna kostnadsminskning

tagas i anspråk för nedbringande av det överskridande av försvarsbeslutets

kostnadsram, som beräknats komma att uppstå.

Då det ännu icke vore möjligt att med någon grad av tillförlitlighet beräkna

de fredsmässiga kostnaderna för uttagning av fartyg, ansåge departementschefen

dessa kostnader liksom för innevarande budgetår böra få bestridas från

förevarande anslag.

Beträffande bestridandet av vissa kostnader för beredskapslagring av drivmedel

har departementschefen hänvisat till vad han i det föregående anfört vid

behandlingen av anslaget till arméns fasta drivmedelsanläggningar.

Utskottet har ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda

beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag och har icke

funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i samband därmed

anfört. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Flottans övningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 14 000 000 kronor.

93:o) Marinen: Kustartilleriets övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 97, s. 193) att till Marinen: Kustartilleriets övningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 150 000 kronor.

Anslaget, som för innevarande år i riksstaten uppförts med 2 125 000 kronor,

har i 1942 års försvarsbeslut beräknats till i genomsnitt 1 893 000 kronor

för budgetår under uppsättningsperioden.

Marinförvaltningen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet under

anslaget till 2 135 000 kronor, därvid ämbetsverket grundat sin beräkning på''

ett antaget bensinpris av 35 öre per liter. Departementschefen har emellertid,

liksom vid beräkningen av arméns anslag till truppförbandens övningar, ansett

sig tills vidare böra räkna med ett bensinpris av 43 öre per liter och därför

ansett anslaget böra uppräknas till 2 150 000 kronor. Med hänsyn till att drivmedelspriset

avsevärt understiger 1941 års prisläge har departementschefen

ansett sig icke böra räkna med någon prisstegring å anslaget.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Kustartilleriets övningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2150 000

kronor.

Utskottet.

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Flytande materiel, artillerimateriel m. m.

94:o) Marinen: Fartygsbyggnader för flottan. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 98, s. 194—200) att till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 33 000 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 35 000 000 kronor.

På sätt närmare framgår av 1944 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,

punkt 87) och riksdagens skrivelse 1944:4 (punkt 83:o) har kostnadsramen

för flottans fartygsbyggnader under femårsperioden 1942/47 av

1944 års riksdag preciserats till 180 700000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Behovet av medelsanvisning för ifrågavarande ändamål har emellertid med

hänsyn till vissa av statsmakterna fattade beslut beräknats komma att, bortsett

från prisstegringar, understiga berörda belopp. Sålunda skall anslaget enligt

Kungl. Maj:ts beslut den 17 september 1943 tillföras medel, som inflyta

vid försäljning av flottan tillhörande utrangerad båtmateriel. Enligt uppgift

av marinförvaltningen i skrivelse den 24 september 1945 ha på grund av

detta beslut intill den 1 juli 1945 tillhopa 617 773 kronor 65 öre tillförts

anslaget. Anslaget har vidare i enlighet med riksdagens beslut tillförts

kvarstående behållning å de av 1939 års riksdag anvisade anslagsmedlen till

påbörjande av två kustförsvarsfartyg, av marinförvaltningen i skrivelse den

13 januari 1944 angiven till 1 994 697 kronor 87 öre. Sammanlagt har anslaget

alltså på sätt här anförts tillförts 2 612 471 kronor 52 öre, eller i runt

tal 2 600 000 kronor.

Medelsbehovet för fartygsbyggnader för flottan tillgodoses genom

s. k. kvotanslag, vilka under femårsperioden må av Kungl. Majit överskridas

inom ramen av det totalbelopp, som avsetts för sådant ändamål, ävensom

med belopp motsvarande merkostnader på grund av prisstegring sedan den

1 juli 1941.

Enligt hittills under femårsperioden meddelade beslut äger marinförvaltningen

utföra fartygsbyggnader för flottan och vidtaga därmed sammanhängande

åtgärder för en kostnad av tillhopa 169 060 000 kronor. I detta belopp

ingå vissa merkostnader på grund av prisstegring efter den 1 juli 1941.

Däremot ha i beloppet icke inräknats vissa andra kostnader för fartygsbyggnader

under femårsperioden, vilka enligt de vid 1942 års riksdag antagna

grunderna icke skola belasta den i försvarsbeslutet beräknade kostnadsramen

och därför icke skola bestridas från anslaget till fartygsbyggnader för flottan,

såsom för nybyggnad av jagare såsom ersättning för de hösten 1941 förolyckade,

ombyggnad av äldre krigsfartyg m. m.

Såsom närmare framgår av 1945 års statsverksproposition har under förevarande

anslag upplagts ett särskilt konto, benämnt Besparingar å äldre anvisningar,

till vilket successivt överföras disponibla besparingar å anvisningar

under detta eller andra till fartygsbyggnader för flottan avsedda anslag,

dock icke anslag å förskottsstat eller anslag till täckande av anvisning

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

69

å förskotfcsstat. Enligt 1945 års riksdags beslut skola å kontot disponibla

medel — i den mån de icke efter Kungl. Maj:ts beprövande befinnas böra

utnyttjas för eventuellt uppkommande oförutsedda kostnadsökningar å andra

fartygsbyggnader — enligt riksdagens beprövande utnyttjas för nedbringande

av behovet av fortsatta anslag till fartygsbyggnader för flottan eller för med

dessa anslag eljest avsedda ändamål.

På sätt förutsatts i 1945 års statsverksproposition har Kungl. Majit genom

beslut den 1 juni 1945 medgivit, att från ifrågavarande konto må bestridas

vissa till högst 1 100 000 kronor beräknade merkostnader för nybyggnad av

mindre minsvepare m. m. Genom beslut den 21 december 1945 har Kungl. Majit

vidare medgivit, att från kontot må bestridas uppkomna merkostnader å

vissa torpedanskaffningar, tillhopa 502 900 kronor. Slutligen har 1945 års

riksdag (prop. nr 337; rd. skr. nr 552) medgivit, att från kontot må bestridas

vissa kostnader, beräknade till 210 000 kronor, för förbättring av ubåtssäkerlietsmateriel.

Behållningen å kontot uppgår härefter enligt av marinförvaltningen

lämnade uppgifter till i runt tal 2 200 000 kronor.

Departementschefen har i fråga om medelsbehovet under anslaget för

nästa budgetår anfört i huvudsak följande.

Genomförandet av det i 1942 års försvarsbeslut ingående fartygsbyggnadsprogrammet

hade nu fortskridit så långt, att säkrare hållpunkter förelåge för

bedömandet av de slutliga kostnaderna för detsamma. Marinförvaltningen

hade med hänsyn härtill i sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlagt

reviderade kostnadsberäkningar för vissa av de i programmet ingående fartygsbyggnaderna.

Av de nya kostnadsberäkningarna framginge, att vissa

kostnader kommit att avsevärt understiga de tidigare beräknade. Marinförvaltningen

hade nämligen genom en rationellt bedriven anskaffning från

underleverantörer i marinförvaltningens regi lyckats avsevärt nedbringa kostnaderna

för byggandet främst av de fartyg, som anskaffats i serie med flera

enheter av samma typ. De största besparingarna hade uppkommit på anskaffningen

av kustjagare och jagare av modifierad stadsjagartyp, men även å

andra fartygsbyggnader hade icke obetydliga kostnadsminskningar framkommit.

På grund av den sedan den 1 juli 1941 uppkomna prisstegringen överstege

de av marinförvaltningen beräknade kostnaderna för byggnadsprogrammets

fullföljande avsevärt den av 1944 års riksdag preciserade kostnadsramen,

180 700 000 kronor. Inom marinförvaltningen hade utförts ingående

undersökningar rörande prisstegringarnas storlek. Enligt de sålunda verkställda

undersökningarna kunde totalkostnaderna för programmets genomförande

— med den begränsning som beslutats av 1943 års riksdag —uppskattas

till omkring 166 000 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Beräkningarna

— vilka utförts enligt grunder, som godkänts av industrikommissionens

prisbyrå — föranledde icke erinran från departementschefens

sida.

Den av 1943 års riksdag beslutade begränsningen av fartygsbyggnadsprogrammet

hade föranletts av att enligt då föreliggande kostnadsberäkningar

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 4.

byggnadsprogrammet icke beräknats kunna helt genomföras inom den fastställda

kostnadsramen. Begränsningen hade inneburit dels att den andra av

de två i programmet upptagna större jagarna, Uppland, skulle byggas i långsammare

takt, varigenom något mer än hälften av kostnaderna skulle förskjutas

till tid efter femårsperiodens slut, och dels att färdigställandet av

planerade större torpedbåtar skulle något förskjutas. Då utrymme inom kostnadsramen

enligt de nu förebragta beräkningarna kunde beredas för färdigställande

av ifrågavarande jagare, vilken byggdes vid Karlskrona örlogsvarv,

hade marinförvaltningen föreslagit en återgång i denna del till 1942 års byggnadsprogram.

Jagaren skulle vid bifall härtill kunna levereras under senare

hälften av 1947 i stället för under 1948, såsom tidigare avsetts. Marinförvaltningen

hade framhållit, att den sålunda föreslagna forceringen av jagarens

färdigställande skulle vara synnerligen önskvärd med hänsyn till arbetstillgången

under sommarmånaderna för vissa arbetsgrupper vid örlogsvarvet.

För egen del ville departementschefen framhålla, att frågan om beredande

av jämn arbetstillgång vid Karlskrona örlogsvarv varit föremål för ingående

överläggningar med berörda myndigheter ävensom med representanter för

varvspersonalen. Det hade därvid befunnits, att det under vissa förutsättningar

skulle vara av stor betydelse, örn byggandet av jagaren kunde påskyndas.

Emellertid vore det icke ännu möjligt att med säkerhet överblicka

dessa spörsmål. Departementschefen utginge från att Kungl. Majit skulle

äga att, i den mån så befunnes påkallat för beredande av jämnare sysselsättning

vid Karlskrona örlogsvarv, besluta örn byggande av ifrågavarande

jagare i snabbare takt än som tidigare avsetts.

Aven örn kostnaderna för nyssnämnda jagare i sin helhet folie på fartygsbyggnadsanslagen

under femårsperioden, beräknades en reserv av omkring

3 000 000 kronor kvarstå inom den för femårsperioden fastställda kostnadsramen.

Med hänsyn till att medel för mötande av oförutsedda kostnadsökningar

syntes komma att stå till förfogande å det enligt 1945 års riksdags

beslut upplagda kontot Besparingar å äldre anvisningar syntes den sålunda

beräknade reserven vara obehövlig.

Ä nyssberörda konto Besparingar å äldre anvisningar beräknades enligt

det föregående omkring 2 200 000 kronor för närvarande vara disponibla. Då

detta belopp icke i sin helhet syntes behöva reserveras för mötande av oförutsedda

kostnadsökningar å äldre fartygsbyggnader, föresloge departementschefen,

att marinförvaltningen bemyndigades att av detsamma använda ett

belopp av 110 000 kronor för anskaffning av en dykarbåt för Karlskrona

örlogsvarv. Varvets nuvarande utrustning på detta område vore föråldrad,

och det syntes, bland annat med hänsyn till personalens säkerhet, icke längre

böra anstå med materielens förnyelse. Även av marinförvaltningen föreslagen

anskaffning av nya vevhus för vissa torpeder för en sammanlagd

kostnad av i runt tal 415 000 kronor syntes böra komma till stånd med anlitande

av besparingsmedel.

Av det för femårsperioden totalt beräknade beloppet för flottans fartygsbyggnader,

180 700 000 kronor, hade för budgetåren 1942/43—1945/46 anvisats

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

71

tillhopa 142 200 000 kronor. Till bestridande av kostnader för ifrågavarande

ändamål stöde vidare till förfogande fartygsbyggnadsanslaget tillförda medel,

som influtit vid försäljning av utrangerad fartygsmateriel, ävensom kvarstående

behållning å de av 1939 års riksdag anvisade anslagsmedlen till påbörjande

av kustförsvarsfartyg, av marinförvaltningen angivna till sammanlagt

2 600 000 kronor. Det återstående medelsbehovet utgjorde således

(180 700 000 — 142 200 000 — 2 600 000 =) 35 900 000 kronor. Med hänsyn till

vad nyss anförts rörande behovet av den av marinförvaltningen beräknade

reserven för oförutsedda kostnadsökningar syntes emellertid anslagsbehovet

för nästa budgetår böra uppskattas till (35 900 000 — 3 000 000 —) i avrundat

tal 33 000 000 kronor. Anslagsminskningen i förhållande till innevarande

budgetår skulle i så fall utgöra 2 000 000 kronor.

Utöver det sålunda angivna medelsbehovet, vilket beräknats på grundval

av prisläget den 1 juli 1941, förelåge behov av anslag för täckande av kostnadsökningar

på grund av prisstegring efter nämnda tidpunkt. Enligt av

marinförvaltningen verkställd utredning beräknades för närvarande kostnadsökningarna

å hela fartygsbyggnadsprogrammet till sammanlagt 33 587 000

kronor. Detta belopp, avrundat till 33 000 000 kronor, syntes böra anvisas

såsom särskilt reservationsanslag för nästa budgetår.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår tillgodoses enligt av riksdagen

tidigare fattade beslut medelsbehovet för fartygsbyggnader för flottan

för femårsperioden 1942/47 genom s. k. kvotanslag, vilka må av Kungl.

Majit överskridas inom ramen av det belopp av 180 700 000 kronor, som avsetts

för ändamålet under nämnda period, ävensom med belopp motsvarande

merkostnader på grund av prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Departementschefen har erinrat örn att 1943 års riksdag beslutat, att —

enär enligt då föreliggande kostnadsberäkningar byggnadsprogrammet icke

beräknats kunna helt genomföras inom den fastställda kostnadsramen —

bland annat den begränsningen i programmet skulle vidtagas att den andra

av de beslutade större jagarna, Uppland, skulle byggas i långsammare takt,

varigenom något mer än hälften av kostnaderna skulle förskjutas till tiden

efter femårsperiodens slut. Sedan marinförvaltningen numera verkställt förnyade

kostnadsberäkningar, utvisande att utrymme inom kostnadsramen kan

beredas för färdigställande av berörda jagare, vilken bygges vid Karlskrona

örlogsvarv, har departementschefen utgått från att Kungl. Majit, i den mån

så befinnes påkallat för beredande av jämnare sysselsättning vid örlogsvarvet,

skall äga besluta örn byggande av jagaren i snabbare takt än som

tidigare avsetts. Utskottet, som Anner det angeläget att föreliggande möjligheter

att trygga arbetstillgången för den vid varvet sysselsatta personalen

tillvaratagas, har intet att erinra mot att Kungl. Majit beredes möjlighet att

i detta syfte meddela beslut som av departementschefen avses.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att i enlighet med

departementschefens förslag behållningen å det enligt 1945 års riksdags

beslut upplagda kontot Besparingar å äldre anvisningar tages i anspråk för

Utskottet.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 4.

anskaffning av en dykarbåt för Karlskrona örlogsvarv samt för anskaffning

av nya vevhus för vissa torpeder.

Departementschefen har beräknat det för femårsperioden återstående

medelsbehovet under förevarande anslag till i avrundat tal 33 000 000 kronor.

Utskottet, som icke haft något att erinra mot denna beräkning, tillstyrker

att nämnda belopp anvisas för nästa budgetår.

Sedan närmare beräkningar numera verkställts beträffande storleken av

de prisstegringar för fartygsbyggnaderna, som inträtt efter den 1 juli 1941,

tillstyrker utskottet att i enlighet med departementschefens förslag för

mötande av prisstegringarna anvisas ett särskilt reservationsanslag för nästa

budgetår. Mot departementschefens beräkning av prisstegringsanslaget till

i runt tal 33 000 000 kronor har utskottet icke någon erinran att framställa.

Utskottet återkommer till denna fråga under nästföljande punkt.

Åberopande det anförda får utskottet med avseende å nu förevarande

punkt hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Fartygsbyggnader för flottan

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

33 000 000 kronor.

95:o) Marinen: Prisstegringar å fartygsbyggnader för flottan. Under hänvisning

till vad utskottet under nästföregående punkt anfört får utskottet i enlighet

med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 99, s. 200) hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Frisstegringar å fartygsbyggnader

för flottan för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 33 000 000 kronor.

96:o) Marinen: Fartygsbyggnader för kustartilleriet. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 100, s. 201—203) att till Marinen: Fartygsbyggnader för

kustartilleriet för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 70 000

kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med 340 000

kronor.

Vid anskaffningen av fartyg för kustartilleriet under de senaste åren ha

följts i huvudsak två anskaffningsprogram, nämligen dels en av marinförvaltningen

i dess anslagsäskanden för budgetåret 1940/41 framlagd plan — 1939

års program — omfattande modernisering och inköp av vissa äldre fartyg

samt nybyggnad av ett antal vedettbåtar, motorslupar och artilleritransportfärjor,

dels ocTc en av 1941 års försvarsutredning framlagd och i 1942

års försvarsbeslut godkänd plan — 1942 års program — rörande viss komplettering

av 1939 års program, väsentligen avseende de genom försvarsbeslutet

nytillkomna Göteborgs och Hemsö kustartilleriförsvar. Utom ramen

för dessa anskaffningsprogram har vidare förvärvats ett äldre passagerarfartyg

för Stockholms kustartilleriförsvar.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Beträffande de båda fartygsbyggnadsprogrammens närmare innebörd

torde få hänvisas till 1944 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln,

punkt 89).

För genomförande av 1939 års fartygsbyggnadsprogram lia anvisats

tillhopa 6 650 000 kronor, varav 3 420 000 kronor belöpa å femårsperioden

1942/47. Det har förutsatts, att ytterligare anslagsmedel icke skola

bliva erforderliga för ändamålet i annan mån än för eventuell anskaffning

av en målbogserare för Blekinge kustartilleriförsvar, vilken i samband med

viss begränsning av fartygsbyggnadsprogrammet föreslagits skola ingå i

programmet.

På grund av höga anbudspriser har marinförvaltningen nödgats något

begränsa anskaffningen enligt 1939 års program och tills vidare uppskjutit

anskaffningen av 8 motorslupar av mindre typ (typ B). Av kostnadsskäl

har vidare en vedettbåt måst utgå ur programmet.

För genomförande av 1942 års fartygsbyggnadsprogram ha för

budgetåren 1942/46 anvisats tillhopa 3 740 000 kronor, varav 340 000 kronor

för innevarande budgetår. Utöver angivna belopp äger marinförvaltningen

att för slutförande av fartygsanskaffning för Göteborgs och Hemsö kustartilleriförsvar

använda 170 000 kronor av vissa medel, som ämbetsverket

reserverat för mötande av kostnadsökningar vid genomförandet av 1939 års

program.

Även anskaffningen enligt 1942 års program har av kostnadsskäl måst något

begränsas. Marinförvaltningen har nämligen för undvikande av anslagsöverskridande

nödgats tills vidare uppskjuta anskaffningen av 2 motorslupar av

typ B och 1 motorslup av typ C.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen framhållit,

att tillgången på båtmateriel för kustartilleriet vore otillräcklig för

nuvarande organisation, vilket förhållande inverkade menligt på såväl utbildning

som beredskap. Den i 1939 och 1942 års fartygsbyggnadsprogram

planerade anskaffningen borde därför slutföras sa snart lämpligen kunde

ske, varjämte ytterligare en minutläggare för Stockholms kustartilleriförsvar

borde anskaffas.

Departementschefen Ilar anfört, att det med hänsyn till bristerna i kustartilleriets

fartygsbestånd vore angeläget, att 1939 och 1942 års fartygsbyggnadsprogram

på sätt marinförvaltningen föreslagit i möjligaste man fullföljdes.

Kostnaderna härför syntes i första hand böra bestridas av de reservmedel,

som funnes tillgängliga och som ursprungligen reserverats för mötande av

eventuella kostnadsstegringar vid 1939 års programs genomförande. Därvid

syntes enligt departementschefen även böra utnyttjas av marinförvaltningen

anmälda äldre reservationer, som hänförde sig till vissa för budgetåren

1935/38 anvisade anslag. Enligt nu föreliggande beräkningar skulle, framhåller

departementschefen, på detta sätt omkring 175 000 kronor komma att

stå till förfogande för ifrågavarande fartygsanskaffning. Visserligen syntes

ytterligare medel komma att tillföras reservkontot i den mån pågående anskaffningar

slutfördes. Enär emellertid kostnaderna för anskaffning av samt
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

liga planerade motorslupar kunde beräknas uppgå till 335 000 kronor, måste

enligt departementschefen sannolikt en begränsning av fartygsanskaffningen

äga rum, därest ej ytterligare anslagsmedel ställdes till förfogande.

Kostnaderna under femårsperioden 1942/47 för kustartilleriets fartygsbyggnader

beräknades i 1942 års försvarsbeslut till 6110 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Härav ha för budgetåren 1942/46 anvisats, efter

avdrag för prisstegringar, i runt tal 6 050 000 kronor. För budgetåret 1946/47

skulle således 60 000 kronor återstå att anvisa. I huvudsaklig överensstämmelse

med förslag av marinförvaltningen har departementschefen förordat,

att detta belopp, ökat med beräknad kostnad för prisstegring, i runt

tal 10 000 kronor, anvisades för nästa budgetår.

I likhet med marinförvaltningen har departementschefen förklarat sig

anse, att med nyanskaffning av ytterligare fartyg för kustartilleriet borde

ansta till tid efter femårsperiodens slut. Genom av marinförvaltningen

föreslagen överflyttning av ett bogserfartyg från Karlskrona örlogsvarv till

kustartilleriet, syntes departementschefen kustartilleriets behov av målbogserare

tillgodoses på ett tillfredsställande sätt. Kostnaderna för fartygets iordningställande

såsom målbogserare, 47 000 kronor, borde enligt departementschefen

bestridas av en anslagspost å 400 000 kronor till anskaffning av bogserbåtar,

vilken upptagits under det för budgetåret 1944/45 till fartygsbyggnader

för kustartilleriet anvisade reservationsanslaget och som icke behövde

helt utnyttjas för sitt ursprungliga ändamål.

Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj:t för nästa budgetår föreslagna

medelsanvisningen under förevarande anslag och har icke funnit anledning

till erinran mot vad departementschefen uttalat i anslutning till anslagsberäkningen.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Partygsbyggnader för kustartilleriet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 70 000 kronor.

97:o) Marinen: Underhåll av flottans fartyg m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 101, s. 204 och 205) att till Marinen: Underhåll av flottans

fartyg m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 18 000 000

kronor.

Anslaget är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 16 000 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 2000000 kronor

i förhållande till närmast föregående budgetår.

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt

örn en ytterligare höjning av anslaget med 3 900 000 kronor.

Departementschefen, som erinrat örn vad som förekommit i samband med

beräkningen av anslagsbehovet för innevarande budgetår, har vidare anfört

i huvudsak följande.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Då anslagsberäkningarna fortfarande vore i viss mån osäkra, syntes en

viss återhållsamhet alltjämt böra iakttagas vid beräkningen av anslaget.

A andra sidan vore det självfallet av vikt, att anslaget icke så beskures, att

ett tillfredsställande underhåll av materielen omöjliggjordes. Med beaktande

av dessa synpunkter hade departementschefen funnit sig kunna tillstyrka,

att anslaget för nästa budgetår höjdes med ytterligare 2 000 000 kronor till

18 000 000 kronor. Av detta belopp syntes omkring 2 350 000 kronor kunna

hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Såsom vid behandlingen av anslaget till beklädnad m. m. anförts hade

departementschefen i enlighet med marinförvaltningens förslag räknat med

att vissa kostnader för specialbeklädnad, som nu bestredes från förevarande

anslag, från och med nästa budgetår skulle utgå från beklädnadsanslaget.

Ifrågavarande kostnader vore icke av den storleksordning att de kunde påverka

beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förevarande förslag, får hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Underhåll av flottans fartyg

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

18 000 000 kronor.

98:o) Marinen: Underhåll av kustartilleriets materiel m. m. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 102, s. 206 och 207) att till Marinen: Underhåll

av kustartilleriets materiel m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 2 865 000 kronor.

Anslaget har i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 2 650 000 kronor.

Marinförvaltningen har med ledning av de verkliga kostnaderna under

budgetåret 1944/45 beräknat medelsbehovet till 2 865 000 kronor, varav omkring

700 000 kronor ansetts motsvara prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Departementschefen har framhållit, att intill dess erfarenhet under fredstid

vunnits rörande medelsbehovet för underhåll av kustartilleriets materiel en

fullt tillförlitlig beräkning av förevarande anslag icke kunde verkställas.

Marinförvaltningens anslagsberäkning syntes emellertid departementschefen

i nuvarande läge godtagbar. Av anslagsbeloppet hänförde sig omkring

770 000 kronor till avlöningar till icke-ordinarie personal. Kostnader för

detta ändamål torde, framhåller departementschefen, i de kostnadsberäkningar,

som lågo till grund för försvarsbeslutet, lia upptagits under marinens

avlöningsanslag.

Då den verkställda beräkningen av medelsbehovet icke givit utskottet

anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Underhåll av kustartilleriets

materiel m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 2 865 000 kronor.

99:o) Marinen: Anskaffning och underhåll av motorfordon. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 103, sid. 207—209) att till Marinen: Anskaffning

TJ(sköttel.

Utskottet.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Statsutskottets utlåtande nr 4.

och underhåll av motorfordon för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 180000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 128 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har det genomsnittliga

medelsbehovet under uppsättningsperioden beräknats till 102 000 kronor för

budgetår.

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår utgått

från att det i tidigare gällande stat fastställda antalet motorfordon, eller 16

personbilar, 16 lastbilar, 5 brandbilar, 1 ambulansbil, 2 bussar och 1 motorcykel,

skulle komma att ökas med 8 personbilar, 9 lastbilar, 4 bärgningsoch

plogbilar, 5 ambulansbilar, 5 bussar, 5 traktorer och 2 motorcyklar

samt beräknat årsbeloppet för underhåll och drift till 215 000 kronor och

för förnyelse av motorfordon till 35 000 kronor, innebärande ett sammanlagt

medelsbehov av 250 000 kronor.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Det av marinförvaltningen beräknade behovet av motorfordon överstiger

avsevärt vad som förutsatts i försvarsbeslutet. Anledningen härtill torde

delvis kunna tillskrivas den omständigheten, att betydande svårigheter förelågo

vid tiden för försvarsbeslutet att överblicka det framtida fredsmässiga

behovet av motorfordon. Ehuru en granskning av marinförvaltningens beräkningar

synes giva vid handen, att en viss minskning av antalet fordon

måhända framdeles kan vidtagas, anser jag mig emellertid kunna förorda

att, _ i avvaktan på närmare erfarenheter under fredsförhållanden, det av

marinförvaltningen angivna antalet fordon lägges till grund för anslagsberäkningen,

särskilt som samtliga fordon genom de under beredskapen verkställda

inköpen redan finnas anskaffade. I detta sammanhang får jag erinra

örn att Kungl. Majit den 15 november 1945 uppdragit åt chefen för marinen

att, i förekommande fall efter samråd med marinförvaltningen, underkasta

behovet av stammotorfordon för marinen en ingående översyn i syfte att

nedbringa motorfordonsbeståndet samt att före den 1 november 1946 till

Kungl. Majit inkomma med den framställning jämte förslag som därav kan

föranledas. Myndigheterna lia anmodats att vid utredningen i denna fråga

särskilt beakta, att stammotorfordon icke beräknas för sådana transportbehov,

vilka i kostnadshänseende kunna förmånligare tillgodoses genom anlitande

av det civila transportväsendet.

Vid uppskattningen av medelsbehovet under förevarande anslag har marinförvaltningen

utgått från en underhållskostnad av en krona per mil och

ett bensinpris av 90 öre per liter. Mot den beräknade underhållskostnaden,

som överensstämmer med den för innevarande år tillämpade, har jag intet

att erinra. Däremot är det av marinförvaltningen beräknade bensinpriset

alltför högt. Med hänsyn bland annat till den av 1945 års riksdag beslutade

skattesänkningen har jag i det föregående ansett mig för nästa budgetår

böra räkna med ett bensinpris av högst 43 öre per liter, inklusive skatt.

Med angivna utgångspunkter beräknar jag medelsbehovet för underhåll och

drift av marinens motorfordon till i runt tal 145 000 kronor.

Medelsbehovet för förnyelse av motorfordon uppskattar jag i likhet med

marinförvaltningen till 35 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget kan alltså beräknas till

(145 000 + 35 000=) 180 000 kronor. Därest prisläget den 1 juli 1941 lagts

till grund för anslagsberäkningen, skulle medelsbehovet ha uppskattats till

omkring 250 000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Det är icke uteslutet, att bensinpriset under nästa budgetår blir lägre än

vid anslagsberäkningen förutsatts. Jag förutsätter emellertid, i likhet med

vad som föreslagits för arméns anslag till truppförbandens övningar, att

anslaget ställes till marinförvaltningens förfogande endast i den omfattning,

som påkallas med hänsyn till det under nästa budgetar aktuella priset.

Utskottet, som ansett sig böra godtaga den av departementschefen verkställda

anslagsberäkningen, får hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning och underhåll av

motorfordon för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 180 000 kronor.

100:o) Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 104, s. 209—217) att dels till Marinen:

Anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 12 000 000 kronor, dels ock bemyndiga

Kungl. Majit att meddela beslut örn beställning av torpeder i den omfattning,

som av departementschefen i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1946 angivits.

För nu ifrågavarande ändamål ha för innevarande budgetår anvisats

9 485 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut beräknades ett årligt anslag för

ändamålet av 7 000 000 kronor såväl under uppsättningsperioden som vid

genomförd organisation.

Departementschefen har vid sin anmälan av anslagsbehovet för nästa

budgetår inledningsvis erinrat, att redan vid anmälan av 1944 och 1945 års

statsverkspropositioner framhållits att den i försvarsbeslutet för här ifrågavarande

materielanskaffningar fastställda kostnadsramen beräknades komma

att avsevärt överskridas med hänsyn till att kostnaderna för viss ammunitionsanskaffning,

för vilken marinförvaltningen räknat med medel å förskottsstat

eller anslag efter femårsperiodens slut, ansetts böra bestridas inom försvarsbeslutets

kostnadsram. Vid prövningen av marinförvaltningens medelsäskanden

för ifrågavarande ändamål hade därför särskild återhållsamhet måst

iakttagas för att kostnadsramens överskridande skulle kunna såvitt möjligt

begränsas, och många för marinens effektivitet betydelsefulla materielanskaffningar

hade av denna anledning måst undanskjutas. De skäl, som sålunda

föranlett en sträng gallring bland föreliggande medelsframställningar,

förelåge även nu, och medel för nya utgiftsändamål syntes därför icke böra

anvisas annat än då de kunde anses medföra en betydelsefull förstärkning

eller effektivisering av marinens organisation.

Med beaktande av vad sålunda anförts har departementschefen ansett

sig kunna tillstyrka medelsanvisning för nästa budgetar pu sätt framgar av

följande sammanställning.

Utskottet.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Kronor

1. Nja kararör m, m. för marinens artilleripjäser................ 100 000

2. Övningsmateriel m. m. för sjöartilleriet ........................ 1 115 000

3. Handvapen m. m. för flottan .................................... 150 000

4. Reserveldrör till luftvärns- och automatkanoner för flottan .. 1 100 000

5. Kikare för kustartilleriet.......................................... 50 000

6. Handvapen m. m. för kustartilleriet ............................ 1 158 000

7. Övningsmateriel m. m. för kustartilleriet........................ 2 80 000

8. Ammunition för jagare............................................ 1 1 600 000

9. Ammunition för kryssare.......................................... 4 300 000

10. Anskaffning av diverse ammunition för flottan ................ 245 000

11. Specialammunition för kustartilleriet............................ 100 000

12. Pansarammunition för vissa av kustartilleriets batterier...... 75 000

13. Extra laddningar för kustartilleriets medelsvåra batterier ____ 70 000

14. Viss torpedanskaffning............................................ 3 700 000

15. Minmateriel för flottan............................................ 165 000

16. Strålkastarmateriel för kustartilleriet............................ 150 000

17. Nautisk materiel.................................................... 60 000

18. Radiomateriel för marinen........................................ 350 000

19. Strålkastarmateriel för flottan m. m............................. 1 255 000

20. Löpande rationaliseringsåtgärder vid marinens verkstadsan
läggningar

.......................................................... 30 000

21. Syrgasbatterier å örlogsvarven och depåfartyget Patricia ____ 15 000

22. Nedsänkbar rekompressionskammare............................ 57 000

23. Utstigningsdräkter för ubåtspersonal ............................ 65 000

24. Komplettering av gasskyddsmateriel ............................ 10 000

Summa 12 000 000

1 Marinförvaltningen har i enlighet med 1945 års riksdags beslut bemyndigats utlägga

beställningar inom ramen för detta belopp.

2 Marinförvaltningen bar i enlighet med 1945 års riksdags beslut bemyndigats utlägga

beställningar inom ramen för ett belopp av 50 000 kronor.

I fråga örn de särskilda posterna må här anföras följande.

Posten 8 avser slutlikvid för en redan utlagd beställning å ammunition

för jagare.

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår framhållit,

att en viss brist föreligger i flottans ammunitionsutredning. För tillgodoseende

av de mest angelägna behoven har marinförvaltningen äskat

252 000 kronor, av vilket belopp 245 000 kronor upptagits under posten 10.

Posten 14 avser fortsatt anvisande av medel för genomförande av det

torpedanskaffningsprogram, varom förslag framlades i propositionen 1944:288

(s. 15 ff.) och som ytterligare berördes i 1945 års statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, s. 189 ff.). Av sistnämnda proposition framgår, att

för slutförande av redan utlagda beställningar samt för ytterligare beställningar

under femårsperioden 1942/47 avsetts tillhopa 10 775 000 kronor.

Enligt 1945 års riksdags beslut äger Kungl. Majit medgiva utläggande

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

79

av torpedbeställningar inom denna kostnadsram. Av nyssberörda belopp

beräknades 1044 000 kronor bliva erforderliga såsom likvid för torpeder,

vilka redan vid propositionens avlåtande beställts. Ytterligare 5 550 000

kronor beräknades för likviderande av vissa beställningar, som marinförvaltningen

enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1944 ägde

utlägga. För beställningar därutöver skulle således inom ramen för ifrågavarande

anskaffningsprogram återstå (10 775 000—1044 000 — 5 550 000 =)

4 181 000 kronor. Av detta belopp lia sedermera 1 400 000 kronor disponerats

för beställning av ett antal torpeder av ny konstruktion.

Såsom förut i olika sammanhang uppmärksammats har marinförvaltningens

dispositionsbokföring tidigare varit behäftad med vissa brister, som

försvårat överblicken över anslagsdispositionerna. Sedan dessa brister numera

avhjälpts, har det befunnits, att för slutförande av redan utlagda

torpedbeställningar erfordras, utöver tidigare beräknade belopp, omkring

000 000 kronor. Av nyss angivna belopp örn 10 775 000 kronor äro således

numera allenast (4181 000—1400 000 — 600 000=) omkring 2 200 000 kronor

disponibla för nya beställningar. Detta belopp torde, framhåller departementschefen,

komma att under innevarande år disponeras för utläggande av

en ny beställning av torpeder till det antal som tillgängliga medel medgiva.

Omloppstiden vid tillverkning av torpeder är mycket lång, och vissa av

de torpeder, som ingå i det nu berörda anskaffningsprogrammet, komma

därför att bliva färdigställda först efter utgången av nästa budgetår. På

grund härav ha vissa likvider, avseende här ifrågavarande torpeder, förutsatts

bliva erforderliga först efter nämnda tid. För att torpedindustrien skall

kunna erhålla en någorlunda jämn arbetstillgång — något som ansetts

önskvärt icke minst ur social synpunkt — har marinförvaltningen i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår hemställt örn bemyndigande att under

tiden intill utgången av nästa budgetår utlägga nya torpedbeställningar inom

ramen för ett belopp av 5 550 000 kronor, varav dock 108 000 kronor beräknats

skola kunna disponeras av medel å fartygsbyggnadsanslag, som redan

ställts till ämbetsverkets förfogande. Marinförvaltningen, som räknat med

en successiv minskning av torpedtillverkningen, har av vissa skäl förutsatt,

att torpedindustrien icke skulle kunna påräkna någon beställning å flygtorpeder

rander angivna tid.

Såsom av nästföljande punkt framgår har marinförvaltningen för avsikt

att utföra omfattande försök i syfte att få fram nya konstruktioner av fartygstorpeder.

Icke minst med hänsyn härtill ansåge departementschefen det

vara önskvärt, att ytterligare beställningar å fartygstorpeder av vedertagen

konstruktion i nuvarande läge så långt möjligt begränsades. Å andra sidan

vore det enligt departementschefen av vikt, att torpedindustrien erliölle torpedbeställningar

i sådan omfattning, att dess specialutbildade och yrkeskunniga

personal kunde i erforderlig utsträckning behållas. Med dessa utgångspunkter

hade ytterligare undersökning verkställts rörande torpedindustriens

behov av beställningar under angivna tid. Därest torpedindustrien

erliölle beställningar å flygtorpeder — frågan härom kunde icke ännu med

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 4.

full säkerhet bedömas — syntes departementschefen under ifrågavarande

tid enligt den nu föreliggande utredningen inga ytterligare fartygstorpeder

behöva beställas utöver det antal som under innevarande år avsåges skola

beställas enligt det tidigare framlagda anskaffningsprogrammet. Vid undersökningen

hade förutsatts en viss minskning av den vid torpedindustrien

anställda personalen. I den mån denna industri erhölle beställningar å

annan materiel än torpeder syntes dock personalminskningen kunna begränsas.

För de planerade beställningarna av flygtorpeder stå medel till förfogande

under flygvapnets materielanskaffningsanslag. Departementschefen har emellertid

framhållit att, därest fortsatt utredning skulle visa, att dessa beställningar

icke inom beräknad tid kunde utläggas hos den svenska torpedindustrien,

medel borde stå till förfogande för den beställning av fartygstorpeder,

som enligt vad i det föregående anförts i så fall borde utläggas. Det

totala medelsbehovet för denna beställning har departementschefen beräknat

till högst 3 000 000 kronor. Av detta belopp syntes emellertid högst 500 000

kronor bliva erforderliga under nästa budgetår. Med beaktande av vad sålunda

anförts förordade departementschefen, att Kungl. Majit utverkade

riksdagens bemyndigande att, i den mån så erfordrades för beredande av

arbetstillfällen vid den svenska torpedindustrien, medgiva utläggande av

ytterligare beställning å fartygstorpeder inom en kostnadsram av 3 000 000

kronor.

Av 1945 års statsverksproposition framgår, att för bestridande av i det

föregående angiven kostnad av 10 775 000 kronor förutsatts skola användas

följande belopp, nämligen dels de anslag örn tillhopa 1 414 000 kronor, som

anvisats å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1944/45 för bestridande

av merkostnader å torpedanskaffning, dels ett belopp av 1 736 000 kronor,

som enligt uppgift av marinförvaltningen ställts till verkets disposition för

torpedanskaffning inom ramen för vissa fartygsbyggnadsanslag, dels ett belopp

av 2 780 000 kronor, som återstår att anvisa av i försvarsbeslutet för torpedanskaffning

beräknade medel, dels ett belopp av 3 445 000 kronor, som ansetts

erforderligt för bestridande av ytterligare merkostnader för torpedanskaffning

under femårsperioden 1942/47, dels och ett belopp av 1400 000

kronor, utgörande den icke disponerade återstoden av ett av Kungl. Majit

år 1940 å förskottsstat anvisat belopp

Till bestridande av de på budgetåret 1945/46 belöpande kostnaderna för

här avsedd torpedanskaffning har av det för täckande av prisstegringar avsedda

beloppet örn 3 445 000 kronor anvisats 1 000 000 kronor. Medelsbehovet

i övrigt under nämnda budgetår har tillgodosetts med anlitande av

förenämnda anslagsmedel å 1 400 000 kronor ävensom i den mån så erfordrats

av fartygsbyggnadsanslag.

Medelsbehovet under nästa budgetår för fullföljande av redan utlagda beställningar

ävensom för den ytterligare beställning, som ingår i den för

1945 års riksdag framlagda anskaffningsplanen, syntes departementschefen

kunna beräknas till omkring 3 200 000 kronor. Därutöver kunde såsom nyss

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

81

anförts högst 500 000 kronor komma att bliva erforderliga såsom dellikvid

för ytterligare en torpedbeställning, varför det sammanlagda medelsbehovet

under nästa budgetår skulle utgöra högst 3 700 000 kronor. Till bestridande

av de sålunda å nästa budgetår belöpande kostnaderna för torpedanskaffning

syntes enligt departementschefen böra anvisas dels 2 000 000 kronor av förenämnda

för täckande av prisstegringar avsedda belopp, dels ock l 700 000

kronor av det belopp om 2 780 000 kronor, som enligt det föregående återstode

att anvisa av medel inom försvarsbeslutets kostnadsram. Av de medel,

som sålunda borde anvisas för nästa budgetår, borde ett belopp av 500 000

kronor ställas till marinförvaltningens förfogande allenast i den mån Kungl.

Majit funne förenämnda nya beställning inom en kostnadsram av 3 000 000

kronor böra utläggas.

Marinförvaltningen har för anskaffning av minor äskat ett belopp av

450 000 kronor. Anskaffningen skulle avse minor av helt ny konstruktion,

som utarbetats under krigsåren. För egen del har departementschefen ansett

sig böra tillstyrka, att medel för anskaffning av sådana minor nu ställdes

till förfogande. I avvaktan på närmare erfarenheter har departementschefen

emellertid ansett anskaffningen böra erhålla begränsad omfattning, och departementschefen

har därför under posten 15 upptagit ett belopp av 165 000

kronor för ändamålet.

Posten 18 å 350000 kronor avser fullföljande av anskaffning av radiomateriel.

Av beloppet ha icke mindre än 150 000 kronor beräknats belöpa å prisstegring

sedan den 1 juli 1941. Prisstegringens storlek förklaras — såsom framgår

av 1945 års statsverksproposition — därav att densamma delvis belöper på

materielanskaffning, för vilken medel anvisats för budgetåren 1942/45.

På hemställan av marinförvaltningen har för innevarande budgetår anvisats

ett belopp av 30 000 kronor för bekostande av löpande rationaliseringsåtgärder

vid marinens verkstadsanläggningar. Medelsframställningen motiverades

med att det ofta under löpande budgetår uppstode krav på smärre

rationaliseringsåtgärder vid verkstäderna i syfte att nedbringa driftkostnaderna,

exempelvis genom vissa mindre anskaffningar av arbetsmaskiner och

verktyg m. m. På förslag av marinförvaltningen har departementschefen

under posten 20 även för nästa budgetår upptagit ett motsvarande belopp.

Marinförvaltningen har framhållit, att man alltmer kommit till insikt

därom, att möjligheter måste beredas för snabb fyllning av ubåtarnas syrgassystem.

Dylik fyllning sker för närvarande med hjälp av omfyllnadspumpar

placerade på örlogsvarven och depåfartyget Patricia. Dessutom finnes

disponibelt ett antal tryckluftkärl, vilka anskaffats som reserv till kustubåtarna.

Antalet i reserv liggande tryckluftkärl är dock avsevärt större än

det beräknade behovet, beroende på att från utlandet erhållits ett antal

sådana kärl, vilka tidigare bedömts icke skulle bliva levererade. Genom

att förändra de sålunda överblivna tryckluftkärlen för fyllning av syrgas

skulle enligt marinförvaltningen ett antal syrgasbatterier kunna anordnas å

örlogsvarven och depåfartyget Patricia. Dessa syrgasbatterier skulle avse
-

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 4.

770 46 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 4.

värt öka möjligheterna att tillsammans med befintliga omfyllnadspumpar

snabbt kunna fylla ubåtarnas syrgassystem, vilket ansetts vara ett mycket

trängande behov. För att utnyttja befintliga tryckluftkärl och förändra dem

för fyllning av syrgas samt anordna dem i lämpliga batterier har ett belopp

av 15 000 kronor beräknats vara erforderligt. I enlighet härmed har

under posten 21 upptagits ett belopp av 15 000 kronor för ändamålet.

Beträffande behovet av det under posten 22 upptagna beloppet har marinförvaltningen

anfört, att det vid de dykningar till allt större djup, som

numera utföras, förekommer avsevärda rekompressionstider. Härunder måste

dykaren lång tid uppehålla sig på olika vattendjup under uppstigningen

och är utsatt för kylan i vattnet, varjämte dykaren icke kan vila sig under

rekompressionen. Vidare kan ej bärgningsfartyget förflytta sig eller röra sina

propellrar under den tid dykaren befinner sig i vattnet. Vid arbeten i oskyddade

vatten kan det därför förekomma vid hastig väderleksförsämring, att

bärgningsfartyget tvingas ligga kvar, emedan dykaren icke tillräckligt snabbt

kan tagas ombord utan att utsättas för risker av fysiologisk art. Behovet

av nedsänkbara rekompressionskammare har därför starkt understrukits av

marinförvaltningen, och framför allt har en dylik ansetts erforderlig för

bärgningsfartyget Belos. Anskaffning av en i vattnet nedsänkbar rekompressionskammare

skulle möjliggöra, att dykaren relativt snabbt kunde äntra

in i rekompressionskammaren, varefter kammaren snabbt kunde tagas ombord

och rekompressionen fortsätta. Kostnaden för anskaffning av en dylik

nedsänkbar rekompressionskammare har beräknats uppgå till cirka 57 000

kronor.

Posten 23 avser anskaffning av ett antal under år 1945 utprovade utstigningsdräkter

för ubåtspersonal. Dräkterna anses komma att avsevärt öka

möjligheterna för personalen att, speciellt vid låga vattentemperaturer, företaga

lyckade uppstigningar från sjunkna ubåtar.

Övriga poster avse fullföljande av vissa materielanskaffningar, som upptagits

i den för innevarande budgetår gällande materielplanen.

Såsom framgår av den ovan intagna sammanställningen, har departementschefen

beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till 12 000 000

kronor, varav 8 260 000 kronor ansetts böra belasta försvarsbeslutets kostnadsram.

Enär belastningen å kostnadsramen för budgetåren 1942/46, såsom

framgår av 1945 års statsverksproposition, beräknats till 32 585 000 kronor och

i försvarsbeslutet beräknats till 35 000 000 kronor, skulle således kostnadsramen

komma att överskridas med (32 585 000 + 8 260 000 — 35 000 000 =)

5 845 000 kronor. Detta överskridande beror, framhåller departementschefen,

helt på att inom kostnadsramen inrymts medel för förenämnda anskaffning

av förrådsammunition för jägare och kryssare.

I förhållande till innevarande budgetår innebär anslagsbehovet en ökning

med 2 515 000 kronor. Departementschefen har emellertid framhållit, att för

bestridande av kostnader under innevarande budgetår tagits i anspråk

reservationer å äldre anslag till ett sammanlagt belopp av 3 800 000 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

83

Utskottet tiar icke funnit något vara att erinra mot att de av Kungl.

Majit angivna ändamålen tillgodoses i föreslagen omfattning och tillstyrker

alltså, att under förevarande anslag anvisas ett belopp av 12 000 000 kronor.

Det begärda bemyndigandet för Kungl. Majit att, i den mån så erfordras

för beredande av arbetstillfällen vid den svenska torpedindustrien, medgiva

utläggande av ytterligare beställning å fartygstorpeder inom en kostnadsram

av 3 000000 kronor, har utskottet på de av departementschefen anförda

skälen ansett sig böra tillstyrka.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) till Marinen: Anskaffning av artilleri- och annan teknisk

materiel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

12 000 000 kronor,

b) bemyndiga Kungl. Majit att meddela beslut örn beställning

av torpeder i den omfattning, som av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari

1946 angivits.

101:o) Marinen: Vissa materielförsök. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 105, s. 217—219) att till Marinen: Vissa materielförsök för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av

345 000 kronor. I 1942 års försvarsbeslut har för ändamålet beräknats ett

årligt anslag av 433 000 kronor under uppsättningsperioden.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har marinförvaltningen framhållit,

att den mycket omfattande utveckling, som vapenmaterielen under

det senaste världskriget undergått, av de krigförande makterna omgivits

med sträng sekretess. Detaljerade uppgifter angående nytillkomna vapenkonstruktioner

hade därför i endast mycket begränsad omfattning kunnat

erhållas. Sedan kriget numera avslutats, syntes emellertid hittills hemlighållna

uppgifter angående utvecklingen i här berört avseende komma att

bliva mera tillgängliga. Ansträngningar måste då inriktas på att tillvarataga

av de krigförande gjorda erfarenheter och utprova sådana nytillkomna vapenkonstruktioner,

vilkas utnyttjande kunde förväntas medföra en betydelsefull

effekti visering av marinen. Marinförvaltningen förutsåge därför en

ganska omfattande försöksverksamhet under budgetåret 1946/47. Det syntes

för övrigt vara tämligen naturligt att nu ifrågavarande anslag bleve mest

belastat i slutet av en femårsperiod, enär då stor del av de försök skulle

verkställas, vilka förutsattes medföra åtgärder under nästkommande femårsperiod.

Marinförvaltningen har beräknat det sammanlagda medelsbehovet under

förevarande anslag till 628 000 kronor.

Departementschefen har i likhet med marinförvaltningen ansett, att medel

Utskottet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

i större omfattning Jin tidigare borde ställas till förfogande för försök och

nykonstruktioner. A andra sidan syntes, såsom exempelvis framginge av

vad som anförts under nästföregående punkt vid behandlingen av frågan örn

fortsatt torpedanskaffning, nyanskaffning av materiel av nuvarande konstruktion

i vissa fall kunna begränsas. Departementschefen hade därför intet

att erinra mot den av marinförvaltningen föreslagna anslagshöjningen, dock

att anslaget syntes böra avrundas nedåt till 600 000 kronor. Av detta belopp

kunde omkring 45 000 kronor beräknas motsvara prisstegring sedan 1 juli

1941. Det borde enligt departementschefen ankomma på Kungl. Majit att

fastställa stat för anslaget.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det av Kungl. Majit

för ändamålet äskade anslagsbeloppet, får hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Vissa materielförsölc för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 600 000 kronor.

102:o) Marinen: Förstärkning av kustartilleriförsvaret. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 106, s. 219 och 220) att till Marinen: Förstärkning

av kustartilleriförsvaret för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 7 800 000 kronor.

Departementschefen har förordat, att ifrågavarande anslag, som är ett

s. k. kvotanslag, i enlighet med förslag av marinförvaltningen för nästa

budgetår upptages med oförändrat belopp, 7 800 000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit

frågan örn dispositionen av vissa överskotts- och rabattmedel (jfr prop. 1944- 275 s. 18 f.).

Genom beslut den 13 och 20 april 1945 uppdrog Kungl. Majit åt marinförvaltningen

att inkomma med förslag rörande dispositionen av, efter avdrag

för merkostnader på grund av s. k. glidande prisskala, återstående

medel å två belopp örn tillhopa 192 436 kronor 90 öre, som tillgodoförts de

för budgetåren 1943/44 och 1944/45 anvisade reservationsanslagen till förstärkning

av kustartilleriförsvaret ävensom å ett belopp om 6 068 kronor

10 öre, som tillgodoförts det för förstnämnda budgetår anvisade anslaget till

anskaffning av artilleri- och annan teknisk materiel.

Sedan marinförvaltningen i skrivelse den 2 mars 1945 hemställt, att för

modernisering av vissa centralinstrument för kustartilleriet få disponera

högst 365 000 kronor av ett å förskottsstaten för försvarsväsendet för budgetåret

1944/45 uppfört förskottsanslag, har ämbetsverket i skrivelse den 16

augusti 1945, då ifrågavarande framställning icke föranlett någon Kungl.

Majits åtgärd, hemställt, att nyssberörda belopp, tillhopa 198 505 kronor,

måtte få disponeras för ifrågavarande moderniseringsarbeten. I skrivelse

den 21 augusti 1945 har marinförvaltningen hemställt, att återstående belopp,

(365 000—198 505 =) 166 495 kronor, måtte få utgå av rabattmedel,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 85

som tillgodoförts det för budgetåret 1942/43 anvisade anslaget till Täckning

av vissa engångsutgifter för materielanskaffning m. m.

För egen del har departementschefen i denna fråga anfört följande.

Jag har intet att erinra mot att de av marinförvaltningen angivna överskotts-

och rabattmedlen, vilka härflyta från krigsindustrien, utnyttjas för

ombyggnad av vissa centralinstrument i den omfattning ifrågavarande medel

det medgiva. Ombyggnaden är erforderlig, örn tillfredsställande skjutresultat

skola kunna erhållas mot snabba flygplan på stor höjd. Därest riksdagen

icke har något att däremot erinra, torde alltså Kungl. Majit böra meddela

beslut örn medlens disposition på angivet sätt. I den mån andra besparingar

uppkomma å förevarande anslag, synas även de efter Kungl. Majits

närmare prövning böra få tagas i anspråk för ifrågavarande ändamål. Däremot

torde icke det av marinförvaltningen angivna anslaget till täckning av

vissa engångsutgifter kunna utnyttjas för ändamålet.

Utskottet, som tillstyrker den under förevarande anslag äskade medelsanvisningen,

har icke funnit anledning till erinran mot det av departementschefen

föreslagna sättet för bestridande av kostnaderna för ombyggnad av

vissa centralinstrument.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Förstärkning av kustartilleriförsvaret

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 7 800 000 kronor.

103:o) Marinen: Anskaffning av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 107, s. 220 och 221) att till

Marinen: Anskaffning av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 78 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 302 (s. 81 ff) anvisade

1943 års riksdag för budgetåret 1943/44 ett reservationsanslag av 1 575 000

kronor till anskaffning av telefon- och andra elektriska anläggningar m. m.

för marinen.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har marinförvaltningen

hemställt örn anvisande av medel, tillhopa 78 000 kronor, för vissa ytterligare

telefonanläggningar. Av det äskade beloppet avse 40 000 kronor engångskostnader

för anskaffning av telefonanläggning för marinens underofficersoch

värnpliktsskolor å Berga. Återstoden, 38 000 kronor, belöper på vissa

med den nya varvsorganisationen sammanhängande arbeten. Marinförvaltningen

har beträffande sistnämnda fråga — under framhållande av att omorganisationen

av verksamheten vid Karlskrona och Stockholms örlogsvarv

nödvändiggjorde vissa ändringar samt viss utbyggnad av de av åtgärden

berörda lokalerna — anfört, att i samband därmed erfordrades dels utökning

och flyttning av lokal- och rikstelefoner samt jordkabelnät, dels ock

anskaffning av en chefstelefonanläggning för vartdera örlogsvarvet.

Departementschefen har för sin del anfört följande.

Utskottet.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Jag får erinra, att 1945 års riksdag (prop. nr 332; riksdagens skrivelse nr 545)

bemyndigat Kungl. Majit att medgiva utläggande av beställning å telefonanläggning

för marinens underofficersskola m. m. å Berga inom en kostnadsram av

40 000 kronor. Senare denna dag torde vid behandlingen av kapitalbudgeten

förslag komma att framläggas örn vissa örn- och tillbyggnader vid

Karlskrona och Stockholms örlogsvarv för åstadkommande av ändamålsenliga

administrationslokaler. Jag har därför intet att erinra mot att medel

för de av marinförvaltningen angivna ändamålen anvisas för nästa budgetår.

Ej heller har jag funnit anledning till erinran mot marinförvaltningens beräkning

av kostnaderna, 78 000 kronor. Av detta belopp torde omkring

11 000 kronor kunna hänföras till prisstegring efter den 1 juli 1941. För

ändamålet torde lämpligen böra uppföras ett reservationsanslag med samma

beteckning som förenämnda anslag för budgetåret 1943/44, varvid jag förutsätter,

att eventuell behållning å sistnämnda anslag vid utgången av innevarande

budgetår tillföres det nya anslaget.

Utskottet får — under erinran att utskottet i sitt utlåtande nr 96 beräknat

medel för de av departementschefen berörda örn- och tillbyggnaderna

vid Karlskrona och Stockholms örlogsvarv — tillstyrka den av Kungl.

Maj:t för nu ifrågavarande ändamål äskade medelsanvisningen. Såsom av

departementschefen förutsatts bör eventuell behållning å motsvarande för

budgetåret 1943/44 anvisade anslag vid utgången av innevarande budgetår

få tillföras det nya anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Marinen: Anskaffning av telefon- och

andra elektriska anläggningar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 78 000 kronor.

Fortifikatoriska anläggningar m. m. j

104:o) Marinen: Befästningars underhåll m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 108, s. 221—225) att till Marinen: Befästningars underhåll

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Förevarande anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

ett belopp av 700 000 kronor och har i 1942 års försvarsbeslut för uppsättningsperioden

beräknats till i genomsnitt 468 000 kronor för budgetår.

Marinförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår ■— med

förmälan bland annat att ämbetsverket i enlighet med av chefen för marinen

lämnade direktiv beträffande olika befästningsanläggningars hållande i högre

eller lägre beredskap företagit en utredning för att dels kunna i möjligaste

mån precisera, dels även i möjligaste mån kunna nedbringa kostnaderna för

befästningars underhåll — på grundval av den verkställda utredningen beräknat

det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag till 1 210 000

kronor, därav för underhåll av befästningsanläggningar 790 000 kronor, för

avlöning av icke-ordinarie personal vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar

135 000 kronor, för underhåll av baracker 185 000 kronor, därvid

underhållskostnaden beräknats efter 2,5 % av anläggningskostnaden för baran
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

87

ker tillhörande befästningsanläggningar, vilka skulle användas för utbildning

i fredstid, och efter 1 % av anläggningskostnaden för övriga baracker, samt

för underhåll av vissa andra anläggningar vid befästningarna, såsom hygieniska

anordningar, kajer och vägar m. m., 100 000 kronor.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att frågan örn lämplig metod för beräkning

av underhållskostnader för i berg insprängda anläggningar icke vore

utredd. Ämbetsverket vore icke övertygat örn att det vore möjligt att vid uppskattning

av kostnader för underhåll av sådana anläggningar tillämpa procentuell

beräkningsmetod, eftersom anläggningskostnaderna i stor utsträckning

berodde av förhållanden, som icke hade samband med de faktorer som påverkade

underhållet av anläggningarna.

Den av marinförvaltningen beräknade procentsatsen för underhåll av baracker

syntes riksräkenskapsverket anmärkningsvärt hög. Ämbetsverket förordade

för sin del, att denna procentsats, såvitt avsåge baracker som endast

skulle stå i reserv, icke sattes högre än till 0,5 % å anläggningsvärdet. Ätt i

kostnaderna för underhåll av befästningar inräkna kostnaderna för underhåll

av baracker vore försvarbart i den mån barackerna skulle bibehållas samt tillhöra

befästningsanläggningar, underhållas av samma personal, som användes

för underhåll av dessa, samt i den mån de icke representerade sådant värde,

att de lämpligen kunde upptagas till redovisning i fastighetsfonden. De

baracker, som skulle bibehållas för att användas för särskilda ändamål eller uthyras,

syntes böra invärderas i fastighetsfonden och underhållas enligt för

denna gällande regler.

Riksräkenskapsverket har vidare ifrågasatt, huruvida icke kostnaderna för

löner till den vid fortifikationsförvaltningama anställda icke-ordinarie personalen

borde överföras till avlöningsanslag.

Riksräkenskapsverket har slutligen framhållit, att den av marinförvaltningen

beräknade totalkostnaden för underhåll av befästningar förefölle synnerligen

hög. Riksräkenskapsverket ville ifrågasätta, huruvida icke marinförvaltningen

räknat med en högre underhållsstandard än som förutsatts i 1942 års försvarsbeslut.

Vid sådant förhållande ansåge sig riksräkenskapsverket icke kunna

förorda någon större höjning av det för innevarande budgetår anvisade anslaget,

innan särskild utredning förebragts rörande dels det faktiska behovet av

underhållsmedel för befästningsanläggningar och dels fastställandet av normer

för beräkning av dessa underhållskostnader.

Departementschefen har till en början erinrat att han vid behandlingen

av arméns motsvarande anslag föreslagit, att erforderliga utgifter för forskningsverksamhet

för befästningar skulle bestridas från respektive försvarsgrenars

anslag till befästningars underhåll.

Beträffande grunderna för fördelningen av kostnaderna för underhåll av

baracker mellan olika anslag har departementschefen i princip icke haft något

att erinra mot vad riksräkenskapsverket anfört. Emellertid syntes det departementschefen

vanskligt att utan närmare utredning bedöma till hur stor

del kostnaderna borde bestridas från förevarande anslag respektive från vederbörlig

anslagspost till reparation och underhåll i staten för försvarets

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

fastighetsfond. Det syntes även troligt, att en ej ringa del av de för

nästa budgetår aktuella kostnaderna vore av beskaffenhet att böra

bestridas med anlitande av anslag för försvarsberedskapens avveckling.

I avbidan på närmare överväganden härutinnan har departementschefen utgått

från att de av marinförvaltningen angivna kostnaderna för underhåll av

baracker skulle till huvudsaklig del för nästa budgetår bestridas från förevarande

anslag.

Departementschefen har av skäl, som anförts vid behandlingen av motsvarande

anslag för armén, och med visst beaktande av vad riksräkenskapsverket

framhållit ansett anslagshöjningen böra något begränsas i förhållande till det

av marinförvaltningen angivna medelsbehovet. Han har därför räknat med ett

sammanlagt medelsbehov under anslaget av 1 000 000 kronor, innebärande en

anslagshöjning med 300 000 kronor. Av detta belopp ha omkring 90 000 kronor

ansetts kunna hänföras till prisstegring efter den 1 juli 1941.

Då behovet av och anställningsförhållandena för den icke-ordinarie personal

vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar, som för närvarande avlönades

från förevarande anslag, syntes bliva föremål för prövning i annat

sammanhang, har departementschefen icke nu velat föreslå ändrad redovisning

av kostnaderna för denna personal.

Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag förklarat

sig intet hava att erinra mot att erforderliga utgifter för forskningsverksamhet

för befästningar bestridas från respektive försvarsgrenars anslag till befästningars

underhåll, har funnit sig böra tillstyrka den av Kungl. Maj:t under

förevarande anslag äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Marinen: Befästningars underhåll m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

Bidrag och understöd.

105:o) Marinen: Bidrag till sjövärnskåren. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 109, s. 225), vilket innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Marinen: Bidrag till sjövärnskåren för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 64 000 kronor.

106:o) Marinen: Bidrag till maritim ungdomsverksamhet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 110, s. 225 och 226), innebärande oförändrat anslagsbelopp,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Marinen: Bidrag till maritim ungdoms
verksamhet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 78 000 kronor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

89

107:o) Marinen: Understöd åt föreningar m. m. I överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil, s. 226 och 227), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mannen: Understöd åt föreningar m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 28 000 kronor.

Flygvapnet.

Avlöningar m. m. till fast anställd personal.

108:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Beträffande Kungl.

Maj :ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 112) kommer

utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

109:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal å reservstat. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 113, s. 227 och 228) och med förmälan, att inrättandet av

ytterligare beställningar å flygvapnets reservstat för nästa budgetår ansetts

icke böra ifrågakomma, varför anslaget beräknats till samma belopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal å

reservstat för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

4 500 kronor.

110:o) Flygvapnet: Avlöningar till personal i flygvapnets reserv. Kungl. Maj:t

har föreslagit riksdagen (punkt 114, s. 229 och 230) att till Flygvapnet: Avlöningar

till personal i flygvapnets reserv för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 935 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 1 060 000 kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till

i genomsnitt 655 600 kronor för budgetår.

Att det för nästa budgetår beräknade anslagsbeloppet överstiger det i försvarsbeslutet

för uppsättningsperioden beräknade genomsnittsbeloppet sammanhänger,

framhåller departementschefen, bland annat med att på grund av

bristen på aktiv personal inom flygvapnet reservpersonalen i stor utsträckning

måste tagas i anspråk för frivillig tjänstgöring ävensom med de av 1943 års

riksdag beslutade förbättrade avlöningsförmånerna för reservpersonalen..

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,

får hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar till personal i

flygvapnets reserv för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 935 000 kronor.

Utskottet.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

lilio) Flygvapnet: Rekryteringskostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts

förslag (punkt 115, s. 230), vilket innebär anvisande av oförändrat anslagsbelopp,

hemjställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Rekryteringskostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 130 000 kronor.

112:o) Flygvapnet: Ekiperingsersättningar. Kungl. Majit bär föreslagit riksdagen

(punkt 116, s. 230 och 231) att till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av

475 000 kronor.

Enligt reservbefälskungörelserna skall det ankomma på Kungl. Majit att

i samband med medelsäskandena för riksdagen framlägga förslag örn ekiperingshjälpens

belopp för olika personalgrupper. Departementschefen har icke

funnit anledning föreligga till ändring i de för innevarande budgetår gällande

grunderna, enligt vilka vid första anställning till reservanställd officer, underofficer

och flygingenjör utgår ett belopp av 1 000 kronor.

Utskottet, som icke finner anledning att för nästa budgetår ifrågasätta ändring

i de grunder, efter vilka ekiperingshjälpen till reservpersonalen för närvarande

utgår, tillstyrker den under förevarande anslag äskade medelsanvisningen.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen ma till Flygvapnet: Ekiperingsersättningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 525 000 kronor.

Avlöningar m. m. till värnpliktiga.

113:o) Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 117, s. 231 och 232) att till Flygvapnet: Avlöningar

m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

3 300 000 kronor. 8

Anslaget, för närvarande benämnt Flygvapnet: Penningbidrag m. m. åt

värnpliktiga, är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp av 3 450 000

kronor och disponeras med 2 570 000 kronor till penningbidrag, 125 000

kronor till premier och och 755 000 kronor till flygtillägg. I 1942 års försvarsbeslut

har anslaget beräknats till 2 514 000 kronor under uppsättningsperioden

och till 2 644 000 kronor vid genomförd organisation.

Försvarets civilförvaltning har för nästa budgetår uppskattat kostnaderna

för penningbidrag till 2 550 000 kronor, för premier till 184 000 kronor och

för flygtillägg till 600 000 kronor eller tillhopa 3 334 000 kronor. Departementschefen

har ansett det av civilförvaltningen angivna medelsbehovet kunna avrundas

nedåt till 3 300 000 kronor, innebärande en anslagsminskning med

150 000 kronor. Beträffande anslagets benämning och beräkningen av kost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. “1''

naderna för premier har departementschefen hänvisat till vad han härutinnan

anfört vid arméns motsvarande anslag.

Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig

i anledning av motionerna I: 112 och II: 217 samt II: 218, har såvitt a\ser

förevarande anslag — intet att erinra vare sig mot den föreslagna nya anslagsbenämningen

eller mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet under

anslaget. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

3 300 000 kronor.

114:o) Flygvapnet: Familjebidrag. Beträffande Kungl. Majis framställning

om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 1.18) kommer utskottet sedermera

under riksdagen att avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Sjukvård.

115:o) Flygvapnet: Sjukvård. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt

119, s. 232 och 233) att till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 255 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 265 000 kronor, varav 30 000 kronor avsetts till bestridande av kostnaderna

för vissa specialundersökningar. I 1942 års försvarsbeslut har medelsbehovet

under anslaget beräknats till 252 600 kronor under uppsättningsperioden

och till 287 000 kronor vid genomförd organisation.

Anslaget har beräknats enligt samma grunder som för innevarande budgetår,

dock med den ändringen att kostnaderna för förenämnda specialundersökningar

föreslagits skola utbrytas ur anslaget för att tillsammans med kostnaderna

för liknande specialundersökningar av personal vid armén och marinen

bilda ett för de tre försvarsgrenarna gemensamt anslag.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran vare sig mot den föreslagna

utbrytningen från förevarande anslag av kostnaderna för vissa specialundersökningar

eller mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet under

anslaget, får hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 255 000 kronor.

116:o) Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 120, s. 234), innebärande oförändrad medelsanvisning, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Sjukvårdsmateriel för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kronor.

TJtskottet.

Utskottet.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

117:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 234 och 235), som avser medelsanvisning

för anskaffning av freds- och krigssjukvårdsmateriel för Södertörns flygflottilj,

får utskottet — under erinran att anslaget för uppsättningsperioden beräknats

till i medeltal 54 000 kronor för budgetår — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 50 000 kronor.

Reseersättningar m. m.

118:o) Flygvapnet: Reseersättningar m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 122, s. 235 och 236) att till Flygvapnet: Reseersättningar m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 570 000 kronor.

Anslaget, som i riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett

belopp av 440 000 kronor, har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i

genomsnitt 400 000 kronor.

Såsom framgår av vad departementschefen anfört vid behandlingen av

arméns motsvarande anslag ha genom beslut av 1945 års riksdag värnpliktiga

tillförsäkrats rätt till fria tjänstledighetsresor i viss utsträckning. Kostnaderna

härför ha för flygvapnets del uppskattats till omkring 130 000 kronor

för år. Förevarande anslag bör, framhåller departementschefen, för nästa

budgetår uppräknas med häremot svarande belopp. Då departementschefen

icke ifrågasatt någon ändring av medelsanvisningen i övrigt, har han uppskattat

det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till (440 000 +

130 000=) 570 000 kronor, av vilket belopp omkring 60 000 kronor ansetts

kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag yttrat sig

i anledning av motionerna I: 30 och II: 44, vari föreslagits att musikelever

måtte beredas rätt till fria hemresor i viss utsträckning, har icke funnit anledning

till erinran mot den av departementschefen verkställda beräkningen

av medelsbehovet under förevarande anslag. Utskottet får därför hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 570 000 kronor.

Expenser m. m.

119:o) Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 123, s. 236—238) att till Flygvapnet: Bränsle,

lyse, vatten, renhållning och tvätt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 4 500 000 kronor.

Detta anslag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett be
lopp

av 2 480 000 kronor, och i 1942 års försvarsbeslut beräknades det årliga

medelsbehovet under uppsättningsperioden till i genomsnitt 2 308 600 kronor.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

93

Flygförvaltningen har beräknat medelsbehovet elter nuvarande prisläge till

4 980 000 kronor samt därvid förutsatt att samma bränslesorter, som nu stå till

buds, skulle komma till användning jämväl under budgetåret 1946/47. ökningen

i förhållande till det för innevarande budgetår anvisade beloppet, 2 500 000

kronor, vilken till mindre del föranledes av flygvapnets planmässiga utbyggnad,

kan, framhåller departementschefen, i främsta rummet tillskrivas den omständigheten,

att flygförvaltningen vid sina anslagsberäkningar för de senaste

budgetåren icke tagit tillbörlig hänsyn till de kostnadsökningar, som föranletts

av den minskade tillgången på fossila bränslen, ävensom övriga kostnadsökande

faktorer. Detta hade medfört, att kostnader, som icke omedelbart föranletts

av den förstärkta försvarsberedskapen, kommit att i betydande utsträckning

belasta förskottsstaten.

Ehuru en avsevärd anslagshöjning vore erforderlig, syntes denna dock enligt

departementschefen kunna något begränsas i förhållande till vad flyg

förvaltningen föreslagit. Man syntes sålunda ha anledning räkna med att den

pågående bränslekontrollen vid försvarets värmeanläggningar skulle kunna

även under nästa budgetår medföra vissa kostnadsminskningar. Även den beslutade

centraliseringen av försvarets tvätt till vissa centrala tvätt- och reparationsanstalter

syntes komma att föranleda minskad belastning å förevarande

anslag. Med beaktande härav uppskattade departementschefen medelsbehovet

för nästa budgetår till i runt tal 4 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning

med 2 020 000 kronor. Av det föreslagna anslagsbeloppet ha omkring

1500 000 kronor ansetts motsvara prisstegring efter den 1 juli 1941.

Utskottet har ansett sig kunna godtaga den av departementschefen verkställda

beräkningen av medelsbehovet under förevarande anslag. Utskottet

tillstyrker alltså den äskade medelsanvisningen, vilken i förhållande till det

för innevarade budgetår anvisade beloppet innebär en höjning med 2 020 000

kronor. Såsom i ärendet framhållits kan denna anslagshöjning i främsta

rummet tillskrivas den omständigheten, att flygförvaltningen vid sina anslagsberäkningar

för de senaste budgetåren icke tagit tillbörlig hänsyn till de

kostnadsökningar, som föranletts av den minskade tillgången på fossila

bränslen, ävensom övriga kostnadsökande faktorer.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Bränsle, lyse, vatten, renhållning

och tvätt för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 4 500 000 kronor.

120:o) Flygvapnet: Övriga expenser m. m. Kungl. Majit har föreslagit riks

dagen (punkt 124, s. 238—240) att till Flygvapnet: Övriga expenser m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

Anslaget, som å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett

belopp av 340 000 kronor, har för femårsperioden 1942/47 beräknats till i

genomsnitt 281000 kronor.

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

I sina medelsäskanden för nästkommande budgetår har flygförvaltningen

beräknat medelsbehovet under anslaget till 428 000 kronor, varav 51960

kronor angivits utgöra merkostnader på grund av prisstegring. Kostnadsökningen

belöper till väsentlig del på kostnaderna för telefonavgifter, vilka,

oaktat betydande kostnader för telefonavgifter avsetts skola liksom hittills

bestridas från flygvapnets övningsanslag, med mer än 40 % beräknats komma

att överstiga vad som tidigare ansetts erforderligt under fredsförliållanden.

Departementschefen har för sin del anfört i huvudsak följande.

Från flygförvaltningen ha inhämtats närmare uppgifter rörande storleken

av de kostnader, som ämbetsverket sålunda avsett skola utgå från övningsanslaget.

Efter granskning av dessa uppgifter anser jag mig böra föreslå,

att under expensanslaget beräknas medel för samtliga samtalsavgifter för

väderlekstjänsten och flygsäkerhetstjänsten i övrigt ävensom för de samtalsavgifter

m. m., som i samband med flygvapnets övningar uppkomma å krigsocii

övningsflygfält. Aven kostnaderna för flygvapnets fasta fjärrskriftsanläggningar

torde böra utgå från expensanslaget. Däremot synas kostnaderna

för av övningarna direkt föranledda tillfälliga telefonförbindelser

och särskilda fjärrskriftsförbindelser fortfarande böra bestridas från övningsanslaget.

Den kostnadsökning, som vid bifall härtill kan beräknas uppkomma

å expensanslaget, har av flygförvaltningen beräknats till sammanlagt

582 000 kronor, varav 447 000 kronor för fjärrskriftsförbindelser.

I avvaktan på närmare erfarenheter rörande det verkliga medelsbehovet

under förevarande anslag anser jag mig böra biträda flygförvaltningens förslag

örn höjning av anslagsbeloppet i övrigt till 428 000 kronor. Härvid

förutsätter jag dock, att flygvapnets myndigheter söka att i görligaste mån

begränsa de avsevärda kostnaderna för telefonavgifter m. m. Därest erfarenheten

skulle giva vid handen, att de för telefon- och fjärrskriftsförbindelser

upptagna beloppen äro för lågt beräknade, torde, i den mån anslaget

i övrigt ej lämnar tillgång till merkostnadernas bestridande, flygvapnets

övningsanslag övergångsvis under nästa budgetår få tagas i anspråk

för ändamålet enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande. Jag beräknar

således det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till (428 000 + 582 000=)

1 010 000 kronor, eller i runt tal 1 000 000 kronor, varav omkring 100 000

kronor torde kunna hänföras till prisstegring efter den 1 juli 1941.

Den av departementschefen föreslagna uppdelningen å förevarande anslag

och flygvapnets övningsanslag av kostnaderna för telefon- och fjärrskriftsförbindelser

har synts utskottet vara ändamålsenlig, varför utskottet tillstyrker

att denna uppdelning kommer till stånd. Utskottet, som icke funnit

anledning till erinran vare sig mot den verkställda beräkningen av medelsbehovet

under anslaget eller mot vad departementschefen i övrigt i samband

därmed anfört, får — under erinran att anslagshöjningen utgör 660 000

kronor, väsentligen sammanhängande med överflyttning av vissa kostnader

från flygvapnets övningsanslag — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Övriga expenser m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

95

121:o) Flygvapnet: Publikationstryck. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 125, s. 240), innebärande oförändrad medelsanvisning, får

utskottet — under erinran att anslaget för uppsättningsperioden 1942/47

beräknats till i genomsnitt 80 000 kronor för budgetår — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Puhlilcationstryck för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

Mathållning.

122:o) Flygvapnet: Mathållning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

126, s. 240—242), vilket i förhållande till medelsanvisningen för innevarande

budgetår innebär en av beräknade vakanser inom manskapsbeställningarna

föranledd minskning av anslaget med 50 000 kronor, får utskottet — med

erinran att anslaget för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

5 552 800 kronor för budgetår — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 6100000 kronor.

Intendenturmaleriel m. m.

123:o) Flygvapnet: Beklädnad m. m. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 127, s. 242 och 243), innebärande en av beräknade vakanser

inom manskapsbeställningarna föranledd minskning av medelsanvisningen med

20 000 kronor, får utskottet — under erinran att anslaget för uppsättningsperioden

1942/47 beräknats till i genomsnitt 3 078 600 kronor för budgetår —

hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Beklädnad m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 3 365 000 kronor.

124:o) Flygvapnet: Kasern- och förplägnadsutredning m. m. Kungl. Maj:t har

föreslagit riksdagen (punkt 128, s. 243 och 244) att till Flygvapnet: Kasernoch

förplägnadsutredning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 675 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett

belopp av 655 000 kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats

till genomsnittligt 563 200 kronor för budgetår.

Departementschefen har för nästa budgetår med tillämpande av oförändrad

beräkningsgrund, 13 öre för tjänstgöringsdag, beräknat medelsbehovet för

kasern- och förplägnadsutredning till 496 800 kronor, därvid hänsyn tagits

till under nästa budgetår beräknade vakanser inom manskapsgraderna. Därjämte

har departementschefen beräknat ett fast belopp av 160 000 kronor

för möbler m. m. till expeditions- m. 11. lokaler ävensom ett belopp av

16 000 kronor för musikmateriel. Sammanlagda medelsbehovet skulle alltså

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

utgöra i runt tal 675 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 20 000

kronor. Av anslagsbeloppet ha omkring 70 000 kronor hänförts till prisstegring

sedan den 1 juli 1941.

Utskottet, som tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Kasern- och förplägnadsutredning

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 675 000 kronor.

125:o) Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 129, s. 244 och 245) att till

Flygvapnet: Engångskostnader för anskaffning av intendenturmateriel m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 450 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 2 430 000 kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till

1 genomsnitt 3 541000 kronor för budgetår, därvid inräknats engångsutgifter

för övriga expenser.

För den materielanskaffning, som avses äga rum under nästa budgetår,

har flygförvaltningen äskat, inberäknat merkostnad på grund av prisstegring,

2 514 000 kronor.

Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga i 1944 års statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkt 122) framhöll dåvarande departementschefen angelägenheten

av att kostnaderna för inredning av flygvapnets ämbetsbyggnad,

575 000 kronor, åtminstone delvis skulle kunna rymmas inom det i försvarsbeslutet

för femårsperioden 1942/47 beräknade totalbeloppet för engångsanskaffning

av intendenturmateriel m. m.

Flygförvaltningen har nu uppgivit, att allenast 225 000 kronor av ifrågavarande

belopp beräknas kunna bestridas inom angivna kostnadsram. Departementschefen

har emellertid, enär flygförvaltningen genom iakttagande av

särskild sparsamhet syntes kunna ännu något begränsa medelsåtgången för

intendenturmaterielanskaffningen, räknat med en minskning av medelsanvisningen

med ytterligare omkring 65 000 kronor. Då departementschefen icke

i övrigt funnit anledning till erinran mot flygförvaltningens anslagsberäkning,

har han föreslagit, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett belopp

av i avrundat tal 2 450 000 kronor. Av detta belopp ha omkring 180 000

kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Utskottet, som tillstyrker den under förevarande punkt äskade medelsanvisningen,

får — under erinran att anslagshöjningen utgör 20 000 kronor —

hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångskostnader för an
skaffning

av intendenturmateriel m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 2 450 000 kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

97

Undervisning och övningar m. m.

126:o) Flygvapnet: Undervisningsmateriel m. m. I överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130, s. 245) oell under erinran, att anslaget för

innevarande budgetår är uppfört med 215 000 kronor och för uppsättningsperioden

1942/47 beräknats till i genomsnitt 188 000 kronor för budgetår,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet-. Undervisningsmateriel m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 230 000

kronor.

127:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel m. m. Med tillstyrkande

av Kungl. Majda förslag (punkt 131, s. 245 och 246) och under

erinran, att anslaget för innevarande budgetår är uppfört med 315 000 kronor

och under uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt 168 200

kronor för budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av undervisningsmateriel

m. m. för budgetåret 1946/4* anvisa ett reservationsanslag

av 90 000 kronor.

128:o) Flygvapnet: Övningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

132, s. 246—251) att till Flygvapnet: Övningar förbudgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 2 900 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetar uppfört med 16 700 000

kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

20 435 400 kronor för år.

Departementschefen har ansett hinder icke möta mot bifall till ett av flygförvaltningen

framlagt förslag örn överförande av kostnaderna för drivmedel

från övningsanslaget till underhållsanslaget. Det nuvarande underhållsanslaget

syntes departementschefen därvid lämpligen böra givas benämningen

Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel, under vilket anslag borde

upptagas en särskild post för drivmedelskostnader.

Med hänsyn till det anförda har departementschefen under förevarande

anslag beräknat medel allenast för de kostnader, som tidigare benämnts övriga

övningskostnader, ävensom tjänstgöringstraktamenten. Enligt av chefen för

flygvapnet verkställda beräkningar uppskattas antalet flygtimmar under nästa

budgetår till 158 160. Mot denna beräkning har departementschefen intet haft

att erinra och alltså utgått från att flygövningarna skulle planläggas inom

ramen för detta flygtimantal. Emellertid hade det enligt departementschefen

under de senaste åren visat sig, att den beräknade flygtiden på grund av ogynnsamma

väderleksförhållanden m. m. icke kunnat helt uttagas. Med beaktande

härav har departementschefen vid anslagsberäkningarna ansett sig kunna

räkna med att antalet flygtimmar under nästa budgetår icke komme att över

stiga 150 000, innebärande en minskning i förhållande till den för innevarande

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. (i sami. Nr 4.

770 ''10 l

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utekottet.

budgetår beräknade flygtiden med 13 200 timmar. Departementschefen har

därvid förutsatt, att örn flygtiden skulle komma att överstiga det av honom

sålunda angivna antalet timmar, förevarande anslag samt anslaget till drift

och underhåll av flygmateriel finge, i den mån desamma ej försloge, förstärkas

genom anvisande under år 1947 av anslag å tilläggsstat till riksstaten.

Övriga övningskostnader ha för innevarande budgetår beräknats efter 14

kronor per flygtimme. Då departementschefen i det föregående föreslagit, att

vissa kostnader för telefonsamtal m. m., vilka tidigare bestritts från förevarande

anslag, i stället skulle utgå av flygförvaltningens omkostnadsanslag och

flygvapnets anslag till övriga expenser m. m., har han ansett återstående övningskostnader

böra beräknas efter en kostnad av omkring 13 kronor per flygtimme.

Departementschefen har i enlighet härmed uppskattat övningskostnaderna

till (150 000 X 13 =) 1 950 000 kronor. Med tillägg för av flygförvaltningen

beräknade kostnader för målfartyg, 41 400 kronor, har det sammanlagda

medelsbehovet för övningskostnader av departementschefen uppskattats till i

avrundat tal 2 000 000 kronor. I enlighet med förslag av flygförvaltningen har

departementschefen förordat, att även de till omkring 16 000 kronor beräknade

kostnaderna för utbildning i maskinskrivning ävensom kostnaderna för

fackmeteorologisk utbildning av meteorologaspiranter, uppskattade till 32 000

kronor, skulle utgå från detta anslag. Någon uppräkning av anslaget av denna

anledning syntes departementschefen ej erforderlig.

För tjänstgöringstraktamenten har departementschefen, efter oförändrade

grunder, beräknat (150 000 x 6=) 900 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har således av departementschefen

uppskattats till 2 900 000 kronor.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot förslaget örn överförande

av kostnaderna för drivmedel från förevarande anslag till underhålls

anslaget, vilket senare anslag i samband därmed bör såsom av departementschefen

förordats givas benämningen Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel.

Under erinran om vad utskottet i det föregående vid behandlingen

av anslagen till Flygförvaltningen: Omkostnader och Flygvapnet: Övriga expenser

m. m. anfört i fråga örn överförande till dessa anslag av vissa kostnader för

telefonsamtal m. m., vilka tidigare bestritts från förevarande anslag, får utskottet,

som icke haft något att erinra vare sig mot den av departementschefen

verkställda anslagsberäkningen eller mot vad departementschefen i samband

därmed anfört, hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: övningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 900 000 kronor.

129:o) Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 133, s. 252), innebärande en höjning av medelsanvisningen med

1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Hundbevakningstjänsten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

99

Flygmateriel m. m.

130:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 134, s. 252—257) att till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av lil 500 000

kronor.

Anslaget är å riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp

av 110 000 000 kronor.

Totalkostnaden för anskaffning av flygmateriel under uppsättningsperioden

1942/47 beräknades i försvarsbeslutet till (5 X 101 300 000 —) 506 500 000

kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Efter sedermera beslutade jämkningar,

främst tillkomsten av ytterligare en jaktflottilj, har kostnadsramen

numera, såsom närmare framgår av 1945 års statsverksproposition (fjärde

huvudtiteln, punkt 126), beräknats till 530144 000 kronor, eller i avrundat

tal 530 000 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge.

Medelsbehovet för anskaffning av flygmateriel under femårsperioden 1942/47

tillgodoses genom s. k. kvotanslag, vilka enligt 1945 års riksdags bemyndigande

(skrivelse nr 4, punkt 122:o) må av Kungl. Majit under femårsperioden

överskridas intill ett belopp av 530 000 000 kronor enligt prisläget den 1

juli 1941 jämte vad som erfordras för bestridande av merkostnader på grund

av prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Enligt beslut av 1945 års riksdag (proposition nr 45; riksdagens skrivelse

nr 368) har Kungl. Majit vidare bemyndigats att inom en kostnadsram av

47 000 000 kronor medgiva utläggande av flygmaterielbeställningar, för vilkas

likvidering anslagsmedel beräknats bliva erforderliga först under budgetåret

1947/48.

Enligt av Kungl. Majit hittills meddelade beslut ha för bestridande av

de på budgetåren 1942/46 belöpande kostnaderna för flygmaterielanskaffning

ställts till flygförvaltningens förfogade — förutom 36 000 000 kronor, utgörande

skadestånd m. m. för uteblivna flygmaterielleveranser från utlandet — tillhopa

487 530 000 kronor, varav i runt tal 43 000 000 kronor preliminärt beräknats

motsvara prisstegring sedan den 1 juli 1941.

Av 1944 och 1945 års statsverkspropositioner framgår, att flygförvaltningen

räknat med att den angivna kostnadsramen för anskaffning av flygmateriel

skulle komma att överskridas — förutom med belopp på grund av prisstegring

— med de belopp, som motsvara kostnaderna för avlöning av viss

icke-ordinarie personal, vilken i försvarsbeslutets kostnadskalkyler avsetts

skola avlönas från avlöningsanslag. I berörda propositioner har emellertid

förutsatts, att flygförvaltningen i görligaste mån begränsade anskaffningsoch

avlöningskostnaderna i syfte att örn möjligt bereda utrymme för dessa

avlöningskostnader inom nyssnämnda kostnadsram.

Vid anmälan av 1945 års fjärde huvudtitel lämnade dåvarande departementschefen

en redogörelse i fråga örn vissa inom flygledningen uppgjorda planer för

flygmaterielanskaffningen. I samband därmed anfördes bland annat, att flygförvaltningen

ansett sig nödsakad att räkna med licenstillverkning av en ny

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 4.

motortyp för att flygvapnets behov av motorer under tiden efter nu löpande

femårsperiods slut skulle kunna i erforderlig omfattning tillgodoses. Emellertid

hade därjämte vidtagits åtgärder i syfte att få fram framdrivningsaggregat

för flygplan med tillämpning av s. k. reaktionsdrift. Samtliga dessa konstruktioner

voro avsedda för flygmateriel, som skulle tillföras flygvapnet efter

femårsperiodens slut såsom ersättning för den under femårsperioden anskaffade

flygmaterielen. Det förutsattes, att Kungl. Maj:t skulle äga besluta om

sådan inriktning av konstruktionsarbetet, att flygvapnets materielanskaffning

för tiden efter femårsperiodens slut — utan att de å femårsperioden belöpande

kostnaderna härför överskrede den för perioden fastställda kostnadsramen —

skulle kunna ske efter så moderna riktlinjer som möjligt. Yad sålunda anförts

föranledde icke erinran från riksdagens sida.

I enlighet med vad sålunda förutsatts har Kungl. Majit fastställt en plan

för den fortsatta konstruktionsverksamheten -—- ett utvecklingsprogram för

flygmaterielanskaffningen — efter de riktlinjer som i propositionen uppdragits.

Emellertid ha förutsättningarna för genomförandet av det sålunda fastställda

utvecklingsprogrammet sedermera i vissa avseenden ändrats, delvis beroende

på den år 1945 inträffade konflikten inom verkstadsindustrien. Med

hänsyn bland annat till de leveransförseningar, som föranledas därav, har det

visat sig möjligt och önskvärt att anskaffa reaktionsflygplan i snabbare takt

än som tidigare avsetts och ansetts möjligt. Den planerade licenstillverkningen

av en ny motortyp har i samband därmed ansetts kunna utgå ur programmet. Ur

kostnadssynpunkt innebär flygförvaltningens modifierade utvecklingsprogram,

vilket i huvudsak fastställts av Kungl. Majit den 31 december 1945, att vissa

kostnader för redan utlagda beställningar å motorflygplan och flygmotorer förskjutas

till tiden efter femårsperiodens slut. Ifrågavarande kostnader beräknas

dock kunna rymmas inom den till 47 000 000 kronor maximerade ram, inom

vilken 1945 års riksdag bemyndigat Kungl.Majit att medgiva utläggande av flygmaterielbeställningar,

för vilkas likvidering anslagsmedel beräknats bliva erforderliga

först under budgetåret 1947/48. Genom dessa kostnaders förskjutning

har utrymme inom den för femårsperioden 1942/47 fastställda kostnadsramen

kunnat beredas för ökade kostnader för anskaffning av reaktionsflygplan och

aggregat för reaktionsdrift. Det nya utvecklingsprogrammet förutser leveranser

av reaktionsdrivna flygplan redan under nästa budgetår. Enligt vad från flygförvaltningen

upplysts anses emellertid dessa leveranser icke komma att påverka

medelsbehovet för nästa budgetår under andra för flygvapnet avsedda

anslag.

Vid framläggandet av 1945 års statsverksproposition förutsattes, att inom

förevarande anslag skulle uppkomma besparingar å sammanlagt 6 900 000

kronor till motvägande av merkostnaderna för den av 1944 års riksdag beslutade

sjunde jaktflottiljen. Flygförvaltningen har nu räknat med en ytterligare

besparing för angivna ändamål å 3 000 000 kronor. Å andra sidan

har ämbetsverket icke ansett sig kunna inom den beräknade kostnadsramen

inrymma mer än 1100 000 kronor av de till sammanlagt 8 570000

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

101

kronor beräknade avlöningskostnaderna för icke-ordinarie personal. Kostnadsramen

skulle alltså enligt tiygförvaltningens nu föreliggande beräkningar

uppgå till (530 144 000 + 7 470 000 — 3 000 000 =) 534 614 000 kronor. Enär

för budgetåren 1942/46 anvisats kvotanslag å tillhopa 423 000 000 kronor,

har flygförvaltningen för nästa budgetår under hänvisning till anslagets

karaktär av kvotanslag hemställt örn ett reservationsanslag av (534 614 000

—-423 000 000=) 111614 000 kronor för ifrågavarande ändamål. De på

budgetåret i verkligheten belöpande kostnaderna för anskaffning av flygmateriel

lia beräknats till 100 250 000 kronor, varav 10 645 000 kronor preliminärt

beräknats motsvara prisstegringar sedan den 1 juli 1941.

Elygförvaltningen har inom anslaget för nästa budgetår reserverat omkring

10 500 000 kronor för mötande av oförutsedda utgifter och eventuella förskottsbetalningar.

I samband med framläggandet av det nya utvecklingsprogrammet

har flygförvaltningen emellertid anmält, att denna reserv beräknats

i huvudsak komma att åtgå för täckande av merutgifter för anskaffning

av redan beställd motorutrustning.

Departementschefen, som icke funnit något att erinra mot flygförvaltningens

anslagsberäkning, har föreslagit, att anslaget för nästa budgetår

bestämmes till i avrundat tal 111500 000 kronor. Den sammanlagda belastningen

å försvarsbeslutets kostnadsram skulle vid bifall härtill utgöra

534500 000 kronor, eller 4 500 000 kronor mer än det i 1945 års statsverksproposition

angivna beloppet. Emellertid är att märka, framhåller departementschefen,

att i det nu angivna beloppet inräknats omkring 7 500 000

kronor till avlöningar till icke-ordinarie personal samt att dessa kostnader

i de kostnadskalkyler, som lago till grund för försvarsbeslutet, upptogos

under avlöningsanslag.

I detta sammanhang har departementschefen till behandling upptagit en

av chefen för flygvapnet och flygförvaltningen väckt fråga örn anvisande av

medel för utbyggnad av flygvapnets ekoradioorganisation. Med anlitande av

medel å förskottsstat har under beredskapstiden anskaffats viss ekoradiomateriel

för flygvapnet, varjämte medel ställts till förfogande för en första

utbyggnad av ekoradioorganisationen, närmast av försökskaraktär. I särskild

skrivelse den 7 februari 1945 hemställde chefen för flygvapnet och

flygförvaltningen, att för fortsatt utbyggnad av ekoradioorganisationen måtte

anvisas 1 784 250 kronor för anskaffning av materiel m. m. samt 290 000

kronor för avlöning av personal, driftkostnader m. m. I en inom flygledningen

sedermera upprättad promemoria meddelades därefter, att anskaffningskostnaderna

genom vissa förenklingar skulle kunna nedbringas med

510 800 kronor till i runt tal 1 273 000 kronor samt att kostnaderna för avlöningar,

drift m. m. skulle kunna minskas med i runt tal 46 000 kronor

till 244 000 kronor.

Departementschefen Ilar — under framhållande att det icke vore uteslutet,

att inom ramen för i det föregående angivna anslagsbelopp ytterligare

besparingar kunde uppstå — förklarat sig anse, att sådana besparingar,

med hänsyn till angelägenheten av att flygvapnets ekoradioorganisa
-

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

tion snarast möjligt gåves ökad stadga och effektivitet, i första hand borde

utnyttjas för anskaffning av den av flygmyndigheterna föreslagna ekoradiomaterielen

m. m. Det borde således enligt departementschefen ankomma

på Kungl. Majit att, i den män utrymme inom förenämnda anslagsbelopp

kunde beredas för utbyggnad av ekoradioorganisationen, bemyndiga flygförvaltningen

att gå i författning örn ifrågavarande materielanskaffning m. m.

Departementschefen har tillika framhållit, att de föreslagna åtgärderna vore

av enklaste slag och endast åsyftade att göra redan anskaffad ekoradiomateriel

mera funktionsduglig och effektiv.

Totalkostnaderna för anskaffning av flygmateriel under uppsättningsperioden

1942/47 beräknades i försvarsbeslutet till 506 500 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941. Efter inräknande av merkostnaderna för den av

1944 års riksdag beslutade sjunde jaktflottiljen beräknades emellertid vid

föregående års riksdag, att kostnaderna för flygmaterielanskaffning under

samma period skulle komma att uppgå till 530 000 000 kronor. Till motvägande

av nämnda merkostnader räknades därvid med besparingar örn tillhopa

6 900 000 kronor.

Yid anslagsberäkningen för nästa budgetår har räknats med en ytterligare

besparing för angivna ändamål å 3 000 000 kronor. Å andra sidan hava icke mer

än 1 100 000 kronor av de till omkring 8 500 000 kronor beräknade avlöningskostnaderna

för icke-ordinarie personal ansetts kunna rymmas inom den

tidigare beräknade kostnadsramen. Till följd härav skulle den sammanlagda

belastningen å kostnadsramen ökas med (8 500 000 — 3 000 000 — 1 100 000 =)

i runt tal 4 500 000 kronor till 534 500 000 kronor. Med utgångspunkt härifrån

har departementschefen, då för budgetåren 1942/46 anvisats kvotanslag å

tillhopa 423 000 000 kronor, beräknat det för nästa budgetår erforderliga anslagsbeloppet

till 111500 000 kronor.

Utskottet har ansett sig böra godtaga den av departementschefen sålunda

verkställda anslagsberäkningen och har icke funnit anledning till erinran

mot att, därest ytterligare besparingar skulle uppstå inom ramen för

angivna anslagsbelopp, desamma få utnyttjas för anskaffning av ekoradiomateriel

m. m. enligt flygmyndigheternas förslag.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

111500 000 kronor.

131:o) Flygvapnet: Prisstegringar å anskaffning av flygmateriel. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 135, s. 257 och 258) att till Flygvapnet: Prisstegringar

å anskaffning av flygmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 25 000 000 kronor.

För bestridande av merkostnader på grund av prisstegring efter den 1

juli 1941 ha förutsatts skola anvisas särskilda anslag, och å riksstaten för

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

103

innevarande budgetår har upptagits ett reservationsanslag av 25 000 000

kronor för detta ändamål. Yid anmälan av denna anslagsfråga i 1945 års

statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 127) anförde dåvarande departementschefen,

att av flygförvaltningen tidigare meddelade uppgifter rörande

prisstegringarnas storlek för budgetåren 1942/45 icke utan ytterligare

utredning syntes kunna läggas till grund för en slutlig beräkning av de på

ifrågavarande budgetår belöpande merkostnaderna. Enligt vad som inhämtats

från flygförvaltningen hade ämbetsverket, i syfte att förebringa mera tillförlitliga

kalkyler i ifrågavarande avseende, igångsatt en sådan utredning. För

vinnande av eu jämnare belastning å riksstaten för de båda sista i femårsperioden

1942/47 ingående budgetåren syntes emellertid utan avvaktan å

resultatet av denna utredning ett anslag böra anvisas för bestridande av en

del av dessa merkostnader.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen anfört,

att ifrågavarande utredning icke kunde avslutas förrän efter den 1 juli 1947.

Flygförvaltningen hade emellertid funnit, att prisökningen för hela femårsperioden

i varje fall komme att överstiga 60 000 000 kronor. Efter avdrag

för tidigare anvisat belopp av 25 000 000 kronor äskade flygförvaltningen

därför för budgetåret 1946/47 ett prisstegringsanslag av 35 000 000 kronor.

För ändamålet stöde vidare till förfogande vissa rabattmedel å 255 000 kronor.

Flygförvaltningen föresloge, att dessa medel toges i anspråk för prisstegringar

först sedan förenämnda utredning slutförts.

Departementschefen har anfört, att med hänsyn till ovissheten rörande de

slutliga merkostnaderna för prisstegring och då eventuellt ytterligare rabattmedel

kunde komma att stå till förfogande för reglering av uppkomna merkostnader

på grund av prisstegring det av flygförvaltningen äskade anslagsbeloppet

lämpligen borde minskas till 25 000 000 kronor. Därest medel därutöver

visade sig erforderliga, syntes dessa få anvisas för budgetåret 1947/48

eller senare budgetår. De rabattmedel, som tillförts anslaget till anskaffning

av flygmateriel, syntes departementschefen böra ställas till förfogande

för reglering av merkostnader på grund av prisstegring beträffande sådan

maten elanskaffning.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag står i överensstämmelse med de avriksdagen

tidigare godtagna anslagsprinciperna. och icke något torde vara att

erinra mot storleken av det begärda anslaget, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Prisstegringar å anskaffning

av flygmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 000 kronor.

132:o) Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 136, s. 258—268) att till Flygvapnet: Drift och underhåll

av flygmateriel för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

30 000 000 kronor.

Anslaget för innevarande budgetår, benämnt Flygvapnet: Underhåll av

flygmateriel, har i riksstaten uppförts med ett belopp av 17 300 000 kronor.

Utskottet.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Såsom departementschefen anfört under flygvapnets övningsanslag har

han ansett sig böra föreslå, att kostnaderna för drivmedel till flygplan från

och med nästa budgetår skola bestridas från förevarande anslag, vilket i samband

därmed borde erhålla beteckningen Flygvapnet: Drift och underhåll av

flygmateriel. Departementschefen har förutsatt, att under detta anslag skall

upptagas en särskild anslagspost för drivmedelskostnader och att omföring

av medel mellan olika poster under anslaget skall få ske endast enligt Kungl.

Majlis bestämmande.

Kostnaderna för drivmedel äro avhängiga av flygtiden. Departementschefen

har ansett sig vid uppskattningen av medelsbehovet för nästa

budgetår böra räkna med att antalet flygtimmar icke komme att överstiga

150 000. Med denna utgångspunkt har departementschefen beräknat drivmedelsåtgången

till 34 650 000 liter bränsle och 1 040 000 liter smörjolja.

Flygförvaltningen har beräknat priset på drivmedel till 60 öre per liter,

varvid i bränslepriset beräknats ingå skatte- och tullkostnader med 37, i öre

per liter. Å flygbränsle, som åtgått för framdrivning av flygplan, restitueras

emellertid skatte- och tullkostnaderna, varför nettokostnaderna för detta

bränsle skulle utgöra omkring 23 öre. Ehuru restitution av skatt och tull

sker kvartalsvis i efterskott och en viss eftersläpning således föreligger beträffande

densamma, har departementschefen ansett det möjligt att vid anslagsberäkningen

utgå från det angivna nettopriset. Härmed vinnes även,

framhåller departementschefen, att en sänkning eller ett borttagande av

skatten — varom flygförvaltningen framlagt förslag — icke påverkar anslagsbeloppets

storlek.

Med angivna drivmedelspriser har departementschefen uppskattat medelsbehovet

för drivmedel för nästa budgetår till (34 650 000 X 0,2 3 + 1 040 000 X

0,60=) i avrundat tal 8 600 000 kronor. Härtill komma kostnaderna för lagring,

distribution, transporter m. m. Flygförvaltningen har beräknat dessa

kostnader, efter 10 % å det av ämbetsverket förutsatta bruttopriset på drivmedel,

till 2 255 700 kronor. Enär ifrågavarande kostnader till största delen

vore oberoende av bränslepriserna, syntes enligt departementschefen denna

beräkningsgrund knappast kunna giva ett rättvisande resultat. I brist på

närmare utredning rörande de verkliga kostnaderna för dessa ändamål har

departementschefen emellertid ansett sig böra utgå från det av flygförvaltningen

angivna medelsbehovet. Med den förutsatta minskningen av drivmedelsåtgången

har departementschefen på grundval härav beräknat kostnaderna

för lagring m. m. till 2 140 000 kronor. Departementschefen har i detta sammanhang

erinrat örn att han vid behandlingen av anslaget till arméns fasta

drivmedelsanläggningar utgått från att vissa kostnader för beredskapslagring

av drivmedel skulle bestridas från förevarande anslag.

Det sammanlagda medelsbehovet för drivmedel, inklusive kostnader för

lagring m. m., skulle således utgöra (8 600 000 + 2 140 000 =) i avrundat tal

10 750 000 kronor. Enligt de grunder, som tillämpades i 1941 års försvarsutrednings

kalkyler, skulle motsvarande kostnader ha utgjort omkring 18 700 000

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Statsutskottets utlåtande nr 4.

kronor. Såsom i fråga om flygvapnets övningsanslag förutsatts för innevarande

budgetår bör, framhåller departementschefen, kostnadsminskningen icke

tagas till intäckt för anvisande av anslag för nya utgiftsändamål.

De under detta anslag beräknade kostnaderna för underhåll av

flygmat eriel har flygförvaltningen uppskattat till sammanlagt i avrundat

tal 19 900 000 kronor. Av detta belopp belöpa 1 580 000 kronor på avlöningar

till vissa icke-ordinarie tjänstemän och 873 000 kronor på enligt kollektivavtal

utgående lönetillägg. Ehuru departementschefen icke räknat med uttagande

av det av flygförvaltningen angivna antalet flygtimmar, har han ansett sig

kunna för närvarande godtaga sistnämnda båda belopp. Med hänsyn till den

beräknade reduceringen av flygtiden syntes emellertid enligt departementschefen

medelsbehovet i övrigt under anslaget, av flygförvaltningen beräknat

till i runt tal 17 500 000 kronor, böra uppskattas till 16 600 000 kronor. Flygförvaltningen

har förutsatt, att ett antal civila befattningshavare i mekanikertjänst,

vilkas avlöning beräknats draga en kostnad av 473 400 kronor, från

och med nästa budgetår skola ersättas med överfurirer, för vilkas avlöning

försvarets civilförvaltning äskat medel under flygvapnets avlömngsanslag.

Departementschefen har emellertid förklarat, att han, då han icke kunde taga

ställning till denna fråga förrän i samband med behandlingen av flygvapnets

personalstater i övrigt, ansett sig för närvarande böra räkna med berörda

belopp å 473 400 kronor under förevarande anslag. Departementschefen har

emellertid härvid förutsatt att, om de av flygförvaltningen föreslagna överfurirsbeställningama

inrättas från och med nästa budgetår, nyssnämnda belopp

icke ställdes till flygförvaltningens förfogande.

Medelsbehovet för underhåll av flygmateriel för nästa budgetår skulle i

enlighet med det anförda utgöra (1580 000 + 873 000 + 16 600 000 +

473 400=) i avrundat tal 19 500 000 kronor. Av detta belopp lia omkring

2 950 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring sedan den 1 juli

1941.

Det sammanlagda medelsbehovet för drift och underhåll av flygmateriel

har departementschefen på grundval av angivna beräkningar uppskattat till

sammanlagt (10 750 000 + 19 500 000 =) 30 250 000 kronor, vilket belopp ansetts

kunna avrundas nedåt till 30 000 000 kronor.

Utskottet, som vid behandlingen av flygvapnets övningsanslag förklarat

sig intet hava att erinra mot att kostnaderna för drivmedel överföras till förevarande

anslag och att anslaget därvid erhåller benämningen Flygvapnet:

Drift och underhåll av flygmateriel, har funnit sig kunna godtaga den av

departementschefen verkställda anslagsberäkningen. Utskottet får därför

under erinran att anslagshöjningen utgör 12 700 000 kronor och i huvudsak

är föranledd av berörda medelsomföring — hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Drift oell underhåll av flyg
materiel

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

30 000 000 kronor.

Utskotief.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Statsutskottets utlåtande nr d.

Utskottet.

133:o) Flygvapnet: Vapen och ammunition m. m. Kungl. Maj:t bar föreslagit

riksdagen (punkt 137, s. 268 270) att till Flygvapnet: Vapen och ammunition

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp av 5 000 000

kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

10 628 200 kronor för budgetår.

Vid anmälan av motsvarande anslagsfråga i 1945 års statsverksproposition

(fjärde huvudtiteln, punkt 129) framhöll dåvarande departementschefen, att

å anslaget avförts vissa kostnader, som enligt grunderna för avgränsningen

mellan riksstat och förskottsstat rätteligen borde ha bestritts från anslag till

löpande beredskapskostnader. Exakt beräkning av storleken av dessa kostnader

hade icke kunnat förebringas. Intill dess så kunde ske, syntes kostnaderna,

oaktat de hänförde sig till beredskapens ujDprätthållande, fortfarande

böla belasta detta anslag och därmed även försvarsbeslutets kostnadsram.

Utredning saknas, framhåller departementschefen, fortfarande rörande storleken

av ifrågavarande kostnader, vilka sålunda alltjämt komma att belasta

försvarsbeslutets kostnadsram.

Flygförvaltningen har beräknat det sammanlagda medelsbehovet under

anslaget för nästa budgetår till 12 634 000 kronor. Vid bifall till detta flygförvaltningens

medelsäskande skulle för femårsperioden 1942/47 komma att

anvisas hela det belopp, som enligt försvarsbeslutets kostnadskalkyler med

däri av beslutet örn uppsättande av en sjunde jaktflottilj föranledda jämkningar

beräknats erforderligt för de med anslaget avsedda ändamålen. Med

hänsyn bland annat till de förskjutningar i materielleveranserna, som ägt

rum, har departementschefen emellertid ansett det av flygförvaltningen beräknade

anslagsbeloppet kunna något minskas samt föreslagit, att anslaget för

nästa budgetår upptages med ett belopp av 10 000 000 kronor, innebärande en

höjning i förhållande till innevarande års anslag med 5 000 000 kronor. Anslagshöjningens

storlek förklaras, framhåller departementschefen, därav, att vid

anslagsberäkningen för innevarande budgetår togos i anspråk samtliga de besparingar

å anslaget, som i samband med beslutet om den sjunde jaktflottilj011

förutsatts skola kunna genomföras, varjämte en ytterligare nedräkning

av anslaget vidtogs med hänsyn till storleken av befintliga reservationer å

anslaget.

I det föreslagna anslagsbeloppet ingå medel för bestridande av merkostnader

på grund av prisstegring efter den 1 juli 1941. Med ledning av flygförvaltningens

beräkningar ha dessa av departementschefen preliminärt uppskattats

till 1 170 000 kronor.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran vare sig mot den av departementschefen

verkställda anslagsberäkningen eller mot vad departementschefen

i samband därmed anfört, får hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Vapen och ammunition m. tn.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 000

kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

107

134:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av mobiliseringsammunition. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 138, s. 270—272) att till Flygvapnet: Engångsanskaffning

av mobiliseringsammunition för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 16 000 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 15 000 000 kronor.

1942 års riksdag bemyndigade Kungl. Majit att meddela beslut om anskaffning

under femårsperioden 1942/47 av mobiliseringsammunition intill ett belopp

av 76 550 000 kronor. Anslaget har karaktären av s. k. kvotanslag. Sedermera

ha kostnaderna för ifrågavarande ammunitionsanskaffning beräknats till

76 245 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Departementschefen har, då för budgetåren 1942/46 anvisats tillhopa

60 000 000 kronor, föreslagit att anslaget för nästa budgetår bestämmes till

(76 245 000 — 60 000 000 =) 16 245 000 kronor, eller i avrundat tal 16 000 000

kronor.

Den kostnadsram, som fastställts för femårsperioden 1942/47, grundar sig

på kostnadsberäkningar avseende prisläget den 1 juli 1941. Flygförvaltningen

har preliminärt beräknat kostnadsökningarna på grund av prisstegring efter

nämnda tidpunkt till 9 600 000 kronor. Emellertid lia, framhåller departementschefen,

avsevärda kostnadsminskningar kunnat ernås beträffande vissa

ammunitionsslag. Det syntes departementschefen därför tveksamt, huruvida

kostnadsökningarna inom anslaget kunde bliva av den storleksordning, som

flygförvaltningen förutsatt. I avvaktan på en mera detaljerad utredning rörande

de verkliga kostnadsökningarna i förhållande till prisläget den 1 juli 1941

har departementschefen därför ansett sig böra föreslå, att med frågan om

anvisande av medel för bestridande av här avsedda merkostnader finge anstå

till dess resultatet av utredningen föreligger.

Utskottet tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslaget, vilket

beräknats enligt de av riksdagen tidigare angivna principerna för finansiering

av engångskostnader av här ifrågavarande slag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Engångsanskaffning av mobiliseringsammunition

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 16 000 000 kronor.

135:o) Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 139, s. 272—275) att till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar

för budgetåret 1946/47 anvisa ott reservationsanslag av 2 280 000 kronor.

Anslaget har för innevarande budgetår uppförts med ett belopp av 1 400 000

kronor och har för uppsättningsperioden 1942/47 beräknats till i genomsnitt

1 607 400 kronor för budgetår.

Utskottet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 4.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen anfört,

att, med hänsyn till att flygvapnets organisation tomine att bliva fullt genomförd

med detta budgetår, underhålls- och driftskostnaderna borde i enlighet

med försvarsbeslutets beräkningar upptagas till 1 200 000 kronor samt kostnaderna

för ersättningsanskaffning till 650 000 kronor. Härtill bomme enligt

propositionen 1944: 185 för Södertörns flygflottilj (F 18) beräknade 90 000

kronor, därav för drift och underhåll 60 000 kronor och för ersättningsanskaffning

30 000 kronor. Till sagda belopp, vilka beräknats efter 1941 års prisnivå,

komme av prisstegring föranledd merkostnad, 207 000 kronor. Sammanlagt

erfordrades alltså enligt flygförvaltningens beräkningar 2 147 000 kronor.

Statens sakrevision har efter verkställd granskning av flygförvaltningens

anslagsberäkning på anförda skäl föreslagit nedräkning av ämbetsverkets

äskande till 1 697 000 kronor.

Departementschefen har för sin del anfört i huvudsak följande.

Flygförvaltningen har vid sin anslagsberäkning utgått från de till grund

för 1942 års försvarsbeslut respektive beslutet angående uppsättandet av F 18

liggande kostnadsberäkningarna, vilka angivits avse prisläget den 1 juli 1941.

Merkostnaderna på grund av prisökning sedan nämnda tidpunkt ha beräknats

till drygt 10 %. Det har emellertid numera befunnits, att angivna kostnadsberäkningar

grundats på ett bensinpris, som avsevärt understigit 1941 års

prisläge och sannolikt ungefärligen motsvarat prisnivån före kriget. Enär

även anslagsberäkningarna för budgetåren 1942/46 grundats på angivna fel

aktiga förutsättningar, ha de för nämnda budgetår anvisade anslagen väsentligt

understigit de verkliga medelsbehoven, varav följt, att förskottsstaten

kommit att belastas med utgifter av fredsmässig karaktär. Detta förhållande

hade bort föranleda flygförvaltningen att hemställa om ökad medelsanvisning.

Jag har i det föregående räknat med ett bensinpris av 43 öre per liter.

Priset å motorbrännolja, varå särskild skatt ej bör beräknas, kan uppskattas

till 16 öre per liter. Med utgångspunkt från dessa priser beräknar jag kost

naderna för drift och underhåll av motorfordon och motorbåtar till i runt tal

1 980 000 kronor, vilket belopp med omkring 600 000 kronor överstiger det av

flygförvaltningen för ändamålet beräknade.

Med hänsyn till vad sakrevisionen anfört torde medelsbehovet för ersättningsanskaffning

kunna beräknas till 300 000 kronor, innebärande en minskning

i förhållande till de i anslagsäskandena angivna beloppen med omkring

450 000 kronor.

I anslutning till det anförda beräknar jag således det sammanlagda medelsbehovet

under anslaget till (1 980 000 + 300 000 =) 2 280 000 kronor. Därest

1941 års prisläge lagts till grund för anslagsberäkningen, skulle medelsbehovet

ha utgjort omkring 3 760 000 kronor.

I likhet med vad som anförts vid behandlingen av arméns och marinens

motsvarande anslag bör anslaget ställas till flygförvaltningens förfogande

endast i den omfattning, som påkallas med hänsyn till de under budgetåret

aktuella drivmedelspriserna.

Jag vill slutligen erinra, att Kungl. Maj:t uppdragit åt chefen för flygvapnet

att, i förekommande fall efter samråd med flygförvaltningen, underkasta

behovet av stammotorfordon för flygvapnet en ingående översyn i syfte

att nedbringa motorfordonsbeståndet samt att före den 1 november 1946 till

Kungl. Majit inkomma med den framställning jämte förslag som därav kunde

föranledas. Inom flygledningen pågår vidare en särskild utredning rörande

möjligheterna att vid vissa flottiljer ersätta den av flygvapnet bedrivna buss
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

109

trafiken med civil busstrafik. Uteslutet är alltså icke, att antalet motorfordon

redan under nästa budgetår kan nedbringas under det antal, som i det föregående

förutsatts.

Utskottet, som ansett sig böra godtaga den av departementschefen verkställda

anslagsberäkningen, får hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Motorfordon och motorbåtar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 280 000

kronor.

136:o) Flygvapnet: Engångsanskaffning av motorfordon och motorbåtar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 275—277), vilket i förhållande till

motsvarande anslag för innevarande budgetår innebär en med 515 000 kronor

minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Kngångsanslcaffning av

motorfordon och motorbåtar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 235 000 kronor.

137:o) Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 141, s. 278—280) att till Flygvapnet: Motorvältar för

flygfälten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 105 000

kronor.

Å riksstaten för innevarande budgetår ha upptagits dels ett reservationsanslag

å 275 000 kronor till motorvältar för flygfälten och dels ett reservationsanslag

å 175 000 kronor till engångsanskaffning av motorvältar för flygfälten.

Flygförvaltningen har i sin skrivelse angående medelsbehoven for

budgetåret 1946/47 äskat dels ett reservationsanslag å 275 000 kronor till

motorvältar för flygfälten m. m. och dels ett reservationsanslag å 185 000

kronor till engångsanskaffning av motorvältar för flygfälten. Emellertid

har ämbetsverket, efter verkställd närmare beräkning av medelsbehovet,

i skrivelse den 5 december 1945 beträffande det till motorvältar för

flygfälten m. m. förut äskade beloppet, 275 000 kronor, anfört, att enligt

nämnda beräkning kostnaderna för drift och underhåll uppginge till 105 000

kronor. Minskningen i förhållande till det av flygförvaltningen tidigare angivna

medelsbehovet för ändamålet hänförde sig i huvudsak till prissänkning

å flytande drivmedel. Med hänsyn till att ingen del av beståndet normalt

skulle behöva utbytas inom de närmaste två åren och då en fondering av

medel för beståndets uppehållande, såvitt nu kunde bedömas, icke vore erforderlig,

kunde alltså medelsbehovet för motorvältar för flygfälten m. m.

för nästa budgetår nedsättas till 105 000 kronor.

I sin berörda skrivelse har flygförvaltningen vidare anfört, att kostnaderna

för erforderlig nyanskaffning under nästa budgetår av motorvältar m. m. uppginge

till 287 600 kronor. Emellertid funnes av de till och med budget
-

Uts kottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

året 1945/46 till engångsanskaffrång av motorvältar för flygfälten anvisade

reservationsanslagen för närvarande en behållning på cirka 170 000 kronor

och av reservationsanslaget till motorvältar för flygfälten en behållning av

117 600 kronor, avsedd att anlitas för ersättningsanskaffning, eller sammanlagt

281 600 kronor, vilket belopp således skulle täcka den beräknade kostnaden

för nyanskaffning under budgetåret 1946/47. Med hänsyn härtill erfordrades

icke för detta budgetår någon medelsanvisning för engångsanskaffning

av motorvältar för flygfälten. Med stöd av numera vunna erfarenheter

förordade flygförvaltningen, att nyssberörda belopp utnyttjades för

anskaffning av — förutom en motorvält och ett antal släpvältar -— gräsklippningsaggregat

och konstgödselspridare. Det kunde nämligen förväntas,

att skötseln av de gräsbevuxna flygfälten i stor utsträckning måste utföras

i flygförvaltningens egen regi.

Departementschfen har för sin del anfört följande.

Flygförvaltningens numera verkställda beräkning av medelsbehovet anser

jag mig kunna godtaga. Jag föreslår alltså att för täckande av de löpande

kostnaderna för nästa budgetår upptages ett reservationsanslag å allenast.

105 000 kronor. Då från anslaget bestridas utgifter även för annat ändamål

än motorvältar, torde anslagsbeteckningen böra ändras till Flygvapnet: Motorvältar

för flygfälten m. m.

Frågan om behovet av materielanskaffning under nästa budgetår är bland

annat avhängig av den av sakrevisionen väckta och av flygförvaltningen närmare

utredda frågan om viss omläggning av underhållst jonsten å flygfälten

Denna fråga är för närvarande föremål för remissbehandling. I avvaktan

på dennas slutförande kan jag icke taga ställning till i vilken utsträckning den

av flygförvaltningen angivna behållningen å tidigare anslag bör utnyttjas för

sådan anskaffning. Jag förutsätter att det får ankomma på Kungl. Majit att,

sedan erforderlig utredning verkställts, meddela beslut härutinnan.

Utskottet har intet att erinra mot att i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

för täckande av de löpande kostnaderna för motorvältar för flygfälten m. m.

för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 105 000 kronor, benämnt

Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten m. m.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan erforderlig utredning av

frågan om viss omläggning av underhållstjänsten å flygfälten verkställts,

meddela beslut i vad mån uppkommen behållning å tidigare anslag bör utnyttjas

för anskaffning av materiel under nästa budgetår.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Motorvältar för flygfälten

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

105 000 kronor.

138:o) Flygvapnet: Eldsläckningsmateriel. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 142, s. 280 och 281), vilket avser engångsanskaffning av eldsläckningsmateriel

för Södertörns flygflottilj, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Eldsläckningsmateriel för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 140 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

lil

139:o) Flygvapnet: Snöröjningsmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Majis

förslag (punkt 143, s. 281 och 282), vilket i förhållande till medelsanvisningen

för innevarande budgetår innebär en anslagshöjning med 55 000 kronor, helt

föranledd av tillkomsten av Södertörns flygflottilj, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flygvapnet: Snöröjningsmateriel för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 775 000 kronor.

Fortifikatoriska anläggningar.

140:o) Flygvapnet: Befästningars underhåll m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 144, s. 282 och 283) att till Flygvapnet: Befästningars underhåll

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 200 000

kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen hemställt

örn anvisande av ett reservationsanslag av 204 700 kronor till underhåll av

flygplanvärn och flygplanvägar.

Departementschefen har anfört, att han ansåge det böra övervägas, huruvida

icke de ifrågavarande anläggningarna borde redovisas å försvarets fastighetsfond.

Då departementschefen emellertid icke för närvarande vore beredd

taga ställning till dessa frågor, föresloge han, att för nästa budgetår

å riksstaten anvisades ett särskilt anslag för bestridande av de med anläggningarnas

underhåll förenade kostnaderna. I avsaknad av närmare erfarenheter

rörande de verkliga underhållskostnaderna ansåge han sig böra godtaga

flygförvaltningens kostnadsberäkningar. Departementschefen föresloge

i enlighet härmed, att för ändamålet för nästa budgetår anvisades ett anslag

av i avrundat tal 200 000 kronor. Anslaget syntes departementschefen böra

erhålla reservationsanslags karaktär och, i analogi med motsvarande anslag

för marinen och flygvapnet, anslagsbeteckningen Flygvapnet: Befästningars

underhåll m. m. Departementschefen har erinrat örn att han vid behandlingen

av arméns motsvarande anslag anfört, att erforderliga utgifter för forskningsverksamhet

för befästningar borde bestridas från ifrågavarande anslag. Av

anslagsbeloppet ha 15 000 kronor ansetts kunna hänföras till prisstegring

sedan den 1 juli 1941.

Utskottet, som vid behandlingen av arméns motsvarande anslag förklarat

sig intet hava att erinra mot att erforderliga utgifter för forskningsverksamhet

för befästningar bestridas från respektive försvarsgrenars anslag till befästningars

underhåll, har funnit sig böra tillstyrka att under benämningen Flygvapnet:

Befästningars underhåll m. m. för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag

av 200 000 kronor för underhåll av flygplanvärn och flygplanvägar.

Utskottet får alltså hemställa,

att riksdagen må till Flygvapnet: Befästningars underhåll

m. to. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

200 000 kronor.

TJtskottet.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Bidrag och understöd.

141:o) Flygvapnet: Understöd åt privatflyget. Kungl. Maj t Ilar föreslagit

riksdagen (punkt 145, s. 283—286) att till Flygvapnet: Understöd åt privatflyget

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 390 000 kronor.

I riksstaten för innevarande budgetår finnes för understöd åt privatflyget

upptaget, förutom bär förevarande anslag, ett anslag till engångsanskaffning

av materiel m. m. för privatflyget. Då sistnämnda anslag avsåg sista delen

av ett på tre budgetår fördelat totalbelopp för engångsanskaffningar, har

departementschefen icke för nästa budgetår upptagit något anslag för nämnda

ändamål.

Det löpande anslaget till understöd åt privatflyget har för innevarande

budgetår uppförts med ett belopp av 300 000 kronor.

Luftfartsstyrelsen har för nästa budgetår beräknat förevarande anslag till

390 000 kronor ävensom hemställt, att till anordnande av en försökskurs i

högre segelflygning under budgetåret 1946/47 måtte till chefens för flygvapnet

förfogande ställas ett anslag av 36 300 kronor.

Departementschefen har framhållit, att de förhållanden, som varit rådande

under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen, i skilda hänseenden

hämmat även den motorlösa flygverksamheten. Sedan beredskapen upphört,

förelåge förutsättningar för en utökning av denna verksamhet. Samtidigt

bomme emellertid de inkomster, som aeroklubben och de enskilda flygklubbarna

under beredskapstiden haft av målflygningar för försvaret, att praktiskt

taget helt upphöra. Avsikten med statsunderstödet till den motorlösa

flygningen, att underlätta flygvapnets rekrytering, syntes departementschefen

i ett sådant läge motivera ökat bidrag för att ekonomiskt möjliggöra den

utökning av verksamheten, för vilken betingelser i övrigt förelåge.

Enligt en av luftfartsstyrelsen lämnad redogörelse för utgifterna för utbildningspremier

beräknas för verksamheten under innevarande budgetår,

utöver anvisat anslag, omkring 70 000 kronor komma att förbrukas av tillgängliga

reservationer. Den beräknade ökade medelsförbrukningen under

nästa budgetår utgör därför 20 000 kronor jämte den reservation som beräknas

föreligga vid innevarande budgetårs utgång, 27 000 kronor, tillhopa

47 000 kronor. Härav hänföra sig 12 000 kronor till centralorganisationens

administrationskostnader, 15 000 kronor till bidrag till fria flygningar för

instruktörer och återstoden, 20 000 kronor, till utbildningspremier. En viss

höjning av bidraget har departementschefen ansett sig böra tillstyrka med

hänsyn till nyss berörda omständigheter.

Förslaget att i flygvapnets regi försöksvis anordna en kurs i högre segelflygutbildning

stöde enligt departementschefen helt i överensstämmelse med

vad av föredragande departementschefen förutsattes vid framläggandet i propositionen

1943: 264 av 1942 års flygutrednings förslag. Departementschefen

funne sig därför kunna tillstyrka, att en dylik försöksverksamhet komme till

stånd. Av flera skäl, främst tillgången på lärarpersonal och flygmateriel,

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

113

måste kursell börja redan i mitten av juni. Departementschefen förutsatte,

att — därest riksdagen icke hade något att däremot erinra — Kungl. Maj:t

skulle kunna meddela beslut örn kursens påbörjande vid nämnda tidpunkt,

oaktat medel bleve tillgängliga först från och med ingången av budgetåret

1946/47. Med hänsyn till syftet med statsunderstödet till den motorlösa flygverksamheten

syntes departementschefen alla grenar av denna verksamhet

böra ur bidragssynpunkt betraktas såsom en enhet. Då departementschefen

för nästa budgetår ansåge sig icke kunna tillstyrka högre bidrag än 390 000

kronor, borde enligt departementschefen de för den högre segelflygutbildningen

erforderliga medlen inrymmas i detta belopp.

Utskottet tillstyrker det under förevarande punkt äskade anslaget, vilket

med 90 000 kronor överstiger det för innevarande budgetår anvisade, och har

intet att erinra mot att Kungl. Majit meddelar beslut örn påbörjande av en

kurs i högre segelflygutbildning i mitten av juni 1946, oaktat medel härför

bliva tillgängliga först från och med ingången av budgetåret 1946/47.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Flygvapnet: Understöd åt privatflyget

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 390 000

kronor.

Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

Sjökarteverket.

142:o) Sjökarteverket: Avlöningar. Sjökarteverket: Omkostnader. Sjökarteverket:

Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. Beträffande Kungl. Majis framställningar

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 146) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

143:o) Sjökarteverket: Bidrag till internationella hydrografiska byrån. I enlighet

med Kungl. Majis förslag (punkt 147, s. 287), vilket innebär oförändrad

medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjökarteverket: Bidrag till internationella

hydrografiska byrån för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

Krigsarkivet.

144:o) Krigsarkivet: Avlöningar. Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt

148, s. 288—291) att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för krigsarkivet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 saini. Nr 4. ne 46 8

Utskottet.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

dels ock till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 90 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 74 400 kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att medel beräknas dels för förstärkning

av krigsarkivets arbetskrafter med två amanuenser, avsedda för gallringsarbetet,

dels ock för mötande av vissa automatiska kostnadsstegringar.

Utskottet tillstyrker den föreslagna anslagshöjningen och hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsarkivet, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

................................................... kronor 28 300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... » 39 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... » 15 300

Summa kronor 117 400

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 27 400

Nettoutgift kronor 90 000

b) till Krigsarkivet: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 90 000 kronor.

145:o) Krigsarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 149, s. 291—293), vilket i förhållande till motsvarande anslag för

löpande budgetår innebär en höjning med 22 400 kronor, beroende till övervägande

del av krigsarkivets beräknade inflyttning i nya ämbetslokaler,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsarkivet: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

146:o) Krigsarkivet: Samlingars konservering m. m. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj ris förslag (punkt 150, s. 293) och under erinran, att samma anslagsbelopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Krigsarkivet: Samlingars konservering

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

1 900 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

115

Armémuseum.

147:o) Armémuseum: Avlöningar. Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt

151, s. 293—295) att

dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat för armémuseum,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 63 800 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 52 300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att medel beräknas under anslaget för höjning

av timpenningen till de vid museet anställda extra visningsvakterna

från 5 kronor till 6 kronor per dag samt för ersättning till vikarier under

visningsvakternas semester m. m. Kostnaderna härför hava beräknats till 936

kronor respektive 260 kronor. Med erinran att Kungl. Majit den 19 oktober

1945 medgivit, att till styresmannens förfogande finge för bestridande av

kostnader för ersättning till visningsvakter vid armémuseum under budgetåret

1945/46 — utöver för ändamålet enligt gällande stat tillgängliga medel —

utbetalas ett belopp av högst 936 kronor från fjärde huvudtitelns anslag till

extra utgifter har föreslagits, att dessa medel bestridas under förevarande

anslag. Vidare har från museets anslag till samlingars konservering m. m.

till förevarande anslag föreslagits skola överföras kostnaderna, 3 900 kronor,

för avlönande av ett textilvårdsbiträde. Till följd av löneklassuppflyttningar

m. m. föreslås en höjning av anslaget med 5 700 kronor.

Den verkställda beräkningen av medelsbehovet under anslaget tillstyrkes

av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för armémuseum, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................... kronor 42 500

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... » 14 600

3. Körligt tillägg, förslagsvis...................... » 6 700

Summa kronor 63 800

b) till Armémuseum: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 63 800 kronor.

148:o) Armémuseum: Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 152, s. 295 och 296), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en höjning med 3 500 kronor, avsedd för

ytterligare anskaffning av skyddsmontrar m. m., hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må till Armémuseum: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 8 000 kronor.

149:o) Armémuseum: Samlingars konservering m. m. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 296 och 297), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 3 900 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Armémuseum: Samlingars konservering

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

11 100 kronor.

Försvarets forskningsanstalt.

150:o) Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 154, s. 297—299), vilket i förhållande till motsvarande anslag

för löpande budgetår innebär en höjning med 9 000 kronor, beroende i huvudsak

på att noggrannare beräkningar numera kunnat göras beträffande det verkliga

medelsbehovet, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt

upptagen befattning såsom föreståndare för försöksstation

i lönegrad Eo 24 skall utbytas mot en befattning

såsom forskningsassistent i samma lönegrad,

b) godkänna följande avlöningsstat för forskningsanstalten,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................... kronor 133 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................. » 71 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 300 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................... » 63 400

Summa kronor 567 800

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 3 800

Nettoutgift kronor 564 000

c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 564000 kronor.

151:o) Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 155, s. 299 och 300), innebärande oförändrad medelsan
visning,

hemställer utskottet,

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

117

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 400 000

kronor.

152:o) Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Beträffande

Kungl. Maj:ts framställning örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 156)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket

härmed

anmäles.

153:o) Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 301), vilket innebär anvisande

av återstoden av de för ändamålet till 550 000 kronor ursprungligen

beräknade kostnaderna, får utskottet, som ansluter sig till vad departementschefen

i ärendet anfört, hemställa,

att riksdagen må till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning

av viss utrustning för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 275 000 kronor.

Civilanställningsverksamheten m. m.

154:o) Försvarets anställningsbyrå: Avlöningar. Försvarets anställningsbyrå: Omkostnader.

Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag till ifrågavarande

ändamål (punkt 158) kommer utskottet att framdeles under riksdagen

avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

155:o) Vissa civilanställningsåtgärder. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 159, s. 302), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa civilanställningsåtgärder för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 725 000 kronor.

Försvarets läroverk.

156:o) Försvarets läroverk: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 160, s. 302—305) att

dels besluta, att vid försvarets läroverk må från och med budgetåret 1946/47

inrättas ytterligare 5 adjunktstjänster i lönegrad A 23;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för försvarets

läroverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 478 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 540 000 kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Kungl. Maj:ts förslag innebär inrättande vid försvarets läroverk av nya befattningar

för 5 ordinarie adjunkter. Vidare föreligger förslag om rätt för läroverkets

styrelse att efter eget beprövande utbyta timlärare mot heltidstjänstgörande

extra adjunkter. Därest riksdagen ej har något att erinra däremot,

bör enligt departementschefen anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal

få överskridas för möjliggörande av utbetalning i förekommande fall av semesterersättning

till timlärama vid läroverket. Vidare föreslås att till arméns

avlöningsanslag överföras medel för avlöning av vissa icke-ordinarie befattningshavare,

avsedda för läroverkets intemat.

För anordnande av frivillig extra undervisning i samhällslära vid försvarets

läroverk har departementschefen föreslagit, att ett belopp av 3 000 kronor anvisas

under förevarande anslag till lärararvoden och 7 000 kronor för bestridande

av kostnader för studieresor m. m. Sistnämnda belopp avses skola

belasta läroverkets omkostnadsanslag.

Förslaget örn inrättande av 5 nya befattningar för ordinarie adjunkter står

i överensstämmelse med 1942 års försvarsbeslut och tillstyrkes av utskottet.

Jämväl förslaget örn rätt för läroverkets styrelse att efter eget beprövande

utbyta timlärare mot heltidstjänstgörande extra adjunkter finner utskottet sig

med hänsyn till anordningens ändamålsenlighet böra förorda. Utskottet vill

icke framställa någon erinran mot att medel i av Kungl. Majit föreslagen omfattning

ställas till förfogande för frivillig extra undervisning i samhällslära

vid läroverket och tillstyrker alltså, att till lärararvoden anvisas 3 000 kronor

under förevarande anslag och till studieresor m. m. 7 000 kronor under läroverkets

omkostnadsanslag.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta att vid försvarets läroverk må från och med

budgetåret 1946/47 inrättas ytterligare 5 adjunktstjänster i

lönegrad A 23;

b) godkänna följande avlöningsstat för försvarets läroverk,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

.......................................... kronor 260 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit................................ » 1000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ...................................... » 165 000

4. Körligt tillägg, förslagsvis...................... » 52 000

Summa kronor 478 000

c) till Försvarets läroverk: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 478 000 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

119

157:o) Försvarets läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 161, s. 305 och 306), innebärande en anslagshöjning med 7 000

kronor, får utskottet under hänvisning till vad utskottet under närmast föregående

punkt anfört hemställa,

att riksdagen må till Försvarets läroverk: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 57 000 kronor.

Garnisonssjukvården m. m.

158:o) Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 162, s. 306 och 307), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

får utskottet, som icke haft något att erinra mot vad departementschefen

i ärendet anfört, hemställa,

att riksdagen må till Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 113 000

kronor.

159:o) Garnisonssjukhusen: Avlöningar. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 163, s. 307—312) att

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för garnisonssjukhusen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 1 430 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1280 000

kronor.

För att proportionen mellan ordinarie och extra ordinarie sjuksköterskor

vid garnisonssjukhuset i Boden skall bliva ungefärligen densamma som vid

övriga sjukhus föreslås, att fem av sjukvårdsförvaltningen till nyinrättande

föreslagna extra ordinarie sjuksköterskebefattningar vid nämnda garnisonssjukhus

uppföras såsom ordinarie i lönegraden A 7.

Under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal hava

medel beräknats för anställande av vikarier för läkare, avlönade från förevarande

anslag. Kostnaderna härför hava uppskattats till 10 % å utgående

avlöningar. För att möjliggöra en utökning av den icke-ordinarie personalen

har sistnämnda anslagspost ansetts böra höjas med 85 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare, att den militära handräckningspersonalen

vid garnisonssjukhusen utbytes mot civil personal och att den civila

handräckningspersonalen avlönas jämlikt kollektivavtal efter samma grunder,

som tillämpas beträffande motsvarande personal vid arméns truppförband.

Å avlöningsstaten för garnisonssjukhusen har därför föreslagits uppförd en

ny anslagspost till avlöningar till civil handräckningspersonal, vilken anslagspost

beräknats till i runt tal 35 000 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Förslaget om nyinrättande av fem ordinarie sjuksköterskebefattningar vid

garnisonssjukhuset i Boden synes befogat, varför utskottet tillstyrker detsamma.

En viss utökning av den icke-ordinarie personalen vid garnisonssjukhusen

synes jämväl vara påkallad. Utskottet anser medelsbehovet härför

kunna begränsas till av departementschefen föreslaget belopp. Utskottet finner

vidare goda skäl tala för förslaget örn övergång från militär handräckning

till civil. Då den civila handräckningspersonalen lämpligen bör avlönas efter

enahanda grunder som motsvarande personal vid arméns truppförband, tillstyrker

utskottet, att å avlöningsstaten för garnisonssjukhusen uppföres en

särskild anslagspost för ändamålet. Utskottet har i likhet med departementschefen

beräknat densamma till 35 000 kronor.

Då den verkställda beräkningen i övrigt av anslaget icke givit utskottet

anledning till erinran, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ................................................ kronor 187 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... » 179 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. » 915 000

4. Avlöningar till civil handräckningspersonal

förslagsvis ............................................. » 35 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 151500

Summa kronor 1 468 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 38 000

Nettoutgift kronor 1 430 000

b) till Garnisons sjukhus en: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 1 430 000 kronor.

160:o) Garnisonssjukhusen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 164, s. 312 och 313), vilket innebär en höjning med 35 000 kronor,

beroende på vissa standardförbättringar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 350 000 kronor.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

121

161:o) Garnisonssjukhusen: Anskaffning av inventarier för garnisonssjukhuset i

Boden. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 165, s. 313 ock

314) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Garnisonssjukhusen: Anskaffning av inventarier

för garnisonssjukhuset i Boden för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 350 000 kronor.

162:o) Militärapoteket: Avlöningar. Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen

(punkt 166, s. 314—325) att

dels fastställa av departementschefen förordad personalförteckning för

militärapoteket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels medgiva, att den farmaceutiska personalen vid militärapoteket må

placeras i löneklass och komma i åtnjutande av lönetillägg enligt de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari

1946 förordade grunderna;

dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för militärapoteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels ock till Militärapoteket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 220 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 148 000

kronor.

Såsom framgår av en till innevarande års riksdag avlåten proposition nr 11

angående förrådsorganisation för försvarets läkemedel har utredning i detta

hänseende verkställts av särskilda inom försvarsdepartementet tillkallade sakkunniga,

1944 års utredning rörande försvarets läkemedelsförsörjning. I nämnda

proposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att godkänna vissa av departementschefen

förordade grunder för förrådsorganisation för vård och omsättning

av försvarets läkemedel. Vid anmälan av propositionen förklarade sig

departementschefen ämna, med beaktande av de i propositionen framlagda

förslagen, i annat sammanhang behandla frågan om militärapotekets anslagsbehov

för budgetåret 1946/47. Departementschefen har nu återkommit till

denna fråga.

Departementschefen har inledningsvis erinrat, att militärapoteket trädde

i funktion den 1 juli 1940. Någon erfarenhet av arbetsbelastningen under

fredliga förhållanden kan således icke föreligga. Självfallet är det, framhåller

departementschefen, med hänsyn härtill vanskligt att beräkna personalbehovet

i fred, särskilt som bifall till vad i förutnämnda särskilda proposition

föreslagits leder till ej oväsentliga ändringar i fråga örn arbetsuppgifternas

art och omfattning.

Förutnämnda sakkunniga hava emellertid sökt verkställa en dylik uppskattning

och hava framlagt följande förslag till personalstat.

1 föreståndare .................................................... C

2 apotekare........................................................ A 24 (arvode)

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 4.

6 apotekare ......................................

.................. A 20 (arvode)

2 farmacie kandidater ..........................

.................. A 15

1 expedition sunderofficer ......................

.................. UO

7 »

1 kassaförvaltare ................................

.................. UO

7

1 kanslibiträde..................................

.................. Eo

7

2 tekniska biträden ............................

.................. Eo

7

1 förrådsman, tillika chaufför..................

.................. Eo

6

4 förrådsman.....................................

.................. Eo

5

10 apoteksbiträden...............................

.................. Eo

4

1 kontorsbiträde.................................

................. Eo

4

1 skrivbiträde ...................................

................. Eo

2

1 kemiskt biträde ...............................

................. Ex

2

5 biträden.........................................

................. Ex

2

1 skrivbiträde.....................................

................. Ex

2

4 städerskor .....................................

................. U

1.

Till jämförelse må framhållas, att i gällande avlöningsstat medel äro beräknade

för 27 befattningshavare; mot slutet av den förstärkta försvarsberedskapen

har sysselsatts ett sjuttiotal personer.

Vid bedömandet av de sakkunnigas ifrågavarande förslag bör enligt departementschefen

beaktas, att militärapoteket i viss mån är att betrakta som

affärsdrivande institution. Någon rättvisande uppskattning av apotekets bärighet

med ledning av beredskapstidens erfarenheter torde vara svår att verkställa.

Däremot är det angeläget, framhåller departementschefen, att denna

synpunkt beaktas i fortsättningen och att militärapoteket vid sina årliga

anslagsäskanden söker framlägga uppgifter till belysande av apotekets driftsekonomi.

Vidare bör vid bedömandet av militärapotekets personalbehov beaktas, att

verksamheten vid denna institution delvis är av annan art än rörelsen vid ett

enskilt apotek. Militärapoteket har icke någon detaljförsäljning och följaktligen

ej heller behov av personal för sådant ändamål. Å andra sidan föranleda

läkemedelssändningarna ett betydande packnings- och transportarbete. Vidare

torde militärapoteket bedriva en relativt sett mera omfattande tillverkning

av läkemedel än civilapoteken. Renovering av från truppförband m. fl. insända

läkemedel tager även en ansenlig tid i anspråk. Då de upplagda förråden

äro större än de å civilapotek förekommande kräver läkemedlens vård

ökad tid. Ett merbehov av personal föranledes också därav, att militärapoteket

endast har kreditförsäljning, vilket nödvändiggör särskilda bokfö ringsåtgärder.

Slutligen har militärapotekets personal att verkställa inspektioner av

läkemedelsförråd å förband och inrättningar samt att fullgöra vissa administrativa

göromål. Självfallet måste, framhåller departementschefen, dessa omständigheter

beaktas vid bedömandet av apotekets årliga driftresultat.

Från dessa utgångspunkter har departementschefen funnit utredningens

uppskattning av det totala personalbehovet och personalens fördelning på

farmaceutisk! utbildade och andra befattningshavare böra godtagas.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

123

Föreståndaren för militärapoteket bör enligt departementschefen instruktionsenligt

vara föredragande inom sjukvårdsförvaltningen i samtliga läkemedelsärenden,

som icke äro av beskaffenhet att böra handläggas å hälsooch

sjuk vårdsby rån. Enligt vad sjukvårdsförvaltningen framhållit föreligger

redan en fast praxis av denna innebörd, vilken synts departementschefen

böra komma till uttryck i ämbetsverkets instruktion. Från denna förutsättning

synes departementschefen föreståndaren böra hänföras till lönegraden

C 6. Föreståndaren bör förordnas på viss tid och således, enligt härom gällande

bestämmelser, erhålla pensionsrätt. Föreståndarens tjänstetitel bör vara

chef för apoteket.

Beträffande den övriga farmaceutiskt utbildade personalen har försvarets

civilförvaltning föreslagit, att avlöning och övriga förmåner skulle utgå i enlighet

med det mellan Sveriges apotekareförbund och Sveriges farmaceutförbund

träffade avtalet angående tjänstgöringsförhållanden och lönevillkor vid

apoteksinrättningarna i riket. Motiveringen härför vore, att arvodena vid

militärapoteket läge under lönerna vid enskilda apotek och att på grund därav

rekryteringssvårigheter uppstått vid militärapoteket.

Departementschefen har erinrat, att riksdagen i skrivelse den 29 maj 1945,

nr 4, medgivit, att Kungl. Majit finge, i avvaktan på slutförandet av den då

inom försvarsdepartementet pågående utredningen rörande försvarsväsendets

läkemedelsförsörjning, anlita fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter för

beredande åt fyra gifta apotekare vid militärapoteket av lönefyllnad med

skäligt belopp. Med stöd härav har Kungl. Majit medgivit, att arvodesfvllnad

till nämnda apotekare må utgå med belopp motsvarande högst skillnaden

mellan, å ena sidan, sammanlagda beloppet av den lön jämte tillägg och i

förekommande fall familjebidrag, som vederbörande skulle ägt åtnjuta såsom

farmaceut å enskilt apotek, samt, å andra sidan, vederbörande i innehavande

befattning tillkommande arvode.

Slutgiltig ställning har nu ansetts böra tagas till ifrågavarande lönespörsmål.

En jämförelse mellan lönerna vid militärapoteket och civilapoteken ger

vid handen följande. Begynnelselönen å Lort för en farmaceut vid militärapoteket

med placering i 20:e lönegraden utgör omkring 780 kronor i månaden

(bruttolön). Å enskilt apotek betalas per månad till ogift farmaceut omkring

670 kronor och till gift farmaceut utan barn omkring 790 kronor. Det statliga

lönereglementet medgiver tre löneklassuppflyttningar med tre år mellan

varje och med den första uppflyttningen räknad från tiden för statsanställningens

början. Vid de enskilda apoteken utgå fem ålderstillägg, vart och ett

å 425 kronor per år eller ungefär samma belopp som skillnaden mellan två

löneklasser i det statliga lönereglementet. Ålderstilläggen utgivas efter respektive

0, 9, 12, 16 och 20 tjänsteår med tjänstetiden räknad från dagen för antagandet

som apotekselev och med rätt att inräkna värnpliktstjänstgöring.

Örn man utgår från tvåårig värnplikt och tre års tjänstgöring å enskilt apotek

— två år såsom elev och ett år såsom praktikant efter farmacie kandidatexamens

avläggande — före anställandet i befattning vid militärapoteket, skulle

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr 4.

alltså nämnda olikheter i lönesystemen göra sig gällande, när farmaceuten

■varit i statstjänst ett år. Han skulle då vid anställning å enskilt apotek ha

blivit berättigad till sitt första ålderstillägg, medan han vid militärapoteket

får vänta på den första löneklassuppflyttningen ytterligare två år. Slutlönen

i statstjänst -— efter nio år -— uppgår till 920 kronor och slutlönen i tjänst

vid enskilt apotek — efter (20—5 =) femton år — till 1 020 kronor för gift

farmaceut utan barn samt 880 kronor för ogift farmaceut. Barntillägget till

gift faimaceut är fastställt till 15 kronor för barn och månad. Farmaceut,

som innehar anställning såsom förtroendeman, kan erhålla löneförhöjning.

De icke kontanta löneförmånerna torde i stort kunna anses likvärdiga.

Med hänsyn till rådande rekryteringssvårigheter vid militärapoteket, som

dock delvis torde betingas av farmaceutbristen i landet, har departementschefen

funnit det vara av vikt, att löneförmånerna äro så avvägda, att befattningshavarna

kunna behållas i tjänst vid militärapoteket under en följd av år.

En tillfredsställande lösning av förevarande löneproblem har synts

departementschefen svår att åstadkomma med hänsyn till de principiella

olikheterna mellan det statliga lönesystemet och apotekens. Genom uppfattning

av samtliga ifrågavarande farmaceutbefattningar i högre lönegrad

—- varvid A 21 eller möjligen A 22 närmast skulle ifrågakomma — skulle

visserligen de gifta farmaceuterna erhålla en löneställning som tämligen väl

motsvarade löneförmånerna vid enskilt apotek. De ogifta farmaceuterna, vilka

redan nu åtnjuta högre lön vid militärapoteket än vid enskilt apotek, skulle

emellertid härigenom bringas upp till en avsevärt högre lönenivå än civilapotekens

befattningshavare. Ett allmänt medgivande, att tjänsteår finge

räknas vid militärapoteket enligt samma grunder som vid de enskilda företagen,

skulle leda till samma resultat. Försvarets civilförvaltning har föreslagit,

att avtalet mellan Sveriges apotekareförbund och Sveriges farmaceutförbund

skulle göras tillämpligt vid militärapoteket. Emellertid torde, framhåller

depuitementschefen, hittills icke inom något område av statsförvaltningen

hava förekommit, att avlöningsförmånerna för befattningshavare i

tjänstemannaställning bestämts att utgå enligt ett på den privata arbetsmarknaden

träffat kollektivavtal. På grund härav och med hänsyn till konsekvenserna

har departementschefen funnit det icke nu vara lämpligt att införa en

sådan avlöningsprincip vid militärapoteket. Härefter torde endast två möjligheter

återstå: att bestämma löneklassplaceringen på sådant sätt, att befattningshavaren

erhåller minst den nettolön, som han skulle ha uppburit vid

anställning å enskilt apotek, eller att — såsom redan skett— bevilja särskilda

arvodestillägg. I intetdera fallet kommer således någon generell höjning av

löneställningen för militärapotekets farmaceuter eller en genomgående tillämpning

av ett enskilt kollektivavtal i fråga. Ett beaktande vid löneklassplaceringen

av de i enskild tjänst utgående lönerna kan anses överensstämma

med grunderna för de i 9 § civila avlöningsreglementet meddelade undantagsbestämmelserna

örn löneklassplacering. Anordningen erbjuder dessutom fördelen

av att föreskrifterna i nämnda reglemente angående tjänstledighetsavdrag

vid sjukdom m. m. bli omedelbart tillämpliga å hela den fastställda

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

125

kontantlönen. Departementschefen har därför ansett denna anordning vara

att föredraga framför metoden att medgiva arvodestillägg. Vid tillämpning

av den angivna regeln torde, framhåller departementschefen, hänsyn icke

böra tagas till de vid enskilda apotek utgående förtroendemannaarvodena.

Vidare bör enligt departementschefen högre löneklass än den 25:e (2 löneklasser

över den högsta för 20:e lönegraden gällande) icke komma till användning.

Därest undantagsvis en placering i 25:e löneklassen icke skulle

medföra minst samma nettolön som befattningshavaren ägt åtnjuta å enskilt

apotek, synes departementschefen Kungl. Majit böra äga möjlighet att, örn

så finnes påkallat, bevilja arvodestillägg med skäligt belopp. Departementschefen

förutsätter, att vid bestämmandet av apotekarnas löneställning hänsyn

tages till de provisoriska lönetillägg, som må komma att utgå till befattningshavare

i statens tjänst.

För två av farmaceuterna, vilka skulle ha att närmast under chefen för

militärapoteket ansvara för omsättningen, respektive den övriga apoteksverksamheten,

har utredningen föreslagit arvode motsvarande lön i lönegraden

A 24. Farmacie kandidat skulle erhålla arvode, motsvarande lönen i lönegrad

A 15. Mot dessa förslag har departementschefen intet haft att erinra.

I övrigt skulle enligt departementschefens förslag grunderna för farmaceuternas

avlöningsförmåner bibehållas oförändrade.

Vad den lägre personalen angår, har departementschefen ansett sig böra

i huvudsak biträda utredningens förslag. Dock borde enligt departementschefen

lämpligt antal av de tio såsom extra ordinarie föreslagna apoteksbiträdena

placeras som extra tjänstemän. Vidare borde befattningen såsom

kassaförvaltare, vilken för närvarande är avsedd för en pensionerad underofficer,

ombildas till tjänst i lönegrad Eo 11 med civil innehavare. Departementschefens

ståndpunkt härutinnnan motiveras av att svårigheter mött att

för sysslan finna lämplig pensionsavgången underofficer. Göromålen fullgöras

för närvarande av en civil befattningshavare.

Utskottet vill erinra, att riksdagen numera godkänt av Kungl. Majit i propositionen

nr 11 föreslagna grunder för förrådsorganisation för vård och

omsättning av försvarets läkemedel. Genom denna nya organisation komma

militärapotekets arbetsuppgifter att bliva av annan art och omfattning än de

uppgifter, som vid apotekets inrättande kunde förutses. På grund härav och

då någon erfarenhet av apotekets verksamhet under fredsförhållanden icke

föreligger, är det givetvis förenat med svårigheter att med större grad av

noggrannhet nu bedöma apotekets personalbehov i fred. Vid den granskning,

utskottet underkastat den föreslagna personalstaten har det dock velat synas

utskottet, som örn den verkställda uppskattningen av personalbehovet bör

kunna godtagas och alltså läggas till grund för beslut i ämnet.

I fråga örn löneställningen för befattningshavarna vid militärapoteket synas

vad först angår föreståndaren för apoteket de på honom ankommande arbetsuppgifterna

motivera, att befattningen hänföres till lönegraden C 6. Utskottet

Utskottet.

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 4.

tillstyrker alltså förslaget härom. För den övriga farmaceutiskt utbildade

personalen är det, såsom departementschefen framhållit, svårt att åstadkomma

en tillfredsställande lösning av lönespörsmålet med hänsyn till rådande principiella

olikheter mellan det statliga lönesystemet och apotekens. Beträffande

härvid framkomna olika förslag synas utskottet övervägande skäl tala för den

anordningen, att löneklassplaceringen bestämmes på sådant sätt, att befattningshavaren

erhåller minst den nettolön, som han skulle hava uppburit vid

anställning å enskilt apotek. Utskottet biträder sålunda departementschefens

uppfattning i detta spörsmål. Utskottet är vidare ense med departementschefen

om att vid tillämpning av den angivna regeln högre löneklass än den 25:e icke

bör komma till användning. Det torde dock få ankomma på Kungl. Majit att

bevilja arvodestillägg med skäligt belopp för det fall en placering i 25:e löneklassen

icke skulle medföra minst samma nettolön, som befattningshavaren

ägt åtnjuta å enskilt apotek. Beträffande löneställningen för de två närmast

under föreståndaren lydande apotekarna synes utskottet skäl tala för att desamma

i enlighet med departementschefens förslag erhålla arvode, motsvarande

lönen i lönegraden A 24. Ej heller torde något vara att erinra mot att

farmacie kandidat erhåller arvode, motsvarande lönen i lönegrad A 15.

Departementschefens förslag i fråga örn löneställningen för den lägre personalen

synes kunna godtagas.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) fastställa följande personalförteckning för militärapoteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat. Lönegrad

1 chef för militärapoteket ....................................... C 6

2 apotekare, arvode ................................................ A 24

6 apotekare, arvode ................................................ A 20

2 farmacie kandidater, arvode ................................. A15

Anni. Från arvodena skall avdrag göras med belopp motsvarande tjänsteocb

familjepensionsavdragen för vederbörlig lönegrad, minskat med ett

belopp motsvarande vad vederbörande visar sig hava utgivit i personliga

pensionsavgifter för egen och efterlevandes pensionering till apotekarpensioneringsfonderna

jämlikt kungl, brev den 3 augusti 1929 angående pensionering

av apotekens farmaceutiska personal samt reglementet den 1 juli

1940 för apotekarkårens livränte- och pensionskassa.

b) medgiva, att den farmaceutiska personalen vid militärapoteket

må placeras i löneklass och komma i åtnjutande av lönetillägg

enligt de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1946 förordade grunderna;

c) godkänna följande avlöningsstat för militärapoteket, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4. 127

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis kronor 13 100

2. Arvoden motsvarande löner till i personalförteckningen

upptagna apotekare och farmacie

kandidater, förslagsvis .............................. » 78 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 5 750

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................ » 98 000

Anni. Denna anslagspost må icke utan Kungl. Maj:ts

medgivande överskridas.

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ » 28 800

Summa kronor 223 650

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ............. kronor 3 650

Nettoutgift kronor 220 000

d) till Militär apoteket: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 220 000 kronor.

163:o) Militärapoteket: Omkostnader. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 167, s. 325—328) att till Militärapoteket: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 42 500 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 330 000

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att kostnaden för militärapotekets varuanskaffning

— avseende läkemedel, råvaror till sådana och emballage — samt

distribution böra bestridas från ett särskilt anslag. Det nya anslaget föreslås

skola uppdelas på två förslagsvis upptagna poster, det ena för inköp av läkemedel

till försäljning jämte emballage och distribution och den andra för

inköp av läkemedel motsvarande kassationen. Utgifterna för läkemedelsanskaffningen

beräknas till 650 000 kronor.

Utskottet tillstyrker, att den i omkostnadsstaten uppförda posten till varuanskaffning

utbrytes ur omkostnadsanslaget och att särskilt anslag med av

departementschefen föreslaget belopp uppföres för ändamålet. Härom kommer

utskottet att göra hemställan under nästföljande punkt.

Då den verkställda anslagsberäkningen under förevarande punkt icke givit

utskottet anledning till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Militärapoteket: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 42 500 kronor.

Utskottet.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

Utskottet.

164:o) Militärapoteket: Anskaffning av läkemedel m. m. Under hänvisning till

vad utskottet under närmast föregående punkt anfört får utskottet i enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168, s. 328) hemställa,

att riksdagen må till Militärapoteket: Anskaffning av läkemedel

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 650 000

kronor.

165:o) Medicinska specialundersökningar m. m. Kungl. Maj:t har föreslagit

riksdagen (punkt 169, s. 328 och 329) att till Medicinska specialundersökningar

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 88 000 kronor.

A riksstaten för innevarande budgetår har uppförts ett förslagsanslag av

33 000 kronor till sero-bakteriologisk verksamhet. För nästa budgetår räknas

med oförändrat anslagsbelopp för detta ändamål. Departementschefen föreslår,

att å riksstaten anvisas medel, 55 000 kronor, för bestridande av kostnaderna

för ögon- och öronundersökningar av viss för särskild utbildning avsedd

personal. Det har synts departementschefen lämpligt, att å riksstaten anvisas

ett för båda ifrågavarande ändamål gemensamt förslagsanslag, betecknat Medicinska

specialundersökningar m. m.

Utskottet tillstyrker, att medel för här ifrågavarande ändamål anvisas under

ett gemensamt anslag, och har icke något att erinra mot beräkningen av detsamma.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Medicinska specialundersökningar m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 88 000 kronor.

Försvarets tandvård.

166:o) Försvarets tandvård: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 170, s. 330—333) att till Försvarets tandvård: Avlöningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 610 000 kronor.

I enlighet med beslut av 1945 års riksdag (propositionen nr 171; riksdagens

skrivelse nr 429) har tandvården inom försvaret — vilken enligt 1943 års

riksdags beslut givits en provisorisk, främst för beredskapsförhållanden avsedd

organisation — från och med innevarande budgetår erhållit en fastare organisation.

De årliga kostnaderna härför ha beräknats till 875 000 kronor, varav

610 000 kronor till avlöningar och 265 000 kronor till omkostnader. För innevarande

budgetår har därjämte anvisats ett anslag å 36 000 kronor till engångsanskaffning

av materiel.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag, som innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets tandvård: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 610 000 kronor.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

129

167:o) Försvarets tandvård: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 171, s. 333), som innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Försvarets tandvård: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 265 000 kronor.

Försvarets bostadsanskaffningsnämnd.

168:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Avlöningar. Kungl. Hajd har

föreslagit riksdagen (punkt 172, s. 333—336) att till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:

Avlöningar för budgetaret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

89 000 kronor.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 89 000 kronor.

Departementschefen har för nästa budgetår räknat med i huvudsak oförändrad

personalorganisation inom nämnden. Med hänsyn till den minskade

omfattning, som nämndens byggnadsverksamhet beräknas få under nästa budgetår,

kominer visserligen behovet av personal för planerings- och kontrollverksamhet

att nedgå. Enär emellertid kostnaderna för denna personals avlöning

bestridas från byggnadsanslag, föranleder minskningen av nämnda personal

ingen motsvarande minskning av medelsbehovet under förevarande

anslag.

Det Kungl. Maj:t av 1945 års riksdag givna bemyndigandet att medgiva

överskridande av anslaget för bestridande av vissa avlömngskostnader har

synts departementschefen böra gälla även såvitt avser anslaget för nästa

budgetår.

Bostadsanskaffningsnämnden har hemställt örn en anslagshöjning med

16 000 kronor för bestridande av avlöningar till personal, som regelmässigt

avlönas från byggnadsanslag, för den tid som åtgår för sådana utredningsarbeten,

som icke resultera i något byggnadsanslag. Departementschefen har

förordat, att dylika avlöningskostnader liksom hittills få bestridas av tillgängliga

byggnadsanslag. Departementschefen förutsätter härvid, att nämnden

låter sig angeläget vara att i görligaste mån begränsa dessa kostnader.

Utskottet finner sig böra tillstyrka, att anslaget för nästa budgetår bestämmes

till oförändrat belopp. Utskottet vill vidare förorda, att i likhet

med vad fallet varit för innevarande budgetår anslaget må enligt Kungl. Maj:ts

bestämmande överskridas för bestridande av avlöningskostnader, som befinnas

oundgängligen erforderliga för slutförandet av utredningsarbetet beträffande

överföring av vissa iastigheter till försvarets bostadsanskaffningsfond. Av

annan anledning än den nu nämnda synes anslaget icke böra fa överskridas.

Kungl. Majit bör emellertid äga att inom anslagets ram medgiva jämkningar

i de för nämndens personal gällande avlöningsbestämmelserna.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 4.''

776 46 9

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Statsutskottets utlåtande nr 4.

att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

89 000 kronor.

169:o) Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Majis förslag (punkt 173, s. 336), vilket innebär oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

30 000 kronor.

Inskrivningsväsendet.

170.o) Inskrivningskostnader. Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga

m. m.^ Med tillstyrkande av Kungl. Majis förslag (punkterna 174 och 175,

s. 337), vilka innebära oförändrade medelsanvisningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Inskrivningskostnader ett förslagsanslag av 200 000

kronor;

b) till Specialundersökning av vissa inskrivningsskyldiga m. m.

ett förslagsanslag av 25 000 kronor.

171:o) Vård och underhåll av adresseringsmaskinerm. m. I överensstämmelse

med Kungl. Majis förslag (punkt 176, s. 337 och 338), vilket i förhållande till

motsvarande anslag för löpande budgetår innebär en minskning med 5 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vård och underhåll av adresseringsmaskiner

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 95 000 kronor.

172:o) Maskinella anordningar för de värnpliktigas redovisning m. m. Kungl.

Maji har föreslagit riksdagen (punkt 177, s. 338—340) att till Maskinella anordningar

för de värnpliktigas redovisning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 230 000 kronor.

För här ifrågavarande ändamål hava tidigare anvisats sammanlagt 2 530 000

kronor.

För anskaffning av maskiner och övrig materiel för nytillkomna truppregistreringsmyndigheter

samt för utbyte av vissa förvaringsskåp har departementschefen

för nästa budgetår räknat med ett belopp av 120 000 kronor. Härutöver

har ett belopp av 110 000 kronor beräknats erforderligt för slutlig

reglering av den ursprungliga maskinanskaffningen.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

131

Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och hemställer alltså,

att riksdagen må till Maskinella anordningar för de värnpliktigas

redovisning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 230 000 kronor.

173:o) Inskrivningsrådet. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 178, s. 340 och 341), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Inskrivningsrådet för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 6 000 kronor.

Avveckling av beredskapen m. m.

174:o) Avveckling av beredskapen m. m. Beträffande Kungl. Maj:ts framställning

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 179) kommer utskottet

att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande; vilket härmed

anmäles.

Diverse.

175:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas delfond.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 343) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 35 000 kronor.

176:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens delfond.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 181, s. 343) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 564 000 kronor.

177:o) Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns delfond. Ersättning till

försvarets fastighetsfond: Marinens delfond. Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Flygvapnets delfond. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar örn anslag

till ifrågavarande ändamål (punkt 182) har riksdagen redan fattat beslut

(statsutskottets utlåtande nr 62), varom utskottet velat här

erinra.

178:o) Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets fabriksverk. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 344), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 4.

TJtskottet.

att riksdagen må till Bestridande av beredskapskostnader vid

försvarets fabriksverk för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

179:o) Ersättning för automobilskatt. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 184, s. 344 och 345) att till Ersättning för automobilskatt för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1000 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 2 700 000 kronor.

Den av arméförvaltningen för nästa budgetår framlagda anslagsberäkningen

slutar på ett belopp, 850 000 kronor, som med icke mindre än 1850 000

kronor understiger det för innevarande budgetår anvisade anslaget. Minskningen

förklaras därav, att efter beredskapens avveckling antalet bilar inom

krigsmakten kunnat avsevärt nedbringas. Vid beräkningen av anslaget för

innevarande budgetår, liksom för de närmast föregående budgetåren, har

således hänsyn tagits till de bilar, som anskaffats speciellt för beredskapsändamål.

Departementschefen har framhållit, att riksstaten, och därmed

även försvarsbeslutets kostnadsram, härigenom kommit att belastas med

avsevärda utgifter av beredskapsnatur. Därest medel för dessa utgifters

bestridande skulle ha ställts till förfogande i annan ordning, torde, framhåller

departementschefen vidare, anslagen för budgetåren 1942/46 ha kunnat

bestämmas till belopp, som med sammanlagt minst 6 000 000 kronor understigit

de för dessa budgetår i verkligheten anvisade anslagen.

Enligt av arméförvaltningen sedermera lämnad uppgift kan medelsbehovet

under anslaget för nästa budgetår med beaktande av beslutade begränsningar

av den militära fordonsparken men med oförändrade beräkningsgrunder

i övrigt numera beräknas till omkring 700 000 kronor. Med hänsyn

till den av 1945 års riksdag beslutade höjningen av fordonsskatten med omkring

40 % har departementschefen emellertid ansett anslaget böra undergå

en motsvarande förhöjning. Med hänsyn härtill har departementschefen beräknat

medelsbehovet under anslaget till i runt tal 1 000 000 kronor. Enligt

departementschefen syntes det få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag

av arméförvaltningen bestämma genomsnittligt skattebelopp för avsedda

motorfordonsgrupper.

Den mot skattehöjningen svarande anslagshöjningen, omkring 300 000

kronor, är, framhåller departementschefen, närmast att betrakta som en prisstegring.

Med hänsyn till skattehöjningens samband med den vid behandlingen

i det föregående av vissa övnings- m. fl. anslag berörda sänkningen

av bensinskatten har departementschefen dock ansett sig böra räkna med att

anslaget i dess helhet skall belasta försvarsbeslutets kostnadsram.

Utskottet har ansett sig böra godtaga den verkställda anslagsberäkningen

och har intet att erinra mot vad departementschefen i samband därmed

anfört.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

133

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ersättning för automobilslcatt för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 000 kronor.

180:o) Ersättning för rustning och rotering. I enlighet med Kungl. Majda

förslag (punkt 185, s. 345 och 346), vilket innebär en med 10 000 kronor

minskad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för rustning och rotering för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

181 :o) Resestipendier. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 186,

s. 346 och 347) att till Resestipendier för budgetåret 1946/1947 anvisa ett

reservationsanslag av 15 000 kronor.

Då till följd av krigsförliållandena utländska resor under de senaste åren

kunnat äga rum endast i ytterligt begränsad omfattning samt till följd härav

icke obetydliga reservationer å anslaget uppstått, har detsamma för innevarande

budgetår upptagits med allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har försvarets civilförvaltning

med hänsyn till att reservationen å anslaget vid ingången av innevarande

budgetår utgjort i runt tal 50 600 kronor hemställt, att anslaget jämväl för

nästa budgetår måtte upptagas med ett formellt belopp av 100 kronor.

Sedermera har emellertid civilförvaltningen i annat sammanhang framhållit,

att efter senaste budgetårsskiftet i åtskilliga fall, där framställningar

gjorts örn anvisande av medel för utländska resor, vederbörande tilldelats

bidrag till icke obetydliga belopp från förevarande anslag. Den vid budgetårsskiftet

förefintliga reservationen hade härigenom kraftigt minskats. Härtill

komme, att i nuvarande läge ytterligare önskemål om medel för utrikes

resor kunde antagas framkomma. Med hänsyn härtill syntes det, för att

nödiga medel för ändamålet skulle finnas tillgängliga under nästa budgetår,

bliva nödvändigt med en förstärkning av anslaget för sagda budgetår.

Departementschefen har i denna anslagsfråga anfört följande.

Kungl. Majit har på senaste tiden i åtskilliga fall medgivit personal tillhörande

försvaret att företaga resor till utlandet för att därstädes taga del

av vunna erfarenheter beträffande nya konstruktioner m. m. För kostnadernas

bestridande ha därvid i flera fall medel från vederbörligt anskaffningsanslag

tagits i anspråk. Resor av angivet slag lia visat sig synnerligen

värdefulla, och jag förutsätter, att kostnaderna för sådana resor jämväl fortsättningsvis

efter prövning av Kungl. Majit få bestridas från sakanslag.

Förevarande anslag är avsett för lämnande av bidrag till bestridande av

kostnader för resor i mera allmänt studiesyfte. Da under innevarande

budgetår anspråk å sådana bidrag redan gjorts i betydande utsträckning,

kan det förväntas att den vid ingången av budgetåret förefintliga reservationen

å anslaget till stor del kommer att ha förbrukats före ingången av

nästa budgetår. Med hänsyn härtill synes det icke vara tillfyllest, att anslaget,

såsom civilförvaltningen i sina anslagsäskanden föreslagit, jämväl för

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 4.

nästa budgetår upptages med ett allenast formellt belopp. Jag förordar,

att anslaget för detta budgetår uppföres med ett belopp av 15 000 kronor,’

varvid jag emellertid förutsätter, att — därest nämnda belopp skulle visa

sl?.11. 6 förslå anslaget till extra utgifter får, med iakttagande av största

m oj liga återhållsamhet, tagas i anspråk för ändamålet.

Utskottet bar funnit sig böra tillstyrka den under förevarande punkt

äskade medelsanvisningen. Mot vad departementschefen i samband med

anslagsberäkningen anfört har utskottet intet att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Resestipendier för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

182:o) Fritidsundervisning. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 187, s. 347), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Fritidsundervisning för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 185 000 kronor.

183:o) Försvarsupplysning. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt

188, s. 347—365) att till Försvarsupplysning för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 115 000 kronor.

Försvarets upplysningsutredning har den 1 maj 1945 framlagt betänkande

och förslag rörande upplysningsverksamhet örn och inom försvaret (SOU

1945: 21).

Efter att hava lämnat en redogörelse för utredningens betänkande och

däröver avgivna utlåtanden (s. 350—361) har departementschefen anfört följande.

Det betänkande rörande upplysningsverksamheten örn och inom försvaret,

för vilket en kortfattad redogörelse lämnats i det föregående, tar såsom av

det sagda framgår sikte på två skilda spörsmål. I anslutning till de upplysningsutredningen

lämnade direktiven framläggas i betänkandet förslag som

åsyfta en utvidgning på bredden och djupet av såväl för allmänheten avsedd

upplysning örn försvaret som för försvarets fast anställda personal avsedd

upplysning i samhällsfrågor. Som konsekvenser av dessa förslag förordas i

betänkandet vidare inrättandet inom försvarsstaben av en sektion III, bestående

av sektionschef och tre avdelningar — en press-, en upplysnings- och

en personalvårdsavdelning -— samt ombildande av den nuvarande försvarsväsendets

personalvårdsnämnd till försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd

med utvidgat antal representanter för olika intressen.

Det sammanlagda behovet av anslagsmedel för upplysning örn och inom

försvaret har såsom av den lämnade redogörelsen framgår beräknats till 145 000

kronor per år. Kostnaderna för den på angivet sätt omorganiserade delen av

försvarsstaben ha uppskattats till i runt tal 89 000 kronor per år _ vilket

belopp med omkring 6 000 kronor understiger de nuvarande kostnaderna —

medan årskostnaderna för nämndorganisationen beräknats till 12 700 kronor

mot för närvarande 9 000 kronor.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

135

Bland de hörda myndigheterna och organisationerna råder i stort sett enighet

om behovet av åtgärder i de av upplysningsutredningen angivna riktningarna.

På en del punkter ha dock avvikande meningar framkommit. Särskilt

gäller detta principerna för utformningen av det ledande organet.

För egen del har jag blivit övertygad örn behovet av åtgärder i syfte att

bland allmänheten sprida ökad kännedom örn försvarets verksamhet. Härigenom

kan det bli möjligt att skingra missuppfattningar, som kunna uppkomma

på detta område, och skapa ökad förståelse för försvarets syften och

behov. En ovillkorlig förutsättning måste dock vara att denna upplysningsverksamhet

sker objektivt och neutralt och att de medel, som ställas till förfogande,

icke på något sätt användas för att giva en felaktig eller missvisande

bild av förhållandena på detta område. Det synes mig även uppenbart, att

ökad uppmärksamhet måste skänkas åt informationen bland försvarets personal

örn samhällsförhållanden och samhällsfrågor. När jag alltså i princip

ansluter mig till de sakkunnigas förslag, finner jag det å andra sidan erforderligt,

att man på båda dessa områden framgår med en viss försiktighet. . Verksamheten

— såväl den utåt- som den inåtriktade -— bör alltså successivt utbyggas

i den mån erfarenheterna visa sig gynnsamma, Detta leder till att jag

icke är beredd att redan för nästa budgetår förorda en medelsanvisning av den

omfattning som av de sakkunniga föreslagits och i många remissyttranden förordats.

Av samma skäl finner jag det vara av vikt att medelsanvisningen från

början icke alltför hårt bindes vid bestämda ändamål. En viss rörelsefrihet

synes böra tillkomma Kungl. Majit liksom myndigheterna vadbeträffar användningen

av de medel som finnas böra ställas till förfogande. Fad detaljerna

i de sakkunnigas förslag beträffar anser jag mig böra från dessa förutsättningar

anföra följande.

I likhet med utredningen finner jag det lämpligt att den av enskilda sammanslutningar

bedrivna upplysningsverksamheten understödjes dels genom att

lämplig personal och materiel ställas till förfogande av de militära myndigheterna,

dels genom direkt medelsanvisning.

Vad den första av de nu nämnda frågorna beträffar, torde, därest riksdagen

icke har något att erinra däremot, medgivande böra lämnas militära föreläsare

att i den män behov därav föreligger använda tjänstetid med bibehållna löneförmåner

för medverkan i försvarsupplysning. Några konsekvenser av ett

dylikt medgivande torde icke behöva uppkomma inom andra delar av statsförvaltningen.

De militära föreläsningarna torde, såsom från flera håll föreslagits,

böra inordnas i den allmänna föreläsningsverksamhetens s. k. centralbyråkataloger.

Behovet av medel för direkt understödjande av folkbildningsorganisationer,

försvarsföreningar m. fl., som bedriva försvarsupplysning, ha de sakkunniga

beräknat till 50 400 kronor. I huvudsak har jag intet att erinra mot denna beräkning

men anser — under hänvisning till vad jag i det föregående anfört —- att ställning icke nu bör tagas till frågan örn medelsanvisningens storlek. Inom

ramen av det belopp som av mig i det följande beräknas för upplysningsverksamhet

i allmänhet torde för dessa särskilda ändamål få avses de medel, som

finnas böra och kunna ställas till förfogande.

Upplysningsutredningen har ägnat ingående uppmärksamhet åt frågan örn

inrättandet av en ny sektion lil i försvarsstabens fredsorganisation jämte vissa

i samband härmed stående förslag om den inre organisationen av till denna

sektion hörande avdelningar. Till dessa förslag, vilka i första hand torde böra

prövas av försvarskommittén, anser jag mig icke kunna nu taga slutlig ställning.

Jag förutsätter, att tills vidare den nuvarande ordningen på detta

område får bli gällande. Frågan örn personalvårdsnämndens ombildning

till en försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd synes böra ytter
-

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 4.

ligare övervägas. Finnes en sådan ombildning böra ske oell i samband

därmed en utökning av antalet ledamöter i nämnden böra vidtagas — i denna

fråga torde det få ankomma på Kungl. Majit att fatta beslut — synas de härav

föranledda merkostnaderna kunna bestridas inom ramen av det anslag, från

vilket kostnaderna för nämnden nu bestridas.

För verksamheten vid försvarsstabens nuvarande pressorgan (anordnande

av pressbesök, tidningsprenumeration, text- och bildtjänst m. m.) torde, såsom

utredningen föreslagit, särskilda medel böra beräknas. Härför ha de sakkunniga

funnit ett belopp av 10 000 kronor erforderligt.

Till det föreslagna anslagsbeloppet å 18 000 kronor till kontaktverksamhet

ställer jag mig tveksam. Jag vill emellertid med hänsyn till vad jag i det

föregående anfört icke motsätta mig, att försök sker på detta område, varvid

tyngdpunkten torde böra läggas vid anordnande av utställningar, demonstrationer

och dylikt.

Vidkommande härefter de av upplysningsutredningen framlagda synpunkterna

och förslagen rörande undervisningen vid försvarets skolor i stats- och

samhällslära kan jag i allt väsentligt giva dem min anslutning. Flertalet av

dessa spörsmål torde i andra sammanhang komma att anmälas för Kungl.

Majit, varvid de nu framförda synpunkterna få beaktas. Såsom jag redan anfört

vid behandlingen av försvarets läroverks avlöningsanslag har jag intet att

erinra mot den föreslagna frivilliga extra undervisningen i samhällslära vid

läroverket. Jag har jämväl föreslagit anvisande av erforderliga medel under

sistnämnda anslag och läroverkets omkostnadsanslag till bestridande av de med

berörda undervisning förenade kostnaderna. I detta sammanhang vill jag erinra,

att överbefälhavaren i skrivelse den 10 oktober 1945 hemställt, att Kungl.

Majit måtte anvisa 50 000 kronor för bestridande av kostnader för undervisning

i medborgarkunskap åt värnpliktiga. Av framställningen inhämtas, att

viss undervisning på detta område försöksvis anordnats inom kustartilleriet

och att värdefulla resultat uppnåtts. Kostnaderna för undervisning av detta

slag vid samtliga försvarsgrenar ha beräknats till i runt tal 220 000 kronor

per år. Av det nu av överbefälhavaren äskade anslagsbeloppet, 50 000 kronor,

belöper en väsentlig del på kostnader för utbildning av militära lärare för

denna undervisning, överbefälhavaren har ansett det vara av vikt att undervisningen

redan nu anordnas på det att 1945 års försvarskommitté måtte kunna

grunda ett ställningstagande i frågan på de erfarenheter som under försökstiden

vinnas. För egen del finner jag det i hög grad önskvärt, om en systematisk

och relativt omfattande undervisning i medborgarkunskap kunde anordnas

för de värnpliktiga. De hittills föreliggande erfarenheterna ha även utvisat,

att denna undervisning omfattats med det allra största intresse av eleverna.

Jag finnér det även i och för sig lämpligt att undervisningen i viss utsträckning

skötes av militära lärare, då härigenom skulle främjas vissa av de syften som

ligga till grund för upplysningsutredningens förslag. Då det är av värde, att

ytterligare erfarenheter i dessa frågor erhållas, har jag intet att erinra mot

att medel nu anvisas för en fortsatt försöksverksamhet på detta område efter i

huvudsak de riktlinjer som angivits i överbefälhavarens framställning. Medelsanvisningen

för nästa budgetår synes emellertid böra begränsas till 25 000

kronor. Det bör ankomma på försvarskommittén att överväga frågan om

möjligheterna att för framtiden bekosta sådan utbildning inom ramen för de

medel som bliva för försvaret tillgängliga.

Jag har icke något att invända mot de sakkunnigas förslag att anslagsmedel

beräknas för prenumeration å vissa tidskrifter, korrespondenskurser i samhälls
frågor

samt föreläsningar i inrikes- och utrikespolitiska frågor. Härför har

upplysningsutredningen enligt det föregående beräknat tillhopa (4 600 + 5 000

-f 5 000 + 7 000 =) 21 600 kronor. Till frågan om omorganisation av arméns

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

137

brevskola till en försvarets brevskola är jag, såsom framgår av vad jag anfört

vid behandlingen av arméns undervisningsanslag, icke beredd att nu taga

Jag finner det i viss mån tveksamt huruvida den av upplysningsutredningen

ifrågasatta vistelsen för ett antal officerare vid folkhögskola kan förväntas giva

ett för försvaret i dess helhet så värdefullt resultat, att de härmed förenade

kostnaderna kunna vara motiverade. Det synes mig erforderligt, att denna

fråga ytterligare överväges, lämpligen genom chefens för försvarsstaben försorg,

varvid det nu föreliggande förslaget och de däröver avgivna yttrandena

böra tjäna till ledning. .. ,

Under beredskapstiden har det visat sig lämpligt att genom en särskild tidskrift

giva befäl och trupp en orientering i militära frågor och i samhallssporsmål.

Denna tidskrift — Aktuell orientering — har utgivits genom försvarsstabens

försorg och skulle vid bifall till de sakkunnigas förslag aven fortsättningsvis

utgivas. I avbidan på närmare prövning av denna fråga bär Kungl.

Majit medgivit, att publikationen må tills vidare under budgetåret 194o/4b utgivas

och att kostnaderna må utgå av fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter.

Tidskriften benämnes numera Kontakt med krigsmakten. Jag delar de

sakkunnigas mening att skäl föreligga för fortsatt utgivande av tidskriften.

Närmare erfarenheter torde emellertid böra avvaktas, innan denna fråga slutligt

avgöres. Jag föreslår, att medel för tidskriftens utgivande beraknas i varje

fidi för nästa budgetår och att kostnaderna — 35 000 kronor må utgå av

det av mig i det följande äskade anslaget.

Kostnaderna för vidtagande av de åtgärder som av mig i det föregående förordats

och som icke avses skola i annan ordning tillgodoses uppgå till (50 400 +

10 000 + 18 000 + 25 000 + 21 600 + 35 000 =) i avrundat tal sammanlagt

160 000 kronor. Dessa utgifter torde böra bestridas från ett gemensamt anslag

benämnt försvarsupplysning av reservationsanslags natur och uppfört under

fjärde huvudtitelns rubrik E. Diverse. Med hänsyn till vad av mig inledningsvis

under denna punkt yttrats torde dock anslaget för nästa budgetår bora begränsas

till 115 000 kronor, att utgå med den fördelning som av Kungl. Majit

efter närmare övervägande bestämmes. Jag förutsätter dock harvid, att ett

belopp av 25 000 kronor skall avses för undervisningen i medborgarkunskap.

Till frågan örn anvisande av medel för försvarsfilm återkommer jag i anna

sammanhang. .... . . „ , i

Såsom av redogörelsen för de sakkunnigas betänkande Damgar ha de sakkunniga

framlagt förslag till åtskilliga ytterligare åtgärder på förevarande

område, vilka dock icke synas i huvudsak kräva särskild medelsanvisning och

därför icke torde behöva i detta sammanhang upptagas till närmare dryftande.

Det lärer få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av chefen for försvarsstaben

meddela de föreskrifter och vidtaga de åtgärder i övrigt, som de

framlagda förslagen kunna föranleda.

Utskottet delar departementschefens uppfattning, att behov föreligger av

åtgärder i syfte att bland allmänheten sprida kännedom om försvarets verksamhet,

ävensom att ökad uppmärksamhet måste skänkas åt information

bland försvarets personal örn samhällsförhållanden och samhällsfrågor. Departementschefen,

som i princip anslutit sig till utredningens förslag, har

emellertid funnit det erforderligt att på ifrågavarande områden framgå

med viss försiktighet och därför föreslagit att verksamheten utbygges successivt

i den måll erfarenheterna visa sig gynnsamma. Utskottet finner vad

departementschefen sålunda anfort välbetänkt oell ansluter sig härtill.

Utskottet

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet vill icke framställa någon erinran mot att medgivande får lämnas

militära föreläsare att i den mån behov därav föreligger använda tjänstetid

med bibehållna löneförmåner för medverkan i försvarsupplysning. Några

konsekvenser härav inom andra delar av statsförvaltningen torde, såsom av

departementschefen framhållits, icke behöva befaras.

Det synes kunna anförtros åt Kungl. Maj:t att — därest ytterligare överväganden

skulle giva vid handen att försvarsväsendets personalvårdsnämnd

bör ombildas till en försvarets upplysnings- och personalvårdsnämnd och i

samband därmed en utökning av antalet ledamöter i nämnden vidtages —

meddela beslut härom. Utskottet förutsätter emellertid, att de merkostnader,

som må föranledas av ett sådant beslut, kunna rymmas inom ramen för det

anslag, från vilket kostnaderna för nämnden nu bestridas.

Kungl. Majis förslag i övrigt har icke givit utskottet anledning till erinran

eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Försvarsupplysning för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 115 000 kronor.

184:o) Personalvårdsverksamhet. Med tillstyrkan av Kungl. Majis förslag

punkt 189, s. 3b5 och 366), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Personalvårdsverksamhet för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.

185:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, I enlighet med Kungl.

Majis förslag (punkt 190, s. 366), vilket i förhållande till medelsanvisningen

för innevarande budgetår innebär en ökning av anslaget med 100 000 kronor,

föranledd av att ett flertal förhållandevis kostnadskrävande utredningar kunna

beräknas pågå inom försvarsdepartementet under nästa budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

350 000 kronor.

186:o) Planering av allmänna arbeten. I överensstämmelse med Kungl. Majis

förslag (punkt 191, s. 366 och 367) och under erinran, att till planering av

allmänna arbeten, avsedda att ingå i investeringsreserv, å tilläggsstat I till

nksstaten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1 000 000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor.

187:o) Historik över den militära försvarsberedskapen m. m. Med tillstyrkan

av Kungl. Majis förslag (punkt 192, s. 367—369) och under erinran, att riks
-

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Statsutskottets utlåtande nr 4.

dagen å tilläggsstat II till riksstaten för löpande budgetår för ifrågavarande

ändamål anvisat ett reservationsanslag av 55 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Historik över den militära för sv ar sier edskapen

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

188:o) Premier för innehav av vissa automobiler. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 193, s. 369 och 370), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär oförändrat anslagsbelopp, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Premier för innehav av vissa automobiler

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

100 kronor.

189:o) Reglering av skador i följd av trafik med försvarets motorfordon.

Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 194, s. 370 och 371) att till

Reglering av skador i följd av trafik med försvarets motorfordon för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 kronor.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett

belopp av 100 000 kronor.

Utgifterna under detta anslag lia, framhåller departementschefen, de

senaste budgetåren med hänsyn till beredskapsförhållandena överstigit de

för respektive budgetår anvisade anslagsbeloppen. Salunda utgjorde nettoutgifterna

för budgetåret 1944/45 omkring 290 000 kronor, varav det anslaget

överskjutande beloppet, 190 000 kronor, avförts fran förskottsstat.

Den militära trafiken har genom beredskapens upphörande från och med

innevarande budgetår undergått en avsevärd minskning. Emellertid har ett

stort antal från beredskapstiden kvarstående skaderegleringsfall beräknats

komma att först efter hand regleras, vilket förutsetts föranleda ökad belastning

på förevarande anslag tämligen lång tid efter beredskapens upphörande.

I nuvarande läge är det, framhåller departementschefen, svårt att överblicka

medelsbehovet. En höjning av anslaget till 125 000 kronor syntes emellertid

tillrådlig. Det belopp, varmed medelsanvisningen överstege innevarande

budgetårs, vore enligt departementschefen motiverat av förhållandena under

den förstärkta försvarsberedskapen och borde icke belasta försvarsbeslutets

kostnadsram.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran vare sig mot den verkställda

anslagsberäkningen eller mot vad departementschefen i samband därmed

anfört, får hemställa,

att riksdagen må till Reglering av skador i följd av trafik

med försvarets motorfordon för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 125 000 kronor.

Utskottet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 4.

190:o) Utredningar rörande markförvärv m. m. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 195, s. 371 och 372), vilket i förhållande till det för

löpande budgetår anvisade anslaget innebär en minskning med 5 000 kronor,

beroende dels på å anslaget förefintliga reservationer, dels ock på att behovet

av utredningar förutsetts komma att nedgå, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande markförvärv m. m.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 10 000

kronor.

191:o) Försvarsfilm. I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

196, s. 372), vilket i förhållande till anslaget för innevarande budgetår innebär

en minskning med 30000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Försvarsfilm för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 165 000 kronor.

192:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s.

372), innebärande oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 450 000 kronor.

193:o) Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Omskolning av i militärtjänst skadade. Beträffande Kungl. Maj:ts

framställningar örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 198 och

199) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

194:o) Ersättning för skada till följd av olycksfall, som förorsakats av krigsförhållandena

under 1914—1919 års världskrig. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 200, s. 373 och 374), vilket i förhållande till motsvarande

anslag för löpande budgetår innebär en av den beräknade belastningen å

anslaget föranledd minskning med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning för skada till följd av olycksfall,

som förorsakats av krigsforhållandena under 1914—1919 års

världskrig, för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

40 000 kronor.

195:o) Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten till fast egendom.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag (punkt 201, s. 374), vilket innebär

oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar för inskränkningar

* förfoganderätten till fast egendom för budgetåret 1946/47 an
visa

ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

141

196:o) Skärmbildsundersökningar av värnpliktiga m. fl. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 202)

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

197:o) Militärpsykiatriska undersökningar av värnpliktiga. I överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, s. 375) och under erinran, att riksdagen

för ifrågavarande ändamål å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande

budgetår anvisat ett förslagsanslag av 70 000 kronor, får utskottet

hemställa,

att riksdagen må till Militärpsykiatriska undersökningar av

värnpliktiga för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 75 000 kronor.

198:o) Ersättning till domänfonden för vissa utgifter. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 204, s. 375—377) att till Ersättning till domänfonden

för vissa utgifter för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 12 500 kionoi.

Sedan 1933 års riksdag (proposition nr 131; riksdagens skrivelse nr 98)

å riksstaten för budgetåret 1933/34 under fjärde huvudtiteln anvisat ett extra

reservationsanslag av 31 500 kronor för ordnande av förläggning för samvetsömma

värnpliktiga för utdikning av vissa delar av Basarmyren i Fredrika

socken av Västerbottens län, uppdrog Kungl. Majit genom brev den 21 april

1933 åt domänstyrelsen att genom jägmästaren i Fredrika revir handhava

ledningen av ifrågavarande utdikningsföretag. I samma brev föreskrev

Kungl. Majit bland annat, att utgifterna för vederbörliga förberedande åtgärder

för utdikningsföretagets verkställande ävensom för arbetsredskap,

materiel och dylikt skulle av domänstyrelsen tills vidare förskjutas för att

sedermera, efter utdikningsföretagets avslutande, hos Kungl. Majit anmälas

till ersättande. Sedermera medgav Kungl. Majit dels den 18 augusti 1933,

att kostnaderna för indragande av telefon vid den för utdikningsföretaget

anordnade förläggningen finge av domänstyrelsen förskjutas och frågan örn

kostnadernas ersättande sedermera underställas Kungl. Majits prövning, dels

ock den 29 september 1933 att ersättning enligt vissa grunder för egen

velociped finge utgå till ifrågavarande värnpliktiga, varvid Kungl. Majit

tillika föreskrev, att härav föranledda kostnader skulle av domänstyrelsen

tills vidare förskjutas för att sedermera hos Kungl. Majit anmälas till ersättande.

Sedan berörda utdikningsföretag avslutats, har domänstyrelsen i skrivelse

till Kungl. Majit den 9 juli 1943 anmält, att av styrelsen jämlikt Kungl.

Majits nämnda beslut förskjutna kostnader uppginge till ett belopp av

12 450 kronor 41 öre, samt hemställt, att domänfonden måtte beredas ersättning

för detta belopp.

Departementschefen har, då det ifrågavarande utdikningsföretaget kommit

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 4.

Utskottet.

till stånd huvudsakligen i syfte att bereda arbete åt samvetsömma värnpliktiga

samt domänfonden syntes böra beredas ersättning för ifrågavarande kostnader,

förordat, att ett belopp av i avrundat tal 12 500 kronor för ändamålet anvisades

under fjärde huvudtiteln. Anslaget borde enligt departementschefen

såsom hänförande sig till ett äldre utgjftsändamål .icke belasta 1942 års försvarsbesluts

kostnadsram.

Utskottet, som tillstyrker den ifrågavarande medelsanvisningen, hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till domänfonden för vissa

utgifter för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 12 500

kronor.

199:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 205, s. 377), innebärande oförändrad medelsanvisning,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 250 000 kronor.

200:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Kungl. Majit

har föreslagit riksdagen (punkt 206, s. 377 och 378) att till Barntillägg åt

vissa befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 400 000 kronor.

Vidare har uti en inom första kammaren av herrar Wahlund och Friggeråker

väckt motion (1:109) föreslagits, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Majit hemställa, att bestämmelserna i kungl, kungörelsen

den 15 juni 1939 (nr 428) angående barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst utsträckas att fr. o. m. den 1 januari 1944 gälla även sådana

beställningshavare, som avlönas enligt föreskrifterna i kungl, kungörelsen

den 24 september 1943 (nr 749) angående krigsmaktens reservstater.

I fråga örn de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt förslag, får utskottet

hänvisa till motionen.

Anslaget har å riksstaten för innevarande budgetår uppförts med ett belopp

av 450 000 kronor.

Från och med budgetåret 1940/41 ha medel anvisats för bestridande av

kostnaderna för barntillägg åt vissa befattningshavare, vilka enligt kungörelsen

den 15 juni 1939 (nr 428) angående barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst övergångsvis bibehållits vid rätten att åtnjuta barntillägg.

Departementschefen har biträtt ett av försvarets civilförvaltning avgivet

förslag att anslaget för nästa budgetår upptages med 400 000 kronor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 4.

143

Över det i förenämnda motion framställda förslaget Ilar utskottet i vederbörlig

ordning inhämtat yttrande från för sv ar sväsendets lönenämnd, som

anfört följande.

Enligt den i motionen berörda kungörelsen 1939:428 ha de befattningshavare

i statens tjänst, som den 1 juli 1939 övergått till civila avlöningsreglementet,

civila icke-ordinariereglementet, militära avlöningsreglementet

eller militära icke-ordinariereglementet och som omedelbart dessförinnan

enligt gällande dyrtidstilläggsbestämmelser ägt uppbära barntillägg, övergångsvis

bibehållits vid denna förmån. Anledningen härtill har varit, att

ett bortfallande av barntilläggen skulle lia medfört, att den löneökning, som

de i ovannämnda avlöningsreglementen innefattade löneregleringarna avsett

att bereda, för befattningshavare med flera barn skulle ha blivit obetydlig

eller ingen alls och i vissa fall förbytts i en minskning av löneinkomsten.

I likhet med förut omförmälda avlöningsreglementen avsåg kungörelsen

1943:749 angående krigsmaktens reservstater, vilken trädde i kraft den 1

januari 1944, att genomföra en viss reell löneförbättring. Beträffande sådan

personal, som från och med den 1 januari 1944 blivit underkastad föreskrifterna

i nämnda kungörelse och som dessförinnan åtnjutit inom dyrtidstillläggets

ram utgående barntillägg, ha emellertid bestämmelser icke meddelats

örn ett bibehållande övergångsvis av denna förmån. Här avsedd reservstatspersonal

har sålunda med avseende å rätt till barntillägg kommit i en mindre

förmånlig ställning än de befattningshavare, som den 1 juli 1939 övergått

till förut berörda avlöningsreglementen. Anledningen härtill synes oklar.

Med hänsyn till det anförda synes det lönenämnden, som örn det i

motionen framlagda förslaget vore förtjänt att tagas under närmare övervägande.

Lönenämnden får emellertid framhålla, att det spörsmål, varom

här är fråga, enligt lönenämndens mening är av sådan natur, att ett ställningstagande

till detsamma måste föregås av närmare utredning. Lönenämnden

får därför föreslå, att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer örn utredning

av den i motionen berörda frågan.

Utskottet tillstyrker den av Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskade

medelsanvisningen.

Yidkommande det motionsvis gjorda yrkandet finner utskottet med anledning

av vad försvarsväsendets lönenämnd anfört befogat, att frågan örn

ifrågavarande reservstatspersonals rätt till barntillägg blir föremål för närmare

övervägande från Kungl. Maj:ts sida. Att såsom i motionen yrkats

riksdagen nu skulle fatta ställning till sakfrågan kan utskottet däremot icke

förorda.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor;

b) i anledning av motionen I: 109 i skrivelse till Kungl. Maj.t

anhålla, att Kungl. Maj:t ville låta verkställa utredning rörande

den i motionen berörda frågan om barntillägg åt viss personal

å krigsmaktens reservstater.

201 :o) Kristillägg. Provisoriskt lönetillägg. Beträffande Kungl. Maj:ts framställningar

örn anslag till ifrågavarande ändamål (punkterna 207 och 208)

Utskottet.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr 4.

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

Stockholm den 7 maj 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Larsson,

Bäckström, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Boman, von Heland, Rosenberg,

Hesselbom och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Ward, Bergström, Mårtensson, Pettersson

i Dahl, Lindholm, Holmström, Boman i Kieryd, Thäpper, Onsjö, Persson i

Vinberg och Birke.

Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:4 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 und s. 1 i texten