Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag under försvarets fonder för budgetåret 1946/47.

1946-03-22 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:61, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag under försvarets fonder för budgetåret 1946/47.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61.

1

Nr 61.

Ankom till riksdagens kansli den 22 mars 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag under försvarets

fonder för budgetåret 1946/47.

(lia avd.)

Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

l:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. I propositionen nr 1 har Kungl. Majit

å kapitalbudgeten under försvarets fonder (bilaga 3, punkt 1, s. 6—19 av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 4 januari

1946) föreslagit riksdagen att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kronor, dels ock

medgiva, att i nämnda statsrådsprotokoll (s. 8—19) angivna byggnadsföretag

må komma till utförande med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna

icke kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag

till inom försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

Beträffande Kungl. Marits under förevarande punkt framställda förslag

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.

2:o) Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 2, s. 19 och 20) att till Prisstegringar å byggnadsarbeten

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 2 800 000

kronor.

Till grund för beräkningarna av kostnadsramen för byggnadsarbeten m. m.

för försvaret under femårsperioden 1942/47 bar som regel lagts prisläget den

1 juli 1941. Med stöd av riksdagens bemyndiganden få inom kostnadsramen

anvisade kvotanslag överskridas med belopp, motsvarande prisstegringar som

inträffat efter nämnda tidpunkt, i den mån sagda ram icke till föl jd av sakRihang

till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 61.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 61.

Utskottet.

liga besparingar kan komma att lämna utrymme härför. Det har förutsatts,

att för täckning av merkostnader av dylik art särskilda anslag skulle komma

att anvisas.

Efter förslag av Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 36 ff.) har riksdagen (skrivelse nr 154) såsom särskilda investeringsanslag

under arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets

fastighetsfond för innevarande budgetår anvisat respektive 8 000 000

kronor, 2 000 000 kronor och 6 000 000 kronor till prisstegringar å byggnadsarbeten

m. m. Dessa förstärkningsanslag omfattade de särskilt angivna belopp,

som intill den 1 juli 1944 anvisats från investeringsanslag för budgetåret

1943/44 till mötande av prisstegringar i förhållande till prisläget den

1 juli 1941.

De motsvarande belopp, som anvisats från investeringsanslag under budgetåret

1944/45, uppgå till sammanlagt 12 371 100 kronor.

Anslagen, som alltså äro att betrakta som formella förstärkningsanslag,

korresponderande mot de av riksdagen lämnade bemyndigandena att överskrida

kvotanslagen och därmed även kostnadsramen med hänsyn till inträffade

prisstegringar utöver prisläget den 1 juli 1941, föreslås av föredragande

statsrådet skola upptagas såsom särskilda investeringsanslag under nästa budgetår

med i avrundade belopp 2 800 000, 1 600 000 och 7 800 000 kronor.

Femårsplanens kostnadssiffror hava med hänsyn till prisförhållandena under

de senaste budgetåren måst fastlåsas vid det prisläge, som gällde den 1

juli 1941. Med stöd av riksdagens bemyndigande få emellertid inom kostnadsramen

anvisade kvotanslag överskridas med belopp, motsvarande prisstegringar,

som inträffat efter nämnda tidpunkt, i den mån nämnda ram

icke till följd av sakliga besparingar kan komma att lämna utrymme härför.

I samband härmed förutsattes, att för motvägande av merkostnaderna till

följd av prisstegring särskilda anslag skulle komma att anvisas. I enlighet

härmed har Kungl. Majit nu äskat medel för täckande av kostnader av dylik

art. Förstärkningsanslagen i fråga hava beräknats till sammanlagt

12 200 000 kronor, varav 2 800 000 kronor falla på armén, 1 600 000 kronor

på marinen och 7 -800 000 kronor på flygvapnet. Nämnda belopp avse tiden

intill den 1 juli 1945.

Då Kungl. Majits förevarande förslag står i överensstämmelse med de anslagsprinciper,

som tillämpats för kapitalinvesteringar i försvarets fastighetsfond,

och då de beräkningar, som ligga till grund för de äskade anslagen,

synas vara godtagbara, tillstyrker utskottet, att ifrågavarande förstärkningsanslag

anvisas.

Under respektive delfonder gör utskottet hemställan om anvisande av anslag

för marinen och flygvapnet.

Med avseende å nu förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Prisstegringar å byggnadsarbeten m.

m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

2 800 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61.

3

3:o) Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten. Kungl. Majit har föreslagit

riksdagen (punkt 3, s. 20 och 21) att till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

150 000 kronor.

För innevarande budgetår ha efter förslag i propositionen 1945: 180 under

arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets fastighetsfond anvisats

särskilda investeringsanslag till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten

å respektive 100 000 kronor, 60 000 kronor och 40 000 kronor.

Vid anmälan av berörda proposition anförde dåvarande departementschefen

beträffande det föreslagna anslaget under arméns delfond, bland annat,

att inom ett så betydande fastighetsbestånd som det ifrågavarande årligen

måste uppkomma oförutsedda behov av smärre nybyggnads- och förändringsarbeten

av den art, att kostnaderna icke lämpligen borde bestridas från

de för reparation och underhåll av byggnader under fastighetsfonden beräknade

medlen. Sådana kostnader syntes hittills i viss utsträckning det oaktat

ha gäldats från sistnämnda medel. En skarpare avgränsning av de utgifter,

som finge bestridas från ifrågavarande post i staten för försvarets fastighetsfond,

syntes vara möjlig, örn ett anslag till nybyggnads- och förändringsarbeten

stöde till vederbörande myndighets disposition. Häremot hade riksdagen

(skrivelse nr 202) intet att erinra. .

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikationsförvaltning

hemställt, att ett belopp av 400 000 kronor måtte anvisas för smärre nybyggnads-

och förändringsarbeten. För motsvarande ändamål har för nästa

budgetår äskats av marinförvaltningen 200 000 kronor och av flygförvaltningen

50 000 kronor.

Det är uppenbart, framhåller föredragande statsrådet, att medelsbehovet

för arbeten av ifrågavarande art är mycket svårt att beräkna. Erfarenheterna

från innevarande budgetår tydde emellertid på att viss höjning av anslagen

vore erforderlig, även örn en begränsning i förhållande till fortifikationsförvaltningens

och marinförvaltningens äskanden syntes möjlig. Statsrådet

förordade, att anslagen för nästa budgetår bestämdes till 150 000 kronor

under arméns delfond, 75 000 kronor under marinens delfond och 50 000

kronor under flygvapnets delfond. I likhet med vad som vore fallet innevarande

budgetår förutsatte statsrådet, att anslagen finge tagas i anspråk endast

efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall och allenast för ändamål, som

icke borde tillgodoses med anlitande av anslagsposterna till reparations- och

underhållskostnader eller genom särskild medelsanvisning under kapitalbudgeten.

Utskottet har icke haft något att erinra mot den av föredragande statsrådet

verkställda beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

under respektive försvarsgrenars delfonder av försvarets fastighetsfond. Utskottet

förutsätter emellertid i likhet med statsrådet, att anslagen må tagas

i anspråk endast efter beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall och alle
-

Uls kottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 61.

nast för ändamål, som icke böra tillgodoses med anlitande av anslagsposterna

till reparations- och underhållskostnader eller genom särskild medelsanvisning

under kapitalbudgeten.

Under respektive delfonder gör utskottet hemställan om anvisande av anslag

för marinen och flygvapnet.

I detta sammanhang hemställer utskottet,

att riksdagen må till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 150 000 kronor.

4:o) Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes förläggning. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4, s. 21 och 22) att till Ordnande av

Stockholms luftvärnsregementes förläggning för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av 6 000 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1945:189 beslöt riksdagen

(skrivelse nr 460), att Stockholms luftvämsregemente skulle förläggas till

Norrtälje, varjämte riksdagen för budgetåret 1945/46 anvisade till mark för

övningsfält för regementet ett investeringsanslag av 155 000 kronor och till

ordnande av regementets förläggning ett investeringsanslag av 3 000 000

kronor. Såsom framgår av propositionen beräknades de totala kostnaderna

för uppförande av regementets kasernetablissement m. m. preliminärt till

16 510 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1944.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikations förvaltning

anfört, att arbetena med etablissementets färdigställande beräknades

kunna bedrivas i sådan takt, att under nämnda budgetår 6 000 000 kronor

borde stå till ämbetsverkets förfogande, varför ämbetsverket hemställt, att

detta belopp måtte anvisas.

Med skrivelse den 15 november 1945 har fortifikationsförvaltningen framlagt

förslag till byggnadsprogram för luftvärnsregementet. Kostnaderna för

programmets genomförande ha beräknats till 16 502 000 kronor enligt nuprisläge.

Av beloppet hänföra sig sammanlagt i runt tal 740 000 kronor till

kostnader för gymnastik- och bastubyggnader samt idrottsplats.

Föredragande statsrådet har för sin del anfört följande.

Jag är icke beredd att nu i detalj taga ställning till de framlagda kostnadsberäkningarna,

vilka emellertid synas mig beträffande vissa i programmet

ingående byggnadsobjekt sluta på alltför höga belopp. Jag förutsätter

därför att, innan ytterligare medel äskas för byggnadsföretagets fullföljande,

närmare utredning förebringas rörande möjligheterna att nedbringa kostnaderna,

eventuellt genom någon förenkling av byggnadsprogrammet. Därvid

bör även verkställas en närmare prövning av utrymmesbehoven, främst i fråga

om förläggningsbyggnader, garage och förråd. Med hänsyn till den reducering

av kadern för det fast anställda manskapet, som kan beräknas bliva resultatet

av 1944 års manskapsutrednings utredningsarbete, synes det icke

uteslutet, att byggnadsprogrammet på denna grund skall kunna något mins
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets uiiätanae ur 61.

5

kas. I överensstämmelse med för närvarande tillämpade principer förutsätter

jag, att gymnastik- och bastubyggnader samt idrottsplats tills vidare

icke komma till utförande. För den fortsatta utbyggnaden av etablissementet

torde för nästa budgetår böra anvisas ett fortsättningsanslag av 6 000 000

kronor. Då, såsom förutsatts i förenämnda proposition, kostnaderna för

etabLissementets utförande till 50 °/o skola avskrivas med särskilda medel

— nettoinkomsterna från exploateringen av Ladugårdsgärde m. m. — bör

för ändamålet anvisas ett individualiserat anslag.

Utskottet har funnit sig böra tillstyrka det av Kungl. Maj:t för ifrågavarande

ändamål äskade fortsättningsanslaget och får alltså hemställa,

att riksdagen må till Ordnande av Stockholms luftvärnsregementes

förläggning för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 6 000 000 kronor.

5:o) Signalverkstad vid Signalregementet och arméns signalskola. Kungl.

Majit har föreslagit riksdagen (punkt 5, s. 22—25) att till Signalverkstad vid

Signalregementet och arméns signalskola för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av 170 000 kronor.

I skrivelse den 15 november 1945 har arméns fortifikationsförvaltning

framlagt förslag till uppförande av nya verkstäder vid Signalregementet och

arméns signalskola och därvid anfört i huvudsak följande.

Arméförvaltningens tygavdelning har, efter samråd med inspektören för

signaltruppema, till arméns fortifikationsförvaltning överlämnat genom avdelningens

försorg utarbetade förslagsritningar till en verkstadsbyggnad, inrymmande

lokaler för signalverkstad, kabelverkstad med kabelförräd, ackumulatorverkstad

med laddningsrum och ackumulatorförråd samt garageutrymme.

Vidare har genom arméns fortifikationsförvaltnings försorg i samråd

med tygavdelningen utarbetats förslag till verkstadsbyggnad för motorreparationer

m. m.

Beträffande motorverkstadsbyggnaden inhämtas av en inom tygavdelningen

upprättad promemoria, att verkstaden avses skola utnyttjas såsom serviceverkstad

dels för enklare arbeten av så ringa omfattning, att transport

till Stockholms tygstations verkstäder icke lämpligen bör komma i fråga,

dels för reparation av speciell materiel, såsom radiobilar och radiobussar,

då ingrepp erfordras å fordonens speciella utrustning, vilken icke behärskas

av bilmontörer utan specialutbildning. Större bilreparationer samt snickeriarbeten,

som erfordra maskinarbete, äro avsedda att utföras vid Svea ingenjörkårs

verkstäder.

Beträffande åter byggnaden för kabel- och signalverkstäder m. m. har från

tygavdelningen under hand inhämtats följande. Signalverkstaden, vilken avses

för vård av regementets signalmateriel samt viss utbildning av regementets

egna signalmekaniker, måste med hänsyn till risken för radiotekniska

störningar från motorverkstaden anordnas i från motorverkstaden avskild

byggnad. Kabelverkstaden avses i huvudsak för utbildningsverksamhet

vid regementet och signalskolan. Ackumulatorverkstaden med därtill hörande

utrymmen avses för vård och förvaring av regementets ackumulatorer

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 61.

Utskottet.

samt viss utbildningsverksamhet. Garaget slutligen avses som reparationslokal

för radiobilarnas fasta radioutrustning samt vissa övningar i bilradiotjänst.

Fortifikationsförvaltningen har beräknat kostnaderna för motorverkstaden

till 290 250 kronor och för signal- och kabelverkstaden till 158 500 kronor.

Härtill komma kostnader för administration och oförutsedda utgifter, beräknade

till 27 250 kronor, samt för vissa flyttningar, 4 500 kronor. Totalt skulle

således erfordras 480 500 kronor.

Föredragande statsrådet har funnit behov föreligga av den föreslagna signalverkstaden,

vilken även skulle inrymma lokaler för reparationer av kablar,

kabelförråd, ackumulatorförråd samt garageutrymme. Denna verkstad

erfordras nämligen, framhåller statsrådet, för reparationer och vård av den

mycket dyrbara och tekniskt komplicerade materiel, som framför allt under

de senare åren tilldelats Signalregementet. Däremot hade statsrådet av den

föreliggande utredningen icke blivit övertygad om behovet av motorverkstad

vid Signalregementet, i varje fall icke av den storlek som föreslagits.

De av fortifikationsförvaltningen beräknade kostnaderna för signalverkstaden

förefölle statsrådet höga. Statsrådet förutsatte att vissa minskningar av

desamma skulle visa sig möjliga. I avsaknad av närmare utredning härutinnan

beräknade statsrådet nu för ändamålet, inklusive kostnader för administration

och oförutsett samt vissa omflyttningar, ett belopp av (158 500 + 9 500

+ 2 000 =) 170 000 kronor.

Statsrådet har slutligen framhållit att, då de ifrågavarande kostnaderna

vore föranledda av Mariebergsområdets exploatering, kostnaderna för erforderlig

grundavskrivning borde bestridas av inkomsterna av exploateringen.

Utskottet, som icke har något att erinra mot att den ifrågavarande signalverkstaden

kommer till utförande, har ansett sig böra godtaga den av föredragande

statsrådet verkställda beräkningen av medelsbehovet för ändamålet.

I likhet med statsrådet anser utskottet kostnaderna för erforderlig grundavskrivning

böra bestridas av inkomsterna av Mariebergsområdets exploatering.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må till Signalverkstad vid Signalregementet

och arméns signalskola för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 170 000 kronor.

6:o) Nytt garnisonssjukhus för Stockholms garnison. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 6) har

riksdagen (statsutskottets utlåtande nr 51) redan fattat beslut, varom utskottet

velat här

erinra.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61.

7

7:o) Vissa markförvärv för armén. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen

(punkt 7, s. 25—37) att till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1946/

47 anvisa ett investeringsanslag av 335 000 kronor.

Inlösen av nyttjanderätt till viss kronoegendom inom försvarsväsendets radioanstalts

förläggningsområde. Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1941:305

anvisade riksdagen (skrivelse nr 492) å tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 1 500 000 kronor för ordnande

av förläggningen för försvarsväsendets radioanstalt. Genom beslut

den 15 maj 1942 uppdrog Kungl. Maj:t åt dåvarande arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse att med anlitande av förenämnda anslag gå i författning

om utförande av vissa för radioanstaltens förläggning erforderliga byggnadsoch

anläggningsarbeten samt förordnade bland annat, att vissa för anstaltens

förläggning erforderliga markområden skulle från och med tidpunkt, varom

överenskommelse finge träffas mellan domänstyrelsen och fortifikationsstyrelsen,

överföras från domänstyrelsens till lantförsvarets vård och förvaltning.

Kungl. Maj:t uppdrog därjämte åt fortifikationsstyrelsen att träffa överenskommelser

nied vederbörande arrendatorer av ifrågavarande kronoegendomar

rörande ersättning för det intrång som under arrendetiden kunde

komma att förorsakas dem genom radioanstaltens förläggning till kronoegendomama

i fråga. Genom beslut den 5 november 1943 förordnade Kungl.

Maj:t, efter framställning av arméförvaltningens fortifikationsstyrelse, att av

ifrågavarande arrendatorer innehavd nyttjanderätt till kronoegendomarna

skulle i den utsträckning, fortifikationsstyrelsen föreslagit, för försvarsändamål

avstås till kronan i den ordning lagen den 12 maj 1917 örn expropriation

stadgade.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1946/47 har arméns fortifikationsförvaltning

anfört, att vederbörande underrätt genom lagakraftvunnen dom förpliktat

kronan att i expropriationsersättningar, rättegångs- och räntekostnader

samt ersättningar till expropriationsnämndens ledamöter utgiva ett sammanlagt

belopp av omkring 16 000 kronor. Då ränta å expropriationsersättningama

skulle utgå med 6 % från dagen för områdenas ianspråktagande

eller den 1 januari 1943, hade förvaltningen, i syfte att minska kronans kostnader

i ärendet, omedelbart utbetalat ersättningarna med anlitande av till

förvaltningens förfogande stående för andra ändamål avsedda medel. Fortifikationsförvaltningen

beräknade vidare, att ett ytterligare belopp av 1 000

kronor kunde komma att erfordras, då arrendatorerna framställt krav på ersättning

för intrång, som skulle ha förorsakats dem efter det expropriationsnämnden

verkställt uppskattning av expropriationsföremålen. Sammanlagt

erfordrades sålunda ett belopp av (16 000 + 1 000=) 17 000 kronor för inlösen

av ifrågavarande nyttjanderätter.

Föredragande statsrådet har, då för anläggningens utförande anvisade medel

icke syntes lämna tillgång till kostnadernas bestridande, tillstyrkt alt för

ändamålet anvisades ett belopp av 17 000 kronor.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 61.

Förvärv av fältskjutningsterräng för Jämtlands fältjägarregemente. I anledning

av Kungl. Maj:ts proposition 1942:285 anvisade riksdagen (skrivelse nr

356) å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett

reservationsanslag av 5 850 000 kronor till vissa markförvärv. I anslaget ingick

en anslagspost av 250 000 kronor till förvärv av mark till fältskjutningsterräng

för Jämtlands fältjägarregemente. Med hänsyn till att markersättningarna

i de fall, där expropriation måst tillgripas, visat sig uppgå till högre

belopp än som ursprungligen beräknats, har uppkommit en merkostnad

av 99 000 kronor, vilket belopp äskats för nästa budgetår.

Utvidgning av Livregementets grenadjärers övningsfält. Sedan 1941 års riksdag

(skrivelse nr 356) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/

42 anvisat förutnämnda reservationsanslag av 5 850 000 kronor till vissa

markförvärv, av vilket ett belopp av 380 000 kronor avsågs för utvidgning av

Livregementets grenadjärers övningsfält, förvärvade kronan genom frivilliga

av Kungl. Maj :t godkända avtal vissa i Hovsta socken belägna markområden,

vilka tillädes övningsfältet. Genom utvidgningen avsågs bland annat att bereda

möjlighet till fältmässiga skjutövningar å övningsfältet enskilt och i

mindre förband. Ett i förenämnda socken beläget hemman, bestående av

fastigheterna Leketorp l1, Förlunda l7 och Lund l7, gränsar intill övningsfältet.

Hemmanets utfartsväg sträcker sig över övningsfältet, där fältskjutning

äger rum omkring 150 dagar årligen. På grund av detta förhållande lia

olägenheter uppstått för de å hemmanet boende. Då det visat sig icke vara

möjligt att till rimliga kostnader anordna en annan utfartsväg och då denna

dessutom skulle få en oförmånlig sträckning, har föredragande statsrådet

tillstyrkt ett av arméns fortifikationsförvaltning framställt förslag örn förvärv

av hemmanet. Härigenom skulle, framhåller statsrådet, även vinnas

en värdefull utvidgning av övningsfältet, som möjliggjorde dess utnyttjande

för fältskjutningar i högre grad än hittills. Ett med hemmanets ägare träffat

preliminärt avtal, enligt vilket detsamma överlätes till kronan mot en köpeskilling

av 30 000 kronor borde enligt statsrådet godkännas. Statsrådet har

därför tillstyrkt, att nämnda belopp beräknades för ändamålet.

Förvärv av mark för skjutbana för Skånska luftvärnskåren. Skånska luftvärnskåren

disponerar för närvarande huvudsakligen endast en privat skjutbana

vid Limhamn, som ligger en och en halv mil från kårens etablissement.

Det långa avståndet till skjutbanan har ansetts vara till avsevärd

olägenhet. Därtill kommer, att skjutningarna å denna bana ofta

måste avbrytas av hänsyn till sjöfarten samt att banan icke kan disponeras i

önskvärd utsträckning. Föredragande statsrådet har därför funnit det angeläget,

att en ny skolskjutningsbana anordnas för kåren. För erforderligt

markförvärv har beräknats ett belopp av 42 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61.

9

Utvidgning av Sundsvalls luftvärnskårs övningsområde. Då en av luftvärnsartilleriets

beredskapsdivisioner, vilken sedermera i enlighet med 1942 års

försvarsbeslut omorganiserades till luftvämskar och erhöll benämningen

Sundsvalls luftvämskår, förlädes till Sundsvall, upplät staden utan vederlag

kårens nuvarande område som förläggnings- och övningsområde för divisionen,

varjämte staden på en tid av 25 år mot en årlig avgift av 3 000

kronor till kronan utarrenderade de invid området belägna stadsägorna nr

761 och 763. I och med divisionens utbyggnad till en kår har emellertid

övningsområdet, som från början varit väl knappt tillmätt, blivit för litet.

Föredragande statsrådet har därför tillstyrkt ett av arméns fortifikationsförvaltning

framlagt förslag örn förvärv fran staden av saväl förenämnda

stadsägor som stadsägorna nr 760 och 762 samt delar av stadsägorna nr

1093 och 1181. Statsrådet har därvid framhållit, att luftvärnskåren för kortare

övningspass i artilleritjänst vore helt hänvisad till stadsägan nr 763,

liksom att stadsägan nr 761 i viss utsträckning redan nu användes för övningar.

Förvärvet av stadsägorna nr 760 och 762 motiverades enligt statsrådet

framför allt av att å dessa stadsägor befintliga byggnader med fördel

kunde användas till tjänstebostäder för viss ekonomipersonal. Statsrådet

har i detta sammanhang beräknat medel endast för markförvärven och förutsatt

att kostnaderna för förvärv av byggnaderna samt omändring av desamma

finge bestridas från de medel, som riksdagen (skrivelse nr 107) efter

förslag av Kungl. Majit i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 22) anvisat för bland annat tjänstebostäder vid Sundsvalls luftvärnskår.

Statsrådet har vidare funnit det skäligt, att kronan även inlöser en å stadsägan

nr 1181 befintlig, enskild person tillhörig byggnad, ehuru någon juridisk

skyldighet därtill icke föreligger.

Det borde enligt statsrådet få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag

av fortifikationsförvaltningen meddela bestämmelser rörande nu berörda

byggnaders invärderande i fastighetsfonden.

Kostnaderna för den sålunda föreslagna utvidgningen av luftvärnskårens

övningsområde lia beräknats till 110 000 kronor.

Utvidgning av Luleå luftvärnskårs övningsområde. Efter förslag av Kungl.

Majit i propositionen 1942: 322 anvisade riksdagen (skrivelse nr 409) å kapitalbudgeten

under försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens

delfond, å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag

av 1 300 000 kronor till vissa markförvärv. I anslaget ingick en

anslagspost av 138 000 kronor till förvärv av mark för Luleå luftvämskår.

Inom det område, som förvärvades med anlitande av nämnda anslagspost

och ett för oförutsedda utgifter avsett belopp, äro stadsägorna nr 829 A och

nr 868 belägna. Vid markförvärvet övervägdes att även inköpa nämnda stadsägor.

På grund av att ägarna till nämnda stadsägor då betingade sig ersättningar,

som väsentligt överskredo stadsägornas vid värdering åsätta värden,

och det icke befanns vara oundgängligen nödvändigt ur militär synpunkt att

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 61.

förvärva ägorna, uteslötos dessa ur övningsfältet. Stadsägan nr 868 är belägen

inom den del av övningsområdet, som mest utnyttjas för övningar och

intill en av kronan nyanlagd skjutbana. Stadsägan nr 829 A ligger närmare

övningsområdets gräns.

Sedan ägaren till stadsägan nr 868 numera sänkt sitt försäljningsanbud

fran tidigare 40 000 till 25 000 kronor och med hänsyn till olägenheterna ur

hans synpunkt av grannskapet till övningsfältet hemställt, att kronan måtte

förvärva fastigheten, borde enligt föredragande statsrådet denna fråga tagas

under förnyad prövning.

Statsrådet hade funnit billighetsskäl tala för ett förvärv av fastigheten. Därtill

komme att därigenom möjliggjordes ett rationellare utnyttjande av denna

del av övningsområdet samt att de å fastigheten befintliga byggnaderna, som

vöre i relativt gott skick, kunde utnyttjas för militära behov. Statsrådet ansåge

sig därför böra tillstyrka förvärv av fastigheten och hade ingen erinran mot

priset för densamma, 25 000 kronor.

Då stadsägan nr 829 A icke hade samma utsatta läge som stadsägan nr 868

och ägaren till den förra stadsägan icke anmält någon önskan att sälja sin

fastighet till kronan, syntes enligt statsrådet anledning icke föreligga att överväga

inköp av denna stadsäga.

Sammanfattning.

I följande sammanfattning hava upptagits de av föredragande statsrådet

under förevarande punkt förordade medelsanvisningarna avseende budget
-

året 1946/47.

Inlösen av nyttjanderätt till viss kronoegendom inom för
svarsväsendets

radioanstalts förläggningsområde........ kronor 17 000

Förvärv av fältskjutningsterräng för Jämtlands fältjägarregemente

.......................................... » 99 000

Utvidgning av Livregementets grenadjärer övningsfält .... » 30 000

Förvärv av mark för skjutbana för Skånska luftvärnskåren » 42 000

Utvidgning av Sundsvalls luftvämskårs övningsområde .... » Ilo 000

Utvidgning av Luleå luftvämskårs övningsområde........ » 25 000

Summa kronor 323 000.

För mötande av oförutsedda utgifter föreslår föredragande statsrådet, att

det anslag, som bör anvisas för förutnämnda ändamål, bestämmes till 335 000

kronor. Beloppet har ansetts lämpligen böra anvisas såsom icke specificerat

investeringsanslag, beträffande vars disposition Kungl. Majit borde äga meddela

föreskrifter.

Utskottet. Under förevarande punkt har föredragande statsrådet anmält vissa armén

berörande markförvärv, i huvudsak avseende utvidgning av övnings- och

fältskjutningsterräng. Utskottet har funnit behovet härav i varje särskilt fall

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61.

11

styrkt och förordar, att de ifrågasatta markförvärven komma till stånd. Enligt

de verkställda kostnadsberäkningarna, mot vilka utskottet icke funnit

anledning till erinran, skulle för nästa budgetår erfordras en medelsanvisning

av 335 000 kronor.

Utskottet, som ej heller i övrigt haft något att erinra mot vad statsrådet

under förevarande punkt anfört, får hemställa,

att riksdagen må till Vissa markförvärv för armén för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 335 000

kronor.

Marinens delfond.

8:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Kungl. Maj:! har föreslagit riksdagen

(punkt 8, s. 37—85) att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 950 000 kronor, dels ock medgiva,

att i statsrådsprotokollet angivna byggnadsföretag må komma till utförande

med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke kunna bestridas

från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

Beträffande Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.

9:o) Prisstegringar å byggnadsarbeten m. m. Under hänvisning till vad

utskottet ovan under punkten 2 anfört får utskottet i enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 9, s. 85) hemställa,

att riksdagen må till Prisstegringar å byggnadsarbeten m.

m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

1 600 000 kronor.

10:o) Smärre nybyggnads- oell förändringsarbeten. Under hänvisning till

vad utskottet ovan under punkten 3 anfört får utskottet i överensstämmelse

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 85) hemställa,

att riksdagen må till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 75 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 61.

Flygvapnets delfond.

ll:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 11, s. 86—105) att dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 28 500 000 kronor, dels ock

medgiva, att i statsrådsprotokollet angivna byggnadsföretag må komma till

utförande med anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke

kunna bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom försvarsbeslutets

kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

Beträffande Kungl. Majits under förevarande punkt framställda förslag

kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed
anmäles.

12 :o) Prisstegringar å byggnadsarbeten m. ni. Under hänvisning till vad

utskottet ovan under punkten 2 anfört får utskottet i enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 12, s. 105) hemställa,

att riksdagen må till Prisstegringar å byggnadsarbeten

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

7 800 000 kronor.

13:o) Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten. Under hänvisning till

vad utskottet ovan under punkten 3 anfört får utskottet i överensstämmelse

med Kungl. Majits förslag (punkt 13, s. 105) hemställa,

att riksdagen må till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 50 000 kronor.

Försvarets fabriksfond.

14 :o) Anskaffning av maskiner och utrustning in. m. Försvarets fabriksverks

dispositionsanslag. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 14,

s. 105—107) att för budgetåret 1946/47 anvisa följande investeringsanslag,

nämligen till Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. 1 000 000 kronor

samt såsom Försvarets fabriksverks dispositionsanslag 100 000 kronor.

Efter förslag av Kungl. Majit i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten:

bil. 2, s. 121 ff.) har riksdagen (skrivelse nr 154) för innevarande

budgetår å kapitalbudgeten under försvarets fabriksfond för anskaffning av

maskinutrustning m. m. samt för byggnadsarbeten vid fabriksverket anvisat

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61.

13

följande investeringsanslag, nämligen till Ersättningsanskaffning och förnyelsearbeten

750 000 kronor, till Nyanskaffning av maskiner och utrustning

250 000 kronor samt till Diverse byggnadsarbeten 50 000 kronor.

I skrivelse den 27 augusti 1945 angående medelsbehoven för nästa budgetår

har försvarets fabriksstyrelse anfört, att fabriksstyrelsen även för nästkommande

budgetår vore i behov av medel för ifrågavarande ändamål och att

någon ändring i anslagsbeloppen icke vore erforderlig beträffande de två

förstnämnda anslagen. Anslaget till diverse byggnadsarbeten syntes däremot

fabriksstyrelsen knappast vara tillfyllest för att tillgodose vid tidpunkten för

anslagsäskandenas avgivande icke förutsedda behov av medel för byggnadsändamål.

Ämbetsverket har därom vidare anfört följande.

För närvarande finnas inga andra medel tillgängliga inom fabriksverket för

dylika icke förutsedda behov av ersättning eller nyanskaffning av byggnader

inom fabriksverket. Behov av att snabbt få ett mindre byggnadsarbete utfört

kan i en verksamhet av den art, som bedrives av fabriksverket, lätt uppkomma.

Skador å byggnader och anläggningar kunna exempelvis förorsakas av

naturhändelser. Av drifttekniska skäl kan en mindre ombyggnad eller,tillbyggnad

bliva erforderlig, varvid ett avvaktande av riksdagsbeslut i frågan

kan medföra betydande kostnader. Upptagandet av en ny tillverkningsdetalj

kan nödvändiggöra vissa kompletteringar av byggnaderna vid en fabrik. Behovet

av ett investeringsanslag att tjäna till reserv för ändamål, varom nu är

fråga, kommer att bliva så mycket större, i den mån civila tillverkningar

upptagas inom verket. Styrelsen kan därvid få vara beredd att utan tidsutdräkt

upptaga tillverkningar, vilka tidigare icke förekommit inom verket,

medförande vissa investeringskostnader. Enligt styrelsens förmenande bör,

för att ifrågavarande anslag skall kunna på ett riktigt sätt fylla sin uppgift att

tillgodose fabriksverkets behov av såväl ersättningsanskaffningar som nyanskaffningar

av byggnader och anläggningar, anslaget upptagas till ett belopp

av åtminstone 300 000 kronor för nästkommande budgetår.

I yttrande över fabriksstyrelsens här berörda äskanden har riksräkenskapsverket

anfört följande.

Riksräkenskapsverket vill erinra, att man numera för de affärsdrivande

verkens del frångått de särskilda anslagen för ersättningsanskaffning och förnyelsearbeten.

Det anslag till ersättningsanskaffning och förnyelsearbeten å

750 000 kronor som fabriksstyrelsen nu äskar avses helt för anskaffning av

maskiner och utrustning. Gränserna mellan detta anslag och anslaget till nyanskaffning

av maskiner och utrustning äro svävande. Riksräkenskapsverket

förordar därför, att dessa båda anslag sammanslås till ett anslag. Anslaget

till diverse byggnadsarbeten — som motsvarar de dispositionsanslag, som

numera uppförts i investeringsstaterna för de affärsdrivande verken och som

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit för väg- och vattenbyggnadsväsendets

förrådsfond — bör även avse kostnader som kunna förorsakas genom

brand och olyckshändelser. Enligt framställningen bar fabriksstyrelsen,

bland annat av detta skäl, ansett sig böra föreslå en avsevärd böjning av anslagsbeloppet.

Riksräkenskapsverket tillstyrker styrelsens förslag samt förordar,

att anslaget från och med nämnda budgetår upptages under rubriken

Försvarets fabriksverks dispositionsanslag.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 61.

Utskottet.

Föredragande statsrådet har för egen del anfört följande.

Jag har intet att erinra mot fabriksstyrelsens beräkning för nästa budgetår

av medel till ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten samt till nyanskaffning

av maskiner och utrustning. I enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag torde dock anslag i likhet med vad som numera tillämpas vid de

affärsdrivande verken höra sammanslås till ett anslag, som lämpligen kan

kallas Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. På de av fabriksstyrelsen

anförda skälen finner jag mig böra förorda viss höjning av anslaget till

diverse byggnadsarbeten. Jag anser dock, att höjningen bör begränsas till

50 000 kronor och beräknar därför för ändamålet ett belopp av 100 000 kronor

för nästa budgetår. Vid anmälan av anslagsbehovet för innevarande budgetår

framhöll jag, att anslagsrubriceringen icke syntes helt tillfredsställande,

då anslaget närmast vore att betrakta som ett reguljärt dispositionsanslag. I

enlighet med riksräkenskapsverkets förslag finner jag mig därför nu böra förorda,

att anslaget i fortsättningen benämnes Försvarets fabriksverks dispositionsanslag.

Utskottet har icke haft något att erinra mot den föreslagna sammanslagningen

av de nuvarande anslagen till Ersättningsanskaffning och förnyelsearbeten

samt till Nyanskaffning av maskiner och utrustning till ett gemensamt

anslag under benämningen Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. Ej

heller har utskottet funnit anledning till erinran mot beräkningen av det för

detta ändamål erforderliga medelsbehovet, 1 000 000 kronor, innebärande

oförändrat anslagsbelopp.

Föredragande statsrådet har i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag

förordat, att det nuvarande anslaget till Diverse byggnadsarbeten i fortsättningen

benämnes Försvarets fabriksverks dispositionsanslag. Den föreslagna

ändringen i anslagsrubriceringen synes böra godtagas. Utskottet har vidare

funnit sig böra tillstyrka, att anslaget i enlighet med statsrådets förslag höjes

med 50 000 kronor till 100 000 kronor, därvid utskottet emellertid förutsätter

att medel från anslaget icke får tagas i anspråk annat än efter Kungl.

Maj:ts prövning i varje särskilt fall av uppkommande byggnadsbehov.

Åberopande det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. ett

investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

b) såsom Försvarets fabriksverks dispositionsanslag ett investeringsanslag

av 100 000 kronor.

Stockholm den 22 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 61.

15

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, von Heland, Gillström, Berling, fröken Andersson, herrar Johan

Eric Ericson, Sundberg, Albertsson och Ivar Persson; samt

från andra kammaren: herrar Eriksson i Stockholm, Rubbestad, Andersson i Malmö,

Mårtensson, Viklund, Holmström, fru Alvén, herrar Petterson i Degerfors, Boman i Kieryd,

Onsjö och Birke.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:114 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag ur försvarets fonder för budgetåret 1946/4 s. 12 i texten