Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till anskaffning av ytterligare maskinaggregat i vissa kraftstationer.

1946-03-08 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till anskaffning av ytterligare maskinaggregat i vissa kraftstationer.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46.

1

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1946/47 till anskaffning av ytterligare

maskinaggregat i vissa kraftstationer.

(4:e avd.)

I propositionen nr 63 Ilar Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 8 februari

1946, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under

statens affärsverksfonder, statens vattenfallsverk, anvisa dels till Ett sjätte

maskinaggregat i Västerås ångkraftstation ett investeringsanslag av 2 500 000

kronor, dels ock till Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation ett investeringsanslag

av 3 000 000 kronor.

Västerås ångkraftstation. Vattenfallsstyrelsen bar meddelat, att i ångkraftverket

i Västerås för närvarande funnes fem maskinaggregat med en kapacitet,

som vid lägsta specifika ångförbrukning uppginge till 84 MW samt vid

högsta tillåtna effekt utgjorde vid långtidsdrift 98 MW och vid korttidsdrift

112 MW. Turbinernas sammanlagda ångförbrukning vore, räknat per kilowattimme,

vid 98 MW ca 5 % och vid 112 MW ca 10 % högre än vid

84 MW. Den snabba ökningen av belastningen nödvändiggjorde en omedelbar

utvidgning av kraftverkets kapacitet. Då det med hänsyn till maskinernas

mekaniska påfrestningar och bränsleekonomien vore mindre lämpligt att

under längre tid driva kraftverket med större effekt än 98 MW, för vilken

effekt kraftverket kunde komma att under längre tid tagas i anspråk redan

under budgetåret 1946/47, vore det önskvärt att öka maskineffekten genom

inmontering av ett nytt maskinaggregat av ungefär samma storlek som det

största av de hittills installerade. Vissa delar av den nuvarande pannanläggningen

borde under alla förhållanden förnyas. Med den lägre specifika

ångförbrukning, som skulle ernås efter insättning av det nya maskinaggregatet,

bleve ångpannorna, örn samtliga vore i drift vid långtidsköming, tillräckliga

för 135 MW. Därvid förutsattes, att kol användes för ca 75 % och

olja för ca 25 % av effekten. Maximieffekten vid korttidsdrift bleve ca

150 MW. Örn det största aggregatet tillfälligt behövde tagas ur drift, bleve

maximieffekten 112 MW mot för närvarande 62 MW.

Enligt styrelsens beräkningar skulle genom tillkomsten av eli nytt modernt

ångturbinaggregat bränsleekonomien förbättras i väsentlig grad vid

höga belastningar, nämligen vid 70 MW med 8 %, vid 80 MW med 9 %,

vid 90 MW med 10 %, vid 100 MW med 12 % och vid 110 MW med 17 °/o.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 46—47.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 46.

Kostnaden för det nya maskinaggregatet har av styrelsen beräknats till

sammanlagt 4 100 000 kronor, varav 3 000 000 kronor avsetts för ångturbingenerator

med ångutrustning, 500 000 kronor för transformator och ställverksutrustning

samt 600 000 kronor för byggnadsarbeten. Kostnaden för utvidgningen

syntes styrelsen låg i förhållande till det effeklbelopp, som kunde

utvinnas, och den förbättring av bränsleekonomien, som det vore möjligt att

ernå. Av totalkostnaden hade ett belopp av 2 500 000 kronor beräknats bliva

erforderligt under budgetåret 1946/47.

Departementschefen har anfört följande.

Den vid stationen i Västerås alstrade ångkraften kan numera betraktas

huvudsakligen som reservkraft och fyller som sådan viktiga funktioner. Den

användes mera kontinuerligt under de då och då återkommande lågvattenperioderna,

och den sättes kortvarigt in för att avveckla de även under normala

förhållanden ofta uppträdande belaslningstopparna.

Med hänsyn tagen till stationens kapacitet är det i en ångkraftstation nedlagda

kapitalet obetydligt i jämförelse med anläggningskostnaden för en vattenkraftstation.

Däremot äro givetvis driftkostnaderna — och då särskilt de

rörliga kostnaderna —- avsevärt högre vid en ångkraftstation än vid en vattenkraftstation.

Dessa förhållanden göra det ekonomiskt mest förmånligt att

använda en kombination av vatten- och ångkraftstationer, därvid de förra i

huvudsak ha att tillgodose de mera kontinuerliga kraftbehoven och de senare

få tjäna som reserv, då vattenkraften av en eller annan anledning tryter eller

eljest icke förslår. Vid en dylik kombination bör en lämplig avvägning ske

av mängden utbyggd krafteffekt av de båda olika slagen.

Under de senaste åren har vattenkraft nyttiggjorts i stor omfattning, och

betydande tillskott äro beslutade eller planerade. Samtidigt har visserligen behovet

av ångkraft, relativt sett, minskat tack vare vattenregleringar med därav

följande större jämnhet i vattenkraftproduktionen. För bibehållandet av

jämvikten i kraftsystemet erfordras det oaktat en viss ökning även av den

tillgängliga ångkraftreserven. Ehuru jag tidigare förordat, att avsevärda belopp

till investeringar i statens vattenfallsverk må upptagas såväl å riksstaten

för nästa budgetår som å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår,

finner jag mig därför böra biträda vattenfallsstyrelsens framställning om

anvisande av medel för anskaffande av ett sjätte maskinaggregat i Västerås

ångkraftstation. Mot den av styrelsen verkställda beräkningen av kostnaderna

för ett nytt modernt ångturbinaggregat och de i samband med insättningen av

aggregatet erforderliga byggnadsarbetena m. m., sammanlagt 4 100 000 kronor,

har jag ej funnit skäl till erinran. I enlighet med vad styrelsen föreslagit

torde ett belopp av 2 500 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.

Porjus kraftstation. Porjus kraftstation är nu utbyggd nied två tilloppsoch

två avloppstunnlar, en var med 50 m2 genomskämingsarea. Arbetet med

en tredje tillopp stunnel pågår för närvarande och väntas kunna avslutas

under nästa budgetår. Kraftverkets kapacitet har successivt ökats dels genom

ombyggnad av två aggregat (nr 2 och 5) och insättning av ett nytt

aggregat (nr 8), dels genom höjning av dämningen ovanför Porjus, dels slutligen

genom nya regleringar i Suorva. Maximieffekten vid kraftverket utgör

nu 115 000 kW, och energiproduktionen uppgår vid normal vattentillgång

till 785 MkWh per år. Vattenförbrukningen är vid full effekt 265 kubikmeter

per sekund.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46.

3

I propositionen 1944: 93 förordade dåvarande departementschefen utförandet

av en tredje tilloppstunnel såsom ett led i den utbyggnad av Porjusstationen,

vilken — då avrinningen i Stora Luleälv blivit slutligt reglerad

genom åtgärder i Satisjauregrenen — borde omfatta såväl tillopps- och avloppstunnel

som ett nionde maskinaggregat. Departementschefen; uttalade

vidare, att ett utförande redan då av tunnelarbetena skulle bereda möjlighet

att i en framtid relativt snabbt öka kraftuttagningen från Porjus genom insättande

av ett nionde aggregat, för den händelse kraftförbrukningen i Norrbotten

skulle stegras i sådan grad att en dylik åtgärd av denna anledning

bleve önskvärd.

Vattenfallsstyrelsen har nu framhållit, att läget i flera hänseenden blivit

väsentligt ändrat under de senaste två åren, varför styrelsen ansåge det numera

i hög grad önskvärt, att ett nionde aggregat installerades. Den oväntat

stora ökningen av kraftförbrukningen gjorde det nödvändigt att mobilisera

all den kraft, som kunde utbyggas genom måttliga och snabba åtgärder.

Vid nuvarande reglering och med tre tillopps- och två avloppstunnlar ernåddes

enligt styrelsens uppskattning genom aggregat 9 ett kraftbelopp av

4 000 kW året om på grund av förbättrad verkningsgrad. Därutöver kunde

under tiden från mitten av juni till mitten av oktober i genomsnitt utvinnas

10 000 kW. Under lågvattentiden kunde därjämte genom det större maskineriet

kraft överföras från sön- och helgdagar till vardagarna och i viss mån

även nattkraft till dagkraft. Den totala kraftutvinningen hade beräknats bli

ungefär 35 MkWh årskraft och 30 MkWh sommarkraft, varjämte under

vintern genom vecko- och dygnsreglering en förbättring av kvaliteten kunde

ske beträffande 30 MkWh sön- och helgdags- samt nattkraft. Styrelsen

hade för två år sedan varit något tveksam beträffande dygns- och veckoregleringsmöjligheterna

under vintertiden. De regler, som därefter börjat tilllämpas

om begränsning av denna reglering vid särskilt låg temperatur, hade

emellertid givit vid handen, att man kunde åstadkomma en värdefull och

omfattande korttidsreglering. Sedan beslut under hösten 1944 fattats om insättning

av en tredje elektrisk masugn i Norrbottens järnverk i Luleå, skulle

det, fortsätter styrelsen, bli möjligt att med nuvarande ledningar avsätta

det nya kraftbeloppet, vilket icke helt låtit sig göra, därest kraften hade

behövt överföras till Västerbotten eller sydligare områden. Revisionstiden

hade hittills måst inknappas i hög grad för att icke kraftproduktionen skulle

menligt påverkas. I längden vore det dock något riskabelt att arbeta under

så pressade förhållanden. Genom tillkomsten av ett nytt aggregat erhölles

mera tidsutrymme för revisioner.

Styrelsen har härefter meddelat, att större delen av Porjusanläggningen

numera användes för 50-periodig kraftproduktion och att den 50-periodiga

kraften kunde avsättas över det stora stamlinjenätet. En väsentlig del av

Porjus vore emellertid utförd för 25 perioder — närmast för kraftbehov

inom malmfälten och smältverket i Porjus — samt för cirka 15 perioder

för järnvägsdriften. Den nuvarande konjunkturen hade medfört en minskning

av kraftförbrukningen på de båda sistnämnda systemen, och det bered
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 46.

de svårighet att fullt utnyttja denna del av maskineriet. Genom insättning

av ett nytt 50-periodigt aggregat åstadkommes större möjlighet att överflytta

vattenuttagningen till det 50-periodiga systemet. Genom utbyggnaden

av Harsprånget torde även en ökning av årsregleringarna ovanför Porjus

kunna bli aktuell tidigare än vad man förut räknat med, varigenom nyttan

av aggregat 9 bleve större.

Vattenbyggnaderna vore, upplyser styrelsen vidare, i så måtto beräknade

för ett nionde aggregat, att tiden för dettas färdigställande endast berodde

av maskineriet, som i allt väsentligt kunde anskaffas inom Sverige redan till

utgången av år 1947.

Kostnaden för aggregat 9 hade styrelsen beräknat till följande belopp,

därvid till grund för byggnadskostnaderna lagts 1945 års lönenivå i Porjus:

Byggnadsarbeten.................................... kronor 720 000

Turbin med hjälpmaskinen, tilloppstub och trottel...... » 1 300 000

Generator, transformator samt elektrisk utrustning .... » 1 600 000

Administration, allmänna kostnader och oförutsett .... » 180 000

Summa kronor 3 800 000.

Av totalkostnaden skulle ett belopp av 3 000 000 kronor erfordras under

budgetåret 1946/47.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag under framhållande

av att det föreslagna aggregatet icke blott kommer att medföra ett

betydligt ökat kraftbelopp per år, som beräknas bliva taget i anspråk för

driften vid Norrbottens järnverk, utan även medgiva en lättnad i belastningen

vid kraftstationen, så att behövliga revisionsarbeten kunna utföras utan att

kraftproduktionen blir lidande.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag avser anvisande av anslag till påbörjande av ett

sjätte maskinaggregat i Västerås ångkraftstation och ett nionde maskinaggregat

i Porjus kraftstation. Utskottet finner ifrågavarande utbyggnad av det

statliga kraftsystemet ändamålsenlig och får förty tillstyrka densamma. Då

de verkställda kostnadsberäkningarna icke givit utskottet anledning till erinran,

får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 under statens affärsverksfonder,

statens vattenfallsverk, anvisa

a) till Ett sjätte maskinaggregat i Västerås ångkraftstation

ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor;

b) till Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation ett

investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Stockholm den 8 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 46.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo, Andrén,

Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Boman, Gustaf

Iwar Anderson och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Ward, Ohlin, Bergström, Holmström, Norup, Åkerström, Petterson i Degerfors, Persson i

Vinberg och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:71 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till anskaffning av ytterligare maskinaggregat i vissa k a1 i texten