Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag till vetenskapsakademien.

1946-04-05 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:79, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående vissa anslag till vetenskapsakademien.

Dokumentets text

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 79.

Nr 79.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående

vissa anslag till vetenskapsakademien.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt

47 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, beräkna för budgetåret 1946/47 såsom Bidrag till vetenskapsakademien

ett anslag av 83 600 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 95, under åberopande

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

22 februari 1946, föreslagit riksdagen att

dels till Ytterligare bidrag till vetenskapsakademien å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av 89 000 kronor;

dels till Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell

fysik för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 482 200 kronor;

dels ock till Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet

i övrigt för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 3 700 kronor.

Anslaget till bidrag till vetenskapsakademien är för innevarande budgetår

uppfört med 83 600 kronor och disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till uppehållande av zoologiska stationen vid

Kristineberg . . .............................kronor 3 000: —

2. Siegbahn, K. M. G., professor i experimentell

fysik, personligen:

Lön...............

....... kronor

8 000: —

Ålderstillägg.........

»

1 000: —

Tjänstgöringspenningar.

»

4 000: —

Summa kronor

13 000: —

Avgår: pensionsavdrag, beräknade

till......................kronor 839:16 » 12 160:84

3. Holmberg, B. A. L., professor i organisk

kemi, personligen:

Lön......................kronor 13 500: —

Rörligt tillägg, högst . . ....... » 1 620: —

Summa, kronor 15 120: —

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 79.

17

Avgår: bidrag från vetenskapsakademien

...............kronor 6 000: —

pensionsavdrag............ »_768:

Summa kronor 6 768: — kronor 8 352: —

4. Bidrag till driftkostnader för forskningsinstitutet för

experimentell fysik vid akademien.............. » 60 000:

Anm.: Härav är ett belopp av 25 000 kronor avsett såsom bidrag

till kostnaderna för driften av forskningsinstitutets cyclotronanl äggning_

Summa kronor 83 512: 84.

Kungl. Maj:ts förslag innebär ifråga om det under 1. angivna bidraget

oförändrad medelsanvisning och ifråga örn den personliga professuren för

professorn B. A. L. Holmberg en anslagsminskning till i runt tal 700 kronor

i samband med Holmbergs snart förestående avgång med pension. Nyssnämnda

två anslagsposter skola enligt Kungl. Maj:ts förslag anvisas under

rubriken »Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig verksamhet i

övrigt».

Beträffande forskningsinstitutet för experimentell

fysik inhämtas av propositionen nr 95 i huvudsak följande.

På förslag av Kungl. Maj:t (1936 års åttonde huvudtitel sid. 78 ff.) medgav

1936 års riksdag (skrivelsen nr 175), att vid vetenskapsakademien finge

för professorn i fysik vid universitetet i Uppsala K. M. G. Siegbahn från

och med den 1 juli 1937 inrättas en personlig professur i experimentell fysik.

Siegbahn skulle såsom innehavare av den personliga professuren i löne- och

pensionshänseende vara likställd med ordinarie universitetsprofessor. Staten

skulle svara för kostnaderna för Siegbahns avlönande intill hans år 1951 inträffande

inträde i pensionsåldern samt under samma tid lämna ett årligt

bidrag av 35 000 kronor till driften av ett forskningsinstitut, som vetenskapsakademien

åtog sig att inrätta med anlitande av Nobel-medel för en beräknad

kostnad av 800 000 kronor. Såsom villkor för dessa åtaganden från statens

sida skulle gälla, dels att vetenskapsakademien inrättade nämnda forskningsinstitut

från och med den 1 juli 1937 och dels att från enskilt håll under minst

10 år, räknat från och med den 1 juli 1937, lämnades ett årligt bidrag av

55 000 kronor till institutets driftkostnader.

Av den under punkten 43 i 1943 års åttonde huvudtitel lämnade redogörelsen

framgår vadare, att, kort efter det ifrågavarande forskningsinstitut under

år 1937 tagits i bruk, intill institutet anlades och utrustades ett speciellt laboratorium

avsett för en s. k. cyclotronanläggning för framställning av radioaktiva

ämnen. Denna laboratorieanläggning hade huvudsakligen bekostats av

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, som även för de första tre åren intill den

1 juli 1943 ställt ett årsbidrag av 48 000 kronor till förfogande för driften av

laboratoriet. Av ifrågavarande redogörelse framgår vidare, att dåvarande chefen

för ecklesiastikdepartementet tillstyrkte en av vetenskapsakademien gjord

Bihang till riksdagens protokoll 19^6. 6 sami. Nr 78 80. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 79.

framställning om att staten skulle lämna ett årligt bidrag av 25 000 kronor

till driften av cyclotronanläggningen under en treårsperiod, räknat från och

med den 1 juli 1943. Departementschefen underströk därvid, att staten vid

bifall härtill icke iklädde sig någon förpliktelse, vare sig formellt eller materiellt,

att efter den 30 juni 1946 lämna fortsatt bidrag till ifrågavarande ändamål;

huruvida fortsatt statsbidrag kunde komma att lämnas framdeles, borde

alltså, därest sådant bidrag ifrågasattes, i sinom tid bli föremål för ny, förutsättningslös

prövning. Riksdagen lämnade vad sålunda anförts utan erinran.

I enlighet härmed har under budgetåren 1943/46 under anslaget till Bidrag

till vetenskapsakademien utgått ett särskilt statsanslag å 25 000 kronor till

driften av cyclotronanläggningen.

Efter därom av professorn Siegbahn gjord framställning har nu vetenskapsakademien

— med förmälan att Knut och Alice YVallenbergs stiftelse samt

Rockefellerstiftelsen städt ett belopp av 750 000 kronor till förfogande för

iordningställande av en cyclotronanläggning med cirka 10 gånger så stor kapacitet

som den nuvarande — hemställt örn följande nya statsanslag, nämligen

1) till kostnaderna för avlönande av personal (kostnader

för rörligt tillägg och kristillägg, tillhopa omkring 34 000 kro
-

nor, ej inräknade; pensionsavgifter frånräknade) ........ kronor 134 139

2) till driftkostnaderna för cyclotronen och en s. k. neutron
generator

......................................... » 70 000

3) till vissa engångskostnader ...................... » 270 000.

Härvid har förutsatts, att det nuvarande bidraget å 35 000 kronor till de

allmänna omkostnaderna för institutets drift alltjämt skulle utgå.

Statskontoret har avstyrkt, att särskilda anslagsmedel skulle anvisas för

ifrågavarande ändamål. Eventuella bidrag från staten borde anvisas från det

under tionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget å 700 000 kronor till

tekniskt-vetenskaplig forskning.

Atomkommittén tillstyrker vetenskapsakademiens framställning.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik har sedan

sin tillkomst år 1936 varit speciellt inriktat på kärnfysiska forskningar,

d. v. s. på studiet av atomkärnornas byggnad och reaktioner. Detta relativt

nya forskningsfält har under de senaste åren tilldragit sig allt större intresse,

framför allt sedan den förutsättningslösa grundforskningen inom detta område

kunnat påvisa, vilka oerhörda energimängder, som äro bundna inom

atomerna, och hur dessa krafter under vissa omständigheter kunna frigöras.

Härigenom, ha förutsättningar skapats för tillkomsten av nya forskningsuppgifter,

inriktade på bestämda mål: att i olika avseenden praktiskt utnyttja

den energi, som vid atomsprängningarna utlöses. Av allt att döma

finns anledning att hoppas att man här inom en relativt närliggande framtid

skall nå fram till resultat av stor teknisk-industriell och medicinsk betydelse.

Vilka möjligheter, som i detta hänseende föreligga, låter sig visserligen

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 79.

19

icke för närvarande överblickas med någon större grad av säkerhet; det torde

likväl vara uppenbart, att statsmakterna icke kunna underlåta att verksamt

understödja och uppmuntra fortsatt forskning inom kärnfysiken och dess tillämpningsområden.

Då det synts nödvändigt, att det kommande forskningsarbetet rörande

atomenergiens tillgodogörande redan från början planlägges och samordnas

på ett sådant sätt, att förutsättningarna för gynnsamma resultat bli de bästa

möjliga, har jag, såsom förut erinrats, efter vederbörligt bemyndigande tillkallat

särskilda sakkunniga, åt vilka nämnda planläggningsarbete uppdraga.

Denna sakkunnigutredning — den s. k. atomkommittén — har med

anledning av vetenskapsakademiens nu förevarande framställning understrukit,

att det för vårt lands möjligheter att framdeles utnyttja atomenergien

är av utomordentligt stort värde, att inom landet redan finnes ett

vetenskapligt institut med relativt goda forskningsmöjligheter inom detta

område och en stab av utbildade och erfarna vetenskapsmän. I likhet med

kommittén anser jag det självklart, att detta institut i första hand bör utnyttjas,

då det gäller att intensifiera det kärnfysikaliska forskningsarbetet

och utbilda nya forskare inom området. Jag är därför beredd att förorda,

att staten ekonomiskt bidrager till den planerade utvidgningen av institutets

verksamhet.

Statskontoret har påpekat, att statens hittills gjorda ekonomiska åtaganden

gentemot ifrågavarande forskningsinstitut icke innebure någon förpliktelse

för staten att i fortsättningen bidraga till de med eyclotronanläggningen

förenade kostnaderna. Denna invändning är givetvis riktig i och för sig.

Den hastiga utveckling, som den kärnfysiska forskningen de senaste åren

undergått, och de resultat i fråga om utnyttjandet av atomkraften, som numera

redan nåtts, ha emellertid helt förändrat läget, varför jag för egen del

icke finner anledning till tvekan inför principfrågan, huruvida staten bör

lämna ytterligare bidrag till ifrågavarande ändamål.

Statskontoret har även framhållit, att, därest staten ansåges böra lämna

ytterligare ekonomiskt stöd i förevarande avseende, det borde beaktas, att

forskningsinstitutet avsetts skola efter professorn Siegbahns inträde i pensionsåldern

övergå till att bliva ett vanligt, icke statsunderstött Nobelinstitut.

Med anledning härav må framhållas, att dessa planer givetvis komma

att påverkas, därest staten genom större, icke tidsbegränsade årsanslag inträder

som mera stadigvarande intressent i institutets verksamhet. Forskningsanstalten

är redan nu ett Nobelinstitut under vetenskapsakademiens

ledning och tillsyn, ehuru den är upplåten såsom vetenskaplig institution

åt Siegbahn såsom innehavare av en av staten bekostad personlig forskningsprofessur.

Därigenom har institutet fått karaktären av ett komplement

till vårt lands universitets- och högskoleorganisation, vilken ställning

markeras bland annat därav, att en icke obetydlig utbildningsverksamhet

för licentiatexamen och doktorsgraden där äger rum vid sidan av det rena

forskningsarbetet. Denna institutets ställning kommer ytterligare att befästas,

därest staten nu skulle i ökad utsträckning bidraga till dess verksamhet.

Jag erinrar även örn att, såsom också atomkommittén i sitt yttrande

påpekat, naturvetenskapliga forskningskommittén med hänsyn till

förefintligheten av ifrågavarande personliga professur icke ansett behov föreligga

av att dubblera fysikprofessuren vid Stockholms högskola. Jag förutsätter

att, därest staten i enlighet med vad jag förordat för en icke tidsbegränsad

framtid ekonomiskt stöder ifrågavarande forskningsanstalt, denna

även framdeles kommer att stå till förfogande såsom en länk i vårt lands

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 79.

universitets- och högskoleorganisation och sålunda hållas tillgänglig för utbildningsändamål,

och detta oavsett vilken ställning i administrativt hänseende,

den framdeles må komma att få. Sistnämnda fråga torde icke i

detta sammanhang böra upptagas till närmare diskussion.

Statskontoret har slutligen ifrågasatt, huruvida icke, därest statsmedel

ansåges böra anvisas till förevarande ändamål, härför borde anlitas det under

tionde huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till tekniskt-vetenskaplig

forskning m. m. Dessa anslagsmedel avse emellertid understödsbehov av

mera tillfällig art och synas fördenskull icke lämpligen böra tagas i anspråk

för ifrågavarande ändamål. Jag förordar därför, att för ändamålet anvisas

särskilda medel under åttonde huvudtiteln.

De anslag, som nu från vetenskapsakademiens sida äskats till stöd åt

dess forskningsinstitut för experimentell fysik, avse dels bidrag till avlönande

av personal och övriga kostnader för driften och dels vissa engångsbidrag

till komplettering av de anläggningar, vilka avsetts skola bekostas

av donationsmedel.

Kärnfysiken betecknas såsom ett mycket svårtillgängligt vetenskapsomr

råde, vartill kommer att den kärnfysikaliska forskningen arbetar med avancerade

hjälpmedel samt en omfattande och svårskött apparatur. Det är

därför naturligt, att för verksamheten kräves en relativt stor och tillika

högt kvalificerad personal. I följande sammanställning angivas de av akademien

begärda befattningarna och de löneförmåner, rörligt tillägg och kris
-

tillägg inräknade, som ansetts böra förenas med dem:

Kronor

för cyclotronens skötsel: 1 laborator (C 3—C 5)........ 14 348—16 348

1 biträdande laborator (C 1—C 2) 11 790—13 100

1 radioingenjör (C 3)...............14 348

1 maskinmästare (Eo 14)............ 6 327

1 mekaniker (Eo 12)................ 5 747

2 laboratorietekniker (Eo 10=5 270 kr.) . 10 540

» neutrongeneratorns

skötsel: 1 laborator (C 3—C 5)........14 348—16 348

1 biträdande laborator (C 1—C 2) 11 790—13 100

1 laboratorietekniker (Eo 10)......... 5 270

» matematisk behandling:

1 laborator (C 3—C 5)....... 14 348—16 348

» mätavdelningen: 1 laborator (C 3—C 5).......14 348—16 348

1 biträdande laborator (Cl—C2) 11 790—13 100

1 laboratorietekniker (Eo 10)......... 5 270

assistenter och tillfällig arbetshj älp.......................24 000

Summa kronor 176 194.

Laboratorernas och de biträdande laboratorernas löneställning har sålunda

icke ansetts böra en gång för alla fixeras utan göras rörliga inom vissa gränser

i likhet med vad fallet är med löneförhållandena för vissa motsvarande

befattningar vid försvarets forskningsanstalt (jfr statsliggaren sid. 161 f).

Jag har icke ansett mig böra ifrågasätta en reducering av personalstabens

storlek. Jag är dock icke beredd att för närvarande tillstyrka en anordning,

varigenom personalen skulle anställas i statstjänst och inordnas i det statliga

lönesystemet; en sådan anordning synes mindre lämplig med hänsyn

till att ifrågavarande forskningsanstalt icke är en statlig inrättning och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Statsutskottets utlåtande nr 79.

sannolikt icke heller framdeles kommer att bli det, även örn, såsom jag förut

antytt, anstalten så småningom torde komma att mera fast inlemmas i

landets högskoleorganisation, då ju i sådant fall ett samordnande med

Stockholms högskola ter sig ändamålsenligast. Statens ekonomiska understöd

synes i stället, på sätt statskontoret förordat, böra givas formen av ett

lämpligt avvägt bidrag till de allmänna driftkostnaderna. Vad angår det

statliga bidraget till lönekostnaderna, synes detta böra avpassas så, att det

i stort sett täcker löneutgifterna för en personal med den föreslagna storleken

och sammansättningen. Vid beräknandet av detta bidrags lämpliga

storlek anser jag mig, då de ifrågasatta lönerna i vissa fall synas tilltagna i

överkant, böra utgå från något reducerade löneförmåner och beräknar sålunda

ett statsbidrag av högst 14 000 kronor respektive 11 500 kronor till

avlönande av laborator (radioingenjör) respektive biträdande laborator.

Vidare synas befattningarna som biträdande laborator för neutrongeneratorns

skötsel samt för mätavdelningen tills vidare kunna utbytas mot tjänster,

motsvarande universitetens förste assistentbefattningar, vilka äro förenade

med arvoden av 7 200 kronor vid en tjänstgöringsskyldighet av i

medeltal 5 timmar per dag. För två av de tre tjänsterna som biträdande

laborator beräknar jag därför ett statsbidrag av i runt tal 14 500 kronor.

För löner åt de åtta vetenskapligt utbildade befattningshavarna beräknar

jag vid sådant förhållande ett bidrag av inalles 96 000 kronor, vilket innebär

en minskning med i runt tal 23 000 kronor. Slutligen synes statsbidraget till

assistenter och tillfällig arbetshjälp böra — i varje fall för nästa budgetår —- reduceras med 10 000 kronor. I övrigt synas kostnadsberäkningarna kunna i

huvudsak godtagas. Det statliga lönebidraget torde sålunda böra bestämmas

till (176 194 — 23 000 — 10 000 =) 143 194 kronor eller i runt tal

145 000 kronor.

Akademien har vidare anhållit om ett statsbidrag av 70 000 kronor till

driftkostnader i inskränkt mening, d. v. s. i främsta rummet elektrisk ström

och förbrukningsmateriel. Kostnaderna kunna förefalla stora men jag anser

mig sakna anledning att förorda en minskning av det ifrågasatta statsbidraget

särskilt som, enligt vad jag inhämtat, det befunnits erforderligt att giva

cyclotronanläggningen en avsevärt större kapacitet än vad som framgår av

den i det föregående lämnade redogörelsen.

Jag tillstyrker således, att statsbidraget till ifrågavarande löne- och övriga

driftkostnader under nästa budgetår må utgå med (145 000 + 70 000 =)

215 000 kronor. Härvid förutsätter jag, att det nuvarande statsbidraget å

35 000 kronor alltjämt skall utgå men att förutnämnda mera tillfälliga

bidrag å 25 000 kronor skall indragas. Anslagsökningen skulle alltså utgöra

(215 ooo — 25 000 =) 190 000 kronor.

Vetenskapsakademien har hemställt, att anslag till bidrag till driften av

cyclotronanläggningen måtte anvisas att utgå redan från och med den

1 januari 1946. För innevarande budgetår skulle sålunda å tilläggsstat anvisas

driftkostnadsanslag med hälften av de för helt budgetår äskade beloppen.

Avsikten har nämligen varit, att den för anläggningens drift erforderliga

personalen skulle anställas från och med sistnämnda dag för att deltaga

i planläggnings- och konstruktionsarbetet. För återstoden av innevarande

budgetår lia emellertid, enligt vad jag inhämtat, numera vidtagits provisoriska

anordningar, varigenom anslagsbehovet fram till den 1 juli 1946

stannat vid 39 000 kronor. Jag tillstyrker, att nämnda belopp anvisas å

tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

22

Statsutskottets utlåtande nr 79.

Akademien har även anhållit om engångsanslag å tillhopa 270 000 kronor,

därav 150 000 kronor såsom bidrag till byggnadsarbeten och 120 000 kronor

såsom bidrag till utrustningskostnaderna. Enligt framställningen skulle

hela byggnadsbidraget samt större delen — 90 000 kronor — av utrustningsbidraget^

anvisas redan för innevarande budgetår. Jag tillstyrker för egen

del, att å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår anvisas ett

belopp av 50 000 kronor, avseende utrustning, samt att för nästa budgetår

såsom bidrag till ifrågavarande byggnadsarbeten och för återstoden av utrustningen

anvisas ett belopp av 220 000 kronor.

De tilläggsanslag för innevarande budgetår å 39 000 kronor respektive

50 000 kronor, som jag enligt det föregående ansett böra beviljas åt vetenskapsakademien,

synas böra sammanföras till ett anslag å 89 000 kronor

med rubriken »Ytterligare bidrag till vetenskapsakademien» och anvisas å

tilläggsstat II. Under rubriken »Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet

för experimentell fysik» böra sammanföras de anslagsmedel,

som avse nämnda institut, d. v. s. följande belopp:

Personliga professuren i experimentell fysik för professorn

X. M. G. Siegbahn........................

Det nuvarande bidraget till institutets allmänna driftkostnader

....................................

Nytt bidrag, avseende den nya cyclotronanläggningens

löne- och andra driftkostnader..................

Engångsbidrag ..................................

kronor 12 160:84

» 35 000: —

» 215 000: —

» 220 000: —

kronor 482 160: 84.

Anslaget torde böra uppföras med ett till 482 200 kronor avrundat belopp.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och då utskottet

icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i detta

hang anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Ytterligare bidrag till vetenskapsakademien å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 89 000 kronor;

b) till Vetenskapsakademien: Bidrag till forskningsinstitutet

för experimentell fysik för budgetåret 1946/47 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett anslag av 482 200 kronor;

c) till Vetenskapsakademien: Bidrag till vetenskaplig

verksamhet i övrigt för budgetåret 1946/47 under åttonde

huvudtiteln anvisa ett anslag av 3 700 kronor.

Stockholm den 5 april 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarand e: se under utlåtandet nr 78.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till vetenskapsakademien. a1 i texten