Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående organisationen av garnisonssjukvården för Stockholms garnison.

1946-03-12 · 19 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 17 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående organisationen av garnisonssjukvården för Stockholms garnison.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

1

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 13 mars 1946 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående

organisationen av garnisonssjukvården för

Stockholms garnison.

(lia avd.)

I propositionen nr 9 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari 1946, föreslagit

riksdagen att

dels besluta, att ett nytt garnisonssjukhus för Stockholms garnison skall

uppföras i enlighet med vissa av föredragande statsrådet angivna riktlinjer,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att godkänna i förberörda statsrådsprotokoll

intaget preliminärt avtal rörande samarbete mellan kronan och Stockholms

läns landsting vid driften av det nya garnisonssjukhuset.

I. Inledning-.

Det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm uppfördes under åren

1817—1834. Huvudbyggnaden med fasad mot Hantverkargatan är alltjämt

i gott stånd. Med hänsyn till den betydande utveckling, som under det

senaste århundradet ägt rum inom medicinens och sjukvårdens område, anses

emellertid sjukhuset omodernt och synnerligen olämpligt för sitt ändamål.

Med hänsyn härtill har frågan örn att bereda förbättrade lokaler för

garnisonssjukhuset sedan lång tid tillbaka varit föremål för övervägande.

I det förslag, som på sin tid framlades om uppförande av kasernetablissement

för flertalet till Stockholm förlagda truppförband å Järvafältet

invid Stockholm, ingick sålunda, att även ett nytt garnisonssjukhus

skulle anläggas å nämnda plats. Ehuru en del förberedande åtgärder i

sådant syfte vidtogos, blevo dessa planer dock icke fullföljda. Närmaste

orsaken härtill torde vara att söka däri, att, sedan kravet på att bereda serafimerlasarettet

nya lokaler framträtt med ökad styrka, fråga uppkom, örn icke

en sammanslagning av detta lasarett med garnisonssjukhuset skulle vara icke

blott möjlig utan jämväl innebära bestämda fördelar ur ekonomiska och sjukhustekniska

synpunkter.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 50—53.

iil 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 50.

I detta avseende företogos undersökningar av 1917 års garnisonssjukhuskommitté

och 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga. Sedermera upptogs

spörsmålet ånyo av den s. k. sjukhuskommissionen, vars förslag i denna

del anmäldes av chefen för försvarsdepartementet i propositionen 1930: 232

(s. 115—144). Efter en redogörelse för kommissionsförslaget och de däröver

avgivna yttrandena anförde departementschefen, att han ansett sig böra förorda

det av sjukhuskommissionen framlagda förslaget i fråga örn garnisonssjukhusets

sammanförande med karolinska sjukhuset ävensom de av kommissionen

föreslagna allmänna bestämmelserna rörande denna sammanföring.

Riksdagen (skrivelse nr 386) beslöt, att garnisonssjukhuset skulle sammanslås

med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med nyss angivna

allmänna grunder.

Bestämmelser rörande organisationen av garnisonsavdelningarna vid

karolinska sjukhuset meddelades i det för sjukhuset gällande reglementet

(SFS 1939:416), varefter verksamheten påbörjades i enlighet med vissa av

Kungl. Maj:t den 22 juni 1939 meddelade föreskrifter.

Emellertid uppkom hösten 1939 till följd av vidtagna försvarsorganisatoriska

åtgärder ett ökat behov av vårdplatser inom garnisonssjukvården i

Stockholm. En ytterligare ökning av vårdplatsbehovet inträdde genom den

anbefallda förstärkta försvarsberedskapen. Från de militära myndigheternas

sida framlades därför vid nämnda tidpunkt förslag till utökning av antalet

vårdplatser. De i ärendet hörda myndigheterna voro ense örn att den år

1930 fastställda planen för garnisonssjukvårdens organisation borde såtillvida

modifieras, att karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar togos i anspråk

enbart för de kirurgiska sjukdomsfallen, medan garnisonssjukhuset tills

vidare bibehölles och avsåges för de medicinska och venerologiska sjukdomsfallen.

Av praktiska skäl borde emellertid garnisonssjukhuset anknytas till

karolinska sjukhuset som ett slags filialsjukhus och följaktligen stå under inseende

av direktionen för karolinska sjukhuset.

Förslag i ämnet framlades i propositionen 1940 L: 149 och godkändes av

riksdagen enligt skrivelse nr 321. Därvid förutsattes, att den ändrade

sjukhusorganisationen skulle erhålla endast provisorisk karaktär i avvaktan

på närmare erfarenheter rörande behovet under normala förhållanden av

vårdplatser inom garnisonssjukvården. I anslutning härtill föreskrev Kungl.

Maj:t den 28 juni 1940, att bestämmelserna rörande den ändrade organisationen

av garnisonssjukvården skulle endast tills vidare lända till efterrättelse.

Sedermera uppdrog chefen för försvarsdepartementet enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 6 november 1942 åt ledamoten av riksdagens andra

kammare J. E. G. Fast att leda en utredning rörande den slutliga organisationen

av garnisonssjukvården i Stockholm.

Med skrivelse den 21 november 1944 har den sakkunnige överlämnat betänkande

i ämnet.

Över betänkandet ha, efter remiss, utlåtanden avgivits av överbefälhavaren,

chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

3

sjukvårdsförvaltning, arméns fortifikationsförvaltning, arméförvaltningen, försvarets

bostadsanskaffningsnämnd, medicinalstyrelsen, centrala sjukvårdsberedningen,

civilförsvarsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och direktionen för karolinska

sjukhuset, varjämte, sedan tillfälle därtill beretts vederbörande, länsstyrelsen

i Stockholms län, Stockholms läns landstings förvaltningsutskott,

Stockholms stads sjukhusdirektion, Sveriges läkarförbund, svensk sjuksköterskeförening

och försvarsverkens civila personals förbund yttrat sig över

betänkandet.

II. Garnisonssjukvården i Stockholm och den

kliniska undervisningen.

Den salckunnige har inledningsvis framhållit, att en huvudsynpunkt vid uppbyggandet

av garnisonssjukvården i Stockholm i dess tidigare skeden varit

önskemålet att äga tillgång till det militära patientmaterialet för den kliniska

undervisningen vid utbildningen av läkare. I anslutning härtill halden

sakkunnige vidare anfört följande.

Denna synpunkt dominerade helt under förra delen av 1800-talet men

förlorades sedermera ur sikte för att åter väckas till liv under diskussionerna

kring planeringen av karolinska sjukhuset. Den nuvarande organisationen

av garnisonssjukvården i Stockholm — bortsett från de provisoriska åtgärder

som vidtagits under det nu pågående världskrigets förlopp — har också

utformats med tanke på att »garnisonsfallen» skola komma till användning

i den kliniska undervisningen. De nämnda provisoriska åtgärderna ha ej

heller syftat till att rubba denna principiella grundval. Utgångsläget för

den nu föreliggande utredningen är fördenskull en organisation av den stockholmska

garnisonssjukvården, som avser att tillgodose den kliniska undervisningens

krav på patientmaterial.

Av det anförda framgår, att diskussionen örn garnisonssjukvårdens framtida

organisation i första hand måste taga sikte på frågan örn nödvändigheten

eller lämpligheten av samröre mellan vården av stockliolmsgarnisonens

militärpatienter och den akademisk-kliniska undervisningen för blivande

läkare. Först sedan denna fråga besvarats kan ställning tagas till de principer,

enligt vilka garnisonssjukvården bör organiseras.

För erhållande av ett auktoritativt svar på spörsmålet örn den kliniska

undervisningens förhållande till garnisonssjukvården i Stockholm har utredningen

i skrivelse till direktionen för karolinska sjukhuset den 20 januari

1945 framställt följande frågor, niimligen

1) huruvida med hänsyn till den kliniska undervisningens behov militära

patienter kunna anses erforderliga för sjukhusets del;

2) huruvida med hänsyn till vad nyss anförts och i betraktande av övriga

ifrågakommande omständigheter det ur direktionens synpunkt anses lämpligt,

att garnisonssjukvården i Stockholm även i framtiden organisatoriskt

anslutes till karolinska sjukhuset; eller

3) huruvida direktionen med hänsyn till sjukvården vid karolinska sjukhuset

tinner det önskvärt, att garnisonssjukvården i Stockholm helt skiljes

från sjukhuset; samt

4) därest den under 3) angivna frågan anses böra besvaras jakande, huruvida

med hänsyn till förekommande angelägna arbetsuppgifter karolinska

sjukhuset lämpligen kan för andra sjukvårdsändamål övertaga de nu för

sjukhusets garnisonsavdelningar avsedda lokalutrymmena.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 50.

Efter en närmare redogörelse för direktionens för karolinska sjukhuset

svar å de sålunda framställda frågorna — betänkandet (sid. 21—24) •— har

den sakkunnige sammanfattat svarens innebörd på följande sätt.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att direktionen för karolinska

sjukhuset med vissa förbehåll ställt sig på den ståndpunkten, att det med

hänsyn till den kliniska undervisningen knappast föreligger ett deciderat

önskemål örn fortsatt organisatoriskt samgående mellan garnisonssjukvården

och den kliniska undervisningen i Stockholm. För egen del vill utredningen

framhålla, att de betänkligheter, som den kirurgiska undervisningens företrädare,

professorn John Hellström, framfört mot att det militära patientmaterialet

skulle bortfalla, av honom under utredningens vidare förhandlingar

i väsentlig grad modifierats, under förutsättning att vissa av honom

framförda önskemål beträffande karolinska sjukhusets garnisonsavdelningars

framtida utnyttjande bleve tillgodosedda. Till denna fråga återkommer utredningen

i ett följande avsnitt.

Sammanfattningsvis anser sig utredningen kunna fastställa, att den tidigare

med styrka hävdade uppfattningen örn militärpatienternas behövlighet

för den kliniska undervisningen i Stockholm numera icke kan tillerkännas

samma avgörande betydelse som tidigare. "Utredningen finner därför, att

en lösning av frågan örn den framtida organisationen av garnisonssjukvården

i Stockholm numera kan åvägabringas utan samgående med den kliniska

undervisningen för blivande läkare därstädes. Utredningen kommer

i ett följande avsnitt att dryfta de olika principiella lösningar av frågan örn

garnisonssjukvårdens organisation, som i anslutning till det nyss anförda

kunna tänkas.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Av den föreliggande utredningen framgår, att de militära patienterna från

Stockholms garnison icke längre äro behövliga såsom underlag för den kliniska

undervisningen vid karolinska sjukhuset. Härav följer att denna garnisons

sjukhusfråga kan lösas fristående, utan hänsyn till den kliniska undervisningen.

Härmed är emellertid icke sagt, att militärpatienterna —

därest garnisonssjukvården frigöres från karolinska sjukhuset — över huvudtaget

icke behöva anlita karolinska sjukhuset. Beträffande vissa speciella

sjukdomar, exempelvis ögonsjukdomar och åkommor, som kräva radiologisk

behandling, torde allt fortfarande den ordningen bli gällande, att även de

militära patienterna hänvisas till karolinska sjukhusets specialkliniker.

lil. Olika alternativ i fråga om elen framtida organisationen

av garnisonssjukvården i Stockholm.

Den sakkunnige har till behandling upptagit följande förslag i avseende å

utformningen av garnisonssjukvårdens organisation, nämligen

1) utbyggnad av karolinska sjukhuset för täckande av det militära vårdbehovet,

2) utbyggnad av det nuvarande garnisonssjukhuset för samma ändamål,

3) slopande av en garnisonssjukhusvård såsom sådan och dennas ersättande

med vård å befintliga (eventuellt utbyggda) kommunala sjukvårdsinrättningar,

samt

4) uppförande av ett nytt garnisonssjukhus för Stockholms garnisons (och

intilliggande) truppförband och andra militära formationer.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

5

Efter att närmare lia behandlat de nu angivna alternativen har den sakkunnige

sammanfattningsvis ansett sig kunna fastslå, att såväl allmänt organisatoriska

som ock ekonomiska synpunkter närmast talade för det sistnämnda

alternativet, d. v. s. uppförande av ett nytt garnisonssjukhus för Stockholms

garnison. För denna lösning talade enligt den sakkunnige jämväl synpunkten

att bereda en fast grundval för utbildningen av försvarets medicinalpersonal.

Den sakkunnige hade funnit dessa synpunkter motivera en principlösning

av frågan örn organisationen av garnisonssjukvården i Stockholm i enlighet

med det nu föreliggande alternativet, d. v. s. genom uppförande av ett nytt

garnisonssjukhus för Stockholms garnison.

De myndigheter och organisationer, som i sina yttranden berört förevarande

avsnitt av den sakkunniges betänkande, ha samtliga tillstyrkt, att organisationen

av garnisonssjukvården i Stockholm utformades på grundval av det

av den sakkunnige förordade alternativet med uppförande av ett nytt gamisonssjukhus.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Den sakkunnige har såsom framgår av den tidigare redogörelsen efter en

diskussion av olika tänkbara alternativ för organisationen av garnisonssjukvården

i Stockholm stannat vid det förslag, som innebär uppförande av

ett helt nytt garnisonssjukhus. De skäl den sakkunnige anfört till stöd härför

finner jag bärande. I likhet med de hörda myndigheterna och organisationerna

förordar jag, att sjukhusvården för Stockholms garnison och närbelägna

truppförband, formationer och anstalter tillgodoses genom uppförande

av ett nytt garnisonssjukhus. Emellertid finner jag det vara av intresse,

att detta sjukhus kommer till användning även för civila sjukvårdsändamål

i den mån detta är möjligt utan eftersättande av den militära sjukvården.

I detta syfte lia på mitt föranstaltande inletts förhandlingar med

Stockholms läns landsting, vilka även lett till positivt resultat.

IV. Utnyttjandet av karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

efter uppförandet av ett

nytt garnisonssjvikhus.

Den sakkunnige har i enlighet med honom meddelade direktiv icke ingått

på någon detaljbedömning av karolinska sjukhusets organisation och lokalförhållanden

i annan mån än som för utredningsuppdragets fullgörande varit

erforderligt. På grund härav har den sakkunnige inskränkt sig till att anföra

vissa allmänna synpunkter på detta spörsmål och därvid framhållit följande.

I sitt yttrande till utredningen rörande förhållandet mellan garnisonssjukvården

i Stockholm och den kliniska undervisningen därstädes hänvisade

direktionen för karolinska sjukhuset bland annat till de synpunkter

i ämnet som framförts av professorn John Hellström, vilken i sitt jämväl

tidigare återgivna särskilda uttalande framförde önskemålet, att en urologisk

klinik måtte tillkomma vid karolinska sjukhuset liksom även undervisningsmöjligheter

i iimnet plastik kirurgi.

Utredningen — vars direktiv och sammansättning icke medgiva ett närmare

ingående på hithörande spörsmål — vill likväl såsom sin mening ut
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 50.

tala, att de nuvarande lokalerna för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

efter nedläggandet av garnisonssjukvården å sjukhuset bäst synas

kunna komma till användning för något kirurgisk! ändamål. Huruvida

lokalerna äro tillräckliga för beredande av utrymme för båda de nyssnämnda

kirurgiska specialiteterna, har utredningen icke närmare undersökt. Utredningen

vill emellertid i anslutning till under utredningsarbetets gång från

flera håll framförda önskemål understryka vikten av, att vidgat utrymme

beredes för specialiteten plastik kirurgi och detta med hänsyn såväl till den

civila sjukvårdens behov som ock till militära beredskapssynpunkter.

Över vad den sakkunnige anfört i nu förevarande avseende hava yttranden

avgivits av försvarets sjukvårdsförvaltning och direktionen för karolinska

sjukhuset.

Sjukvårdsförvaltningen har anslutit sig till den av den sakkunnige uttalade

uppfattningen, att ökat utrymme bör beredas specialiteten plastik-kirurgi.

Direktionen för karolinska sjukhuset har yttrat, att örn garnisonssjukvården,

såsom förslaget innebure, i huvudsak skildes från karolinska sjukhuset, kunde

de vårdplatser vid sjukhuset, som nu disponerades för garnisonsavdelningarna,

utnyttjas mera direkt för tillgodoseende av sjukhusets uppgift såsom undervisningssjukhus.

Direktionen hemställde under nämnda förutsättning, att

tillfälle framdeles bereddes direktionen att framlägga förslag rörande användningen

av dessa vårdplatser.

Föredragande statsrådet har i nu förevarande fråga anfört följande.

Frågan på vad sätt de för militära sjukvårdsändamål överflödiga lokalutrymmena

inom karolinska sjukhuset i framtiden skola utnyttjas innefattar

ett ämne, som icke synes böra upptagas till prövning i förevarande

sammanhang. Även örn, såsom den sakkunnige och försvarets sjukvårdsförvaltning

framhållit, behov av dessa lokaler föreligger för beredande av utrymme

åt plastik-kirurgi, synes likväl spörsmålet böra hållas öppet i avvaktan

på närmare utredning av direktionen för karolinska sjukhuset. Det

torde få ankomma på direktionen att till Kungl. Majit inkomma med dylik

utredning.

V. Det nya garnisonssjukhusets upptagningsområde

och belägenhet.

Den sakkunnige har framhållit, att de militära formationer och etablissement,

som ett garnisonssjukhus i Stockholm i första hand hade att betjäna,

vore — förutom de till Stockholm förlagda centrala förvaltningsmyndigheterna

■—• vissa för försvaret gemensamma institutioner och högre staber samt de

truppförband etc., vilkas förläggningsort vore Stockholm. Arméns hithörande

truppförband vore Svea livgarde, Livregementet till häst, första tygkompaniet,

Svea artilleriregemente, Stockholms luftvärnsregemente, Svea ingenjörkår,

Signalregementets huvuddel och första intendenturkompaniet. Marinens i

Stockholm förlagda formationer utgjordes av Ostkustens marindistrikt med

Stockholms örlogsstation och Stockholms örlogsvarv.

Utöver nu angivna militära organisationer syntes enligt den sakkunnige

även följande etablissement med nedan nämnda förläggningsorter böra åtminstone

vad beträffar mera specialiserad sjukvård repliera på det nya

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

7

garnisonssjukhuset, nämligen ur armén Göta pansarlivgarde (Enköping) och

Södermanlands pansarregemente (Strängnäs), ur marinen Stockholms kustartilleriförsvar

och Vaxholms kustartilleriregemente (Vaxholm) samt ur flygvapnet

Koslagens flygflottilj (Hägernäs), Svea flygflottilj (Barkarby) samt

Södertörns flygflottilj (Tullinge).

Den sakkunnige har, då flertalet av de militära organisationer, vilka

det nya garnisonssjukhuset skulle betjäna, vore belägna i eller invid Stockholm,

ansett det vara naturligast att tänka sig en förläggning av sjukhuset

inom eller i närheten av huvudstaden. De synpunkter i övrigt, som enligt

den sakkunniges mening borde vara vägledande vid valet av förläggningsplats

för det nya sjukhuset, vore följande, nämligen hänsyn till kommunikationernas

krav, ekonomiska synpunkter och i viss män luftskyddssynpunkter,

d. v. s. önskemålet att bereda ifrågakommande sjukhusbyggnader en så utspridd

förläggning som möjligt inom det givna sjukhusområdet.

Efter att med närmare motivering ha framhållit, att kommunikationssynpunkterna

icke kunde anses giva utslag vid valet av förläggningsplats för

det nya garnisonssjukhuset har den sakkunnige såsom sin uppfattning uttalat,

att detta däremot syntes bliva fallet vid övervägandet av de ekonomiska

synpunkterna. Den sakkunnige hade ansett sig böra utgå från att särskilda

kostnader för markförvärv för det nya sjukhusets behov så vitt möjligt borde

undvikas. Detta kunde endast ske därest lämplig kronan tillhörig mark för

ändamålet ställdes till förfogande. Härvidlag kunde numera i stort sett

endast två områden ifrågakomma, nämligen Ladugårdsgärde eller Järvafältet.

Körande nämnda områden ur de synpunkter varom här vore fråga har

den sakkunnige anfört följande.

Yad beträffar Ladugårdsgärde är detta område numera till en ganska

avsevärd del disponerat för militära administrationsbyggnader, vilka för

övrigt stå under utbyggnad. Ehuru återstående delar av detta område i

och för sig måhända skulle vara tillräckliga för beredande av utrymme åt

ett sjukhusområde, synes det knappast lämpligt att hit förlägga en sjukvårdsinrättning

av den storlek, varom här är fråga. Ladugårdsgärde synes

därför endast böra ifrågakomma, därest icke andra för sjukhusbyggnader

lämpade områden kunna anses stå till förfogande.

Genom representanter för arméns fortifikationsförvaltning och IV. militärbefälsstaben

har utredningen orienterats örn föreliggande möjligheter att

disponera för ett sjukhus lämpliga områden å Järvafältet. Denna orientering

har givit följande resultat. I huvudsak två i och för sig för ändamålet

lämpliga områden stå till förfogande, vilkas ianspråktagande icke inkräkta

på Järvafältets användbarhet för övningsändamål, nämligen dels

Bagartorp vid Enköpingsvägen och dels Orområdet strax norr örn Sundbyberg.

Av dessa områden torde Bagartorp ligga lämpligast till ur kommunikationssynpunkt

med sitt läge i omedelbar närhet av en större allmän väg,

varjämte området är vid lämpat för bebyggelse med hänsyn till markytans

beskaffenhet. Emellertid lia fortsatta undersökningar givit vid handen, att

ett ianspråktagande av detta område för uppförande av ett nytt garnisonssjukhus

kommer att kollidera med vissa andra byggnadsprojekt för armén,

nämligen ordnandet av förläggningen för birsta intendenturkompaniet. Efter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 50.

genomförandet av detta byggnadsprogram blir det återstående tomtområdet

för litet för garnisonssjukhusets behov och kommer dessutom att ligga alltför

nära vissa statens järnvägar tillhörande anläggningar. Efter samråd med

arméns fortifikationsförvaltning har utredningen för den skull ansett sig icke

böra ifrågasätta detta områdes ianspråktagande för här avsett ändamål.

Vad åter beträffar Örområdet är detta område ur flera synpunkter mycket

fördelaktigt för en sjukhusbebyggelse. Området bildar en relativt avgränsad

del på ett höjdparti och har en storlek, som väl medger en lämplig utplacering

av byggnaderna samt möjligheter till eventuella framtida utvidgningar

i olika riktningar. Området är beläget på något avstånd från allmän väg

och vissa kostnader för förbättring av vägförbindelserna måste därför påräknas

i detta fall. Ytterligare relativt betydliga kostnader måste dessutom

beräknas för planerings- och sprängningsarbeten på grund av områdets starkt

kuperade yta. Dessa kostnader äro visserligen betydliga men icke av den

storleksordning att de, vägda mot de fördelar i övrigt, som en förläggning

av det nya garnisonssjukhuset till detta område skulle innebära, kunna anses

utgöra ett allvarligare hinder. Härtill kommer att vederbörande myndigheter

icke kunnat anvisa annat lämpligt, kronan tillhörigt område invid

Stockholm. Ur luftskyddssynpunkt torde Örområdet vara förmånligare än

området vid Bagartorp. Ur de anförda synpunkterna vill utredningen sålunda

förorda, att det blivande garnisonssjukhuset förlägges till Örområdet

å Järvafältet, en förläggning som jämväl tillstyrkts av arméns fortifikationsförvaltning

och vederbörande militärmyndigheter.

Under utredningens gång har visserligen framkommit, att Sundbybergs

stad hyser vissa planer på att kunna förvärva någon del av Örområdet för

park- och fritidsändamål. Förhandlingar med representanter för staden ha

dock givit vid handen, att stadens planer i detta avseende väl kunna sammanjämkas

med ett eventuellt ianspråktagande av en del av området för

sjukhusändamål.

Området tillhör, såsom förut nämnts, Järvafältet och är sålunda statens

egendom samt redovisat å försvarsväsendet fastighetsfond. Inhämtade upplysningar

giva vid handen, att området endast belastas av vissa nyttjanderätter

med kort uppsägningstid, varför området kan tagas i anspråk för

uppförande av det nya garnisonssjukhuset utan nämnvärd tidsutdräkt.

Av de hörda remissmyndigheterna ha vissa särskilt betonat luftskyddssynpunkterna.

Överbefälhavaren har härvid, bland annat, framhållit betydelsen

av att de närmast sjukhuset liggande terrängpartierna i framtiden icke

toges i anspråk för uppförande av fabriker eller andra tänkbara bombmål

utan användes till park- och fritidsändamål.

Föredragande statsrådet har anfört följande.

Såsom den sakkunnige framhållit böra vid valet av förläggningsplats för

det nya garnisonssjukhuset kostnader för markförvärv såvitt möjligt undvikas

och sålunda något kronan tillhörigt markområde komma i fråga. Bland

sådana områden har den sakkunnige nämnt Ladugårdsgärde och Järvafältet.

På de av den sakkunnige anförda skälen, vilka understrukits av remissmyndigheterna,

anser jag ett ianspråktagande av någon del av Ladugårdsgärde

icke numera kunna övervägas.

Yid angivna förhållanden återstår i stort sett endast att välja en lämplig

förläggning å Järvafältet. Den sakkunnige har undersökt två olika platser

därstädes och stannat för alternativet att förlägga sjukhuset till Or-området

inom fältets sydligaste del. Då jag vid besök på platsen funnit detta område

vara lämpligt som förläggningsplats för ett sjukhus, föreslår jag i lik
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

9

het med utredningsmannen och de myndigheter, som yttrat sig i denna

fråga, att sjukhuset förlägges till nämnda plats.

En skiss över det föreslagna förläggningsområdets belägenhet torde såsom

bilaga (JBil. 1) få fogas till statsrådsprotokollet i ärendet. I anslutning

till vad överbefälhavaren anfört rörande dispositionen av områdena närmast

garnisonssjukhusets tilltänkta förläggningsplats vill jag framhålla, att förslag

framkommit från Sundbybergs stad örn förvärv för stadens räkning av berörda

områden eller delar därav, varför möjligheter finnas för en disposition

av dessa områden i enlighet med vad överbefälhavaren anfört.

VI. Principprogram för ett nytt garnisonssjukhus.

1. Yårdplatsantalet å garnisonssjukhuset.

Den sakkunnige har uppskattat omfattningen av personalen vid de truppförband

och andra militära formationer, som kunde anses ingå i det nya

sjukhusets upptagningsområde till i runt tal 24 000 personer, därav omkring

1 500 kvinnor, samt med beaktande härav och andra på frågan inverkande omständigheter

stannat för att beräkna vårdplatsbehovet å sjukhuset till 280

sängplatser.

2. Avdelningsindelning och särskilda institutioner å det nya

garuisonssj ukhuset.

Ben sakkunnige har framhållit, att följande allmänna synpunkter borde

skänkas beaktande då det gällde att avgöra, vilka discipliner inom sjukhusvården,

som borde vara företrädda å det nya garnisonssjukhuset, och vilka

särskilda institutioner, som borde anknytas till sjukhuset. Sjukhusets uppgift

komme i första hand att bli att tjäna såsom »normallasarett» för Stockholms

garnison. Vidare skulle sjukhuset kunna tjänstgöra såsom remisssjukhus

för patienter från militära förband på ett ej alltför stort avstånd från

huvudstaden. Vid sidan av dessa direkt sjukvårdande uppgifter syntes sjukhuset

såsom rikets största militära sjukvårdsinrättning böra ifrågakomma såsom

undervisningsanstalt för utbildning av militärläkare och viss annan

medicinalpersonal inom försvarsväsendet.

I det nya sjukhuset borde enligt den sakkunnige en kirurgisk och en

medicinsk avdelning ingå såsom primära delar. Den sakkunnige hade

funnit sig böra föreslå, att ifrågavarande båda avdelningar vardera erhölle

ett platsantal av omkring 75, vilket antal ur byggnads- och sjukhustekniska

synpunkter ansetts böra närmare fixeras till 72.

Den sakkunnige har vidare föreslagit, att sjukhuset med hänsyn till dess

speciella karaktär skulle innehålla en venerologisk avdelning med ett

platsantal av 50 till ungefär 35. I den slutliga utformningen av byggnadsprogrammet

för sjukhuset hade detta antal av byggnadstekniska skäl fixerats

till 33.

Vid sidan av sistnämnda avdelning syntes enligt den sakkunnige med hänsyn

till det militära klientelets särart ytterligare en specialavdelning böra

ingå i det nya sjukhuset, nämligen en avdelning för oron-, näs- och

halssjukdomar, omfattande 25 vårdplatser.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 50.

Jämte förutnämnda vårdavdelningar syntes sjukhuset enligt den sakkunnige

böra omfatta vissa gemensamma avdelningar, nämligen s. k. E-avdelning,

avsedd för vård av sådana sjuka, där vårdplatserna kunna vara enkelt

utrustade och sålunda anskaffas för lägre kostnad än å övriga avdelningar,

isoleringsavdelning samt privatavdelning. Yårdplatsbehovet beräknades

av den sakkunnige till 38 för E-avdelningen och till 20 för vardera

av de båda övriga avdelningarna.

Utöver de nu angivna vårdavdelningarna borde enligt den sakkunnige i

principprogrammet för sjukhuset ingå — förutom undervisnings- och

förläggningslokaler för militärmedicinsk personal — erforderliga

arbets-, ekonomi- och administrationsavdelningar.

Den sakkunnige har vidare anfört, att sjukhusets karaktär av ett rent militärt

sjukvårdsetablissement åberopats till stöd för att i principprogrammet

skulle upptagas ytterligare vissa lokaler, vilka åtminstone hittills saknade

motsvarighet bland landets civila sjukhus, nämligen lokaler för s. k. chockbehandling

av svårt skadade vid bombanfall och liknande. Utländska erfarenheter

från det senaste världskriget hade särskilt åberopats till stöd för

att dylika lokaler borde tillkomma å det nya garnisonssjukhuset. Ehuru den

sakkunnige för sin del hyste viss tvekan örn nödvändigheten att bereda plats

för en chockavdelning inom principprogrammet för sjukhuset, hade han likväl

icke ansett sig böra motsätta sig, att en dylik avdelning inrättades. För

ändamålet krävdes inga särskilt komplicerade och dyrbara lokalutrymmen och

endast enklare inventarieutrustning.

Slutligen borde enligt den sakkunnige i principprogrammet för det nya

garnisonssjukhuset ingå bostäder för den personal å sjukhuset, som icke

ansåges böra hänvisas att söka bostäder på den allmänna hyresmarknaden.

Den sakkunnige har därjämte uttalat, att en rationalisering av truppförbands-

och motsvarande sjukhus i och invid Stockholm utgjorde en nödvändig

förutsättning för ett efter moderna grundsatser upplagt principprogram

för ett nytt garnisonssjukhus.

Av remissmyndigheterna ha försvarets sjukvårdsförvaltning och civilförsvarsstyrelsen

under åberopande bland annat av de under kriget vunna erfarenheterna

understrukit vikten av att en s. k. chockavdelning inrättades vid

sjukhuset.

Föredragande statsrådet har beträffande det föreslagna principprogrammet

för sjukhuset anfört följande.

Föreliggande förslag till principprogram för det nya garnisonssjukhuset

har i alla väsentliga delar tillstyrkts av de hörda myndigheterna Enighet

råder örn att sjukhuset bör innefatta de vårdavdelningar som utredningsmannen

angivit, nämligen medicinsk avdelning, kirurgisk avdelning, venerologisk

avdelning, öronavdelning, E-avdelning, isoleringsavdelning och privatavdelning.

Ehuru en privatavdelning icke är nödvändig i ett sjukhus av

detta slag, vill jag på de av utredningsmannen anförda skälen icke motsätta

mig, att en dylik avdelning inrymmes i byggnadsprogrammet. I fråga örn

behovet av de övriga vårdavdelningarna synes någon tvekan icke råda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

II

I fråga om vårdavdelningarnas storlek lia vissa invändningar riktats mot

utredningsmannens förslag. Särskilt gäller detta beträffande den venerologiska

avdelningen, som anses vid bifall till nämnda förslag bli väl liten, i

samband varmed framhållits, att den blivande avdelningen för bär avsedda

sjukdomar vid karolinska sjukhuset icke skulle kunna mottaga garnisonspatienter

för vård.

För egen del vill jag i denna fråga först erinra därom, att vårdplatser

på sjukhuset av utredningsmannen beräknats även för garnisonens civila

personal. Då denna personal icke nödvändigtvis behöver vårdas å garnisonssjukhus

utan bör kunna erhålla erforderlig vård å redan befintliga civila

sjukhus, synes mig utredningsmannens förslag innefatta ett väl stort antal vårdplatser.

Härtill kommer att jag i det följande ifrågasätter örn platser å sjukhuset

över huvud taget böra avses för kvinnlig personal. I och för sig skulle alltså

en reduktion av antalet vårdplatser vara tänkbar. Emellertid har verkställd

utredning utvisat att en beskärning av antalet vårdplatser skulle i ekonomiskt

hänseende ställa sig mycket oförmånlig. Ur sjukvårdssynpunkt är det vidare

av direkt intresse att sjukhuset belägges även med civila patienter. Med

hänsyn härtill finner jag mig icke kunna förorda någon reduktion av antalet

vårdplatser, så mycket mindre som den överenskommelse med Stockholms

läns landsting örn vård av civila patienter, som preliminärt träffats

torde komma att trygga en jämn belastning av sjukhuset. A andra sidan

framgår av det nu anförda att jag icke heller anser mig böra räkna med

någon utökning av sjukhuset utöver utredningsmannens förslag. Yad storleken

av vårdavdelningarna beträffar har jag i brist på närmare hållpunkter

funnit mig böra i nuvarande läge godtaga nämnda förslag.

De lokala myndigheterna — länsstyrelsen i Stockholms län och länets

landstings förvaltningsutskott — lia ifrågasatt statlig medverkan vid anordnandet

av epidemivården för Stockholmsgarnisonen, vilken vård till största

delen kommer att åvila landstinget. På av utredningsmannen anförda

skäl och efter att i denna del ha samrått med chefen för socialdepartementet

anser jag mig icke kunna förorda ett frångående av nuvarande regler

rörande ansvaret för denna vård, även örn jag är medveten om att förpliktelserna

i detta avseende kunna visa sig bli betungande för landstinget.

Jag förordar således, att sjukhusets vårdavdelningar erhålla i huvudsak

följande storlek:

Medicinsk avdelning.....

Kirurgisk avdelning.....

Venerologisk avdelning .

Öronavdelning ...........

E-avdelning...............

Isoleringsavdelning .....

Privatavdelning .........

........ 72 platser

........ 72 »

........ 33

........ 25

........ 38

........ 20

........ 20

Summa 280 platser

Särskilt de militära myndigheterna ha starkt understött den sakkunniges

förslag örn anslutande av undervisningslokaler för militärmedicinsk personal

till det nya garnisonssjukhuset. Denna personal utgöres av militärläkare,

värnpliktiga läkare, tandläkare och apotekare samt fast anställda respektive

värnpliktiga sjukvårdare. Då förutsättningarna för en effektiv undervisning

av sådan personal för närvarande äro mindre goda och det synes ändamålsenligt

att i samband med garnisonssjukhusets anordnande bereda möjligheter

för en rationellt bedriven undervisning för hithörande personalkategorier,

anser jag mig böra godtaga den sakkunniges förslag i denna del.

opaginerad Kontrollera mot PDF

J 2

Statsutskottets utlåtande nr 50.

I det följande ämnar jag dock föreslå viss begränsning i det av utredningsmannen

för dessa undervisningslokaler förordade bjggnadsprogrammet.

Den chockbehandlingsavdelning, som vid bifall till den sakkunniges förslag

skulle knytas till det nya sjukhuset, synes uteslutande komma att fylla

beredskapsuppgifter och hör därför knappast organiskt samman med ett för

fredsändamål planerat garnisonssjukhus. Med hänsyn till vad försvarets sjukvårdsförvaltning

och civilförsvarsstyrelsen anfört till stöd för att en chockbehandlingsavdelning

inrättas vid sjukhuset anser jag mig likväl böra biträda

den sakkunniges förslag i denna del, varvid jag särskilt vill framhålla,

att ° de för avdelningen beräknade utrymmena kunna i fredstid tagas i anspråk

för annat sjukvårdsändamål.

Den av utredningsmannen berörda frågan örn förbättrade förhållanden

för truppförbandssjukvården inom Stockholms garnison befinner sig under

utredning, varför jag bär icke har anledning ingå på detta spörsmål.

VII. Förslag till uppförande av ett nytt garnisonssjukhus.

På grundval av det i föregående avsnitt angivna principprogrammet har

utredningens arkitekt N. Grep utarbetat principskisser till erforderliga byggnader

för det nya garnisonssjukhuset. Beträffande de närmare detaljerna i

denna del hänvisas till den sakkunniges betänkande (s. 50—58).

Av en till statsrådsprotokollet såsom bilaga fogad situationsplan för sjukhusområdet

framgår, att området i vissa delar är starkt kuperat, vilket bidragit

till att höja kostnaderna för sjukhusets uppförande.

Beträffande den närmare planeringen av de olika lokalutrymmena inom

sjukhuset har den sakkunnige anfört följande.

Den egentliga sjukhusbyggnaden är utformad som ett T och avses skola

förläggas i områdets sydliga del. Beträffande byggnadens placering i terrängen

må framhållas, att byggnadens huvudfasad kommer att vetta åt sydsydost^

vilken placering enligt den sjukhustekniska sakkunskapen anses vara

den förmånligaste. Med streckade linjer har angivits huru utredningen

tänkt sig en eventuell tillbyggnad till sjukhuset, sedan förefintliga möjligheter

till påbyggnad av detsamma — vilka möjligheter komma att beröras

i det följande — tagits i anspråk.

Omedelbart norr örn huvudbyggnaden ha sjukhusets köksavdelning och

panncentral placerats, vilka lokaler stå i kulvertförbindelse med huvudbyggnaden.

Undervisningslokalerna med tillhörande förläggningsutrymmen i barackform

ha placerats väster örn köket och panncentralen i tre olika byggnader,

varav dep ena, i L-form, innehåller undervisningslokaler med gymnastiksal

samt övriga byggnader förläggningsutrymmen.

Övriga å området placerade byggnader äro bostadsbyggnader för sjukhusets

befattningshavare. Öster örn sjukhusbyggnaden lia sålunda placerats

två bostadsbyggnader, den ena för sköterskor och assistentsköterskor och

den andra för biträden. De ifrågavarande bostadsbyggnaderna ha placerats

i terrängen på sådant sätt att möjligheter att uppföra ytterligare en ä två

bostadsbyggnader förefinnas. Huru denna framtida byggnad avses skola

placeras har åskådliggjorts med streckade linjer. Väster örn de egentliga

sjukvårdsbyggnaderna ha placerats bostadsbyggnader för överläkare, underläkare

samt maskinist, vaktmästare och ambulansförare.

Av situationsplanen framgår vidare, att i områdets nordvästra del utrymme

reserverats för en framtida byggnad, vilken närmast avses såsom elevhem

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50. 13

för den händelse en särskild sjuksköterskeskola för försvaret skulle komma

att anordnas.

I detta sammanhang må framhållas, att de olika byggnadernas placering

i terrängen måst ske under hänsynstagande till en över området löpande

elektrisk högspänningsledning, vars sträckning utmärkts å situationsplanen.

Av den till statsrådsprotokollet fogade perspektivskissen framgår, huru

den sakkunnige tänkt sig utformningen av den sydliga fasaden av sjukhusets

huvudbyggnad. Beträffande dispositionen av denna byggnad har den sakkunnige

anfört följande.

I den västra flygeln avses skola inrymmas följande institutioner i nedannämnda

våningsplan, nämligen i souterrängvåningen avdelning för bad och

fysikalisk terapi samt förvaringslokaler för patienters kläder och övrig personlig

utrustning, i bottenvåningen E-avdelning och i våningen en trappa

upp avdelningen för hud- och könssjukdomar. I våningarna två—fem

trappor upp avses skola förläggas i nu nämnd ordning två medicinska och

två kirurgiska avdelningar.

Huvudbyggnadens östra flygel avses skola disponeras på följande sätt. I

en undre souterrängvåning förlägges den s. k. chockavdelningen, medan en

övre souterrängvåning beräknas skola inrymma centralgarderober för olika

kategorier befattningshavare inom sjukhuset, centralt läkemedelsförråd, tandklinik

m. m. Bottenvåningen är avsedd för mottagnings- och operationslokaler

för sjukhusets öronavdelning, vars vårdavdelning förutsättes skola

inrymmas i våningen en trappa upp. I våningarna två och tre trappor upp

avses skola förläggas respektive isoleringsavdelning och enskild avdelning.

I huvudbyggnadens norra flygel avses garnisonssjukhusets arbetslokaler

skola inrymmas. Souterrängvåningarna beräknas för skyddsrum, centralförråd,

filmarkiv m. m. Bottenvåningen innehåller centralhall med centralgarderob,

mottagningsavdelning för ögonsjukdomar samt administrationslokaler.

Den kirurgiska mottagningsavdelningen är inrymd i våningen en

trappa upp och motsvarande medicinska avdelning samt centrallaboratorium

i våningen två trappor upp. I våningsplanet tre trappor upp Ilar den röntgendiagnostiska

avdelningen placerats, under det att i våningen fyra trappor

upp inrymts mottagningsavdelning för hud- och könssjukdomar, centrala

läkarexpeditioner samt skrivcentral. Slutligen har den kirurgiska operationsavdelningens

lokaler förutsatts skola inrymmas i våningen fem trappor upp.

I takvåningen ha utrymmen beräknats för läkarexpeditioner.

Undervisnings- och förläggningsbyggnader har den sakkunnige avsett skola

utföras av trä, medan byggnadsmaterialet för samtliga övriga byggnader förutsatts

skola vara tegel. För att nedbringa underhållskostnaderna för dessa

senare lia fasaderna avsetts skola utföras av gulgrönt tegel med fogstrykning.

Föredragande statsrådet, som redogjort för remissutlåtandena i ämnet,

har i förevarande sammanhang anfört följande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår lia i flera remissutlåtanden

framförts erinringar beträffande olika detaljer i den sakkunniges förslag till

byggnadsprogram för det nya garnisonssjukhuset. Särskilt gäller detta sjuksalarnas

storlek men även beträffande korridorer m. m. ha förslag framställts

om ökning av de i betänkandet förutsatta måtten. För egen del

finner jag det visserligen angeläget, att standarden å det nya sjukhuset i

byggnadstekniskt avseende hålles så hög som möjligt. Å andra sidan bör

hållas i minnet, att det här icke är fråga örn ett kliniskt undervisningssjukhus

utan örn ett sjukhus, som till sin funktion närmast kommer att

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 50.

svara mot ett civilt normallasarett. Även med denna bedömningsgrund

kan det efter ett studium av de framställda ändringsyrkandena dock sättas

i fråga, huruvida icke ändringar i förslagets detaljer kunna i vissa hänseenden

vara erforderliga, vilka emellertid lämpligen — såsom utredningsmannen

förutsatt — böra ske efter en översyn av förslaget i samband

med utarbetandet av arbetsritningar för sjukhuset. I enahanda ordning

torde jämväl böra beaktas övriga av myndigheterna och organisationerna

framförda detalj erinringar mot byggnadsprogrammets utformning. En förutsättning

härvidlag bör dock vara, att den ekonomiska ramen för programmets

genomförande icke överskrides. I detta sammanhang bör — i anslutning

till vad i ämnet anförts av medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen och

centrala sjukvårdsberedningen — övervägas, örn anledning kan föreligga att

beräkna vårdutrymme på sjukhuset även för garnisonens relativt fåtaliga

kvinnliga befattningshavare. Då vissa biutrymmen bortfalla, därest dessa

befattningshavare hänvisas till vård å andra sjukhus, torde härigenom kostnadsbesparingar

vara att ernå. I likhet med byggnadsstyrelsen ifrågasätter

jag vidare, örn gymnastiksal är erforderlig för deltagarna i de korta kurser

för medicinalpersonal, som avses skola anordnas vid garnisonssjukhuset.

Enligt min mening bör denna lokal utgå ur byggnadsprogrammet. Vid

översynen av byggnadsprogrammet bör även ytterligare övervägas frågan

om vilket byggnadsmaterial som bör väljas för de olika byggnaderna.

Jag tillstyrker således, att sjukhuset i huvudsak utformas efter de av

den sakkunnige i betänkandet angivna riktlinjerna med de ändringar som

nu angivits eller vid de fortsatta övervägandena kunna befinnas ändamålsenliga

och möjliga att genomföra inom ramen för anvisade medel.

VIII. Kostnadsberäkningar m. m.

Ben sakkunnige har erinrat, att i byggnadsprogrammet inginge vissa byggnader

m. m., vilka icke kunde anses utgöra normala delar av en sjukhusinstitution,

och vilkas byggnadskostnader borde hållas skilda från övriga sådana

kostnader, framförallt då det gällde att bedöma kostnaden per vårdplats

å det nya garnisonssjukhuset. Den sakkunnige syftade härvid på de

förut berörda undervisnings- och förläggningsbyggnaderna för medicinalpersonal

samt den s. k. chockavdelningen i sjukhusets huvudbyggnad.

Kostnaderna för det egentliga sjukhuset hade av utredningens arkitekt i

samråd med arméns fortifikationsförvaltning beräknats enligt nuvarande prisnivå

till 4 747 500 kronor, vilket innebure en kostnad per vårdplats av

(4 747 500:280=) i runt tal 17 000 kronor. Med inräknande av kostnaderna

för bostäder, kulvertförbindelser, ledningar samt vägar och planeringsarbeten

m. m. men med bortseende från kostnaderna för undervisningslokaler

m. m. samt förenämnda chockavdelning, beräknade till 828 000

kronor, uppginge kostnaderna för byggnadsprogrammets realiserande till

7 328 875 kronor, motsvarande en kostnad per vårdplats av (7 328 875 : 280 =)

i runt tal 26 000 kronor. För att erhålla en uppfattning örn dessa kostnaders

skälighet hade den sakkunnige genom förmedling av centrala sjukvårdsberedningen

låtit undersöka byggnadskostnaderna per vårdplats vid

vissa på senare tid uppförda lasarettsbyggnader. Härvid hade framgått,

att ett i viss mån likartat byggnadsföretag, nämligen lasarettet i Karl
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

15

skoga, vilket uppfördes åren 1941—1943 och liksom det nya garnisonssjukhuset

ej vore utrustat med egen tvättinrättning, dragit en kostnad av i runt

tal 26 000 kronor per plats. Den sakkunnige ansåge sig därför kunna uttala

det omdömet, att de för det nya garnisonssjukhuset i Stockholm beräknade

kostnaderna måste anses fullt skäliga.

Utredningsmannen har erinrat att, därest det av den sakkunnige förordade

nya garnisonssjukhuset komme till stånd, såväl garnisonsavdelningarna å karolinska

sjukhuset som garnisonssjukhuset å Kungsholmen kunde disponeras

för andra ändamål.

Den sakkunnige har beräknat kostnaderna för inventarier till det nya

garnisonssjukhuset till, i avrundat tal, 1 400 000 kronor, motsvarande en kostnad

per vårdplats av 5 000 kronor. Detta belopp har synts den sakkunnige

fullt normalt vid jämförelse med motsvarande kostnader å civila sjukhus. Vid

beräkningen av inventariekostnaderna har den sakkunnige förutsatt, att användbar

inventarieutrustning å garnisonssjukhuset vid Hantverkargatan

skulle enligt försvarets sjukvårdsförvaltnings beprövande komma till användning

å det nya sjukhuset.

Vad slutligen angår sättet för finansieringen av kostnaderna för genom

förande av utredningens förslag till nytt garnisonssjukhus har utredningsmannen

anfört följande.

Tillkomsten av det nya garnisonssjukhuset kan i viss mån sägas sammanhänga

med utflyttningen av Stockholms garnisons truppförband till

Järvafältet, och i varje fall valet av förläggningsplats för sjukhuset är intimt

förknippat med berörda utflyttning. Med hänsyn till dessa förhållanden

synes det kunna ifrågasättas att finansiera byggnadskostnaderua i

samma ordning som kostnaderna för truppförbandens utflyttning.

Med hänsyn till byggnadsprogrammets omfattning och den relativt avsevärda

tidrymden för programmets genomförande synas byggnadskostnaderna

kunna fördelas över en längre tidsperiod, förslagsvis tre budgetår.

Beträffande inventariekostnaderna för det nya sjukhuset torde dessa böra

finansieras över driftbudgeten och fördelas på två budgetår.

Föredragande statsrådet har beträffande de i detta avsnitt berörda frågorna

anfört.

Såsom centrala sjukvårdsberedningen framhållit beräknas kostnaden per

vårdplats å det nya sjukhuset komma att stanna vid ett belopp, som i stort

sett motsvarar platskostnaderna vid på senare tid uppförda civila lasarettsbyggnader.

Mot kostnadsberäkningarna torde därför icke föreligga anledning

till erinran. Då jag i det föregående förordat vissa beskärningar i byggnadsprogrammet,

synes dock totalkostnaden kunna reduceras till 8 000 000 kronor

vid 1944 års prisläge.

Den sakkunnige har föreslagit, att byggnadskostnaderna skola gäldas i

samma ordning som kostnaderna för Stockholms garnisons utflyttning till

Järvafältet, alltså med ianspråktagande av de medel som inflyta vid exploatering

av vissa militära övningsområden m. m. inom huvudstaden. Ehuru

vissa skäl tala för detta förslag, finner jag mig dock böra förorda, att byggnadskostnaderna

bestridas inom försvarsbeslutets kostnadsram till den del

de belöpa på den i beslutet avsedda femårsperioden 1942/47. De återstående

kostnaderna böra tagas i betraktande av försvarskommittén vid dess

beräkningar av kostnaderna för försvarets byggnadsverksamhet för tiden

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 50.

efter utgången av nämnda period. Av denna anledning bör medelsbehovet

icke inräknas i de för byggnadsarbeten inom försvarsbeslutets ram anvisade

anslagen utan för ändamålet uppföras individualiserat anslag vid sidan av

de sistnämnda anslagen.

Vid bedömandet av föreliggande kalkyler rörande kostnaderna för inventarier

till sjukhuset bör uppmärksammas, att en stor del av de inventarier

över vilka det nuvarande garnisonssjukhuset disponerar kommer att kvarbliva

i karolinska sjukhuset och där komma till användning, vilket ökar de

nu aktuella anskaffningskostnaderna. Jag vill framhålla önskvärdheten av

att ifrågavarande kostnader ytterligare nedbringas. Det torde få ankomma

på försvarets sjukvårdsförvaltning att i mån av byggnadsarbetenas fortskridande

° inkomma med framställning rörande anvisande av medel för detta

ändamål i samband varmed bör framläggas utredning rörande möjligheterna

att begränsa dessa kostnader.

Då Stockholms läns landsting på sätt av det följande närmare framgår

avses bli intressent i det nya garnisonssjukhuset, bör övervägas huruvida

icke verkställandet av byggnadsarbetena för sjukhuset bör övervakas av en

byggnadskommitté, i vilken även landstinget blir representerat. Det lärer

få ankomma på Kungl. Maj:t att i detta hänseende träffa avgörande och att

fastställa byggnadsprogram.

Till frågan örn anvisande av anslag för ifrågavarande byggnadsföretag

återkommer jag i annat sammanhang.

IX. Personalorganisation lii. ni.

I anslutning till vissa av den sakkunnige gjorda uttalanden rörande beräkningen

av personalbehovet vid det nya garnisonssjukhuset har försvarets sjukvårdsförvaltning

efter samråd med centrala sjukvårdsberedningen inkommit

med närmare utredning rörande personalbehovet. I denna utredning har personalbehovet

beräknats på följande sätt.

Överläkare.............................

................... 5

Underläkare ...........................

................... 12

Sjuksköterskor .......................

................... 27

Assistentsköterskor...................

................... 17

Sjukgymnaster.........................

................... 2

Elever .................................

................... 41

Sjukvårdare ...........................

................... 31

Köks- och ekonomipersonal .........

................... 93

Administrationspersonal .............

................... 11

Summa 239

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Det är angeläget, att statsmakterna redan vid ställningstagandet till frågan

örn sjukhusets uppförande kunna bilda sig en uppfattning örn den blivande

personalorganisationens omfattning. I detta syfte har den förutnämnda

utredningen av försvarets sjukvårdsförvaltning och centrala sjukvårdsberedningen

verkställts. Utan att nu taga slutlig ståndpunkt till frågan örn antalet

befattningshavare vid sjukhuset — denna fråga torde få framdeles i vanlig ordning

övervägas — vill jag nu uttala, att de senast framlagda beräkningarna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50. 17

rörande personalbehovet synas i och för sig rimliga, om jämförelse sker med

förhållandena vid andra sjukhus.

X. Frågan örn samarbete med Stockholms läns

landsting m. m.

Den sakkunnige har efter underhandlingar med en delegation för Stockholms

läns landstings förvaltningsutskott å kronans vägnar träffat ett den

15 maj 1945 dagtecknat preliminärt avtal med förvaltningsutskottet rörande

samarbete mellan kronan och landstinget för garnisonssjukhusets i Stockholm

drift, vilket avtal såsom bilaga fogats till statsrådsprotokollet i detta

ärende. Avtalet har godkänts av landstinget vid dess lagtima möte 1945.

Föredragande statsrådet har i samarbetsfrågan anfört i huvudsak följande.

Den möjlighet som bjudes att ernå samarbete med Stockholms läns landsting

synes mig ur kronans synpunkt vara av värde. Jag hänvisar härutinnan

till vad av mig i det föregående anförts under avd. VI. Jag tillstyrker, att

det preliminära avtalet godkännes för kronans del. Härvid kommer kronan

att få svara för samtliga engångskostnader för det nya sjukhuset. Denna

nackdel uppväges dock till väsentlig del därav, att landstinget åtagit sig att

erlägga viss beräknad ränta å dessa kostnader. En sak för sig är att, örn

landstinget i framtiden skulle önska ytterligare platser, då uppkommande

kostnader för tillbyggnad av sjukhuset böra gäldas av landstinget.

Jag förordar således, att riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit utverkas

att godkänna berörda avtal. Enligt beslut den 8 november 1945 av

landstingets förvaltningsutskott gäller som villkor för landstingets deltagande,

att avtalet av Kungl. Majit och kronan godkännes före utgången av

juli 1946.

Frågan om förbättrade lokaler för det under åren 1817—1834 uppförda

garnisonssjukhuset i Stockholm har sedan lång tid tillbaka varit föremål för

övervägande. Ur ekonomiska och sjukhustekniska synpunkter åstadkommos

vissa fördelar genom den år 1930 beslutade sammanslagningen av garnisonssjukhuset

och karolinska sjukhuset. Enligt denna plan skulle garnisonssjukhuset

nedläggas och för garnisonens sjuka inrättas särskilda avdelningar vid

karolinska sjukhuset för medicinska och kirurgiska fall. De därefter beslutade

försvarsorganisatoriska åtgärderna medförde ett ökat behov av vårdplatser

inom garnisonssjukvården i Stockholm. Till följd härav beslöts vid

1940 års riksdag den ändringen i 1930 års förenämnda plan, att karolinska

sjukhusets garnisonsavdelningar skulle tagas i anspråk enbart för de kirurgiska

sjukdomsfallen, medan garnisonssjukhuset skulle tills vidare bibehållas

och avses för de medicinska och venerologiska sjukdomsfallen. Därvid förutsattes

emellertid, att denna organisation av garnisonssjukvården endast

skulle erhålla provisorisk karaktär i avvaktan på närmare erfarenheter rörande

behovet under normala förhållanden av vårdplatser inom garnisonssjukvården.

Sedan ny härordning år 1942 beslutats och säkrare hållpunkter härigenom

vunnits för bedömande av frågan örn den framtida organisationen av garnisonssjukvården

i Stockholm uppdrog Kungl. Majit åt särskild sakkunnig att

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 50—53. 447 4c 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 50.

verkställa utredning av detta spörsmål. Resultatet av denna utredning har

framlagts i den nu föreliggande propositionen. Förslaget är uppbyggt på

den förutsättningen, att militärpatienterna från Stockholms garnison i allmänhet

icke längre vore behövliga för den kliniska undervisningen vid karolinska

sjukhuset och att sjukhusfrågan kunde lösas fristående utan hänsyn

till denna undervisning.

I fråga om utformningen av garnisonssjukvårdens organisation har utredningsmannen

framlagt fyra olika förslag. Vid sin prövning av desamma har

utskottet funnit av den sakkunnige angivna allmänt organisatoriska och ekonomiska

skäl tala för uppförandet av ett helt nytt garnisonssjukhus. Förslaget

härom tillstyrkes alltså. I likhet med föredragande statsrådet anser

utskottet, att det nya sjukhuset bör komma till användning även för civila

sjukvårdsändamål i den mån detta är möjligt utan eftersättande av den militära

sjukvården.

Vid valet av förläggningsplats måste beaktas att flertalet av de till Stockholms

garnison hörande militära formationer och etablissement äro belägna i

eller invid Stockholm, varför en förläggning till plats inom eller invid Stockholm

är önskvärd. Vidare måste det framstå såsom ett önskemål, att särskilda

kostnader för markförvärv för det nya sjukhusets behov undvikas. Av

de två områden, som därvid ansetts kunna ifrågakomma — Ladugårdsgärde

och Järvafältet — anser utskottet sistnämnda område vara ur flera synpunkter

att föredraga, och synes av den verkställda utredningen att döma det

därå belägna örområdet vara särskilt lämpat för sjukhusbebyggelse. Utskottet

delar alltså föredragande statsrådets uppfattning i denna fråga och

tillstyrker, att sjukhuset förlägges till sistnämnda plats.

Med avseende å det framlagda principprogrammet för det nya garnisonssjukhuset

synes detsamma kunna i allt väsentligt tillstyrkas. Utskottet har

sålunda icke något att erinra beträffande de vårdavdelningar, som föreslagits

skola ingå i sjukhuset. Ej heller synes något vara att invända mot förslaget,

i vad det avser vårdavdelningarnas storlek. Enligt förslaget skulle i anslut

ning till det blivande garnisonssjukhuset anordnas lokaler för undervisning

av militärmedicinsk personal. Då bärande skäl anförts för att dylik undervisning

bedrives vid sjukhuset, tillstyrker utskottet, att härav påkallat behov

av lokalutrymmen tillgodoses.

I fråga om de olika detaljerna i den sakkunniges förslag till byggnadsprogram

för det nya garnisonssjukhuset synes vad härvidlag förordats kunna

godtagas med de ändringar, som av föredragande statsrådet angivits. Det bör

få ankomma på Kungl. Majit att vidtaga de ytterligare ändringar, som vid

de fortsatta övervägandena rörande dessa detaljfrågor kunna befinnas ändamålsenliga

och möjliga att genomföra inom ramen för anvisade medel.

Enligt förslaget skulle totalkostnaden för sjukhuset uppgå enligt 1944 års

prisläge till 8 000 000 kronor, vilket torde i stort sett motsvara samma kostnad

för vårdplats, som beräknats för de på senare tid uppförda civila lasarettsbyggnaderna.

Utskottet har därför icke någon erinran att framställa mot

kostnadsberäkningarna. Utskottet är ense med statsrådet örn att byggnads

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 50.

19

kostnaderna böra bestridas inom försvarsbeslutets kostnadsram till den del

de belöpa på den i beslutet avsedda femårsperioden 1942/47 och att de återstående

kostnaderna tagas i betraktande av försvarskommittén vid dess beräkningar

av kostnaderna för försvarets byggnadsverksamhet för tiden efter

utgången av nämnda period. Av totalkostnaden för sjukhusbygget beräknas

ett belopp av 2 000 000 kronor bliva erforderligt under nästa budgetår.

Såsom i ärendet upplysts hava förhandlingar ägt rum mellan den sakkunnige

och en delegation för Stockholms läns landstings förvaltningsutskott

rörande principerna och villkoren för ett samarbete mellan staten och landstinget

för driften av det nya garnisonssjukhuset. Dessa förhandlingar hava

givit till resultat, att preliminär överenskommelse träffats, vars närmare enskildheter

framgå av ett statsrådsprotokollet bilagt avtal. Utskottet, som

anser önskvärt, att ett dylikt samarbete med Stockholms läns landsting

åvägabringas, har vid sin granskning av avtalet icke funnit något vara att

erinra mot detsamma. Utskottet föreslår alltså, att riksdagen bemyndigar

Kungl. Majit att godkänna avtalet i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att ett nytt garnisonssjukhus för Stockholms garnison

skall uppföras i enlighet med av föredragande statsrådet

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari

1946 angivna riktlinjer;

b) bemyndiga Kungl. Majit att godkänna i berörda statsrådsprotokoll

intaget preliminärt avtal mellan Kungl. Majit och kronan,

å ena, samt Stockholms läns landsting, å andra sidan,

rörande samarbete för garnisonssjukhusets i Stockholm drift.

Stockholm den 12 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo,

Andrén, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson,

Gillström, Berling och Hesselbom; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Ward, Ohlin, Falla, Bergström,

Rubbestad, Andersson i Malmö, Pettersson i Dahl, Lindholm, Holmström, Thäpper

och Persson i Vinberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.