Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1946-03-29 · 148 sidor, varav 144 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 144 av 148 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 29 mars 1946 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1946/47 under åttonde huvudtiteln,

avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln gjorda förslag (punkt

1, s. 3—5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1946), vilket innebär en anslagshöjning med 16 000 kronor,

föranledd av nyinrättande av en befattning såsom byråchef i lönegraden

C 6 å statssekreterarens avdelning samt ordinariesättning av en extra ordinarie

förste kanslisekreterartjänst, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 statssekreterare ........................... CIO

1 expeditionschef............................ C 8

1 byråchef ................................. C 6

4 kansliråd ................................. A 30

5 förste kanslisekreterare..................... A 26

5 andre kanslisekreterare..................... A21

1 registrator................................ A15

1 kansliskrivare ............................. All

3 kanslibiträden............................. A 7

Bihang till riksdagens protokoll 19I/6. 6 sami. Nr 8. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Befattning. Lönegrad.

1 förste expeditionsvakt...................... A 7

3 expeditionsvakter.......................... A 5

5 kontorsbiträdet! ........................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20 :e.

1 föredragande hos regeringsrätten ............ Eo 29

2 förste kanslisekreterare..................... Eo 26

1 andre kanslisekreterare .................... Eg 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen .... kronor 24 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................... » 224 800

3. Arvode, bestämt av Kungl. Majit .... » 1 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 130 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 51 000

Summa kronor 431 000;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 431 000 kronor.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, s. 5), vilket innebär en anslagshöjning med 10 500

kronor, föranledd av ökad anslagsbelastning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

60 200 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 3, s. 6—14)

föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning

tills vidare från och med budgetåret 1946/47, vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för riksarkivet, som föranledas av vad departementschefen

anfört; dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för

riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47; dels

ock till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 329 500 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr S. Persson i Stockholm väckt motion (II: 119), vari hemställts,

att riksdagen måtte vidtaga sådan ändring i Kungl. Maj:ts förslag,

att de två manliga bokbindarna vid riksarkivet med retroaktiv verkan från

och med den 1 juli 1945 placeras i Eo 7: 10.

Kungl. Maj:ts förslag, som innebär en anslagshöjning med 14 300 kronor,

avser i huvudsak följande förändringar inom riksarkivets personalorganisation:
a)

inrättande av en ny förste arkivarietjänst i lönegraden A 20 å riksarkivets

andra byrå;

b) utbyte av en kanslibiträdesbefattning i lönegraden Eo 7 mot en biblioteksassistentbefattning

i lönegraden All;

c) anvisande av medel till personlig lönefyllnad åt två manliga bokbindare

i lönegraden Eo 6;

d) ökade medel till avlöningar åt viss icke-ordinarie personal.

Beträffande det under c) omnämnda förslaget inhämtas av statsrådsprotokollet

bland annat följande.

Riksarkivet har hemställt örn uppfattning av två manliga bokbindare

från lönegraden Eo 6 till lönegraden Eo 7 och av en bokbinderiförman från

lönegraden Eo 12 till lönegraden Eo 13. Till stöd härför har riksarkivet

anfört följande.

Efter riksdagens hörande medgav Kungl. Maj:t i nådigt brev den 22 juni

1945, att viss personal vid bokbinderi- och konserveringsverkstaden, nämligen

en förman, två manliga bokbindare och fyra kvinnliga konserveringsbiträden,

finge från och med den 1 juli 1945 erhålla extra ordinarie anställning vid riksarkivet

och därvid placeras, förmannen i 12 lönegraden 14 löneklassen, bokbindarna

i 6 lönegraden 9 löneklassen och konserveringsbiträdena i 4 lönegraden

3 löneklassen av löneplan Eo civila icke-ordinariereglementet. Placeringarna

voro gjorda i enlighet med riksarkivets förslag. Alltsedan riksarkivets

beslut den 15 januari 1930 har kollektivavtalet inom bokbinderifacket

ansetts ligga till grund för reglering av förhållandena mellan riksarkivet och

personalen, ehuru formellt sådant avtal icke träffats.

Riksarkivet tilldelade genom beslut den 25 juli 1945 ifrågavarande personal

extra ordinarie anställning från och med den 1 samma månad.

Emellertid hade efter förda underhandlingar mellan parterna nytt kollektivavtal

träffats inom bokbinderifacket den 7 juli. Detta innebar en justeringuppåt

av lönerna. Minimilönen skulle för manlig arbetare ökas med 7 öre och

för kvinnlig arbetare med 8 öre i timmen. Dessutom skulle indextillägget förhäda

kategorierna höjas med 1 öre. Kollektivavtalet skulle löpa från den 1

juni 1945. På grund av denna bestämmelse angående avtalets giltighetstid

ansåg sig riksarkivet skyldigt att för juni månad retroaktivt utbetala den löneökning,

som tillerkänts personalen genom det nya kollelctivavtalet. Rörelsen

på lönemarknaden har sålunda gjort, att personalen vid inträdet i den nya

anställningsformen måste anses ha haft högre löner än dem, som lågo till

grund för deras placering enligt löneplan Eo.

För placering av tjänsteman, som omedelbart före tillträdet av extra ordi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 8.

narie befattning innehaft anställning i statens tjänst med avlöning enligt kollektivavtal,

gäller enligt 8 § 2 mom. av civila ioke-ordinariereglementet, att han

skall hänföras lägst till den löneklass, i vilken lönen närmast överstiger den

avlöning han i den tidigare anställningen ägt uppbära. Detta stadgande sett i

.samband med det förhållandet, att personalen, ehuru retroaktivt, kommit i

åtnjutande av högre löner än dem, som utgöra grunden för löneklassplaceringen,

synes riksarkivet berättiga till en omprövning av lönefrågan. Konserveringsbiträdenas

löneplacering är tillräckligt hög, för att de skola vara kompenserade

för löneökningen enligt det nya kollektivavtalet. Detsamma kan

icke sägas om bokbindarna och förmannen. De förra uppbära enligt lönegraden

Eo 6: 9 med alla tillägg en årslön av 5 390 kronor. Enligt det nya

kollektivavtalet, vilket såsom förut framhållits, de facto trädde i kraft den

I juni 1945, skulle deras årslön utgöra 5 430 kronor. Förmannens motsvarande

lönebelopp är 6 641 kronor respektive 6 630 kronor. I förra fallet täcker

icke lönen enligt lönegradsplaceringen den lön, som skulle utgå enligt kollektivavtalet,

och i senare fallet utgör den ökning av lönen, som kommer vederbörande

till godo, 11 kronor, ett alltför litet belopp för att i betraktande av

ökade pensionsavgifter full kompensation skall kunna sägas lia givits, då dessa

avgifter stiga med 77 kronor. Riksarkivet får med anledning härav föreslå,

att bokbindama flyttas upp i 10 löneklassen, där lönen med alla tillägg utgör

5 633 kronor, och förmannen i 15 löneklassen, där lönen med de tillägg som

utgå utgör 7 003 kronor. För de förra är en sådan uppflyttning icke möjlig

med mindre de flyttas upp i lönegraden Eo 7, varför riksarkivet för deras del

föreslår placering i Eo7:10. Följdriktigt synes vara, att även förmannen

uppflyttas en lönegrad till Eo 13: 15. Riksarkivet håller före, att de föreslagna

löneökningarna böra beräknas retroaktivt från budgetåret 1945/46.

Statskontoret har avstyrkt riksarkivets förslag.

Det av 1945 års riksdag beslutade överförandet av ifrågavarande personal

å extra ordinarie stat har för befattningshavarna medfört en förbättring i

anställningsvillkoren, bland annat i fråga om semester och avlöning under

sjukledighet. Vid sådant förhållande synes enligt statskontorets mening den

omständigheten, att det nya kollektivavtalet för de i ärendet omförmälda

bokbindama medfört en ökning av de kontanta löneförmånerna med i runt tal

40 kronor för år i jämförelse med den till dem nu utgående årslönen, inklusive

rörligt tillägg, kristillägg och provisorisk avlöningsförbättring, icke böra medföra

någon ändring i den för dessa befattningshavare fastställda lönegrads- och

löneklassplaceringen. Vad vidare angår förmannens löneställning är att märka,

att den årslön, som enligt det nya kollektivavtalet skulle utgå till honom, med

II kronor 46 öre understiger de honom tillkommande löneförmånerna vid innehavande

extra ordinarie befattning. Med hänsyn härtill måste ämbetsverket

motsätta sig bifall till framställningen i denna del. I detta sammanhang vill

statskontoret icke underlåta att påpeka, att, därest omförmälda kollektivavtal,

som slutits inom bokbinderifacket den 7 juli 1945, icke givits retroaktiv

verkan utan bestämts skola gälla från en senare tidpunkt, exempelvis från och

med den 1 augusti 1945, någon omprövning av den redan beslutade löneställningen

för bokbinderipersonalen hos riksarkivet icke lärer ha kommit i fråga.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt uppflyttning av bokbindarna till lönegraden

Eo 7 med placering i 10 löneklassen men avstyrkt den föreslagna uppflyttningen

av förmanstjänsten till 13 lönegraden, då innehavaren av befattningen

icke erhållit någon löneminskning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I särskild framställning ha bokbindarna vid riksarkivet Hj. Telivia och

G. Alered anhållit att bli inplacerade i 8 lönegraden 11 löneklassen samt till

stöd därför bland annat anfört följande.

Vid avgivandet av sitt förslag torde riksarkivet ha utgått ifrån de till oss

före den 1 juli 1945 utgående lönerna. Riksarkivet torde däremot helt ha

bortsett ifrån det förhållandet, att inom bokbinderifacket till mera kvalificerade

arbetare utgå löner, vilka betydligt överstiga de i kollektivavtalet fastställda,

ävensom att ackordsarbete, innebärande betydligt ökad inkomst, i stor utsträckning

förekommer. Kvalificerade bokbinderiarbetare i Stockholm ha

sålunda för närvarande en inkomst, som med 50 å 60 kronor per månad, vid

ackordsarbete med ännu högre belopp, överstiger den lön, som skulle tillkomma

oss efter en inplacering i 10 löneklassen. Då de konserveringsarbeten

m. m., som vi utföra vid riksarkivet, erfordra stor yrkesskicklighet, bör vid

en jämförelse med arbetsvillkoren å den privata arbetsmarknaden hänsyn

tagas till de bäst avlönade. Eljest torde svårigheter komma att yppa sig då

det gäller förvärvande av den erforderliga arbetskraften.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Den begärda uppflyttningen av förmanstjänsten på bokbinderiet från lönegraden

Eo 12 till lönegraden Eo 13 kan jag i likhet med lönenämnden icke

tillstyrka, då förmannen vid tillträdandet av sin innehavande extra ordinarie

befattning icke erhållit löneminskning, även om hänsyn tages till den retroaktiv

fastställda löneförhöjningen för juni månad 1945. Med hänsyn till att de

två bokbindarna på grund av löneregleringen fått vidkännas en löneminskning

av omkring 40 kronor per år, anser jag mig efter samråd med chefen

för finansdepartementet böra förorda, att till vardera av dem må tills vidare,

räknat från och med den 1 juli 1945, månadsvis i efterskott utgå personlig lönefyllnad

med så stort belopp, som erfordras för att vederbörande icke skall

få vidkännas löneminskning i sin innehavande extra ordinarie anställning.

Lönefyllnaden torde få bestridas från anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

personal, vilken till följd härav bör för nästa budgetår höjas med

100 kronor.

I motionen 11:119 anföres bland annat följande.

Bokbinderipersonalen vid riksarkivet bereddes genom beslut vid fjolårets

riksdag extra ordinarie anställning. Två bokbindare placerades härvid i

Eo 6: 9, samtidigt som ett motionsledes framfört förslag (motion nr 395 i

andra kammaren av herr Cruse) örn deras placering i Eo 7: 10 avslogs. Det

i motionen framförda förslaget motiverades med att »den föreslagna placeringen

kan icke anses motsvara den lön som utgår till skickliga bokbindare

i den öppna arbetsmarknaden» och med att »då riksarkivets bokbindare utföra

ett kvalificerat yrkesarbete, som fordrar stor noggrannhet och god omdömesförmåga,

är det rimligt att de placeras i en högre lönegrad, som medger

en årsinkomst som något så när svarar mot den årsinkomst en skicklig bokbindare

erhåller i den öppna arbetsmarknaden».

Statsutskottet anförde för sin del som motivering för sitt avslagsyrkande

på motionen, att »skulle med hänsyn till omständigheterna i detta speciella

fall en högre löneställning anses böra övervägas, lärer Kungl. Majit vara

oförhindrad att i anslutning till de i 9 § civila avlöningsreglemcntet bestämda

grunderna besluta örn den förhöjning i vederbörandes löneklassplacering,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

sorn må befinnas påkallad». Den av statsutskottet åberopade bestämmelsen

var givetvis inte tillämplig i ett fall som det föreliggande, vilket också påvisades

vid debatten i frågan i andra kammaren vid fjolårets riksdag. Att

så var fallet har nu också visat sig däri, att Kungl. Majit inte ansett sig

kunna företaga någon ändring i lönebeloppens storlek utan riksdagens medverkan.

Utlärda bokbindare vid Bonniers m. fl. bokbinderier i Stockholm åtnjuta

för närvarande 6 360 kronor örn året i lön vid utförandet av timavlönat

arbete. Bokbindarna vid riksarkivet, som äro synnerligen yrkesskickliga,

åtnjuta för närvarande med alla tillägg en årslön av 5 390 kronor. Därtill

ha de genom sitt extra-ordinarieblivande fått sitt pensionsunderlag försämrat

med 96 kronor vad det gäller tjänstepensionen och med 36 kronor vad

det gäller familjepensionen. Skulle de i enlighet med riksarkivets av allmänna

lönenämnden tillstyrkta förslag placeras i 7: 10, så skulle deras lön

med alla nu utgående tillägg bli 5 633 kronor. Enligt departementschefens

förslag blir deras årslön 5 430 kronor.

Utskottet. Utskottet har icke funnit annat att erinra mot Kungl. Majis förevarande

förslag än att utskottet i likhet med allmänna, lönenämnden och med biträdande

av vad i motionen II: 119 yrkats funnit övervägande skäl tala för

att de två manliga bokbindarna vid riksarkivet uppflyttas från lönegraden

Eo 6 till lönegraden Eo 7 med placering ilo löneklassen. I enlighet med

vad i nämnda motion föreslagits anser utskottet, att ifrågavarande befattningshavare

böra med hänsyn till i detta fall föreliggande särskilda omständigheter

erhålla den angivna löneplaceringen, räknat från och med den 1

juli 1945. Med anledning av vad utskottet sålunda föreslagit torde anslagsposten

till avlöningar till icke-ordinarie personal i förhållande till Kungl.

Maj:ts förslag böra höjas med i avrundat tal 500 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och med bifall till motionen II: 119,

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1946/47, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för riksarkivet, som föranledas

av vad departementschefen anfört:

b) godkänna följande avlöningsstat för riksarkivet, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 170 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . » 118 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis . » 41 000

Summa kronor 330 000;

c) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 330 000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

7

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, s. 14—16), vilket innebär en anslagshöjning med 3 700 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 77 300 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, s. 16 och 17), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 1 500 kronor.

6:o) Riksarkivet: Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro

av vikt för fäderneslandets historia. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 6, s. 17), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Fortsatt utgivande av

sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets

historia, för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 8 000 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 7,

s. 17—25) föreslagit riksdagen att dels besluta, att arkivdepån i Visby skall

från och med budgetåret 1946/47 omorganiseras till länsarkiv; dels bemyndiga

Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i

personalförteckningen för landsarkiven m. m., att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1946/47; dels godkänna av departementschefen angiven

avlöningsstat för landsarkiven m. m., att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1946/47; dels ock till Landsarkiven m. m.i Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 214 000 kronor.

Personalorganisationen vid arkivdepån i Visby regleras av en särskild övergångsstat,

slutande på ett belopp av 7 950 kronor och upptagande en föreståndare,

en vaktmästare samt ett belopp av 4 500 kronor till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal. Sedan länge har en omorganisation, syftande till en

personalförstärkning, varit aktuell. Redan i 1939 års åttonde huvudtitel redogjordes

sålunda för en år 1938 av riksarkivet framlagd utredning, vilken utmynnade

i en plan att successivt utbygga arkivdepån till ett länsarkiv, motsvarande

det i Östersund. Dåvarande departementschefen, som delade riksarkivets

uppfattning örn önskvärdheten av en omorganisation av arkivdepån i

syfte att tillförsäkra den en efter verksamhetens omfattning avpassad personaluppsättning,

ansåg emellertid, att med cn lösning av denna fråga utan

större olägenheter kunde anstå någon tid. Genom beslut vid 1944 års riksdag

togs ett första steg till en förstärkning av arbetskrafterna vid arkivdepån ge
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet

8 Statsutskottets utlåtande nr 8.

nom att medel anvisades till anställande av en amanuens med ett arvode för

år räknat av 4 500 kronor.

Riksarkivet har nu föreslagit, att arkivdepån skall från och med nästa budgetår

omorganiseras till ett länsarkiv, motsvarande det i Östersund, med en

länsarkivarie i lönegraden A 24, en expeditionsvakt i lönegraden A 6 och en

tjänsteman i lönegraden Eo 6, samtliga med heltidstjänst.

Departementschefen har för egen del anfört bland annat följande.

Enligt min mening ha bärande skäl anförts för den föreslagna omorganisationen,

och jag vill därför, då jag icke anser mig kunna förorda, att dess genomförande

uppskjutes, tillstyrka, att arkivdepån från och med nästa budgetår

omorganiseras till ett länsarkiv med av riksarkivet föreslagen personalorganisation,

vilken motsvarar den för länsarkivet i Östersund gällande.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat böra å personalförteckningen för

landsarkiven m. m. uppföras ytterligare en befattning såsom länsarkivarie i

lönegraden A 24 och en befattning såsom expeditionsvakt i lönegraden A 6.

Jag förutsätter, att den nuvarande vaktmästaren vid arkivdepån kommer att

utses till innehavare av befattningen såsom expeditionsvakt vid länsarkivet.

Såsom riksarkivet föreslagit torde böra stadgas, att expeditionsvakten skall

vara skyldig att vid sidan av honom eljest åliggande göromål utföra vid länsarkivet

förekommande bindnings- och konserveringsarbeten.

I övrigt innebär Kungl. Maj:ts förslag icke några väsentliga förändringar

i jämförelse med nu gällande förhållanden.

I likhet med departementschefen har utskottet funnit, att bärande skäl

blivit anförda för omorganisationen av arkivdepån i Visby från och med

budgetåret 1946/47 till ett länsarkiv med av riksarkivet föreslagen personalorganisation.

Med biträdande av detta förslag och med tillstyrkande även

i övrigt av vad Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att arkivdepån i Visby skall från och med

budgetåret 1946/47 omorganiseras till länsarkiv;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

angivna, ändringar i personalförteckningen för landsarkiven

m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

c) godkänna följande avlöningsstat för landsarkiven m. m.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 119 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 67 850

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 27 150

Summa kronor 214 000;

d) till Landsarkiven ra. m.: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 214 000 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Statsutskottets utlåtande nr 8.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majrts

förslag (punkt 8, s. 25 och 26), vilket innebär en anslagshöjning med 2 100

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. to.: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 60 000

kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, s. 26 och 27), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. to.: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 3 800 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, s. 27 och 28), vilket

innebär en anslagshöjning med 2 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven to. to.: Bokbindning

och konservering av arkivalier för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 37 900 kronor.

Illo) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 11, s. 28 och 29), vilket innebär en anslagshöjning med 1 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 153 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 143 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 38 600

Summa kronor 334 700;

b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 334 700 kronor.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, s. 29—31), vilket innebär en anslagshöjning med 3 300

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 74 600

kronor.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, s. 31 och 32), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Kungl, biblioteket: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 110 000 kronor.

14:o) Kungl, biblioteket: Utgivande av ett tioårsregister till Sveriges

offentliga biblioteks accessionskatalog. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 14, s. 32), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Utgivande av ett

tioårsregister till Sveriges offentliga biblioteks accessionskatalog

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 37 500 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Stifts- och landsbiblioteken:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15,

s. 32 och 33), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag

av 42 500 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2 200 kronor.

16:o) Stifts- oell landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16, s. 33 och 34), vilket innebär

en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 18 000 kronor.

17:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 17, s. 34), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 4 700

kronor.

18:o) Nationalmuseet: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 18, s.

35—46) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen angiven

personalförteckning och avlöningsstat för nationalmuseet, att tillämpas

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 11

tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Nationalmuseet:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 297 400

kronor.

Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagshöjning med 33 300 kronor, huvudsakligen

föranledd av följande av departementschefen tillstyrkta personalförändringar:
a)

återupptagande å personalförteckningen av en år 1942 av besparingsskäl

indragen förste intendentsbefattning i lönegraden A 26;

b) inrättande av en ny amanuenstjänst i lönegraden Ex 17;

c) inrättande av en ny kanslibiträdestjänst i lönegraden Eo7;

d) inrättande av en amanuenstjänst i lönegraden Eo 16 vid biblioteket;

e) ombildning av två icke-ordinarie museivaktstjänster till ordinarie,

samt

f) inrättande av en ny museivaktstjänst i lönegraden Eo 5.

Med tillstyrkande av bifall till vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt

föreslagit får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 Överintendent ............................... ® 1

4 förste intendenter (avdelningsföreståndare) ....... A 26

2 intendenter.................................. A 23

1 kansliskrivare................................ All

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör, av l:a klass . A 8

2 förste museivakter............................ A 7

4 museivakter ................................. A 6

Anm. En av dessa befattningar skall hållas obesatt så länge den

å övergångsstat uppförde förste expeditionsvaktcn kvarstår i sin

tjänst.

9 museivakter ................................ A 5.

Tjänsteman å övergångsstat.

1 förste expeditionsvakt.......................

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:c.

2 intendenter

A 7.

Eo 23;

Utskottet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 8.

b) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 138 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 6 330

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 117 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 36 070

Summa kronor 297 400;

c) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 297 400 kronor.

19:o) Nationalmuseet: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 19, s.

46—48) föreslagit riksdagen att till Nationalmuseet: Omkostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 63 400 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr Å. Wiberg m. fl. väckt motion (lii 243), vari hemställts,

att riksdagen matte besluta att under åttonde huvudtiteln för budgetåret

1946/47 uppföra ett reservationsanslag av 5 000 kronor till nationalmuseum

såsom bidrag till kostnaderna för utbyte av i landsortsmuseer deponerade

konstverk.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, avseende

anslagsmedlen till reseersättningar.

Departementschefen har däremot icke ansett sig kunna förorda, att medel

nu skulle anvisas till bidrag till täckande av kostnaderna för utbyte

av i landsortsmuseer deponerade konstverk.

Beträffande denna fråga har museichefen anfört följande.

Från olika landsortsmuseer har till nationalmuseum gjorts framställning

om, att av nationalmuseum deponerade konstverk måtte utbytas mot andra.

Som skäl har anförts värdet av att kunna bjuda museibesökarna nya konstintryck;

vissa museer hava haft samma konstverk i deposition sedan sekelskiftet

och det är naturligt, att dessa konstverk icke alltid motsvara de

krav, som i våra dagar böra ställas på konstbeståndet i ett museum. Ett utbyte

av depositionerna måste under alla förhållanden verka stimulerande

pa landsortens konstliv, något som också alltifrån början av den utvidgade

depositionsverksamheten ingått i museets planer. Ett dylikt utbyte °kan

dock endast verkställas med framgång, om det genomföres för ett tiotal

landsortsmuseer samtidigt, på^ så sätt att deras depositioner intagas till

nationalmuseum och där i samråd med depositionsmottagarna uppdelas i nya

grupper efter varje orts särskilda önskemål och behov. För nationalmusei

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

egen del är ett dylikt tillvägagångssätt mycket önskvärt ur flera synpunkter.

Det skulle möjliggöra en omprövning av depositionsmaterialet med hänsyn

till museets egen utställning och giva tillfälle till en noggrann kontroll

av konstverkens tillstånd samt till kompletterande fotograferingar.

Ett genomförande av detta förslag kräver emellertid dels utrymme i museet,

dels ock extra anslagsmedel. Under förutsättning att krigsarkivets i

nationalmuseum nu magasinerade akter och handlingar m. m. bliva bortförda

till budgetåret 1946/47 kommer utrymme att för ändamålet stå till

museets disposition. Vad kostnaderna beträffar synes det mig självfallet, att

depositionsmottagarna till viss del böra svara för dessa. Men det torde icke

kunna förväntas, att de skola vara i stånd att ensamma bära hela utgiften,

då — såsom jag nyss framhållit — även nationalmuseum skulle komma att

draga fördel av anordningen. Så vitt jag kan finna måste minst 400 konstverk

transporteras till nationalmuseum, vilket redan för emballeringen kräver

icke oväsentliga anslagsmedel. Jag beräknar den totala kostnaden för

den ifrågasatta åtgärden till 10 000 kronor, varav förslagsvis hälften bör

bestridas av depositionsmottagarna. För statens del skulle alltså ett engångsanslag

av 5 000 kronor böra anvisas, med vilket belopp delposten till

försäkring och transport av konstföremål m. m. synes mig böra ökas.

Statskontoret har funnit tveksamt, om statsmedel borde anvisas för

ifrågavarande ändamål. Ämbetsverket anför följande.

Det synes böra åligga en depositionsmottagare att svara för alla kostnader,

som må vara förenade med en deposition, ävensom öva tillsyn över och i

mån av behov vidtaga åtgärder för erforderligt iståndsättande av deponerade

konstverk. Att i samband med ett av en depositionsmottagare påkallat

utbyte av deponerade konstverk museet sättes i tillfälle att verkställa

fotografering och att tillse att depositionsmottagaren fullgjort honom åliggande

vårduppgifter synes knappast kunna åberopas till stöd för att staten

skulle deltaga i kostnaderna för utbytet. Statskontoret måste därför ifrågasätta,

om icke dessa kostnader helt eller i varje fall till största delen böra

bestridas av depositionsmottagarna.

I motionen II: 243 anföres bland annat följande.

Vissa museer lia haft sina depositioner under lång tid; i flera fall ända

sedan sekelskiftet och i ett fall sedan 1887. Det är därför naturligt, att dessa

konstverk icke alltid motsvara de krav, som i våra dagar böra ställas på

konstbeståndet i ett museum. De deponerade antalen konstverk utgöra i

många landsortsmuseer en väsentlig del av konstbeståndet. Det kan anföras,

att dessa i Nyköpings museum uppgå till 483 nr, i Ystads konstmuseum

till 408 nr, i Växjö museum till 199 nr och i Falu medborgarhus till 60 nr.

Andra museer, som liro i behov av att få sina depositioner helt eller delvis

förnyade, lia angivits vara de i Eskilstuna, Halmstad, Kalmar, Kristianstad,

Landskrona, Skövde, Visby, Vänersborg och Östersund.

Kungl. Majlis beslut att i 1946 års åttonde huvudtitel icke framlägga förslag

örn något anslag till detta utbyte är livligt att beklaga, ela den deposi

tionsverksamhet, sorn nationalmuseum utövar lill landsortens museer, utgör

ett viktigt led i strävan att låta statens konstsamlingar komma hela landet

till godo och därigenom vidga landsortens kulturella liv. Då denna verksamhet

måste anses som (dt riksintresse, kan det icke anses rimligt, att staten

Ligger hela den ekonomiska bördan pa de intresserade landsortsmuseerna.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet
-

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av det i motionen II: 243 framställda yrkandet vill utskottet

framhålla, att utskottet är ense med motionärerna om att ett utbyte

av de i landsorten deponerade konstverken måste verka stimulerande pä

landsortens konstliv. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har statskontoret

visserligen funnit det tveksamt, örn statsmedel borde anvisas för

ifrågavarande ändamål, men likväl icke ställt sig helt avvisande till museichefens

uppslag örn viss medverkan från statens sida till kostnadernas bestridande.

Utskottet är icke berett att nu på ett motionsvis framställt yrkande

tillstyrka anvisande för nästa budgetår av ett anslag för realiserande

av det ifrågasatta utbytet av från nationalmuseum deponerade konstverk,

men förutsätter, att Kungl. Maj:t ägnar förevarande fråga, fortsatt uppmärksamhet

och till ett kommande år framlägger det förslag i ämnet, som

vid ytterligare omprövning kan befinnas påkallat. Med vad sålunda anförts

torde motionen II: 243 få anses besvarad.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 63 400

kronor;

b) att motionen II: 243 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

20:o) Nationalmuseet: Underhåll oell ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20, s. 48—54), vilket innebär en

anslagshöjning med 31 400 kronor, huvudsakligen föranledd av uppförande

av en anslagspost å 25 000 kronor till ökande av vissa samlingar av konstföremål

samt anvisande av ökade medel till konserveringsarbeten, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till N ationalmuseet: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 78 500 kronor.

21 :o) Nationalmuseet: Vandringsutställningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 21, s. 54), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Vandnngsutställningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 10 000 kronor.

22:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 22, s. 54—56), vilket innebär en anslagshöjning med 9 800

kronor, hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 föreståndare ............................... A 27

1 livrustmästare.............................. A10

1 åldfru..................................... A10

1 förste museivakt............................ A 7

2 museivakter................................ A 5.

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än den 20:e.

1 intendent .................................. Eo 23;

b) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 31 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... » 37 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 10 000

Summa kronor 78 900;

c) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 78 900 kronor.

23:o) Livrustkammaren: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 23, s. 56—58), vilket innebär en anslagshöjning med 1 700

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 12 300

kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 24, s. 58—63), vilket innebär en anslagshöjning med

12 800 kronor, huvudsakligen avseende icke-ordinarieposten, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 227 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 14 120

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 87 480

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 46 800

Summa kronor 376 000;

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 376 000 kronor.

25:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 25, s. 63), vilket innebär en anslagsminskning med

1 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

85 000 kronor.

26:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 26, s. 63—68), vilket

innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, därav 5 000 kronor avseende

medelsanvisning av engångsnatur och 15 500 kronor avseende anslagsposten

»ordnande, vård och förkovran av samlingarna», hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av 81 000 kronor.

27:o) Naturhistoriska riksmuseet: Inlösen av vissa samlingar. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 27, s. 68—70), vilket innebär anvisande

av medel för inlösen av vissa botaniska samlingar, tillhöriga professorn

E. Hultén och förre redaktören C. A. Tärnlund, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Inlösen

av vissa samlingar för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av 11 000 kronor.

28:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 28, s. 70 och 71), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 17

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 26 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 26 100

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 5 900

Summa kronor 58 600;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 58 600

kronor.

29:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 71 och 72), vilket innebär en anslagshöjning

med 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 28 300 kronor.

30:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. lii. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 30, s. 72 och

73), vilket innebär en anslagshöjning med 1 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kronor.

31 :o) Bidrag till nordiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 31, s. 73—75), vilket innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor

för att bereda museet ökade medel till undersökningar rörande äldre svensk

folkkultur m. m., hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 218 000 kronor.

32:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 32, s. 75—78), vilket innebär en anslagshöjning med

7 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av

27 000 kronor.

33:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 33, s. 78), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att såsom Bidrag till egyptiska museet för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 17 200 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 10iG. 6 sami. Nr 8.

2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

34:o) Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmateriel.

Kungl. Majit har (punkt 34, s. 78—80) föreslagit riksdagen att till förevarande

ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 19 300 kronor.

Detta anslag är nu uppfört med 17 800 kronor. Cypernkommittén har

hemställt om en anslagshöjning med 9 200 kronor, avseende löneförbättringar

för föreståndaren, ritaren och skrivbiträdet. Allmänna lönenämnden

och statskontoret ha föreslagit en arvodeshöjning för skrivbiträdet från nuvarande

2 700 kronor till 4 200 kronor, men i övrigt avstyrkt kommitténs

förslag. Departementschefen har för egen del anfört följande.

I 1945 års åttonde huvudtitel förordades en höjning av förevarande anslag

dels med 2 400 kronor till förstärkning av föreståndarens lön dels ock med

1 40° kronor for att möjliggöra avlöningsförbättring åt tecknaren. Någon

förbättring av skrivbiträdets avlöningsförmåner ifrågasattes däremot icke.

liiksdagen, som biföll nämnda förslag, fann emellertid skäligt, att en provisorisk

lönereglering bereddes även skrivbiträdet i avvaktan på den omprövning av

loneställmngen för såväl föreståndaren och ritaren som skrivbiträdet som

enligt riksdagens mening borde ske i samband med ett övervägande av spörsmålet

rörande samlingarnas lokalförhållanden, och förutsatte, att Kungl Maj-t

snarast toge frågan om en löneförbättring för skrivbiträdet under förnyad omprovning.

Da jag ansluter mig till riksdagens uppfattning, att en mer definitiv

reglering av befattningshavarnas löneställning bör ske i samband med en

omprövning av samlingarnas lokalfråga, finner jag mig i likhet med lönenamnden

och statskontoret icke för närvarande böra i vidare mån tillmötesgå

kommitténs framställning, än att jag förordar en provisorisk förbättring

aven av skrivbiträdets avlöningsförhållanden. Jag biträder därvid lönenämndens

förslag örn en höjning av biträdets arvode med 1 500 kronor till 4 200

kronor Anslaget bör därför för nästa budgetår höjas nied 1 500 kronor till

19 300 kronor.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majlis ifrågavarande förslag.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla, att samlingarnas lokalförhållanden

länge varit mycket otillfredsställande. Isitt den 15 oktober 1936

avgivna betänkande (SOU 1936:44) framlade 1935 års museisakkunniga

förslag om sammanförande till ett arkeologiskt museum av de samlingar,

som beröra medelhavsländerna och främre orienten. Genom beslut

den 22 februari 1946 har Kungl. Majit nu bemyndigat chefen för ecklesiastikdepartementet

att tillkalla en sakkunnig för att verkställa överarbetning

av det av nämnda sakkunniga avgivna betänkandet. Uppdraget har

av departementschefen anförtrotts åt riksantikvarien S, Curman. Utskottet

uttalar sin tillfredsställelse över att denna redan länge aktuella fråga nu

blivit föremål för åtgärd från Kungl. Majits sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens

fyndmaterial för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 19 300 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 19

35:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 35, s. 80 och 81), vilket innebär en anslagshöjning med 2 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistoriska museet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 13 500

kronor.

36:o) Bidrag till Drottningholms teatermuseum. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 36, s. 81 och 82), vilket innebär en anslagshöjning

med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till Drottningholms teater - museum för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 8 800

kronor.

Kyrkliga ändamål.

37:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, s. 83—94), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningarna för domkapitlen

och för den skogliga personalen hos stiftsnämnderna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47;

b) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen

och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

II. K ans 1 i p e r son al hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 298 100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal ............................. » 157 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 68 000

Summa kronor 556 500.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

III. Skoglig personal hos s t i f t sn ämn dern a m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 122 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 33 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 24 500

Summa kronor 212 100.

IV. Sammanfattning.

I. Domkapitlet i Stockholm.......... kronor 26 200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m......... » 556 500

III. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m................... » 212 100

Summa kronor 794 800.

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden . .............. kronor 473 800

Nettoutgift kronor 321 000;

c) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 321 000

kronor.

38:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 38, s. 94—98), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 900 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 84 700 kronor.

39:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39, s.

98), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 3 400 kronor.

40:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 40, s. 98), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 5 050 800

kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

41 :o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41, s. 98—100), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 13 600 kronor.

42:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 42, s. 100), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av

2 900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3 600 kronor.

43:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

43, s. 100), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetaret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 kronor.

44:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 44, s. 100 och 101), vilket innebär en av anslagsbelastningen betingad

anslagshöjning med 12 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 230 000 kronor.

45:o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 45, s. 101), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Akademier m. m.

46:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 46, s. 102), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 2 300 kronor.

47:o) Bidrag till vetenskapsakademien. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 47) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens hisoriska museum m. m.: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 48, s. 102—115) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.

Majit att vidtaga av departementschefen angivna ändringar i personalförteckningen

för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m., att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47; dels godkänna av

departementschefen angiven avlöningsstat för de under vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47; dels ock till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.i Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 488 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar R. Wagnsson och

R. Lindström (I: 205) och den andra inom andra kammaren av fru Disa

Västberg och herr E. Håstad (lii 328), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

anvisa erforderliga medel för anställande av en amanuens i lönegraden Eo 18

hos riksantikvarieämbetet.

Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien har begärt en relativt betydande

personalförstärkning och därjämte åtskilliga förändringar i fråga

om personalens löne- och tjänsteställning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

23

Departementschefen har ansett sig för närvarande kunna tillstyrka endast

de personalförändringar, som han ansett mest angelägna och i enlighet härmed

förordat följande:

a) inrättande av två nya antikvarietjänster i lönegraden Eo 23, den ena å

riksantikvarieämbetets byggnadsminnes- och den andra å dess fornminnesavdelning;
b)

beredande av extra ordinarie ställning i lönegraden Eo 17 åt historiska

museets heltidsanställde fotograf, vilken för närvarande åtnjuter ett arvode

av 6 200 kronor;

c) inrättande av en ny kontorsbiträdestjänst i lönegraden Ex 4 å riksantikvarieämbetets

fornminnesavdelning;

d) uppflyttning av en biblioteksbiträdesbefattning från lönegraden Eo 4

till lönegraden Eo 7;

e) ökade medel (+ 3 500 kronor) till bevakningspersonal;

f) ordinariesättning i lönegraden A 5 av en expeditionsvakts- och två museivaktsbefattningar;
g)

uppflyttning av en tjänst å byggnadsminnesavdelningen såsom ritbiträde

från lönegraden Eo 4 till lönegraden Eo 8.

Beträffande ritbiträdestjänsten inhämtas av statsrådsprotokollet

bland annat följande.

Akademien har anhållit, att ritbiträdesbefattningen måtte förändras till

en befattning, som uppmätningstekniker och fotograf i lönegraden Eo 17

samt till stöd härför anfört följande.

I sina föregående år avlåtna riksdagspetita anhöll akademien, att ett ritbiträde

hos riksantikvarieämbetet i lönegrad Eo 4 måtte uppflyttas till

Eo 10. Allmänna lönenämnden yttrade härom, att den nuvarande löneställningen

för ifrågavarande biträde med hänsyn till de föreliggande arbetsuppgifterna

finge anses för låg samt förordade en viss höjning (se 1945 års åttonde

huvudtitel, s. 120). Departementschefen ansåg emellertid, att bland

annat detta spörsmål borde upptagas till slutlig behandling först framdeles.

Akademiens personalförening har nu i en framställning av den 2 juni 1945

anhållit, att akademien ville söka finna en utväg att förbättra vederbörandes

anställningsförhållanden.

På sätt akademien framhöll i sina föregående år avlåtna riksdagspetita har

den nuvarande befattningshavarens, Ivar Andersson, kompetens gjort det

möjligt att använda honom för långt mera kvalificerat arbete än vad som kan

krävas av ett ritbiträde. Han har utfört självständiga ritningsuppdrag samt

omhänderhaft ledning och kontroll av konserveringsarbeten å byggnadsmonument,

något som för institutionens arbete varit av mycket stort värde. Akademien

vill föreslå, att i stället för den nuvarande ritbiträdesbefattningen måtte

inrättas en befattning som uppmätningstekniker och fotograf. Denna befattnings

innehavare skall vara kompetent att verkställa ur kulturhistorisk synpunkt

tillfredsställande undersökning, uppmätning och fotografering av vårt

lands bestånd av kulturhistoriskt värdefulla byggnadsminnesmärken av skilda

kategorier. Vid handläggningen av löpande ärenden rörande sådana byggnadsverk,

där en kombination av byggnadsundersökningar och förslag till praktiska

åtgärder är nödvändig, är en tjänst av denna art av särskild nytta. De

senaste årens arbeten på kulturminnesvårdens område lia överhuvud medfört

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

en tendens att kombinera de rent antikvariska intressena med en strävan att

lösa praktiska frågor vid restaureringar av byggnadsminnesmärken och dylikt.

Akademien vill föreslå, att i stället för den nuvarande ritbiträdesbefattningen

måtte inrättas en befattning i lönegraden Eo 17, och vill därvid bringa

i erinran, att livrustkammarens fotograf jämlikt beslut av 1945 års riksdag

erhållit placering i nämnda lönegrad.

Statskontoret, som avstyrkt framställningen, har yttrat följande.

Vad angar ändrad löanställning för ritbiträdet i lönegrad Eo 4 å riksantikvarieämbetets

byggnadsminnesavdelning, vilken föreslagits skola uppflyttas till

lönegrad Eo 17, må erinras, att akademien vid äskande av anslag för innevarande

budgetår föreslagit, att ifrågavarande befattningshavare med hänsyn till

sina kvalifikationer skulle uppflyttas till lönegrad Eo 10. I ett över denna

framställning avgivet utlåtande (1945 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln,

sid. 119) framhöll statskontoret, att den omständigheten, att denna befattning,

som före riksantikvarieämbetets omorganisation år 1938 motsvarats

av en tjänst med ett av donationsmedel utgående årligt arvode å 3 000 kronor,

kunnat rekryteras med en kvalificerad arbetskraft, icke kunde i och för sig

motivera en uppflyttning av befattningen till högre lönegrad. Däremot kunde

givetvis vissa skäl anses tala för att innehavaren av befattningen, möbelarkitekten

Ivar Andersson, så länge han innehade tjänsten, erhölle ett efter hans kvalifikationer

lämpligen avpassat lönetillägg. Dylikt tillägg borde akademien kunna

bereda honom genom att för ändamålet disponera tillgängliga fondmedel. Allmänna

lönenämnden fann för sin del löneställningen för ifrågavarande biträde

med hänsyn till de föreliggande arbetsuppgifterna för låg, varför en viss höjning

syntes motiverad. Enligt lönenämndens förmenande förelåg icke tillräckliga

skäl för en uppflyttning till 10 lönegraden. En jämkning till högst 8 lönegraden

fann sig dock lönenämnden ej böra motsätta sig. Föredragande departementschefen

fann sig icke till slutlig prövning böra upptaga ifrågavarande

förslag (sid. 123), vilket av Kungl. Maj:t och riksdagen lämnades utan

erinran. Vad i nu föreliggande framställning anförts för en uppflyttning av

ifrågavarande befattning till lönegrad Eo 17 har icke föranlett statskontoret

att frångå sin i ärendet tidigare hävdade uppfattning. Ämbetsverket får

fördenskull avstyrka bifall till framställningen i denna del.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Akademiens framställning har motiverats av de personliga kvalifikationer,

som befattningens nuvarande innehavare uppenbarligen besitter. Såsom

statskontoret framhållit, lärer detta förhållande i och för sig icke böra

föranleda en omreglering av befattningen som sådan. Jag anser mig dock,

under åberopande av vad allmänna lönenämnden anfört, böra tillstyrka

en anslagshöjning, som möjliggör en placering av ifrågavarande befattningshavare

i lönegraden Eo8. Därest akademien finner skäl därtill, förutsätter

jag, att akademien med anlitande av fondmedel söker bereda honom den

ytterligare löneförbättring, som må befinnas påkallad.

Bland de framställningar från akademien, som departementschefen icke

för närvarande förordat, märkas förslag om inrättande av en befattning som

museilektor och örn en ny amanuensbefattning å fornminnesavdelningen.

Beträffande dessa två förslag inhämtas av statsrådsprotokollet

bland annat följande.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Museilektor. Departementschefen anför härom följande. Akademien

har föreslagit anställande av en tjänsteman med särskild uppgift att

upprätthålla kontakt mellan historiska museet och allmänheten. En liknande

befattning har sedan åtskilliga ar tillbaka funnits vid nordiska museet, vid

historiska museet har sedan ett par år tillbaka en tjänsteman försöksvis avdelats

med huvudsaklig uppgift att omhänderhava den populärvetenskapliga

undervisningen och propagandan för museet. Jag har för egen del funnit

akademiens ifrågavarande förslag värt det största beaktande. Därest ett stort

centralmuseum av historiska museets karaktär icke skall bli en sluten vetenskaplig

institution för historisk forskning utan ett i vidsträckt mening levande

museum, måste detsamma alltid sträva efter att vacka och vidmakthålla

allmänhetens intresse för sin verksamhet. Ett museum far i allmänhetens

ögon icke vara enbart en samling utställda döda ting utan mäste genom sin

egen verksamhet förmå levandegöra de kulturminnen det satts att varda.

En sådan populariseringsverksamhet bör givetvis erhålla enhetlig ledning och

planläggning. Jag är dock icke beredd att för närvarande tillstyrka att en

särskild tjänst inrättas för ändamålet utan förutsätter, att den nuvarande

försöksanordningen fortsättes någon tid.

Ny amanuens å fornminne^ avdelningen. Akademien

har motiverat sitt förslag härom på följande sätt. Avdelningens personal

har under senare år icke varit tillräcklig för att motsvara behovet av

arbetskraft. Särskilt ha svårigheter yppat sig vid utförandet av faltarbeten,

vilka påkallas av bland annat ansökningar om tillstånd att borttaga

fornlämningar och dylikt. Bristen pa arbetskraft har medfört, att en del ärenden

icke kunnat avgöras inom rimlig tid. För att i någon man råda bot härför

erfordras en ny amanuensbefattning å avdelningen. Akademien hemställer, att

medel måtte anvisas för anställande av en amanuens i Eo 18.

Till stöd för det i motionerna framställda yrkandet anföres i motionen

I: 205 bland annat följande.

Det vill synas som örn brist på arbetskraft skulle valla svårigheter för

avdelningen vid utförande av de fältarbeten, som enligt 1942 års fornminneslag

måste utföras av riksantikvarieämbetet i samband med ansökningar

örn tillstånd att undersöka och borttaga fornlämningar och dylikt.

Uppenbarligen kan detta också medföra olägenheter för allmänheten, olägenheter,

som kunna bli nog så kännbara, t. ex. då det gäller att få disponera

en tomt för byggnadsändamål och dylikt. Då dessa olägenheter anses

kunna avhjälpas genom en förhållandevis sa enkel åtgärd som anställande

av en amanuens, synes det undertecknade vara önskvärt, att för ändamalet

erforderliga medel ställas till förfogande.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har akademien hemställt, att

en museilektorstjänst måtte inrättas vid statens historiska museum. I likhet

med departementschefen anser utskottet att, därest ett stort centralmuseum

av historiska museets karaktär icke skall bli en sluten vetenskaplig

institution för historisk forskning utan ett i vidsträckt mening levande

museum, måste detsamma sträva efter att väcka och vidmakthålla allmänhetens

intresse för sin verksamhet. En sådan populariseringsverksamhet bör

enligt departementschefens mening givetvis erhålla enhetlig ledning och

planläggning. Utskottet delar denna uppfattning, men är även ense med

departementschefen örn alf den för närvarande fungerande försöksanord
-

Vtskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

mngen med en av museets nuvarande tjänstemän, huvudsakligen avdelad

för ifrågavarande uppgift, synes lämpligen böra fortsätta ännu någon tid.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att en anslagshöjning

vidtages för möjliggörande i enlighet med departementschefens förslag

av en placering i lönegraden Eo 8 av ritbiträdesbefattningen å byggnadsminnesavdelningen.

Med anledning av vad departementschefen därom anfört

förutsätter utskottet, att den ytterligare löneförbättring, som akademien

med anlitande av fondmedel kan finna böra utgå till ritbiträdet, blir

en personlig förmån för den nuvarande innehavaren av ifrågavarande befattning.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt under denna punkt föranleder icke någon

erinran eller något uttalande från utskottets sida.

Beträffande det i motionerna I: 205 och II: 328 framställda yrkandet vill

utskottet framhålla, att det enligt utskottets mening utan alltför stora olägenheter

torde kunna anstå ännu någon tid med inrättandet av den ifrågasatta

amanuensbefattningen. Utskottet avstyrker alltså bifall till ifrågavarande

motioner.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

angivna ändringar i personalförteckningen för de under

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien lydande

riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

b) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 239 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t ............ » 480

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

• ........................... » 185 720

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 62 400

Summa kronor 488 000;

c) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 488 000 kronor;

II. att motionerna I: 205 och II: 328 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

49:o) Vitterhets-, historie- oell antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, s. 115—118), vilket innebär en

anslagshöjning med 6 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. to.: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 143 900 kronor.

50:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Inredning och utrustning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 118), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska

museum m. to.: Inredning och utrustning för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

51:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning

åt landsantikvarier. Kungl. Majit har (punkt 51, s. 118 och 119)

föreslagit riksdagen att till nämnda ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 60 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr B. A. Nilsson

to. fl. (I: 35) och den andra inom andra kammaren av herr A. Hagård m. fl.

(II: 47), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta utöka anslaget

Bidrag till avlöning åt landsantikvarier för budgetåret 1946/47, så att däri

inkluderas bidrag till avlöning åt en landsantikvarie för södra Älvsborgs län.

Förevarande anslag är innevarande budgetår för första gången uppfört på

riksstaten, sedan riksdagen i sin skrivelse 1945: 338 fattat beslut därom

i huvudsaklig överensstämmelse med Kungl. Maj:ts i propositionen 1945:

223 framlagda förslag. Genom beslut den 7 september 1945 har Kungl. Majit

meddelat villkor och bestämmelser angående statsbidrag till avlönande av

landsantikvarier. Enligt nämnda bestämmelser skall vid bestämmande av

statsbidragets storlek iakttagas, att statsbidraget jämte avkastningen av

vederbörande lönefond under nästföregående räkenskapsår uppgår till två

tredjedelar av befattningshavarens avlöning, dock att summan av lönefondsavkastningen

och statsbidraget icke må per år överstiga 8 000 kronor

för varje befattningshavare. Tillika har Kungl. Majit föreskrivit, att nämnda

villkor och bestämmelser skola i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga örn

statsbidrag till avlönande av föreståndaren för museet i Varberg.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Departementschefen Ilar på framställning av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

förordat anvisande av oförändrat anslag för nästa

budgetår.

Till stöd för det i förutnämnda motioner framställda yrkandet har i motionen

I: 35 anförts i huvudsak följande.

Vid 1945 års riksdag fick kulturminnesvården i vårt land en förbättrad

ställning genom den anordning, som träffades genom statsbidrag till de

lokala landsantikvariernas avlöning. Det hela förutsatte och byggde på en

intim samverkan mellan staten och lokala intressen. Det förutsattes som

regel, att endast en landsantikvarie skulle finnas i varje län. Undantag från

denna allmänna norm gjordes emellertid beträffande Hallands län, där geografiska

och sakliga förhållanden nödvändiggjorde ett avsteg från de sålunda

uppdragna riktlinjerna. I detta län finnas nämligen två museer, ett

i norra och ett i södra länsdelen, med var sin föreståndare. Riksdagens

beslut innebar även i detta fall ett godtagande av Kungl. Maj:ts förslag

att låta de lokala sammanslutningarna för kulturminnesvårdens handhavande

i Hallands län från anslaget till avlöning åt landsantikvarier erhålla det

stöd, som kunde befinnas nödvändigt för upprätthållande av den redan

befintliga organisationen.

Genom motioner — I: 352 och II: 544 — riktades riksdagens uppmärksamhet

på ett annat mera särpräglat förhållande i detta avseende. Inom

Älvsborgs län arbetar kulturminnesvården inom två områden, som såväl

geografiskt som sakligt äro åtskilda. Motionärerna ansågo, att detta förhållande

var av den art, att De sju häradernas kulturhistoriska förening,

som sedan år 1903 med centrum i Borås skapat ett kulturhistoriskt museum

med synnerligen värdefulla samlingar, även borde beredas erforderligt stöd

i form av statsbidrag.

Statsutskottet framhöll i sitt utlåtande »att onekligen goda skäl tala för

en dylik anordning för denna gamla särpräglade bygds vidkommande. Med

hänsyn emellertid till det relativt ringa ekonomiska understöd, som Borås

museum hittills åtnjutit från Borås stad och Älvsborgs läns landsting, anser

sig utskottet likväl i frågans nuvarande läge icke böra biträda det i motionerna

framställda yrkandet. Det synes utskottet nämligen självfallet, att

det lokala intresset bör mera markant framträda, innan staten träder hjälpande

emellan. Vid en mera aktiv inställning från de lokala instansernas

sida kommer frågan givetvis i ett annat läge, som kan påkalla en anordning

liknande den i Halland tillämpade organisationen.»

Borås stad och Älvsborgs läns landsting ha numera beslutat att på ett

verksamt sätt medverka till finansieringen av kulturminnesvården i södra

delen av Älvsborgs län. Sålunda hava stadsfullmäktige i Borås den 11 oktober

1945 beslutat att för »år 1946 bevilja De sju häradernas kulturhistoriska

förening ett anslag å 9 000 kronor jämväl inkluderande den tredjedel av intendentens

lön, som icke kommer att bestridas av statsmedel».

Älvsborgs läns landsting har vid lagtima möte den 6 september 1945

beslutat att för år 1946 bevilja De sju häradernas kulturhistoriska förening

ett anslag av 3 000 kronor under meddelande tillika, att landstinget förklarade

sig villigt bidraga till omkostnaderna för en landsantikvarietjänst för

södra länsdelen och att frågan om storleken av föreningens framtida anslag

från landstinget finge upptagas till förnyad omprövning, sedan landsantikvarietjänst

för södra länsdelen inrättats.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

Av förestående torde framgå, att såväl Borås stad som Älvsborgs läns

landsting gjort de ekonomiska utfästelser, som äro erforderliga för att skapa

en betryggande lokal förankring av en blivande landsantikvarietjänst för

södra Älvsborgs län.

Utskottet har i vederbörlig ordning inhämtat vitterhets-, historie- och

antikvitetsakademiens yttrande över ifrågavarande motioner. Akademien

anför i huvudsak följande.

I den skrivelse till Kungl. Majit den 29 augusti 1944, varuti akademien

framlade sitt förslag till ordnande av landsantikvariernas lönefråga genom

visst statsbidrag och som i allt väsentligt låg till grund för Kungl. Maj:ts

proposition nr 223 till 1945 års riksdag, har akademien såsom ett önskemal

för framtiden framhållit, att Älvsborgs län borde uppdelas i tvenne landsantikvariedistrikt,

det ena omfattande norra delen av länet med Vänersborgs

museum såsom huvudmuseum, det andra omfattande Sjuhäradsbygden

med »De sju häradernas kulturhistoriska förenings museum» i Borås såsom

huvudmuseum och säte för landsantikvarien.

Det torde vara uppenbart, att föreliggande uppgifter för landsantikvarien

i Älvsborgs län äro ganska svåra att bemästra icke blott på grund av länets

stora geografiska utsträckning i norr och söder, utan kanske i ännu högre

grad beroende på de betydande olikheter i landskapligt och kulturellt hänseende,

som existera mellan länets norra och södra delar. Sjuhäradsbygdens

särpräglade förhållanden ha ju också motiverat bildandet av en särskild

kulturhistorisk förening, som ända sedan 1903 bedrivit sin verksamhet inom

den södra länsdelen och i dennas huvudort Borås grundat ett museum med

omfattande och värdefulla samlingar. Detta museum är utan tvivel av den

betydelse, att det kan jämföras med de större provinsmuseer, som blivit

huvudorter för landsantikvariedistriktet i andra landsdelar.

Akademien finner det sålunda av sakliga skäl påkallat, att södra Älvsborgs

län, såsom föreslagits i motionerna, avskiljes såsom särskilt landsantikvariedistrikt

med en landsantikvarie placerad såsom föreståndare för Borås museum.

De sju häradernas kulturhistoriska förening är här landsantikvariens

naturliga huvudman. Hur gränslinjen mellan de båda landsantikvariedistrikten

lämpligast bör dragas torde böra bli föremål för riksantikvarieämbetets

närmare prövning.

Örn akademien sålunda icke hyser någon som helst principiell betänklighet

mot inrättande av en ny landsantikvarietjänst i Borås med Sjuhäradsbygden

såsom huvudsakligt verksamhetsområde, kan akademien dock icke underlåta

att framhålla, att det ekonomiska underlaget för landsantikvarietjänsten

och det därmed förenade museet i Borås synes vara alltför svagt trots de förhöjda

anslagen från staden Borås och länets landsting. Det synes akademien

icke vara rimligt att en stad av den storlek och betydelse, som Borås äger,

begränsar sitt bidrag till det i staden belägna museet till 9 000 kronor. Örn

statsbidrag med en summa av 8 000 kronor skall beviljas såsom bidrag till

avlöning av en landsantikvarie, som även skall vara föreståndare lör Borås

museum, måste det rimligen förutsättas, att staden Boras bidrager med

minst 15 000 kronor. För ett modernt levande museum kräves det dock skäliga

medel till ökande, underhåll och vård av samlingarna, till städning, uppvärmning

och inredning av lokalerna, till anskaffande av litteratur, skrivmaterielOch

dylikt samt till avlöning av vaktmästare och hjälpkrafter i det

museala arbetet. Därtill äro nuvarande anslag otillräckliga.

s. 30 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

30 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Akademien anser sig salunda böra tillstyrka bifall till de här ifrågavarande

motionernas syfte, men hemställer, att såsom villkor för åtnjutande av statsbidrag

uppställes kravet, att Borås stad lämnar ett årligt anslag av minst

15 000 kronor till Sjuhäradsbygdens museum.

I övrigt torde föreskrifterna i Kungl. Maj:ts brev den 7 september 1945

angående bidrag till avlöning av landsantikvarier m. m. böra tillämpas på

den nya landsantikvarietjänsten.

Ett bifall till motionerna bör föranleda en ökning av anslaget Bidrag till

avlöning åt landsantikvarier för budgetåret 1946/47 med 8 000 kronor till

68 000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har vitterhetsakademien i sitt

ö\ er motionerna I: 35 och II: 47 avgivna yttrande ansett det av sakliga skäl

påkallat, att södra Älvsborgs län avskiljes såsom särskilt landsantikvariedistrikt

med en landsantikvarie placerad såsom föreståndare för Borås museum.

Utskottet delar denna uppfattning och får för sin del tillstyrka, att ett

belopp av 8 000 kronor beviljas av statsmedel såsom bidrag till avlönande

av nämnda landsantikvarie. Med anledning av vad akademien därom anfört

förväntar utskottet, att Boras stad kommer att ställa av akademien angivna

anslagsmedel till förfogande för verksamheten vid Borås museum.

På grund av den ståndpunkt utskottet sålunda intagit torde det av Kungl.

Majit för nästa budgetår äskade anslaget till bidrag till avlöning åt landsantikvarier

böra höjas med 8 000 kronor till 68 000 kronor. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen ma, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 35 och II: 47, till Vitterhets-, historieoch

antikvitetsakademien: Bidrag till avlöning åt landsantikvarier

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 68 000 kronor.

52:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, s. 119—123), vilket innebär en anslagshöjning

med 9 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll

och ökande av samlingarna för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 21 000 kronor.

53.o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

Kungl. Majit har (punkt 53, s. 123—127) föreslagit riksdagen att

till förevarande ändamål för budgetaret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 33 000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 12), vari hemställts, att riksdagen

måtte bifalla akademiens hemställan örn anvisande av ett anslag av

105 000 kronor till förevarande ändamål.

Ifrågavarande anslag är för innevarande budgetår uppfört med 67 200

kronor, varav 49 200 kronor för fornminnesinventering och 18 000 kronor för

vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken. För fornminnesinventeringen

har Kungl. Majit i annat sammanhang beräknat medel.

De 18 000 kronor, som anvisats till vård och underhåll av fornlämningar

och byggnadsminnesmärken, ha fördelats på följande sätt.

1. Fornlämningars vård och undersökning................ kronor 5 000

2. Vård och underhåll av byggnadsminnesmärken, vilka ägas

av akademien eller eljest äro ställda under akademiens eller

riksantikvarieämbetets direkta vård och förvaltning .... » 5 000

3. Omedelbara iståndsättningsåtgärder å vissa andra byggnadsminnesmärken

................................. » 8 000

Summa kronor 18 000.

Akademien har hemställt örn en höjning av ifrågavarande anslagsmedel i

enlighet med följande:

posten 1: ökning med 15 000 kronor till 20 000 kronor

» 2: » » 50 000 » » 55 000 »

» 3: » » 22 000 -> » 30 000 »

summa ökning med 87 000 kronor till 105 000 kronor.

Akademien har anfört i huvudsak följande.

Posten 1. I betraktande av det stora bestånd av märkliga fornlämningar

i vårt land, som är i behov av vård, är det uppenbart, att en medelstillgång

av 5 000 kronor är alldeles otillräcklig. Visserligen måste det i första

hand anses vara en uppgift för de särskilda bygderna att vårda sina fornminnen,

och den statliga verksamheten har också i hög grad varit inriktad på att

väcka och underhålla intresset härför. Men det är å andra sidan nödvändigt att

kunna lämna bygderna och de lokala organisationerna sådan ledning, att resultatet

av deras strävanden överensstämma med moderna fornvårdsprinciper.

En viss mindre del av kostnaderna för det rent praktiska arbetet måste även

bestridas av allmänna medel för att stimulera intresset. För att den statliga

verksamheten skall kunna i någon mån fylla sin uppgift är det nödvändigt, att

ett anslagsbelopp av åtminstone 20 000 kronor finnes disponibelt. I ett land

av Sveriges ytinnehåll är ett belopp av denna storlek i själva verket ytterst

blygsamt.

Posten 2. En översyn av byggnadsminnesmärken i akademiens ägo eller

eljest under akademiens eller riksantikvarieämbetets direkta vård och förvaltning

visar, att de senaste årens hårda vintrar i förening med bristen på kontinuerligt

underhåll medfört synnerligen otillfredsställande förhållanden i ett

antal fall. I bifogad förteckning1 redovisas de åtgärder, som måste vidtagas

för monumentens skydd.

‘) Se VIII huvudtiteln s. 125.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Av förteckningen framgår, att ett belopp av 55 000 kronor erfordras för

omedelbart förestående nödvändiga underhållsarbeten. Särskilt böra ruinkomplexen

på Visingsö uppmärksammas. Ä Visingsborg måste hela ruinen överses,

fogrensas och fogstrykas, nya avtäckningar över lag göras, skyddstak uppsättas

och escarpmurarna i viss utsträckning restaureras. Dessa arbeten beräknas

kosta över 100 000 kronor, varav för första året 30 000 kronor. Källa märkliga

ödekyrka på Öland kräver betydande arbeten, som kostnadsberäknats till

10 000 kronor för de allra oundgängligaste. Visby talrika och betydelsefulla

ruiner kräva en årlig översyn för minst cirka 5 000 kronor. För restaureringsåtgärder

å Tynnelsö illa åtgångna slott erfordras minst 10 000 kronor. Allt som

allt erfordras för nästkommande års arbeten ett anslag för ändamålet av

55 000 kronor. Akademien nödgas på det allvarligaste framhålla, att denna

summa är oundgängligen nödvändig, örn akademien skall kunna ansvara förde

ifrågavarande byggnadsminnesmärkenas rimliga vård, så att de ej gå sin

undergång till mötes.

Posten 3. Akademien vill här lämna en kortfattad redogörelse för några

av de viktigaste och mest hotade byggnaderna inom den monumentgrupp, som

avses skola iståndsättas och vidmakthållas förmedelst denna anslagspost:

Magnus Ladulås borg på Visingsö, Borganäs, företer svåra skador. Stödmurarna

som skydda mot Vätterns underminerande vågsvall, måste restaureras

liksom vågbrytarkajen. Murverket är statt i upplösning och cementavtäckningarna

sönderfrusna. En total nykonservering är nödvändig. Kostnaden häller

beräknas till 20 000 kronor. En av Östergötlands värdefullaste kyrkoruiner,

Ä ödekyrka, torde komma att helt sammanstörta, örn ej en genomgripande

konservering snarast företages. För en första etapp i dess konservering beräknas

cirka 30 000 kronor. En synnerligen viktig uppgift har byggnadsminnesvården

vidare i skyddet av de gotländska landskyrkornas portalskulpturer,

vilka för närvarande så gott som över lag befinna sig i ett kritiskt stadium

av förvittring i det att stenmaterialets inre bindemedel är statt i upplösning.

En dyrbar specialbehandling måste här tillgripas och — för att med proceduren

förenade transportkostnader för arbetskraft av specialisttyp och för material

icke måtte bli onödigt stora — utföras i längre kampanjer serievis. För en

första etapp erfordras minst 20 000 kronor.

För dessa tre särskilt angivna ändamål beräknas alltså ett belopp av

minst (20 000 -j- 30 000 -j- 20 000 —) 70 000 kronor. Dessutom finner akademien

det rimligt, att riksantikvarieämbetet till sitt förfogande har medel,

som möjliggjorde för ämbetet att utan dröjsmål ingripa i de många hotande

situationer, som numera ständigt uppstå såväl i de äldre städerna som på

landsbygden. Gammal värdefull bebyggelse får nu snart sagt dagligen skatta

åt förgängelsen, emedan ekonomiska resurser saknas för ett ingripande. Betydelsen

av att bygdernas ansvarskänsla och intresse bibehållas levande genom

enskilda eller kooperativa offer för kulturminnesvården får visserligen

icke underskattas, men dylika offer skulle helt visst bli långt talrikare och

betydelsefullare, om möjlighet funnes att effektivt stödja intresset genom

att lägga en ekonomisk grund. Mindre belopp än 30 000 kronor årligen minu

ifrågavarande ändamål skulle i själva verket vara ganska meningslöst.

Det ovan anförda ger vid handen, att anslagsposten omedelbara iståndsättningsåtgärder

å vissa andra byggnadsminnesmärken för budgetåret 1946/47

skulle behöva uppföras med minst (70 000 -j- 30 000 =) 100 000 kronor.

Akademien är emellertid medveten örn att ett anslagsbelopp av denna storlek

icke nu kan erhållas, allra helst bristen på arbetskraft och byggnadsma
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

teriel alltjämt är notorisk. En del av de berörda konserveringsarbetena äro

också av den beskaffenhet att de hänförts till den s. k. grovarbetsreserven

i chefens för socialdepartementet anmälan av propositionen angående allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 och kunna följaktligen tänkas bli

genomförda vid en eventuell arbetslöshetskris. Men icke desto mindre måste

den nuvarande anslagsposten betecknas såsom fullkomligt otillräcklig,

varför akademien hemställer örn en höjning av densamma. Om anslagsposten

skall kunna få någon betydelse för vården och bevarandet av våra

byggnadsmonument kan den icke rimligen sättas till lägre belopp än 30 000

kronor.

Departementschefen har tillstyrkt en anslagshöjning för posterna 2 och 3

med sammanlagt 15 000 kronor. Departementschefen anför följande.

Akademien har framhållit de nu tillgängliga anslagsmedlens knapphet

och hemställt om en avsevärd höjning. Jag är fullt ense med akademien

om önskvärdheten av att fornminnes- och byggnadsminnesvården intensifieras

och är medveten om att detta icke kan ske med mindre anslagsmedel

ställas till förfogande i betydligt ökad utsträckning. Likväl kan jag

icke redan för nästa budgetår tillstyrka en anslagshöjning i tillnärmelsevis

den omfattning, som från akademiens sida ifrågasatts. Till fornlämningars

vård och undersökning synas således för nästa budgetår böra anvisas 5 000

kronor, vilket innebär oförändrad medelsanvisning. Beträffande anslagsmedlen

till underhåll, vård och iståndsättande av byggnadsminnesmärken, för

närvarande sammanlagt 13 000 kronor, tillstyrker jag däremot en anslagshöjning

med inalles 15 000 kronor till 28 000 kronor. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att på förslag av akademien fördela sistnämnda belopp på

vederbörande anslagsposter.

Jag förordar således, att förevarande anslag uppföres med sammanlagt

(5 000 + 28 000 =) 33 000 kronor.

Till stöd för det i motionen 1:12 framställda yrkandet har anförts bland

annat följande.

Att vidmakthålla rikets fornlämningar och byggnadsminnesmärken synes

vara en nationell plikt. I dessa rester av gången tids kultur ligger ett stycke

av vår historia. Under krigsåren, då anslagen till den svenska kulturen icke

oväsentligt nedskuros, har mycket blivit eftersatt, ja gått förlorat, av våra

fornlämningar och byggnadsminnesmärken. Därom tala erfarenheten och

även vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens skrivelser till Kungl.

Majit. Kungl. Majit har emellertid endast till en ringa grad tillmötesgått

akademiens krav.

I alla länder, där kriget förstört otaliga byggnadsminnesmärken, äro folken

och regeringarna nu trots hunger och nöd i färd med att söka återställa

eller efter gamla ritningar åter uppföra de sargade minnesmärkena. De anse

sig böra påtaga sig dessa bördor. De inse, att människan lever icke allenast

av bröd. Sverige har undgått krigets förstörelse. Skulle vi, som vilja räkna

oss som ett kulturfolk, då icke kunna lia råd att ens vidmakthålla de bevarade

minnesmärkena? Hur skola vi kunna stå till svars för en framtidsanklagelse

mot oss för bristande kultur- och nationalkänsla, örn vi nu icke göra

några offer för våra hotade minnen?

Demokratien löper en fara att kulturellt förflackas, örn den företrädesvis

intresserar sig för materiella, tekniska och kommersiella ting med åsidosät
Bihang

till riksdagens protokoll 19^6. 6 sami. Nr 8. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

tande av den andliga grundval, utan vilken ingen kultur i längden kan äga

bestånd, lill denna andliga grundval hör vad bevaras kan av gången tids

kulturdokument. Den tid kan komma, då även demokratien skulle vilja för

miljoner och åter miljoner kronor återställa, vad en bristande pietet låtit

ioria ras. Den som tror högt örn demokratien tror också på dess växande

kärlek till sitt folks kulturella arv.

Av den lämnade redogörelsen framgår att departementschefen förklarat

sig vara fullt ense med vitterhetsakademien örn önskvärdheten av att fornminnes-

och byggnadsminnesvarden intensifierades och att detta icke kunde

ske med mindre än att anslagsmedel ställdes till förfogande i betydligt ökad

utsträckning. Departementschefen har likväl icke för nästa budgetår funnit

sig kunna tillmötesgå akademiens äskanden i annan mån än att anslagsmedlen

till underhall, vård och istandsättande av byggnadsminnesmärken föreslagits

ökade med 15 000 kronor till 28 000 kronor. Härigenom skulle förevarande

anslag i sin helhet komma att uppgå till 33 000 kronor. I motionen

1:12 har hemställts om anslagets uppförande med 105 000 kronor. Beviljande

av ett belopp av sistnämnda storleksordning är utskottet icke berett

att tillstyrka. Utskottet har emellertid å andra sidan funnit det angeläget,

att icke alltför knappt tillmätta anslagsmedel stå till akademiens förfogande

för tillgodoseende av här ifrågavarande ändamål, och får för sin del förorda,

att ytterligare 15 000 kronor utöver Kungl. Maj:ts förslag anvisas till underhåll,

vård och iståndsättande av byggnadsminnesmärken. Det torde böra

ankomma på Kungl. Majit att på förslag av akademien fördela sistnämnda

belopp på vederbörande anslagsposter.

Ett bifall till vad utskottet sålunda föreslagit innebär, att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med (33 000 + 15 000 =) 48 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majits förslag

och motionen I: 12, till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet: Vård och underhåll av

fornlämningar och byggnadsminnesmärken för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 48 000 kronor.

54:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Fornminnesinventering. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

54) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

55:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsäkademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 55, s. 127), vilket innebär

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 35

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag

av 23 200 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett

förslagsanslag av 5 900 kronor.

56:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, s. 127—133), vilket

innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, avseende bland annat höjning

av arvodet till direktören vid konsthögskolan med 1 600 kronor och

inrättande av en personlig tjänst som biträdande lärare för konstnären

Harald Sallberg, med ett arvode av 6 000 kronor för år, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor lil 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... » 43 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 14 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 18 100

Summa kronor 187 800;

b) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 187 800 kronor.

57:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57, s. 133), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 48 600 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

58:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 58,

s. 133 och 134), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 kronor.

59:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59, s. 134 och 135),

vilket innebär en anslagshöjning med 3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 8 500 kronor.

60:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 135—141), vilket innebär en

anslagshöjning med 13 200 kronor, avseende bland annat uppflyttning av

bibliotekarien vid akademiens bibliotek till 26 lönegraden och biblioteksamanuensen

till 18 lönegraden, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att personalförteckningen för musikaliska

akademien med musikhögskolan skall tills vidare från och

med budgetåret 1946/47 hava följande ändrade lydelse:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 bibliotekarie

A 26

b) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 146 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 3 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................... » 120 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ....... » 37 500

Summa kronor 308 700;

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Statsutskottets utlåtande nr 8.

c) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 308 700 kronor.

61 :o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, s. 141—143), vilket innebär

en anslagshöjning med 9 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 27 700 kronor.

62:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Inköp och bindning

av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 62, s. 143 och 144), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier

samt underhåll och vård av instrument för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 6 100 kronor.

63:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63, s. 144 och 145), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 15 000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.

64:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64,

s. 146 och 147), vilket beträffande avlöningsanslaget innebär en anslagshöjning

med 1 700 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer

utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för universitetskanslersämbetet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Arvode till universitetskanslern........ kronor 17 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ » 21 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... » 11 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 4 100

Summa kronor 53 100;

b) till Un iver si t Giska lisie v sämb etet'' Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 53 100 kronor;

c) till Universitetskansler sämbetet: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 2 600

kronor.

65:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 65) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

66:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 66, s. 147 och 148), vilket innebär en anslagshöjning med

47 200 kronor, huvudsakligen föranledd av ökade kostnader för bränsle,

lyse och vatten samt städning och rengöring, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 382 200

kronor.

67:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 67) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

68:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Uppsala universitet: Anskaffande av viss utländsk

vetenskaplig litteratur. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 68, s.

148—151), vilket beträffande det förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning

med 23 500 kronor i syfte att uppbringa anslaget till förkrigsnivån

och beträffande det sistnämnda anslaget avser anvisande av särskilda medel

till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 148 500

kronor;

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

b) till Uppsala universitet: Anskaffande av viss utländsk

vetenskaplig litteratur ett reservationsanslag av 40 000

kronor.

69:o) Uppsala universitet: Utrustning för meteorologiska observatoriet

i Marsta. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 69, s. 151—

153) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för

meteorologiska observatoriet i Marsta för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av 90 000 kronor.

70:o) Uppsala universitet: Utrustning för vissa seminarier inom humanistiska

sektionen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, s.

153 och 154) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Utrustning för

vissa seminarier inom humanistiska sektionen för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 50 000 kronor.

71 :o) Lunds universitet: Avlöningar. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 71) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

72:o) Lunds universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 72, s. 154 och 155), vilket innebär en anslagshöjning med

33 000 kronor, huvudsakligen föranledd av ökade kostnader för bränsle, lyse

och vatten samt städning och rengöring, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 223 000

kronor.

73:o) Lunds universitet: Materiel m. m. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 73) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

74:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

Lunds universitet: Anskaffande av viss utländsk vetenskaplig

litteratur. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 74, s. 155 och

156), vilket beträffande förstnämnda anslaget innebär en anslagshöjning

med 22 000 kronor i syfte att uppbringa anslaget till förkrigsnivån och beträffande

det sistnämnda anslaget avser anvisande av särskilda medel till

förevarande ändamål, hemställer utskottet,

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket ett reservationsanslag av 137 000

kronor;

b) till Lunds universitet: Anskaffande av viss utländsk

vetenskaplig litteratur ett reservationsanslag av 30 000

kronor.

75:o) Lunds universitet: Utrustning för vissa institutioner. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75, s. 156 och 157), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Utrustning för

vissa institutioner för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 35 000 kronor.

76:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. Karolinska

mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Materiel m. m. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt

76) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom

beträffande motionerna 1:14 och II: 46 avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

77:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77,

s. 157), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

78:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Utrustning för fysiologiska,

kemiska och hygieniska institutionerna. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 78, s. 157 och 158) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Utrustning för fysiologiska, kemiska och hygieniska

institutionerna för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 47 800 kronor.

79:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av nybyggnaden för anatomiska och histologiska institutionerna.

Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.

Anordnande av utbildning för tandtekniker. Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus: Karolinska sjukliu
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

set: Omkostnader. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 79—81) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

80:o) Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning av den

dermato-venereologiska kliniken. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 82, s. 160), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Utrustning av den dermato-venereologiska kliniken

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

390 000 kronor.

81 :o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar. Universitetssjukhus:

Serafimerlasarettet: Omkostnader. Beträffande vad Kungl.

Maj:t (punkt 83) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

82:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84, s. 160—162), vilket

innebär en anslagshöjning med 190 000 kronor, huvudsakligen föranledd av

lönehöjningar, nödvändiga kompletteringar av röntgenapparatur, köks- och

möbelutrustning samt höjda utspisnings- och bränslekostnader, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 780 000 kronor.

83:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, s. 162

och 163), vilket innebär en anslagshöjning med lil 800 kronor, huvudsakligen

betingad av den av 1943 års riksdag beslutade ändringen av statsbidragsgrunderna,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 380 800 kronor.

84:o) Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande av apparatur för

röntgendiagnostiska avdelningen vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, s. 163

och 164) hemställer utskottet,

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till anskaffande

av apparatur för röntgendiagnostiska avdelningen

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 51 600 kronor.

85:o) Universitetssjukhus: Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m.m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 87, s. 164—168), vilket innebär anvisande av medel

till bestridande av hälften av kostnaderna för omläggning av strömdistributionen

fran likström till växelström inom vissa byggnader vid sjukvårdsinrättningarna,

modernisering av öronkliniken, anordnande av ny hiss inom

medicinska kliniken samt om- och tillbyggnad av kvinnokliniken, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till vissa

byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av

523 400 kronor.

86:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i

Stockholm. I enlighet med Kungl. Majrts förslag (punkt 88, s. 168 och 169),

vilket innebär en anslagsminskning med i runt tal 240 000 kronor till följd

av ikraftträdandet den 1 juli 1946 av det nya bidragsavtalet mellan staten,

Stockholms stad och Stockholms läns landsting, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna

barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 343 000 kronor.

87:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av en kvinnoklinik

vid Sabbatsbergs sjukhus. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

89, s. 169), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande

av en kvinnoklinik vid Sabbatsbergs sjukhus för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

250 000 kronor.

88:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 90, s. 169 och

170), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 81 100 kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

89:o) Universitetssjukhus: Nedsättning i vissa fall av vårdavgifterna

vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 91, s. 170), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i

vissa jall av vårdavgijtema vid S:t Görans sjukhus i Stockholm

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

90 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa assistenter

och amanuenser vid universiteten och karolinska mediko-kirurgiska

institutet. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 92) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

91 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 93, s.

170 och 171), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 12 600 kronor.

92:o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. m.

I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 94, s. 171), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 7 500 kronor.

93:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 95, s.

171—173)5 vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

94:o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt vissa opponenter

vid disputationer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96,

sid. 173) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 000 kronor.

95:o) Gemensamma universitetsändamål: Naturastipendier åt studerande

vid universiteten och vissa högskolor. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 97) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

ävensom beträffande motionerna I: 133 och II: 244 avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

96:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 98, s. 175), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre juridiska studier vid universiteten

i Uppsala och Lund för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 10 000 kronor.

97:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

rättsvetenskapliga arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

99, s. 175—177) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av rättsvetenskapliga arbeten för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 15 000

kronor.

98:o) Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska

institutet. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 100) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

99:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till främjande av

medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl.Maj:ts förslag (punkt 101, s. 178), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten

m. fl. läroanstalter för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

100:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre medicinska studier vid universiteten m. fl. läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 102, s. 178 och 179), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier för främjande av högre medicinska studier vid

universiteten m. fl. läroanstalter för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 75 000 kronor.

loirn) Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.

Statens medicinska forskningsråd: Främjande av medicinsk forskning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 179 och 180), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

ett förslagsanslag av 40 000 kronor;

b) till Statens medicinska forskningsråd: Främjande av

medicinsk forskning ett reservationsanslag av 500 000 kronor.

102:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 104, s. 180—182), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 200 kronor, föranledd ay förändring av nuvarande förste assistentbefattningen

i lönegraden Eo 15 till en aktuarietjänst i lönegraden Eo21,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för rasbiologiska

institutet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än den 20:e.

1 aktuarie....................................Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för rasbiologiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman (institutets

chef, tillika professor i rasbiologi

vid universitetet i Uppsala):

a. Lön och tjänstgörings
penningar

.......... kronor 12 000

Anm.: Av detta belopp utgöra

8 000 kronor lön och 4 000 kronor

tjänstgöringspenningar.

b. Ålderstillägg........ » l 000

Anm.: Ålderstillägget utgår

efter 5 års tjänstgöring.

Summa kronor 13 000

Avgår: pensionsavdrag,

förslagsvis ........• » 800 kronor 12 200

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit, förslagsvis.......... » 10 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

• • • ........................... » 21 300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .... » 3 pojo

Summa kronor 47 200;

c) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 47 200 kronor.

103:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 105, s. 182 och 183), vilket innebär en anslagshöjning

med 1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

10 100 kronor.

104:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 106, s. 183—185), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 27 700 kronor.

105:o) Farmaceutiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 107, s. 185—192), vilket innebär en anslagshöjning

med 16 000 kronor, huvudsakligen föranledd dels av ombildningen av speciallärarbefattningen

i farmaceutisk teknologi och farmaceutisk författningskunskap

till heltidstjänst, dels av inrättande av två tekniska biträdesbefattningar,

hemställer utskottet,

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

47

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för farmaceutiska institutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsms ........................... kronor 35 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .... » 20 950

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 43 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 11 850

Summa kronor lil 700;

b) till Farmaceutiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av lil 700 kronor.

106:o) Farmaceutiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 108, s. 192), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

19 700 kronor.

107:o) Farmaceutiska institutet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 109, s. 192 och 193), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmaceutiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 2 500 kronor.

108:o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

110, s. 193—196) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven personalförteckning och avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock

till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 39 700 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 9 000 kronor, föranledd

av att departementschefen förordat inrättande av en ny arkivarietjänst,

vilken i likhet med den nu befintliga arkivarietjänsten i lönegraden

Eo 21 föreslås placerad i lönegraden Eo 23. Departementschefen har däremot

icke tillstyrkt ortnamnskommissionens förslag örn inrättande av ytter
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ligare en arkivarie t jäns t liksom ej heller — trots de skäl som anförts till

stöd därför — dess förslag om förändring av den nuvarande arkivarie^ änsten

till förste arkivarietjänst i lönegraden Eo 26.

Till stöd för sistnämnda förslag, som tillstyrkts av universitetskanslern,

har ortnamnskommissionen anfört i huvudsak följande.

Nuvarande innehavaren av arkivariebefattningen i lönegrad Eo 21 vid

ortnamnsarkivet, filosofie licentiaten H. A. M. Ståhl, har sedan den 21

januari 1929 varit knuten till institutionen. Ortnamnsarkivet grundades den

1 januari 1928. Ståhl kan alltså sägas ha varit med så gott som från

början. Han är den till tjänstetiden äldste medarbetaren vid arkivet. Förmånen

för en institution av ortnamnsarkivets speciella beskaffenhet att bland

sina medarbetare få räkna en person, som kunnat följa institutionens utveckling

allt från de första åren, kan knappast överskattas. Den kännedom

örn arkivets manuskriptbestånd, de olika samlingarnas art, värde och tillkomst

samt de olika upptecknarnas personliga förutsättningar, som den

nuvarande innehavaren av arkivariebefattningen under sin långa tjänstgöring

förvärvat, gör honom omistlig för arkivet. Det är emellertid anledning

att befara, att han under nuvarande avlöningsförhållanden vid arkivet

finner det ur många synpunkter fördelaktigare att beträda läroverkslärarbanan.

För närvarande har han inga befordringsutsikter inom ortnamnsarkivet.

Även om man kan räkna med, att tjänstens innehavare av intresse för

arkivet och ämnet är villig att offra en del pekuniära förmåner, får man ej

förvåna sig över, om han finner det lämpligare att efter nu nära förestående

disputationsprov gå över till läroverken för att inom relativt kort tid förvärva

lektorskompetens och placering i lönegrad A 27. En placering av

denna arkivarietjänst i lönegrad Eo 26 skulle sannolikt skapa garantier för

att denna för arkivets skötsel utomordentligt viktiga post ej alltför ofta

skall behöva nybesättas. Härtill kommer, att de krav, vilka såväl med avseende

på den vetenskapliga utbildningen som den praktiska tjänstgöringen

ställas på befattningens innehavare, äro fullt i paritet med de kvalifikationer,

som erfordras för t. ex. förste arkivarierna vid riksarkivet, förste bibliotekarierna

vid de större biblioteken, förste arkivarierna vid landsmålsarkivet i

Uppsala o. s. v.

Enligt utskottets mening ha onekligen goda skäl blivit anförda för att

den nuvarande arkivari et jönsten förändras till en förste arkivariebefattning

i lönegraden Eo 26. Departementschefen har emellertid icke för närvarande

funnit sig böra förorda den ifrågasatta uppflyttningen av tjänsten

till nämnda lönegrad utan inskränkt sig till att föreslå befattningens placering

i lönegraden Eo 23. Utskottet biträder sistnämnda förslag, men anser

att frågan om befattningens lönegradsplacering bör göras till föremål för

förnyad omprövning från Kungl. Maj:ts sida.

Med biträdande även i övrigt av vad Kungl. Majit under förevarande

punkt föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20:

Befattning. Lönegrad.

2 arkivarier............................... Eo 23;

b) godkänna följande avlöningsstat för ortnamnskommissionen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Majit ............ kronor 2 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 33 300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 4 400

Summa kronor 39 700;

c) till Ortnamnskommissionen: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 39 700 kronor.

109:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt lil, s. 196 och 197), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 100 kronor föranledd huvudsakligen av uppförandet av en anslagspost

för publikationstryck, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

9100 kronor.

110:o) Ortnamnskommissionen: Insamling'' och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 112,

s. 197—199), vilket innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 23 000 kronor.

lilio) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, s. 199 och 200),

vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar,

som bedriva ortnamnsundersökningar för budgetåret 1946/

47 anvisa ett anslag av 4 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19^6. 0 sami. Nr

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8.

112:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 114, s. 200—202), vilket innebär en anslagshöjning med

4 100 kronor, huvudsakligen föranledd av uppflyttning av fyra arkivarietjänster

från lönegraden Eo 21 till lönegraden Eo 23, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1946/47, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för landsmålsarkiven, som

föranledas av vad departementschefen anfört;

b) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal. . kronor 107 100

2. Rörligt tillägg, förslagsvis........... » 15 900

Summa kronor 123 000;

c) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 123 000 kronor.

113:o) Landsmålsarkiven; Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 115, s. 202 och 203), vilket innebär en anslagshöjning med

3 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 12 600

kronor.

114:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 116, s. 203—

207), vilket innebär en anslagshöjning med 6 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Insamling och

bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av 62 800 kronor.

115:o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamnsoch

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 117, s. 207), vilket innebär en anslagshöjning med

700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 6 700

kronor.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

116:o) Bidrag till institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs

högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118, s. 207), vilket

innebär en anslagsökning med 1 200 kronor avseende beredande av dyrtidskoinpensation

åt institutets föreståndare, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till institutet för folkminnesforskning

vid Göteborgs högskola för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 12 700 kronor.

117:o) Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, s. 207—209),

vilket innebär en anslagshöjning med 11 000 kronor, föranledd av återgång

till de före budgetåret 1940/41 gällande ersättningsgrunderna, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

vid universiteten m . m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 28 000 kronor.

118:o) Bidrag till undervisning i folkrätt vid Stockholms högskola.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120, s. 209), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till undervisning i folkrätt

vid Stockholms högskola för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 6 500 kronor.

119:o) Bidrag till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 121, s. 209 och 210),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till undervisning i meteorologi

vid Stockholms högskola för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 22 000 kronor.

120:o) Bidrag till ryska institutet vid Stockholms högskola. I enlig

het med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122, s. 210), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till ryska institutet vid

Stockholms högskola för budgetåret 1946/47 anvisa ett

anslag av 11 600 kronor.

o

121 :o) Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123, s.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

210 och 211), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till instituten för socialpolitisk

och kommunal utbildning och forskning för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 239 000 kronor.

122:o) Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal

och social tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124,

s. 211), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för fortsatt utbildning av

befattningshavare i kommunal och social tjänst för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

123:o) Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 125, s. 211 och 212), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättnings- och repetitionskurser

för läkare för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 26 000 kronor.

Tekniska högskolor.

124:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Tekniska högskolan

i Stockholm: Omkostnader. Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel in. m. Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. Tekniska högskolan i Stockholm:

Stipendier. Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning

av nya lokaler. Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Chalmers tekniska

högskola: Omkostnader. Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans

bibliotek. Chalmers tekniska högskola: Stipendier. Chalmers

tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya lokaler. Gemensamma

ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier för främjande

av högre tekniska studier. Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till främjande av teknisk forskning. Gemensamma ändamål

vid de tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar.

Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden. Beträffande vad Kungl.

Maj:t (punkt 126) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

53

Skolöverstyrelsen.

125:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 127,

s. 215—233) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven personalförteckning och avlöningsstat för skolöverstyrelsen, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Skolöverstyrelsen:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

838 200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels en inom första kammaren av herr B. Elmgren m. fl. väckt motion

(I: 139), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring av årets

statsverksproposition att i personalförteckningen för skolöverstyrelsen å ordinarie

stat uppföres en förste gymnastikkonsulent A 24 i stället för den i

propositionen föreslagna gymnastikkonsulenten A 21;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherr

V. Åman (I: 73) och den andra inom andra kammaren av fröken Hildur

Nygren m. fl. (II: 125), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

den föreslagna befattningen som konsulent i husligt arbete i skolöverstyrelsen

från och med budgetåret 1946/47 placeras lägst i lönegrad Eo24;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr B. Elmgren m. fl. (1:138) och den andra inom andra kammaren

av herr P. H. Fagerholm (II: 308), i vilka hemställts, att riksdagen måtte

besluta sådan ändring av årets statsverksproposition, att den i personalförteckningen

för skolöverstyrelsen uppförda tjänsten som kamrerare i lönegraden

A 20 i stället uppföres i lönegraden A 22.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas, i den mån detsamma

ej framgår av redogörelsen i det följande, till motionerna I: 139, II: 125 och

I: 138.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande förändringar i överstyrelsens

personalorganisation:

1) höjning av avdelningschefernas särskilda arvoden från 500 kronor till

1 200 kronor;

2) inrättande av en ny undervisningsrådsbefattning i lönegraden Eo 30;

3) förändring av deltidstjänsten som arkitekt (arvode 9 000 kronor) till

heltidstjänst i lönegraden C 4;

4) förändring av förste gymnastikkonsulentbefattningen från extra ordinarie

i lönegraden Eo 26 till ordinarie i lönegraden A 27;

5) förändring av den extra ordinarie andre gymnastikkonsulentbefattningen

i lönegraden Eo 21 till ordinarie i samma lönegrad;

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

6) förändring av den extra ordinarie andre bibliotekskonsulenten i lönegraden

Eo 21 till ordinarie i samma lönegrad;

7) förändring av arvodesbefattningen som konsulent i husligt arbete (arvode

4 000 kronor) till heltidstjänst i lönegraden Eo 23;

8) inrättande av en heltidstjänst i lönegraden A 23 såsom hjälpskolekonsulent

och inspektör för sinnesslöundervisningen;

9) utbyte av tre amanuensbefattningar mot en förste byråsekreterartjänst

i lönegraden A 24 och två byråsekreterartjänster i lönegraden A 21;

10) ordinariesättning av en kontorsbiträdestjänst.

Departementschefen har däremot icke biträtt ett av överstyrelsen framlagt

förslag av uppflyttning av kamrerarbefattningen från lönegraden A 20

till A 22.

Beträffande de frågor, som upptagits i ovanberörda motioner, inhämtas

av statsrådsprotokollet och motionerna bland annat följande.

Andre gymnastikkonsulentens lönegradsplacering.

Skolöverstyrelsen har föreslagit att ifrågavarande befattning uppflyttas från

Eo 21 till A 24. Överstyrelsen anför följande.

Av överstyrelsen tidigare framförda förslag örn förbättring av gymnastikkonsulenternas

löneställning ha främst motiverats med att konsulenternas arbetsuppgifter

ökats. Vad härutinnan anförts äger alltjämt giltighet i huvudsak.

Konsulenternas befattning med frågan om utbildning i värntjänst vid

läroverk och andra högre skolor har visserligen bortfallit, men å andra sidan

har arbetet med friluftsdagarnas organiserande, särskilt i folkskolorna, med

kurser och instruktion smöten och med utarbetande av »Anvisningar» för undervisningen

i gymnastik, lek och idrott i olika skolformer (nu färdiga ett 10- tal, vilka utgått eller utgå i stora upplagor) såsom av rotelns femårsarbetsplan

och konsulenternas årsberättelser framgår alltjämt vuxit. Överstyrelsen får

därför vidhålla sitt yrkande om ordinariesättning av konsulenttjänsterna.

Beträffande befattningen som andre gymnastikkonsulent i lönegraden

Eo 21 vidhåller överstyrelsen sin förra året gjorda hemställan om förändring

av densamma till en gymnastikkonsulent befattning i lönegraden A 24.

Överstyrelsen tillåter sig erinra om att statsutskottet vid 1945 års riksdag

framhöll, att det syntes utskottet böra övervägas, huruvida ifrågavarande

gymnastikkonsulents löneplacering kunde anses lämpligt avvägd med hänsyn

tagen till löneplaceringen för de ordinarie gymnastiklärarna dels vid de allmänna

läroverken, dels ock vid gymnastiska centralinstitutet.

Statskontoret har tillstyrkt en placering i lönegraden A 21 medan allmänna

lönenämnden, som i sitt yttrande jämställer andre biblioteks- och

andre gymnastikkonsulenterna — med beaktande av att bibliotekarier

m. fl. vid de s. k. lärda verken numera äro placerade i 23 lönegraden — funnit

en uppflyttning av andre konsulentbefattningarna till 23 lönegraden

motiverad.

Departementschefen, som i detta sammanhang även behandlar skolöverstyrelsens

förslag om uppflyttning av de två befattningarna som andre bib
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 55

liotekskonsulent (Eo 21 respektive A 21) till lönegraden A 24, anför för egen

del följande.

Vad angår de nu i 21 lönegraden placerade andre gymnastik- och bibliotekskonsulentbefattningarna

innebär överstyrelsens förslag, att de skola med

slopande av den nuvarande beteckningen »andre» uppflyttas till 24 lönegraden,

varvid såväl den extra ordinarie gymnastikkonsulentbefattningen som den

extra ordinarie andre bibliotekskonsulentbefattningen skulle överföras till ordinarie

stat. Allmänna lönenämnden har — med beaktande av att bibliotekarierna

m. fl. vid de ,s. k. lärda verken numera äro placerade.i 23 lönegraden

— funnit en uppfinning av ifrågavarande befattningar till samma lönegrad

motiverad, medan statskontoret icke funnit skäl föreligga för en högre

lönegradsplacering än den nuvarande. Jag vill med anledning av vad lönenämnden

anfört erinra, att såsom motiv för de s. k. lärdaverkssakkunnigas

förslag örn uppflyttning av andre bibliotekarier m. fl. från 21 till 23 lönegraden

åberopats, att kraven på teoretisk kompetens för dessa befattningar (normalt

filosofisk eller annan licentiatexamen) vore större än de, som i allmänhet

gällde för befattningshavare i 21 lönegraden, samtidigt som befordringsmöjligheterna

inom ifrågavarande förvaltningsområde vore jämförelsevis begränsade.

Några motsvarande krav på teoretisk kompetens gälla icke och synas

icke heller för framtiden erforderliga i fråga om nu ifrågavarande befattningar.

Åled hänsyn härtill och då jag ej heller i övrigt finner tillräckliga skäl föreligga

för en uppflyttning av andre gymnastik- och bibliotekskonsulentbefattningarna

i högre lönegrad, avstyrker jag förslaget härom. Däremot vill jag i likhet

med statskontoret förorda, att andre gymnastikkonsulentbefattningen i

lönegraden Eo 21 ordinariesättes. Tillika torde tjänstebenämningarna andre

gymnastikkonsulent och andre bibliotekskonsulent böra ändras till gymnastikkonsulent,

respektive bibliotekskonsulent.

I motionen 1:139 anföres bland annat följande.

Uti gynmastikkonsulentverksamheten ingår — förutom det administrativa

arbetet å roteln med viss föredragningsskyldighet — inspektion av undervisningen

i gymnastik med lek och idrott samt av lokaler, redskap m. m.

vid folk- och småskoleseminarier, högre folkskolor, folkhögskolor, kommunala

och praktiska mellanskolor, kommunala flickskolor, allmänna läroverk,

läroanstalter för blinda och dövstumma samt de överstyrelsen för

yrkesutbildning underställda yrkesskolorna. Från och med innevarande budgetår

har inspektion av undervisningen i gymnastik vid skolorna för sinnesslöa

tillkommit. Utöver inspektionsverksamheten har konsulenten att igångsätta

och själv i samråd med folkskolinspektörerna förbereda och leda kurser

och instruktionsmöten för lärare vid folk- och småskolor inom olika

inspektionsområden.

Beträffande undervisningen vid folkskolorna består den av resor till de

enskilda skolorna i sällskap med vederbörande statens folkskolinspektör, varvid

råd lämnas och demonstration av övningar gives. Lokaler och redskap

m. m. besiktigas, och erforderliga överläggningar i anledning härav äga rum

med skolstyrelserna.

Skolöverstyrelsen har föreslagit gymnastikkonsulentbefattningens uppförande

i lönegrad A 24 bland annat med motivering att ordinarie lärare vid

gymnastiska centralinstitutet äro placerade i A 24 och en i A 26. Till detta

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vilja undertecknade foga, att gymnastiklärarna vid seminarierna äro placerade

i lönegrad A 21, alltså i samma lönegrad som tillämnats den inspekterande

gymnastikkonsulenten. Ett sådant förhållande synes oss mindre

lämpligt.

Med hänsyn till den omfattande och självständiga inspektionsverksamheten

och icke minst med hänsyn till jämförelsen med gymnastiklärarna vid

gymnastiska centralinstitutet och seminarierna anse vi den av skolöverstyrelsen

föreslagna placeringen av gymnastikkonsulenttjänsten i A 24 rättvis

och väl avvägd.

Vid placering i A 24 torde densamma böra benämnas förste gymnastikkonsulent

i likhet med vad som sker beträffande bland annat förste byråsek - reterar- och förste byråingenjörstjänster. Sålunda finnes vid patent- och

registreringsverket icke någon byråingenjör A 21 men väl 17 förste byråingenjörer

A 24 och 18 förste byråingenjörer A 26.

Konsulent för husligt arbete. Skolöverstyrelsen har förordat

inrättande av en heltidstjänst för ifrågavarande ändamål i stället för den

nuvarande med ett arvode av 4 000 kronor förenade deltidstjänsten. Överstyrelsen

föreslår, att befattningen placeras i lönegraden A 24, och erinrar

därvid om att 1941 års befolkningsutredning i sitt betänkande angående

den husliga utbildningen förordat inrättande av en tjänst i nämnda lönegrad.

Statskontoret erinrar, att överstyrelsen tidigare icke ifrågasatt högre lönegradsplacering

för ifrågavarande befattning än i 21 lönegraden. Tjänsten

borde därför enligt statskontorets mening icke placeras i högre lönegrad

än den 21 :a.

Allmänna lönenämnden anför följande.

Därest en heltidstjänst skall inrättas för konsulenten för husligt arbete, torde

härför enligt lönenämndens mening tills vidare böra avses en extra ordinarie

befattning med samma lönegradsplacering, som lönenämnden förordat för

andre gymnastikkonsulenten, eller 23 lönegraden.

Departementschefen har för egen del föreslagit en placering som extra

ordinarie i 23 lönegraden.

Till stöd för det i motionerna I: 73 och II: 125 gjorda yrkandet anföres

bland annat följande.

Innan skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning frånskilts och blivit ett särskilt

ämbetsverk, var den dåvarande konsulenten i husligt arbete i överstyrelsen

placerad i lönegrad A 26. Det synes ej motiverat att nu placera motsvarande

befattning så avsevärt mycket lägre som i lönegrad Eo 23. Konsulenten

i husligt arbete i skolöverstyrelsen har, förutom inspektion av undervisning

i hushållsgöromål vid de allmänna skolorna och handläggning av i

samband med denna undervisning och undervisning i kvinnlig slöjd förekommande

ärenden, även att inspektera undervisningen vid skolköksseminarier

och handlägga ärenden angående dessa och handarbetsseminarier.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

Vi anse, att det ej kan råda någon tvekan om vikten av det arbete, som

åvilar konsulenten för husligt arbete, och anse det nödvändigt, att en verkligt

välkvalificerad kraft erhålles till befattningen.

Vid en placering i den föreslagna lönegraden Eo 23 kan det inträffa, att

lönen för befattningshavarna i fråga kan bli lägre än för en ordinarie lärarinna

i hushållsgöromål vid statens skolköksseminarium. Ordinarie lärarinna

vid detta seminarium är nämligen placerad i lönegrad A 19, vilken omfattar

löneklasserna 19—23, och Eo tjänst i 23 lönegraden omfattar löneklasserna

22—25.

Från och med det år en tjänsteman fyller 40 år åtnjuter han vid placering

i lönegrad Eo 23 35 dagars semester, men vid placering i Eo 24 45 dagars

semester.

Av synnerligen stor vikt anse vi det vara, att befattningshavaren i fråga

får tillräcklig tid att följa med i den nya litteraturen på sitt ämnesområde och

att deltaga i föreningsliv och konferenser av olika slag, vilka tangera hennes

verksamhetsområde. Detta försvåras givetvis, örn semestern är alltför knappt

tilltagen.

Kamrerarens löneställning. 1945 års riksdag beslöt att befattningen

som bokhållare och redogörare i lönegraden Eo20 skulle ändras

till en befattning som kamrerare i lönesrraden A 20. Skolöverstyrelsen hade

förordat en placering i A 21 och allmänna lönenämnden och departementschefen

en placering i A 20.

I sina anslagsäskanden till 1946 års riksdag har nu skolöverstyrelsen föreslagit

en uppflyttning av tjänsten till lönegraden A 22. Allmänna lönenämnden

och departementschejen ha avstyrkt detta förslag.

I motionerna 1:138 och II: 308 hemställes örn bifall till överstyrelsens

nu framlagda förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Majit föreslagit

att förste gymnastikkonsulentbefattningen i lönegraden Eo 26 överföres till

ordinarie stat och inplaceras i lönegraden A 27. Emot detta förslag har utskottet

icke funnit något att erinra. Andre gymnastikkonsulentbefattningen

i lönegraden Eo 21 föreslås jämväl förändrad till ordinarie men bibehålies

enligt Kungl. Maj:ts förslag under benämningen gymnastikkonsulent i 21

lönegraden, medan i motionen I: 139 hemställes att tjänsten uppföres i lönegraden

A 24 med tjänstebenämningen förste gymnastikkonsulent. I sina anslagsäskanden

har skolöverstyrelsen framställt enahanda yrkande som det

i motionen framförda.

Utskottet, som biträder Kungl. Majits förslag örn ifrågavarande befattnings

ordinariesättande med tjänstebenämningen gymnastikkonsulent, har

i likhet med departementschefen icke funnit tillräckliga skäl föreligga för

tjänstens uppflyttning i högre lönegrad än den 21. Utskottet avstyrker alltså

bifall till motionen I: 139.

Till konsulenten för husligt arbete utgår för närvarande ett årligt arvode

av 4 000 kronor. Kungl. Majlis förslag innebär, att tjänsten omvandlas till

UUkotttt.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Statsutskottets utlåtande nr 8.

en heltidsbefattning, placerad i lönegraden Eo 23, medan i motionerna I: 73

och II: 125 påyrkats en lönegradsplacering i Eo 24. Enligt utskottets mening

synes den av Kungl. Majit förordade löneställningen väl avvägd, varför

utskottet icke funnit sig böra biträda vad i nämnda motioner hemställts.

Vad kamrerarbefattningen beträffar vill utskottet erinra därom, att tjänsten

förändrades från extra ordinarie i 20 lönegraden till ordinarie i samma

lönegrad genom beslut av 1945 års riksdag. Frågan om tjänstens inplacering

i högre lönegrad var genom ett motionsvis framfört förslag vid detta

tillfälle föremål för utskottets prövning. Utskottet ställde sig därvid avvisande

till nämnda förslag. Utskottet har icke funnit vad i motionerna I: 138

och II: 308 nu anförts till stöd för tjänstens placering i lönegraden A 22

ägnat att föranleda utskottet att frångå den ståndpunkt utskottet i fjol intog

i ärendet. Utskottet avstyrker därför bifall till motionerna I: 138 och

II: 308.

Utskottet biträder i övrigt vad Kungl. Majit under denna punkt föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag

och med avslag å motionen I: 139,

a) godkänna följande personalförteckning för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 generaldirektör.............................. B 3

1 skolöverläkare .............................. C 6

1 arkitekt.................................... C 4

1 byråchef ................................... A 30

11 undervisningsråd ............................ A 30

1 förste bibliotekskonsulent..................... A 27

1 förste gymnastikkonsulent.................... A 27

2 förste byråsekreterare........................ A 26

1 förste byråsekreterare........................ A 24

1 hjälpskolekonsulent och inspektör för sinnesslö
undervisningen

............................. A 23

1 bibliotekskonsulent .......................... A 21

1 gymnastikkonsulent.......................... A 21

7 byråsekreterare ............................. A 21

1 kamrerare.................................. A 20

1 registrator.................................. A 14

1 kansliskrivare .............................. A 11

1 förste expeditionsvakt........................ A 7

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 59

4 kanslibiträden .............................. A 7

2 expeditionsvakter ........................... A 5

5 kontorsbiträden ............................. A 4

Skolöverstyrelsens statistiska

avdelning.

1 förste aktuarie, tillika chef.................... A 26

1 aktuarie ................................... A 21

2 kansliskrivare............................... A 11

2 kanslibiträden .................. A 7

1 expeditionsvakt ............................. A 5

3 kontorsbiträden ............................. A 4

1 skrivbiträde ................................ A 2

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20 :e.

1 undervisningsråd .......................... Eo 30

1 konsulent för husligt arbete.................. Eo 23

1 bibliotekskonsulent ........................ Eo 21

1 byråsekreterare ............................ Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för skolöverstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 423 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis. .. . » 29 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar till

inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis................... » 22 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 266 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 96 700

Summa kronor 838 200;

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 838 200 kronor;

II. att motionerna I: 73 och II: 125 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

lil. att motionerna I: 138 och II: 308 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

126:o) Skolöverstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 128, s. 234 och 235;, vilket innebär en anslagshöjning med

21 500 kronor, huvudsakligen föranledd av ökade expensutgifter, hemställer

utskottet,

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Skolöverstyrelsen: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 213 500

kronor.

Allmänna läroverken m. m.

127:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 129) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål ävensom beträffande motionerna 1:16 och II: 26 samt II: 315 avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

128:o) Allmänna läroverken: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 130, s. 236 och 237), vilket innebär en anslagshöjning

med 10 000 kronor, varav 5 000 kronor avse anslagsposten till sjukvård

och 5 000 kronor anslagsposten till rese- och flyttningsersättningar, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 187 500

kronor.

129:o) Allmänna läroverken: Utrustning för skolhälsovård. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, s. 237), vilket innebär en anslagshöjning

med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Utrustning för

skolhälsovård för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 23 000 kronor.

130:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, s. 237 och 238), vilket innebär en

anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 100 000 kronor.

131 :o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133, s. 238 och 239), vilket innebär

en anslagshöjning med 20 000 kronor, huvudsakligen beroende därpå,

att antalet läroverk ökat genom ombildning av vissa kommunala mellanskolor

till samrealskolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bidrag till

ljus- och vedkassoma för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 700 000 kronor.

132:o) Allmänna läroverken? Ersättning för djeknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 134, s. 239), vilket innebär

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 61

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning till

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett

anslag av 8 500 kronor.

133:o) Arvoden åt lärarkandidater under provårstjänstgöring. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkt 135) föreslagit riksdagen i fråga örn

anslag till förevarande ändamål, avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

134:o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, s. 239—242), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 5 700 kronor.

135:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 137) föreslagit riksdagen i fråga

örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

136:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kungl. Majit har (punkt 138, s. 242—246) föreslagit riksdagen att dels besluta,

att de för budgetåret 1945/46 gällande provisoriska avlöningsbestämmelserna

för Övningslärare vid de högre kommunala skolorna skola äga

tillämpning jämväl för budgetåret 1946/47, dels medgiva, att för budgetåret

1945/46 gällande grunder för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt

dyrortstillägg åt vissa Övningslärare vid nämnda skolor skola äga tilllämpning

jämväl för budgetåret 1946/47, dels ock till Kommunala läroverk:

Bidrag till kommunala flickskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 5 370 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 170 000 kronor,

väsentligen av automatisk natur.

T samband med anslagsberäkningarna har departementschefen anfört

bland annat följande.

Skolöverstyrelsen har för de kommunala flickskolornas vidkommande förordat

ett slopande av de besparingsföreskrifter, som avse lärjungeantalet i

flickskolans två högsta klasser samt uppdelning av klass vid viss språkundervisning.

Liknande förslag har överstyrelsen framlagt för de allmänna lärover
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

kens vidkommande. Till sistnämnda förslag ämnar jag taga ställning först i

samband med anmälan av frågan om anslag till avlöningar vid de allmänna

läroverken. Med hänsyn härtill torde frågan örn slopandet av nämnda föreskrifter

för de kommunala flickskolornas del i detta sammanhang böra lämnas

öppen för att ånyo upptagas i samband med behandlingen av de allmänna

läroverkens avlöningsanslag. Med hänsyn till gällande utbetalningsföreskrifter

i fråga om statsbidrag kommer ett bifall framdeles till överstyrelsens förevarande

förslag icke att påverka anslagsbehovet för nästa budgetår.

Motsvarande uttalande har departementschefen gjort vid anmälan av de

kommunala mellanskolornas och praktiska mellanskolornas anslagsbehov

för nästa budgetår.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag och

har icke funnit något att erinra mot vad departementschefen i detta sammanhang

anfört. Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta, att de för budgetåret 1945/46 gällande provisoriska

avlöningsbestämmelserna för Övningslärare vid de

högre kommunala skolorna skola äga tillämpning jämväl för

budgetåret 1946/47;

b) medgiva, att för budgetåret 1945/46 gällande grunder

för provisorisk avlöningsförstärkning och provisoriskt dyrortstillägg

åt vissa Övningslärare vid nämnda skolor skola

äga tillämpning jämväl för budgetåret 1946/47;

c) till Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

5 370 000 kronor.

137:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 139, s. 246—248), vilket innebär

en anslagsminskning med 460 000 kronor, huvudsakligen beroende på förstatligande

under budgetåret 1946/47 av ytterligare omkring 24 kommunala

mellanskolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

kommunala mellanskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 3 370 000 kronor.

138:o) Kommunala läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, s. 248), vilket innebär en

anslagshöjning med 77 000 kronor, huvudsakligen beroende på ökningen av

antalet skolor av ifrågavarande slag, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

\praktiska mellanskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 2 777 000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

63

139:o) Kommunala läroverk: Bidrag till hälsovården vid vissa högre

kommunala skolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141, s.

249), vilket innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Bidrag till

hälsovården vid vissa högre kommunala skolor för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 76 000 kronor.

140:o) Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor. Kungl.

Majit har (punkt 142, s. 249—268) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen angivna grunder för tillfällig löneförbättring åt vissa

lärare vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, dels besluta, att till de

statsunderstödda enskilda läroanstalterna må under budgetåret 1946/47 utgå

tilläggsunderstöd i enlighet med vad departementschefen förordat, dels

ock till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 741 700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Håstad väckt motion (II: 330), vari hemställts, att

riksdagen vid behandling av proposition nr 3 angående provisorisk förbättring

av löneställningen för statstjänare måtte besluta, att denna även skall

avse personalen vid det statsunderstödda högre skolväsendet, enligt de tilllämpningsföreskrifter

som Kungl. Majit utfärdat.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag innebär,

dels att den nu utgående tillfälliga löneförbättringen åt

lärare vid högre goss- och samskolor, högre flickskolor och enskilda mellanskolor

i vissa avseenden förbättras;

dels att anslagsposten till grundunderstöd åt högre goss- och samskolor

höjes i syfte att möjliggöra en höjning av understödet till Sigtunastiftelsens

humanistiska läroverk till stadgat maximum och anvisande

av ett understödsbelopp å 5 000 kronor till Stockholms samgymnasium

för dess aftonundervisning;

dels ock anvisande av ett särskilt anslagsbelopp å 20 000 kronor till Sigtunastiftelsens

humanistiska läroverk i syfte att bereda friplatser åt

statsstipendiater.

Beträffande Kungl. Majlis förslag angående ändrade grunder för tillfällig

löneförbättring inhämtas av statsrådsprotokollet i huvudsak

följande.

Endast löneförmånerna för kvinnliga lärare vid privatläroverken äro

reglerade genom av statsmakterna meddelade bestämmelser. Den härigenom

garanterade minimilönen är sammansatt av grundlön (fastställd år 1909), tilll(lilig

löneförbättring (tillkommen år 1925), oreglerat dyrtidstillägg (för närvarande

44 procent) på % av dessa löneförmåner samt från och med den 1 januari

1941 kristillägg (för närvarande 16 procent).

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Ehuru de manliga lärarna icke tillförsäkrats viss, av staten garanterad

minimilön, åtnjuta de av statsmedel tillfällig löneförbättring, oreglerat dyrtidstillägg

samt kristillägg.

Genom beslut av i941 års riksdag undergick den tillfälliga löneförbättringen

den förändringen, att den differentierades efter dyrort, för timlärare dock

endast, därest tjänstgöringen utgjorde lärarens huvudsakliga sysselsättning

eller förvärvskälla.

Den tillfälliga löneförbättringens belopp framgår av kungörelsen 1941: 404.

Enligt mom. 2 i kungörelsen indelas lärarpersonalen i två grupper, A och B.

Till grupp A hänföras kvinnliga föreståndare, flertalet kvinnliga ämneslärare

med full tjänstgöring samt timlärare. Till grupp B hänföras manliga föreståndare,

manliga ämneslärare med full tjänstgöring samt kvinnliga lärare med full

tjänstgöring, som åtnjuta avlöning enligt i huvudsak samma grunder som manlig

ämneslärare med full tjänstgöring vid samma skola.

Den tillfälliga löneförbättringens belopp framgå av följande sammanställning:
-

Ort

s g r

upp

A

B och C

D och E

F och G

H och I

Grupp A.

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Kvinnlig föreståndare, heltidsanställd

ämneslärarinna med högre kompetens1

Heltidsanställd ämneslärarinna med lägre

1 500

1700

1800

1 900

2 000

kompetens2..............

1200

1 400

1500

1 000

1 700

Kvinnlig timlärare i läsämne, samt man-

lig d:o vid högre flickskola, för vecko- timme

a) vid full sysselsättning.......

50

50

55

60

65

b) i andra fall.............

Manlig timlärare i läsämne vid högre

50

50

50

50

50

goss- och samskola samt enskild mel- lanskola

a) vid full sysselsättning.......

00

00

05

70

75

b) i andra fall.............

Övningslärare

00

00

00

60

60

a) vid full sysselsättning.......

40

40

45

50

55

b) i andra fall..............

40

40

40

40

40

A och B

C

D

E,F och G

II och I

Grupp B.

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

Manlig föreståndare, heltidsanställd man-

lig ämneslärare (samt kvinnlig ämnes- lärare med samma lön)

a) lektorskompetent lärare......

700

800

900

1 000

1 100

b) adjunktskompetent lärare.....

000

700

800

900

1000

c) provårsutbildad lärare i andra fall

470

580

090

800

900

d) annan lärare.............

435

522

638

725

825

1 D. v. s. lärarinnor, behöriga till ordinarie ämneslärarinnetjänst vid allmänt läroverk.

2 ^''„v'' s- * allmänhet lärarinnor med akademisk examen utan provår eller lärarinnor, som

genomgått tvåårigt seminarium.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

Tillfällig löneförbättring enligt A må utgå till kvinnlig föreståndare och

ämneslärare allenast i den mån löneförbättringen, tillsammans med vederbörandes

övriga löneförmåner vid tjänsten, icke uppgår till högre belopp än avlöningen

till kvinnlig rektor respektive ämneslärare i motsvarande åldersgrupp

och på samma dyrort vid jämförlig kommunal flickskola (maxi m eringsregeln).

För under B angivna lärare må, då Kungl. Majit efter prövning av vederbörande

skolas ekonomiska förhållanden finner särskilt vägande skäl därtill

föranleda, den tillfälliga löneförbättringen kunna utgå med högre belopp än

under B angivits, dock med högst 1 500 kronor till varje befattningshavare.

Skolöverstyrelsen har upprepat en i anslagsäskandena till 1944 och 1945

års riksdagar gjord framställning örn höjning med 30 procent av den tillfälliga

löneförbättringen för grupp A samt örn jämställande av timlärare utan full

sysselsättning med timlärare med full sysselsättning. Därjämte hemställer överstyrelsen,

att nyss återgivna bestämmelse örn möjlighet för Kungl. Majit att

för lärare, tillhörande grupp B, höja beloppet av den tillfälliga löneförbättringen

upp till 1 500 kronor ändras så, att beloppet må kunna höjas till 2 500

kronor. Dessa förslag beräknas draga en kostnad av — frånsett dyrtidstillägg

och rörligt tillägg — respektive 78 000 kronor och 15 000 kronor, eller tillhopa

93 000 kronor, såvitt angår högre goss- och samskolor. Motsvarande merkostnad

för de högre flickskolornas och de enskilda mellanskolornas vidkommande

beräknar överstyrelsen till 76 000 kronor respektive 8 700 kronor. Den sammanlagda

kostnadsökningen skulle alltså bli (93 000 -f- ?6 000 + 8 700 =)

177 700 kronor — förutom ökade utgifter för dyrtids- och kristillägg (omkring

76 000 kronor).

I avvaktan på resultatet av den pågående utredningen om löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

avstyrker statskontoret överstyrelsens förslag om vissa höjningar av

den tillfälliga löneförbättringen.

1944 års lönekommitté för privatläroverken har i utlåtande över skolöverstyrelsens

förslag förordat en uppräkning med 50 procent av den tillfälliga

löneförbättringen för kvinnliga föreståndare och kvinnliga ämneslärare med

full tjänstgöring, tillhörande omförmälda grupp A, men förordat oförändrade

grunder beträffande tillfällig löneförbättring åt timlärare. I fråga om befattningshavare

under grupp B har lönekommittén tillstyrkt skolöverstyrelsens

förslag under rekommenderande av viss ändrad praxis vid tillämpningen.

Lönekommittén har kostnadsberäknat sitt förslag sålunda:

Kostnad

sökning:

Grupp A

Grupp B

kronor

kronor

Högre goss- och samskolor

.......... 39 000

20 000

Högre flickskolor......

.......... 74 000

—

Enskilda mellanskolor . . .

.......... 2 700

3 900

Summa kronor 115 700

23 900.

Den sammanlagda kostnadsökningen skulle alltså bli 139 600 kronor enligt

lönekommitténs förslag mot 177 700 kronor enligt skolöverstyrelsens förslag.

Härtill skulle komma omkring 60 000 kronor i merkostnader för dyrtids- och

kristillägg mot omkring 76 000 kronor enligt överstyrelsens förslag.

Bihang till rilcsdagens -protokoll 191t6. 6 sami. Nr 8.

5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Departementschefen har anfört följande.

Frågan örn löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid privatläroverken

är föremål för utredning, och det hade med hänsyn till de otillfredsställande

förhållandena ifråga örn denna lärarkårs anställningsförhållanden

varit önskvärt att kunna lösa denna fråga redan från och med nästa budgetår.

Utredningsarbetet kommer emellertid, enligt vad jag inhämtat, icke att hinna

avslutas i så god tid, att så kan bli fallet. Under sådana förhållanden anser

jag mig böra tillstyrka provisoriska åtgärder i syfte att i avbidan på en definitiv

reglering i någon mån avhjälpa de mest påtagliga missförhållandena. Det

förslag i nämnda hänseende, som framlagts av 1944 års lönekommitté för privatläroverken,

synes mig innebära en både rimlig och ur teknisk synpunkt

enkel lösning. Jag tillstyrker därför bifall till detta förslag, som i huvudsak

innebär, att för kvinnliga heltidsanställda föreståndare och ämneslärare den

nuvarande tillfälliga löneförbättringens grundbelopp, som varierar mellan

1 200 kronor och 2 000 kronor, höjes med 50 procent, d. v. s. med belopp,

varierande mellan 600 kronor och 1 000 kronor. Härtill skulle komma dyrtidstillägg

och kristillägg enligt för privatläroverken gällande grunder; inberäknat

dessa, skulle den av mig tillstyrkta höjningen komma att uppgå till i avrundade

tal lägst 858 kronor och högst 1 430 kronor för år. Jag erinrar i detta

sammanhang om den s. k. maximeringsregeln, enligt vilken tillfällig löneförbättring

åt lärare av ifrågavarande slag utgår allenast i den mån löneförbättringen,

tillsammans med vederbörandes övriga löneförmåner vid tjänsten, icke

uppgår till högre belopp än motsvarande löner vid jämförlig kommunal flickskola.

. Såsom de sakkunniga påpekat, äro lönerna för det övervägande flertalet

av privatläroverkens lärare så låga, att maximeringsregeln endast undantagsvis

skulle bli tillämplig även vid en avsevärt större löneökning än de sakkunniga

förordat.

_ Av skäl, som de sakkunniga framhållit, är jag icke beredd att för timlärare

(inklusive Övningslärare) nu förorda en höjning av den tillfälliga löneförbättringens

belopp. I likhet med de sakkunniga tillstyrker jag överstyrelsens förslag

örn höjning från 1 500 kronor till 2 500 kronor "av det högsta belopp, varmed

efter särskild prövning av Kungl. Majit den tillfälliga löneförbättringen för

befattningshavare, tillhörande grupp B i kungörelsen 1941: 404, må utgå. Jag

har icke funnit anledning till erinran mot vad de sakkunniga anfört rörande

ändrad praxis vid prövning som nyss nämnts.

Departementschefen erinrar vidare, att skolöverstyrelsen för samtliga

statsunderstödda privatläroverks vidkommande förordat ett slopande av de

besparingsföreskrifter, som avse lärjungeantalet i realskolans högsta klass

och flickskolans två högsta klasser samt uppdelning av klass vid viss språkundervisning.

I anslutning härtill anför departementschefen följande.

Motsvarande förslag har överstyrelsen framlagt för de allmänna läroverkens

vidkommande. Till sistnämnda förslag ämnar jag taga ställning först

i samband med anmälan av frågan om anslag till avlöningar vid de allmänna

läroverken. Med hänsyn härtill torde frågan om slopandet av nämnda

föreskrifter för privatläroverkens del i detta sammanhang böra lämnas

öppen för att ånyo upptagas i samband med behandlingen av de allmänna

läroverkens avlöningsanslag. Jag beräknar därför icke nu några medel för

detta ändamål. Med hänsyn till den relativt oväsentliga kostnadsökning det

1 detta fall rör sig örn — 4 500 kronor vid högre goss- och samrealskolor,

2 000 kronor vid högre flickskolor och 3 200 kronor vid enskilda mellan
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

skolor — och då merutgifterna helt drabba förslagsvis betecknade anslagsposter,

torde ett bifall framdeles till överstyrelsens förevarande förslag icke

behöva föranleda någon uppräkning redan för nästa budgetår av anslagen

till nämnda tre grupper privatläroverk.

Till stöd för det i motionen II: 330 gjorda yrkandet har anförts följande.

Departementschefen har ansett sig »böra tillstyrka provisoriska åtgärder

i syfte att i avbidan på en definitiv reglering i någon mån avhjälpa de mest

påtagliga missförhållandena». Syftemålet har härvidlag varit att något utjämna

skillnaden i löneläge mellan ifrågavarande läroanstalters och de statliga

läroanstalternas lärarpersonal.

I propositionen nr 3 har Kungl. Maj:t framlagt förslag om provisorisk förbättring

av löneställningen för vissa befattningshavare i statens tjänst. Det

framgår dock icke fullt tydligt av departementschefens uttalande, om även

ifrågavarande personal vid de statsunderstödda enskilda läroanstalterna är

inbegripen i de kategorier, som skola komma i åtnjutande av löneförbättringen.

Skulle ifrågavarande lärare lämnas utanför, innebure detta, att skillnaden

i löneläge åter förstorades och att syftemålet med den under åttonde

huvudtiteln föreslagna löneförbättringen motverkades.

Såsom departementschefen framhållit, är frågan örn löne- och pensionsreglering

för lärarpersonalen vid privatläroverken för närvarande föremål

för utredning. Med hänsyn till att utredningsarbetet icke hinner avslutas i

så god tid att frågan om en definitiv reglering nu kan underställas riksdagen

för avgörande har departementschefen förordat vidtagande av provisoriska

åtgärder i syfte att avhjälpa de mest påtagliga missförhållandena. Utskottet

har i likhet med departementschefen funnit det förslag, som i nämnda avseende

framlagts av 1944 års lönekommitté för privatläroverken, innebära

en rimlig och ur teknisk synpunkt enkel lösning. Utskottet tillstyrker därför

bifall till ifrågavarande, av departementschefen förordade förslag.

Beträffande det i motionen II: 330 framställda yrkandet får utskottet

erinra därom, att utskottet i sitt utlåtande den 19 februari 1946, nr 28 —

vilket av riksdagen bifallits — anfört, att med hänsyn till det sätt, varpå

statsbidrag utginge till lärarlöner vid privatläroverk, utskottet funnit, att

en eventuell förstärkning av lönerna ej borde, såsom i motionen II: 330

ifrågasatts, tillerkännas i form av provisoriskt lönetillägg. Då Kungl. Majit

i årets statsverksproposition under åttonde huvudtiteln föreslagit en höjning

av den till lärare vid ifrågavarande skolor utgående tillfälliga löneförbättringen,

vöre det emellertid utskottets avsikt att i samband med behandlingen

av nämnda fråga taga slutlig ställning till det i omförmälda motion

framställda förslaget. I motionen framhålles, att Kungl. Maj:ts i årets åttonde

huvudtitel framställda förslag örn höjning av den tillfälliga löneförbättringen

vid privatläroverken tillkommit i syfte att något utjämna skillnaden

i löneläge mellan dessa läroanstalters och de statliga läroanstalternas personal.

Vidare anföres i motionen, att därest lärare vid privatläroverken lämnades

utanför den av Kungl. Majit i propositionen den 4 januari 1946, nr 3,

Utskottet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr 8.

föreslagna provisoriska förbättringen av löneställningen för vissa befattningshavare

skulle detta innebära, att skillnaden i löneläge åter förstorades

och syftemålet med höjningen av den tillfälliga löneförbättringen motverkades.

Vad i motionen sålunda anförts torde enligt utskottets mening äga

ett visst berättigande. Utskottet — som i sitt ovannämnda utlåtande nr 28

i princip tagit ställning till frågan örn utgående av provisoriskt lönetillägg

i förevarande fall — finner sig emellertid icke berett att föreslå en ändring

av de av departementschefen ovan förordade grunderna för den tillfälliga

löneförbättringen. Det torde böra ankomma på 1944 års lönekommitté för

privatläroverken att taga förevarande fråga under närmare omprövning och

för Kungl. Maj:t framlägga det förslag i ämnet, vartill omständigheterna

kunna giva anledning. Med hänsyn härtill torde motionen II: 330 icke böra

till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag örn ökning av anslagsposten till

grundunderstöd åt högre goss- och samskolor i syfte att möjliggöra en höjning

av understödet till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk till stadgat

maximum och anvisande av ett understödsbelopp å 5 000 kronor till Stockholms

samgymnasium för dess aftonundervisning.

Beträffande förstnämnda läroanstalt har Kungl. Majt föreslagit beviljande

av ett särskilt anslagsbelopp å 20 000 kronor för att bereda friplatser

åt statsstipendiater, att utgå i huvudsak på av skolöverstyrelsen angivna

villkor, d. v. s. att minst 30 statsstipendiater med högsta inackorderingsbidrag

skulle mottagas såsom helt avgiftsfria elever. I detta sammanhang

har departementschefen framhållit, att då fullt antal avgiftsfria statsstipendiater

med högsta stipendiebelopp måhända icke redan de första läsåren

kunde mottagas, torde Kungl. Maj:t få äga medgiva de lättnader i nyssnämnda

villkor, som kunde befinnas påkallade. Utskottet, som biträder förslaget

om anvisande av ett särskilt anslagsbelopp å 20 000 kronor för ifrågavarande

ändamål, har icke funnit något att erinra mot att Kungl. Majit

beviljar de lättnader i villkoren för nämnda anslagsbelopps utgående, vartill

omständigheterna må föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna av departementschefen angivna grunder för

tillfällig löneförbättring åt vissa lärare vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter;

b) besluta, att till de statsunderstödda enskilda läroanstalterna

må under budgetåret 1946/47 utgå tilläggsunderstöd

i enlighet med vad departementschefen förordat;

c) till Privatläroverk: Bidrag till högre goss- och samskolor

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

741 700 kronor;

II. att motionen II: 330 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 69

141 :o) Privatläroverk: Bidrag till högre flickskolor. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143, s. 268—270) får utskottet, under erinran

om vad utskottet under nästföregående punkt anfört, hemställa,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till högre

flickskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 448 800 kronor, därav 30 000 kronor skola användas till

nedbringande av terminsavgifter under läsåret 1946/47 vid

vissa högre flickskolor i Stockholm under villkor, att Stockholms

stad för samma tid bidrager med enahanda belopp

på sätt angivits i propositionen nr 252 till 1939 års lagtima

riksdag och under punkten 143 i bilagan åttonde huvudtiteln

till 1946 års statsverksproposition.

142:o) Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144, s. 270) hemställer utskottet, under

erinran om vad utskottet under punkten 140:o) i det föregående anfört,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till enskilda

mellanskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 62 400 kronor.

143:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145, s. 271), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan

i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett

anslag av 35 000 kronor.

144:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

146, s. 271—273), vilket innebär en anslagshöjning med 1 300 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 kronor.

145:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

147, s. 273), vilket innebär en anslagsminskning med 8 400 kronor beroende

på flera ersättningsberättigade lärarinnors inträde i pensionsåldern, hemställer

utskottet,

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa

lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 27 400

kronor.

146:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 148, s. 274 och 275), vilket innebär

en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1946/47.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 45 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit . . » 2 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal,

förslagsvis.......................... » 40 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 10 800

Summa kronor 98 400;

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

98 400 kronor.

147:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 149, s. 275 och 276), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 18 800 kronor.

148:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier. I

enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 150, s. 276), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1946/47 anvisa ett

anslag av 1 200 kronor.

149:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd. Kungl. Majit har (punkt 151, s. 276—281) föreslagit riks
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av 30 800 kronor.

Departementschefen har under förevarande punkt förordat, att den tillfälliga

löneförbättring, som tillerkänts lärarinnor vid ifrågavarande och under

nästföljande två punkter avsedda läroanstalter, skall undergå en förhöjning,

motsvarande den, som departementschefen förordat för de i det

föregående omförmälda privatläroverkens vidkommande.

Utskottet, som i det föregående biträtt Kungl. Maj:ts förslag örn förhöjning

av den tillfälliga löneförbättringen för vissa lärare vid de statsunderstödda

högre goss- och samskolorna, högre flickskolorna och enskilda mellanskolorna,

tillstyrker i enlighet med vad departementschefen förordat, att

en motsvarande förhöjning av den tillfälliga löneförbättringen jämväl kommer

de under förevarande och de två nästföljande punkterna avsedda lärarkategorierna

till del.

Med biträdande även i övrigt av Kungl. Maj:ts här förevarande förslag

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt vissa anstalter för utbildande

av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 30 800 kronor.

150:o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, s. 281—283), vilket innebär en

anslagshöjning med 25 300 kronor, huvudsakligen föranledd av den under

nästföregående punkt berörda löneförbättringen, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till fackskolan för huslig

ekonomi i Uppsala för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av 121 800 kronor.

151:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 153, s. 283), vilket innebär

en med förutnämnda löneförbättring sammanhängande anslagshöjning

med 1 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 13 700 kronor.

152:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

154, s. 284), vilket innebär en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lärobolcsnämnden för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 9 000 kronor.

Utskottet■

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Statsutskottets utlåtande nr 8.

153:o) Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155, s. 284), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Intagning snämnder vid vissa allmänna

läroverk m. jl. läroanstalter för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 2 000 kronor.

154:o) Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare och skolsköterskor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156, s. 285), vilket

mnebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkbildning skurser i hygien för

lärare, skolläkare och skolsköterskor för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 44 000 kronor.

155:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157, s. 285—287), vilket

innebär anvisande av medel för anordnande av en kurs för lärare i manlig

slöjd, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 10 000 kronor.

156:o) Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter. I enlighet

med Kungl. Majrts förslag (punkt 158, s. 287—292) hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Språkassistentverksamhet vid högre

läroanstalter för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor.

157:o) Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken m. fl.

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, s. 292—

294), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 31 000 kronor.

158:o) Psykologisk-pedagogiska institutet. I enlighet med Kungl.

Maj.ts förslag (punkt 160, s. 294), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen ma till Psykologisk-pedagogiska institutet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

85 500 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

73

159:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. Stipendier åt

lärjungar vid högre läroanstalter. Stipendier för studier genom korrespondens

och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning. Beträffande

vad Kungl. Maj:t (punkterna 161 och 162) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

160:o) Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre

läroanstalter. Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för

lärjungar vid högre läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 163, s. 295

och 296) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa dels till

Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter ett

reservationsanslag av 500 000 kronor; dels ock till Bidrag till avlönande

av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter ett förslagsanslag

av 18 000 kronor.

Anslag till nämnda ändamål ha uppförts å riksstaten från och med

innevarande budgetår. Bestämmelser angående statsbidrag till inrättande

av skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter och till avlönande av föreståndare

vid dylikt skolhem äro meddelade i kungörelsen 1945: 594. Jämlikt

denna kungörelse må statsbidrag till uppförande och inredning av skolhemsbyggnader

för lärjungar vid allmänt läroverk, kommunalt gymnasium,

kommunal mellanskola, kommunal flickskola, högre folkskola, tekniskt läroverk,

statsunderstött handelsgymnasium eller enskild läroanstalt under

inseende av skolöverstyrelsen eller överstyrelsen för yrkesutbildning samt

till anskaffande av erforderliga inventarier för skolhem utgå till landsting,

annan kommun, stiftelse eller enskild sammanslutning. Statsbidrag må jämväl

utgå till inköp och ändring av befintlig byggnad, som finnes lämplig för

skolhem. Örn statsbidrag till skolhem vid internatskolor beslutar Kungl.

Maj:t i varje särskilt fall. Statsbidrag utgår med 75 procent av de styrkta

verkliga kostnaderna för skolhemsbyggnader och inredning därav jämte

inventarier. Där särskilda skäl föreligga, må statsbidrag beviljas med belopp

intill 90 procent av de styrkta verkliga kostnaderna. Enligt nämnda

kungörelse må vidare enligt Kungl. Majis medgivande utgå statsbidrag

med 4 500 kronor för år till bestridande av avlöning åt föreståndare vid

skolhem för lärjungar vid nyss angivna läroanstalter. Anslaget till bidrag

till inrättande av skolhem är uppfört med 500 000 kronor. Vid anslagsavvägningen

har man utgått från att detta anslagsbelopp skulle lämna tillgång

till bestridande av statsbidrag till iordningställande av tre skolhem,

varav ett genom omändring och aptering till skolhem av redan befintlig

lämplig byggnad. Anslaget till avlönande av föreståndare vid skolhem åter,

vilket anslag beräknats med utgångspunkt från att två skolhem skulle vara

i verksamhet under innevarande budgetår, är uppfört med 9 000 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär alltså en höjning av sistnämnda anslag

med 9 000 kronor.

Utskottet- Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

I detta sammanhang vill utskottet erinra därom, att riksdagen i sin skrivelse

den 7 juni 1945, nr 351, ifrågasatte örn icke för underlättande av att

skolhemsverksamhet i lämplig utsträckning komme till stånd visst bidrag

av statsmedel borde utgå även till driftskostnaderna vid skolhemmen.

Riksdagen förutsatte, att Kungl. Majit, efter utredning av denna fråga,

toge densamma under övervägande och snarast möjligt för riksdagen framlade

det förslag, vartill en dylik utredning kunde giva anledning.

Genom beslut den 29 juni 1945 anbefallde Kungl. Majit skolöverstyrelsen

att verkställa den av riksdagen ifrågasatta utredningen. Utskottet hyser

den förhoppningen, att sagda utredning skall bli fullbordad inom sådan

tid, att därpå grundat förslag kan föreläggas nästkommande års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid

högre läroanstalter ett reservationsanslag av 500 000 kronor;

b) till Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem

för lärjungar vid högre läroanstalter ett förslagsanslag av

18 000 kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

161 :o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Folkskoleseminarierna:

Omkostnader. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. Folkskoleseminarierna:

Utrustning. Småskoleseminarierna: Avlöningar.

Småskoleseminarierna: Omkostnader. Småskoleseminarierna: Materiel,

böcker m. m. Småskoleseminarierna: Utrustning. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 164) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål ävensom beträffande motionerna lii 237 och lii 256 avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

162:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 165, s. 298), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till August Abrahamsons

stiftelse för slöjdlärarutbildning för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 8 500 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

163:o) Fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och

småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 166, s. 298—300),

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för lärare vid

egentliga folkskolor och småskolor för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.

164:o) Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167, s.

300 och 301) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid vissa till

folkundervisningen hörande läroanstalter för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

165:o) Bidrag till Ericastiftelsen. Kungl. Maj:t har (punkt 168, s. 301

—304) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Under budgetåren 1938/39—1941/42 ha under åttonde huvudtiteln anvisats

anslag med belopp varierande mellan 3 000 och 7 000 kronor såsom

bidrag till Ericastiftelsen för lärarutbildning. För ettvart av budgetåren

1942/43—1944/45 har under femte huvudtiteln anvisats ett anslag av

10 000 kronor och för innevarande budgetår har under samma huvudtitel

anvisats ett anslag av 20 000 kronor såsom bidrag till stiftelsen, vilka bidrag

emellertid ej knutits till någon viss del av stiftelsens verksamhet.

Stiftelsens styrelse har gjort framställning örn ett till 35 000 kronor förhöjt

anslag för nästa budgetår.

Vid skrivelsen har fogats preliminär inkomst- och utgiftsstat för verksamhetsåret

1946/47. De beräknade inkomsterna fördela sig med 13 700

kronor å inflytande avgifter och terminsavgifter, 2 500 kronor å kommunalt

anslag, 35 000 kronor å statsanslag samt 19 425 kronor å gåvor och

bidrag.

Styrelsen anför bland annat följande.

Arbetsåret 1944/45 kunde institutet möta den stora tillströmningen av

rådsökande med tillhjälp av två icke betalade arbetskrafter, som efter genomgången

kurs av intresse och för fortsatt utbildning ställde sin arbetskraft till

förfogande. Stiftelsens styrelse har ansett sig nödsakad att i fortsättningen

honorera dessa arbetskrafter.

På grund av klagomål från övriga hyresgäster i den fastighet, dit verksamheten

är förlagd, över störande uppträdande av patienterna vid behandlingsavdelningen,

blev stiftelsen uppsagd till avflyttning till den 1 oktober

1945. Dessa störningar bero helt och hållet på patientmaterialets art. Då de

otillräckliga utrymmena i behandlingsavdelningen länge direkt verkat hindrande

på verksamhetens framgångsrika bedrivande och då styrelsen icke ville

riskera att stå utan lokaler för övriga verksamhetsgrenar, såg sig styrelsen

tvingad till en överenskommelse med husvärden att icke vidare utnyttja be
-

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

handlingsavdelningens lokaler för sitt hittillsvarande ändamål, varefter nytt

kontrakt kunde tecknas. Styrelsens förhoppningar örn att finna andra lokaler

för behandhngsavdelningen har hittills icke lett till resultat. Det står emellertid

klart, att då sådana kunna erhållas, de måste föra med sig väsentliga förhöjningar

av saväl hyreskostnader som andra driftkostnader.

1 avsaknad av lokaler för den kliniska verksamheten måste stiftelsen räkna

med ett icke oväsentligt underskott på denna verksamhet.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt en höjning av anslaget till 25 000 kronor

samt till stöd därför anfört i huvudsak följande.

Det är omöjligt att redan nu avgöra om några särskilda, nya arbetsuppgifter

till följd av den pågående utredningen rörande utbildning av personal

för den psykiska bärna- och ungdomsvården kunna föreslås ankomma på

Encastiftelsen. De anslag, som i sadant fall bli behövliga, böra begäras i annat

sammanhang. Medicinalstyrelsen anser därför, att den föreliggande ansökan

om statsbidrag bör behandlas under förutsättning, att institutets verksamhet

under arbetsåret 1946/47 bedrives i en den nuvarande ungefär motsvarande

omfattning.

., pkuru styrelsen anser det begärda statsanslaget befogat, vill styrelsen

ifrågasätta lämpligheten av att hela detta belopp utgår av statsmedel. Den

verksamhet, som bedrives vid institutet har visserligen genom utbildningen

jY täkepedagogiskt skolad personal betydelse för landet i dess helhet, men

då rådgivningsbyråns och behandlingsavdelningens arbete till väsentlig del

kommer barn från Stockholms stad till godo — under arbetsåret 1944/45

voro av de 220 barn som undersöktes på rådgivningsbyrån 132 från Stockholm

— synes det rimligt att Stockholms stad i högre grad än hittills ekonomiskt

stöder institutets verksamhet.

Med hänsyn till den ovan nämnda utredningen, som kan tänkas leda till en

omorganisation av institutet, anser styrelsen även att tveksamhet kan råda om

lämpligheten av att för närvarande medgiva en större höjning av statsanslaget,

då detta skulle kunna innebära ett föregripande av utredningens resultat.

Lösandet av institutets lokalfråga är dock en nödvändig förutsättning för

dess fortsatta bestånd, varför styrelsen anser det belopp, som svarar mot

hyreshöjningen, omkring 5 000 kronor, böra utgå av statsmedel. Medicinalstyrelsen

får därför tillstyrka en höjning av statsanslaget för bidrag till Ericastiftelsen

för arbetsåret 1946/47 till 25 000 kronor.

Departementschefen har anslutit sig till medicinalstyrelsens förslag under

framhållande, bland annat, att det icke syntes orimligt, att Stockholms stad

med hänsyn till att stiftelsens verksamhet i särskild grad komme staden till

godo lämnade ett större bidrag än det belopp av 2 500 kronor, vartill stadens

andel upptagits i statförslaget. Likaledes syntes ovissheten örn den inverkan,

som den förut berörda utredningen angående utbildning av personal

inom den psykiska bärna- och ungdomsvården eventuellt kunde komma att

fa på stiftelsens verksamhet, motivera en viss försiktighet vid medelsanvisningen.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har medicinalstyrelsen framhållit,

att den verksamhet, som bedreves vid institutet visserligen hade be
-

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

lydelse för landet i dess helhet, men då rådgivningsbyråns och behandlingsavdelningens

arbete till väsentlig del komme barn från Stockholms stad till

godo syntes det rimligt att staden i högre grad än hittills gåve institutets

verksamhet ekonomiskt stöd. I likhet med departementschefen delar utskottet

den uppfattning, varåt medicinalstyrelsen sålunda givit uttryck.

Utskottet får hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till Ericastijtelsen för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 25 000 kronor.

Folkskolinspektionen.

166:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 169, s. 304), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Avlöningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 712 400

kronor.

167:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt

170, s. 304—309) föreslagit riksdagen att till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 317 000 kronor.

Från och med innevarande budgetår bär en reglering skett av folkskolinspektörernas

och nomadskolinspektörens expensersättning, innebärande i

huvudsak att varje inspektör erhåller dels ett bestämt årligt belopp av 800

kronor för tillhandahållande av tjänstelokal med värme, belysning och städning,

möbler och annan rumsinredning samt kontorsmaskiner, dels ock ersättning

för de styrkta verkliga utgifterna för telefon och förbruknings

materiel.

Vid behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag rörande nämnda omreglering

(propositionen 1945: 222) fann riksdagen den föreslagna normen för ersättning

för expeditionslokal med inredning och utrustning ävensom för städning

och belysning icke innebära en fullt tillfredsställande lösning av denna

ersättningsfråga. Då riksdagen likväl ansåg sig böra för budgetåret 1945/46

bifalla vad departementschefen förordat, förutsatte riksdagen, att Kungl.

Majit skulle förelägga nästkommande riksdag förslag till frågans lösning

i huvudsaklig enlighet med av skolöverstyrelsen framlagt förslag i ämnet,

varigenom — i nära anslutning till de ersättningsgrunder, som sedan den

1 oktober 1941 i samma hänseende gälla för landsfiskalerna — de styrkta

verkliga kostnaderna för här ifrågavarande expensändamål, inklusive jämväl

anskaffning av erforderliga kontorsmaskiner, komme att bestridas av

statsmedel.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj.ts nu framlagda förslag ansluter sig till det förslag, som riksdagen

sålunda i fjol i princip anslöt sig till.

Departementschefen anför i huvudsak följande.

. Frågan om grunderna för ersättningen i förstnämnda avseende torde nu

i anledning av 1945 års riksdags förutnämnda uttalande ånyo böra tagas

under omprövning. Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget härutinnan,

som av riksdagen rekommenderats till förnyat övervägande, innebär i stort

sett, att vederbörande tjänstinnehavare skall tillhandahålla för tjänsteläkare118

användande erforderliga möbler och annan rumsinredning mot viss ersättning

per år, att erforderliga kontorsmaskiner skola anskaffas på statens

bekostnad samt att ersättning för förhyrande av lokal, för städning och belysning

skall utgå med belopp, motsvarande de verkliga utgifterna för nämnda

ändamål.

^ Vad beträffar hyresersättningens storlek har överstyrelsen föreslagit, att

sadan ersättning ma utgå för tva runi. Allmänna lönenämnden, som i övrigt

biträtt överstyrelsens förslag, har ansett den begränsningen böra gälla, att

ersättning icke må utgå för större utrymme än som verkligen erfordras för

tjänstens behöriga fullgörande. Statskontoret åter har funnit ersättning motiverad

endast för ett rum.

. Efter övervägande av sistnämnda spörsmål har jag, ehuru vissa skäl onekligen

kunna tala för att hyresersättningen må beräknas efter två rum, likväl

ansett mig böra förorda, att ersättningen i princip endast må beräknas för

ett rum jämte erforderliga biutrymmen. Tjänstelokalen torde böra avsynas

och godkännas av vederbörande länsstyrelse. Hyresersättning bör utgå med

det belopp, som befattningshavaren visar sig ha utgivit i hyra för vederbörligen

godkänd tjänstelokal, dock icke med högre belopp än som kan anses skäligt

med hänsyn till den allmänna hyresnivån i orten. Är tjänstelokalen inrymd

i av inspektören förhyrd bostadslägenhet, bör hyresersättningen utgå

med belopp, som av hyran för hela lägenheten skäligen må beräknas belöpa å

tjänstelokalen. Till inspektör, som inrymt tjänstelokal i egen fastighet, bör

hyresersättning utgå nied det belopp, som av en efter ortens pris beräknad

hyra för fastigheten skäligen må anses belöpa å tjänstelokalen. Utan länsstyrelsens

medgivande efter prövning av omständigheterna i varje särskilt fall

hyresersättning, inberäknat värmekostnader men icke särskilda värmetillägg,

få utgå högst med de i nedanstående sammanställning angivna, för

landsfiskalerna gällande beloppen:

Stationeringsortens storleksordning: Belopp i kronor för

tjänstelokal om 1 rum

Stad med över 100 000 invånare.......................... 700

Stad med 20 000—100 000 invånare samt förortssamhälle till

stad med över 100 000 invånare........................ 600

Stad eller tättbebyggt samhälle med 10 000—20 000 invånare . . 500

Stad eller tättbebyggt samhälle med 5 000—10 000 invånare . . 500

Stad eller tättbebyggt samhälle med mindre än 5 000 invånare . . 450

Ort, belägen utanför tättbebyggt samhälle................ 400.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att något hinder icke synes böra

möta för att hyresersättning må utgå även för mer än ett rum, blott kostnaden

rymmes inom nyss för varje särskilt fall angivet högsta ersättningsbelopp.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

79

Kostnaderna för själva hyresersättningen torde med utgångspunkt från 500

kronor såsom genomsnittsersättning kunna beräknas till (53 X 500 —) 26 500

kronor per år.

Ersättning för städning och belysning av tjänstelokalerna torde ävenledes

böra utgå med belopp motsvarande de styrkta verkliga kostnaderna för ändamålet.

Dessa ha av överstyrelsen uppskattats till i genomsnitt sammanlagt

350 kronor för två rum. För ett rum torde därvid böra beräknas 200 kronor.

Kostnaderna för städning och belysning kunna alltså beräknas uppgå till

(53 X 200 =) 10 600 kronor.

Såsom skolöverstyrelsen föreslagit bör det åligga nomad- och folkskolinspektör

att tillhandahålla för tjänstelokalens användning erforderliga möbler och

annan rumsinredning. Ersättning härför torde i enlighet med överstyrelsens

av lönenämnden tillstyrkta förslag böra utgå enligt de grunder, som gälla

för landsfiskalerna, d. v. s. med ett fixt årligt belopp av 100 kronor för tjänstelokal

om ett rum. Oavsett om hyresersättningen utgår för mer än ett rum,

torde ersättningen för rumsinredningen likväl endast böra utgå med sistnämnda

belopp. Det torde böra ankomma på vederbörande länsstyrelse att tillse,

att tjänst el okalen är försedd med vederbörliga möbler och annan inredning.

De årliga kostnaderna för nu ifrågavarande ändamål skulle alltså belöpa sig

till (53 X 100 =) 5 300 kronor.

Enligt av skolöverstyrelsen infordrade uppgifter ha samtliga inspektörer anskaffat

skrivmaskin, fyra därjämte räknemaskin och duplikator och tio räknemaskin

eller duplikator. Ett fåtal inspektörer ha mer än en skrivmaskin. Såsom

överstyrelsen föreslagit torde erforderliga kontorsmaskiner böra bekostas

av statsmedel. Överstyrelsen har funnit behov föreligga av såväl skrivmaskin

och räknemaskin som duplikator, en av vartdera slaget. För ändamålet torde i

enlighet med överstyrelsens förslag för nästa budgetår böra beräknas ett belopp

av 30 000 kronor. I fråga om upphandling av skrivmaskiner och räknemaskiner

m. m. bli gällande centralupphandlingsbestämmelser tillämpliga.

Av inspektörerna redan nu anskaffade erforderliga kontorsmaskiner torde på

begäran av vederbörande böra av statsverket inlösas efter värdering. Värderingen

torde böra verkställas av vederbörande ägare och en representant

för länsstyrelsen, varefter länsstyrelsen fastställer ersättningen. Åtnöjes ej

ägare med länsstyrelsens beslut, bör frågan om inlösen anses ha förfallit.

Vad i det föregående sagts örn länsstyrelse bör i fråga örn Stockholm gälla

statskontoret.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det av departementschefen

förordade förslaget till reglering av folkskolinspektörernas expensersättning,

tillstyrker att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med

av Kungl. Maj:t äskat belopp, 317 000 kronor. Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 317 000

kronor.

Folkskoleväsendet.

168:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

Kungl. Majit har (punkt 171, s. 309—318) föreslagit riksdagen att

till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor.

Utskottet.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr 8.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar O. Malmborg i Skövde och li. Boman i Kieryd väckt

motion (II: 238), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att de bestämmelser

angående lärares placering i löneklass, som enligt 13 § 4 mom.

första stycket folkskolans avlöningsreglemente tillämpas beträffande vissa

i momentet angivna befattningshavare vid tillträde av tjänst i lägre lönegrad,

skola gälla även i fråga örn ordinarie folkskollärare, som efter egen

ansökan eller därom uttryckt önskan omedelbart tillträder ordinarie småskollärartjänst;

dock att läraren icke må placeras högre än i den högsta

löneklassen inom lönegraden för den nya tjänsten.

Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår.

Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen framgår, har

i en departementspromemoria till diskussion upptagits frågan örn en ändring

av gällande bestämmelser om uttagande av s. k. fyllnadstjänstgöring av folkoch

småskollärare, vilka icke inom den egna undervisningsavdelningen uppnå

stadgad maximitjänstgöring. Dessa bestämmelser ha för närvarande en

sådan utformning, att statsbidrag till undervisning i slöjd eller till lärare i

läsämne i princip icke utgår, förrän samtliga lärare vid vederbörande skola

utfyllt sin tjänstgöring till stadgat maximum. Fyllnadstjänstgöringen uttages

vanligen i form av slöjdundervisning. Genom nämnda bestämmelser ha

vissa besparingar av statsmedel möjliggjorts, särskilt å anslaget till statsbidrag

till undervisning i slöjd, men å andra sidan ha, såsom i departementspromemorian

framhållits, betydande olägenheter av såväl praktisk som pedagogisk

art uppkommit. I promemorian föreslås, att lärarnas skyldighet

att fullgöra fyllnadstjänstgöring i stället skall utnyttjas till förbättring av

undervisningen inom den egna undervisningsavdelningen, vilket är möjligt,

om uppdelning medgives av lärjungeavdelningar med visst minimiantal elever,

exempelvis 15 på småskolestadiet och 20 i lägsta årsklassen på folkskolestadiet.

I folkskolans fjärde och högre årsklasser saknas förutsättningar

för utnyttjande på nämnda sätt av lärarnas tjänstgöringsskyldighet, enär

densamma tages helt i anspråk redan enligt gällande timplan.

Med anledning av vad i departementspromemorian föreslagits har departementschefen

för egen del anfört följande.

I promemorian påpekas, hurusom den inträffade nativitetsökningen i

stegrad grad kommer att medföra en ansvällning av klasserna, vilket är ägnat

att försämra undervisningsresultatet. Det framhålles vidare, att en i och för

sig önskvärd generell minskning av klassernas genomsnittliga storlek för

närvarande skulle komma att stöta på oöverstigliga praktiska svårigheter.

Under sådana omständigheter synes det mig i hög grad angeläget att söka

andra utvägar för att örn möjligt uppnå bättre betingelser för undervisningen

och därigenom motverka den försämring, som det stigande barnantalet

i klasserna hotar att medföra. En sådan utväg erbjuder det i promemorian

framförda förslaget. Ett genomförande av detta synes komma att för en

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

måttlig merkostnad möjliggöra en avsevärd förbättring av undervisningen

på folkskolans lägre stadier.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra ge min anslutning till det

i departementspromemorian framförda förslaget rörande ändring av bestämmelserna

örn utnyttjande av lärarnas tjänstgöringsskyldighet. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela i ämnet erforderliga bestämmelser.

Vid bifall till ifrågavarande förslag torde man få räkna med en merutgift

för statsverket av inemot 400 000 kronor. Med hänsyn till gällande förskottsbestämmelser,

beträffande vilka jag icke ifrågasätter någon förändring, kommer

denna merutgift dock icke att påverka anslagsberäkningarna för nästkommande

budgetår.

I detta sammanhang har departementschefen vidare anfört följande.

Kungl. Majit har utfärdat bestämmelser angående statsbidrag för läsåret

1945/46 till särskild undervisning i svenska språket åt i folk- och småskolor

intagna flyktingbarn i skolåldern. Bestämmelserna innebära, att skolöverstyrelsen

äger medgiva sådan särskild undervisning under högst fyra veckotimmar

för varje ifrågakommande undervisningsgrupp. Kostnaderna bestridas

av till statens utlänningskommissions förfogande ställda medel. Skulle

i enstaka fall finnas erforderligt, att särskilda läraravdelningar av skoldistrikt

inrättas för beredande av undervisning åt flyktingbarn, torde statsbidrag

till erforderliga lärartjänster få i vanlig ordning utgå från anslaget

till bidrag till avlöning åt lärare vid folk- och småskolor. Skolöverstyrelsen

har beräknat, att antalet behövliga sådana tjänster icke kan komma att

överstiga 25.

Till stöd för det i motionen 11:238 gjorda yrkandet har anförts bland

annat följande.

Ordinarie tjänsteman inom civila statsförvaltningen^ som efter egen ansökan

erhåller tjänst inom lägre lönegrad, äger bibehålla den placering i

löneklass han före tillträdet av den nya tjänsten innehade, varvid dock

måste iakttagas, att han inte kan placeras högre än i den högsta löneklassen

i den lönegrad, som gäller för den nya tjänsten. Motsvarande bestämmelser

gälla för lärare vid de högre kommunala skolorna. Även i fråga

om placering i löneklass av lärare, som efter ansökan erhåller ordinarie

tjänst inom folkskoleväsendet, gälla ehuru med viss inskränkning bestämmelser

av ovan angiven innebörd.

I § 13 4 mom. av folkskolans avlöningsreglemente stadgas nämligen, att

ordinarie befattningshavare i statens tjänst samt ordinarie lärare vid kommunal

flickskola, kommunal mellanskola, praktisk mellanskola eller högre

folkskola, som efter egen ansökan tillträder ordinarie lärartjänst inom

folkskoleväsendet i lägre lönegrad än den han förut tillhörde, äger bibehålla

den placering i löneklass han innehade i den förra tjänsten. På grund

av föreskrift i öre mom. av samma paragraf kan läraren dock icke placeras

högre iin i den högsta löneklassen inom lönegraden.

Den jämförelsevis förmånliga löneklassplacering, som inom civila statsförvaltningen

och de högre kommunala skolorna utan inskränkning tillkommer

ordinarie befattningshavare, som efter egen ansökan erhåller tjänst

inom liigre lönegrad, är således inom folkskoleväsendet förbehållen lärare

från annat verksamhetsområde än folkskolan. Folkskolans egna lärare

löneklassplaceras även i dylika fall enligt de betydligt ogynnsammare reglerna

i ike mom. av samma § 13. Vad detta innebär torde framgå av nedan

anförda exempel.

Bihang till riksdagens protokoll 19%G. 6 serni. AV S.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Olli en examinerad folkskollärarinna med anställning såsom övningsskollärare

\id folk- eller småskoleseminarium eller som lärare i kunskapsämne

vid läroanstalt för blinda eller dövstumma efter egen ansökan erhåller

ordinarie folkskollärar- eller småskollärartjänst, placeras hon oavsett tidigare

förvärvad tjänstetid omedelbart i den nya tjänstens högsta löneklass.

Samma placering tillämpas, örn ordinarie ämneslärare vid någon av de högre

kommunala skolorna tillträder lärartjänst inom folkskoleväsendet. En ordinarie

folkskollärarinna däremot, som på samma sätt söker och erhåller ordinarie

småskollärartjänst, placeras i den nya tjänstens lägsta löneklass,

som är den 9:e. Men icke nog härmed. Av den tjänstetid, som hon förvärvat

såsom folkskollärarinna, borträknas sex år, som hon ej får å småskollärartjänsten

tillgodoräkna för uppflyttning till 10:e eller högre löneklass.

Beträffande folkskoleväsendet föreligger det således en anmärkningsvärd

avvikelse från eljest allmänt gällande regler rörande placering i löneklass av

ordinarie befattningshavare, som efter egen ansökan erhåller tjänst inom

lägre lönegrad. Särskilt för ordinarie folkskollärarinna, som efter ansökan tillträder

småskollärartjänst, medföra nuvarande bestämmelser så ogynnsam

löneklassplacering, att den måste betecknas såsom sakligt omotiverad och

knappast kan vara avsedd.

Utskottet har för sin del icke funnit något att erinra mot det av departementschefen

tillstyrkta förslaget beträffande ändring av bestämmelserna

örn utnyttjande av lärarnas tjänstgöringsskyldighet. Det torde få ankomma

på Kungl. Majit att meddela erforderliga bestämmelser i ämnet.

Utskottet är vidare ense med departementschefen om att, därest det i enstaka

fall befinnes nödvändigt att särskilda läraravdelningar av skoldistrikt

inrättas för beredande av undervisning åt flyktingbarn, statsbidrag till erforderliga

lärartjänster må i vanlig ordning utgå från förevarande anslag.

I detta sammanhang får utskottet framhålla, att enligt vad utskottet har

sig bekant, skolöverstyrelsen med anledning av en av stiftelsen för svensk

zigenarmission gjord framställning i skrivelse den 19 februari 1946 hemställt,

att Kungl. Majit måtte bevilja nämnda stiftelse ett bidrag å 6 000

kronor för bedrivande av lärår- och kuratorsverksamhet bland zigenare i

Sverige i enlighet med en av stiftelsen framlagd plan. Utskottet har icke

något att erinra mot att, därest Kungl. Majit skulle finna nämnda framställning

böra helt eller delvis bifallas, erforderliga medel för ändamålet

må bestridas från förevarande anslag.

Kungl. Majits förslag under här ifrågavarande punkt föranleder i övrigt

icke någon erinran eller något uttalande från utskottets sida.

Vad beträffar motionen lii 238 anser utskottet, att en rättelse av det

i motionen påtalade missförhållandet bör komma till stånd. Utskottet får

emellertid framhålla, att enligt direktiven för 1945 års lönekommitté har

kommittén bland annat till uppgift att verkställa utredning rörande de avlöningsbestämmelser

för det statsunderstödda undervisningsväsendet, som

äro anslutna till det nya lönesystemet. Då det i motionen berörda spörsmålet

alltså för närvarande är föremål för omprövning inom nämnda kommitté

torde resultatet av kommitténs arbete och därpå grundat förslag från

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

Kungl. Maj:ts sida böra avvaktas innan riksdagen fattar beslut i ämnet.

Med vad sålunda anförts torde motionen II: 238 få anses besvarad.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 136 000 000 kronor;

b) att motionen II: 238 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

169:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden åt skolläkare. Kungl.

Maj:t har (punkt 172, s. 318—323) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att

statsbidrag till avlönande av skolsköterskor vid folkskoleväsendet må utgå

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen förordat; dels

ock till Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden åt skolläkare för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr G. Fahlander (I:

89) och den andra inom andra kammaren av fröken Hildur Nygren (II:

139), i vilka hemställts, att riksdagen fattar beslut örn sådan ändring av bestämmelserna

om statsbidrag till avlönande av skolsköterskor, att de högre

folkskolorna erhålla rätt till sådant bidrag efter samma grunder som folkskolorna.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i anslagshänseende icke någon förändring

i förhållande till anslagets nuvarande belopp. I detta sammanhang har departementschefen

emellertid upptagit till behandling frågan om statsbidrag

i vissa fall till avlönande avskolsköterskor

vid folkskoleväsendet.

I ;propositionen 1944:193 angående rationalisering och utbyggnad av skolhälsovården

m. m. förutsattes, att skolsköterskegöromålen i skoldistrikt med

under 20 000 invånare skulle omhänderhavas av vederbörande distriktssköterskor.

I samhällen med över 20 000 invånare åter borde särskilda skolsköterskor

anställas. Statsbidrag förutsattes icke skola utgå till avlöningskostnaderna

för anställande av sådana särskilda skolsköterskor.

Riksdagen anförde med anledning härav i sin skrivelse 1944: 319, att enligt

riksdagens mening goda skäl talade för att statsbidrag med förslagsvis

50 procent skulle kunna utgå även till kostnaderna för särskilt avlönade skolsköterskor

vid folkskoleväsendet, varvid icke blott samhällen med över

20 000 invånare utan även, då särskilda skäl förelåge, jämväl mindre kommuner,

vilka hade möjligheter att anställa särskilda skolsköterskor, borde

kunna komma i åtnjutande av dylikt bidrag. Riksdagen förutsatte därför,

att Kungl. Maj:t föranstaltade örn utredning i angivna hänseenden och för

riksdagen framlade det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Skolöverstyrelsen har nu framlagt utredning i av riksdagen angivna hänseenden

och därvid föreslagit, att statsbidrag måtte få utgå med hälften av

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

kostnaderna för avlöning åt särskilda skolsköterskor å orter med större invånarantal

än 20 000 ävensom inom vissa samhällen med ett mindre invånarantal.

Skolöverstyrelsens förslag innebär, att orter med över 20 000 invånare

(f. n. omkring 25 till antalet) skulle erhålla statsbidrag med 50 procent av

de verkliga kostnaderna för anställande av heltidstjänstgörande skolsköterskor

till ett antal, som motsvarar en sådan sköterska för 1 200—1 500 skolbarn,

varvid räknats med en avlöning som motsvarar lönegraden Ex 7 civila

icke-ordinariereglementet. På orter, där 1 500 barn övervakades av varje

skolsköterska och där antalet »överskjutande» barn uppginge till mindre

än 1 200, borde statsbidrag dessutom utgå för anlitande av deltidsanställda

sköterskor för övervakning av de överskjutande barnen enligt följande:

Överskjutande antal

lärjungar

Omfattning av deltidssköterskans

tjänstgöring

Antal veckor vid

höstterminens

börj an

Antal timmar i

veckan under läsåret

i övrigt

1— 200

i

2

201— 300

2

2

301— 500

3

2

501— 700

3

4

701— 900

5

8

901—1199

6

14

Där det överskjutande antalet lärjungar är 1 200—1 499, förutsättes att

för dessa barn en heltidstjänstgörande sköterska anställes.

För veckotjänstgöringen vid höstterminens början borde varje deltidssköterska

ersättas med 75 kronor per vecka eller samma belopp, som utgår

till sådan sköterska vid läroverken. Timarvodet för tjänstgöringen under

läsåret i övrigt borde fixeras till 3 kronor 75 öre i likhet med vad som gäller

för sistnämnda läroanstalter.

Samhällen med mindre än 20 000 invånare skulle efter prövning i varje

särskilt fall kunna få statsbidrag till avlönande av skolsköterskor, örn trängande

behov förelåge av särskilt anställda sköterskor.

Statskontoret har avstyrkt överstyrelsens förslag.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Med hänsyn till den ståndpunkt 1944 års riksdag intagit till frågan om

statsbidrag till särskilt anställda skolsköterskor finner jag mig icke böra i

princip motsätta mig ifrågavarande förslag. Beträffande statsbidragets närmare

utformning vill jag framhålla, att jag funnit skolöverstyrelsens förslag

lida av vissa svagheter i fråga om den tekniska utformningen. Bland

annat synes detsamma, därest full rättvisa kommunerna emellan skall ernås,

förutsätta att lönerna till skolsköterskepersonalen överallt fastställas

efter samma normer, vilket givetvis komme att medföra betydande praktiska

svårigheter. Vidare uppkomma ojämnheter därigenom att barnantalet

per sköterska icke kan eller bör fixeras till ett för alla skoldistrikt lika stort

antal. Jag förordar därför i stället ett, som jag funnit, enklare och smidigare

statsbidragssystem, nämligen att statsbidrag må utgå med en krona för

folkskolebarn och år, dock med högst hälften av distriktets verkliga kostnader

för skolsköterskors avlönande. I fråga om skoldistrikt med lägst 20 000

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

invånare synes därvid böra uppställas som villkor, att skolsköterskeorganisationen

av skolöverstyrelsen godkänts. I fråga örn skoldistrikt med mindre

antal invånare synes böra krävas prövning i varje särskilt fall. Statsbidrag

torde i dessa fall få beviljas, örn särskilda skäl av vägande art prövas

föreligga. Eftersom dylika skoldistrikt författningsenligt kunna utan egna

kostnader anlita vederbörande distriktssköterskor för fullgörande av skolsköterskegöromålen,

torde beträffande sådant skoldistrikt, därest inom detsamma

endast deltidstjänstgörande skolsköterska enligt av skolöverstyrelsen

angivna principer erfordras, böra gälla den särskilda begränsningen, att

statsbidraget må uppgå till högst hälften av de kostnader för skolsköterskas

avlönande, som uppkomma vid tillämpning av de normer för arvoden åt

deltidstjänstgörande skolsköterska, som av överstyrelsen förordats.

De av mig tillstyrkta statsbidragsbestämmelserna torde böra träda i kraft

vid ingången av budgetåret 1946/47. Kostnaderna torde i anslutning till skolöverstyrelsens

beräkning kunna uppskattas till i runt tal 120 000 kronor för

år. Skolöverstyrelsen har emellertid förutsatt, att statsbidrag till avlönande

av skolsköterskor skall rekvireras att utbetalas budgetårsvis i efterskott. Då

jag ansluter mig till detta förslag, beräknar jag icke något anslag för ändamålet

redan för nästa budgetår.

Till stöd för det i motionerna 1:89 och II: 139 framställda yrkandet har

anförts följande.

1944 års riksdag beslöt i enlighet med propositionen nr 193 en omorganisation

av hälsovården vid landets skolor. Från och med budgetåret 1944/45

utgår statsbidrag enligt nya grunder till skolläkarnas arvoden vid samtliga

skolor samt dessutom till avlöning åt skolsköterskor vid statliga läroverk

och högre kommunala skolor med undantag för högre folkskolor, där hälsovårds

verksamhet en enligt departementschefens förslag »organiseras på liknande

sätt som vid folkskoleväsendet».

I likalydande motioner i båda kamrarna påvisades med anledning av

ovannämnda proposition olägenheterna av en skolhälsovårdsverksamhet,

vilken ställde folkskolorna i samtliga större samhällen utan statsbidrag

till en så viktig del av organisationen som skolsköterskeverksamheten

måste anses utgöra. I anslutning till nämnda motioner uttalade riksdagen

i sin skrivelse nr 319 sig förutsätta, att Kungl. Majit skulle föranstalta

örn utredning i angivna hänseende och för riksdagen framlägga det förslag,

vartill utredningen kunde giva anledning. Sedan skolöverstyrelsen på

uppdrag av Kungl. Majit nu verkställt utredningen i fråga föreslår ecklesiastikministern

i årets statsverksproposition, att statsbidrag till särskilt anställda

skolsköterskor vid folkskoleväsendet må utgå med en krona för folkskolelära

och år, dock med högst hälften av distriktets verkliga kostnader

för skolsköterskors avlönande. I samband med förslag om bidrag till arvoden

åt skollälare vid högre folkskolor nämnes dock intet om bidrag till

skolsköterskas avlöning. De högre folkskolorna komma alltså, därest ingen

ändring av bestämmelserna göres, alltjämt att ställas utan möjlighet

alt erhålla statsbidrag till nämnda verksamhet. Det största antalet av dessa

skolor torde visserligen inte vara av den storleksordning, att anställandet

av särskild skolsköterska där kan komma i fråga, men på åtskilliga större

platser, där skolsköterska är anställd vid folkskolan, torde dock samma sköterska

ombesörja verksamheten jämväl vid högre folkskolan på orten, detta

i full överensstämmelse med tidigare fattade beslut örn att verksamheten

vid dessa båda slag av skolor skall organiseras på enahanda sätt. örn en

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

kommun nu alltså skall få tillgodoräkna sig ett statsbidrag av en krona

per elev och år för de barn, vilka tillhöra folkskolan men icke erhålla dylikt

bidrag för de av samma sköterska kontrollerade barn, vilka tillhöra

högre folkskolan, måste detta anses oegentligt. Då de högre folkskolorna i

hittills gällande bestämmelser varit jämställda med folkskolorna beträffande

såväl verksamhetens organisation som statsbidragsbestämmelserna för

densamma torde det vara mest ändamålsenligt att förhållandet även i fortsättningen

blir detsamma. Då det förutsättes att statsbidrag till avlönande

av skolsköterskor skall utbetalas budgetårsvis i efterskott, behöver ett beslut

i enlighet med ovanstående förslag ej medföra någon anslagshöjning

för budgetåret 1946/47.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår anförde riksdagen i sin skrivelse

1944: 319, att enligt riksdagens mening goda skäl talade för att statsbidrag

skulle kunna utgå även till kostnaderna för särskilt avlönade skolsköterskor

vid folkskoleväsendet, varför riksdagen förutsatte, att Kungl.

Majit föranstaltade örn utredning i ämnet. Sedan dylik utredning numera

verkställts, har departementschefen förordat att statsbidrag skulle utgå och

framlagt förslag till statsbidragssystemets utformning. Utskottet ansluter

sig till vad departementschefen i sådant hänseende föreslagit. De nya statsbidragsbestämmelserna

torde böra träda i kraft vid ingången av budgetåret

1946/47.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag, att förevarande anslag för

nästa budgetår uppföres med ett belopp av 400 000 kronor.

Beträffande det i motionerna I: 89 och II: 139 framställda yrkandet vill

utskottet framhålla, att enligt utskottets mening övervägande skäl tala för

att statsbidrag jämväl utgår till avlönande av särskilt anställda skolsköterskor

vid högre folkskolor. Utskottet förutsätter, att Kungl. Majit tager

denna fråga under närmare omprövning och för riksdagen framlägger förslag

i ämnet. Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motioner få anses

besvarade.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) medgiva, att statsbidrag till avlönande av skolsköterskor

vid folkskoleväsendet må utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen förordat;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden åt skolkare

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

400 000 kronor;

II. att motionerna I: 89 och II: 139 må anses besvarade

med vad utskottet ovan anfört.

170:o) Folkskolor m. lii.: Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid

folk- och småskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, s.

323), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Resekostnadsersättningar

åt skolläkare vid folk- och småskolor för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kronor.

171:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid

folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. Kungl. Maj:t har

(punkt 174, s. 323—325) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.: Bidrag

till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller särskilda

slöjdskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

3 625 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr O. E. Sandberg väckt motion (II: 329), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att de Övningslärare vid folk- och fortsättningsskolor,

vilka ha hela eller sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till

dessa skolor och vilka icke genom tjänstgöring inom annan skolform tillerkännas

ifrågavarande lönetillägg, skola bliva likställda med de lärare vid

folkskoleväsendet, vilka erhålla lön enligt löneplan L i vad avser sådant provisoriskt

lönetillägg, som föreslås i Kungl. Maj:ts proposition nr 3 av år

1946.

1945 års riksdag godkände Kungl. Maj:ts förslag angående sådan ändring

i gällande grunder för statsbidrag till undervisning i slöjd vid folkskola,

mindre folkskola eller särskild slöjdskola, att minimiersättningen till slöjdlärare

med mindre än 20 veckotimmars tjänstgöring höjdes från 1 krona 55

öre till 2 kronor för timme. Därjämte beslöt riksdagen att från och med

den 1 juli 1945 skulle för erhållande av statsbidrag för ifrågavarande ändamål

gälla den bestämmelsen, att slöjdavdelning, som bestode av samtliga

i skolan inskrivna, folkskolestadiet tillhörande gossar respektive flickor,

vilka prövades skäligen kunna deltaga i slöjdundervisningen, kunde bestå

av lägst tre elever. Tidigare var motsvarande antal sex.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en av nämnda två riksdagsbeslut föranledd

anslagshöjning med (575 000 -f- 250 000 =) 825 000 kronor.

Till stöd för det i motionen II: 329 gjorda yrkandet har anförts i huvudsak

följande.

Bland de lärargrupper, som enligt propositionen nr 3 skulle erhålla provisoriskt

lönetillägg, omnämnas icke folk- och fortsättningsskolans Övningslärare.

I den mån undervisning i övningsämnen vid nämnda skolor icke

handhaves av folk- och småskollärare, utgår ersättning för denna undervisning

lägst med av riksdagen bestämda minimiarvoden. I mycket stor utsträckning

är lönen lika med minimiarvodet. I en del kommuner erhålla

dock dessa befattningshavare kommunalt tillägg. Dessa Övningslärare erhålla

således för närvarande ej lön enligt löneplanssystem, som är anknutet

till civila avlöningsreglementet. Bestämmelserna beträffande de arvoden,

som nu gälla, betecknas som provisoriska i avvaktan på att 1941 års Uirarlönesakkunniga

skola framlägga förslag för anslutning av övningslärarnas

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

löner till löneplan, ansluten till civila avlöningsreglementet. Som i propositionen

framhållits ha öyningslärarna vid de högre kommunala skolorna lön

enligt provisoriska bestämmelser, men likställas med lärare, som erhålla lön

enligt löneplan K.

Som exempel på övningslärarnas vid folk- och fortsättningsskola statliga

arvoden kan följande anföras.

Lärarinna i hushållsgöromål vid folkskola erhåller för en skolkökskurs

med minst 34 undervisningsdagar om 5 timmar 255 kronor eller 7 kronor

50 öre per dag. Därtill komma sedan den 1 juli 1931 en provisorisk avlöningsförbättring

per kurs med 40 kronor samt sedan 1941 kristillägg i enlighet

med bestämmelserna angående kristillägg åt vissa befattningshavare i

statens tjänst.

Lärare i slöjd för gossar eller flickor vid folkskola skall i arvode erhålla,

där lärares undervisning omfattar minst 20 timmar i veckan, minst 1 krona

20 öre för varje undervisningstimme och eljest minst 2 kronor per undervisningstimme.

Dyrtidstillägg inklusive barntillägg och kristillägg utgår endast

till lärare, som har lägst 20 timmars slöjdundervisning i veckan. I intet

fall utgår statsbidrag med högre belopp för slöjdavdelning under ett år än

198 kronor 40 öre plus härå belöpande tillägg.

Lärarinna i hushållsgöromål vid fortsättningsskola erhåller för närvarande

som minimiarvode 2 kronor 50 öre per timme. Detta arvode höjes

med 25 öre efter 3 år och en tjänstgöring av minst 2 160 timmar. Timarvodet

kan uppgå till 3 kronor 25 öre.

Lärare i manlig eller kvinnlig slöjd vid fortsättningsskola erhåller ett

minimiarvode av 2 kronor 25 öre per undervisningstimme och erhåller icke

tillägg efter vissa års tjänstgöring.

Övnings]ärarna inom folk- och fortsättningsskolorna höra till de lägst

avlönade lärargrupperna, varför de äro i stort behov av att erhålla det nu

ifrågasatta provisoriska lönetillägget. I propositionen förutsättes, att vissa

arvodesavlönade befattningshavare skola kunna bliva delaktiga av lönetill1

ägget. Till denna kategori kan hänföras en avsevärd del av folk- och fortsättningsskolans

Övningslärare, och det måste anses skäligt, att dessa i detta

sammanhang få en i principiellt avseende likartad behandling som övriga

innehavare av arvodesbefattningar. (Det avgjort största antalet av denna

kategori utgöres av skolkökslärarinnor, cirka 650.)

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 3 625 000 kronor.

Vad angår det i motionen II: 329 framställda yrkandet får utskottet erinra

därom, att utskottet i sitt i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

den 4 januari 1946, nr 3, angående provisorisk förbättring av löneställningen

för vissa befattningshavare i statens tjänst m. fl. jämte i ämnet väckta

motioner avgivna utlåtande, nr 28, — vilket av riksdagen bifallits — framhöll,

att gällande statliga lönereglering ännu icke föranlett reglering av lönerna

för övningslärarna vid folk- och fortsättningsskolor, men att 1941 års

lärarlönesakkunniga beräknades komma att under våren 1946 framlägga

förslag angående deras anställnings- och avlöningsförhållanden. Utskottet

fann en eventuell förbättring i löneställningen för nämnda lärarkategorier

icke böra genomföras i direkt anslutning till den i propositionen nr 3 föreslagna

statliga tilläggsregleringen. Tillika anförde utskottet, att utskottet

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ämnade uppskjuta sitt slutliga ställningstagande beträffande motionen II:

329 till sin behandling av vederbörande anslagsfrågor under åttonde huvudtiteln.

Vid den prövning utskottet i nu förevarande sammanhang ägnat ifrågavarande

motion har utskottet funnit det i motionen berörda spörsmålet

böra bliva föremål för Kungl. Majas bedömande i samband med de överväganden,

vartill 1941 års lärarlönesakkunnigas förslag må giva anledning.

På grund härav torde motionen II: 329 icke böra till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetaret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 3 625 000 kronor;

b) att motionen II: 329 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

172:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Majdsi förslag

(punkt 175, s. 325) får utskottet, under erinran om vad utskottet under

nästföregående punkt anfört, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Bidrag till avlöning

ät lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor

to. to. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

350 000 kronor.

173:o) Folkskolor ni. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. I enlighet med Kungl. Majas förslag (punkt 176, s. 325), vilket

innebär en huvudsakligen av anslagsbelastningen betingad höjning av anslaget

med 25 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor to. to.: Bidrag till avlöning

åt lärare för vid statsunderstödda sjukvardsa7istalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 275 000 kronor.

174:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Majas förslag (punkt

177, s. 326), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. to.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter to. to.

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 300 000

kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

175:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 178, s. 327), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

kostnader för skolundervisning åt lots- och fyr-personalens

harn för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

33 000 kronor.

176:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 179, s. 327), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid skolhem och arbetsstugor för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 400 000 kronor.

177:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund

av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 180, s. 327), vilket innebär en anslagsminskning

med 3 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor rn. m.: Understöd åt vissa

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 11 300 kronor.

178:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 181, s. 328), vilket innebär en av anslagsbelastningen föranledd anslagsminskning

med 125 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor rn. m.: Bidrag till inackordering

av skolbarn i skolhem, arbetsstugor eller enskilda

hem för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 2 050 000 kronor.

179:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning.

Kungl. Maj:t har (punkt 182, s. 328—331) föreslagit riksdagen att

till förevarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 1 000 000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 500 000 kronor.

Vid ingången av år 1946 fanns, inberäknat nämnda anslagsbelopp å 500 000

kronor, å anslaget tillgängligt en odisponerad summa av cirka 716 000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

91

Skolöverstyrelsen har anhållit, att anslaget för nästa budgetar matte höjas

till 750 000 kronor och givas karaktär av förslagsanslag. Överstyrelsen har

upplyst, att nu tillgängliga medel å anslaget kunna väntas bli i huvudsak

konsumerade för skolhemsbyggnadsarbeten i Tärna, Vilhelmina, Älvsby

och Vaxholms skoldistrikt samt att bidragsansökningar inom loppet av

nästa budgetår kunna väntas från minst sju andra skoldistrikt. Överstyrelsen

anför i anslutning härtill följande.

Därest statsbidrag beviljas för utförande av förutnämnda fyra skolhemsbyggnadsföretag,

torde härtill åtgå hela det under budgetåret 1945/46 disponibla

anslagsbeloppet. På grund av att anslaget är av reservationsanslags natur

finnas därefter ytterligare medel ej tillgängliga för berörda ändamå under

nämnda budgetår. Även inom den närmaste tiden inkommande ansökningar

kunna upptagas till prövning och avgörande tidigast efter ingången av budgetåret

1946/47, vilket kan medföra, att ett än så angeläget byggnadsföretag

måste uppskjutas minst ett år. Detta förhållande inträder även i det fall, att

av anslaget finnes ett odisponerat belopp, men att detta, exempelvis med

1 000 kronor, understiger det statsbidragsbelopp, som borde utgå. Nu berörda

och liknande olägenheter, vilka föranledas av att anslaget är upptaget soln

reservationsanslag, skulle helt bortfalla genom att detsamma förändrades till

förslä^sänslä^

Överstyrelsen får därför föreslå, att en dylik förändring beträffande anslagets

karaktär genomföres, och överstyrelsen vill som ytterligare motivering härför

framhålla, att skolhemsverksamheten inom vidsträckta delar av landet numera

ingår som ett betydelsefullt led i skolväsendets organisation.

Under förutsättning, att anslagets karaktär ändras till förslagsanslag, föreslår

överstyrelsen, att detsamma uppföres med 750 000 kronor, vilket belopp

ungefär motsvarar de beräknade statsbidragen till fyra skolhemsbyggnader.

Statskontoret har avstyrkt förslaget örn förändring av anslagets karaktär till

förslagsanslag, i vilket avseende statskontoret anfört bland annat följande.

Då — såsom här är fallet — statsbidraget skall utbetalas vid vissa i författning

bestämda skeden av ett byggnadsföretag, är det ur beräknings- och

belastningssynpunkter icke lämpligt med förslagsanslag. En tillämpning av

principen nied reservationsanslag i dylika fall torde hittills icke ha medfört

sådana svårigheter, att ett avsteg från denna princip kan anses motiverat. Visserligen

kunna, såsom överstyrelsen framhållit, fall inträffa, då bristande tillgång

av medel å anslaget föranleder försening av ett byggnadsföretag. Korrekt

tivet häremot bör emellertid vara, att anslaget beräknas med tillfredsställande

marginal.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Såsom av 1944 års åttonde huvudtitel framgår, förelåg enligt en av skolöverstyrelsen

i januari 1943 företagen utredning då behov av ytterligare ett

40-tal skolhem. Vid behandlingen i fjol av motsvarande anslagsfråga framhöll

riksdagen angelägenheten av att tillräckliga anslagsmedel ställdes till förfogande

för ifrågavarande ändamål och förutsatte, att Kungl. Maj:t hade uppmärksamheten

riktad på önskvärdheten av att skolhem skulle kunna inrättas i större utsträckning

än för det dåvarande ägde rum.

s. 92 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

92 Statsutskottets utlåtande nr 8.

För nästa budgetår har skolöverstyrelsen beräknat medelsbehovet till

750 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 250 000 kronor. Överstyrelsen

har därvid förutsatt, att anslaget i enlighet med överstyrelsens förslag

bomme att givas förslagsanslags karaktär, så att förseningar av angelägna

byggnadsföretag icke skulle behöva förekomma på grund av bristande tillgång

av medel å anslaget.

I likhet med statskontoret kan jag icke tillstyrka den av överstyrelsen föreslagna

ändringen av anslagets natur. Anslaget synes emellertid såsom korrektiv

mot den av överstyrelsen påtalade olägenheten med nuvarande anslagsform

böra beräknas med en tillfredsställande marginal. Då den av överstyrelsen föreslagna

anslagshöjningen ur nämnda synpunkt synes mig för låg, förordar jag,

att anslaget för nästa budgetår höjes med 500 000 kronor till 1 000 000 kronor.

I likhet med departementschefen anser utskottet, att förevarande anslag

alltjämt bör bibehålla reservationsanslags natur och på av departementschefen

anförda skäl höjas med 500 000 kronor till 1 000 000 kronor. Utskottet

hemställer alltså,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader

oell deras inredning för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kronor.

180:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, s. 332

och 333), vilket innebär en anslagshöjning med 500 000 kronor föranledd av

ökat antal skolskjutsar, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 100 000 kronor.

181:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbespisning.

Folkskolor m. m.: Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande av

fria läroböcker m. m. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkterna 184 och

185) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

182:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten. Folkskolor

m. m.: Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186, s. 333 och 334) — innebärande att

från förstnämnda anslag avföras utgifter för samtliga bidrag, som beviljas

med tillämpning av de från och med den 1 januari 1946 gällande nya grunderna

för statsbidrag till byggnadsarbeten, och från sistnämnda anslag utgifter

för statsbidrag, som beviljats enligt före den 1 januari 1946 gällande

bestämmelser och icke enligt fastställda övergångsbestämmelser kunnat göras

till föremål för omprövning enligt de nya bestämmelserna — hemställer

utskottet,

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 93

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Folkskolor m. rrv.: Bidrag till vissa byggnadsarbeten

ett förslagsanslag av 8 000 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa fullbordade

byggnadsarbeten ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

183:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 187, s. 335),

vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med 200 000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag

för vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 1 050 000 kronor.

184:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, s. 335), vilket innebär en anslagshöjning

med 20 000 kronor, föranledd av belastningen å anslaget under

budgetåren 1943/45, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 200 000 kronor.

185:o) Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. Kungl. Majit

har (punkt 189, s. 335 och 336) föreslagit riksdagen att till Folkskolor m. m.:

Underhålls- och materielbidrag för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr O. F. Persson i Landafors m. fl. väckt motion (II: 314),

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta anhålla hos Kungl. Majit örn

utarbetade grunder för erhållande av statsbidrag till folkskoledistrikten föi

anskaffande av ljudfilmsapparat (smalfilm) för undervisningsändamål.

Beträffande motiveringen för detta yrkande hänvisas till motionen.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag. Med

anledning av det i motionen lii 314 framställda yrkandet får utskottet erinra

därom, att frågan om grunderna för dispositionen av förevarande anslag

för närvarande är föremål för utredning av 1945 års folkskolesakkunniga.

Då utskottet utgår ifrån att det i motionen berörda spörsmålet kommer

att upptagas till omprövning i samband med nämnda utredning saknas

Utskottet.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Statsutskottets utlåtande nr 8.

enligt utskottets mening anledning att i skrivelse till Kungl. Majit göra.

framställning i av motionärerna angiven riktning. Utskottet får alltså

avstyrka bifall till motionen II: 314.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Underhållsoch

materielbidrag för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 000 kronor;

b) att motionen II: 314 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

186:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 190, s. 336 och 337), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

3 200 000 kronor.

187:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 191, s. 337 och 338), vilket innebär

en anslagshöjning med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. rrv.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 21 900 kronor.

188:o) Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad korrespondensoch

radioundervisning. Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 192, s. 338 och 339), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Folkskolor m. m.: Anordnande av kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett reservationsanslag

av 60 000 kronor;

b) till Folkskolor m. m.: Handledning vid kombinerad

korrespondens- och radioundervisning ett förslagsanslag av

20 000 kronor.

189:o) Nomadskolor: Avlöningar. Nomadskolor: Omkostnader. Nomadskolor:

Utrustning för hälso- och sjukvård. Kungl. Majit har (punkt

193, s. 339—353) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Majit att i huvudsaklig överensstämmelse med

vad departementschefen anfört meddela bestämmelser örn avlöningsförmåner

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhem;

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

dels godkänna av departementschefen angiven personalförteckning för

nomadskolorna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47;

dels till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 232 500 kronor;

dels till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 199 300 kronor;

dels ock till Nomadskolor: Utrustning för hälso- och sjukvård för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 6 300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande ändringar i jämförelse

med nu rådande förhållanden:

a) Föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor inplaceras i samma

lönegrader som motsvarande befattningshavare vid det egentliga folkskoleväsendet.

b) Skolhälsovården reorganiseras, varvid av praktiska skäl staten övertager

hela kostnaden för den sjukvårdande verksamheten.

c) Tandvårdsverksamheten ordnas provisoriskt i avbidan på folktandvårdens

utbyggnad.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till

erinran hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen anfört meddela bestämmelser

om avlöningsförmåner åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhem;

b) godkänna följande personalförteckning för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

5 lärare vid byskola........................ LO 17

16 » » » ........................ LO 9

10 föreståndarinnor vid nomadskolhem ........ LO 9

2 biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhem LO 6;

c) godkänna följande avlöningsstat för nomadskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 144 000

Utskottet.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Majit, förslagsvis . . kronor 24 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis..................... » 42 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 22 000

Summa kronor 232 500;

d) till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 232 500 kronor;

e) till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 199 300 kronor;

f) till Nomadskolor: Utrustning för hälso- och sjukvård

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

6 300 kronor.

190:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Marits förslag (punkt 194, s. 353—355), vilket innebär

en anslagshöjning med 1 000 kronor, föranledd av viss höjning av minimiarvodena

till lärare vid fortsättningsskolor för nomadbarn, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbarn för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 19 000 kronor.

191 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. Kungl.

Majit har (punkt 195, s. 356—363) föreslagit riksdagen att till Fortsättningsskolor:

Bidrag till avlöning åt lärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 3 675 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

herrar R. Wagnsson och V. Åman (I: 74) och den andra inom andra kammaren

av fröken Hildur Nygren m. fl. (II: 126), i vilka hemställts, att riksdagen

till ifrågavarande ändamål måtte anvisa ett förslagsanslag av 3 965 000

kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

av herr J. Gustavson i Guntorp m. fl. (I: 64) och den andra inom andra

kammaren av herrar C. O. Carlsson i Bakeröd och A. Gustafsson i Lekåsa

(lii 136), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till

Kungl. Majit anhålla om sådan ändring av gällande stadga för fortsättningsskolan,

att lärare vid skoldistriktsfolkskola kunna åläggas skyldighet att

tjänstgöra även vid fortsättningsskolan.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas till motionerna lii 126

och lii 136.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av arvodena till fortsättningsskolans

lärare i enlighet med vad som framgår av nedanstående sammanställning,

som jämväl upptager skolöverstyrelsens i ärendet avgivna förslag.

Undervisning

Minimiarvode

vid fortsättningsskola

vid ersättningsskola

nuva-

rande

skolöver-

styrelsen

departe-

ments-

chefen

nuva-

rande

skolöver-

styrelsen

departe-

ments-

chefen

1. allmänna ämnen.....

2: 50

3: 25.

3: —

1:50

2: —

2: —

2. arbetskunskap (utom

kvinnlig slöjd och hus-

hållsgöromål).......

3: —

3: 75

3: 50

—

—

—

3. manlig eller kvinnlig slöjd

2: 25

2: 25

2: 50

1:25

1: 75

1: 75

4. hushållsgöromål......

2: 50 —

2: 50—

2: 75—

—

—

—

—3: 25

—3:25

-3: 50

—

—

—

Skolöverstyrelsen har till stöd för sitt förslag anfört:

De nu utgående arvodena till lärare vid fortsättningsskolor och ersättningsskolor

i sådana ämnen, där arvodet ej blivit föremål för provisorisk

reglering, måste anses synnerligen låga i jämförelse med förhållandena på

närgränsande undervisningsområden. Härom torde meningarna ej vara delade.

Behovet av en höjning av fortsättningsskollärarnas arvoden har tidigare

påtalats av överstyrelsen och vitsordats både av 1941 års lärarlönesakkunniga

och av de instanser, som behandlat dess förslag till provisorisk förbättring

av hushållslärarinnornas och slöjdlärarnas villkor. Uttalanden i samma

riktning gjordes även i samband med behandlingen av motionen vid 1945

års riksdag örn provisorisk höjning av arvodet till vissa lärare i fortsättningsoch

ersättningsskolorna. Som jämförelse kan nämnas, att arvodet för timlärare

i läroämne i folkskola i lägsta ortsgrupp utgör omkring 3 kronor 75

öre per timme, varvid arvode även utgår för de timmar, som infalla på lovdagar.

För undervisning i slöjd i folkskola, även åt sådana lärjungar, som

sedermera hänvisas till ersättningsskola, utgår numera arvodet med 2 kronor

per timme till lärare med mindre än 20 timmars undervisning per vecka

och för övriga sådana lärare med högre belopp. Timarvodet vid lärlingsoch

yrkesskolorna, varå visst statsbidrag utgår, bestämmes av vederbörande

kommunala myndigheter, men detsamma torde i allmänhet utgöra mellan

4 och 5 kronor per undervisningstimme. I högre folkskolorna är timarvodet

i lägsta ortsgrupp i avrundade tal 3 kronor 60 öre för övningsämnen, 3 kronor

85 öre för yrkesämne och 5 kronor för läroämnen. De nuvarande arvodesförhållandena

för nu ifrågavarande fortsättningsskollärare böra enligt

överstyrelsens mening snarast provisoriskt förbättras i avvaktan på de förslag,

som 1941 års lärarlönesakkunniga förväntas komma att framlägga.

Tjänstgöringen i fortsättningsskolan bör göras ekonomiskt jämförbar med

förhållandena i andra skolformer. På senare år har det i åtskilliga fall visat

sig svårt att erhålla för ifrågavarande undervisning kvalificerade lärare. Tillfälliga

krafter lia måst tagas i anspråk. Även ur rekryteringssynpunkt är

en höjning av arvodet därför synnerligen behövlig.

Bihang till riksdagens protokoll 101/G. 0 sami. Nr 8.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Ulskotlel.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1941 års lärarlönesakkunniga — som icke funnit de sakkunnigas blivande

utredning rörande löneförmånerna för fortsättningsskolans lärare komma att

försvåras av en nu genomförd arvodesförhöjning som icke ginge utöver vad

skolöverstyrelsen föreslagit — ha i anledning av överstyrelsens förslag tillstyrkt,

att minimiarvodet för undervisningstimme i fortsättningsskola av

allmän typ höjes fran 2 kronor 50 öre till 3 kronor och att minimiarvodet

för undervisning i ämnet arbetskunskap (utom kvinnlig slöjd och hushållsgöromål)

höjes från 3 kronor till 3 kronor 50 öre. Samtidigt ha emellertid

de sakkunniga föreslagit, att de olika timarvodena för undervisning i hushållsgöromål

och i manlig och kvinnlig slöjd vid fortsättningsskola höjas

med ytterligare 25 öre för undervisningstimme. En arvodesreglering, som

icke omfattade dessa sistnämnda arvoden, komme nämligen enligt de sakkunnigas

uppfattning att på ett mindre tillfredsställande sätt rubba den

inbördes proportionen mellan de olika arvodesbeloppen. Mot de föreslagna

förhöjda arvodesbeloppen för undervisning vid ersättningsskola ha de sakkunniga

icke funnit anledning till erinran.

Departementschefen har anslutit sig till det av lärarlönesakkunniga framlagda

förslaget.

I motionerna I: 74 och II: 126 förordas en höjning av arvodena i överensstämmelse

med ett förslag, som framförts av en minoritet inom nämnda

lärarlönesakkunniga. Detta förslag innebär en höjning av samtliga arvodesbelopp

inom fortsättningsskolan med 25 öre i förhållande till Kungl. Maj:ts

förslag och har kostnadsberäknats till 290 000 kronor. Beträffande arvodena

inom ersättningsskolan ifrågasättes i motionerna icke någon förändring.

Utskottet biträder det av departementschefen framlagda förslaget till provisorisk

avlöningsförbättring för lärarna vid fortsättningsskolan. Med hänsyn

till att frågan örn löneförmånerna för ifrågavarande lärare är föremål

för utredning av 1941 års lärarlönesakkunniga har utskottet icke funnit sig

böra tillstyrka det i motionerna I: 74 och II: 126 framställda yrkandet.

Vad angår motionerna I: 64 och II: 136 vill utskottet framhålla, att svårigheter

utan tvivel föreligga på vissa håll att erhålla fullgoda lärarkrafter för

fortsättningsskolans behov. I skoldistrikt med 39 läsveckor äro givetvis rekryteringssvårigheterna

särskilt framträdande. Utskottet anser sig dock icke

kunna biträda det i motionerna I: 64 och II: 146 framställda yrkandet.

Ovannämnda arvodesförbättring torde enligt utskottets mening kunna förväntas

i någon mån avhjälpa de i motionerna påtalade missförhållandena

med avseende å lärarrekryteringen. Härtill kommer dels att 1941 års lärarlönesakkunniga

hava frågan om löneförmånerna för fortsättningsskolans

lärare under utredning, dels ock att fortsättningsskolans ställning i skolorganisationen

intimt sammanhänger med det för närvarande under omprövning

föreliggande spörsmålet angående folkskolans utformning i den

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 99

framtida skolorganisationen. Utskottet avstyrker alltså bifall till motionerna

I: 64 och II: 136.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till

avlöning åt lärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 3 675 000 kronor;

b) att motionerna I: 74 och II: 126 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda;

c) att motionerna I: 64 och II: 136 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

192:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 196, s.

363—365), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättningsskolväsendet för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kronor.

193:o) Fortsättningsskolor: Utbildningskur ser för lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 197, s. 365 och 366), vilket innebär en

anslagsminskning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Utbildningskurser

för lärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 11 400 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

194:o) Understöd till högre folkskolor. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 198, s. 366 och 367), vilket innebär en anslagshöjning med

205 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd till högre folkskolor för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 205 000

kronor.

195:o) Bidrag till arvoden åt skolläkare vid högre folkskolor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199, s. 367), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskottet —

under hänvisning till vad utskottet i det föregående vid behandlingen av

anslaget till Folkskolor m. m.: Bidrag till arvoden åt skolläkare anfört —

hemställa,

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Bidrag till arvoden åt skolläkare vid

högre folkskolor för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 5 000 kronor.

196:o) Folkhögskolor: Understöd. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt

200, s. 367 och 368) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål ävensom beträffande motionerna I: 56 och II: 96, 1: 208 och II: 326

samt I: 90 och II: 240 kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

197:o) Folkhögskolor: Bidrag till arvoden åt skolläkare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, s. 368—373), vilket innebär att staten

lämnar bidrag till kostnaderna för anställande av skolläkare, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Bidrag till arvoden

åt skolläkare för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 15 000 kronor.

198:o) Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskaplig kurs. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202, s. 373), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 000 kronor med hänsyn bland annat till en förefintlig

reservation på 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Förberedande samhällsvetenskaplig

kurs för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 5 000 kronor.

199:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 203) föreslagit riksdagen beträffande anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

200:o) Folkhögskolor: Understöd för utbildning av lärare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204, s. 374 och 375), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för utbildning

av lärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av 11 000 kronor.

Abnormundervisningen.

201 :o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 205, s. 375—378), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 800 kronor, hemställer utskottet,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna

för blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 229 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit ............ » 12 600

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal

...... » 82 300

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 26 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..... » 42 200

Summa kronor 393 500;

b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 393 500 kronor.

202:o) Läroanstalter för blinda; Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 206, s. 379 och 380), vilket innebär en anslagsminskning

med 10 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

197 800 kronor.

203:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207, s. 380-—384), vilket

innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte skall från och med

budgetåret 1946/47 upptagas en befattning som sjuksköterska

i lönegraden A 6;

b) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 75 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit

8 000

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3. Avlöningar till vård- och ekonomiper
-

sonal ............................. kronor 110 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. j, 11 600

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 22 900

Summa kronor 228 000;

c) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 228 000 kronor.

204:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208, s. 384), vilket

innebär en anslagsminskning med 7 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 103 000 kronor.

205 :o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, s. 385), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 9 000 kronor.

206 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 210, s. 385), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 20 000 kronor.

207:o) Understöd åt blivande blindlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 211, s. 385—387), avseende anvisande av stipendiemedel för

utbildning av två lärare i kunskapsämnen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt blivande blindlärare

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 2 400 kronor.

208:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 212, s. 387 och 388), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

att riksdagen må till Tryckning av blindskrifter för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 9 000

kronor.

209:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 213,

s. 388—403) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven personalförteckning och avlöningsstat för dövstumskolorna, att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Dövstumskolorna:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 1 288 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr D. Norman (1:136)

och den andra inom andra kammaren av herr E. Håstad (II: 245), i

vilka hemställts, att riksdagen i överensstämmelse med skolöverstyrelsens

förslag ville besluta att återupprätta en ordinarie arbetslärartjänst i skomakeri

i lönegrad All vid Manilla dövstumskola från och med budgetåret

1946/47, så att antalet ordinarie arbetslärartjänster vid barndomsskolorna

uppgår till 12, och att anslaget till avlöningar åt ordinarie tjänstemän vid

dövstumskolorna förhöjes med 4 395 kronor för nämnda år.

Kungl. Maj:ts förslag grundas på antagandet, att vårdanstalten för dövstumma

med komplicerat lyte, för närvarande provisoriskt förlagd till Gävle,

skall komma att nästa sommar flytta till jordbruksegendomen Mogård i

Östergötland. Förslaget innebär i huvudsak följande förändringar i personalorganisationen:
a)

föreståndarbefattningen för vårdanstalten (Eo 26) ändras till rektorstjänst

(E 3);

b) nyinrättande av 5 ordinarie befattningar som lärare i kunskapsämne

(A2°);

c) en vakant slöjdlärarinnebefattning (A 11) vid Manillaskolan återbesattes;
d)

inrättande av en ordinarie sjukskötersketjänst (A 6) vid dövstumskolan

i Lund;

e) en ordinarie vaktmästarbefattning (A 6) indrages.

Beträffande den i motionerna berörda frågan örn en ordinarie arbetslärartjänst

i skomakeri inhämtas av statsrådsprotokollet

följande.

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att en ny ordinarie tjänst (A 11) som »arbetslärare

i barndomsskola» (skomakeri) måtte inrättas. Till stöd härför har

överstyrelsen anfört följande.

I personalförteckningen äro upptagna 11 ordinarie arbetslärartjänster i

barndomsskola. Av dessa äro tre placerade vid vardera av skolorna i Härnösand

och i Lund, två vid vardera skolorna å Manilla och i Örebro samt en

vid vårdanstalten i Gävle. Vid Manillaskolan har dessutom sedan hösttcr
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

minen 1940 tjänstgjort en extra arbetslärare i skomakeri. Styrelsen för vårdanstalten

har i sina anslagsäskanden för nästkommande budgetår icke upptagit

någon arbetslärare i skomakeri, då styrelsen utgått från att skomakare

vid anstalten icke skulle vara anställd. Denna uppfattning har också överstyrelsen

tidigare delat vid avgivande av förslag ifråga örn personal vid anstalten,

varför den i Gävle anställde skomakaren beräknats skola överflyttas

till Manilla. Överstyrelsen bär emellertid nu kommit till den uppfattningen

att vid anstalten å Mogård bör finnas någon hantverkare, som kan

handleda de manliga skyddslingarnas arbeten inomhus. Dessa kunna dock

icke hela året sysselsättas i trädgården eller med vedsågning och dylikt, utan

någon momhussysselsättning torde böra ordnas för dem. Då anstalten även

bor ha stor nytta av en skomakare, vilken som hittills kan sköta alla anstaltens

skoreparationer med hjälp av skyddslingarna, vill överstyrelsen för sin

del föreslå, att arbetslärartjönsten bibehålies vid anstalten. Örn detta förslag

venner bifall, torde en ny tjänst böra inrättas vid dövstumskolan å Manilla.

Vid denna skola har skomakeriundervisningen sedan några år tillbaka omlagts

från att tidigare ha omfattat huvudsakligen skoreparationsarbete till

efter lärjungarnas ålder och övriga förutsättningar avpassad läderslöjd. Den

vid skolan tjänstgörande extra läraren har utarbetat dessa slöjdserier och

vid undervisningen i övrigt visat mycket gott pedagogiskt omdöme. Det

vöre därför önskvärt, att fastare anställning kunde beredas honom. Då en

ordinarie arbetslärartjänst tidigare funnits vid skolan, vill överstyrelsen föreslå,

att en dylik återupprättas från och med budgetåret 1946/47. Antalet

ordinarie arbetslärartjänster skulle därigenom komma att uppgå till 12.

Statskontoret avstyrker förslaget om inrättande av en ny lärartjänst av

ifrågavarande slag. Ämbetsverket anför. Under de tider av året, då enbart

lantbruks- eller trädgårdsarbete icke kan hålla skyddslingarna vid det manliga

arbetshemmet sysselsatta, synas de böra beredas möjlighet till annat

arbete. Överstyrelsen finner för sin del skomakeriarbete lämpligt. Den

arbetslärare i barndomsskola, som nu är placerad vid anstalten i Gävle, bör

för den skull enligt överstyrelsens mening medfölja vid flyttningen till

Mogård. Då behovet emellertid ur sysselsättningssynpunkt torde vara i

huvudsak begränsat till vinterhalvåret kan det enligt statskontorets mening

knappast vara motiverat att ha en under hela året heltidstjänstgörande befattningshavare

anställd för ändamålet. Ämbetsverket får för sin del föreslå,

att någon i närheten av anstalten bosatt hantverkare anlitas för att mot

visst arvode biträda med skyddslingarnas sysselsättning under erforderlig

tid. Därest emellertid med hänsyn jämväl till anstaltens eget behov av

skoreparationer tjänstgöring under hela året skulle anses erforderlig, bör i

varje fall icke erfordras en tjänst i 11 lönegraden. En placering som hantverkare

i lönegraden Ex 6 torde tillsvidare vara fullt tillfredsställande.

Erinras må, att skomakeriföreståndarna vid de större och medelstora sinnessjukhusen

för närvarande äro placerade i 8 och 10 lönegraden samt att för

skomakarna en placering i 6 lönegraden ansetts tillfyllest (se proposition

241/1945, särskilt sid. 43 f). Lärartjänsten i Gävle torde i anslutning härtill

böra förflyttas till Manilla.

Allmänna lönenämnden, som icke ingått på den organisatoriska sidan av

ifrågavarande förslag, har uttalat, att den extra arbetsläraren i läderslöjd

vid dövstumskolan å Manilla icke borde överföras till ordinarie anställning

direkt utan att befattningen ifråga tills vidare syntes böra upptagas såsom

extra ordinarie.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Innehavaren av den vid vårdanstalten placerade arbetslär ar tjänsten har

i särskild skrivelse anhållit att icke bli förflyttad till Mogård.

Departementschefen har för egen del avstyrkt skolöverstyrelsens förslag

och förklarat sig anse, att ifrågavarande arbetsförtjänst borde förflyttas

från vårdanstalten i Gävle till Manillaskolan. Departementschefen anför

följande.

Då vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte år 1942 inrättades,

ansågs det naturligt, att den vid dåvarande dövstumskolan i Gävle placerade

arbetsläraren i skomakeri vid första tillfälle skulle beredas anställning

vid annan dövstumskola; för vårdanstaltens räkning ansågs en dylik

befattning icke behövlig, enär internerna avsetts skola huvudsakligen sysselsättas

med jordbruks- och trädgårdsarbete. I avbidan på vårdanstaltens

förflyttning till jordbruksegendomen Mogård har emellertid ifrågavarande

tjänst provisoriskt bibehållits vid vårdanstalten för att bereda sysselsättning

åt internerna. Vad skolöverstyrelsen i ärendet anfört har icke övertygat mig

om lämpligheten av att göra nämnda provisorium permanent. Såsom statskontoret

anfört, synes det icke motiverat att för ett arbete, som under större

delen av året skulle vara relativt okvalificerat, uppehålla en befattning i 11

lönegraden. Jämväl i övrigt synas mig de av statskontoret mot^ förslaget

framförda erinringarna befogade. Vid sådant förhållande torde ifrågavarande

lärartjänst böra som övertalig vid vårdanstalten förflyttas till Manillaskolan,

som saknar ordinarie lärartjänst i skomakeri. Jag förutsätter härvid,

att åtgärder såvitt möjligt vidtagas i syfte att trots detta bibehålla undervisningen

i läderslöjd vid nämnda skola. Med hänsyn till vad jag sålunda

anfört kan jag icke tillstyrka en ökning av antalet ordinarie befattningar

som arbetsgivare vid barndomsskola.

I förutnämnda motioner anföres följande.

Vid Manilla dövstumskola har sedan lång tid tillbaka funnits en arbetslärare

i skomakeri med fast anställning. Från och med den 1 juli 1940, då

den förutvarande tjänstinnehavaren avgick med pension, har tjänsten varit

vakant och uppehållits av extra arbetsläraren S. Juhlin. Under nämnda tid

har den tidigare undervisningen i skomakeri för skolans lärjungar modernirats

och i viss utsträckning omlagts till »pedagogisk läderslöjd», och Juhlin

har vid denna förbättring av undervisningen visat mycket god arbetsskicklighet

och gott pedagogiskt omdöme. Ilan har sålunda ådagalagt stort intresse

för undervisningen och utarbetat för denna undervisning lämpade

slöjd- och arbetsserier. Ur skolans synpunkt är det ömkligt, att dessa praktiska

försök med slöjdbetonad undervisning fa fullföljas, och denna synpunkt

torde även delas av departementschefen. Att bibehålla undervisningen

i sin nuvarande form synes emellertid ej vara möjligt, örn annan person

utan erfarenhet av sådan läderslöjd kommer att handhava densamma.

Det synes ej heller vara med rätt och billighet överensstämmande att

en lärare, som under 6 läsår pa ett mycket lörtjänstfullt sätt uppehållit

en extra lärartjänst och som skolan även för framtiden har behov av, entledigas

på grund av organisatoriska förändringar rörande dövstumskoleväsendet

i övrigt. Den vid vårdanstalten anställde ordinarie arbetsläraren i

skomakeri torde även efter anstaltens flyttning till Mogård vara välbehövlig

på denna plats.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

106 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet har icke funnit annat att erinra mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag än att utskottet — i anslutning till vad i motionerna I: 136 och

II: 245 påyrkats — ansett övervägande skäl tala för att den ordinarie arbetslärartjänsten

i skomakeri vid vårdanstalten i Gävle i samband med anstaltens

överflyttning till Mogård placeras därstädes och härvid uppföres å övergångsstat.

För Manillaskolans vidkommande torde enligt utskottets mening

böra anvisas medel för anställande av en extra ordinarie arbetslärare

i barndomsskola. Anslagsposten till övrig icke-ordinarie personal torde

med hänsyn härtill böra ökas med 4 000 kronor till 209 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionerna I: 136 och II: 245,

a) godkänna följande personalförteckning för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

P ersonalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 rektor, avlöningsgrupp II..................... E 4

5 rektorer, avlöningsgrupp III .................. E 3

1 rektor, avlöningsgrupp IV.................... E 2

58 lärare i kunskapsämne ....................... A 20

2 lärare i gymnastik med lek och idrott.......... A 20

7 arbetslärare i fortsättningsskola................ A15

1 skolkökslärarinna............................ A15

2 skolköks- och kindergartenlärarinnor........... A15

10 arbetslärare i barndomsskola.................. All

4 slöjdlärarinnor .............................. Ali

1 kindergartenlärarinna ........................ All

1 kindergarten- och gymnastiklärarinna.......... All

1 maskinist av 2:a klass........................ A 9

Anm. Förestående befattning må tillsättas endast i mån av

inträffande ledighet å den å övergångsstat uppförda maskinistbefattningen.

6 husmödrar.................................. A 7

5 sjuksköterskor .............................. A 6

6 vaktmästare ................................ A 6

Tjänstemän å övergångsstat.

1 arbetslärare i barndomsskola.................. All

1 maskinist .................................. A 10

3 slöjdlärarinnor .............................. A 8

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

Extra ordinarie tjänstemän i högre

lönegrad än den 20:de.

1 föreståndare ...............................Eo 23;

b) godkänna följande avlöningsstat för dövstumskolorna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .................... kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis

...................... »

3. Avlöningar till vård- och ekonomi
personal,

förslagsvis............ »

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ........... »

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »

Summa kronor 1 292 000;

c) till Dövstumskolorna: Avlöningar för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 1 292 000 kronor.

210:o) Dövstumskolorna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj.ts

förslag (punkt 214, s. 403—405), vilket innebär en anslagsminskning med

1 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Omkostnader för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 681 300

kronor.

211:o) Dövstumskolorna: Flyttning av vårdanstalten för dövstumma

med komplicerat lyte. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215,

s. 405—407), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Flyttning av vårdanstalten

för dövstumma med komplicerat lyte för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 33 000 kronor.

212:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Majt:s förslag (punkt 216, s. 407),

vilket innebär en anslagsminskning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen ina till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

658 000

44 700

237 000

209 000

143 300

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

213:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, s. 407 och

408), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt

vissa fortsättning sskolpliktiga elever för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 5 000 kronor.

214:o) Dövstumskolorna: Understöd åt blivande dövstumlärare. I enlighet

med Kungl. Majt:s förslag (punkt 218, s. 408 och 409), vilket avser

anvisande av stipendiemedel till åtta lärarkandidater, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Understöd åt blivande

dövstumlärare för budgetåret 1946/47 anvisa ett

anslag av 9 600 kronor.

215:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, s. 409—411), vilket innebär

en anslagshöjning med 24 000 kronor, föranledd av ändringar i gällande

statsbidragsgrunder och villkor för kommunalt bidrag, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma barn för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 46 000 kronor.

216:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, s. 411), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 43 000 kronor.

217:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221, s. 411 och 412), vilket innebär

en anslagshöjning med 2 100 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 20 100 kronor.

218:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 222, s. 412 och 413), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 1 000 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 109

219 :o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 223, s. 413 och 414), vilket innebär en anslagshöjning

med 4 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för

dövas väl för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 12 000

kronor.

Yrkesunder visn in gen.

220:o) överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar. Kungl. Majit

har (punkt 224, s. 415—423), föreslagit riksdagen att dels besluta, att i personalförteckningen

för överstyrelsen för yrkesutbildning skall tills vidare

från och med budgetåret 1946/47 uppföras en befattning som byråsekreterare

i lönegraden Eo 21, dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för överstyrelsen för yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1946/47, dels ock till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 390 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av fru Anna SjöströmBengtsson

m. fl. (I: 206) och den andra inom andra kammaren av fru Disa

Västberg och fru Ragnhild Sandström (II: 316), i vilka hemställts, att riksdagen

vid behandlingen av överstyrelsens avlöningsstat ville anvisa ett med

7 000 kronor utökat belopp under punkt 3, arvoden och ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m., att av överstyrelsen nyttjas för

angelägna arbetsuppgifter i samband med yrkesutbildningen på det husliga

arbetets område.

Beträffande innehållet i nämnda motioner hänvisas till motionen I: 206.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 40 000 kronor, väsentligen

föranledd av ökat behov av icke-ordinarie personal. Härutöver

förordas en höjning av anslagsposten 3. Arvoden och ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m. med 3 400 kronor till 24 400 kronor.

I detta sammanhang må erinras, att överstyrelsen i samband med sina

anslagsäskanden föreslagit inrättandet av en särskild byra för husligt arbete.

Förslaget överensstämmer med ett av befolkningsutredningen i betänkande

angående den husliga utbildningen framlagt förslag, avseende en forsta

utbyggnadsetapp. Enligt detta förslag skulle från och med nasta budgetår

följande befattningar nyinrättas, nämligen en befattning såsom byråchef

(A 30) och en befattning såsom konsulent (A 24), varjämte till byrån

skulle överföras den nuvarande byrådirektörstjänsten (A 26) pa tredje byrån.

I samband härmed har överstyrelsen anfört följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Inom den centrala ledningen för yrkesutbildningen företrädes det husliga

arbetet i fråga orri heltidsanställd arbetskraft av en enda tjänsteman, nämligen

byrådirektören på överstyrelsens tredje byrå. Härutöver stå till förfogande

för ledningen av sagda verksamhet endast deltidsanställda konsulenter,

vilka åtnjuta blygsamma arvoden och som alltså endast kunna ägna

en ringa del av sin tid åt verksamheten. Dessa arbetskrafter äro avgjort

otillräckliga även för den förhållandevis begränsade omfattning, som den

husliga yrkesutbildningen för närvarande har. De medgiva endast en nödtorftig

behandling av de löpande ärendena och en inspektionsverksamhet,

som måste anses vara otillfredsställande i så måtto, att alltför många år förflyta

mellan tvenne inspektioner vid en och samma skola. Någon planläggning

av verksamhetens utvidgning och av dess kvalitativa intensifiering

med systematisk överarbetning av undervisningsplaner m. m. eller anordnande

av propaganda och upplysningsverksamhet har icke varit möjlig.

Otvivelaktigt är därför det husliga arbetet i fråga om personalbeståndet inom

överstyrelsen väsentligt mindre väl tillgodosett än övriga under överstyrelsens

inseende stående näringsgrenar.

Departementschefen har beträffande den föreslagna byrån för husligt

arbete anfört följande.

Jag vill till en början erinra, att jag nyligen erhållit Kungl. Maj:ts bemyndigande

att tillkalla sakkunniga för verkställande av utredning om möjligheten

av att åstadkomma en gemensam tillsynsmyndighet för viss yrkesutbildning,

särskilt med tanke på den husliga utbildningen. I avvaktan på resultatet

av denna utredning anser jag mig icke kunna biträda överstyrelsens förslag

om inrättande av en särskild byrå inom överstyrelsen för husligt arbete.

Jag är icke heller beredd att för närvarande tillstyrka någon utökning av personalen

för handläggning av ärenden rörande den husliga utbildningen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har departementschefen erhållit

Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sakkunniga för verkställande

av utredning örn möjligheten av att åstadkomma en gemensam tillsynsmyndighet

för viss yrkesutbildning, särskilt med tanke på den husliga utbildningen.

Departementschefen har i avvaktan på resultatet av denna utredning

icke ansett sig kunna biträda överstyrelsens för yrkesutbildning förslag

örn inrättande av en särskild byrå inom överstyrelsen för husligt arbete

och ej heller funnit sig beredd att för närvarande tillstyrka någon utökning

av personalen för handläggning av ärenden rörande ifrågavarande utbildning.

På grund härav anser utskottet — som med hänsyn till angelägenheten av

att omförmälda frågor bringas till en snar lösning hyser förhoppningen örn

att utredningsarbetet kommer att i möjligaste mån påskyndas — sig icke

böra tillstyrka bifall till det i motionerna I: 206 och II: 316 framställda

yrkandet. Utskottet utgår ifrån att de i motionerna berörda synpunkterna

komma att bliva föremål för utredningens beaktande. Ifrågavarande motioner

torde alltså icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framställda förslag har icke givit

utskottet anledning till erinran.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lil

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) besluta, att i personalförteckningen för överstyrelsen

för yrkesutbildning skall tills vidare från och med budgetåret

1946/47 uppföras en befattning som byråsekreterare i

lönegraden Eo21;

b) godkänna följande avlöningsstat för överstyrelsen för

yrkesutbildning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 106 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .... » 7 000

3. Arvoden och ersättningar till inspektörer

och sakkunniga biträden m. m., förslagsvis

............................... » 24 400

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per
-

sonal, förslagsvis.................... » 215 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 37 600

Summa kronor 390 000;

c) till Överstyrelsen för yrkesutbildning: Avlöningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 390 000

kronor.

II. att motionerna I: 206 och II: 316 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

221 :o) Överstyrelsen för yrkesutbildning: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 225, s. 424 och 425), vilket innebär en

med hänsyn till den ökade omfattningen av överstyrelsens verksamhet sammanhängande

anslagshöjning med 8 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Överstyrelsen för yrkesutbildning:

Omkostnader för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 58 500 kronor.

222:o) Högre tekniska läroverk: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

226, s. 425—442) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven personalförteckning och avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47, dels

ock till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 1 955 000 kronor.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Vidare har Kungl. Maj:t i propositionen nr 45, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 februari

1946, föreslagit riksdagen att besluta, dels att i Gävle skall från och

med budgetåret 1947/48 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Maj:t

bestämmes, successivt upprättas ett tekniskt gymnasium, under förutsättning

att Gävle stad för nämnda gymnasium tillhandahåller erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning samt bostäder

åt rektor och erforderlig vaktmästarpersonal eller motsvarande kontant

ersättning, dels ock att i Karlskrona skall från och med budgetåret 1947/48

eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes, successivt upprättas

ett högre tekniskt läroverk, omfattande fackskola och gymnasium,

under förutsättning att Karlskrona stad för nämnda läroverk tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostäder åt rektor och erforderlig vaktmästarpersonal eller motsvarande

kontant ersättning.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr M. Ståhl väckt motion (II: 163), vari hemställts, att

riksdagen ville hos Kungl. Majit anhålla örn uppdrag åt överstyrelsen för

yrkesundervisning att verkställa en förutsättningslös utredning rörande ett

tekniskt läroverk av den art, omfattning och belägenhet som i motionen antytts

samt att, i händelse utredningen ådagalägger behovet av en sådan

skola, inkomma med detaljerat förslag i ärendet att snarast föreläggas riksdagen.

Beträffande innehållet i motionen hänvisas till denna.

Anslag för budgetåret 194 6/4 7. Kungl. Majits i statsverkspropositionen

framlagda förslag om anslag till avlöningar vid de högre

tekniska läroverken innebär i huvudsak följande förändringar i jämförelse

med nu rådande förhållanden.

a) Benämningen av ifrågavarande läroanstalter ändras från »tekniska

läroverk» till »högre tekniska läroverk»; därmed anses vinnas, bland annat,

den fördelen, att de tekniska fackskolorna och de tekniska gymnasierna även

i benämningshänseende bli jämbördiga med de högre allmänna läroverken.

b) Vid högre tekniska läroverket i Stockholm, vars nya byggnad beräknas

kunna tagas i bruk höstterminen 1946, startas en kemiskt-teknisk gymnasielinje,

en elektroteknisk gymnasielinje, en två-årig maskinteknisk fackskollurje

samt en tvåårig elektroteknisk fackskollinje.

c) 14 nya ordinarie lektorstjänster, 5 nya extra ordinarie adjunktstjänster

och 1 ny extra ordinarie gymnastiklärartjänst inrättas.

d) Vaktmästarpersonalen vid stockholmsläroverket utökas med 5 ordinarie

institutionsvaktmästare i A 9, en maskinist i Eo 9, en vaktmästare i

Eo 7, en vaktmästare i Eo 6 och en eldare med ett arvode av 4 000 kronor.

Nya läroverk. Kungl. Majits i propositionen nr 45 framlagda förslag

innebär, att principbeslut nu skulle fattas örn inrättande från och med

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 113

budgetåret 1947/48 av två nya högre tekniska läroverk, det ena i Gävle,

omfattande ett tekniskt gymnasium med till en början en maskinteknisk och

en byggnadsteknisk linje, och det andra i karlskrona, omfattande, förutom

ett tekniskt gymnasium med en byggnadsteknisk linje, även en maskinteknisk

fackskola. Framställningar om inrättande av nämnda läroverk ha

gjorts av respektive städer, vilka därvid åberopat genom städernas försorg

verkställda utredningar rörande behovet av ifrågavarande läroverk.

Vad Kungl. Majit föreslagit under förevarande punkt i åttonde huvudtiteln

föranleder icke någon erinran från utskottets sida.

Utskottet biträder jämväl Kungl. Majits i ovannämnda proposition nr 45

framställda förslag om inrättandet av högre tekniska läroverk i Gävle och

Karlskrona.

Vad beträffar motionen II: 163 får utskottet framhålla, att utskottet

delar motionärens uppfattning om betydelsen av en ytterligare utbyggnad

av det tekniska läroverksväsendet. En dylik utbyggnad bör dock enligt utskottets

mening omprövas i ett vidare sammanhang än vad ett bifall till

motionen skulle innebära. Vidare torde initiativet till upprättandet av ett

högre tekniskt läroverk på en viss ort böra liksom tidigare ägt rum, tagas

av vederbörande kommunala instanser och framställning i ämnet göras hos

Kungl. Majit, på vars prövning det i första hand torde böra ankomma att

bedöma lämpligheten av de tekniska läroverkens förläggning med hänsyn

tagen till olika på frågan inverkande omständigheter. På grund av vad sålunda

anförts avstyrker utskottet bifall till motionen lii 163.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för de högre

tekniska läroverken, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 rektorer, avlöningsgrupp I...............E13

3 rektorer, » II...............E 12

6 rektorer, » lil...............Eli

84 lektorer..............................A 27

5 institutionsvaktmästare..................A 9

7 vaktmästare ............ A 7

9 vaktmästare.........................A 6

1 vaktmästare..........................A 5

Bihang till riksdagens protokoll 19hG. 6 sami. Nr 8. 8

Utskottet.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad

än den 20:e.

21 adjunkter............................Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för de högre tekniska

läroverken, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 942 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt skol
kare

m. m., förslagsvis

.............kronor 15 900

b. Arvoden åt bibliotekarier

......... » 6 205

c. Arvoden åt bokfö
rings-

och skrivbiträden

åt rektorer . » 15 000 » 37105

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 822 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 200 000

Summa kronor 2 001705

Särskilda uppbördsmedel:

Hyror och hyresersättningar m. m.. . . kronor 46 705

Nettoutgift kronor 1955 000;

c) till Högre tekniska läroverk: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 955 000 kronor.

II. att riksdagen må besluta,

a) att i Gävle skall från och med budgetåret 1947/48

eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit bestämmes,

successivt upprättas ett tekniskt gymnasium, under förutsättning

att Gävle stad för nämnda gymnasium tillhandahåller

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och

möbelutrustning samt bostäder åt rektor och erforderlig

vaktmästarpersonal eller motsvarande kontant ersättning;

b) att i Karlskrona skall från och med budgetåret

1947/48 eller den senare tidpunkt, som av Kungl. Majit

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Statsutskottets utlåtande nr 8.

bestämmes, successivt upprättas ett högre tekniskt läroverk,

omfattande fackskola och gymnasium, under förutsättning

att Karlskrona stad för nämnda läroverk tillhandahåller erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

samt bostäder åt rektor och erforderlig vaktmästarpersonal

eller motsvarande kontant ersättning;

lil. att motionen II: 163 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

223:o) Högre tekniska läroverk: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 227, s. 442—444), vilket innebär en anslagshöjning

med 81 200 kronor, huvudsakligen avseende delposten till bränsle, lyse och

vatten samt vissa utgifter av engångskaraktär, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

270 000 kronor.

224:o) Högre tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, s. 444—447), vilket innebär en anslagsminskning

med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Materiel,

böclcer m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 133 500 kronor.

225:o) Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning m. m. för

högre tekniska läroverket i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 229, s. 447) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Laboratorieutrustning

m. m. för högre tekniska läroverket i Stockholm

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av

100 000 kronor.

226:o) Högre tekniska läroverk: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 230, s. 447 och 448), vilket innebär en anslagshöjning

med 5 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Stipendier

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 30 000 kronor.

227:o) Högre tekniska läroverk: Föreläsningar och fortbildningskurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, s. 448 och 449), vilket

innebär en anslagshöjning med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Högre tekniska läroverk: Föreläsningar

och fortbildningskurser för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 18 400 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Statsutskottets utlåtande nr 8.

228:o) Konstfackskolan: Avlöningar. Konstfackskolan: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 232) föreslagit riksdagen i fråga

om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

229:o) Understöd åt han delsgymnasier. Kungl. Majit har (punkt 233,

s. 450—455) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 430 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr B. Elmgren

(I: 137) och den andra inom andra kammaren av herr O. Nilsson i Göteborg

(lii 242), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att till understöd

åt handelsgymnasier för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 510 000

kronor.

Förevarande anslag är för närvarande uppfört med ett belopp av 409 000

kronor. Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt om en anslagshöjning

till 485 000 kronor. Härav avser ett belopp av 12 400 kronor anordnande

av ett handelsgymnasium i Kalmar. Departementschefen har, under

hänvisning till pågående utredning rörande handelsundervisningen, förklarat

sig icke beredd att nu förorda inrättandet av ett handelsgymnasium i

Kalmar och ej heller i övrigt kunna tillstyrka en så betydande anslagshöjning

som den av överstyrelsen förordade. Departementschefen har för sin

del förordat en höjning av anslaget med 21 000 kronor till 430 000 kronor.

Till stöd för det i motionen lii 242 framställda yrkandet har anförts följande.

I kungörelsen den 30 juni 1938 angående statsunderstödda handelsgymnasier

(nr 529) stadgas i § 13 följande:

»Terminsavgifterna i den tvååriga kursen må uppgå till högst 200 kronor

för år. Läroanstalten skall vara skyldig att åt lärjungar i nämnda kurs bevilja

befrielse från eller nedsättning i de vid läroanstalten utgående terminsavgifterna

till så stor utsträckning, att den minskning i avgifter, som

härigenom uppkommer, utgör minst 15 procent av det belopp, vartill terminsavgifterna

skolat uppgå, därest samtliga lärjungar i den tvååriga kursen

erlagt fulla avgifter.»

Nu citerade bestämmelse hade före år 1938 varit gällande i ett 20-tal år.

För att bereda handelsgymnasierna större möjligheter att åt behövande

lärjungar lämna lättnader i avgifterna ändrades emellertid ifrågavarande

paragraf efter beslut av riksdagen år 1939, så att den i paragrafen nämnda

minskningsprocenten höjdes till 30 procent (sv. förf. sami. nr 168/1939),

och samtidigt höjdes handelsgymnasiernas statsunderstöd i erforderlig mån.

Som en följd av den i och med krigets utbrott inträdda försämringen i

den statsfinansiella situationen skedde emellertid redan året därpå en åter
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

gång till tidigare gällande minskningsprocent (kungl, brev den 26 april

1940), och i samband därmed minskades åter handelsgymnasiernas statsunderstöd.

Handelsgymnasierna ha av naturliga skäl under senare år haft betydligt

ökade utgifter men ha icke fått några motsvarande ökningar i sina statsunderstöd

(enda ökningen år 1942 med 20 300 kronor). För att täcka sina

ökade utgifter ha gymnasierna varit nödsakade att höja de redan alltför

höga lärjungeavgifterna. Efter ansökan från gymnasierna har Kungl. Maj:t

under de senaste tre åren lämnat gymnasierna medgivande att oberoende

av vad som föreskrives i ovan berörda kungörelse upptaga med vissa belopp

höjda terminsavgifter i de tvååriga kurserna. Terminsavgifterna under läsåret

1945/46 utgå sålunda med följande belopp per år: handelsgymnasierna

i Stockholm (Frans Schartaus handelsinstitut) och Göteborg (Göteborgs

handelsinstitut) 300 kronor och handelsgymnasierna i Malmö, Hälsingborg,

Norrköping och Örebro 250 kronor. De av respektive kommuner ägda handelsgymnasierna

(Gävle, Sundsvalls, Umeå och Stockholms stads) ha icke

höjt sina terminsavgifter, utan i stället ha kommunerna tillskjutit avsevärda

belopp utöver vad som förutsatts i författningen. De gymnasier, som måst

höja sina avgifter, ha också i allmänhet sett sig nödsakade att noga begränsa

nedsättningarna till de föreskrivna 15 procent, vilket medfört att ansökningar

örn avgiftslindringar måst avslås även i mycket ömmande fall.^

Nu äro visserligen sakkunniga tillkallade för utredning av frågor på handelsutbildningens

område, däribland även handelsgymnasiernas organisation,

men det torde kunna förutsättas, att de sakkunnigas eventuella förslag

ej kunna bli realiserade på åtskilliga år. Det skulle innebära en uppenbar

orättvisa, om under tiden ingenting åtgjordes för att lätta de ekonomiska

uppoffringar, som måste göras för studier vid handelsgymnasier. Handelsgymnasierna

förse icke blott handel och industri utan även åtskilliga kommunala

och statliga organ med väl kvalificerad arbetskraft. Elevantalet i

handelsgymnasiernas tvååriga kurser är närmare 1 200. Det torde ur social

synpunkt vara angeläget att handelsutbildningen öppnas för alla, oberoende

av föräldrarnas ekonomiska villkor.

En ökning av anslaget till handelsgymnasierna med 80 000 kronor torde

vara erforderlig för att möjliggöra en återgång till de elevavgifter, som gällde

budgetåret 1939/40, d. v. s. avgifter på 200 kronor per år och avgiftslättnader

med minst 30 procent.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en höjning av förevarande anslag med

21 000 kronor. Utskottet biträder detta förslag. Att härutöver i enlighet

med vad i motionerna I: 137 och II: 242 påyrkats vidtaga en så betydande

anslagsökning som med 80 000 kronor kan utskottet icke tillstyrka. Såsom

av departementschefen framhållits är frågan om handelsundervisningen för

närvarande föremål för utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga.

Utskottet förutsätter att de i motionerna I: 137 och II: 242 berörda förhållandena

härvid snarast komma under omprövning så att Kungl. Maj:t därest

utredningen därtill giver anledning kan vidtaga erforderliga åtgärder

i av motionärerna angiven riktning. Med vad sålunda anförts torde motionerna

1:137 och 11:242 få avses besvarade.

V Ukottet.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Understöd åt handelsgymnasier

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 430 000 kronor;

b) att motionerna I: 137 och II: 242 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört.

230:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit

har (punkt 234, s. 455—457) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 3 900 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 350 000 kronor.

Med anledning av en av Sveriges husmodersföreningars riksförbund i ämnet

gjord framställning har överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit att

i skolor för yrkesundervisning ämnet medborgarkunskap skulle, där så ske

kunde, införas, varvid i förekommande fall ämnet arbetarskydd och yrkeslagstiftning

lämpligen kunde ingå såsom en del av medborgarkunskap. Mot

detta förslag anfördes reservation av ledamoten av överstyrelsen Thomson,

vilken ansåg att undervisning i detta ämne icke borde ingå i yrkesutbildning.

Statskontoret har anfört följande.

I samband med yrkesundervisning meddelas vid vissa kurser undervisning

rörande lagstiftnings- och sociala frågor, vilka ha samband med det yrke,

som utbildningen avser. Förslaget att utvidga denna undervisning vid yrkesskolorna

till att omfatta allmän medborgarkunskap, kan statskontoret i likhet

med reservanten inom överstyrelsen av principiella skäl icke biträda. En ökad

kunskap hos skilda folkgrupper om samhället och dess funktioner synes visserligen

i och för sig eftersträvansvärd. Härför lära emellertid andra utvägar,

vilka kunna nå en större del av ungdomen, böra anlitas.

Departementschefen har beträffande förevarande fråga intagit samma

ståndpunkt som reservanten inom överstyrelsen och statskontoret.

Utskottet. Utskottet tillstyrker att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag för nästa budgetår uppföres med 3 900 000 kronor.

Vad beträffar överstyrelsens för yrkesutbildning förslag örn införande i

skolor för yrkesundervisning av ämnet medborgarkunskap vill utskottet

förorda, att undervisning i detta ämne försöksvis på sina håll anordnas såsom

en kompletterande del av den egentliga yrkesutbildningen, i syfte att

erhålla fastare hållpunkter för bedömande av den av överstyrelsen föreslagna

anordningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt kommunala anstalter

för yrkesundervisning för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 3 900 000 kronor.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

231 :o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, s. 457—459), vilket innebär en anslagshöjning

med 50 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda anstalter för

yrkesundervisning för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 750 000 kronor.

232:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236, s. 459—461), vilket innebär en anslagshöjning

med 500 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av centrala

verkstadsskolor m.m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor.

233:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 237, s. 461—463), vilket innebär en anslagshöjning

med 350 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor.

234:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom. Kungl. Majit

har (punkt 238, s. 463—465) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 94 000 kronor.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 95 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har för sin del förordat en anslagsminskning

med 31 000 kronor till 64 000 kronor, varav 42 000 kronor för verkstadsskolan

i Byske och 22 000 kronor för verkstadsskolan i Lysekil.

Nämnda förslag sammanhänger med, att överstyrelsen utgått ifrån, att

verkstadsskolan i Lysekil på sätt förordats i det av särskilda sakkunniga

avgivna betänkandet angående yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad

skulle komma att avvecklas för att i stället omorganiseras till en yrkesskola

för den mindre sjöfarten och fisket.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

I annat sammanhang denna dag förklarar jag mig icke för närvarande

beredd att tillstyrka det av överstyrelsen berörda förslaget om förändring av

verksamheten vid Lysekils-skolan till en yrkesskola för den mindre sjöfarten

och fisket. Jag har emellertid samtidigt framhållit såsom en möjlighet, att

denna skola likväl kunde komma att framdeles inlemmas i en yrkesutbildningsorganisation

för fiskerinäringen, en fråga, som för närvarande är föremål

för utredning inom jordbruksdepartementet. Med hänsyn till att Lysekils-skolans

framtida ställning inom yrkesskolväsendet således tills vidare måst

lämnas öppen, kan det måhända ifrågasättas, huruvida icke avvecklingen av

skolans nuvarande verksamhet borde ske i en långsammare takt än som

beräknats. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att framdeles besluta

härom. Med hänsyn till det ovissa läget anser jag tillrådligt att för nästa budgetår

beräkna en medelsåtgång till skolan av ungefär samma omfattning som

för innevarande budgetår, d. v. s. i runt tal 52 000 kronor eller 30 000 kronor

mer än överstyrelsen beräknat.

Med anledning av vad departementschefen anfört rörande förslaget om

förändring av verkstadsskolan i Lysekil till en yrkesskola för den mindre

sjöfarten och fisket vill utskottet framhålla, att det synes utskottet rimligt,

att statsunderstöd utgår till verksamheten vid ifrågavarande verkstadsskola

i huvudsaklig överensstämmelse med hittills tillämpade grunder intill dess

statsmakterna beretts tillfälle att taga ställning till resultatet av den av

departementschefen åsyftade utredningen rörande yrkesutbildningen inom

fiskeriyrket. Utskottet tillstyrker därför, att förevarande anslag för nästa

budgetår uppföres med det av departementschefen förordade beloppet. Utskottet

får alltså hemställa,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor för viss

arbetslös ungdom för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 94 000 kronor.

235:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, s. 465 och 466), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till inrättande av flygmekanikeravdelningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 100 kronor.

236:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal. I enlighet med

Kungl. Majlis förslag (punkt 240, s. 466), vilket innebär en anslagsminsk
-

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ning med 25 000 kronor, föranledd av bortfallande hyreskostnader för matserveringslokal

m. m. i samband med elevinternatets vid flygmekanikerskolan

tagande i bruk, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av flygmekanikerskolan

i Mölndal för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 190 000 kronor.

237:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor. Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av sjömansskolor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 241, s. 467) och under hänvisning

till vad utskottet i annat sammanhang anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 150 000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av sjömansskolor ett förslagsanslag

av 100 000 kronor.

238:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av elektriska installatörer.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 242, s. 467 och 468),

vilket innebär en anslagsminskning med 14 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till anordnande av kurser för

utbildning av elektriska installatörer för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 27 600 kronor.

239:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid centrala verkstadsskolor. Kommunala och

enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom. Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid flygmekanikerskolan

i Mölndal. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Stipendier åt elever vid sjömansskolor. Beträffande vad Kungl.

Maj :t (punkterna 243 och 244) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

240:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till grafiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 245, s. 469),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till grafiska institutet för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 3 600 kronor.

241:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m, m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 246,

s. 469), vilket innebär en anslagshöjning med 3 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 37 000 kronor.

242:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 247, s. 470

—472), vilket innebär en anslagshöjning med 2 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 42 000 kronor.

243:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 248, s. 472 och 473), vilket innebär en anslagshöjning med

6 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 33 000

kronor.

244:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till laboratorieutrustning

vid Lennings textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249, s. 473 och 474) hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till laboratorieutrustning vid Lennings textiltekniska

institut i Norrköping för budgetåret 1946/47 anvisa

ett reservationsanslag av 15 800 kronor.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 123

245:o) Yrkesutbildningskurser för arbetslösa in. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250, s. 474 och 475), vilket innebär en anslagsminskning

med 1 950 000 kronor, föranledd dels av att det icke ansetts

erforderligt att för nästa budgetår beräkna medel för yrkesutbildning i beredskapskurser,

dels ock av sänkning med 450 000 kronor av medlen till

yrkesutbildning av långtidsinkallad beredskapspersonal, hemställer ut
att

riksdagen må till Yrkesutbildningskurser för arbetslösa

m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 1 800 000 kronor.

246 :o) Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Kungl. Majit har (punkt 251, s. 475—490) föreslagit riksdagen

att till Befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 3o 000 kronor och avser

utbetalande av s. k. lärlingsunderstöd till ett antal av högst 100. I samband

med anslagsberäkningen för nästa budgetar har departementschefen

upptagit till behandling frågan örn ändrade former för statens stöd åt yrkesutbildningen

inom hantverket.

Understöd av statsmedel till befrämjande av dylik utbildning ha sedan

en lång följd av år utgått efter följande två linjer, nämligen dels såsom understöd

till hantverksmästare, som tecknat kontrakt med lärling (lärlingsunderstöd),

dels ock i form av understöd till s. k. decentraliserade verk
-

stadsskolor.

Lärlingsunderstöd. Understöden till hantverksmästare, högst 100 för år,

avse en lärotid av tre år och utgå enligt gällande bestämmelser med 400 i onor

för varje lärling. Av detta belopp utbetalas 125 kronor vid torsta, 10

kronor vid andra och 75 kronor vid tredje läroårets slut. Återstående belopp,

100 kronor, utbetalas, sedan det styrkts, att lärling genom av lågtprov eller

på annat sätt visat sig utlärd i yrket. Lärling, för vars utbildande mästare

erhållit statsunderstöd, är, örn han efter avlagt prov undfått Sveriges Hantverksorganisations

utlärlingsbevis, berättigad till utlärhngspennmg av

kronor Han kan dessutom, örn han i utlärhngsbeviset tillerkänts hogsta

vitsord för skicklighet i yrket, tilldelas statsstipendium av högst 100 kronor.

Antalet inkomna ansökningar och antalet lärlingsunderstöd under senare

budgetår framgå av följande tabell:

1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45

Ansökningar..... 174 230 104 101

Utdelade understöd 100 100 88 68

99 131 133 128

72 78 100 95

Decentraliserade verkstadsskolor. Denna skolform daterar sig fran budgetåret

1932/33. På framställning av skolöverstyrelsen medgav nämligen

Kungl. Majit den 21 oktober 1932, att statsbidrag fick utgå till kommunala

verkstadsskolor, anordnade på så sätt, att eleverna, utplacerades hos enskilda

företagare för att erhålla den praktiska utbildningen i respektive yrke

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Statsutskottets utlåtande nr S.

i stället för att, såsom vid verkstadsskolor av vanlig typ, undervisas i yrkesarbete

a särskilda skolverkstäder.

Den årliga undervisningstiden för eleverna i decentraliserade verkstadsskolor

utgör 47 eller 48 veckor med i regel 48 timmar per vecka. I denna

tid inraknas da även tiden för teoriundervisningen, som meddelas av lärare

i ortens larlingsskola.

Statsbidrag till lärarlön i decentraliserad verkstadsskola — företagaren

eller den arbetsledare han har i sitt ställe anses i detta fall vara lärare —

utgår 20 öre per undervisningstimme, och undervisningen anses vara

tudelad pa hela den tid, som användes till yrkesarbete och som beräknas

till 2 000 timmar för ett läsår. Statsbidraget utgår alltså till varje lärareioretagare

med 400 kronor per år och utgör sålunda för en fyraårig hantverksutbildning

tillhopa 1 600 kronor. Då statsbidraget är knutet till undervisnmgstimmarna,

ökas icke detta för det fall att mer än en elev erhåller

utbildning samtidigt hos samme företagare. Förutsättningarna för erhållande

av statsbidrag till lärarlöner vid decentraliserad verkstadsskola avvika icke

eljest fran vad som gäller vanlig verkstadsskola. Yrkesskolstadgans bestämmelser

örn lokal styrelse, örn reglemente, om sökande av behörighet för lärare

o. s. v. äro alltså tillämpliga.

1936 ars hantverkssakkunniga avgavo ar 1938 betänkande med förslag

angående lärlingsutbildningen inom hantverket och den mindre industrien,

vilket emellertid icke lagts till grund för åtgärder från statsmakternas sida.

Sedermera har överstyrelsen för yrkesutbildning med skrivelse den 7 februari

1945 framlagt nytt förslag i ämnet, avseende dels utfärdande av en lärlingslag

och dels meddelande av nya bestämmelser örn statsunderstöd

till befrämjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare.

Detta förslag har sedermera varit föremål för remissbehandling.

Problemen örn en reglering av lärlingsutbildningen inom industri och hantverk

ha emellertid under åren efter 1938 upptagits direkt av de stora organisationerna

på arbetsmarknaden. År 1940 tillsatte sålunda Svenska Arbetsgivareföreningen

och Landsorganisationen i Sverige en kommitté med uppdrag

att verkställa utredning i ämnet. Kommittén, som antog benämningen

Arbetsmarknadsorganisationernas yrke sutbildning skommitté, avgav den 20

maj 1944 betänkande med förslag till åtgärder för lärlingsutbildningens

främjande.

Detta betänkande utmynnar i förslag om att lärlingsfrågan skall lösas

avtalsvägen genom en aktivisering av organisationernas arbete på detta omra.

~e- .Kommittén ansåge nämligen, att intet stöde att vinna genom en lagstiftning

om lärlingsutbildning på arbetsplatserna. En sådan skulle komma

att ingripa i frågor, som sedan gammalt varit föremål för överenskommelser

mellan de fackliga organisationerna på arbetsmarknaden. Bestämmelser

rörande lärlingsutbildning funnes redan i ett flertal kollektivavtal och hade

under senare år i ökad utsträckning influtit i avtalen.

Departementschefen erinrar, att ett »Arbetsmarknadens yrkesråd» numera

tillsatts med uppgift att utgöra ett centralt organ för industriens utbildningsfrågor

samt att även i övrigt arbetet med ett genomförande av

kommitténs förslag planenligt pågår.

s. 125 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 125

Det av överstyrelsen för yrkesutbildning framlagda förslaget innebär i

huvudsak följande.

a) Förslaget till lärlingslag.

Lagen avses äga tillämpning endast å sådan i hantverksrörelse bedriven

praktisk yrkesutbildning, som avser att giva härför anställd arbetare

fullgod yrkeskunnighet i hantverksyrke. Förutsättning för lagens tilllämplighet

skall vidare vara, att lärlingskontrakt upprättas mellan mästaren

och lärlingen samt i viss ordning registreras. Lagen föreslås sålunda få fakultativ

och ej tvingande karaktär.

Sedan lärlingskontrakt upprättats och registrerats, skall utbildning av

lärlingen ske i enlighet med närmare bestämmelser i lagen. Bryter mästare

eller lärling kontrakt, inträder skadeståndsskyldighet.

Finnas i för mästaren gällande kollektivavtal bestämmelser, som reglera

lärlingars löner, skola dessa bestämmelser tillämpas. Eljest ankommer det

på de enskilda parterna att träffa uppgörelse om lönevillkoren.

Registrerings- och tillsynsmyndighet bör vara överstyrelsen för yrkesutbildning.

Såsom rådgivande organ åt tillsynsmyndigheten bör ett lärlingsrad kunna

utses, halva antalet ledamöter i rådet avses skola representera arbetsgivarparten

och halva antalet arbetarparten.

För den lokala tillsynen böra lärlingsombud förordnas, vilka skulle få ersättning

av statsmedel med 20 kronor för år jämte reseersättningj ur

klass III b i allmänna resereglementet.

b) Förslaget om statsunderstöd.

Då kostnaderna för en lärlings utbildning äro störst under^det första året

av utbildningen, föreslår överstyrelsen, att under detta år får utgå ett belopp,

som motsvarar vad som för närvarande utgives såsom statsbidrag till

lärarlön vid decentraliserad verkstadsskola eller 400 kronor för år. Detta

belopp skulle sålunda utbetalas, sedan ett år förflutit av lärotiden. Då kostnaderna

under de följande åren bli mindre därigenom, att utbytet av lärlingens

arbete ökar, föreslår överstyrelsen, att för denna senare del av utbildningen

understöd får utgå förslagsvis så, att 200 kronor utbetalas efter

det andra årets utbildning och att ett belopp av 300 kronor utbetalas, sedan

lärotiden gått till ända. Sammanlagt föreslås sålunda ett understöd av 900

kronor. 0 .. ... „ . . .

Antalet understöd anser överstyrelsen också böra ökas. Det later sig icke

göra, framhåller överstyrelsen, att matematiskt fastställa behovet av stimulans

till lärlingsutbildning genom här avsedda understöd. I avvaktan på

närmare vunnen erfarenhet anser emellertid överstyrelsen att understödens

antal bör för första budgetåret för tillämpningen av dessa nya regler fastställas

till 300 mot nuvarande 100. Vid bifall härtill synas de nuvarande

s. k. utlärlingspenningarna och statspremierna icke längre böra utgå.

Överstyrelsen förutsätter, att de s. k. decentraliserade verkstadsskolorna

skola avvecklas.

I fråga örn kostnaderna för de nya lärlingsunderstöden har överstyrelsen

framhållit, att ett ökat medelsbehov för detta ändamål successivt kommer

att uppstå. Med de föreslagna bidragsreglerna skulle medelsbehovet ett ar

efter det de nya reglerna kommit i tillämpning, om samtliga understödsruin

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Statsutskottets utlåtande nr 8.

utnyttjas, bli (300 X 400 =) 120 000 kronor. Det maximala medelsbehovet

kan beräknas föreligga efter fyra år och, därest samtliga understödsrum utnyttjas

och under förutsättning att samtliga lärlingar fullfölja utbildningen,

då uppgå till (300 X 400 + 300 X 200 + 300 X 300 =) 270 000 kronor.

Kostnadsökningen blir emellertid, framhåller överstyrelsen, mindre än angivna

belopp, därest föreslagen avveckling av de nuvarande decentraliserade verkstadsskolorna

kommer till stånd. Med nuvarande elevantal motsvara kostnaderna

för lärarlöner vid dessa skolor ett belopp av omkring (160 X 400 —)

64 000 kronor årligen. De nuvarande lärlingsunderstöden utgöra därjämte

ett belopp av 35 000 till 40 000 kronor årligen. För de två sistnämnda ändamålen

tagas^ sålunda redan nu i anspråk statsmedel med omkring 100 000

kronor örn året. Det ökade medelsbehovet skulle sålunda stanna vid högst

omkring 170 000 kronor.

Förslaget till lärlingslagstiftning har avstyrkts av, bland andra,

Svenska arbetsgivareföreningen, la näsö ryan isa t lone n i Sverige, Sveriges industriförbund,

statens arbetsmarknadskommission, socialstyrelsen och statskontoret

men tillstyrkts av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation

och Sveriges köpmannaförbund.

Förslaget om ändrade statsbidragsgrunder har tillstyrkts av, bland andra,

Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,

Sveriges industriförbund, Sveriges köpmannaförbund, handelskamrama,

socialstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen. Sistnämnda myndighet

anser, att frågan örn stipendier åt ungdom, som önskar genomgå lärlingsutbildning

utom hemorten, upptages till prövning.

Departementschefen har för egen del icke ansett sig kunna förorda, att en

lärlingslagstiftning nu genomföres. Departementschefen anför vidare bland

annat följande.

Visserligen torde det förhålla sig så, att många hantverksföretag icke

omfattas av den frivilliga reglering av lärlingsutbildningen, som nu påbörjats.

Jag vågar emellertid tro att, därest vilja till samverkan finnes,

sa småningom en lika god lärlingsutbildning skall kunna åstadkommas

inom dessa hantverksyrken på grundvalen av frivilliga överenskommelser

som om en lärlingslag varit gällande, vilken lag i allt fall för sin tillämpning

i det enskilda fallet förutsatt frivillig överenskommelse mellan parterna.

I varje fall torde resultaten av strävandena att på frivillighetens väg åstadkomma

tillfredsställande förhållanden på detta område böra avvaktas, innan

lagstiftningsåtgärder tillgripas.

. Enligt lagförslaget skulle överstyrelsen för yrkesutbildning bli tillsynsmyndighet.

Det bör bär erinras om, att en av överstyrelsens huvuduppgifter

är att genom initiativ, råd och vägledning främja yrkesutbildningen inom

näringslivet. Med den ställning, överstyrelsen sålunda intar, bör det enligt

min mening bli överstyrelsen möjligt att i samverkan med hantverksyrkenas organisationer

även utan stödet av en lärlingslag få samma ställning som tillsynsmyndighet

för lärlingsutbildningen som överstyrelsen skolat erhålla enligt

lagförslaget. Eftersom enligt detta förslag lärlingslagen skulle bli tillämplig

endast efter överenskommelse i varje särskilt fall mellan mästare och

lärling, bör även utan en lagstiftning frivillig överenskommelse om lärlingskontrakt

kunna ingås av det innehåll, lagförslaget förutsatt och med över
-

s. 127 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 127

styrelsen såsom tillsynsmyndighet, vilken i så fall bland annat skulle äga

att ge bindande anvisningar för utbildningens bedrivande. För att främja en

sådan utveckling bör även utan en lärlingslagstiftning överstyrelsen kunna

förordna lärlingsombud med arvode och rätt till reseersättning enligt överstyrelsens

förslag.

Ett verksamt medel till befrämjande av lärlingsutbildningen hos hantverksmästare

ser jag vidare i de statliga understöd, som böra kunna utgå

till dessa. Det har allmänt vitsordats, att de nuvarande understöden äro för

låga. Ett tecken härpå är, att såsom regel icke hela antalet understöd utnyttjats.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har föreslagit, att understödsbeloppen

skola höjas från 400 kronor till 900 kronor samt antalet understöd

från 100 till 300. Ehuru vid remissbehandlingen andra förslag framkommit,

råder i huvudsak enighet örn att överstyrelsens förslag är val avvägt. Jag

vill alltså förorda, att från och med budgetåret 1946/47 ifrågavarande lärlingsunderstöd

må utgå med 900 kronor till ett antal av högst 300. Huruvida

antalet bör ytterligare ökas, torde erfarenheten få utvisa. I samband härmed

torde på sätt överstyrelsen föreslagit även de nuvarande lärlingspenningarna

och statspremierna böra avvecklas.

Jag finner vidare övervägande skäl tala för att i samband med denna

omläggning av statsunderstöden skolformen decentraliserade verkstadsskolor

avvecklas i den ordning, överstyrelsen förordat. Det är angeläget, att åtgärderna

på detta område samordnas.

I sitt utlåtande har statens arbetsmarknadskommission hemställt, att frågan

om stipendier till ungdom, som önskar genomgå lärlingsutbildning utom

hemorten, måtte upptagas till övervägande. Även enligt min mening är

detta spörsmål betydelsefullt och jag förutsätter, att överstyrelsen för yrkesutbildning

upptager detsamma och framlägger de förslag, som överstyrelsen

kommer att finna motiverade.

I fråga om anslagsberäkningen jör budgetåret 1946/47 gäller såsom överstyrelsen

närmare utvecklat, att hänsyn nu icke behöver tågås till den föreslagna

omläggningen av understödsgrunderna. Anslag behöver sålunda nu

beräknas, förutom till de eventuella kostnaderna för lärlingsombud, för

kostnaderna för de understöd, som enligt nu gällande grunder beviljats intill

utgången av budgetåret 1945/46. Överstyrelsen har härför beräknat

40 000 kronor. ^ ..

Vid bifall till vad som i det föregående förordats torde Kungl. Maj:t äga

utfärda de föreskrifter rörande utdelande av understöd m. m., som befinnas

erforderliga.

Utskottet är ense med departementschefen därom, att resultaten av strävandena

att på frivillighetens väg åstadkomma tillfredsställande förhållanden

med avseende å lärlingsutbildningen böra avvaktas, innan lagstiftningsåtgärder

tillgripas. Såsom departementschefen framhållit torde det med den

ställning överstyrelsen för yrkesutbildning intager bliva möjligt för överstyrelsen

att i samverkan med hantverksyrkenas organisationer även utan stödet

av en lärlingslag få samma ställning som tillsynsmyndighet för lärlingsutbildningen

som överstyrelsen skolat erhålla enligt det av överstyrelsen

framlagda lagförslaget.

Utskottet biträder det av departementschefen tillstyrkta förslaget örn höj
-

Utskottet.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ning från och med budgetåret 1946/47 av lärlingsunderstöden från 400 kronor

till 900 kronor samt ökning av antalet dylika understöd från 100 till

300. I samband härmed böra — på sätt departementschefen förordat — de

nuvarande lärlingspenningarna och statspremierna avvecklas. Vidare torde i

enlighet med departementschefens förslag skolformen decentraliserade verkstadsskolor

böra avvecklas i den ordning, överstyrelsen förordat.

I likhet med departementschefen anser även utskottet, att det betydelsefulla

spörsmålet om stipendier till ungdom, som önskar genomgå lärlingsutbildning

utom hemorten, bör upptagas till övervägande av överstyrelsen

för yrkesutbildning.

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag att förevarande

anslag för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 40 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må till Befrämjande av ''praktisk lärlingsutbildning

hos hantverksmästare för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

247:o) Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252, s. 490), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till kostnader för granskning

av utförda gesällprov för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 5 000 kronor.

248:o) Resestipendier för yrkesutbildning. Kungl. Maj:t har (punkt

253, s. 490 och 491) föreslagit riksdagen att till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 30 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av fru Olivia Nordgren väckt motion (II: 98), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att det under åttonde huvudtiteln, punkt 253,

äskade anslaget till resestipendier för yrkesutbildning höjes med 10 000 kronor,

eller från 30 000 kronor till 40 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att förevarande anslag för nästa budgetår

skulle uppföras med samma belopp som för innevarande budgetår. Överstyrelsen

för yrkesutbildning hade hemställt örn en anslagshöjning med

10 000 kronor för att sätta överstyrelsen i stånd att utdela stipendier även

för studieresor utomlands. Departementschefen har emellertid ansett sig icke

kunna tillstyrka den begärda anslagshöjningen.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 129

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och har

icke funnit tillräckliga skäl föreligga för ett biträdande av det i motionen

II: 98 framställda yrkandet. Utskottet hemställer förty,

a) att riksdagen må till Resestipendier för yrkesutbildning

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 30 000 kronor;

b) att motionen II: 98 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

249 :o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 254, s. 491—496), vilket innebär anvisande

av 40 000 kronor till pedagogiska kurser för yrkeslärare och 13 000 kronor

till fortbildningskurser, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 53 000 kronor.

250:o) Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255, s. 496 och 497) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 3 000 kronor.

251 :o) Anordnande av en kurs för utbildning av hemkonsulenter. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256, s. 497—500) hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Anordnande av en kurs för utbildning

av hemkonsulenter för budgetåret 1946/47 anvisa ett

reservationsanslag av 31 000 kronor.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

252:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. Kungl. Maj:t har (punkt

257, s. 501—506) föreslagit riksdagen att till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 2 341 000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr M. Ståld m. fl. väckt motion (II: 241), vari hemställts,

att riksdagen vid behandlingen av ifrågavarande punkt måtte utöver av

Kungl. Maj:t äskade anslag anvisa dels 3 000 kronor till av skolöverstyrelsen

föreslagen kurs för bibliotekarier vid folkskolor, dels 2 000 kronor till

Bihang till riksdagens protokoll 19/t6. G sami. Nr 8. 9

Utskottet.

s. 130 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

130 Statsutskottets utlåtande nr 8.

likaledes av skolöverstyrelsen föreslagna kortare kurser för skolbibliotekarier

att anordnas i samarbete med centralbiblioteken.

Beträffande den till stöd för det i motionen framställda yrkandet anförda

motiveringen hänvisas till motionen.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 209 000 kronor, föranledd

av följande av departementschefen förordade förslag:

a) höjning av automatisk natur med 156 200 kronor;

. b) höjning med 15 000 kronor till 25 000 kronor av maximiunderstödet

till svenska sjömansbiblioteket;

c) anvisande av en förslagsvis betecknad anslagspost å 13 000 kronor till

biblioteksverksamhet för svenskar i utlandet;

. d) höjning med 20 800 kronor i samband med utvidgning av centralbiblioteksorganisationen;
e)

höjning fran 3 000 kronor till 7 000 kronor av anslagsmedlen till bibliotekskurser.

Beträffande de under b) och c) omnämnda förslagen hänvisas till den

redogörelse, utskottet i annat sammanhang lämnar för Kungl. Maj:ts i propositionen

nr 8 framlagda förslag rörande statsbidrag till yrkesutbildning

av sjöfolk av manskapsgrad m. m.

I fråga om det under e) omnämnda förslaget, vilket avser anordnande av

en s. k. biblioteksskola och en kurs för folkbibliotekarier med biblioteksarbetet

som bisyssla, må erinras, att skolöverstyrelsen hemställt örn anvisande

av medel jämväl för anordnande av en kurs örn en vecka för skolbibliotekarier,

kostnadsberäknad till 3 000 kronor, och 4 å 5 kortare kurser

rörande skolbibliotek, kostnadsberäknade till sammanlagt 2 000 kronor.

Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna för närvarande

tillstyrka detta förslag.

Utskottet får — under hänvisning jämväl till vad utskottet i särskilt utlåtande

anfört i anledning av Kungl. Maj:ts i propositionen nr 8 framlagda

förslag rörande statsbidrag till yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad

m- m- — tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts under här förevarande punkt

framställda förslag, vilket innebär en anslagshöjning med 209 000 kronor.

Vad beträffar motionen II: 241 finner utskottet det visserligen behjärtansvärt

att åtgärder vidtagas i syfte att ernå ett riktigt utnyttjande av

skolbiblioteken i skolans dagliga arbete, men anser sig likväl — med beaktande

av de av Kungl. Maj:t föreslagna betydande höjningarna av anslagen

till undervisningsändamål — icke nu böra biträda det i motionen framställda

yrkandet. Utskottet, som förutsätter att Kungl. Majit har sin uppmärksamhet

riktad på de i motionen berörda spörsmålen, finner alltså motionen

icke böra till någon riksdagens åtgärd föranleda.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

s. 131 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

131

a) att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av

2 341 000 kronor;

b) att motionen II: 241 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

253:o) Anskaffande av fasta fartygsbibliotek. Bidrag till bildningsverksamhet

bland sjömän. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 258, s.

506) föreslagit riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål ävensom

beträffande motionen II: 162 har utskottet i annat sammanhang avgivit

utlåtande, varom utskottet härmed velat

erinra.

254:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 259, s. 506—509)

föreslagit riksdagen att till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1946/47 anvisa ett

anslag av 274 800 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de för

budgetåret 1945/46 gällande grunderna och villkoren med av departementschefen

angivna ändringar utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Kungl. Majit må äga meddela.

Kungl. Majits förslag innebär en anslagshöjning med 46 300 kronor, avseende

bland annat föreläsningar i samband med studiecirkelarbete och på

orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr E. Gustafsson i Bogla m. fl. väckt motion (lii 97), vari

hemställts, att riksdagen må besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla

örn utredning rörande statliga bidrag till resekostnaderna till deltagare

i föreläsnings-, studie- och semesterkurser samt att Kungl. Majit ville för

riksdagen framlägga det förslag vartill utredningen kan föranleda.

Beträffande motiveringen till det motionsvis gjorda yrkandet hänvisas

till motionen.

Kungl. Majits förslag under förevarande punkt har icke givit utskottet

anledning till erinran.

Vidkommande motionen lii 97 får utskottet erinra därom, att frågan örn

grunderna för statens understödjande av det fria och frivilliga bildningsarbetet

för närvarande är föremål för omprövning av 1944 års folkbildningsutredning.

Utskottet förutsätter att de i motionen lii 97 berörda spörsmålen

komma att av utredningen tagas under övervägande. Vid sådant förhållande

saknas enligt utskottets mening anledning för riksdagen att i skrivelse

Utskottet.

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Statsutskottets utlåtande nr 8.

till Kungl. Majit anhålla om särskild utredning i av motionärerna angiven

riktning. Med vad sålunda anförts torde ifrågavarande motion få anses besvarad.

Utskottet hemställer,

a) att riksdagen må till Understöd åt anstalter och föreningar,

som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 274 800 kronor,

att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret

1945/46 gällande grunderna och villkoren med av departementschefen

angivna ändringar utgå i enlighet med de

närmare bestämmelser, Kungl. Majit må äga meddela;

b) att motionen lii 97 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

255:o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser. I

enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 260, s. 509 och 510), vilket innebär

en anslagshöjning med 15 000 kronor med hänsyn till väntad utvidgning

av verksamheten, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av

flyttande folkhögskolekurser för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 90 000 kronor.

256:o) Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och

administrationskostnader. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt

261, s. 510—512), vilket innebär en anslagshöjning med 16 000 kronor, varav

10 000 kronor avse höjning av bidraget till arbetarnas bildningsförbund,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vissa bildningsförbund

för organisations- och administrationskostnader för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 82 000 kronor.

257:o) Understöd till de lungsjukas riksförbunds studieverksamhet.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr

P. Olofsson m. fl. (I: 32) och den andra inom andra kammaren av herrar

S. Jonsson i Järvsand och G. Adolfsson (lii 41), har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att till de lungsjukas riksförbund bevilja ett anslag av

10 000 kronor till studieverksamhet. Till stöd härför har anförts följande.

De lungsjukas riksförbund, som sedan 1939, då förbundet i sin nuvarande

form bildades, samlat alla av lungsjuka bildade föreningar i en fast organisation,

vilken nu omfattar över 100 föreningar med över 20 000 medlemmar,

har bland annat till uppgift att genom beredande av möjligheter till

studier hjälpa lungsjuka och konvalescenter att vinna inträde i produktionen

i sådana yrken, som ur hälsosynpunkt äro lämpliga.

Förbundet har för detta ändamål organiserat sitt studiearbete både i form

av cirklar, korrespondensstudier och studier i särskilda kurser samt givit

anslag till enskilda studier vid universitet och tekniska skolor m. m.

s. 133 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. , 133

Antalet av de i förbundets regi studerande lungsjuka uppgick under det

sist förflutna verksamhetsåret till 1 726 personer mot 1 387 året förut. Utanför

nu nämnda siffror kommer den stora socialvårdskurs, som de lungsjukas

riksförbund under tre år å rad anordnat å socialdemokratiska ungdomsförbundets

skola i Bommersvik, där kursdeltagarna under en veckas

tid få en ingående handledning i olika sociala spörsmål såsom socialvården

i Sverige, fattigvårdslagen, folkpensioneringen, tuberkuloslagen, de partiellt

arbetsföras problem, folkbildningsarbetet m. m. och där man haft tillgång

till så framstående föreläsare som statsrådet Tage Erlander, generaldirektör

Karl Höjer, byråchef Ali Berggren, fattigvårdsdirektör Otto Wingson,

sekreterare P. E. Brusewitz, doktor John Lundquist, rektor G. Hirdmän,

assessor Sven Larsson och konsulent Karl Montan m. fl.

Det 40-tal konvalescenter, som helt på förbundets bekostnad årligen deltagit

i denna kurs, ha sedan av sina föreningar kunnat utnyttjas som ett

slags socialkuratorer för föreningskamraterna.

Ytterst tacknämligt vore emellertid örn denna kursverksamhet kunde utökas

både vad antalet deltagare och tiden för kursen beträffar. Behovet

är mycket stort. Samma är förhållandet beträffande förbundets övriga studieverksamhet.

De lungsjukas riksförbunds starkt begränsade resurser omöjliggör emellertid

en eljest mycket välbehövlig och välmotiverad utökning av studieverksamheten

såväl den enskilda som den i cirklar och alldeles speciellt Bommersvikskurserna.

I likhet med motionärerna finner utskottet det behjärtansvärt att åtgärder

vidtagas i syfte att genom beredande av möjligheter till studier hjälpa

lungsjuka och konvalescenter att vinna inträde i produktionen i sådana,

yrken, som för dem äro lämpliga ur hälsosynpunkt. Utskottet anser emellertid,

att denna fråga i första hand bör prövas av Kungl. Majit, och är icke

berett att på i enskilda motioner framställda yrkanden tillstyrka att anslag

beviljas för omförmälda ändamål. Utskottet avstyrker alltså bifall till

motionerna och hemställer,

att motionerna I: 32 och II: 41 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

258:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar. Bidrag till verksamheten

vid studieliem. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 262,

s. 512 och 513), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar ett

anslag av 30 000 kronor;

b) såsom Bidrag till verksamheten vid studiehem ett

anslag av 30 000 kronor.

259:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m.

för nykterhetens främjande. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

Utskottet.

s. 134 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

134 Statsutskottets utlåtande nr 8. ,

263, s. 513—519), vilket innebär en anslagshöjning med 24 700 kronor, varav

10 000 kronor avse höjning av anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande m. m. och 8 000 kronor anordnande

av en fortbildningskurs för lärare vid högre skolor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till undervisnings- och

upplysningsverksamhet m. m. för nykterhetens främjande

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 355 700 kronor.

260:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264, s. 519), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 12 000

kronor.

261:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 265) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

262:o) Understöd till Siljanskolan. I en inom första kammaren av herr

F. Ström väckt motion (1:134) har hemställts, att riksdagen måtte besluta

att bevilja ett anslag a femtiotusen kronor att tilldelas Signe Bergners

minnesfond eller alternativt att riksdagen måtte bevilja Siljanskolan eller

berörda fond ett årligt anslag att för kommande budgetår utgå med 10 000

kronor.

Beträffande motiveringen till nämnda yrkanden hänvisas till motionen.

Utan att vilja underkänna betydelsen av den vid Siljanskolan bedrivna

verksamheten har utskottet likväl icke funnit att tillräckligt bärande skäl

blivit förebragta för anvisande av statsbidrag i förevarande fall. Utskottet

avstyrker alltså bifall till de i förevarande motion framställda yrkandena

och hemställer,

att motionen I: 134 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

263:o) Statens studielån: Studielånenämnden. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 266) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

264:o) Statens studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr

nied statens studielån. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 267,

s. 135 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 135

s. 520), vilket innebär en anslagshöjning med 1 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens studielån: Ersättning till

postverket för dess bestyr med statens studielån för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 7 600 kronor.

265:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 268, s. 520—523), vilket innebär uppflyttande av befattningen

som biografbyråns chef från lönegraden A 28 till lönegraden A 30

samt anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande personalförteckning för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

Befattning.

1

1

2

1

1

Personalförteckning.

Lönegrad.

. A 30

direktör ..................................

kassör ...................................... Ali

maskinister ................................. A10

kontorist.................................... A 9

maskinist ................................... A 8;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 65 300 kronor.

266:o) Statens biografbyrå: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 269, s. 524), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens biografbyrå: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 6 000

kronor.

Gymnastiska centralinstitutet m. m.

267:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270, s. 525—531), vilket innebär en anslagshöjning

med 8 400 kronor, avseende bland annat beredandet av medel för

anställande av en amanuens vid fysiologiska institutionen, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1946/47:

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................... kronor 68 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 85 550

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 22 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............. » 12 950

Summa kronor 189 900;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 189 900 kronor.

268:o) Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Marits förslag (punkt 271, s. 531), vilket innebär en anslagsminskning

med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 34 100 kronor.

269:o) Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 272, s. 531 och 532), vilket innebär

en anslagshöjning med 500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Maldrid,

böcker m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 9 300 kronor.

270:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273, s. 532), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 3 000

kronor.

271 :o) Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning i idrott

och gymnastik m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 274,

s. 532), vilket innebär en anslagshöjning med 1 000 kronor, hemställer -utskottet,

att riksdagen må till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild

undervisning i idrott och gymnastik m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 5 500 kronor.

272:o) Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275, s. 533), vil
-

s. 137 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 137

ket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till Stockholms studenters

idrottsförening till lokalhyra m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett anslag av 5 500 kronor.

273:o) Understöd åt svenska Dalcroze-institutet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 276, s. 533—537), hemställer utskottet

att riksdagen må såsom Understöd åt svenska Dalcrozeinstitutet

för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 10 000

kronor.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

274:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt lexikon. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 277, s. 538 och 539), vilket beträffande

förstnämnda anslag innebär en anslagshöjning med 10 000 kronor

och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk

och läroböcker ett reservationsanslag av 200 000 kronor;

b) till Understöd för utgivande av Svenskt biografiskt

lexikon ett reservationsanslag av 15 000 kronor.

275 :o) Bidrag till utgivande av Svenskt diplomatarium. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278, s. 539), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till utgivande av Svenskt

diplomatarium för budgetaret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 kronor.

276:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt

förtjänst. Kungl. Majit har (punkt 279, s. 539 och 540), föreslagit riksdagen

att till förevarande ändamål för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av 40 000 kronor.

Från och med år 1908 ha till detta ändamål utgått särskilda, av riksdagen

beviljade anslagsmedel, vilka av Kungl. Majit fördelats mellan

därav förtjänta vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss

tid givna understöd. Anslaget, som från och med år 1920 till och med budgetåret

1936/37 utgått med 20 000 kronor, höjdes år 1937 till 25 000 kronor

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Statsutskottets utlåtande nr 8.

och år 1938 till 30 000 kronor. År 1940 sänktes anslaget till 16 000 kronor.

Samtidigt indrogs ett under anslaget till svenska akademien uppfört belopp

av 6 050 kronor till honorarier och understöd åt författare m. fl. Under budgetåren

1942/44 utgick anslaget med 25 000 kronor och under budgetåret

1944/45 med 30 000 kronor. För innevarande budgetår har anslaget höjts

till 40 000 kronor.

Sveriges författarförening har hemställt örn en anslagshöjning med 35 000

kronor till 75 000 kronor.

Departementschefen har, med hänsyn till att anslaget för innevarande

budgetår höjts med 10 000 kronor, förordat, att anslaget för nästa budgetår

uppföres med oförändrat belopp, 40 000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr F. Ström väckt motion (I: 13), vari hemställts örn en

anslagshöjning med 35 000 kronor till 75 000 kronor.

Till stöd härför anföres följande.

• i? förhållande till de understöd som övriga nordiska länder lämna den

inhemska litteraturen och dess utövare äro de svenska understöden låga

och vittna icke gott om de svenska statsmakternas uppskattning av skönlitteraturen.

Särskilt äro understöden åt utmärkta författare obetydliga.

Ar 1938 utgjorde anslaget till dessa 30 000 kronor och är nu 40 000 kronor

Men samtidigt har anslaget å 6 050 kronor till svenska akademien för liknande

ändamål indrägt. Summan av statsanslag till vittra författare är

salunda i år blott obetydligt högre än före kriget, ehuru penningvärdet sjunkit

med närmare 50 procent. Statens tjänstemän och många andra ha erhållit

kompensation för dyrtiden. Författarnas understöd har icke ökats i proportion

till dyrtiden. Samtidigt som författarna utelämnats eller bortglömts

av statsmakterna har ingen rättelse skett i den oerhörda börda som åvilar

författarna genom att de icke kompenseras för den organiserade gratisutlånmg

av deras verk, som sker genom de allmänna biblioteken och enskilda

bokbarerna. Pa detta sätt undgår den bokälskande delen av allmänheten

att själv köpa sina böcker och befrias från varje bidrag till arbetaren-förtattaren

för hans arbetsprodukt. Ett enda exemplar av en bok, som inköpes

av ett bibliotek eller en bokbar, kan lånas och gratis läsas av 200—300

boklånare. Lägger man härtill att författarhonoraren i Sverige äro små och

upplagorna utom i fråga örn ett tiotal bestsellers likaledes små, beroende

pa språkområdets begränsning, blir det ekonomiska läget för de svenska författarna

ytterst prekärt. Cirka 80 procent av de svenska författarna ha att

dragas med stora ekonomiska svårigheter, som inverka högst menligt på

deras produktionsförmåga och hindra dem att dels företaga erforderliga studieresor,

dels avsätta något för ålderdomen, som för författarna i regel är

mycket bekymmersam.

Slutligen ha den skärpta beskattningen av litterära stiftelser och de stigande

skatterna i allmänhet ytterligare försvårat författarnas ställning.

„..tnför de sig hopande svårigheterna för Sveriges författare har Sveriges

författarförening hos Kungl. Majit anhallit örn en höjning av det nu utgående

anslaget till författare av utmärkt förtjänst från 40 000 kronor till

s. 139 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 139

75 000 kronor. Genom en dylik höjning skulle dels de nu utgående små beloppen

till respektive författare kunna höjas, dels ytterligare ett antal förtjänta

författare beredas understöd i sin förtjänstfulla kulturella gärning

Kungl. Majit har avslagit författarföreningens rimliga hemställan. Motivet

synes vara, att rikets ekonomi äventyras örn Sveriges författare erhålla

ett ökat stöd från det allmännas sida. Då rikets ekonomi icke äventyras

genom mycket betydande nya anslag på andra områden, torde ett mycket

ringa ökat belopp till fromma för den svenska litteraturen icke kunna kullkasta

regeringens budget.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår höjdes anslaget till förevarande

ändamål från och med budgetåret 1945/46 med 10 000 kronor till

40 000 kronor. Att nu i enlighet med vad i motionen I: 13 hemställts ytterligare

höja anslaget med icke mindre än 35 000 kronor kan utskottet icke

tillstyrka. Utskottet ansluter sig alltså till Kungl. Majits förslag och avstyrker

bifall till ifrågavarande motion samt hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Majits förslag

och med avslag å motionen I: 13, till Understöd at inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 40 000 kronor.

277:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande

av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 280,

s. 540—544), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt professorn K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret

1946/47 anvisa ett anslag av 12 000 kronor.

278:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 281, s. 544), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. II.

Thörnberg för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av

3 000 kronor.

279:o) Understöd åt f. d. professorn, docenten P. V. Wieselgren. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 282, s. 544), vilket innebär en

anslagshöjning med 800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt f. d. professorn, docenten

P. V. Wieselgren för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av 8 800 kronor.

Utskottet.

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Statsutskottets utlåtande nr 8.

280:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 283, s. 544 och 545), vilket innebär en anslagshöjning med 500

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av 3 500 kronor.

Diverse.

281 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Slottsbyggnadernas

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 284, s. 546), vilket beträffande förstnämnda anslag

innebär oförändrad medelsanvisning och en anslagshöjning av de övriga här

angivna, anslagen med respektive 635 000 kronor, 103 000 kronor, 50 000

kronor och 86 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Slottsbyggnadernas delfond ett förslagsanslag av 25 000

kronor;

b) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Byggnadsstyrelsens delfond ett förslagsanslag av 6 035 000

kronor;

c) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfcmd ett förslagsanslag av 828 000

kronor;

d) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond ett förslagsanslag av 370 000

kronor; och

e) till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Karolinska sjukhusets delfond ett förslagsanslag av 899 000

kronor.

282 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 285, s. 546 och 547), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

fond för upplåten mark för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 12 000 kronor.

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Statsutskottets utlåtande nr 8.

283:o) Planering av allmänna arbeten. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 286, s. 547), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Planering av allmänna arbeten för

budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 20 000

kronor.

284 :o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 287, s. 547), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltiskgeodetiska

kommissionen för budgetåret 1946/47 anvisa ett

förslagsanslag av 2 100 kronor.

285:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 288, s.

247 och 248), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 3 200 kronor.

286 :o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 289, s. 548—550), vilket innebär en anslagshöjning

med 7 300 kronor, avseende uppförande av en anslagspost å 2 800 kronor

till två stipendier åt läroverkslärare i klassiska språk och anvisande av 4 500

kronor till en särskild bibliotekarie, tillika sekreterare, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i

Rom m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av

44 300 kronor.

287 :o) Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska stationen i Neapel. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 290, s. 550 och 551), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Hyra för ett arbetsbord vid zoologiska

stationen i Neapel för budgetåret 1946/47 anvisa ett

anslag av 1 800 kronor.

288 :o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 291, s. 551—555), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 125 000 kronor.

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Statsutskottets utlåtande nr 8.

289:o) Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete. Kungl. Majit har

(punkt 292, s. 555—568), föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål

för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 121 600 kronor.

Kungl. Marits förslag innebär en anslagshöjning med 61 600 kronor. Det

av Kungl. Majit äskade anslaget skulle disponeras sålunda:

a) Nordiska docentstipendier ........................ kronor 25 800

b) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt

samarbete ...................................... » 15 000

c) Bidrag till svenska föreningen Norden för lektorats
verksamhet

..................................... » 55 000

d) Bidrag till svenska föreningen Norden för förmedling

av lärarutbyte .................................. » 10 800

e) Bidrag till svenska föreningen Norden för bestridande

av resekostnader för folkhögskolelever från nordiska

grannländer .............................. » 15 000

Summa kronor 121 600.

Beträffande det under d) omförmälda förslaget har departementschefen

anfört följande.

Svenska föreningen Norden har vidare anhållit om statsbidrag till av föreningen

förmedlat utbyte av lärare inom det allmänna skolväsendet mellan

Sverige, Danmark och Norge. En viss försöksverksamhet av ifrågavarande

slag har, såsom i ärendet framhållits, ägt rum före kriget och under den

sistförflutna höstterminen. Dessa försök böra enligt min mening fortsätta

under nästa läsår och därvid utsträckas även till folkskoleväsendet. Såsom

skolöverstyrelsen anfört, torde ett lärarutbyte även inom folkskoleväsendet

kunna anordnas, även om vissa praktiska svårigheter därvid uppstå. I likhet

med överstyrelsen förutsätter jag, att svensk folk- eller småskollärare,

som åtnjuter ledighet för deltagande i utbytesverksamhet, under tiden skall

få åtnjuta oavkortad lön. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att för

varje särskilt fall meddela de bestämmelser som i sådant avseende och i övrigt

må befinnas erforderliga. Såsom statskontoret framhållit torde hinder

icke möta för Kungl. Majit att därvid medgiva vissa jämkningar i gällande

statsbidragsvillkor. Beträffande de anslagsmedel, som föreningen Norden

äskat för ändamålet, vill jag i likhet med statskontoret framhålla, att ifrågavarande

lärarutbytesverksamhet principiellt bör vila på reciprocitetsgrundvalen,

varför särskilda medel strängt taget icke borde anvisas till bidrag till

utländska lärares vistelse vid svenska skolor. Emellertid synas nu rådande

förhållanden påkalla ett undantag från denna huvudregel. Jag anser mig

sålunda böra för nästa budgetår tillstyrka, att 6 000 kronor anvisas för detta

ändamål. Jag förordar vidare, att bidrag må utgå till svenska lärares resekostnader

och beräknar för detta ändamål ett belopp av Jf 800 kronor.

Utskottet. Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Majits ifrågavarande förslag.

Med anledning av att utskottet under hand erfarit, att centralstyrelsen

för föreningen Norden funne det önskvärt att även ett mindre antal lärår
-

s. 143 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

143

utbyten under läsåret 1946/47 kunde äga rum mellan Finland och Sverige

vill utskottet framhålla, att utskottet icke har något att erinra mot att

ovannämnda statsbidrag till föreningen för förmedling av lärarutbyte tages

i anspråk jämväl för nu berörda ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av nordiskt-kulturellt

samarbete för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 121 600 kronor.

290 :o) Bidrag till bestridande av vissa kostnader för femte nordiska

yrkesskolmötet i Stockholm år 1946. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 293, s. 568—570), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till bestridande av vissa kostnader

för femte nordiska yrkesskolmötet i Stockholm år

1946 för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 42 000 kronor.

291 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 294, s. 570 och 571), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av 600 000 kronor.

292:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 295,

s. 571), vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret

1946/47 anvisa ett reservationsanslag av 125 000 kronor.

293:o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 296, s. 571

och 572), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt

hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret

1946/47 till innehavare av sådan ordinarie befattning vid

universiteten i Uppsala och Lund eller vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet, på vilken civila avlöningsreglementet

icke äger tillämpning;

b) till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa

ett förslagsanslag av 23 000 kronor.

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Statsutskottets utlåtande nr S.

294 :o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 297, s. 572), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt bejattningshavare i

statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 650 000 kronor.

295:o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 298,

s. 572), vilket innebär en anslagshöjning med 50 000 kronor, huvudsakligen

föranledd av höjning av den tillfälliga löneförbättringen för privatläroverkens

lärarpersonal, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa

statsunderstödda undervisnings- to. fl. anstalter för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.

296 :o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 299, s. 572 och 573), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av 140 000 kronor.

297:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 300, s. 573),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda

kommunala läroanstalter för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 40 000 kronor.

298:o) Kristillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 301,

s. 573), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kristillägg för budgetåret 1946/47

anvisa ett förslagsanslag av 30 000 000 kronor.

299:o) Provisoriskt lönetillägg. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 302, s. 573), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Provisoriskt lönetillägg för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 13 000 000 kronor.

s. 145 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 145

300:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Marits

förslag (punkt 303, s. 574), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 4 000

kronor.

Stockholm den 29 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Patdi, Lindström,

Larsson, Andrén, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Petersson

och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Svensson i Grönvik, Falla, Rubbestad, Andersson

i Malmö, Wallentheim, Viklund, Malmborg i Skövde, Holmström, fru Alvén, herrar Hoppe och

Petterson i Degerfors;

dock att

vid behandlingen av punkterna 209:o) — 300:o) deltagit herr Berling i stället för herr Karl

Andersson, herr Thäpper i stället för herr Viklund och herr Åkerström i stället för herr Hoppe.

Reservationer:

1) vid punkten 125 (Skolöverstyrelsen: Avlöningar)

dels av herrar Pauli, Lindström, Petersson, Malmborg i Skövde, Holmström,

fru Alvén och herr Hoppe, vilka ansett, att utskottets yttrande och

hemställan bort hava följande lydelse:

»Såsom av---motionen framförda.

Utskottet får erinra därom, att utskottet i fjol — i anledning av motionsvis

gjorda framställningar i ämnet — i sitt utlåtande nr 8 framhöll, att det

syntes utskottet böra övervägas, huruvida andre gymnastikkonsulentens

löneplacering kunde anses lämpligt avvägd med hänsyn tagen till löneplaceringen

för de ordinarie gymnastiklärarna dels vid de allmänna läroverken,

dels ock vid gymnastiska centralinstitutet. Sistnämnda lärare äro placerade

i lönegraden A 24 (en i lönegraden A 26). Gymnastiklärarna vid de

allmänna läroverken tillhöra lönegraden A 20 och vid folk- och småskoleseminarierna

lönegraden A 21.

Bihang till riksdagens protokoll 19hö. 6 sami. Nr S. 10

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Enligt utskottets mening synes det med hänsyn till den omfattande oell

självständiga inspektionsverksamhet, som åvilar skolöverstyrelsens andre

gymnastikkonsulent, icke skäligt att denna befattning inplaceras i samma

lönegrad som gymnastiklärare vid seminarierna och i lägre löneställning än

lärarna vid gymnastiska centralinstitutet. I överensstämmelse med vad skolöverstyrelsen

föreslagit och vad i motionen 1:139 påyrkats har utskottet —

i betraktande jämväl av arten och omfattningen av konsulentens arbetsuppgifter

— för sin del funnit motiverat att ifrågavarande befattning uppföres

i lönegraden A 24. Att såsom motionären föreslagit giva befattningen

tjänstebenämningen förste gymnastikkonsulent kan utskottet däremot icke

förorda, utan anser liksom departementschefen tjänsten böra benämnas gymnastikkonsulent.

Vid ett bifall till vad utskottet sålunda föreslagit torde

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra höjas med i runt

tal 1 000 kronor.

Till konsulenten---motioner hemställts.

Vad kamrerarbefattningen---II: 308.

Utskottet biträder---punkt föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen 1:139,

a) godkänna följande---budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 förste byråsekreterare ......................... A 24

1 gymnastikkonsulent .......................... A 24

1 hjälpkonsulent och inspektör för sinnesslöundervis
ningen

...................................... A 23

1 bibliotekskonsulent ........................... A21

7 byråsekreterare .............................. A21

b) godkänna följande---budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................... kronor 424 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis .''. » 29 100

3. Arvoden och särskilda ersättningar till

inspektörer och sakkunniga biträden

m. m., förslagsvis.................. » 22 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 266 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... » 96 700

Summa kronor 839 200;

s. 147 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

147

c) till Skolöverstyrelsen: Avlöningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag av 839 200 kronor;

II. att motionerna---åtgärd föranleda;

III. att motionerna---åtgärd föranleda»;

dels ock av herr Malmborg i Skövde och fru Alvén;

2) vid punkten 179 (Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning) av herrar Heiding, Mannerskantz, Gustav Emil Andersson,

Svensson i Grönvik och Rubbestad, vilka ansett, att utskottet bort

tillstyrka minskning av det av Kungl. Majit äskade anslagsbeloppet med

125 000 kronor och alltså hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning för budgetåret 1946/47

anvisa ett reservationsanslag av 875 000 kronor;

3) vid punkten 209 (Dövstumskolorna: Avlöningar) av herrar Törnkvist

och Holmström, vilka ansett, att utskottet bort tillstyrka Kungl. Marits

förslag och alltså hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Marits förslag

samt med avslag å motionerna I: 136 och II: 245,

a) godkänna följande---budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

2 skolköks- och kindergartenlärarinnor......... A15

11 arbetslärare i barndomsskola................ All

4 slöjdlärarinnor ............................ All

Tjänstemän å övergångsstat.

1 maskinist ..........................

A 10

b) godkänna följande---budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

jörslagsvis ....................... kronor 658 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit, jörslagsvis » 44 700

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis ................. » 237 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............. » 205 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... » 143 300

Summa kronor 1 288 000;

s. 148 Kontrollera mot PDF

148

Statsutskottets utlåtande nr 8.

c) till Dövstumskoloma: Avlöningar för budgetåret 1946/

47 anvisa ett förslagsanslag av 1 288 000 kronor;

4) vid punkten 276 (Understöd åt inhemska skönlitterära författare av

utmärkt förtjänst)

dels av herrar Johan Bernhard Johansson, Oscar Olsson, Pauli, Lindström,

Törnkvist och Thäpper, vilka ansett, att utskottets yttrande och

hemställan bort hava följande lydelse:

»I anslutning till vad i motionen 1:13 anförts finner utskottet det av

Kungl. Majit under förevarande punkt äskade anslaget icke tillräckligt för

därmed avsett ändamål, men anser sig dock icke böra förorda större anslagsökning

än med 10 000 kronor.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen 1:13, till Understöd åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1946/47 anvisa

ett anslag av 50 000 kronor»;

dels ock av herr Andrén.

Stockholm 1946 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:190 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för hudgetåret 1946/47 till understöd åt inh a1 i texten
  2. Rskr. 1946:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1946/47 und s. 1 i texten