Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1946-03-15 · 33 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 33 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946147 under sjunde huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 15 mars 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1946147 under sjunde huvudtiteln,

avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

Finansdepartementet.

l:o) Finansdepartemetet: Avlöningar. I propositionen nr 1 har Kungl.

Majit under sjunde huvudtiteln (punkt 1, s. 1—4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen

att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

och avlöningsstat för finansdepartementet, avlöningsstaten att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Finansdepartementet:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av

522 000 kronor.

Ifrågavarande anlag är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med

486 000 kronor.

I anslutning till vad som anförts i statsverkspropositionen under rubriken

För flera huvudtitlar gemensamma frågor föreslås, att de två byråchefstjänsterna

i departemenet från och med nästa budgetår uppflyttas från lönegraden

C 5 till lönegraden C 6. Vidare minskas antalet kanslibiträdestjänster i lönegraden

A 7 från tre till två i anledning av överflyttning av en sådan tjänst

till justitiedepartementets stat. Vidkommande den icke ordinarie personalen

har det i annat sammanhang framlagda förslaget om ökning av regeringsrådens

antal från och med den 1 oktober 1946 ansetts påkalla förstärkning

av personalen å departementets regeringsrättsbyrå med två tjänster såsom

extra föredragande i lönegraden Eo 29, tre halvtidsamanuenstjänster, två

heltidsanställda skrivbiträden och ett skrivbiträde å halvtid.

Nämnda förslag lia föranlett uppräkning av anslagsposterna Avlöningar

till ordinarie tjänstemän (med 5 000 kronor), avlöningar till icke-ordinarie

personal (med 26 000 kronor) och rörligt tillägg (med 5 000 kronor).

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 6 sami. Nr 7. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet.

Kungl. Maj:ts förslag föranleder ej erinran från utskottets sida. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för finansdepartementet:
-

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 statssekreterare ..................

1 expeditionschef ..................

1 chef för rättsavdelning ...........

1 chef för löne- och pensionsavdelning

2 byråchefer .......................

4 kansliråd .......................

6 förste kanslisekreterare ...........

4 andre kanslisekreterare ...........

1 registrator ......................

1 kansliskrivare ...................

1 förste expeditionsvakt ............

2 kanslibiträden ....................

2 expeditionsvakter ................

5 kontorsbiträden ..................

C 10

C 8

C 8

C 8

C 6

A 30

A 26

A 21

A 15

A 11

A 7

A 7

A 5

A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

5 föredragande i regeringsrätten.................. Eo 29

1 förste kanslisekreterare ...................... Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för finansdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen ......kronor 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... » 260 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 181 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 57 000

Summa kronor 522 000;

c) till Finansdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 522 000 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

3

2:o) Finansdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 2, s. 4) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Finansdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 58 000

kronor.

3:o) Finansdepartementet: Utrustning och inredning av nya lokaler. Med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3, s. 4 och 5), som avser kostnader

i samband med finansdepartementets förestående inflyttande i det nya

kanslihuset, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Finansdepartementet: Utrustning och

inredning av nga lokaler för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 75 000 kronor.

Allmänna centrala ämbetsverk m. m.

4:o) Kammarkollegiet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 4, s. 5—8)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kammarkollegiet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47, dels ock till Kammarkollegiet: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 392 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 391 500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att en befattning som kontorist i lönegraden

Eo 9 inrättas för de arbetsuppgifter, som åligga kanslibiträdet på kollegiets

arkiv- och registratorskontor och att i gengäld den för nämnda arbetsuppgifter

avsedda kanslibiträdestjänsten icke uppehälles. På grund härav minskas

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän med 4 000 kronor under

det att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal höjes

med 4 500 kronor.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj.ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kammarkollegiet,

ali tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 7

Utskottet.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 251 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal.. » 91000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 50 000

Summa kronor 392 000;

b) till Kammarkollegiet: Avlöningar för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 392 000 kronor.

5:o) Kammarkollegiet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 5, s. 8 och 9) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kammarkollegiet: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 37 500 kronor.

6:o) Statskontoret: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 9—12) föreslagit

riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad personalförteckning

och avlöningsstat för statskontoret, avlöningsstaten att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Statskontoret: Avlöningar

för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 625 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 600 000 kronor.

Beträffande personalförteckningen föreslås, att fyra kontorsbiträdesbefattningar

i lönegraden Eo 4 överflyttas på ordinarie stat.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie personal har i anledning av

nämnda förslag uppräknats med 12 000 kronor.

Efter avdrag för kostnadsminskningen för nämnda kontorsbiträdens ordinariesättning

föreslås anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal

höjd med 5 000 kronor för anställande av ytterligare en amanuens i

lönegraden Eo 15 samt tre skrivbiträden, varav ett i lönegraden Eo 2 och

två i lönegraden Ex 2. En ytterligare höjning av nämnda post med 5 000

kronor har ansetts erforderlig i anledning av ökning redan under innevarande

budgetår av biträdespersonalen å fondbyrån.

Anslagsposten till rörligt tillägg har uppräknats med 3 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statskon
-

toret :

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör ................................ B 3

5 statskommissarier.............................. A 30

1 byrådirektör och ombudsman................... A 28

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

5

Befattning Lönegrad

3 förste byråsekreterare .......................... A 26

1 kamrerare .................................... A 26

1 biträdande ombudsman ........................ A 24

1 förste revisor.................................. A 24

1 kamrerare .................................... A 24

1 tryckerikonsulent .............................. A 24

2 byråsekreterare................................ A 21

6 revisorer ..................................... A 21

1 räntmästare................................... A 21

1 registrator .................................... A 14

3 kansliskrivare ................................ A 11

1 förste expeditionsvakt.......................... A 7

5 kanslibiträden ................................ A 7

5 expeditionsvakter .............................. A 5

11 kontorsbiträden ............................... A 4

3 skrivbiträden.................................. A 2

Tjänstemän å övergångsstat:

1 räntmästare................................... A 22

1 revisor ....................................... A 21

1 förste expeditionsvakt .......................... A 7

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

1 förste byråsekreterare......................... Eo 26

1 förste revisor ................................ Eo 24

3 byråsekreterare............................... Eo 21

Anm. Den å ordinarie stat upptagna räntmästartjänsten skall hållas

vakant, intill dess den å övergångsstat uppförde räntmästaren avgår

från sin befattning;

b) godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1, Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 320 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 226 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 79 000

Summa kronor 625 000;

c) till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1946/47 an
visa

ett förslagsanslag av 625 000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 7.

7:o) Statskontoret: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 7, s. 13), vilket innebär en höjning av anslaget med 5 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 120 000 kronor.

8:o) Kammarrätten: Avlöningar. Kungl. Maj:t bär (punkt 8, s. 13—17)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat

för kammarrätten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47, dels ock till Kammarrätten: Avlöningar för nämnda budgetår

anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört nied 872 000 kronor.

Enär fastighetstaxeringsdivisionen under budgetåret 1946/47 beräknas sammanträda

till ordinarie session sju månader längre än under innevarande

budgetår, har anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, uppräknats med 9 800 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås ökad

med dels 7 000 kronor till förbättrade avlöningar åt föredragande aspiranter,

dels 5 500 kronor till vikariatsersättning åt två adjungerade ledamöter å fastighetstaxeringsdivisionen,

dels ock 6 000 kronor till nyanställande av tre

extra skrivbiträden, varav ett å åttonde divisionen och två å fastighetstaxeringsdivisionen.

Anslagsposten till rörligt tillägg har jämkats nedåt med 300 kronor.

Utskottet. I anledning av det ökade behovet av biträdespersonal har departementschefen

framhållit angelägenheten av att inom kammarrätten, så snart lokalförhållandena

det medgiva, inrättas en skrivcentral, varigenom större effektivitet

i arbetet borde kunna uppnås än vid nuvarande uppdelning på divisioner.

Under erinran härom får utskottet med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kammarrätten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 367 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.. » 26 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 400 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 106 800

Summa kronor 900 000;

b) till Kammarrätten: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 900 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

7

9:o) Kammarrätten: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 9, s. 17 och 18), vilket innebär sänkning av anslaget med ett

för engångsutgifter förra året beräknat belopp av 14 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 38 000 kronor.

10:o) Kammarrätten: Kammarrättens årsbok. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 10, s. 18), vilket innebär en av årsbokens vidgade omfattning

föranledd anslagsökning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kammarrätten: Kammarrättens årsbok

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 6 000

kronor.

ll:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal för verksamheten

i allmänhet. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt 11, s. 18 och 19)

kommer utskottet att senare avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

12:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning.

Kungl. Majit har (punkt 12, s. 19 och 20) föreslagit riksdagen att

till Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1945 års folkräkning

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 675 000 kronor.

För innevarande budgetår ha anvisats dels 200 000 kronor till avlöningar

till personal vid 1945 års folkräkning, dels ock 250 000 kronor till ersättningar

till kyrkobokförare vid 1945 års folkräkning.

Under nästa budgetår avses att bedriva arbetet med folkräkningen i största

möjliga omfattning och för ändamålet anställa en personal på närmare

200 personer. Kostnaderna till avlöning för ifrågavarande personal lia beräknats

till 675 000 kronor. I denna summa ingår icke kostnaden för kristillägg

och provisoriska lönetillägg.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid 1945 års folkräkning för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 675 000 kronor.

13:o) Statistiska centralbyrån: Avlöningar till personal vid 1946 års valstatistik.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 20), som

avser de kommunala valen år 1946, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 7.

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Avlöningar

till personal vid 1946 års valstatistik för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

14 :o) Statistiska centralbyrån: Omkostnader. Beträffande ifrågavarande

anslag (punkt 14, s. 20 och 21) kommer utskottet att senare avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

15 :o) Statistiska centralbyrån: Bibliotekets underhåll. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, s. 21) och under erinran, att samma belopp

anvisats för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statistiska centralbyrån: Bibliotekets

underhåll för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 4 000 kronor.

16:o) Biksräkenskapsverket: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 16, s.

21—26) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

personalförteckning och avlöningsstat för riksräkenskapsverket, avlöningsstaten

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels

ock till Riksräkenskapsverket: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett

förslagsanslag av 748 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 743 000 kronor.

För nästa budgetår föreslås, att fem extra ordinarie konlorsbiträdesbefattningar

överföras på ordinarie stat, i anledning varav anslagsposten till avlöningar

till ordinarie tjänstemän uppräknats med 16 000 kronor och posten

till avlöningar till icke-ordinarie personal sänkts med 15 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg har med hänsyn till belastningen uppräknats

med 4 000 kronor.

Utskottet. Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för riksräken
-

skapsverket:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1 generaldirektör .............................. B 3

4 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör ................................ A 28

4 revisionskommissarier ........................ A 26

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

9

Befattning

Lönegrad

............. A 24

8 revisionsassistenter .............

............. A 18

............. A 11

............. A 9

1 förste expeditionsvakt ...........

............. A 7

............. A 7

............. A 5

............. A 4

2 skrivbiträden ...................

.............. A 2

Tjänstemän å övergångsstat:

16 revisorer .................................... 22

Anm.: 16 revisorstjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i den mån

revisorer å övergångsstat avgå från sina befattningar;

b) godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 517 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 131 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... » 10°000

Summa kronor 748 000;

c) till Riksräkenskapsverket: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 748 000 kronor.

17:o) Riksräkenskapsverket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 26 och 27) och under erinran, att samma belopp anvisats

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksräkenskapsverket: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 148 000

kronor.

18 :o) Riksräkenskapsverket: Förstärkning av riksräkenskapsverkets administration

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 18, s. 28)

och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksräkenskapsverket: Förstärkning

av riksräkenskapsverkets administration m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 134 500 kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 7.

19:o) Statens lönenämnder: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 19, s. 28 och 29), vilket med smärre jämkningar mellan anslagsposterna

avser anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens lönenämnder,

att tillämpas till vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t.............. kronor 37 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 31 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. » 5 000

Summa kronor 73 000;

b) till Statens lönenämnder: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.

20 :o) Statens lönenämnder: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 20, s. 29) och under erinran, att samma belopp anvisats för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens lönenämnder: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 000

kronor.

21 :o) Konjunkturinstitutet: Avlöningar. Konjunkturinstitutet: Omkostnader.

Konjunkturinstitutet: Särskilda undersökningar. Beträffande ifrågavarande

anslag (punkterna 21—23, s. 29 och 30) kommer utskottet att senare

avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

22:o) Statens sakrevision: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 24, s. 30_

37) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

personalförteckning och avlöningsstat för statens sakrevision, avlöningsstaten

att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Statens

sakrevision: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 292 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 325 000 kronor.

Sedan statens sakrevision år 1943 inrättades, har personalen hos revisionen

varit arvodesavlönad. Med hänsyn till numera vunna erfarenheter om

revisionens verksamhet och arbetsformer föreslår Kungl. Majit, att inom

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Statsutskottets utlåtande nr 7.

revisionen anställd personal beredes en fastare anställningsform, varmed följer

pensionsrätt.

Förslaget innebär, att den egentliga revisionspersonalen inordnas under civila

avlöningsreglementet respektive civila icke-ordinariereglementet. Kanslichefen

föreslås placerad i lönegraden C 8. Förslagets innebörd beträffande

övriga befattningar i högre lönegrad än 20 framgår av nedanstående personalförteckning.

Dessutom beräknas fem befattningar såsom revisionstjänstemän,

därav två i lönegraden Eo 18 och tre i Eo 15.

Den egentliga kontorspersonalen föreslås inplacerad å löneplan Eo. Förslaget

upptager en kansliskrivare i lönegraden Eo 11, ett kanslibiträde i Eo 7,

två kontorsbiträden i Eo 4 och ett skrivbiträde i Eo 2. Behovet av vaktmästarpersonal

föreslås tillgodosett genom anställande av en expeditionsvakt,

som efter erforderlig prövningstid skulle placeras i lönegrad Ex 5 och efter

hand i Eo 5.

Å avlöningsstaten skall enligt förslaget upptagas en anslagspost till avlöningar

till ordinarie tjänstemän, beräknad till 15 100 kronor, och en anslagspost

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, innefattande

arvoden åt sakrevisionens ordförande och ledamöter, beräknad till

34 000 kronor. Under en anslagspost till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal föreslås vidare medel beräknade till avlöningar enligt lägsta löneklassen

åt de 17 extra ordinarie revisionstjänstemännen och åt de fem extra

ordinarie befattningshavarna tillhörande kontorspersonalen med i runt tal

140 000 kronor, till kostnader för inplacering av befattningshavare i högre

löneklass än den lägsta beräknas 7 000 kronor samt för anställande av aspiranter

och tillfälliga befattningshavare 20 000 kronor. Under samma anslagspost

beräknas därutöver medel för avlönande av experter och sakkunniga

med tillhopa 50 000 kronor. Ifrågavarande anslagspost skulle alltså bestämmas

till i runt tal 217 000 kronor. Slutligen upptager förslaget till avlöningsstat

en anslagspost till rörligt tillägg på 25 900 kronor.

I likhet med Kungl. Maj:t finner utskottet, att personalen vid statens sakrevision

nu bör beredas en fastare, med pensionsrätt förenad anställningsform.

I detta syfte föreslås inrättande av dels en ordinarie tjänst å löneplan

C att tillsättas med förordnande på viss tid, högst sex år, och dels ett antal

extra ordinarie tjänster. Vad härutinnan föreslagits har utskottet funnit sig

böra tillstyrka.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens sakrevision:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänsteman å ordinarie stat:

Utskottet.

1 kanslichef

C 8

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Extra ordinarie tjänstemän i högre löne
-

grad än 2 0:

3 sekreterare eller revisorer (förste revisorer)......högst Eo 28

2 » » » ( » » )......högst Eo 26

3 » » » ( » » )......högst Eo 24

4 revisorer ............................................högst Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sakrevivision,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, för
-

slagsvis .......................... kronor 15 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .. » 34 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 217 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 25 900

Summa kronor 292 000;

c) till Statens sakrevision: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 292 000 kronor.

23:o) Statens sakrevision: Omkostnader. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 25, s. 37), vilket innebär en sänkning av anslaget med

10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sakrevision: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

24 :o) Statens organisationsnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

26, s. 37—42) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning och avlöningsstat för statens organisationsnämnd,

avlöningsstaten att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47, dels ock till Statens organisationsnämnd: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är å gällande riksstat uppfört med 361 600 kronor,

därav till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 283 800 kronor. På

framställningar av organisationsnämnden den 5 juni och den 30 augusti 1945

örn ytterligare medelsanvisning för anställande av viss expertpersonal för

fortsatta organisationsundersökningar inom försvarsväsendet, m. m., har

Kungl. Maj:t, sedan frågan genom proposition 334/1945 underställts riksdagen,

den 14 december 1945 medgivit, att nämnden finge för ifrågavarande

ändamål överskrida icke-ordinarieposten med högst 103 000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

13

Av samma skäl som anförts beträffande statens sakrevision föreslår Kungl

Majit, att viss personal hos organisationsnämnden från och nied nästa budgetår

beredes fastare anställning med rätt till pension. Nämndens kanslichef

föreslås placerad i lönegraden C 8. I avseende å expertpersonalen föreslås,

att fyra befattningar upptagas på extra ordinarie stat, benämnda förste

byråsekreterare (förste byråingenjörer) och med placering i 26 lönegraden.

Kungl. Majlis förslag innefattar vidare inrättande av en kontoristtjänst i

lönegraden Eo 9, en kanslibiträdestjänst i Eo 7 samt en skrivbiträdestjänst

i Eo 2.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän föreslås höjd med

belopp, motsvarande kanslichefens grundlön, minskad med pensionsavdrag,

eller 15 100 kronor. Posten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, upptages i stället till ett med 16 900 kronor minskat belopp.

Kostnaderna under anslagsposten till avlöningar åt övrig icke-ordinarie

personal för de fyra experter, som skulle inplaceras å extra ordinarie stat,

beräknas till 35 500 kronor, kostnaderna för avlöning åt en sekreterare och

en assistent till 10 000 respektive 9 000 kronor. Till arvoden åt övrig expertpersonal

beräknas 319 500 kronor och för anlitande av tillfälliga sakkunniga

10 000 kronor. För den extra ordinarie kontorspersonalen beräknas ett

belopp av 9 500 och för ytterligare biträdespersonal, övertidsersättningar

m. m. 7 000 kronor. Anslagsposten skulle sålunda höjas med sammanlagt

116 200 kronor.

Till rörligt tillägg beräknas ett 9 000 kronor högre belopp än för innevarande

budgetår.

Samma skäl, som föreligga beträffande sakrevisionens personal, tala för utskottet.

att jämväl viss personal hos organisationsnämnden beredes fastare anställning

med rätt till pension. Utskottet tillstyrker Kungl. Majits förslag och

hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens orga
-

nisationsnämnd:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stati

1 ordförande och chef .......................... C 15

1 kanslichef .................................... C 8

Extra ordinarie tjiinstemän i högre

lönegrad än 2 0:

4 förste byråsekreterare (förste byråingenjörer) .... Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens organisationsnämnd,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 39 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .. » 34 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie perso
nal,

förslagsvis .................... » 400 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 10 600

Summa kronor 485 000;

c) till Statens organisationsnämnd: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 485 000 kronor.

25:o) Statens organisationsnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt

27, s. 42 och 43) föreslagit riksdagen att till Statens organisationsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 212 000

kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 135 300 kronor, därav

till reseersättningar 125 000 kronor. Efter riksdagens hörande har Kungl.

Maj:! den 14 december 1945 medgivit, att posten till reseersättningar finge

med anledning av fortsatta organisationsundersökningar inom försvarsväsendet

m. m. för innevarande budgetår överskridas med högst 40 000 kronor.

För nästa budgetår beräknas ett ökat medelsbehov för sjukvård m. m.

av 100 kronor, för reseersättningar av 75 000 kronor samt för expenser av

1 600 kronor.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens organisationsnämnd: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

212 000 kronor.

26:o) Valutakontoret: Avlöningar. Valutakontoret: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 28 och 29, s. 43 och 44) och

under erinran att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Valutakontoret: Avlöningar 375 000 kronor,

b) till Valutakontoret: Omkostnader 65 000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

15

Skatte- och kontrollväsen.

27 :o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen.

Kungl. Majit har (punkt 30, s. 45—49) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen förordad personalförteckning och avlöningsstat

för generaltullstyrelsen, avlöningsstaten att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1946/47, dels ock till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare

hos generaltullstyrelsen för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 930 000 kronor.

Ä gällande riksstat är ifrågavarande anslag uppfört med 888 000 kronor.

Beträffande personalförteckningen föreslås den ändringen att befattningen

såsom byrådirektör uppflyttas från lönegraden A 26 till A 28 och att en

expeditionsvakttjänst i lönegraden A 5 uppflyttas till förste expeditionsvakttjänst

i lönegraden A 7.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän skulle härigenom

höjas med 1 700 kronor. Posten föreslås vidare ökad med dels 7 000 kronor,

utgörande avlöning till en ordinarie kammarskrivare, för vars avlöning medel

icke beräknats under anslagsposten för innevarande budgetår, dels ock

9 500 kronor med hänsyn till belastningen under nu löpande budgetår.

Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ha för nästa budgetår beräknats

125 000 kronor, innebärande en nettohöjning med 15 000 kronor.

Kostnaderna beräknas öka dels med 8 500 kronor för återbesättandet av en

byråinspektörsbefattning, vilken varit vakantsatt men erfordras, sedan tullverkets

kustbevakning ej längre tages i anspråk av marinen, dels ock med

13 500 kronor för förstärkning av skrivbiträdespersonalen. Vidare beräknas

kostnaderna minska med ovannämnda belopp av 7 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg föreslås för budgetåret 1946/47 höjd med

4 000 kronor.

Då Kungl. Maj:ts förslag ej givit utskottet anledning till erinran, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för generaltullstyrelsen:
Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat:

Befattning Lönegrad

1 generaltulldirektör ............................ C 12

1 kustbevakningschef ...........................C 5

5 byråchefer .................................. A 30

1 byrådirektör och ombudsman .................. A 28

Ut sköttel.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Befattning Lönegrad

1 byrådirektör ................................. A 28

1 förste aktuarie............................... A 26

1 förste byråsekreterare......................... A 26

5 byråinspektörer .............................. A 24

2 förste revisorer .............................. A 24

1 kamrerare ................................... A 24

3 aktuarier .................................... A 21

3 byråsekreterare............................... A 21

11 revisorer .................................... A 21

3 tullkontrollörer ...............................A 21

13 kammarskrivare .............................. A 16

1 materialförvaltare ............................ A 15

3 kansliskrivare ................................ A 11

3 kontorister................................... A 9

1 förrådsförman ...............................A 7

2 förste expeditions vak ter........................ A 7

14 kanslibiträden ................................ A 7

8 expeditionsvakter ............................ A 5

21 kontorsbiträden .............................. A 4

17 skrivbiträden ................................ A 2

Tjänsteman å övergångsstat:

1 registrator ................................... A 14

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

1 byråingenjör ................................ Eo 26

1 byråinspektör ............................... Eo 24

1 förste byråsekreterare ........................ Eo 24

Anni. En kansliskrivartjänst å ordinarie stat skall hållas vakant, intill dess

den å övergångsstat uppförde registratorn avgår från sin befattning;

b) godkänna följande avlöningsstat för generaltullstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

........................... kronor 683 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit ...... » 1 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................. » 125 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 120 800

Summa kronor 930 000;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

17

c) lill Tullverket: Avlöningar till befattningshavare hos

generaltullstyrelsen för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 930 000 kronor.

28:o) Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstatcn. Kungl.

Majit har (punkt 31, s. 49—54) föreslagit riksdagen att dels godkänna av

departementschefen förordad personalförteckning och avlöningsstat för tullstaten,

avlöningsstaten att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47, dels ock till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 17 488 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 16 800 000 kronor.

Kungl. Majit föreslår beträffande personalförteckningen, att tullförvaltartjänstema

i Karlstad och Västerås uppflyttas från lönegraden A 22 till A 24

och tullförvaltartjönsten i Östersund från lönegraden A 21 till A 22, i samband

varmed tullkamrarna i nämnda städer skulle omklassificeras. Vidare

föreslås en ny förste tullkontrollörstjänst för Stockholms flygtullavdelning

ävensom uppflyttning av en gränsuppsyningsmanstjänst i lönegraden A 8 i

Haparanda gränsdistrikt till gränsöveruppsyningsmanstjänst i lönegraden

A 12.

I följd av nämnda lönegradsuppflyttningar har anslagsposten till avlöningar

till tjänstemän å ordinarie stat uppräknats med 12 000 kronor. Med

hänsyn härtill och med utgångspunkt från de faktiska utgifterna å anslagsposten

under augusti 1945, vilka utgjort omkring 1 074 000 kronor, har

posten föreslagits upptagen till sammanlagt 12 928 000 kronor, innebärande

en höjning i förhållande till innevarande budgetår med 198 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, föreslås upptagen med oförändrat belopp.

Enligt vad generaltullstyrelsen förutsatt skulle cirka 50 elever vid kammarskrivarkurser

komma att under nästa budgetår antagas till extra ordinarie

eller extra kammarskrivare, vilket beräknas öka medelsbehovet å anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 140 000

kronor. Å andra sidan väntas ett antal extra ordinarie förste kammarskrivare

bli befordrade till ordinarie tjänster, varigenom belastningen å anslagsposten

beräknas minska med omkring 87 000 kronor. Vidare beräknas medelsbehovet

för avlöningar till kammarskrivarelever för nästa budgetår

minska med 47 000 kronor. Med utgångspunkt från belastningen å anslagsposten

under augusti 1945, som för helt år motsvarar 2 000 000 kronor,

samt med hänsyn till nämnda utgiftsökning å 140 000 kronor och utgiftsminskningar

å tillhopa 134 000 kronor, skulle anslagsposten beräknas till

2 006 000 kronor. Den väntade ökningen i trafiken har dock ansetts påkalla

viss förstärkning av den icke-ordinarie personalen. Anslagsposten har därför

av Kungl. Majit upptagits till 2 200 000 kronor, vilket innebär en ökning

i förhållande till innevarande budgetår nied 140 000 kronor.

Posten till rörligt tillägg bar uppräknats med 50 000 kronor.

Itillång till riksdagens protokoll 1946. 6 saini. Nr 7.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar B. von Friesen och O. Nilsson i Göteborg väckt motion

(11:43), vari hemställts, att riksdagen måtte dels fastställa antalet tullkontrollörer

å lokaltullförvaltningens ordinarie stat till 133, dels besluta om därav

föranledd höjning av anslaget till avlöningar till befattningshavare å tullstaten.

Motionärernas förslag avser inrättande av en tullkontrollörstjänst, vars

innehavare skulle fungera såsom föreståndare för Göteborgs flygtullavdelning

i Torslanda.

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för förslaget, får utskottet

hänvisa till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag till ändrad lönegradsplacering av vissa tjänster och

inrättande av en ny förste tullkontrollörstjänst tillstyrker utskottet, som ej

heller funnit anledning till erinran mot beräkningen av medelsbehovet för

nästa budgetår.

Motionens förslag bygger på en framställning av tulldirektionen i Göteborg.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 27 september 1945 angående anslag

för nästa budgetår i anledning av nämnda framställning anfört, att styrelsen

icke för det dåvarande funnit skäl föreslå inrättande av den ifrågasatta tullkontrollörstjänsten

vid flygtullavdelningen i Torslanda. Efter ytterligare utveckling

av trafiken därstädes borde föreståndarskapet enligt styrelsens mening

kunna provisoriskt ordnas så, att det handhades av tjänsteman i kontrollörs

tjänsteställning.

Utskottet, som i frågans nuvarande läge ej är berett att tillstyrka motionärernas

förslag, får under åberopande av det anförda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 43,

a) godkänna följande personalförteckning för tullstaten:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat:

1. Lokaltull förvaltningen.

3 tulldirektörer .............................. A 29

3 tullöverinspektörer .........................A 27

1 övertullförvaltare...........................A 27

5 tullförvaltare av klass 1 A .................. A 26

6 tullöverinspektörer .........................A 26

10 tullförvaltare av klass 1 B .................. A 24

21 tullöverkontrollörer ........................ A 24

17 förste tullkontrollörer.......................A 22

15 tullförvaltare av klass 2 .................... A 22

19 tullförvaltare av klass 3 .................... A 21

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7. 19

Befattning Lönegrad

132 tullkontrollörer ............................A 21

6 tullförvaltare av klass 4 .................... A 20

308 kammarskrivare ...........................A 16

23 tullmästare ................................ A 15

25 tulluppbördsmän .......................... A 15

152 tullkontorister.............................A 12

129 tullöversyningsmän ........................ A 12

2 kansliskrivare ............................ A 11

4 kontorister ................................ A 9

1 096 tulluppsyningsman ................... A 8

33 kanslibiträden .............................A 7

607 tullvakter .................................A 5

60 kontorsbiträden ....... A 4

49 skrivbiträden .............................. A 2

2. Kustbevakningen.

4 kammarskrivare ...........................A 16

22 kustöveruppsyningsmän.....................A 12

55 kustuppsyningsmän ........................ A 8

53 förste kustvakter .......................... A 7

163 kustvakter ................................ A 6

55 kustvakter ................................ A 5

4 kontorsbiträden ............................ A 4

3. Gränsbevakningen.

1 gränsbevakningschef .......................A 24

1 kammarskrivare ...........................A 16

7 gränsöveruppsyningsmän ...................A 12

187 gränsuppsyningsmän .......................A 8

1 skrivbiträde ...............................A 2

Tjänstemän å övergångsstat:

5 tullkassörer ...............................A 18

50 tillsyningsman .............................A 6

Anm. 1. 1 kammarskrivartjänst å ordinarie stat vid centraltullkammaren

i Malmö skall hållas vakant, intill dess 1 tullkassör å övergångsstat

vid samma centraltullkammare avgår från sin befattning.

Anm. 2. 4 tulluppbördsmanstjänster å ordinarie stat må tillsättas

endast i den mån 4 tullkassörer å övergångsstat avgå från sina befattningar.

Anm. 3. 50 tullvakttjänster å ordinarie stat må tillsättas endast i

den män 50 tillsyningsmän å övergångsstat avgå från sina befattningar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 7.

b) godkänna följande avlöningsstat för tullstaten, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 12 928 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t........ » 1 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ............ » 2 200 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... » 2 358 500

Summa kronor 17 488 000;

c) till Tullverket: Avlöningar till befattningshavare å tullstaten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

17 488 000 kronor.

29:o) Tullverket: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 32, s. 54—57)

föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad omkostnadsstat

för tullstaten, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47, dels ock till Tullverket: Omkostnader för nämnda budgetår anvisa

ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 2 030 000 kronor.

Den av Kungl. Majit den 8 juni 1945 fastställda oinkostnadsstaten omfattar

utgiftsposter om tillhopa 2 330 000 kronor samt en uppbördspost, Ersättning

från marinen, å 300 000 kronor.

I Kungl. Maj:ts förslag för nästa budgetår har sistnämnda uppbördspost

bortfallit, sedan kustbevakningen upphört att stå till marinens förfogande.

Anslagsposten till sjukvård m. m. föreslås höjd med 20 000 kronor nied

hänsyn till de senaste årens belastning, anslagsposten till reseersättningar

med 100 000 kronor i anledning av befarad ökning av den olovliga varuinförseln,

anslagsposten till expenser med 80 000 kronor med hänsyn till behovet

av förnyelse av kontorsmaskiner, och anslagsposten till övriga utgifter

med 170 000 kronor, därav 100 000 kronor för drift och underhåll av fortskaffningsmateriel,

35 000 kronor utbildning i tulltjänsten och 35 000 kronor

vissa bötesandelar.

Utskottet. Då utskottet ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Majlis förslag får

utskottet hemställa,

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

21

att riksdagen må

a) godkänna följande omkostnadsstat för tullstaten, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis.......... kronor 160 000

2. Reseersättningar, förslagsvis ........ » 600 000

3. Expenser, förslagsvis ................ » 980 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ........ » 48 000

5. Hemliga utgifter.................... » 2 000

6. Övriga utgifter, förslagsvis .......... » 910 000

Summa kronor 2 700 000;

b) till Tullverket: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 2 700 000 kronor.

30:o) Tullverket: Anskaffning av tullkryssare. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 33, s. 57—59), vilket avser anskaffande av tre nya tullkryssare

för ersättande av äldre sådana, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tullverket: Anskaffning av tullkryssare

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

600 000 kronor.

31 :o) Kontrollstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 34, s. 59—

62) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för kontrollstyrelsen alt tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1946/47, dels ock till Kontrollstyrelsen: Avlöningar för nämnda

budgetår anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 456 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, föreslås sänkt med 10 800 kronor i anledning av att de från nämnda

anslagspost avlönade befattningarna såsom förste byråinspektör samt såsom

byråinspektör vid kontrollen över de allmänna restaurangbolagen indragits

från och med den 1 januari 1946.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal föreslås höjd

med dels 3 000 kronor för personalförstärkning å straffregisteravdelningen,

dels ock med 1 200 kronor för avlöning under helår till en amanuens, som

anställts för biträde vid handläggningen av systembolagens lönefrågor. Dessutom

bar posten uppräknats med 300 kronor för löneklassuppflyttningar.

Anslagsposten till rörligt tillägg bar uppräknats med 300 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Uiskotta.

*

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kontrollstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

.......................... kronor 157 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Maj:t ............ 11400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal

............................ » 229 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 52 100

Summa kronor 450 000;

b) till Kontrollstgrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 450 000 kronor.

32 :o) Kontrollstyrelsen: Omkostnader. Kontrollstyrclsen: Kontroll å tillverkningsavgifter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 35 och

36, s. 62 och 63) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Kontrollstgrelsen: Omkostnader 69 000 kronor,

b) till Kontrollstgrelsen: Kontroll d tillverkningsavgifter

325 000 kronor.

33:o) Kontrollstyrclsen: Systembolagsrevisionen. Kungl. Majit har (punkt

37, s. 63—66) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

förordad personalförteckning för systembolagsrevisionen, dels godkänna av

departementschefen förordad stat för anslaget till systembolagsrevisionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Kontrollstyrelsen:

Systembolagsrevisionen för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag

av 73 000 kronor.

Å gällande riksstat har för innevarande budgetår uppförts ett anslag av

78 500 kronor till Granskning av systembolagens ekonomiska förvaltning.

Den av Kungl. Majit fastställda staten för nämnda anslag upptager två poster,

den ena å 55 500 kronor till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, samt den andra å 23 000 kronor till reseersättningar.

Befattningarna såsom systembolagsrevisor äro, alltsedan de år 1938 inrättades,

arvodesavlönade i avvaktan på närmare erfarenheter om den lämpliga

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7. u6

organisationen av systembolagens ekonomiska revision. Kungl. Majit föreslår,

att befattningshavarna beredas en fastare ställning därigenom alt fem

av de sex revisorerna erhålla extra ordinarie anställning och placeras i lönegraden

Eo 24. Den återstående befattningen — som för närvarande, intill

dess Kungl. Majit på särskild framställning annorlunda förordnar, av konlrollstyrelsen

må tillsättas, endast i den mån ersättare för de övriga revisorerna

erfordras —- anses på grund av ovissheten örn behovet av denna tjänst

icke kunna ifrågakomma till överförande på extra ordinarie stat. I den mån

en sjätte revisor anställes, anses arvodet till honom böra utgå enligt de grunder,

som för närvarande gälla.

I anslutning härtill föreslås riksdagen skola fastställa personalförteckning

samt stat för anslaget, vilket i fortsättningen föreslås benämnt Systembolagsrevisionen.

Kungl. Majits förslag föranleder ej erinran från utskottets sida. Utskottet

får därför hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för systembolagsrevisionen:
Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än 2 0:

5 revisorer..................................... E° 24;

b) godkänna följande stat för anslaget till systembolagsrevisionen,

att tillämpas tills vidare fran och med budgetaret

1946/47:

Stat.

Avlöningar.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis ......................... kronor 44 000

2. Rörligt tillägg, förslagsvis............. •______ » 6 000

Summa kronor 50 000

Omkostnader.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis

2. Reseersättningar, förslagsvis

....... kronor 300

...... » 22 700

Summa kronor 23 000;

Utskottet.

c) till Kont rollstu reisen: Systcmbolagsrevisionen för bud
getåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 73 000 kronor.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 7.

U tslcotte!.

34:o) Mynt- och justeringsverket: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 38,

s. 66—68) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordad

avlöningsstat för mynt- och justeringsverket, att tillämpas tills vidare

lian och med budgetaret 1946/47, dels ock till Mynt- och justeringsverket:

Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 507 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 508 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, föreslås höjd med 3 000 kronor med hänsyn till belastningen å delposten

till arvoden åt kontrollstämplingsförrättare och anslagsposten till avlöningar

tili övrig icke-ordinarie personal höjd med 6 000 kronor.

Enligt ett av Kungl. Majit i annat sammanhang i statsverkspropositionen

framlagt av riksdagen bifallet förslag skola myntverkets fastigheter per den

30 juni 1946 upptagas till redovisning på byggnadsstyrelsens delfond av statens

allmänna fastighetsfond. Därav föranledes överflyttning till fastighetsfondens

stat av avlöningskostnader för fastighetsunderhållet. Anslagsposten

till avlöningar till verkmästare, förmän och arbetare föreslås på grund härav

nedsatt med 10 000 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för mynt- och justeringsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis .......................... kronor 102 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
stämda

av Kungl. Majit, förslagsvis. . » 34 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
sonal,

förslagsvis .................. » 79 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 26 000

5. Avlöningar till verkmästare, förmän och

arbetare, förslagsvis ............... » 265 000

Summa kronor 507 300

Särskilda uppbördsmedel.

Ombudsarvoden ....................... kronor 300

Nettoutgift kronor 507 000;

b) till Algat- och justeringsverket: Avlöningar för budget
året

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 507 000 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

25

35 :o) Mynt- och justeringsverket: Omkostnader. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 39, s. 68—71), vilket innebär höjning av anslaget

med 5 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mynt- och justeringsverket: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

84 000 kronor.

36:o) Avsättning till bankinspektionens fond. Avsättning till fondinspektionens

fond. Jordbrukskassetillsynen: Avsättning till jordbrukskasselillsynens

fond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 40—42,

s. 72) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Avsättning till bankinspektionens fond ett förslagsanslag

av 85 000 kronor,

b) till Avsättning till fondinspektionens fond ett förslagsanslag

av 15 000 kronor,

c) till Jordbrukskassetillsynen: Avsättning till jordbrukskassetillsynens

fond ett anslag av 55 000 kronor.

37 :o) Jordbrukskassetillsynen: Förstärkning av jordbrukskassetillsynens

fond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 43, s. 72) och under

erinran, att för innevarande budgetår anvisats 10 000 kronor till samma

ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Jordbrukskassetillsynen: Förstärkning

av jordbrukskassetillsynens fond för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 5 000 kronor.

38:o) Avsättning till sparbanksinspektionens fond. Tillsyn över sparbankernas

förvaltning. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

44 och 45, s. 73) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Avsättning till sparbanksinspektionens fond 135 000

kronor,

b) till Tillsyn över sparbankernas förvaltning 225 000

kronor.

39:o) Stämpelkostnader. Med tillstyrkande av Kungl. Majlis förslag (punkt

46, s. 73), vilket innebär en sänkning av anslaget med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Stämpelkostnader för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 335 000 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet.

40:o) Kostnader för ärlig taxering. Kungl. Majit har (punkt 47, s. 73—75)

föreslagit riksdagen att lill kostnader för årlig taxering för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 5 800 000 kronor.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår anvisat med 6 300 000

kronor.

I det för löpande budgetår anvisade beloppet ingår en post på i runt tal

500 000 kronor, avseende ersättning åt häradsskrivare för avskrift av taxeringslängder,

för upprättande av stommar och för längdföring. Sedan häradsskrivarnas

löner från och med den 1 juli 1946 reglerats enligt civila

avlöningsreglementets bestämmelser jämlikt beslut av 1945 års riksdag, bortfalla

ifrågavarande ersättningar. I överensstämmelse härmed har anslaget

för nästa budgetår beräknats till ett 500 000 kronor lägre belopp än för innevarande

budgetår.

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr R. Anderberg m. fl. (I: 144) och den andra inom andra kammaren

av herr O. Nilsson i Göteborg m. fl. (II: 204), i vilka hemställts, att riksdagen

måtte besluta, att ifrågavarande anslag höjes till 7 miljoner kronor.

Motionärernas förslag avser att åstadkomma en förbättring av ersättningarna

till taxeringsnämndernas ordförande, kronoombuden och taxeringskonsulentema.

Beträffande motiveringen får utskottet, i den mån densamma

ej framgår av utskottets yttrande, hänvisa till motionerna.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat föreligga inom åtskilliga län svårigheter

att vid besättande av ordförandeposterna i taxeringsnämnderna inom

vissa distrikt förvärva lämpliga personer. Detta har i flera fall ansetts till

övervägande del bero på för knappt tillmätta ersättningar för uppdragens

fullgörande. Då det emellertid såsom motionärerna framhålla är av vikt för

ernående av tillfredsställande resultat av taxeringsnämndernas arbete, att

svårigheterna avhjälpas, synes frågan örn såväl storleken som fördelningen

av de medel, som ställas till förfogande för ändamålet, böra i nuvarande

läge bliva föremål för övervägande. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit

ägnar frågan uppmärksamhet, därvid ersättningarna till kronoombud och

taxeringskonsulenter jämväl böra komma under bedömande.

De belopp, vilka ställts till förfogande för utbetalning av ersättningar till

taxeringsnämndsordförande, kronoombud och taxeringskonsulenter, uppgingo

år 1944 till inalles 3 172 000 kronor och stannade år 1945 vid ett 40 000 kronor

lägre belopp. Med hänsyn till storleken av dessa belopp synes även vid

en jämkning uppåt av berörda ersättningar någon mera avsevärd anslagshöjning

icke vara av omständigheterna påkallad. Då Kungl. Majit är oförhindrad

att överskrida beloppet av ifrågavarande förslagsanslag, synes vad

här anförts över huvud ej böra påverka anslagsberäkningen, innan resultatet

av de av utskottet förutsedda övervägandena blivit tillgängligt.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

27

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionerna I: 144 och II: 204 i vad desamma

avse anslagsfrågan, till Kostnader för årlig taxering

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 5 800 000

kronor;

b) att motionerna I: 144 och II: 204, i den mån de ej behandlats

under a), må anses besvarade med vad utskottet

anfört.

41 :o) Särskild ersättning till indrivningsförrättare. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48 s. 75) och under erinran, att 250 000 kronor

anvisats till samma ändamål för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskild ersättning till indrivningsförrättare

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

200 000 kronor.

42 :o) Kostnader i anledning av avtal med främmande stat om handräckning

i bcskattningsärenden. Observations- och uppbördsprocenter m. m. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 49 och 50 s. 75 och 76)

och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Kostnader i anledning av avtal med främmande

stat örn handräckning i beskattningsärenden 1 000 kronor,

b) till Observations- och uppbördsprocenter m. m. 12 000

kronor.

Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

43:o) Ersättning till städerna för mistad tolag. Med tillstyrkande av Kungl.

Majds förslag (punkt 51 s. 76), vilket innebär en av storleken av lulluppbörden

under innevarande budgetår motiverad höjning av anslaget med

1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

ali riksdagen må lill Ersättning till städerna för mistad

tolag för budgetåret 1946/47 anvisa eli förslagsanslag av

5 000 000 kronor.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 7.

44 :o) Släders friheter. Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga

i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel. Vederlag

för nedlagda utskänkningsrättigheter. Ersättning för skattefrälseräntor.

I enlighet med Kungl. Majds förslag (punkterna 52—55, s. 76 och 77) och

under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Städers friheter ett förslagsanslag av 40 000 kronor,

b) till Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga

i landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

ett anslag av 3 100 000 kronor,

c) till Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter ett förslagsanslag

av 9 000 kronor,

d) till Ersättning för skattefrälseräntor ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

45:o) Bidrag till skattetyngda kommuner. Kungl. Majd bar (punkt 56, s.

” 79) föreslagit riksdagen att dels till Bidrag till skattetyngda kommuner

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000 kronor, dels

ock bemyndiga Kungl. Majd att under budgetåret 1946/47 av anslaget använda

ett belopp av högst 500 000 kronor för beredande av understöd åt

synnerligt skattetyngda kommuner med avvikelse från de i förordningen

den 16 december 1927 (nr 462) stadgade grunderna beträffande dylikt understöd.

A gällande riksstat är förevarande anslag uppfört med 16 miljoner kronor.

I skrivelse den 13 mars 1945 har svenska landskommunernas förbund bl. a.

framhållit önskvärdheten av att staten vid fördelningen av skatteutjämningsmedlen

utnyttjade den erfarenhet, som förbundets konsulenter förvärvade

vid sin granskning av landskommunernas räkenskaper.

Departementschefen har för sin del funnit värdefullt, örn de erfarenheter,

som hos landskommunernas förbund anställda konsulenter vunnit vid sin

räkenskapsgranskning ute i kommunerna, komme finansdepartementet till

godo vid prövningen av skatteutjämningsansökningarna. Ehuru departementschefen

icke nu vore beredd att till prövning upptaga den mera vittsyftande

frågan om en större och till avsevärd del med statsmedel finansierad

utbyggnad av förbundets revisionsverksamhet, förordade han, att under

nästa budgetår försöksvis bedreves ett samarbete mellan departementet och

förbundet vid granskningen av landskommunernas ansökningar om skatteutjämningsbidrag

och att Kungl. Majit, därest riksdagen icke gjorde någon

erinran däremot, i ersättning för detta ianspråktagande av konsulenternas

arbetskraft lämnade förbundet ett bidrag av högst 10 000 kronor att utgå av

förevarande anslag.

Departementschefen har vidare anfört följande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

29

Kommunalskatteberedningens förslag till ändrade grunder beträffande deji

kommunala skatteutjämningen (SOU 1943: 43) torde på grund av spörsmålets

omfattande natur — det har bl. a. sammanhang med frågorna om socialvårdens

ordnande och ändrad kommunindelning -—■ icke kunna föreläggas

årets riksdag. Vid medelsanvisningen torde man därför böra utgå från att

bidrag till skattetyngda kommuner under budgetåret 1946/47 skola lämnas

enligt oförändrade grunder.

Beträffande medelsbehovet för 1946 års bidragsutdelning har inom finansdepartementet

verkställts särskild utredning med ledning av uppgifter, som

införskaffats från länsstyrelserna. Enligt den approximativa beräkning, som

härvid framkommit, skulle vid en understödstilldelning under år 1946 efter

i huvudsak de grunder, som under senare år tillämpats, medelsbehovet

kunna beräknas till 16 miljoner kronor.

Den fortsatta stegringen av det totala skatteunderlaget, vilken stegring beräknats

för hela riket uppgå till mellan 4 och 5 procent, torde komma att

medföra att minskade anspråk på skatteutjämningsbidrag uppkomma inom

de flesta län, men denna minskning antages uppvägd av det alltmer stegrade

behovet av utjämningsbidrag inom vissa norrlandslän. Enbart inom Norrbottens

län torde utjämningsbidraget under 1946 jämfört med 1945 års utdelning

komma att utvisa en ökning med omkring 1 miljon kronor. Understödet

till kommunerna inom detta län bär beräknats utgöra ungefär hälften av det

för samtliga län beräknade understödsbeloppet.

Jämlikt 71 § kommunalskattelagen inflytande skattemedel för gemensamt

kommunalt ändamål, vilka skola tagas till uppbörd å förevarande anslag, ha

vid nyssnämnda anslagsberäkning uppskattats till omkring 150 000 kronor.

Av riksdagen torde för nästa budgetår böra inhämtas bemyndigande av

innebörd, att Kungl. Majit må, där så finnes av trängande behov påkallat,

intill ett belopp av 500 000 kronor bevilja understöd med avvikelse från

de i förordningen den 16 december 1927 (nr 462) stadgade grunderna.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr E. Hage m. fl. (I:

143) och den andra inom andra kammaren av herr J. O. Gavelin m. fl. (II:

205), i vilka hemställts, att riksdagen måtte överlämna till Kungl. Majit att

— efter de riktlinjer, som i motionerna föreslagits, eller på annat sätt — genomföra

en provisorisk skatteutjämning till fördel för de hårdast skattetyngda

kommunerna.

Motionärerna ha erinrat om departementschefens ovan återgivna uttalande

rörande kommunalskatteberedningens förslag till ändrade grunder beträffande

den kommunala skatteutjämningen och förordat en provisorisk

skatteutjämningsreform enligt ett i motionerna förslagsvis utformat system.

Målsättningen skulle vara att ingen kommun i landet komme att erhålla en

skattebelastning, som avsevärt överstege 15 kronor per skattekrona.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för förslaget, får utskottet hänvisa

till motionen 1: 143.

Utskottet får erinra, att icke det verkliga skattetrycket i kommunerna kan

läggas lill grund för fördelningen av skatteutjämningsmedlen. Såsom framhållits

vid 1943 och 1944 års riksdagar i samband med behandlingen av motioner

örn ökad skattelättnad för de hårdast skattetyngda kommunerna läg
-

Utskottet.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 7.

ges i stället ett beräknat skattetryck till grund för fördelningen, vilket skattetryck

fastställes efter granskning av kommunernas inkomst- och utgiftsstater

jämte sammandrag av deras räkenskaper för det år understöden avse.

Har en kommun avsatt ett oskäligt högt belopp för avskrivning av restantier,

eller har kommunen med uttaxerade medel berell täckning för utgifter, vilka

enligt normal hushållning bort bestridas med lån, eller för dylika utgifter

upptagit lån med förhållandevis kort amorteringstid, föranleda sådana omständigheter,

att det beräknade skattetrycket blir lägre än det verkliga.

Enligt gällande bestämmelser örn understöd åt synnerligen skattetyngda

kommuner (SFS 1927: 462, ändr. 1928: 396) skall huvuddelen av skatteutjämningsmedlen

utgå efter vissa bestämda grunder. Inom ramen av ett belopp

av 3 000 000 kronor kan Kungl. Maj:t dock med avvikelse från nämnda

grunder bevilja högre understöd än det som eljest kunnat utgå och även

giva dispens från vissa eljest gällande villkor för understödet.

Under år 1945 har enligt vad utskottet inhämtat understöd kunnat lämnas

i sådan omfattning, att det beräknade skattetrycket även i de hårdast skattetyngda

kommunområdena nedbringats till omkring 15 kronor per skattekrona.

Detta innebär alltså, att Kungl. Maj:t inom ramen av gällande bestämmelser

kunnat uppnå det mål, som avsetts med den i motionerna föreslagna

provisoriska anordningen.

Då Kungl. Maj:ts förslag ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

under åberopande av vad sålunda anförts hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionerna I: 143 och II: 205

a) till Bidrag till skattetyngda kommuner för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 16 000 000 kronor;

b) bemyndiga Kungl. Majit att under budgetåret 1946/47

av anslaget använda ett belopp av högst 500 000 kronor för

beredande av understöd åt synnerligt skattetyngda kommuner

med avvikelse från de i förordningen den 16 december

1927 (nr 462) stadgade grunderna beträffande dylikt understöd.

Diverse.

46:o) Ersättning täll statens allmänna fastighctsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens

delfond. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 57 och

58, s. 80) hemställer utskottet,

alt riksdagen må för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag

anvisa

i

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

31

a) till Ersättning till statens allmänna fastighets!ond: Byggnadsstyrelsens

delfond 648 000 kronor,

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Generaltullstyrelsens

delfond 102 000 kronor.

47:o) Statens intressekontor. Kungl. Majit har (punkt 59, s. 80—82) föreslagit

riksdagen att till Statens intressekontor för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 574 000 kronor.

Å gällande riksstat är förevarande anslag uppfört nied 409 000 kronor.

Det för nästa budgetår äskade anslaget avser att täcka intressekontorets

kostnader år 1944, uppgående till 573 960 kronor.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens intressekontor för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 574 000 kronor.

48:o) Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor. Med tillstyrkande av

Kungl. Majits förslag (punkt 60, s. 82) hemställer utskottet,

alt riksdagen må lill Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

144 000 kronor.

49 :o) Staten åliggande kommunala och andra utskylder. Bidrag till vissa

internationella byråer. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkterna 61

och 62, s. 82 och 83) och under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Staten åliggande kommunala och andra utskylder

1 000 kronor,

b) till Bidrag till vissa internationella byråer 8 000 kronor.

50 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande

av Kungl. Majits förslag (punkt 63, s. 83), vilket innebär en ökning av anslaget

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 500 000 kronor.

Utskottet.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 7.

Utskottet.

51 :o) Allmän dyrortsgruppering. Kungl. Majit har (punkt 64, s. 83—85)

föreslagit riksdagen att till Allmän dyrortsgruppering för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 58 000 kronor.

I skrivelse den 8 december 1945, nr 577, har 1945 års riksdag anmält, att

riksdagen bifallit Kungl. Majlis proposition nr 343 angående skattegrupperingen

m. m. Enligt nämnda proposition avses att verkställa en ny allmän

dyrortsgruppering, som på löneområdet skulle träda i tillämpning den 1 juli

1947 och beträffande skatteavdragen den 1 januari 1948. I propositionen ha

närmare angivits de metoder, efter vilka den till grund för grupperingarna

liggande levnadskostnadsmätningen skulle utföras. Riksdagen har i huvudsak

godkänt dessa metoder, dock med angivande av vissa önskemål, som borde

beaktas vid undersökningens genomförande.

Enligt en av socialstyrelsen verkställd beräkning skulle de sammanlagda

kostnaderna för utförande av en ny prisgeografisk undersökning och därpå

grundade dyrortsgrupperingar uppgå lill cirka 75 000 kronor, fördelade med

17 000 kronor på budgetåret 1945/46 och 58 000 kronor på budgetåret 1946/

47. Kostnaderna för budgetåret 1945/46, 17 000 kronor, kunde lämpligen bestridas

av det å socialstyrelsens stat uppförda reservationsanslaget å 30 000

kronor för avlöning till viss personal för större specialundersökningar.

Departementschefen framhåller, att de av socialstyrelsen sålunda beräknade

kostnaderna avsevärt överstiga kostnaderna för 1941 års prisgeografiska

undersökning. Detta berodde delvis på att löneläget nu vore något högre men

främst på att de av 1945 års riksdag godkända metoderna för levnadskostnadsmätningen

i vissa avseenden vore mera arbetskrävande än de tidigare

använda metoderna. Med hänsyn till intresset att få denna levnadskostnadsundersökning

utförd på ett så tillfredsställande sätt som möjligt hade departementschefen

icke velat ifrågasätta någon begränsning i de beräknade kostnaderna

för avlöningar m. m., tillhopa 75 000 kronor. För utgifterna under

nästa budgetår borde anvisas ett reservationsanslag å 58 000 kronor, lämpligen

benämnt Allmän dyrortsgruppering.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmän dyrortsgruppering för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 58 000 kronor.

52:o) Extra utgifter. Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkterna 65 och 66, s. 85 och 86), och

under erinran, att samma belopp anvisats för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Extra utgifter ett reservationsanslag av 30 000 kronor,

b) till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst

ett förslagsanslag av 11 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 7.

33

53:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. Kristillägg.

Provisoriskt lönetillägg. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkterna

67—69, s. 86) hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 såsom förslagsanslag

anvisa

a) till Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst

160 000 kronor,

b) till Kristillägg 3 250 000 kronor,

c) till Provisoriskt lönetillägg 3 500 000 kronor.

Stockholm den 15 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:

ALGOT TÖRNKVIST.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Lindström, Gränebo, Bäckström, Karl Andersson,

Gustaf Karlsson, Ekströmer, Gustaf Iwar Anderson, Gillström, Näsström, Gustav Emil

Andersson, Gunnar Andersson och Ragnar Bergh; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Ward, Persson i

Tidaholm, Rubbestad, Mårtensson, Staxäng, Pettersson i Dahl, Viklund, Lindholm, Boman

i Kieryd och Birke.

Reservation

vid punkten Uö:o (Bidrag till skattetyngda kommuner) av herr Viklund.

Bihang till riksdagens protokoll I9i6. 6 sami Nr 7

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:7 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946/4-7 un s. 1 i texten