Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till förlossningsvården.

1946-04-05 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:86, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till förlossningsvården.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 86.

Nr 86.

Ankom till riksdagens kansli den 5 april 1946 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

för budgetåret 1946/47 till förlossningsvården.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln (punkterna

167 och 168) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna dels till Bidrag till uppförande

eller inrättande av förlossningsanstalter ett reservationsanslag av

400 000 kronor, dels ock till Bidrag till driften av förlossningsanstalter och

väntehem m. m. ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

Därefter har Kungl. Maj:t i propositionen nr 89, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för den 22 februari

1946, föreslagit riksdagen att anvisa nämnda reservationsanslag med

det beräknade beloppet, 400 000 kronor, och förslagsanslaget med ett belopp

av 2 500 000 kronor.

Ifrågavarande anslag äro i riksstaten för innevarande budgetår uppförda,

det förra med 400 000 kronor och det senare med 2 000 000 kronor.

Gällande statsbidragsgrunder återfinnas i två kungörelser av den 21 juli

1937, den ena (nr 742) avseende byggnadsbidrag till förlossningsanstalter

och den andra (nr 743, ändr. 262/1939, 384/1941 och 571/1943) avseende

driftbidrag till förlossningsanstalter och väntehem.

Den 22 november 1945 har 1941 års befolkningsutredning överlämnat ett

betänkande om förlossningsvården (SOU 1945:50). Däri ha framlagts förslag

till olika åtgärder från statsmakternas sida till avhjälpande av föreliggande

missförhållanden på förlossningsvårdens område, avseende bland annat

förhöjda bidrag för såväl byggande som drift av förlossningsanstait.

över förslagen ha i statsrådsprotokollet angivna myndigheter och organisationer

avgivit yttranden.

Beträffande befolkningsutredningens nämnda förslag har departementschefen

för egen del anfört följande.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 86.

9

Behovet av effektiva åtgärder från statsmakternas sida till bemästrande

av de nuvarande svårigheterna inom förlossningsvården har genom det av

befolkningsutredningen framlagda betänkandet i ämnet blivit till fullo

styrkt. Utredningen har också, i syfte att åstadkomma mera tillfredsställande

förhållanden på detta område, framlagt en råd förslag av skiftande

innebörd i sitt betänkande. Emellertid tala, såsom ock framhållits av åtskilliga

av de över betänkandet hörda myndigheterna och sammanslutningarna,

flera olika omständigheter starkt för att statsmakterna ännu någon

tid intaga en avvaktande hållning. Jag vill sålunda erinra örn att de

förslag rörande allmän sjukförsäkring och om övertagande från statens sida

av patientavgifterna å allmän sal vid sjukhus inom riket, vilka för närvarande

äro under övervägande inom socialdepartementet, kunna komma att,

örn de genomföras, i åtskilliga hänseenden inverka på bedömningen av befolkningsutredningens

förslag, bland annat i vad rör spörsmålen om resekostnaderna,

patientavgifterna och den s. k. tiodagarsspärren. Socialvårdskommittén

förväntas vidare komma att inom den närmaste tiden avgiva

förslag till en utbyggnad av samhällets allmänna stödåtgärder vid havandeskap

och barnsbörd — moderskapshjälp, mödrahjälp och* likartade hjälpformer

— vilket förslag uppenbarligen torde komma att äga nära samband

med en del av befolkningsutredningens nu förevarande förslag.

Med hänsyn till det anförda finner även jag nödvändigt, att med ställningstagandet

till frågan örn vidgade statliga åtaganden inom förlossningsvården

får något anstå. Vad särskilt beträffar utbyggandet av den slutna

förlossningsvården vore det emellertid olyckligt, örn detta uppskov skulle

föranleda, att tillämnade byggnadsföretag för anordnande av nya förlossningsplatser

inom sjukvårdsområdena komme att uppskjutas i avvaktan på

statsmakternas ställningstagande till förslaget örn ökade statsbidrag till utbyggnaden.

Till förekommande av en sådan utveckling vill jag redan nu

tillkännage, att jag, därest jag vid det definitiva ställningstagandet till utredningens

förslag till ändrade grunder för de statliga byggnadsbidragen

finner mig böra helt eller delvis förorda deras genomförande, samtidigt därmed

har för avsikt att föreslå, att de nya bidragsgrunderna skola äga tilllämpning

i avseende å samtliga byggnadsföretag, som igångsatts efter 1945

års utgång.

I skrivelser den 31 augusti och den 22 oktober 1945 har medicinalstyrelsen

avgivit förslag rörande beräkningen för nästa budgetår av anslaget till bidrag

till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter samt till driften

av förlossningsanstalter och väntehem m. m. under nästa budgetår.

Departementschefen har härom anfört följande.

Vad först angår anslagsbehovet för bidrag till uppförande eller

inrättande av förlossningsanstalter vill jag inledningsvis

erinra om att någon rätt till statsbidrag för ifrågavarande ändamål icke

föreligger utan att Kungl. Majit i varje särskilt fall prövar, huruvida bidrag

må utgå. Under tiden efter gällande statsbidragsbestämmelsers införande

år 1937 utbildade sig den praxis, att landsting, vars utdebitering per skattekrona

understeg medeltalet för riket, icke ansågs böra komma i åtnjutande

av statsbidrag, såvida icke särskilda skäl förelågo. I statsverkspropositionen

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 84—86. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 86.

Utskottet.

till 1944 års riksdag (femte huvudtiteln, punkten 145) föreslog jag emellertid

en sådan jämkning av denna praxis, att även landsting, vars landstingsskatt

något understeg det belopp, som dittills ansetts böra i bidragshänseende

utgöra minimigräns, skulle kunna komma i åtnjutande av bidrag.

Detta förslag, för vilket som motivering anfördes då föreliggande behov av

ytterligare vårdmöjligheter för förlossningsfall samt landstingens ökade

kostnader för förlossningsvården, gav riksdagen ej anledning till erinran.

Enligt min mening kunna i dagens situation nämnda motiv göras gällande

för en ytterligare utvidgning av kretsen av huvudmän, som må komma i

åtnjutande av byggnadsbidrag. Jag förutsätter därför, att Kungl. Maj:t i

fortsättningen vid prövning av inkommande ansökningar om bidrag till inrättande

av förlossningsanstalter skall äga att, i den mån så befinnes befogat,

medgiva byggnadsbidrag jämväl för förlossningsanstalter inom sjukvårdsområden,

som enligt nuvarande gränsdragning varit undantagna från

förmånen av dylikt bidrag.

Medicinalstyrelsen har uppskattat anslagsbehovet för nästa budgetår till

1 000 000 kronor. För tillgodoseende av föreliggande eller förväntade ansökningar

om byggnadsbidrag stod enligt medicinalstyrelsens uppgifter till

dess förfogande en reservation å icke mindre än 837 412 kronor. Hos Kungl.

Majit och styrelsen förelågo ansökningar till ett sammanlagt belopp av

121 500 kronor. Med hänsyn till storleken av reservationen och då man

torde få räkna med att en del av de tillämnade byggnadsföretag, för vilka

ansökningar om byggnadsbidrag förväntas skola ingivas, representerande

ett sammanlagt bidragsbelopp av 1 712 500 kronor, på grund av brist på

byggnadsmateriel eller av andra anledningar icke kunna komma till utförande

under nästa budgetår, torde — även om den av mig förordade ytterligare

jämkningen i bidragspraxis beaktas — anslaget för nästa budgetår

kunna bestämmas till samma belopp, som utgår för innevarande budgetår,

eller 400 000 kronor.

Anslagsbehovet för bidrag till driften av förlossningsanstalter

och väntehem m. m. har av medicinalstyrelsen för nästa budgetår

ansetts böra beräknas till i runt tal 2 600 000 kronor. Mot denna uppskattning

synes i och för sig intet vara att erinra. Med hänsyn till de ovissa

förutsättningar, varpå beräkningen delvis vilar, synes dock anslaget kunna

begränsas till 2 500 000 kronor.

Enligt utskottets mening äro snara åtgärder påkallade för avhjälpande av

de nuvarande missförhållandena inom förlossningsvården. Utskottet bar

emellertid i likhet med departementschefen funnit, att avgörande skäl tala

för uppskov i nuvarande läge med prövningen av de av befolkningsutredningen

framlagda förslagen. Under sådana omständigheter ansluter sig utskottet

helt till departementschefens uppfattning, att de nya grunder för

statliga byggnadsbidrag, som må komma att beslutas, böra få retroaktiv

tillämpning å samtliga de byggnadsföretag, som igångsatts efter 1945 års

utgång.

Då anslagsberäkningen ej givit utskottet anledning till erinran, får utskottet

hemställa,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 86.

11

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 under femte

huvudtiteln anvisa

a) till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter

ett reservationsanslag av 400 000 kronor;

b) till Bidrag till driften av förlossningsanstalter och

väntehem m. m. ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

Stockholm den 5 april 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Larsson,

Andrén, Bäckström, Karl Andersson, Heiding, Mannerskantz, Gustaf Karlsson, Gustaf

Iwar Anderson, Berling och Gustav Emil Andersson; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson i

Stockholm, Falla, Rubbestad, Andersson i Malmö, Wallentheim, Pettersson i Dahl, Viklund,

Malmborg i Skövde, Åkerström och Petterson i Degerfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till förlossningsvården. a1 i texten