Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Aktiebolaget Stadsholmen.

1946-03-29 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Aktiebolaget Stadsholmen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72.

1

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1946 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

lån till Aktiebolaget Stadsholmen.

(4:e avd.)

1 propositionen nr 202 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 8 mars 1946, föreslagit

riksdagen att till Lån åt Aktiebolaget Stadsholmen å kapitalbudgeten

under Fonden för låneunderstöd för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

I skrivelse den 14 november 1945 har samfundet S:t Erik i Stockholm

hemställt, att staten på närmare angivet sätt skulle ekonomiskt stödja saneringen

av staden mellan broarna i Stockholm.

Beträffande samfundets hittillsvarande verksamhet inhämtas i huvudsak

följande.

Samfundet S:t Erik, som söker bevara för Stockholm ur konstnärlig,

kulturell och historisk synpunkt värdefulla minnesmärken, har särskilt inriktat

sin verksamhet på Stockholms stads gamla centrum. Sålunda har

samfundet, bland annat, genom ett särskilt för ändamålet bildat fastighetsbolag,

Aktiebolaget Stadsholmen, förvärvat fastigheterna i två kvarter, nämligen

Cepheus och Cygnus. Med anlitande av sitt aktiekapital, ursprungligen

61100 kronor, samt medel, som Stockholms stad lånat bolaget, har detta

kunnat genomföra förvärven och sanera kvarteren. Saneringen har i stort

sett inneburit, att med bibehållande i allt väsentligt av den medeltida stadsplanen

den inre gårdsbebyggelsen rivits och moderna lägenheter inretts i

de kvarstående byggnaderna. Vidare ha de efter rivningen erhållna öppna

och rymliga gårdarna försetts med planteringar av olika slag. Samstämmighet

råder därom, att saneringsarbetet utförts på ett ur kulturminnesvårdens

synpunkter betryggande och tillfredsställande vis samtidigt som bostadsmässigt

sett ett mycket gott resultat vunnits. Stockholms stads långivning

har skett på det sättet, att staden till bolaget lämnat dels 30-åriga amorteringslån,

till säkerhet för vilka ställts inteckningar liggande mellan 75 och

100 procent av fastigheternas taxeringsvärden efter saneringen, och dels

amorteringsfria lån mot säkerhet av inteckningar, liggande över taxeringsvärdena.

För de senare lånen, för vilka ränteskyldighet föreligger endast i

den män bolaget med hänsyn till inkomsterna av fastigheterna kan betala,

inträder amorteringsskyldighet först när de inom taxeringsvärdena liggande

lånen slutamorterats. Bolaget har hittills med undantag för ett år, då

kostnader för skyddsrumsanläggningar togo i anspråk årets överskottsmedel,

kunnat erlägga ränta å de amorteringsfria lånen med 1,6 procent. Stadens

insatser i de två kvarteren uppgå till sammanlagt 665 000 kronor, därav

362 500 kronor i form av amorteringslån.

Billan,q till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 72.

670 46

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 72.

Bolaget, vars saneringsverksamhet legat nere under kriget, har nu önskatåterupptaga

densamma och har undersökt förutsättningarna för en sanering

av hela den inre delen av staden mellan broarna. Bolaget har därvid

kommit till den uppfattningen, att en självsanering borde kunna

förväntas i fråga örn ungefär hälften av det ifrågavarande fastighetsbeståndet.

De återstående fastigheterna skulle däremot behöva förvärvas av

bolaget och genom dess försorg saneras, därvid i huvudsak skulle tillämpas

samma principer som i fråga örn fastigheterna i kvarteren Cepheus och Cygnus.

Kostnaderna för fastigheternas förvärvande och ombyggnad lia beräknats

till omkring 10 000 000 kronor, medan de blivande taxeringsvärdena uppskattas

till omkring 8 600 000 kronor.

Den nu föreliggande framställningen från samfundet S:t Erik innebär,

att staten och staden gemensamt skulle skapa de ekonomiska förutsättningarna

för ett genomförande av den nyssnämnda saneringsplanen. Staden

skulle enligt samma principer som hittills lämna lån till bolaget, medan

staten skulle ställa ett belopp av 500 000 kronor till förfogande för aktieteckning

i bolaget. Staten skulle emellertid icke själv stå som aktietecknare,

utan av angivna belopp skulle för aktieteckning 250 000 kronor överlämnas

till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien och 250 000 kronor

till samfundet S:t Erik.

Vitterhets-, historie- och antikvitetskollegium har — under framhållande

att ifrågavarande sanering vore icke blott ett stockholmskt lokalintresse utan

även ett klart riksintresse —• tillstyrkt bifall till framställningen.

Byggnadsstyrelsen har ansett, att saneringen vore av det allmänna intresse,

att den borde stödjas även av statsmakterna. Styrelsen har tillstyrkt, att statsanslag

på lämpliga villkor lämnades, men har därvid ifrågasatt, huruvida icke

statsbidraget borde givas i form av statens aktieteckning i det bolag, Aktiebolaget

Stadsholmen, som enligt ansökningen vore avsett att bedriva den

åsyftade saneringen.

Stockholms stadsfullmäktige ha tillstyrkt framställningen och förbundit sig

att vid bifall till densamma stödja Aktiebolaget Stadsholmens saneringsverksamhet

med lån i samma former och samma proportioner som hittills intill

ett sammanlagt belopp av 4 000 000 kronor.

Överståthållarämbetet har tillstyrkt bifall till ansökningen och därvid uttalat,

att den kulturminnesvård, det här gällde, måste anses vara en angelägenhet,

som rörde icke bara huvudstadens utan hela landets befolkning.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka framställningen, enär

den saneringsverksamhet, som Aktiebolaget Stadsholmen påtagit sig, enligt

statskontorets mening måste betraktas såsom en kommunal uppgift.

Därest en medverkan i förevarande hänseende från statens sida emellertid

skulle anses påkallad, syntes, anför statskontoret, i varje fall den ordning

härför, som samfundet S:t Erik föreslagit, icke lämplig. Möjligen skulle

kunna övervägas att tillhandahålla Aktiebolaget Stadsholmen de önskade

medlen såsom räntefritt lån från fonden för låneunderstöd. Häremot talade

dock, att förutsättningar icke torde föreligga för bolaget att vare sig ställa

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72.

3

godtagbar säkerhet eller inom överskådlig tid återbetala lånet. Vid sådant

förhållande syntes det ändamålsenligt, att ett statsunderstöd lämnades i

form av årligt statsbidrag med lämpligt belopp.

Departementschefen har för egen del framhållit, att det är givet, att en

sanering i första hand måste betraktas såsom en Stockholms stads angelägenhet

inte minst med hänsyn till saneringens bostadspolitiska betydelse.

Departementschefen har emellertid icke velat ställa sig avvisande till att staten

i viss utsträckning ekonomiskt medverkar till saneringen. Även för övriga

delar av vårt land torde det nämligen få anses önskvärt, framhåller departementschefen,

att den stadsdel i möjligaste mån bevaras, till vilken för hela

vårt folk betydelsefulla minnen av både historisk och kulturell art äro så

intimt förbundna, I anslutning härtill anför departementschefen följande.

En långivning från Stockholms stads sida till Aktiebolaget Stadsholmen

mot säkerhet av inteckningar, liggande inom de ifrågavarande fastigheternas

taxeringsvärden efter saneringen, kan knappast anses innebära någon direkt

uppoffring från stadens sida. Det kan nämligen antagas, att bolaget kommer

att kunna fullgöra sin ränte- och amorteringsskyldighet för dessa lån såsom

hittills skett i fråga om motsvarande lån som lämnats för saneringen av

kvarteren Cepheus och Cygnus. Beträffande de inteckningslån, som skulle

komma att ligga närmast över fastigheternas taxeringsvärden men före bolagets

egen insats, kan stadens utgift antagas komma att inskränka sig till belopp,

motsvarande utebliven ränta å lånen under den tid av 30 år under vilken de

framförliggande lånen skola amorteras. Efter nämnda tid böra annuiteter,

innefattande såväl ränta som amortering, kunna i full utsträckning erläggas

för de ursprungligen över taxeringsvärdena liggande inteckningslånen.

Därest det för sanering ifrågasatta fastighetsbeståndet i inköp och sanering

skulle, såsom samfundet antagit, draga en sammanlagd kostnad av

omkring 10 000 000 kronor, medan de nya taxeringsvärdena skulle uppgå

till 8 600 000 kronor, skulle vid ett bidrag från statens sida i form av aktier

till ett belopp av 500 000 kronor stadens långivning mot säkerhet i inteckningar,

liggande över fastigheternas taxeringsvärden, uppgå till (10 000 000—

—8 600 000—500 000=) 900 000 kronor. Utgår man från att bolaget icke kan

i någon mån förränta detta belopp under tiden för amorteringen av stadens

inom taxeringsvärdena liggande inteckningslån, skulle räknat efter en räntefot

av 3 procent stadens årliga förlust under 30 år uppgå till 27 000 kronor.

Skulle däremot bolaget kunna på sätt hittills skett förränta ifrågavarande

lån efter 1,B procent, skulle stadens årliga förlust icke uppgå till mera än

13 500 kronor under angivna tid. För statens vidkommande skulle vid bidrag

i den form som förutsatts statens uppoffring för ändamålet uppgå till ett engångsbelopp

av 500 000 kronor, motsvarande en årlig ränteförlust för all framtid

av 15 000 kronor. Med hänsyn till att de ifrågasatta saneringsåtgärderna i

första hand tillgodose ett stockliolmsintresse, anser jag, att en dylik fördelning

av statens och stadens insatser ställer sig för staten alltför ogynnsam.

Enligt min mening bör statens medverkan ej sträcka sig längre lin att staten

intill visst belopp lämnar fastighetsbolaget lån, därvid staten till säkerhet

härför bör tillsammans med Stockholms stad erhålla inteckningar, liggande

omedelbart över fastigheternas efter saneringen åsätta nya taxeringsvärden.

Fänta och amortering å dessa lån förutsättas skola erläggas efter samma

grunder som gälla för motsvarande, av staden hittills lämnade lån. Detta

innebär, att under en tid av 30 år ränteskyldighet föreligger endast i den

män bolagets inkomster därtill förslå och att först efter angivna tid bolaget

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 72.

Utskottet.

är förpliktat att erlägga såväl full ränta som amorteringar. För att bereda

bolaget möjlighet att finansiera en fastighetsaffär under tiden fram till dess

beloppen av inteckningslånen från staten och staden kunna slutgiltigt fixeras,

bör ett räntefritt förlagslån utan realsäkerhet tillfälligtvis kunna från statens

sida ställas till bolagets förfogande. Ett dylikt lån bör sedan kunna utan

direkt återbetalning omvandlas till ett inteckningslån ovan taxeringsvärdet.

Under här angivna förutsättningar är jag beredd förorda, att staten tillsammans

med Stockholms stad medverkar till de ifrågasatta saneringsåtgärderna.

Den statliga långivningen torde böra begränsas till 500 000 kronor.

För ändamålet torde å kapitalbudgeten under fonden för låneunderstöd böra

anvisas ett anslag å angivna belopp. Anslaget torde böra disponeras i enlighet

med beslut av Kungl. Majit i varje särskilt fall. Jag förutsätter, att

såsom villkor för långivning uppställes utöver vad nyss angivits i fråga örn

säkerhet för lånen, dels att ritningsförslag till förändringar eller nyanordning

av fastigheterna skola underställas byggnadsstyrelsens prövning, innan

arbetena utföras, och dels att bolaget förbinder sig att låta registrera de

genom bolagets försorg förvärvade och sanerade byggnaderna såsom kulturminnesmärken

enligt lagen den 12 juni 1942 örn skydd för kulturhistoriskt

märkliga byggnader.

Förvaltningen av lånen torde lämpligen böra omhänderhavas av statskontoret.

En sanering i enlighet med av departementschefen angivna grunder av det

i propositionen avsedda fastighetsbeståndet inom staden mellan broarna får

anses önskvärd såväl för att i möjligaste mån bibehålla stadsdelens särkaraktär

som för att åstadkomma förbättrade sociala och hygieniska förhållanden. I

likhet med departementschefen anser utskottet, att en dylik sanering i första

hand måste betraktas såsom en Stockholms stads angelägenhet. På av departementschefen

åberopade skäl finner sig emellertid utskottet berett tillstyrka,

att jämväl staten i viss utsträckning genom lån ekonomiskt medverkar till

saneringen. Härutinnan framlagt förslag har icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet tillstyrker alltså Kungl. Majits förslag och hemställer,

att riksdagen må till Lån åt Aktiebolaget Stadsholmen för

budgetåret 1946/47 under fonden för låneunderstöd anvisa ett

investeringsanslag av 500 000 kronor.

Stockholm den 29 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson,

Pauli, Lindström, Larsson, Andrén, Bäckström, Heiding, Mannerskantz, Gustaf

Karlsson, Berling och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Falla, Rubbestad,

Andersson i Malmö, Wallentheim, Malmborg i Skövde, Holmström, fru Alvén,

herrar Åkerström, Petterson i Degerfors och Thäpper.

Stockholm 1946. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:136 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån till Aktiebolaget Stadsholmen. s. 15 i texten