Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/ 46 till förvärv av vagmark ari. m.

1946-03-08 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:47, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/ 46 till förvärv av vagmark ari. m.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 47.

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 8 mars 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/

46 till förvärv av vagmark ari. m.

(4:e avd.)

I propositionen nr 57 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 8 februari 1946,

föreslagit riksdagen att under sjätte huvudtiteln till Markförvärv m. m. å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av 850 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag anvisade 1945 års

riksdag (skrivelse nr 490) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/

45 under rubrikerna Nyanläggning av bygdevägar, Byggande av huvudvägar

samt Förbättring av bygdevägar och ödebygdsvägar tre reservationsanslag,

vartdera å 50 000 kronor, att avräknas mot automobilskattemedlen. Med anslagen

avsågs att bestrida kostnader för förvärv av rätt till mark m. m., som

kunde bliva tagen i anspråk vid genomförande av vägbyggnadsföretag, vilka

ingingo i upprättade investeringsplaner för budgetåret 1944/45.

I gemensam skrivelse ha väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och statens arbetsmarknadskommission

hemställt, att Kungl. Maj:t för här berörda ändamål

måtte ställa till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande ett belopp

av ytterligare 1 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Det har förutsatts, att planläggningen av de arbetsföretag, som ingå i den

s. k. investeringsreserven, skall fullföljas så långt, att vid uppkommande arbetslöshet

arbetena kunna igångsättas med kort varsel. I vad avser vägarbeten

erfordras i detta hänseende, bland annat, att den för företaget erforderliga

vägmärken står till förfogande. För vägföretag, som beslutas med stöd

av bestämmelserna i 1943 års lag om allmänna vägar, uppkommer vägrätt i

och med fastställande av arbetsplan för vägen. Markägaren saknar sålunda

i detta fall möjlighet att hindra markens ianspråktagande för vägändamålet.

Vad åter angår vägföretag, som av länsstyrelse dömts till utförande enligt

1934 års väglag men ännu icke blivit utfört, kan vägrätt uppkomma endast

därest markägaren uttryckligen medgiver, att marken får tagas i anspråk,

eller icke framställer erinran mot vägens framdragande å hans mark. Därest

markägaren motsätter sig, att för vägföretaget erforderlig mark tages i anspråk,

återstår ingen annan möjlighet för vederbörande vägförvaltning än

att genom expropriation söka erhålla den rätt till marken, som kan visa sig

behövlig.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 47.

7

Vid väg- och vattenbyggnadsslyrelsens planläggning av de i investeringsreserven

ingående vägarbetena har det visat sig, att i vad avser vissa vägföretag,

dömda enligt 1934 års väglag, exproprialionsförfarande måst tillgripas

för att förfoganderätt till den erforderliga marken skulle erhållas. Såsom

av det föregående framgår ha särskilda medel, tillhopa 150 000 kronor, tidigare

anvisats för att bestrida expropriationsersättningar för vägmark och

kostnader för expropriationsförfaranden. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

och arbetsmarknadskommissionen lia nu anmält, att i ett av kronan anhängiggjort

mål angående expropriation av mark för ett vägföretag i Ånge, som

bland annat avser anordnande av skenfri korsning mellan väg och järnväg

och som ingår i investeringsreserven, domstolen den 22 januari 1946 utdömt

ersättningar, vilka tillhopa med expropriationskostnaderna uppgå till omkring

340 000 kronor. Det åligger kronan att nedsätta detta belopp hos länsstyrelsen

inom 90 dagar efter det utslaget vunnit laga kraft.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen lia

beräknat, att behov av ytterligare medel för marklösenersättningar kunna

uppkomma, och lia fördenskull hemställt, att med inräknande av ersättningarna

för marken i Ånge ett belopp av 1 000 000 kronor måtte ställas till förfogande.

Ämbetsverken lia därvid utgått från att expropriationsförfarande

skulle tillgripas endast i sådana fall, där det vore fråga om ur vägsynpunkt

eller sysselsättningssynpunkt angelägna vägföretag, beträffande vilka överenskommelse

med markägaren icke kunde träffas om upplåtande med vågrätt

av för företaget erforderlig mark. För egen del vill jag understryka denna

uppfattning. 1 princip böra nämligen kostnader av här ifrågavarande slag

bestridas i samma ordning som utgifterna för vägföretaget i övrigt. Därest

detta utföres såsom beredskapsarbete, böra sålunda även markkostnaderna

utgå av medel, anvisade å allmän beredskapsstat, medan dessa kostnader vid

företagets utförande såsom ordinarie vägarbete böra belasta å riksstaten anvisade

väganslag. För att få kostnaderna rätt redovisade är det sålunda önskvärt,

att utgifterna för markanskaffning om möjligt icke aktualiseras innan

det står klart, huruvida företaget kommer att utföras såsom beredskapsarbete

eller ordinarie arbete. Då det är av vikt, att sådana i investeringsreserven

ingående arbeten, som äro särskilt angelägna, äro så förberedda, att de

kunna snabbt påbörjas, därest förhållandena skulle kräva detta, bör emellertid

ett lämpligt avvägt belopp stå till förfogande för bestridande av uppkommande

kostnader för förvärv av sådan mark, till vilken vågrätt ej kan erhållas.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår lia under olika rubriker

tre anslag om tillhopa 150 000 kronor tidigare anvisats för vägmarkskostnader.

Av detta belopp lia hittills endast omkring 15 000 kronor behövt tagas

i anspråk. Återstående medel å anslagen böra i syfte att bland annat förenkla

redovisningen lämpligen överföras till det nya anslaget. Detta synes i

förhållande till vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen

hemställt kunna något begränsas. Jag föreslår, att anslaget anvisas

nied 850 000 kronor. Då den nu aktuella expropriationsersätlningen

skall erläggas under innevarande budgetår, bör anslaget anvisas å titläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1945/46. Anslaget torde i enlighet nied vad som

skett i fråga örn de tidigare för samma ändamål anvisade anslagen böra avräknas

mot automobilskattemedlen.

Ifrågavarande anslag avses för bestridandet av kostnader för förvärv av

vägmark, som erfordras vid genomförande av vägbyggnadsföretag, ingående

i upprättade investeringsplaner. Utskottet delar departementschefens upp
-

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 47.

fattning, att markkostnader för vägföretag i princip böra bestridas i samma

ordning som utgifterna för vägföretaget i övrigt och sålunda, därest företaget

utföres såsom beredskapsarbete, utgå av medel, anvisade å allmän beredskapsstat.

På av departementschefen anförda skäl har emellertid utskottet

funnit sig böra tillstyrka, att ett särskilt anslag å 850 000 kronor för ändamålet

anvisas å tilläggsstat under sjätte huvudtiteln. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må till Markförvärv m. m. å lilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1945/46 under sjätte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 850 000 kronor, att avräknas

mot automobilskattemedlen.

Stockholm den 8 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 46.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

461134

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:72 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 till förvärv av vägmar a1 i texten