Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1946/47 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
1946-03-01 · 62 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 53 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1946:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1946/47 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 9.
1
Nr 9.
Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1946 kl. 1 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen
under statens affärsverksfonder gjorda framställningar
om anslag för budgetåret 1946/47 i avseende å postverket,
telegrafverket, statens järnvägar och statens
vattenfallsverk.
(4:e avd.)
Postverket.
1 :o) Posthusbyggnad inom Årstaområdet i Stockholm. I propositionen
nr 1 har Kungl. Majit å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder
(bilaga 5, punkt 1, s. 2—5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad
inom Årstaområdet i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 1 350 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har hemställt örn anslag för uppförande av en posthusbyggnad,
avsedd att inrymma ett nytt brevbäringspostkontor för Johanneshovs-,
Hammarby- och Årstaområdena. Styrelsen har framhållit, att det
nya postkontoret vore erforderligt med hänsyn till den livliga nybebyggelsen
i och inflyttningen till de relativt nyskapade bostadsområdena Johanneshov
och Södra Hammarby inom Enskede församling samt Årsta inom Brännkyrka
församling. Postkontoret borde förläggas till Årstaområdets östligaste
del å en för ett posthusbygge lämplig, kronan tillhörig tomt, vars värde av
Djurgårdskommissionen uppskattats till 232 900 kronor. Byggnadskostnaderna
hade beräknats till 1 350 000 kronor. En del utrymmen avsågos skola uthyras.
Intäkterna av fastigheten syntes kunna uppskattas till 102 850 kronor,
motsvarande 6,5 % å det i fastigheten investerade kapitalet.
Departementschefen har framhållit, att den hastiga bebyggelse- och befolkningsökningen
inom vissa delar i Brännkyrka och Enskede församlingar
i Stockholm medfört en motsvarande ökning av posttrafiken inom
dessa områden, varför de befintliga postala anordningarna därstädes snart
komme att vara otillräckliga. Det har synts departementschefen angeläget
Hillring till riksdagens protokoll 191/6. 6 sami. Nr 9.
1
2
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
att ett brevbäringspostkontor inrättas för Johanneshovs-, Hammarby- och
Årstaområdena. Utrymmesbehovet borde tillgodoses genom uppförande av
ett särskilt posthus. Det till tomt för posthuset avsedda området inginge i
de markområden, vilka exploaterades genom Djurgårdskommissionens försorg,
därvid inflytande försäljningsmedel tillgodofördes särskild diversemedelstitel.
Enär området icke försåldes utan endast toges i anspråk för statligt
ändamål, borde något värde icke tillföras diversemedelstiteln. Däremot
borde postverkets fond uppräknas med 232 900 kronor. De för byggnadsföretaget
uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna hade icke
givit departementschefen anledning till erinran.
Under förevarande punkt har Kungl. Majit föreslagit anvisande av medel
för uppförande å kronan tillhörig tomtmark inom Årstaområdet i Stockholm
av en posthusbyggnad, avsedd att betjäna Johanneshovs-, Hammarby- och
Årstaområdena. Såsom framgår av nästföljande punkt har Kungl. Majit vidare
föreslagit anvisande av medel för uppförande inom Hägerstensområdet
i Stockholm å för ändamålet preliminärt förvärvad tomt av en posthusbyggnad
för de mera åt väster belägna delarna av stadens södra förorter. Med
hänsyn till den ökning av posttrafiken inom här avsedda områden, som blivit
en följd av områdenas snabba utbyggnad, finner utskottet motiverat att
ifrågavarande nybyggnader komma till utförande. Uppgjorda byggnadsplaner
och kostnadsberäkningar — 1 350 000 kronor för den för Årstaområdet
avsedda byggnaden och 1 090 000 kronor, inklusive kostnad för tomt, för
den för Hägerstensområdet avsedda — ha icke givit utskottet anledning till
erinran.
Under förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Posthusbyggnad inom Årstaområdet i
Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 1 350 000 kronor.
2:o) Posthusbyggnad inom Hägerstensområdet i Stockholm. Kungl. Majit
har (punkt 2, s. 5—8) föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad inom Hägerstensområdet
i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 1 090 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte
anvisas ett investeringsanslag av 1094 250 kronor. Nybyggnaden avses för
ett nytt postkontor, varifrån all brevbäring skulle kunna utgå till vissa åt
väster belägna delar av Stockholms södra förorter. Styrelsen har under förbehåll
av Kungl. Marits godkännande träffat avtal örn förvärv av lämpligt
tomtområde inom Hägerstenshöjden. Tomten innehåller en areal av 2 400 m2
och betingar en köpeskilling av 119 250 kronor. Byggnadskostnaderna för
posthuset, vilket planerats så att vissa till uthyrning avsedda utrymmen vid
Statsutskottets utlåtande nr 9
3
behov lätt skola kunna införlivas med postkontorslokalen, ha uppskattats
till 975 000 kronor. Det i fastigheten investerade kapitalet beräknas ge en
bruttoavkastning av 7,5 °/o.
Departementschefen har tillstyrkt generalpoststyrelsens förslag och för ändamålet
förordat en medelsanvisning av 1 090 000 kronor.
Utskottet får, under åberopande av vad utskottet under nästföregående
punkt anfört, hemställa,
att riksdagen må till Posthusbyggnad inom Hägerstensområdet
i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 1 090 000 kronor.
3:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping. Kungl. Maj:t har
(punkt 3, s. 8—11) föreslagit riksdagen att till Örn- och tillbyggnad av posthuset
i Linköping för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
800 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har framhållit, att den hastiga befolkningsökningen i
Linköping medfört en betydande ansvällning av trafiken vid postkontoret i
staden. Flera skäl nödvändiggjorde att arbetena med utförande av en sedan
några år tillbaka planerad om- och tillbyggnad av posthuset utan dröjsmål
igångsattes. Telegrafverket, som disponerade viss del av byggnaden, hade för
sin del framhållit angelägenheten av utökade lokaler för riksavdelningen vid
telefonstationen. Den beslutade uppbördsreformen medförde ett avsevärt lokalbehov
för postkontorets skatteavdelning. Större utrymmen erfordrades
också för postdirektionen i östra distriktet, som likaledes vore inhyst i posthuset.
Om- och tillbyggnaden hade beräknats draga en kostnad av 1 520 000
kronor, därav 800 000 kronor erfordrades under budgetåret 1946/47.
Departementschefen har tillstyrkt ifrågavarande om- och tillbyggnad och
för arbetenas påbörjande förordat en medelsanvisning för nästa budgetår av
800 000 kronor.
Såväl postverket som telegrafverket äro i behov av ytterligare lokaler för
rörelsen i Linköping. Det framlagda förslaget till örn- och tillbyggnad av posthuset,
i vilket jämväl telegrafverkets rörelse nu är inrymd, synes på ett tillfredsställande
sätt tillgodose dessa behov. Utskottet tillstyrker förty Kungl.
Majit förslag och hemställer,
att riksdagen må till Örn- och tillbyggnad av posthuset i
Linköping för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 800 000 kronor.
Utskottet.
U tskottet.
4
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
4:o) Posthusbyggnad i Huskvarna. Kungl. Majit har (punkt 4, s. 11—13)
föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Huskvarna för budgetåret 1946/
47 anvisa ett investeringsanslag av 625 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har meddelat, att lokalförhållandena vid postkontoret
i Huskvarna på grund av trafikökning redan tidigare varit ytterst otillfredsställande.
Då postkontorets rörelse under de senaste åren fortsatt att öka,
hade lokalsvårighetema blivit allt större, till men för både allmänheten och
postverket. Lokalen för postkontoret förhyrdes nu av Huskvarna stad. Staden
hade emellertid intresse av att själv disponera lokalerna, varför gällande
hyreskontrakt uppsagts. Styrelsen ville föreslå att en ny byggnad uppfördes
för postverkets räkning. Detta kunde lämpligen ske på en telegrafverket tillhörig
tomt, vilken i så fall borde överföras till postverkets fond. Byggnadskostnaderna
för en nybyggnad, inrymmande jämväl vissa för uthyrning avsedda
lokaler, beräknades till 625 000 kronor och förräntningen på nedlagt
kapital till 7,1 °/o.
Departementschefen har tillstyrkt förslaget.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Posthusbyggnad i Huskvarna för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 625 000 kronor.
5:o) Posthusbyggnad i Kalmar. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 13—15) föreslagit
riksdagen att till Posthusbyggnad i Kalmar för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 370 000 kronor.
Till posthusbyggnad i Kalmar anvisades för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag
av 855 000 kronor. Till grund för beviljandet av nämnda anslag
lågo äldre kostnadsberäkningar, enär nya sådana med hänsyn till ändrade
förhållanden i fråga om det nya posthusets förläggning icke för det dåvarande
kunde upprättas.
I propositionen 1945: 163 (bil. 8, p. 1) framlade Kungl. Majit ärendet för
riksdagen, som i skrivelse 1945: 136 medgav, att beslut om posthusbyggets
igångsättande omedelbart finge fattas, oaktat definitiva kostnadsberäkningar
ej hunnit utarbetas.
Generalpoststyrelsen har meddelat, att byggnadskostnaderna numera kunde
beräknas till 1 225 000 kronor. Kostnadsökningen vore, framhåller styrelsen,
i första hand orsakad av den allmänna prisstegringen. Härtill komme
emellertid vissa merkostnader på grund av att posthusets volym måste ökas
för att inrymma en skatteavdelning, varjämte grundförhållandena föranledde
kostnader för förstärkningsarbeten, vilka tidigare icke tagits i beräkning.
Departementschefen har tillstyrkt ett tilläggsanslag av 370 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
5
Till posthusbyggnad i Kalmar har riksdagen tidigare anvisat 855 000 kronor.
Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser anvisande av ytterligare 370 000
kronor för ändamålet. Då det ökade medelsbehovet får anses föranlett av den
allmänna prisstegringen och av önskvärdheten att giva posthusbyggnaden en
något större volym än tidigare förutsatts, finner sig utskottet böra tillstyrka
Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Posthusbyggnad i Kalmar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 370 000 kronor.
6:o) Posthusbyggnad i Göteborg. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 15—16)
föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Göteborg för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
Till Posthusbyggnad i Göteborg anvisades för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag
av 840 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har anmält, att byggnadskostnaderna icke kunde hållas
inom tidigare beräknad ram dels på grund av den allmänna prisstegringen,
dels på grund av önskvärdheten att inreda vissa uthyrningslokaler dyrbarare
än som från början avsetts. Merkostnaden har beräknats till 100 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt, att tilläggsanslag beviljas med nämnda
belopp.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
alt riksdagen må till Posthusbyggnad i Göteborg för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
7:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad. Kungl. Majit har (punkt
7, s. 16—18) föreslagit riksdagen att till Om- och tillbyggnad av posthuset
i Karlstad för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 520 000
kronor.
Generalpoststyrelsen har, under hänvisning till trafikökningen vid postkontoret
i Karlstad och de stegrade lokalsvårighetema därstädes samt behovet
av nya utrymmen för en skatteavdelning, hemställt om anslag nied
520 000 kronor till om och tillbyggnad av nämnda postkontor.
Departementschefen har tillstyrkt medelsanvisning med 520 000 kronor för
ändamålet.
Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av anslag för en såsom erforderlig
ansedd örn- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad har icke givit utskottet
anledning till erinran. Utskottet hemställer,
Utskottet.
Utskottet.
Utskottet.
6
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
alt riksdagen må till Orri- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
520 000 kronor.
8: o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Sala. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 8, s. 18—20), vilket avser anvisande av medel för en
om- och tillbyggnad av nu otillräckliga och ur hygienisk synpunkt otillfredsställande
postlokaler i Sala, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Örn- och tillbyggnad av posthuset i
Sala för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
225 000 kronor.
9:o) Inköp av tomt i Eskilstuna. Kungl. Majit har (punkt 9, s. 21—23)
föreslagit riksdagen att till Inköp av tomt i Eskilstuna för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 275 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har, med hänvisning till poströrelsens utveckling och
befolkningstillväxten i Eskilstuna, uttalat, att trängande behov förelåge av utvidgade
postlokaler i staden. Stadens postkontor vore nu inrymt i telegrafverkets
byggnad. Lokalfrågan har av styrelsen betecknats såsom synnerligen
brännande, varför det vore oundgängligen nödvändigt att åtgärder snarast
vidtoges för att få ett posthusbygge till stånd. Såsom en första åtgärd hade
styrelsen efter förhandlingar med ''Eskilstuna stad träffat preliminärt avtal
örn inköp av för ett nybygge lämplig tomtmark vid Careliigatan. Tomten,
som omfattade ca 2 600 mI 2, betingade ett pris av 100 kronor per m2. Marken
vore ännu icke tomtindelad, varför tomtens exakta storlek först senare kunde
bestämmas. På grund härav borde för inköp avsett anslag tillmätas med
viss marginal. Styrelsen har hemställt, att ett anslag av 275 000 kronor måtte
anvisas för ifrågavarande markförvärv.
Departementschefen, som uttalat, att det syntes bliva nödvändigt att inom
en snar framtid bereda postkontoret i Eskilstuna utökade lokaler, lämpligen
genom uppförande av en nybyggnad, har funnit sig böra biträda generalpoststyrelsens
förslag.
I ärendet förebragt utredning synes giva vid handen, att en ny posthusbyggnad
i Eskilstuna inom en snar framtid kommer att erfordras. Kungl.
Majlis förevarande förslag avser anvisande av medel för förvärv av en för
ändamålet lämplig tomt. Då det för förvärvet preliminärt avtalade priset synes
ur kronans synpunkt godtagbart, har förslaget icke givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Inköp av tomt i Eskilstuna för budget
året
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 275 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9. 1
10:o) Inköp av fastigheter i Katrineholm. Kungl. Majit Ilar (punkt 10,
s 23—25) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter i Katrineholm för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 115 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har framhållit att, sedan för postkontoret i Katrineholm
år 1906 iordningställts lokaler i en postverket tillhörig byggnad inom
statens järnvägars stationsområde, poströrelsen mångdubblats. Lokalerna
hade emellertid icke varit föremål för någon som helst utökning. Att åstadkomma
ytterligare erforderliga lokaler inom den nuvarande posthusbyggnaden
läte sig icke göra. Enligt styrelsens mening vore den enda fullt rationella
och lämpliga lösningen att å en för ändamålet lämplig tomt uppfora
ett nytt posthus. Styrelsen hade bland olika tomtförslag stannat för ett område
om 2 721 m2, för vilket köpeskillingen utgjorde 115 000 kronor, motsvarande
drygt 42 kronor per nr.
Departementschefen har tillstyrkt förslaget.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Inköp av fastigheter i Katrineholm
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
115 000 kronor.
11 o) Inköp av tomter i Landskrona. Kungl. Majit har (punkt 11, s. 25
__28) föreslagit riksdagen att till Inköp av tomter i Landskrona för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 58 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har framhållit, att postkontorets i Landskrona lokaler
— belägna i telegrafverkets byggnad — numera blivit helt otillräckliga
och att möjligheter icke funnes att erhålla tillräckliga och lämpliga lokaler
vare sig inom den nuvarande byggnaden eller genom förhyrning. Styrelsen
hade därför sedan flera år tillbaka undersökt möjligheterna att forvarva
lämplig tomt för uppförande av ett nytt posthus. Styrelsen hade nu stannat
för ett tomtområde inom kvarteret Engelbrekt i hörnet av Eriks- och Gjörloffsgatorna.
Tomtområdet i fråga vore beläget i stadens centrum, ehuru det
läge på något avstånd från de nuvarande egentliga affärskvarteren. Från
vissa korrespondenter i staden hade framställts erinringar mot att förlägga
ett posthus till detta område under motivering, att postkontoret komme att
ligga alltför långt från stadens huvudsakliga affärscentrum. Styrelsen, som
även för sin del skulle ha önskat en något sydligare förläggning av posthuset,
örn blott lämplig tomt stålt till förfogande, ansåge emellertid att det nu planerade
läget för ett blivande posthus med hänsyn till stadens nuvarande omfattning
och beräknad nybyggnadsverksamhet vore väl agnat att motsvara
de olika önskemål, som postverkets kunder av alla kategorier kunde hysa.
Även ur postverkets egen synpunkt vore den föreslagna centrala placeringen
Utskottet.
Utskottet.
8 Statsutskottets utlåtande nr 9.
av posthuset fördelaktig, bl. a. med hänsyn till den tidsbesparing, som uppkomme
vid brevbäringens fullgörande. Tomtarealen omfattade sammanlagt
2 275 m . Kostnaderna för förvärvet — därom preliminära avtal upprättats_
uppginge till 118 975 kronor 90 öre, motsvarande i genomsnitt drygt 52 kronor
per m . Av kostnaderna belöpte sig 58 000 kronor på nästa budgetår och
återstoden på budgetåret 1947/48.
Departementschefen har tillstyrkt, att ifrågavarande tomtmark förvärvas
för postverkets räkning och förordar anvisande för budgetåret 1946/47 av ett
anslag av 58 000 kronor.
Under förevarande punkt har Kungl. Maj:t hemställt om anslag för bestridande
av på budgetåret 1946/47 belöpande del av köpeskilling för förvärv av
viss tomtmark inom Landskrona, avsedd för uppförande av nybyggnad för
postverkets lokalbehov i staden. Under det att de nuvarande, såsom otillräckliga
betecknade lokalerna äro belägna inom stadens egentliga affärskvarter
— mom den södra, av vatten omgivna stadsdelen — kommer, därest den föreslagna
tomtmarken förvärvas, den blivande nybyggnaden att bliva placerad
mer i stadens centrum men på relativt långt avstånd från stadens nuvarande
huvudsakliga affärscentrum. Mot den föreslagna förläggningen ha erinringar
framställts från vissa affärsföretagare m. fl. i staden. Jämväl generalpoststyrelsen
har för sin del framhållit önskvärdheten av en något sydligare förläggning
av ett nytt posthus, om blott lämplig tomt kunnat uppbringas. Utskottet,
som bemärkt att det till inköp föreslagna tomtområdet är beläget
omkring 700 meter norr örn det nuvarande posthuset vid genomfartsleden
mellan Malmö och Hälsingborg, har med hänsyn till föreliggande omständigheter
icke funnit anledning att rikta erinran mot valet av plats för ett nytt
posthus. Då Kungl. Maurts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning
till erinran, får utskottet hemställa,
att riksdagen ma till Inköp av tomter i Landskrona för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 58 000
kronor.
12:o) Anskaffning av motorfordon. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 28 och
29) föreslagit riksdagen att till Anskaffning av motorfordon för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har beräknat medelsbehovet under budgetåret 1946/47
till förevarande ändamål till 1 800 000. Då emellertid en reservation av
1 700 000 kunde beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår
har styrelsen begränsat sitt medelsäskande för nästa budgetår till 100 000
kronor.
Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens
beräkningar.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
9
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anskaffning av motorfordon för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.
13:o) Förvärv av billinjcr. Kungl. Majit har (punkt 13, s. 29—31) föreslagit
riksdagen att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av 200 000 kronor.
Generalpoststyrelsen hemställde i skrivelse den 4 december 1945 örn anvisande
å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår av ett belopp av
500 000 kronor till ifrågavarande ändamål.
Departementschefen har framhållit, att behov syntes i vissa fall föreligga
för postverket att utvidga sitt diligenslinjenät genom övertagande av linjetrafik
från enskilda. Då emellertid endast en del av det äskade beloppet syntes
bliva erforderligt under innevarande budgetår, har departementschefen förordat,
att medelsanvisningen på tilläggsstat begränsas till 300 000 kronor och
att återstoden, 200 000 kronor, anvisas å riksstaten för nästa budgetår.
I propositionen nr 2 till innevarande års riksdag (bilaga 15, punkt 1 av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4
januari 1946) har Kungl. Majit framlagt förslag om anvisande av 300 000
kronor å tilläggsstat till ifrågavarande ändamål.
Under åberopande av vad utskottet i ämnet anfört i sitt utlåtande nr 18
(punkt 4) och under erinran, att riksdagen (skr. nr 23) å tilläggsstat till
riksstaten för innevarande budgetår till förvärv av billinjer anvisat ett investeringsanslag
av 300 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förvärv av billinjer för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.
14:o) Postverkets dispositionsanslag. Kungl. Majit har (punkt 14, s. 31
—33) föreslagit riksdagen att såsom Postverkets dispositionsanslag för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har meddelat, att under innevarande budgetår ett belopp
av omkring 800 000 kronor stöde till förfogande för med anslaget avsedda
ändamål. Då styrelsen hade alt räkna med utgifter för anordnande av
lokaler i anledning av uppbördsförfarandets omläggning, kunde styrelsen
dock icke ställa i utsikt, att någon behållning skulle kvarstå den 30 juni 1946.
För nästa budgetår har styrelsen beräknat medelsbehovet till 700 000 kronor.
Utskottet.
U tskottet.
10
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
Departementschefen har tillstyrkt förslaget saint förordat, att anslaget i
fortsättningen —- i anslutning till vad som gäller i fråga om telegrafverkets
och statens järnvägars motsvarande anslag — bör få tagas i anspråk även
för täckande av motsedd brist på annat anslag.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna utvidgningen
beträffande dispositionen av förevarande anslag, får, med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,
att riksdagen må såsom Postverkets dispositionsanslag för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000
kronor.
T elegraf verket.
15:o) Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho i Stockholm. Kungl.
Majit har (punkt 15, s. 34 och 35) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad
i kvarteret Jericho i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 1 850 000 kronor.
På förslag av Kungl. Majit har riksdagen till Telefonstationsbyggnad i
kvarteret Jericho i Stockholm för budgetåren 1943/44 och 1944/45 anvisat
tillhopa 1 300 000 kronor. Anslagsmedlen avsågos för en utbyggnad i nya
lokaler av rjksstationen i Stockholm. Byggnaden har numera färdigställts.
Till inköp av fastigheterna Jericho nr 23 och 24 har 1945 års riksdag anvisat
1 750 000 kronor.
Telegrafstyrelsen har framhållit, att telegrafverkets största och viktigaste
telefonanläggningar i Stockholm vore koncentrerade till kvarteret Jericho
samt att utvidgningar av dessa anläggningar måste utföras inom kvarteret
i fråga. Den tidigare utbyggnaden inom kvarteret hade avsett en första etapp.
Den erforderliga nya riksstationen för Stockholm krävde nu en ytterligare
utbyggnad inom kvarteret. Kostnaderna härför hade beräknats till 1 850 000
kronor.
Departementschefen har tillstyrkt telegrafstyrelsens förslag och har ej funnit
anledning till erinran mot de för byggnadsföretaget uppgjorda ritningarna
eller kostnadsberäkningarna.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att medel nu anvisas
för att slutföra erforderlig tillbyggnad inom kvarteret Jericho i Stockholm
för tillgodoseende av riksstationens i huvudstaden behov. Utskottet hemställer
sålunda,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i kvarteret
Jericho i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett inves
teringsanslag
av 1 850 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
11
16:o) Tillbyggnad av telelonstationsbyggnaden i Råsunda. Kungl. Majit
har (punkt 16, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden
i Råsunda för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 210 000 kronor.
Under erinran att den automatiska telefonstationen i Råsunda vore inrymd
i en telegrafverket tillhörig byggnad, uppförd under åren 1937—1938,
har telegrafstyrelsen framhållit, att en såsom erforderlig ansedd
utbyggnad av stationen icke vore möjlig inom befintliga lokaler. Då en mycket
livlig byggnadsverksamhet påginge inom Råsunda telefonstations abonnentområde
räknade styrelsen med att en ny automatulrustning mäste tagas
i bruk vid årsskiftet 1948—49. En tillbyggnad av fastigheten borde därför
snarast komma till stånd. Kostnaderna härför hade uppskattats till 210 000
kronor.
Departementschefen har funnit den fortgående, stora abonnentökningen i
Råsunda motivera en tillbyggnad av ifrågavarande fastighet. Mot byggnadsritningarna
och framlagda kostnadsberäkningar har departementschefen icke
funnit anledning till erinran.
Under förevarande och nästföljande punkter har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen anvisa medel till ett flertal byggnadsföretag för tillgodoseende av
telegrafverkets behov av ändamålsenliga telefonstationsbyggnader. Förutom
under förevarande punkt anmäld fråga om tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden
i Råsunda har sålunda föreslagits anvisande av medel, 5 450 000
kronor, för uppförande av nya telefonstationsbyggnader i Träkvista, Tumba,
Tierp, Västervik, Borgholm, Malmö, Ystad, Göteborg, Åmål, Falköping, Hagfors,
Ludvika och Kiruna (punkterna 17—28, 30). I flertalet fall betingas
förslagen av att de nuvarande lokalerna äro otillräckliga eller otidsenliga, i
vart fall vid förestående automatisering av telefonstationerna. De nya telefonstationsbyggnadema
i Malmö och Göteborg avses för anläggande av understationer,
erforderliga för telefonnätets fortsatta utbyggnad. I ett par fall
_ Tierp och Borgholm — motiveras nybyggnaderna jämväl av uppkomna
svårigheter att få förlänga gällande hyreskontrakt. Nybyggnaderna i Tierp
och Hagfors föreslås skola utföras så att de kunna tillgodose jämväl postverkets
trängande behov av ändamålsenligare lokaler.
Utskottet har funnit de beträffande de olika byggnadsföretagen förebragta
utredningarna giva vid handen, att behov av de föreslagna nybyggnaderna
föreligger. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot storleken
av de för byggnadsföretagen beräknade kostnaderna, tillstyrker därför, att
medel i enlighet med Kungl. Majits förslag anvisas för ifrågavarande nybyggnader.
Under förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnad au telefonstationsbygg
naden
i Råsunda för budgetåret 1946/47 anvisa ett investe
ringsanslag
av 210 000 kronor.
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9.
17:o) Telefonstationsbyggnad i Träkvista. Under åberopande av vad utskottet
anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 17, s. 36—38), hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Träkvista
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
125 000 kronor.
18:o) Telefonstationsbyggnad i Tumba. Under åberopande av vad utskottet
anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 18, s. 38 och 39), hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Tumba för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 150 000
kronor.
19:o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Tierp. Under åberopande
av vad utskottet anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 39—41), hemställa,
att riksdagen må till Nybyggnad för post- och telegrafverken
i Tierp för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 315 000 kronor.
20:o) Telefonstationsbyggnad i Västervik. Under åberopande av vad utskottet
anfört under punkten 16 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 20, s. 42 och 43), hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Västervik
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 450 000
kronor.
21 :o) Telefonstationsbyggnad i Borgholm. Under åberopande av vad utskottet
anfört under punkten 16 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 21, s. 43—45), hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Borgholm
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000
kronor.
22:o) Telcfonstationsbyggnad i Malmö. Under åberopande av vad utskot
tet
anfört under punkten 16 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 22, s. 45 och 46), hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
13
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Malmö för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 725 000
kronor.
23: o) Telefonstationsbyggnad i Ystad. Under åberopande av vad utskottet
anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 23, s. 46—48), hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Ystad för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 560 000
kronor.
24 :o) Telefonstationsbyggnad i stadsdelen Kålltorp i Göteborg. Under
åberopande av vad utskottet anfört under punkten 16 :o) får utskottet, med
tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 48 och 49), hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i stadsdelen
Kålltorp i Göteborg för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 470 000 kronor.
25 :o) Telefonstationsbyggnad i Åmål. Under åberopande av vad utskottet
anfört under punkten 16 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25, s. 50 och 51), hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Åmål för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 335 000
kronor.
26:o) Telefonstationsbyggnad i Falköping. Under åberopande av vad utskottet
anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 26, s. 51 och 52), hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Falköping
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 585 000
kronor.
27 :o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Hagfors. Under åberopande
av vad utskottet anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 52—55), hemställa,
att riksdagen må till Nybyggnad för post- och telegrafver
ken
i Hagfors för budgetåret 1946/47 anvisa ett investerings
anslag
av 600 000 kronor.
14
Statsutskottets utlåtande nr 9.
28:o) Telefonstationsbyggnad i Ludvika. Under åberopande av vad utskottet
anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 28, s. 55 och 56), hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Ludvika för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 510 000
kronor.
29:o) Tillbyggnad av telcfonstationsbyggnaden i Gävle. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 57) och under erinran att anslaget
avses för slutförande av en av 1945 års riksdag beslutad tillbyggnad, kostnadsberäknad
till 1 600 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden
i Gävle för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 600 000 kronor.
30:o) Telefonstationsbyggnad i Kiruna. Under åberopande av vad utskottet
anfört under punkten 16 :o) får utskottet, nied tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 30, s. 57—59), hemställa,
att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Kiruna för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 325 000
kronor.
31 :o) Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafverkets verkstad i
Nynäshamn. Kungl. Majit har (punkt 31, s. 60—62) föreslagit riksdagen
att till Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000
kronor.
Telegrafstyrelsen har hemställt om anvisande av anslag för tillbyggnad av
kontorsfastigheten vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn. Styrelsen har
uttalat, att verkstadens behov av ökade kontorsutrymmen vore synnerligen
trängande. Den nu rådande trångboddheten vore till förfång för arbetet, merarbete
uppstode och samarbetet de olika avdelningarna emellan försvårades.
Standardiseringsarbeten och omkonstruktioner hade delvis måst skjutas på
framtiden till följd av personalbrist, föranledd av bristande lokalutrymme.
Styrelsen bär framlagt förslag till erforderlig tillbyggnad, kostnadsberäknat
till 450 000 kronor, därav 300 000 kronor erfordrades under nästa budgetår.
Departementschefen har framhållit, att genom inrättandet av en ny verkstad
i Vänersborg och centraliseringen av tekniska och administrativa m. fl.
frågor till Nynäshamn arbetet vid huvudverkstadens samtliga kontorsavdel
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
15
ningar ökats och att särskilt laboratoriet och verkstadsbyrån vore i behov
av utökade lokaler. Departementschefen har biträtt det av telegrafstyrelsen
framlagda förslaget.
Telegrafverkets verks tadsrörelse har under senaste år undergått en fortskridande
utveckling. Detta har medfört behov av utökade kontorslokaler för
den till verkstadsrörelsen knutna kontorspersonalen. Kungl. Maj:t har nu
föreslagit anvisande av medel, 300 000 kronor, för härav betingad tillbyggnad
av telegrafverkets kontorsbyggnad i Nynäshamn. Utskottet tillstyrker berörda
förslag och hemställer,
att riksdagen må till Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid
telegrafverkets verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.
32:o) Tillbyggnad av förrådsbyggnaden i Nässjö m. m. Kungl. Majit har
(punkt 32, s. 62 och 63) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad av förrådsbyggnaden
i Nässjö m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 575 000 kronor.
Till förrådsbyggnad för telegrafverkets räkning i Nässjö anvisade 1941 års
riksdag ett reservationsanslag av 240 000 kronor. Förrådsbyggnaden har kommit
till utförande.
Under erinran att berörda förrådsbyggnad avsåg en första utbyggnad av
förrådsanläggningen samt att en andra utbyggnad av huvudförrådet i Nässjö
inom den allra närmaste tiden vore trängande nödvändig har telegrafstyrelsen
hemställt om anvisande av medel för tillbyggnad av förrådsbyggnaden,
460 000 kronor, för anläggande av spår och lastkajer, 80 000 kronor, samt för
uppförande av ett bostadshus, erforderligt ur övervakningssynpunkt, 35 000
kronor.
Departementschefen har tillstyrkt telegrafstyrelsens förslag.
Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Tillbyggnad av förrådsbyggnaden i
Nässjö m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 575 000 kronor.
33:o) Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors. Kungl. Majit har (punkt
33, s. 63—65) förslagit riksdagen att till Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 350 000 kro
-
Utskottet.
Utskottet.
nor.
16
Statsutskottets utlåtande nr 9.
U tskottet.
Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1942: 104 framlagda förslag
anvisade riksdagen för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av 365 000
kronor till Förrådsbyggnader i Västanfors. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande
har telegrafstyrelsen sedermera med anlitande av anslaget inköpt visst
tomtområde i Västanfors samt utfört i en första etapp för förrådsanläggningen
ingående byggnader och anläggningar. Det sålunda iordningställda förrådet
togs i bruk den 1 augusti 1943.
Telegraf styrelsen hemställer nu — under erinran om det trängande behovet
av en utökning av telegrafverkets förrådslokaler i allmänhet _ att Väs
tanfors-förrådet
måtte kompletteras med ett varmförråd och en kontorsbyggnad.
Kostnaderna härför hava uppskattats till 350 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Telegrafverkets förrådsrörelse är för närvarande organiserad på fem huvudförråd,
förlagda till Stockholm, Göteborg, Nässjö, Västanfors och Östaf*uvudförraden
i Västanfors och Östavall, som omhändcrha matcrielförsörjningen
för norra Mellansverige och Norrland, skola enligt den nya förrådsorganisationen
sammanslås till ett huvudförråd, förlagt till Västanfors
Detta förråd avses därjämte att utgöra ett centralförråd för hela landet för
dm tyngre linjematerielen. I Östavall skall för framtiden finnas ett filialförråd,
underställt huvudförrådet i Västanfors. Kontoren för förråden i Västanfors
och Östavall, som nu äro förlagda till Gävle, respektive Sundsvall, skola
enligt organisationsplanen, så snart förrådet i Västanfors färdigställts, sammanföras
till ett kontor å sistnämnda plats.
Med anlitande av ett av 1942 års riksdag för budgetåret 1942/43 anvisat
reservationsanslag av 365 000 kronor har i en första byggnadsetapp å en för
ändamålet inköpt tomt uppförts ett kallmagasin och ett bostadshus, varjämte
tomten planerats samt spar och lastkajer anlagts. I en andra etapp avses ett
varmförråd och en kontorsbyggnad skola uppföras.
På grund av den starka utvecklingen inom telegrafstyrelsens verksamhetsområde
under de senaste åren med därav följande ökat behov av förrådsutrymmen
samt med hänsyn till angelägenheten av den beslutade förrådsorganisationens
genomförande, ansluter jag mig till styrelsens förslag om uppförande
under nästa budgetår vid huvudförrådet i Västanfors av den redan
vid förrådets första utbyggnad planerade tegelbvggnaden för kontor och
varmförråd. Såsom styrelsen framhållit synes förtänksamheten bjuda, att
byggnaden erhåller en större volym än tidigare avsetts. Mot kostnaderna för
byggnadsföretaget, vilka numera beräknats till 350 000 kronor, har jag intet
att erinra samt tillstyrker, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.
Av departementschefen anförda skäl för en utbyggnad av telegrafverkets
huvudförråd i Västanfors har synts utskottet bärande. Utskottet hemställer
förty,
att riksdagen må till Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 350 000 kronor.
34:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Majit bär (punkt 34, s. 66—68) före
slagit
riksdagen att till Inköp av fastigheter för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 700 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
17
Jämlikt bemyndigande av 1943 års riksdag äger Kungl. Majit att inom
ramen av för ändamålet tillgängliga medel utan riksdagens hörande meddela
beslut i fråga om förvärv för telegrafverkets räkning av fastigheter i
fall, där köpeskillingen uppgår till högst 100 000 kronor. Nu förevarande anslag
är avsett för ifrågavarande fastighetsförvärv.
För budgetåret 1945/46 har till inköp av fastigheter för telegrafverkets
räkning anvisats ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
I skrivelse den 5 oktober 1945 har telegrafstyrelsen anmält, att man enligt
styrelsens mening icke kunde räkna med att tillgängliga anslagsmedel skulle
visa sig tillräckliga även för budgetåret 1946/47. Styrelsen har hemställt
örn anvisande för nämnda budgetår av 700 000 kronor. Styrelsen har i anslutning
därtill framhållit, att underhandlingar för närvarande påginge eller
beräknades kunna påbörjas inom den närmaste tiden om inköp av tomter
till centralstationer på ett 15-tal platser.
Departementschefen har ansett vid utgången av innevarande budgetår
eventuellt förefintlig behållning å hittills beviljade anslag icke komma att
förslå för täckande av medelsbehovet under nästa budgetår och har förty
tillstyrkt telegrafstyrelsens förslag. I anslutning härtill har departementschefen
framhållit, att då behov uppkomme för telegrafverket att förvärva
tomtmark för större byggnadsföretag liksom hittills samråd borde äga rum
med andra statsmyndigheter, främst byggnadsstyrelsen och generalpoststyrelsen,
i syfte att möjliggöra en samordning av statens markförvärv på den
ifrågavarande orten. Därvid borde givetvis även undersökas i vad man av
statsverket ägd mark kunde tagas i anspråk för ändamålet.
Utskottet, som vill understryka vikten av att av departementschefen förordat
samråd mellan telegrafstyrelsen, byggnadsstyrelsen och generalpoststyrelsen
kommer till stånd, har icke funnit anledning till erinran mot att
medel för telegrafverkets markförvärv i föreslagen omfattning anvisas för
nästa budgetår. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.
35:o) Riks- och landskablar m. ni. Kungl. Majit har (punkt 35, s. 71 och
72) föreslagit riksdagen att till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 26 500 000 kronor.
Det för ändamålet för budgetåret 1946/47 behövliga anslaget har telegrafstyrelsen
beräknat till 26 500 000 kronor. Beloppet fördelar sig enligt styrel
-
sens preliminära beräkningar på följande delposter.
Rikskabel Skövde—Grebbestad ...................... kronor 8 800 000
Fortsättning av rikskabeln Norrköping—Oskarshamn till
Kalmar ........................................ » 3 400 000
Rikskabel Hammar—Sollefteå ...................... » 750 000
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 9. 2
Utskottet.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
7 700 000
2 250 000
3 600 000
Summa kronor 26 500 000.
Departementschefen har, under erinran att under ifrågavarande anslag för
innevarande budgetar anvisats 23 000 000 kronor, ansett den av telegrafstyrelsen
föreslagna anslagsökningen, 3 500 000 kronor, vara nödvändig med
hänsyn till de senaste årens trafikstegring och därav följande minskning av
reservkapaciteten i telegrafverkets kablar.
Tillgänglig statistik utvisar, att telefon- och telegraftrafiken under senaste
år fortsatt att öka. Under krigsåren har telegrafverket på grund av bristande
tillgång på materiel och arbetskraft icke kunnat hålla jämna steg med den
kraftiga utvecklingen av rörelsen, vilket resulterat i en avsevärd minskning
av reserverna i fråga om lokal-, riks- och landskablar. Reserverna hava nu
tagits i anspråk i mycket stor utsträckning. Med hänsyn härtill framstår den
av telegrafstyrelsen föreslagna och av departementschefen tillstyrkta ökade
medelsanvisningen under förevarande anslag såsom önskvärd. Utskottet får
därför, med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag, hemställa,
att riksdagen må till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 26 500 000
kronor.
Landskablar ...................................... kronor
Utökning av överdragsstationer och bärfrekvensutrustning
på blanka ledningar samt av pupiniseringen i befintliga
rikskablar................................ »
Bärvågstelefoniutrustningar ........................ »
36:°) Telefon- och telegrafstationer. Kungl. Majit har (punkt 36, s. 72
och 73) föreslagit riksdagen att till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 31 700 000 kronor.
Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 15 000 000 kronor.
Det för budgetåret 1946/47 behövliga anslaget har av telegrafstyrelsen beräknats
till 31 700 000 kronor enligt följande sammanställning.
Fullföljande av automatiseringsarbeten i Stockholm, Göteborg,
Lidköping, Linköping, Vänersborg, Saltsjöbaden
och Viggbyholm m. fl. platser...................... kronor 4 000 000
Påbörjande av automatiseringsarbeten i Malmö (Slottsstaden),
Kalmar, Ystad, Kålltorp (Göteborg), Partille, Falköping,
Hagfors, Skara, Åmål, Katrineholm, Västervik,
Enköping, Ludvika, Kiruna, Sollefteå och Östersund
m. fl. platser.................................... » 3 600 000
Automatisering av växelstationer.................... » 5 goo 000
Statsutskottets utlåtande nr 9.
19
Ny riksstation i Stockholm.......................... kronor 1 500 000
Ny gruppstation i Stockholm........................ » 1 200 000
Utökning av större telefonstationer .................. » 12 500 000
Telegrafutrustningar, därav 330 000 kronor för ombyggnad
av Göteborgs telegrafstation och 600 000 kronor till
utrustning för abonnenttelegrafi.................... » 1 100 000
övriga stationsarbeten .............................. » 2 000 000
Summa kronor 31 700 000.
Departementschefen har anfört följande.
För nästa budgetår äskar telegrafstyrelsen till telefon- och telegrafstationer
ett belopp, som är mer än dubbelt så stort som det för innevarande budgetår
anvisade. Detta sammanhänger, såsom förut antytts, med att telegrafverkets
anläggningsarbeten under krigsåren av olika skäl icke kunnat hålla
jämna steg med utvecklingen av telegrafverkets rörelse. På grund härav föreligger
ett avsevärt återhållet behov av utvidgningar vid befintliga telefonstationer.
Sådana utvidgningar torde i många fall böra åstadkommas genom
automatisering. Arbeten härmed måste påbörjas lång tid innan abonnentökningen
medfört att telefonstationerna blivit fullbelagda, därest icke restriktioner
skola behöva vidtagas beträffande tilldelningen av nya abonnemang.
Även i övrigt föreligger ett betydande behov av utökning av telefonstationer.
Jag anser mig under sådana förhållanden icke böra motsätta mig en medelsanvisning
av den av styrelsen föreslagna storleksordningen.
Såsom departementschefen uttalat föreligger ett avsevärt, av krisförhållandena
återhållet behov av utvidgningar vid telegrafverkets stationer. Ehuru
Kungl. Maj:ts förslag innebär en medelsanvisning, som är mer än dubbelt så
stor som den för innevarande budgetår, har utskottet ansett sig böra tillstyrka
förslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Telefon- och telegrafstationer för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 31 700 000
kronor.
37 :o) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.
Kungl. Majit har (punkt 37, s. 73 och 74) föreslagit riksdagen att
till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 44 000 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats
ett anslag av 33 300 000 kronor. Å tilläggsstat till riksstaten för samma
budgetåret har innevarande års riksdag (skr. nr 23) anvisat ytterligare
5 000 000 kronor. Anslaget är avsett att användas till de abonnentinstallationer
och nätarbeten, som erfordras för mottagande av nya telefonabonnenter,,
samt till anordnande av nya blanka lands- och riksledningar.
Utskottet.
20
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Telegrafstyrelsen har för budgetåret 1946/47 hemställt om en medelsanvisning
å 44 000 000 kronor med följande fördelning.
Nya abonnentanläggningar .......................... kronor
Nätarbeten ...................................... *
Blanka riksledningar............................... »
Blanka landsledningar ............................ »
Övriga arbeten, däri inberäknat nya manuella växelstationer
...................................... *
Departementschefen har anfört följande.
I sina petita för innevarande budgetår beräknade telegrafstyrelsen, att ökningen
av antalet installerade telefonapparater under år 1945 skulle uppgå
till ca 65 000, samt hemställde i anslutning därtill om ett anslag av 38 300 000
kronor till nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.
Med hänsyn till svårigheterna att överblicka den sannolika utvecklingen
bestämdes emellertid anslaget till allenast 33 300 000 kronor. Styrelsen
har sedermera i skrivelse den 27 september 1945, med förmälan att styrelsen
då beräknade apparatökningen under år 1945 till omkring 70 000,
hemställt om anvisande på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår
av ett anslag för ändamålet å 5 000 000 kronor. Jag ämnar senare i
dag till behandling upptaga denna framställning och därvid tillstyrka densamma.
Av vad som sålunda förekommit samt av telegrafstyrelsens tidigare återgivna
redogörelse för telefonväsendets utveckling under krigsåren framgår,
att man, om denna utveckling fortsätter i oförminskad takt, även för nästa
budgetår har att räkna med ett högst betydande investeringsbehov med avseende
å nya abonnentanläggningar m. m. Styrelsen har beräknat, att abonnentökningen
under år 1946 kommer att motsvara ca 80 000 nya apparater,
och har på grund härav hemställt, att för ändamålet måtte för nästa budgetår
anvisas ett anslag av 44 000 000 kronor. Då hittillsvarande erfarenheter
knappast synas motsäga styrelsens antaganden, och då det är angeläget
att medel i god tid och erforderlig omfattning ställas till styrelsens förfogande
för täckande av de materielbehov, som äro ofrånkomliga om telefontrafiken
skall skötas på ett för allmänheten tillfredsställande sätt, anser jag
mig, trots den betydande anslagsökning som styrelsens äskande innebär,
böra biträda detsamma.
Under senare år har telefon- och telegraftrafiken visat en kraftig stegring.
Särskilt anmärkningsvärd är den stora ökningen av antalet nytecknade telefonabonnemang,
vilken ökning — trots att höjda inträdesavgifter, 100 kronor,
tillämpats från och med hösten 1942 — för år 1944 uppgick till 74 600 och
för år 1945 beräknas uppgå till omkring 70 000. För år 1946 motser telegrafstyrelsen
en ökning med omkring 80 000 nyanslutna abonnenter, och har styrelsen
med utgångspunkt härifrån uppskattat medelsbehovet under förevarande
anslag till 44 000 000 kronor.
Utskottet finner angeläget, att telegrafstyrelsen beredes möjlighet att i god
tid vidtaga åtgärder för att kunna tillgodose önskemål om nyteckning av
abonnemang. Utskottet har därför icke funnit anledning till erinran mot en
medelsanvisning för nästa budgetår i den av telegrafstyrelsen föreslagna, av
departementschefen tillstyrkta omfattningen.
24 000 000
14 000 000
1 500 000
2 500 000
2 000 000.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet vill i förevarande sammanhang erinra örn 1945 års riksdags uttalande
(skrivelse nr 38, punkt 30) att för de ekonomiskt mera ogynnsamt
ställda befolkningslagren en inträdesavgift av 100 kronor uppenbarligen
måste verka rätt betungande och att det därför självfallet vore önskvärt att
inträdesavgiften, i den mån krigstidens anläggningssvångheter latta, kan
återföras till mera normal storleksordning. Då angivna svårigheter torde
kunna väntas bli mindre framträdande vill utskottet ifrågasatta, huruvida
icke tiden nu är inne att besluta om en sänkning, eventuellt etappvis, av inträdesavgifterna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten
och blanka mellanortsledningar för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 44 000 000 kronor.
38 o) Uppförande av ett radiohus i Stoekholm. Beträffande ifrågavarande
anslag (punkt 38, s. 75) kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva
utlåtande, vilket härmed
anmäles.
39:o) Ny rundradiostation i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s. 75
—77) föreslagit riksdagen att till Ny rundradiostation i Stockholm för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Telegrafstyrelsen har hemställt om anslag för nästa budgetår för uppförande
av en ny rundradiostation i Stockholm, avsedd att ersätta den nuvarande
år 1930 färdigställda Spångastationen. Styrelsen har därvid framhållit
att den nuvarande stationen icke längre kunde anses motsvara de väsentligt
strängare krav på kvalitet och effektivitet som numera ställdes på en
rundradiostation. Stationens antenneffekt, 55 kW, vore alltför låg. Den nya
anläggningen borde givas en kapacitet om 120 kW. Ett ytterligare skäl att
ersätta den nuvarande stationen med en ny vore, framhåller styrelsen vidare,
önskemålet örn avlägsnandet av de hinder för flygsäkerheten vid Stockholm/
Bromma flygplats, som de 150 meter höga radiomasterna vid Spånga utgjorde.
Radiostationen, som borde förses med en fullständig reservstationsutrustning,
har av styrelsen preliminärt kostnadsberäknats till 3 700 000
kronor. För budgetåret 1946/47 erfordrades 500 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Telegrafstyrelsens förslag örn ersättande av den sedan år 1930 till Spånga
förlagda rundradiostationen i Stockholm med en ny station har föranletts av
behovet att genom en tidsenlig radioanläggning trygga och förbättra mottagningsförhållandena
inom stora delar av mellersta Sverige. På senare tid
har Turkiet förklarat sig ämna anlägga en rundradiostation i Smyrna för utsändningar
å den åt rundradiostationen i Stockholm upplåtna våglängden.
Utskottet.
22
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Et*.f’ei/0*nforande ,a^ denna plan skulle medföra en avsevärd försämring av
möjligheterna att i Sverige avlyssna utsändningar på Stockholms våglängd.
Det basta sattet att eliminera denna fara synes vara att öka stockholmsstationens
effekt till den maximalt tillåtna. I likhet med telegrafstyrelsen
anser jag dartor, att en modern rundradiostation om 120 kW bör upprättas
i Stockholm eller dess närhet. Principbeslut härom lärer nu böra meddelas
av statsmakterna.
Den nya radiostationen är avsedd att förläggas till annan plats än Spånga.
Den nuvarande radiostationsbyggnaden i Spånga lärer enligt vad telegrafftJnmm11
erfordras för att tillgodose radiotrafiken vid Stockholm/
Bromma flygplats. Jag har intet att erinra mot telegrafstyrelsens förslag i
nam?.da avseende och tillstyrker även att den nya stationen förses med fullen
VeTVStatl0nSUi.rUStn!ng- Den till 3 700 000 kronor beräknade kostn.
f“lor den n^a radiostationen har icke givit mig anledning till erinran.
Det torde vara tillräckligt att nu for vissa förberedande åtgärder, huvudsak
ITla,
rkl]nk,op1’ föreslå riksdagen att anvisa det av styrelsen för
nästa budgetar äskade beloppet 500 000 kronor.
Av den lämnade redogörelsen framgår, att Stockholmsstationens antenneffekt
är alltför låg. En ökning av effekten framstår såsom önskvärd icke blott
för att stationen skall erhålla tillfredsställande tekniska förutsättningar för
en fullgod sändning, utan även för att hävda den till stationen enligt internationella
överenskommelser upplåtna våglängden. Intet lärer sålunda vara att
erinra mot att principbeslut nu fattas örn byggande av en ny till Stockholm
eller dess närhet förlagd rundradiostation. Utskottet, som anser att bärande
skal forebragts för stationens förflyttning från Spånga och som icke funnit
anledning till erinran mot de för den nya stationen beräknade kostnaderna,
vdl salunda tillstyrka, att medel i av Kungl. Majit föreslagen omfattning anvisas
för vidtagande under nästa budgetår av med den nya stationens tillkomst
förenade förberedande åtgärder. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Ny rundradiostation i Stockholm för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 500 000
kronor.
_40:o) Ny rundradiostation i Sundsvall. Med tillstyrkande av Kungl. Majlis
förslag (punkt 40, s. 78), vilket avser fortsatt medelsanvisning utöver av
1945 års riksdag för ändamålet anvisade medel, 400 000 kronor, för en till
2 400 000 kronor kostnadsberäknad rundradiostation i Sundsvall, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Ny rundradiostation i Sundsvall för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 250 000
kronor.
..41:°) Vissa rundradioanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl. Majits
förslag (punkt 41, s. 78 och 79), som avser medelsanvisning för bestridandet
av kostnader för avveckling av de privata rundradiostationerna och dessas
ersättande med moderna statliga stationer, hemställer utskottet,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
23
att riksdagen må till Vissa rundradioanläggningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.
42 :o) Trådradioanläggningar. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt
42, s. 79 och 80) kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
43:o) Ny kustradiostation på Västkusten. Kungl. Majit har (punkt 43, s.
80) föreslagit riksdagen att till Ny kustradiostation på Västkusten för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Beslut om uppförande av en ny radiostation på Västkusten har tidigare
fattats av statsmakterna. Anläggningskostnaderna ha beräknats till 2 500 000
kronor, av vilket belopp 1 500 000 kronor hittills anvisats.
Departementschefen har biträtt av telegrafstyrelsen framställt förslag örn
anvisande för nästa budgetår av ett anslag å 1 000 000 kronor för stationens
färdigställande.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ng kustradiostation på Västkusten
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.
44:o) Fartygsradiostationer m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag
(punkt 44, s. 80 och 81) och under erinran, att för ifrågavarande ändamål
för innevarande budgetår anvisats 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Fartygsradiostationer m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor.
45:o) Markradiostation för norrlandsliujen. Kungl. Majit har (punkt 45,
s. 81—83) föreslagit riksdagen att till Markradiostation för norrlandslinjen
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 195 000 kronor.
I skrivelse den 30 oktober 1945 har luftfartsstyrelsen hemställt om anvisande
av anslag för budgetåret 1946/47 till vissa markradiostationer för luftfarten.
Till stöd härför har styrelsen framhållit, att avsevärda utökningar av
inrikestrafiken vore att förvänta under de närmaste aren och att för till
-
U tekottet.
24
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
godoseende av sedvanliga krav på flygsäkerhet fordrades att markradiostationer
anlades å vissa orter, vid vilka flygplatser för den ökade trafiken
komme att tågås i anspråk. Styrelsen har föreslagit anläggande av dylika stationer
vid Örebro, Östersund, Kiruna och Umeå. Kostnaderna härför har
styrelsen uppskattat till sammanlagt 835 000 kronor.
Luftfartsstyrelsen har vidare föreslagit att den vid Göteborg anordnade
markradiostationen, vars antennmaster utgjorde ett besvärande flyghinder,
flyttas och har beräknat kostnaderna härför till 95 000 kronor.
Härjämte har styrelsen föreslagit anordnande av en kortvågssändarstation
vid Spånga, kostnadsberäknad till 175 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
Luftfartssstyrelsens förslag örn anläggande av markradiostationer för luftfarten
avser att tillgodose trafiksäkerheten i den utvidgade inrikes flygtrafik,
som styrelsen beräknar inom kort komma till stånd, främst i Norrland.
Styrelsen har föreslagit inrättande av markradiostationer vid Örebro, Östersund
och Kiruna samt förordat anläggande av en dylik station vid Umeå
eller a en lämplig plats i Dalarna. Då jag i det följande vid anmälan av föreliggande
förslag till kapitalinvesteringar i luftfartsfonden ämnar föreslå vissa
begränsningar i de av luftfartsstyrelsen framlagda förslagen, anser jag mig
i detta sammanhang blott såtillvida böra biträda styrelsens förslag i vad avser
markradiostationer, att jag förordar, alt medel anvisas för en ny markradiostation,
avsedd för norrlandslinjen. Enligt vad jag under hand inhämtat
av telegrafstyrelsen, kunna kostnaderna för en dylik station utan kortvågspejl-
och telefonianläggning beräknas till 195 000 kronor.
En flyttning av den i markradioanläggningen vid Göteborg ingående långoch
kortvågssändarstationen torde få anses angelägen på grund av det hinder,
som de till sändarstationen hörande antennmasterna visat sig utgöra för
flygtrafiken på Torslanda flygplats. Medel till flyttningen torde därför böra
mraknas i förevarande anslag. Mot de av telegrafstyrelsen till 95 000 kronor
preliminärt beräknade kostnaderna härför synes intet vara att erinra.
Vid Spånga finnes för närvarande en provisorisk kortvågssändare för flygväderlekstjänsten.
Denna äger emellertid en alltför begränsad räckvidd. Då
en kortvågssändarstation av tillfredsställande styrka skulle utgöra ett värdefullt
led i åtgärderna för att förbättra trafiksäkerheten i luften, vill jag icke
motsätta mig, att för nästa budgetår anvisas det för en dylik station erforderliga
beloppet av 175 000 kronor.
Under denna punkt gör jag hemställan örn anvisande av medel för markradiostationen
å norrlandslinjen. Under de följande två punkterna hemställer
jag om anvisande av medel för flyttningen av markradiostationen i Torslanda
och för kort vågssändaren i Spånga.
Utskottet har icke funnit anledning att frångå vad departementschefen i
förevarande sammanhang förordat. Utskottet hemställer under förevarande
punkt,
att riksdagen må till Markradiostation för norrlandslinjen
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
195 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9.
46:o) Flyttning av markradiostationen vid Torslanda flygplats. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 83) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Flyttning av markradiostationen vid
Torslanda flygplats för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 95 000 kronor.
47 :o) Kortvågssändarstation vid Spånga. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 47, s. 83) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kortvågssändarstation vid Spånga för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 175 000
kronor.
48 o) Telegrafverkets dispositionsanslag. Med tillstyrkande av Kung
Majlis förslag (punkt 48, s. 83 och 84) och under erinran att för andamalet
för innevarande budgetår anvisats likaledes 3 000 000 kronor, hemställer ut
-
skottet,
att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
3 000 000 kronor.
Statens järnvägar.
49:o) Ombyggnad av bangården i Landskrona. Kungl. Majit har (punkt
49, s. 86) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bangården i Landskrona
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har anmält, att de nuvarande plattformsanordnmgama
i Landskrona vore alltför trånga och otillräckliga samt att sparanordnmgarna
vore i flera avseenden mindre lämpligt utformade och otillräckliga, varför
en ombyggnad av bangården borde komma till stånd snarast möjligt.
Kostnaderna hava beräknats till 500 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.
Frågan om en ombyggnad av bangården i Landskrona har aktualiserats
av den förestående elektrifieringen av järnvägslinjerna till Landskrona. Utskottet
tillstyrker, att anslag för ombyggnaden anvisas för nästa budgetar
nied av Kungl. Majit äskat belopp. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Ombyggnad av bangården i Lands
krona
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
Utskottet.
26
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
50:o) Ny mötesplats å linjen Älvkarleö—Skutskär. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 86 och 87) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ny mötesplats å linjen Älvkarleö—
Skutskär för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 130 000 kronor.
51 :o) Nya mötesplatser å linjen Falköping—Nässjö. Kungl. Maj:t har
(punkt 51, s. 87) föreslagit riksdagen att till Nya mötesplatser å linjen Falköping—Nässjö
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
700 000 kronor.
Under förevarande rubrik har 1945 års riksdag anvisat ett investeringsanslag
av 600 000 kronor, avseende anordnande av mötesplatser vid Huskvarna
och Öggestorp.
Järnvägsstyrelsen har nu hemställt örn anvisande av 700 000 kronor för
anordnande av mötesplatser jämväl vid Ebbarpsby, Furusjö och Bogla.
Departementschefen har anslutit sig till styrelsens förslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nya mötesplatser å linjen Falköping
Nässjö för budgetaret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 700 000 kronor.
52:o) Förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg å vissa
stationer. Kungl. Majit har (punkt 52, s. 88) föreslagit riksdagen att till
Förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg å vissa stationer
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
För ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1945/46 anvisats etMnvesteringsanslag
av likaledes 1 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har uppskattat medelsbehovet under nästkommande
budgetår för fullföljande av ifrågavarande arbeten till 2 000 000 kronor.
Departementschefen har i likhet med järnvägsstyrelsen funnit anslag för
ifrågavarande ändamål böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår men
förordat, att anslaget begränsas till allenast 1 000 000 kronor.
Utskottet tillstyrker Kungl. Majlis förslag och får alltså hemställa,
att riksdagen ma till Förlängning av mötesspår och anordnande
av tredje tågväg å vissa stationer för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
27
53 :o) Gångbroar och gångtunnlar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 53, s. 88 och 89) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Gångbroar och gångtunnlar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.
54:o) Diverse bangårdsanordningar. Kungl. Majit har (punkt 54, s. 89 och
90) föreslagit riksdagen att till Diverse bangårdsanordningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
Å riksstaten för budgetåret 1945/46 har uppförts ett anslag av 500 000
kronor till bangårdsmaskinerier. Från anslaget ha bestritts kostnaderna för
diverse maskinella anordningar å bangårdar samt för vissa plattformar Och
lastkajer m. m.
Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 22 september 1945 föreslagit, att
anslag till arbeten, som folie under rubriken Bangårdsmaskinerier, från och
med nästa budgetår måtte anvisas under rubriken Diverse bangårdsanordningar,
samt för nästa budgetår äskat ett till 1 000 000 kronor höjt anslag för
ändamålet.
Departementschefen har ansett rubriceringen av det för innevarande budgetår
uppförda anslaget Bangårdsmaskinerier böra ändras i enlighet med järnvägsstyrelsens
förslag. Mot storleken av det av styrelsen för nästa budgetår
föreslagna anslagsbeloppet har departementschefen icke haft något att erinra.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Diverse bangårdsanordningar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
55:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 55, s.
90—92) föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.
Hösten 1938 framlade järnvägsstyrelsen en plan för bedrivande av dubbelspårsbyggnader
å statens järnvägars huvudlinjer. Planen omfattade dels fortsatt
dubbelspårsbyggnad å linjen Järna—Katrineholm jämte vissa andra arbeten,
dels ock påbörjande av arbeten för ett successivt utbyggande av linjerna
Katrineholm—Göteborg och Malmö—Norrköping—Katrineholm till genomgående
dubbelspår. Dubbelspårsbyggnaderna skulle utföras under en tidrymd
av omkring 20 år och beräknades vid tiden för planens framläggande
draga en approximativt uppskattad kostnad av 125 000 000 kronor. De årliga
anslagsbeloppen förutsattes skola variera med konjunkturläget på sådant sätt,
att arbetena till väsentlig del skulle utföras under tider med arbetslöshet.
Utskottet.
28
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Järnvägsstyrelsen har för budgetåret 1946/47 hemställt om anvisande av
medel för fortsatt anläggning av dubbelspår. Styrelsen har därvid meddelat,
att dubbelspårsarbeten för närvarande påginge å sträckorna Järna—Skebokvarn,
Gårdsjö—Skövde och Mjölby—Tranås. Arbetena omfattade med hänsyn
till knappheten på räls huvudsakligen terrasseringsarbeten m. m. Då möjligheterna
att erhålla erforderliga rälskvantiteter under nästkommande budgetår
syntes väsentligt förbättrade beräknade styrelsen medelsbehovet för budgetåret
1946/47 till 12 000 000 kronor. Styrelsen har därvid räknat med att
arbetsstyrkan skall kunna utökas från omkring 1 150 man under innevarande
budgetår till i första hand 1 300 man.
Departementschefen har anfört följande.
Huvudsakligen arbetsmarknadspolitiska motiv hava under förkrigstiden
och de första krigsåren varit avgörande för anvisandet av medel till dubbelspårsarbeten.
Under de senare åren hava i stället svårigheterna att avveckla
den starkt ökade trafiken väsentligen varit bestämmande för anvisandet av
anslag för ändamålet, därvid emellertid arbetenas omfattning helt berott av
tillgången på arbetskraft. Sålunda måste dubbelspårsarbetet under budgetåren
1942/43 och 1943/44 begränsas. Arbetsstyrkan, som i normala fall utgjorde
omkring 1300 man, hade år 1943 reducerats till cirka 450 man.
Under början^ av år 1944 ökades tillgången på arbetskraft, och detta möjliggjorde
ett återupptagande av arbetena med ungefär samma arbetsstyrka
som före de av arbetsmarknadsförhållandena föranledda inskränkningarna.
För budgetåret 1945/46 har arbetsstyrkan med hänsyn till läget på arbetsmarknaden
återigen beräknats något lägre eller till cirka 1 150 man, motsvarande
en arbetskostnad av 10 000 000 kronor.
För arbetenas bedrivande under nästa budgetår beräknar järnvägsstyrelsen
ett till 12 000 000 kronor förhöjt anslag bliva erforderligt. Styrelsen, som
därvid utgått från att en arbetsstyrka av omkring 1 300 man skall få disponeras
för ändamålet, har framhållit önskvärdheten av att kunna bedriva arbetena
i snabbare takt.
Jag anser visserligen, att anläggning av dubbelspår för underlättande av
trafiken å de mest belastade linjerna alltjämt bör fortgå, men anser mig under
nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden icke böra förorda en medelsanvisning
som syftar till en ökning av dubbelspårsarbetena under nästa
budgetår. Nu ifrågavarande anslag torde alltså bibehållas vid samma belopp
som för innevarande budgetår eller 10 000 000 kronor. Skulle de antydda förhållandena
ändras i sadan riktning, att dubbelspårsarbetena av sysselsättningspolitiska
skäl anses böra bedrivas i ökad omfattning, torde medel i annan
ordning ställas till förfogande härför.
På av departementschefen anförda skäl finner utskottet sig böra biträda
förslaget att medelsanvisningen till dubbelspårsarbeten för nästa budgetår
bibehålies vid samma belopp som för innevarande budgetår. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Fortsatt anläggning av dubbelspår för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9. ^
56:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Majit har (punkt 56, s. 92 och 93) föreslagit
riksdagen att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av 12 000 000 kronor.
För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats
10 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har — under framhållande att en utökning av nuvarande
arbetsprogram vore erforderlig under några år framåt för att vidmakthålla
spåröverbyggnadens bestånd och återhämta vad som under senare år blivit
eftersatt — hemställt om ett anslag till förevarande ändamål för budgetåret
1946/47 av 12 000 000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
På grund av de senaste årens intensiva trafik å statens järnvägar och därmed
följande snabba förslitning av Täler samt den fortgående ökningen av
statens järnvägars verksamhetsområde genom införlivandet med statsbanenätet
av ett stort antal enskilda järnvägar ha stora belopp måst ställas till
järnvägsstyrelsens förfogande för rälsutbyten m. m. För budgetaret 1944/45
var emellertid medelsanvisningen till detta ändamål med hänsyn till beraknad
svårighet att disponera materiel och arbetskraft omkring 2 000 000 kronor
lägre än under de två närmast föregående budgetaren och innevarande budgetår.
Då man kan hysa förhoppningar om, att den tidigare rådande knappheten
på materiel efter hand skall komma att minskas, finner jag i likhet
med järnvägsstyrelsen erforderligt, att anslaget för nästa budgetår utmätes
tillräckligt för att möjliggöra en ökning av arbetsprogrammet.
Av vad departementschefen anfört framgar, att avsevärda behov föreligga
av en förstärkning av spåröverbyggnaden genom rälsutbyten m. m. Utskottet
vill därför tillstyrka, att för nästa budgetår anvisas ett till 12 000 000 kronor
höjt anslag till förevarande ändamål. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Rålsutbgten m. m. för budgetaret 1946/
47 anvisa ett investeringsanslag av 12 000 000 kronor.
57 :o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. I enlighet med Kungl. Maj:t
förslag (punkt 57, s. 93 och 94), vilket avser anvisande av medel för ett fortsättande
av ett av järnvägsstyrelsen år 1938 framlagt program rörande spårförstärknings-
och kompletteringsarbeten för att möjliggöra användningen av
snabbare loktyp, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Diverse åtgärder för spårförstärkning
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.
Utskottet.
58;o) Broar in. m. Kungl. Majit har (punkt 58, s. 94 och 95) föreslagit
riksdagen alt till Broar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Utskottet.
ÖU Statsutskottets utlåtande nr 9.
Anslaget under denna rubrik är i huvudsak avsett för ombyggnad eller
förstärkning av broar, viadukter, vägportar och vägbroar. För innevarande
budgetår har för ändamålet anvisats ett belopp av 500 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har framhållit, att den normala förnyelsen av statens
järnvägars broar under de senaste åren i viss mån fått stå tillbaka. Behovet
av broombyggnader hade blivit allt mer trängande och de nödvändigaste arbetena
kunde nu icke uppskjutas. För nästkommande budgetår beräknade
styrelsen medelsbehovet komma att uppgå till 2 000 000 kronor.
Departementschefen, som erinrat om att under kriget försvarspolitiska synpunkter
främst gjort sig gällande vid dispositionen av beviljade anslag för nu
ifrågavarande ändamål, har förordat järnvägsstyrelsens förslag om ökad medelsanvisning
för utförande av arbeten, som under kriget blivit eftersatta.
En ökning, framhåller departementschefen, motiveras jämväl av att införlivandet
av enskilda järnvägar tillfört statsbanenätet anläggningar, som kräva
ansenliga kapitalinsatser.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Broar m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
59:o) Nytt ilgodsmagasin m. m. vid Stockholms centralstation. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 95 och 96), vilket avser fortsatt
medelsanvisning utöver tidigare anvisade medel, 3 300 000 kronor, för
ett till 8 500 000 kronor kostnadsberäknat nytt ilgodsmagasin m. m. vid
Stockholms centralstation, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nytt ilgodsmagasin m. m. vid Stockholms
centralstation för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
60 :o) Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 96 och 97), vilket avser
medelsanvisning för täckande av merkostnader för en nybyggnad å tomten
nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm, för vars uppförande tidigare
sammanlagt 1 050 000 kronor ställts till järnvägsstyrelsens förfogande, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret
Pennfäktaren i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av 265 000 kronor.
61 :o) Om- och tillbyggnad av stationshuset i Borås. Kungl. Maj:t har
(punkt 61, s. 97 och 98) föreslagit riksdagen att till Om- och tillbyggnad av
stationshuset i Borås för budgetaret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
500 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9. 01
Statens järnvägars överrevisorer hava i sin berättelse rörande granskning
av statens järnvägars räkenskaper och förvaltning år 1943 behandlat lokalförhållandena
i stationshuset och ilgodsexpeditionen i Borås samt framhållit,
att arbeten med modernisering och utökning av dessa byggnader borde igångsättas
så snart förhållandena gjorde det möjligt.
Järnvägsstyrelsen har i sina petita för nästa budgetår anmält, att förslag till
stationshusets förändring nu utarbetats, vilket innebure dels tillbyggnad, dels
påbyggnad med ytterligare en våning av en del av stationshuset, dels ock ombyggnad
av bottenvåningen. Kostnaderna för stationshusets om- och tillbyggnad
enligt det föreliggande förslaget ha beräknats till 500 000 kronor. Styrelsen
har hemställt, att nämnda belopp måtte ställas till förfogande för byggnadsföretaget.
Departementschefen har, under framhållande att ytterligare uppskov med
byggnadsarbetena knappast syntes tillrådligt, förklarat sig böra biträda järnvägsstyrelsens
framställning.
Lokalerna i stationshuset vid Borås centralstation äro, såsom av det anförda
framgår, otillräckliga och otidsenliga. Utskottet finner sig därför böra
tillstyrka, att medel anvisas för stationshusets om- och tillbyggnad. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av stationshuset
i Bords för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 500 000 kronor.
62:o) Nytt överliggningshus i Alvesta. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 62, s. 98 och 99) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nytt överliggningshus i Alvesta för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 250 000
kronor.
63:o) Nya bostadshus. Kungl. Majit har (punkt 63, s. 99 och 100) föreslagit
riksdagen att till Nya bostadshus för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har beräknat ett medelsbehov för nästa budgetår av
1000 000 kronor, för att i begränsad omfattning uppföra nya, för järnvägspersonalen
avsedda bostadshus a vissa platser med sådana speciella
förhållanden att möjlighet för personalen att på annat sätt skaffa sig bostäder
icke funnes eller inom rimlig tid kunde beräknas uppkomma.
Departementschefen har funnit lämpligt, att möjligheter beredas styrelsen
att — örn än i begränsad omfattning och endast då särskilda skäl därtill
förelåge — bygga bostadshus för statens järnvägars personal. Det bör enligt
departementschefens mening vara styrelsen angeläget att därvid anlita så
-
UtskotUl.
32
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
dan expertis, att bostäderna kunde förväntas bliva bekväma, trivsamma och
tillräckligt rymliga utan att därmed föranleda onormalt höga byggnads- och
underhållskostnader.
Utskottet finner icke anledning till erinran mot att medel för byggande av
bostadshus under nästa budgetår ställas till järnvägsstyrelsens förfogande
i föreslagen omfattning. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Nya bostadshus för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.
64:o) Utvidgning av cnrumslägenheter. Kungl. Majit har (punkt 64, s. 100)
föreslagit riksdagen att till Utvidgning av enrumslägenheter för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.
Förevarande anslag, vilket avser förändring av enrumslägenheter till lägenheter
om två rum och kök, har från och med budgetåret 1943/44 anvisats
med ett belopp av 300 000 kronor för budgetår.
Järnvägsstyrelsen har framhållit, att förhållandena på arbetsmarknaden
under de senaste åren nödvändiggjort en viss begränsning av de planerade
arbetena, varför en ej obetydlig behållning å tidigare anvisade anslag kvarstod
vid utgången av budgetåret 1944/45. Med hänsyn till föreliggande angelägna
behov av rymligare bostäder har styrelsen ansett en fortsatt medelsanvisning
av samma storlek som för innevarande budgetår nödvändig.
Departementschefen har — under framhållande att ett uppdämt behov
förelåge att utvidga enrumslägenheter, vilket behov borde tillgodoses så snart
förhållandena det medgåve — tillstyrkt att anslagets storlek hålles oförändrat.
Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen och departementschefen anfört om
behovet av arbeten för utvidgning av enrumslägenheter finner sig utskottet
böra, trots förefintligheten av betydande reservationer å här ifrågavarande
anslag, tillstyrka en medelsanvisning för nästa budgetår med samma belopp
som för innevarande budgetår eller 300 000 kronor. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Utvidgning av enrumslägenheter för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000
kronor.
65 :o) Modernisering av bostadslägenheter. Med tillstyrkande av Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 65, s. 101), vilket innebär anvisande för nästa budgetår
av anslag till samma belopp som för innevarande budgetår, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Modernisering av bostadslägenheter
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
33
66:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt
66, s. 101—103) föreslagit riksdagen att till Växel- och signalsäkerhetsan
läggningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000
kronor.
Järnvägsstyrelsen framlade hösten 1941 ett förslag till arbetsprogram för
utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar på ett flertal större stationer
och starkt trafikerade linjesträckor. Enligt uppgjort tidsschema skulle
programmet slutföras under budgetåret 1945/46 och utgifterna, som beräknades
till sammanlagt 9 450 000 kronor, fördelas på fyra år med ett anslagsbehov
av omkring 2 500 000 kronor per år. För programmets genomförande
anvisades för vartdera av budgetåren 1942/43 och 1943/44 2 000 000 kronor,
för budgetåret 1944/45 3 000 000 kronor samt för budgetåret 1945/46
2 000 000 kronor. Begränsningen av anslagsbeloppet för sistnämnda budgetår
föranleddes därav, att en viss eftersläpning uppstått vid programmets
genomförande.
Järnvägsstyrelsen har —- under erinran att år 1944 tillsatts en särskild
signalkommitté med uppdrag att söka åstadkomma säkerhetsanläggniugar
av större enhetlighet i fråga örn såväl konstruktion som handhavande —
framhållit, att då klarhet nu vunnits i vissa betydelsefulla frågor, som
varit föremål för kommitténs arbete, det syntes bliva möjligt att under
nästa budgetår utföra växel- och signalsäkerhetsanläggningar i större omfattning
än under de senaste åren och på detta sätt i viss mån inhämta
uppkommen eftersläpning. För arbetenas bedrivande i avsedd ökad omfattning
framför allt på förstatligade enskilda banor och på vissa av statens
järnvägars äldre linjer beräknades ett till 4 000 000 kronor höjt anslag erforderligt
för nästa budgetår.
Statens järnvägars överrevisorer ha i sin hösten 1945 avgivna granskningsberättelse
med utgångspunkt från omständigheterna i samband med
tågolyckan vid Gårdsjö den 29 juni 1945 understrukit behovet av fortsatta
åtgärder på detta område.
Departementschefen har för sin del tillstyrkt den av järnvägsstyrelsen
begärda ökade medelsanvisningen.
För genomförande av den år 1941 uppgjorda fyraårsplanen för utbyggnad
och förbättring av växel- och signalsäkerhetssystemet vid statens järnvägar
ha hittills anvisats sammanlagt 9 000 000 kronor. Arbetsplanen har
emellertid ännu icke slutförts, och ytterligare medelsanvisning erfordras nu
för att inhämta uppkommen eftersläpning. Med hänsyn till angelägenheten
av att de föreliggande stora behoven på detta område bliva nöjaktigt tillgodosedda
vill utskottet tillstyrka, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas
föreslaget belopp, 4 000 000 kronor. Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Växel- och signalsäkerhetsanlägg
ningar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 4 000 000 kronor.
Utskottet.
Bihang till riksdagens protokoll i9hC>. 6 sami. Nr 9.
3
34
Statsutskottets utlåtande nr 9.
67:o) Telefonanläggningar m. m. Kungl. Majit har (punkt 67, s. 103—
106) föreslagit riksdagen att till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 3 960 000 kronor.
Till telefonanläggningar m. m. har för innevarande budgetår anvisats ett
belopp av 3 280 000 kronor. Härjämte har i statens järnvägars dispositionsanslag
för nu löpande budgetår avsetts ett belopp av 450 000 kronor för ersättning
och förnyelse av dylika anläggningar. För innevarande budgetår
har således ett sammanlagt belopp av 3 730 000 kronor ställts till järnvägsstyrelsens
förfogande för ifrågavarande ändamål.
För budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande av
tillhopa 3 960 000 kronor under förevarande rubrik, därav för kabel- och
blankledningar 820 000 kronor, överdragsstationer 355 000 kronor, automatiska
telefonväxlar 375 000 kronor, automatisering av fjärrtelefonförbindelser
865 000 kronor, bärfrekvensförbindelser 270 000 kronor, högtalaranläggningar
280 000 kronor samt diverse andra anläggningar 995 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.
Det av järnvägsstyrelsen anmälda medelsbehovet för telefonanläggningar
m. m. grundar sig i huvudsak på ett av 1940 års telefonkommitté framlagt
förslag till utbyggnad och rationalisering av statens järnvägars telefonnät.
Detta förslag anmäldes i 1944 års statsverksproposition av dåvarande departementschefen,
som därvid framhöll, att i anslutning till förslaget större
anslag än tidigare borde för de närmaste åren anvisas för att genomföra den
avsedda rationaliseringen. För min del har jag intet att erinra mot styrelsens
anslagsäskande. Jag vill särskilt framhålla, att den begärda höjningen
av anslaget med 680 000 kronor i förhållande till anslaget för innevarande
budgetår till väsentlig del är endast skenbar. I statens järnvägars dispositionsanslag
för innevarande budgetår har nämligen inräknats ett belopp av
450 000 kronor till ersättning och förnyelse av telefonanläggningar, medan
det av järnvägsstyrelsen för nästa budgetår äskade dispositionsanslaget icke
innefattar särskilt beräknade medel för dylika ändamål och bland annat
med hänsyn härtill upptagits 3 000 000 kronor lägre än innevarande budgetårs
dispositionsanslag.
Utskottet. Förevarande anslagsäskande avser att möjliggöra utbyggnad och rationalisering
av statens järnvägars telefonförbindelser. Utskottet har ej funnit
anledning till erinran mot storleken av det äskade anslaget.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 3 960 000
kronor.
68:o) Elektriska belysningsanläggningar. Under erinran, att förevarande
förslag (punkt 68, s. 106—107) är motiverat av angelägenheten att nedbringa
olycksfallsfrekvensen på bangårdarna och möjliggöra en rationell
drift av järnvägarna överhuvud, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Elektriska belysningsanläggningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 610 000
kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
35
69:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 69,
s. 107—lil) föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 5 765 000 kronor.
Till anläggningar för elektrisk tågdrift ha för innevarande budgetår anvisats
7 135 000 kronor, vartill kommer ett i statens järnvägars dispositionsanslag
inräknat belopp om 1 100 000 kronor, avseende ersättningsanskaffning
och förnyelse av dylika anläggningar. Sammanlagt står således för innevarande
budgetår ett belopp av 8 235 000 kronor till disposition för här
ifrågavarande ändamål.
För budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande av
5 765 000 kronor till anläggningar för elektrisk tågdrift, därav för omformarstationer
och övriga anläggningar för kraftförsörjning 1 810 000 kronor,
fjärrstyrningsanläggningar 200 000 kronor, arbeten å kontaktledningar
360 000 kronor, utbyte av försliten kontakttråd 1 175 000 kronor, modernisering
av kontaktledningsanläggningama på malmbanan 800 000 kronor, vissa
matarledningar 750 000 kronor samt diverse arbeten 670 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
5 765 000 kronor.
70:o) Elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping. Förevarande
förslag (punkt 70, s. lil), vilket avser fortsatt anslag till slutförande av arbetena
med elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga-—Köping, anser sig
utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Stockholm—- Tillberga—Köping för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 2 740 000 kronor.
7 l:o) Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla
—Strömstad med Smedberg—Lysekil. Kungl. Majit har (punkt 71, s. lil
—114) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering av linjen Varberg—Borås
—Herrljunga—Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.
1944 års riksdag upptog för budgetåret 1944/45 dels å allmän beredskapsstat
III ett anslag av 6 000 000 kronor till Elektrifiering av linjen Lund—
Kävlinge—Landskrona med Landskrona—Billeberga och ett anslag av
12 000 000 kronor till Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—
Uddevalla, dels ock å allmän beredskapsslat II ett anslag av 1 500 000 kronor
till Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Ström
-
Utskottet.
36
Statsutskottets utlåtande nr 9.
stad med Smedberg—Lysekil (propositionen 1944:281, punkterna 13 och 14;
jfr SOU 1944:12, s. 84—89).
Med bifall till propositionen 1945:108 beslöt riksdagen (skrivelse nr 207),
att elektrifiering av järnvägslinjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla
och Lund—Landskrona—Billeberga skulle påbörjas efter fullbordande
av då pågående elektrifieringsarbeten vid statens järnvägar. Därjämte framhöll
riksdagen i anledning av motionerna 1:313 och 11:487, att en elektrifiering
av bandelen Uddevalla—Strömstad jämte linjen Smedberg—Lysekil
av byggnadstekniska och drifttekniska skäl borde utföras i direkt anslutning
till elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla.
Järnvägsstyrelsen har nu anmält, att av de banelektrifieringsarbeten, som
pågingo då riksdagen gjorde dessa uttalanden, elektrifieringen av sträckan
Östersund—Storlien numera slutförts, medan linjen Stockholm—Tillberga—
Köping beräknas kunna öppnas för elektrisk drift i slutet av år 1946.
Styrelsen hemställer om anvisande för budgetåret 1946/47 av ett investeringsanslag
av 12 500 000 kronor till elektrifiering av de i riksdagsskrivelsen
avsedda järnvägslinjerna. Styrelsen förutsätter därvid, att kostnaderna för
nyanskaffning av elektrolok, för linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla
2 950 000 kronor och för linjen Lund—Landskrona—Billeberga 650 000
kronor, skola bestridas från anslaget till nyanskaffning av elektrolok.
Beträffande planläggningen av arbetena och beräkningen av anslagsbehovet
har järnvägsstyrelsen anfört i huvudsak följande.
Linjen Varberg — Borås —Herrljunga — Uddevalla beräknas
kunna öppnas för elektrisk drift i olika etapper, så att linjen i sin helhet
blir fullt färdigställd omkring den 1 april 1948, medan elektrifieringen av
sträckan Lund — Landskrona—Billeberga torde bliva klar vid
årsskiftet 1947/48. Frånsett kostnaderna för den erforderliga elektrolokanskaffningen
hava de totala kostnaderna för denna elektrifiering beräknats
till inemot 24 miljoner kronor. Av detta belopp anses hälften eller
12 000 000 kronor erforderliga under budgetåret 1946/47. Härav belöpa
10 000 000 kronor på förstnämnda elektrifiering och 2 000 000 kronor
på den sistnämnda.
Elektrifieringen av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil
har av järnvägsstyrelsen preliminärt beräknats draga en kostnad av omkring
13 miljoner kronor. En detaljerad uppgift om huru dessa kostnader fördela
sig samt sedvanliga räntabilitetskalkyler avser järnvägsstyrelsen att sedermera
avlämna, efter det att den nuvarande utvecklingen hunnit stabiliseras.
Oavsett de härvid uppkommande resultaten, vilka icke väntas ställa sig särskilt
ogynnsamma, anses av skäl, som förut anförts, för budgetåret 1946/47
ett belopp av 500 000 kronor böra ställas till järnvägsstyrelsens förfogande
för täckning av kostnaderna för viss del av de förberedande arbetena.
Departementschefen har anfört följande.
I enlighet med uttalanden av 1945 års riksdag skall elektrifiering av linjerna
Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla och Lund—Landskrona—Billeberga
påbörjas, så snart då pågående elektrifieringsarbeten vid statens
Statsutskottets utlåtande nr 9.
37
järnvägar fullbordats, samt elektrifiering av bandelen Uddevalla—Strömstad
jämte linjen Smedberg—Lysekil utföras i direkt anslutning till elektrifieringen
av förstnämnda linje.
Av de banelektrifieringsarbeten, som pågingo då riksdagen gjorde dessa
uttalanden, har elektrifieringen av sträckan Östersund—Storlien numera slutförts,
medan linjen Stockholm—Tillberga—Köping beräknas kunna öppnas
för elektrisk drift i slutet av år 1946.
Järnvägsstyrelsen har nu äskat anslag för nästa budgetår till påbörjande
av de av riksdagen beslutade nya elektrifieringsarbetena. Mot vad styrelsen
anfört har jag ej funnit skäl till erinran.
Av den härovan lämnade redogörelsen framgår, att nu pågående elektrifieringsarbeten
vid statens järnvägar beräknas vara slutförda under slutet av
år 1946. Frågan om det fortsatta elektrifieringsarbetet har varit underställd
riksdagens prövning, varvid principbeslut fattats, att efter avslutandet av pågående
arbeten elektrifiering av linjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla
och Lund—Landskrona—Billeberga skall påbörjas samt elektrifiering
av bandelen Uddevalla—Strömstad och linjen Smedberg—Lysekil utföras i
direkt anslutning till elektrifieringen av förstnämnda linje. Erinras må jämväl,
att riksdagen i anslutning därtill uttalat, att införandet av elektrisk drift på
linjen Borås—Varberg och Borås—Herrljunga såsom en naturlig följd måste
draga med sig elektrifieringsarbetenas utsträckning jämväl till linjen Borås—
Alvesta, då ett bibehållande av ångdrift på sistnämnda linje nämligen skulle
ställa sig driftstekniskt ogynnsamt. Av olika såväl byggnadstekniska som
driftstekniska skäl syntes emellertid en elektrifiering av sträckan Borås—
Alvesta nödvändiggöra ett övervägande huruvida ej de därmed delvis sammanlöpande
Halmstad—Nässjö järnvägar även borde omläggas för elektrisk
drift. Utskottet uttalade vidare en förväntan, att så snart tidsförhållandena
det medgåve, förslag måtte framläggas örn den elektriska driftens utsträckning
till de nyligen förstatligade sydsvenska bansträckorna Alvesta—Karlskrona
och Emmaboda—Kalmar.
Kungl. Maj:t har nu föreslagit anvisande av medel för påbörjande av elektrifieringsarbetena
å linjerna Varberg—Boras—Herrljunga Uddevalla samt
Lund—Landskrona—Billeberga. Dessa arbeten beräknas i sin helhet komma
att draga en kostnad av 24 000 000 kronor, därav för budgetåret 1946/47 erfordras
hälften, 12 000 000 kronor. Vidare föreslås anvisande av medel,
500 000 kronor, för vissa förberedande arbeten för elektrifiering av linjen
Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, vilka arbeten totalt kostnadsberäknats
till omkring 13 000 000 kronor. Utskottet har icke något att
erinra mot att medel i nu angiven omfattning anvisas för elektrifieringsarbetenas
påbörjande.
Utskottet hemställer under förevarande punkt,
att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla—Strömstad
med Smedberg—Lysekil
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
10 500 000 kronor.
Utskottet.
38
Statsutskottets utlåtande nr 9.
72:o) Elektrifiering av linjen Lund—Landskrona—Billeberga. Under åberopande
av vad utskottet anfört under nästföregående punkt får utskottet,
med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punk 72, s. 114), hemställa,
att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Lund—Landskrona—Billeberga
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
73:o) Nytt lokstall i Simrishamn. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 73, s. 114) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nytt lokstall i Simrishamn för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.
74:o) Tillbyggnad av lokstall i Växjö. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 74, s. 115) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnad av lokstall i Växjö för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 125 000
kronor.
75 :o) Modernisering av den elektriska anläggningen i vagnverkstaden i
Örebro. Med tillstyrkande av Kungl. Maj-.ts förslag (punkt 75, s. 115 och
116) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Modernisering av den elektriska anläggningen
i vagnverkstaden i örebro för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.
76:o) Tillbyggnad av lok- och hjuiverkstäderna vid huvudverkstaden i
Malmö. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 116 och
117) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Tillbyggnad av lok- och hjulverkståderna
vid huvudverkstaden i Malmö för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.
77 :o) Modernisering av verkstaden i Hälsingborg. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 77, s. 117 och 118) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Modernisering av verkstaden i Häl
singborg
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 120 000 kronor.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
39
78:o) Verkstadsmaskiner m. lii. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 78, s. 118) och under erinran, att för ifrågavarande ändamål för
innevarande budgetår anvisats 3 150 000 kronor, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Verkstadsmaskiner m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
79:o) Radioorganisation. Skydd för inmatningsstationer. Kontaktlcdningsmateriel.
Mobiliseringsförråd. Värmetransformatorer. Kungl. Maj:t har
(punkt 79, s. 118 och 119) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa
följande investeringsanslag, nämligen till Radioorganisation 400 000 kronor,
till Skydd för inmatningsstationer 2 100 000 kronor, till Kontaktledningsmateriel
100 000 kronor, till Mobiliseringsförråd 110 000 kronor samt till Värmetransformatorer
225 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har hemställt, att för vissa åtgärder till höjande av försvarsberedskapen
vid statens järnvägar måtte för budgetåret 1946/47 anvisas
investeringsanslag å tillhopa 2 935 000 kronor samt att ett anslag av 2 900 000
kronor måtte anvisas å driftbudgeten för avskrivning av ifrågavarande kapitalinves
teringar.
Departementschefen, som tillstyrkt järnvägsstyrelsens äskanden om anslag
å kapitalbudgeten, har beträffande dessa anslagsäskanden samt i fråga om avskrivningen
av kapitalinvesteringarna anfört följande.
Det för radioorganisation äskade beloppet, 400 000 kronor, avser att möjliggöra
en utvidgning av den nuvarande organisationen i syfte att erhålla
fullt säkra förbindelser. Utökningen anses vara ofrånkomlig, därest organisationen
skall fylla sin viktiga uppgift. Med hänsyn till att radioorganisationen
jämväl tjänar som reserv för telefonförbindelserna och därför äger stort värde
även under fredsmässiga förhållanden samt till att för ändamålet tidigare
anvisats 500 000 kronor, som helt avskrivits genom anslag å driftbudgeten,
anser jag, att hela det nu äskade beloppet bör bokföras såsom förräntningspliktigt
kapital.
Till skydd för inmatningsstationer har järnvägsstyrelsen äskat 2 100 000
kronor, varav 1 800 000 kronor för täckande av uppkommen anslagsbrist.
Jag har icke funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens förslag. Då
ifrågavarande kostnader delvis varit nödvändiga för den vanliga driftens behov,
anser jag mig emellertid böra förorda, att ett belopp av 1 600 000 kronor
får belasta statens järnvägars räntepliktiga kapital. Jag tiar därvid även tagit
hänsyn till de kostnader, som belöpa på tidigare budgetår.
Mot styrelsens äskanden i fråga om kontaktledningsmateriel, mobiliseringsförråd
och värmetransformatorer har jag icke iunnit anledning till erinran.
Av anslaget till mobiliseringsförråd bör, såsom även järnvägsstyrelsen förutsatt,
ett belopp av 35 000 kronor belasta statens järnvägars räntepliktiga kapital.
Vid bifall till vad jag här förordat skulle för avskrivning under rubriken
Försvarsberedskap erfordras anslag å tillhopa (500 000 + 100 000 + 75 000
+ 225 000) 900 000 kronor. Frågan härom anmäles i annat sammanhang av
chefen för finansdepartementet.
40
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Utskottet.
Uskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, tillstyrker,
att anslag för ifrågavarande beredskapsändamål anvisas i den omfattning
Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet hemställer,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa följande in
-
vesteringsanslag, nämligen till
Radioorganisation .................... kronor 400 000
Skydd för inmatning sstationer.......... » 2 100 000
Kontaktledningsmateriel .............. » 100 000
Mobiliseringsförråd ................... » 110 000
Värmetransformatorer ................ » 225 000.
80 :o) Nyanskaffning av motorlok. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 80, s. 120), vilket avser anvisande av under nästa budgetår erforderligt
belopp för dellikvid å en bil ca 565 000 kronor kostnadsberäknad anskaffning
av ett dieselelektriskt motorlok, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nyanskaffning av motorlok för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.
81 :o) Nyanskaffning av elektrolok. Kungl. Maj:t bar (punkt 81, s. 120—
121) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 6 575 000 kronor.
Till Nyanskaffning av elektrolok har för innevarande budgetår anvisats
ett investeringsanslag av 4 275 000 kronor. I detta belopp ingå 1 800 000 kronor
till slutlikvid för redan beställda ackumulator- och växlingslok, 600 000
kronor till förskottslikvid för fem nya ackumulatorlok samt 1 875 000 kronor
till förskottslikvid för ett tiotal elektrolok.
Järnvägsstyrelsen har hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas sammanlagt
6 575 000 kronor till nyanskaffning av elektrolok. Av detta belopp
erfordrades 2 975 000 kronor till slutlikvid för tidigare beställda ackumulatorlok
och elektrolok samt 3 600 000 kronor till förskottslikvid för ett 25-tal elektrolok
som behövde anskaffas med hänsyn till den förestående elektrifieringen
av järnvägslinjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla samt Lund—
Landskrona Billeberga och vilka beräknats draga en total anskaffningskostnad
av 10 240 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.
Under förevarande punkt har äskats medel dels till slutlikvid för tidigare
beslutad anskaffning av elektrolok, dels ock för fullgörande av sedvanlig för
skottslikvid
i samband med beställning av ett 25-tal nya elektrolok, som er
fordras
i samband med övergång till elektrisk drift vid linjerna Varberg—-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
41
Borås—Herrljunga—Uddevalla samt Lund—Landskrona—Billeberga. Utskottet,
som under punkterna 71 och 72 härovan tillstyrkt anvisande av anslag till
påbörjande av elektrifieringen av berörda linjer, har icke något att erinra mot
den nu föreslagna anskaffningen. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts
förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 6 575 000
kronor.
82 :o) Ombyggnad av elektrolok. Med tillstyrkande av Kungl. Maj-.ts förslag
(punkt 82, s. 121 och 122) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av elektrolok för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.
83 :o) Nyanskaffning av elektromotorvagnar. Med tillstyrkande av Kungl.
Majlis förslag (punkt 83, s. 122—124), vilket avser anvisande av ett begynnelseanslag
av 600 000 kronor till anskaffning av ett antal till sammanlagt
1 800 000 kronor kostnadsberäknade elektromotorvagnar för huvudsakligen
närtrafik, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nyanskaffning av elektromotorvagnar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 600 000
kronor.
84 :o) Nyanskaffning av rälsbussar. Kungl. Maj:t har (punkt 84, s. 124
och 125) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.
Vid framläggandet av sina petita hösten 1944 beräknade järnvägsstyrelsen,
att under en tänkt fredstidtabell skulle utöver redan befintlig och beställd
materiel ytterligare 70 å 80 rälsbussar och 30 å 40 släpvagnar erfordras
för trafikens besörjande, varav minst hälften för en beräknad kostnad
av 4 000 000 kronor ansågs böra anskaffas under budgetåret 1945/46. Med
bifall härtill anvisade 1945 års riksdag det föreslagna beloppet. Under rubriken
Ytterligare medel till nyanskaffning av rälsbussar anvisade riksdagen
sedermera, med bifall till propositionen 1945: 177 angående statsförvärv av
Halmstad—Nässjö järnvägar, för innevarande budgetår ett investeringsanslag
av 190 000 kronor för fullgörande av likvid för 2 rälsbussar och 2 släpvagnar,
som i december 1944 beställts av järnvägsföretagets dåvarande ägare.
Järnvägsstyrelsen hemställer nu — under erinran att behovet av rälsbussar
ökat — att medel för ändamålet ställas till styrelsens förfogande i minst samma
utsträckning som för innevarande budgetår.
42
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Departementschefen har med hänsyn till dc fördelar ur olika synpunkter,
sorn ett insättande av rälsbusar medför, särskilt å relativt svagt trafikerade
järnvägslinjer, biträtt styrelsens förslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.
85 :o) Ombyggnad av rälsbussar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 85, s. 125 och 126) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av rälsbussar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.
86:o) Nyanskaffning av lokomotorer. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 86, s. 126) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nyanskaffning av lokomotorer för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 660 000
kronor.
87:o) Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har
(punkt 87, s. 126 129) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av per
son-
och resgodsvagnar för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 12 270 000 kronor.
Till nyanskaffning av person- och resgodsvagnar har för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 13 260 000 kronor. Med detta belopp
avsågs att anskaffa 12 tredjeklass sittvagnar för närtrafik, 35 tredje
klass sittvagnar för fjärrtrafik, 1 salongsvagn, 14 sovvagnar och 16 resgodsvagnar.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om anslag till förevarande
ändamål med 12 270 000 kronor
Den av järnvägsstyrelsen för innevarande och nästa budgetår planerade
anskaffningen av person- och resgodsvagnar framgår av följande sifferuppgifter.
1945/46 1946/47
Sittvagnar, närtrafik........................ 12 22
» , fjärrtrafik ...................... 35 33
Salongsvagnar ............................ \ _
Sovvagnar ................................ 14 iq
Restaurangvagnar.......................... . 3
Resgodsvagnar ............................ 16 19
Statsutskottets utlåtande nr 9.
43
Beträffande behovet att nyanskaffa person- och resgodsvagnar har styrelsen
anfört bland annat, att personvagnparken under de senaste åren
på grund av då rådande högtrafik tagits i anspråk i en utsträckning som
tidigare saknat motstycke, att vagnparken till följd därav undergått stark forslitning
samt att vissa vagnar av samma anledning dessutom måst behållas i
trafik, oaktat de enligt vanliga bedömningsgrunder bort utrangeras. I dessa
förhållanden hade därefter icke inträtt någon ändring. Visserligen hade personvagnparken
ökat något tack vare de nyleveranser av tidigare beställda
vagnar, som successivt ägt rum, och ytterligare tillskott vore att motse, men
samtidigt hade persontrafiken undergått en fortsatt stegring, som vore betydligt
kraftigare än det sålunda tillkomna sittplatsutrymmet. Någon jämvikt
mellan behov av och tillgång på materiella resurser för persontrafikens besörjande
hade alltså icke inträtt.
Departementschefen har anfört bland annat följande.
Det synes ännu ej vara möjligt alt klart bedöma omfattningen av persontrafiken
vid statens järnvägar, sedan normala förhållanden inträtt för andra,
med järnvägarna konkurrerande trafikmedel. Visserligen far man val antaga
att den hårda belastningen på järnvägarna ratt snart kommer att
minska, men att minskningen blir så stor, att trafiken till slut endast får
samma omfattning som före kriget, är knappast troligt. Aven om sa likväl
skulle bliva fallet, måste vid bedömandet av järnvägsstyrelsens begäran om
medel till förnyelse av vagnparken beaktas, att denna redan före kriget icke
ansågs fullt tillräcklig för behovet, att förslitningen under kriget varit onormalt
hög samt att statens järnvägar ha behov av att med modernare jagnar
möta den konkurrens, som även beträffande bekvämlighet och komfort ar
att vänta från andra trafikmedels sida. Med hänsyn härtill anser jag mig
böra förorda en medelsanvisning i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag.
Persontrafiken vid statens järnvägar har under de senaste åren oavbrutet
ökat i omfattning. Även om en nedgång i trafiken är att förvänta torde dock
behov komma att föreligga av en jämförelsevis stor vagnpark, icke minst
för att man skall kunna bemästra trafiksituationerna under perioder av
toppbelastning. Härtill kommer, såsom departementschefen framhållit, att
vagnparken redan före kriget icke ansågs fullt tillräcklig för behovet och att
förslitningen under kriget varit onormalt hög. Vidare torde en successiv modernisering
av vagnparken vara ofrånkomlig för att statens järnvägar skola
kunna möta förväntad konkurrens från andra trafikmedels sida. Utskottet,
som därjämte vill erinra örn betydelsen ur trafiksäkerhetssynpunkt av att
trävagnar utbytas mot moderna stålvagnar, finner sålunda skäl föreligga som
tala för ett genomförande av den av järnvägsstyrelsen föreslagna och av
departementschefen förordade nyanskaffningen. Med tillstyrkande alltså av
Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nuanskaffning av person- och res
godsvagnar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsan
slag
av 12 270 000 kronor.
Utskottet.
44 Statsutskottets utlåtande nr 9.
88:o) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar. Med tillstyrkande av
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 88, s. 129—130) och under erinran, att för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1945/46 anvisats 1 985 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen ma till Ombyggnad av person- och resgodsvagnar
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 2 115 000 kronor.
89:°) Nyanskaffning av godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkten 89, s. 130
—133) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av godsvagnar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 8 090 000 kronor.
För budgetåret 1945/46 anvisade riksdagen till nyanskaffning av godsvagnar
ett investeringsanslag av 7 650 000 kronor. Till ytterligare medel till nyanskaffning
av godsvagnar har riksdagen sedermera, med bifall till propositionen
1945: 177 angående statsförvärv av Halmstad—Nässjö järnvägar, för
samma budgetår anvisat ett investeringsanslag av 1 280 000 kronor, avseende
slutlikvid för vagnar, som det enskilda järnvägsföretaget tidigare beställt.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett anslag av 8 090 000
kronor till förevarande ändamål. Styrelsen har därvid anfört, bland annat
följande.
Trots den alltjamt radande stora bristen på godsvagnar ansåge sig styrelsen
med hänsyn till den stora ovissheten beträffande den framtida omfattningen
av järnvägarnas godstrafik, för nästa budgetår ej böra begära medel
till nyanskaffning av tvaaxliga godsvagnar i större omfattning
arn som betingades av en i underkant hållen förnyelse av godsvagnparken.
* ri"!J,f:nna utgångspunkt ville styrelsen föreslå anskaffning av 200 slutna
och 300 öppna vagnar, vilket antal i själva verket vore något mindre än som
motsvarade en normal ersättningsanskaffning. Kostnaden för nu angivna ersättningsanskaffning
hade beräknats till 6 800 000 kronor.
För försvarets räkning förelåge behov av en för transport av tyngre stridsvagnar
och andra motordrivna fordon mera lämpad godsvagn än de normala
vagntyperna. För närvarande mäste i regel dylika tyngre stridsvagnar lastas
pa fyraaxhga godsvagnar, vilket med hänsyn till dessa vagnars stora användbarbet
tor andra transporter och svårigheten att hastigt taga dem ur trafik
tor stndsvagnstransporter vöre synnerligen olämpligt. Det vore därför mest
rationellt att for nämnda transporter anskaffa ett visst antal treaxliga
vagnar nied minst 30 tons bärighet men i övrigt med samma dimensioner
som den tvaaxliga standard vagnen. Under normala förhållanden kunde dessa
vagnar Hnna god användning i den civila trafiken — de torde lämpa sig särskilt
val för exempelvis transporter av tackjärn från järnverket i Luleå _
men kunde vid behov lätt särskiljas från nämnda trafik för sitt speciella ändamål.
Av denna typ borde till en början 50 vagnar anskaffas under nästkommande
budgetar. Kostnaden härför hade beräknats till 900 000 kronor.
b or anskaffning avs. k. överföringsvagnar för trafiken mellan
Vn^i.S?ar °ch. smalsPår stode för innevarande budgetår ett belopp av
40? ?d0 kronor till förfogande. Denna trafik uppvisade alltjämt stegring även
netrattande transporter av sådana varuslag, för vilka omlastning borde und
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
45
vikas. Behovet av dylika överföringsvagnar vöre således alltjämt mycket stort,
varför ytterligare 20 överföringsvagnar, avsedda för transport av normalspåriga
vagnar på 891 mm smalspår, borde anskaffas. Kostnaden härför hade
beräknats till 350 000 kronor.
För komplettering av de av Halmstad—Nässjö järnvägar beställda vagnarna,
så att desamma i utrustningsavseende bleve fullt likvärdiga med statens
järnvägars motsvarande standardvagnar, erfordrades slutligen ett belopp av
40 000 kronor. o .
För godsvagnsanskaffning erfordrades således under budgetaret 1946/47
(6 800 000 + 900 000 + 350 000 + 40 000 =) 8 090 000 kronor.
Departementschefen har för egen del anfört följande.
Av järnvägsstyrelsens redogörelse framgår, att bristen på godsvagnar blivit
allt mera kännbar och att efterfrågan på dylika vagnar i september 1945
överstigit tillgången med i regel 4 000 öppna och 1 000 slutna vagnar för dag.
Denna trafiksituation, vilken senare ytterligare förvärrats bland annat till
följd av litti yrning till Polen av 1 300 vagnar för koltransporter till Sverige,
torde emellertid vara av tillfällig natur. En lättnad synes kunna påräknas i
den mån — sedan nu bensinransoneringen bortfallit — motorfordonstrafiken
kommer att få en ökad omfattning. Även om svårigheten att bedöma
utvecklingen av statens järnvägars godstrafik är betydande samt risk för en
överdimensionering av godsvagnsparken mahända föreligger, finner jag mig
böra förorda, att densamma vidmakthålles å sin nuvarande nivå. De vagnar,
som under krigstiden blivit förslitna men ändock måst användas i trafik,
böra sålunda ersättas eller i erforderliga delar undergå reparationer. I detta
sammanhang vill jag meddela, att jag under nästa punkt ämnar framlägga
förslag till medelsanvisning för ombyggnadsarbeten å godsvagnar. På grund
av det anförda biträder jag styrelsens förslag att för en kostnad av 6 800 000
kronor under nästa budgetår anskaffas i runt tal 200 slutna och 300 öppna
tvåaxliga godsvagnar. , ...
Vidkommande styrelsens förslag örn anskaffning av 50 huvudsakligen tor
militär godsbefordran avsedda treaxliga godsvagnar och av 20 s. k. överföringsvagnar
för trafiken mellan normal- och smalspår har jag, ehuru stor försiktighet
syntes mig böra iakttagas särskilt i fråga om förvärv av smalspårsmateriel,
dock ej velat motsätta mig bifall till vad styrelsen härutinnan hemställt.
För närvarande föreligger en betydande brist på godsvagnar. Denna brist
uppgick, enligt vad utskottet erfarit, i början av februari 1946 lill omkring
8 000 vagnar för dag. Bristen torde emellertid, såvitt nu kan bedömas, vara
temporär. Sålunda torde vissa med beredskapens avveckling och omställningen
till fredsförhållanden sammanhängande transporter alltjämt pågå. Vidare
torde en stor del av vagnparken tagas i anspråk för vedtransporter, vilka
transporter emellertid kunna väntas minska i den man importen av fossila
bränslen kommer i gång. Slutligen kan förväntas, att en lättnad i trafiksituationen
för järnvägarnas del kommer att inträda med en motorfordonstralik
av mer normal omfattning.
Betydande svårigheter föreligga uppenbarligen att rätt bedöma den framtida
utvecklingen av statens järnvägars godstrafik. Såsom departementschefen
antytt föreligger måhända risk för en överdimensionering av godsvagnsparken
örn denna vidmakthålles på nuvarande nivå. Å andra sidan torde
Utskottet.
46
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
ett återhållet behov föreligga att ersätta till följd av krigstidens intensiva trafik
förslitna vagnar. Med hänsyn härtill och under framhållande tillika av
angelägenheten att de nu långa väntetiderna vid beställning av vissa godstransporter
i möjligaste mån förkortas, finner sig utskottet på av departementschefen
anförda skäl böra tillstyrka, att medel för nästa budgetår anvisas
i den omfattning järnvägsstyrelsen föreslagit. Mot järnvägsstyrelsens av
departementschefen biträdda förslag till fördelning av anskaffningen på olika
vagntyper har utskottet icke funnit anledning till erinran.
Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Nyanskaffning av godsvagnar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 8 090 000
kronor.
90:o) Ombyggnad av godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 90, s. 133—
134) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 675 000 kronor.
För innevarande budgetår har till ombyggnad av godsvagnar anvisats
ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor. Häri ingå 2 000 000 kronor för
fortsatt inmontering av rullager i stället för glidlager å den nyare delen av
vagnparken samt 200 000 kronor för kompletteringsarbeten å från enskilda
järnvägar övertagen materiel.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt örn en medelsanvisning
till förevarande ändamål av 1 675 000 kronor, varav 1 000 000 kronor
för fortsatta arbeten med inmontering av rullager, 200 000 kronor för kompletteringsarbeten
å förstatligade enskilda järnvägars vagnar, 100 000 kronor
för automatisering av vissa bromsanordningar samt 375 000 kronor för iordningställande
av cisternvagnar för mjölktransporter.
Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens
förslag.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 675 000
kronor.
91 :o) Garagebyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 91, s. 134 och 135)
föreslagit riksdagen att till Garagebyggnader m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.
Till detta ändamål har för budgetåret 1945/46 anvisats ett investerings
anslag
av 630 000 kronor.
Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår under denna rubrik äskat me
del
dels för tillgodoseende av angelägna behov av bättre och tidsenligare
Statsutskottets utlåtande nr 9.
47
garage- och verkstadsbyggnader, vilket beräknats draga en kostnad av
1 400 000 kronor, dels ock för uppförande till en beräknad kostnad av 800 000
kronor av omnibusstationer i bland annat örebro, Västerås och Sigtuna.
Departementschefen har för egen del anfört.
Statens järnvägars biltrafikrörelse har under senare år fortgående ökats,
ökningen har huvudsakligen föranletts av att i samband med införlivandet
med statsbanenätet av enskilda järnvägar den till de enskilda järnvägsföretagen
knutna biltrafikrörelsen överlåtits till staten. Dessutom ha i särskilda
fall även statsförvärv av fristående biltrafikföretag befunnits böra äga rum.
För att bereda statens järnvägars bilpark bättre och tidsenligare garageoch
verkstadsutrymmen har järnvägsstyrelsen nu äskat anslag för nästa budgetår
med ett i jämförelse med medelsanvisningen för innevarande budgetår
avsevärt ökat belopp. Styx^elsen har sålunda beräknat den för nästa budgetår
erforderliga anslagssumman till 1 400 000 kronor eller lill 770 000 kronor
mera än det för innevarande budgetår till samma ändamål anvisade anslaget.
Då enligt vad styrelsen framhållit de nuvarande garage- och verkstadslokalerna
äro otidsenliga och ur hälsosynpunkt otillfredsställande samt det
kan förväntas, att, sedan bensinransoneringen nu slopats, utvecklingen av
statens järnvägars biltrafikrörelse kommer att fortsätta i ökat tempo, finner
jag mig böra tillstyrka styrelsens framställning om anvisande av medel för
detta ändamål.
Mot styrelsens förslag om anvisande av 800 000 kronor för uppförande av
omnisbusstationer har jag ej heller funnit anledning till erinran
Den under de senaste åren fortgående ökningen av statens järnvägars biltrafikrörelse
har medfört behov av bättre och tidsenligare garage- och verkstadsbyggnader
för statens järnvägars bilpark samt nya eller utvidgade omnibusstationer.
Med hänsyn härtill och då en ytterligare stegring av de föreliggande
behoven kan antagas inträda under nästa budgetår anser sig utskottet
böra tillstyrka den av Kungl. Majit föreslagna avsevärda anslagsökningen.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Garagebyggnader m. m. för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.
92:o) Nyanskaffning av bilmatericl. Kungl. Majit har (punkt 92, s. 135
och 136) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av bilmateriel för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 5 650 000 kronor.
Till nyanskaffning av bilmateriel anvisades för budgetåret 1945/46
3 170 000 kronor. I samband med statsförvärvet av Halmstad—Nässjö järnvägar
anvisade riksdagen för samma budgetår 500 000 kronor till ytterligare
nyanskaffning av bilmateriel.
Järnvägsstyrelsen har angående medelsbehovet för nästa budgetår anfört,
att utöver den normala ersättningsanskaffningen, vilken genom billinjenätets
fortgående utvidgning årligen ökat, viss ytterligare nyanskaffning vore
erforderlig, .särskilt nied tanke på övergången lill fredstidtabell. Med hänsyn
Utskottet.
48
Statsutskottets utlåtande nr 9.
härtill hade under nästa budgetår beräknats böra anskaffas dels 108 vägbussar,
av vilka 30 skulle övertagas från försvarsmakten och 78 nybeställas
för leverans våren 1947, dels 25 lastbilar, vilka samtliga vore avsedda att
övertagas från försvarsmakten. Det vore emellertid först längre fram möjligt
att exakt bedöma, i vilken utsträckning det för statens järnvägar förefintliga
behovet kunde tillgodoses med från försvarsmakten övertagna fordon.
Kostnaden för nu angivna 78 vägbussar, som avsetts att nybeställas, hade
beräknats till 4 000 000 kronor.
Sedermera har järnvägsstyrelsen meddelat, att några bussar icke vore att
påräkna från militärt håll. För att kunna helt tillgodose behovet av landsvägsbussar
under nästa budgetår erfordrades således medel för anskaffning
av ytterligare 30 bussar, vilka beräknats betinga en sammanlagd kostnad av
1 250 000 kronor. Beträffande de 25 lastbilar, som styrelsen preliminärt räknat
med att få övertaga från armén, hade besked ännu icke erhållits, huruvida
av styrelsen önskade fordonstyper kunde påräknas. Medel till ett beräknat
belopp av 400 000 kronor torde likväl böra anvisas å riksstaten för
sistnämnda fordonsanskaffning.
Departementschefen har framhållit, att han i likhet med järnvägsstyrelsen
funnit tiden nu vara inne att verkställa en tämligen omfattande förnyelse av
statens järnvägars bilpark för att kunna möta de krav, som fredstrafiken
kommer att ställa på statens järnvägars bilrörelse. Styrelsens anskaffningsprogram,
som för nästa budgetår upptager 108 vägbussar och 25 lastbilar,
kan, enligt departementschefens mening, icke utan avsevärda olägenheter
uppskjutas.
Utskottet. I och med en återgång till fredsförhållanden är det att förvänta, att ett
ökat behov av bilmateriel för statens järnvägars biltrafikrörelse kommer att
föreligga dels för ersättande av utrangerad eller omodern materiel, dels
för möjliggörande av erforderlig utvidgning av trafiken. Utskottet vill härvidlag
understryka vikten av att statens järnvägar erhålla möjlighet att, så
snart förhållandena det medgiva, i full utsträckning återupptaga trafiken å
sträckor, där trafiken under kriget bedrivits med reducerat antal turer eller
varit helt nedlagd. Mot storleken av det av Kungl. Majit äskade anslaget har
utskottet icke funnit anledning till erinran. Med tillstyrkande alltså av Kungl.
Maj: ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Nyanskaffning av bilmateriel för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 5 650 000
kronor.
93 :o) Ombyggnad av bilmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 93, s. 136 och 137) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ombyggnad av bilmateriel för bud
getåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1060 000
kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande nr 9.
49
94:o) Förvärv av billinjer. Kungl. Majit har (punkt 94, s. 137 och 138)
föreslagit riksdagen att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1946/47 anvisa
ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
För detta ändamål hava tidigare anvisats följande anslagsbelopp.
Budgetår
1935/36
1936/37
1937/38
1938/39
1939/40
1940/41
1944/45
1945/46
Kronor
2 000 000
2 000 000
2 000 000
2 000 000
2 000 000
400 000
500 000
1 000 000
Järnvägsstyrelsen har, efter att ha erinrat om de skäl som föranlett till
en lägre medelsanvisning under krigsåren till förevarande ändamål, hemställt,
att anslaget för nästa budgetår måtte anvisas med 2 000 000 kronor.
Departementschefen har — under hänvisning till att fredsförhållanden nu
åter inträtt och att ett betydande behov syntes föreligga att komplettera och
utvidga statens järnvägars billinjenät — förordat, att medelsanvisningen för
nästa budgetår ökades till samma nivå som före kriget.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Förvärv av billinjer för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.
95:o) Statens järnvägars dispositionsanslag. Kungl. Majit har (punkt 95,
s. 138 och 139) föreslagit riksdagen att såsom Statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000
kronor.
För innevarande budgetår har detta anslag anvisats med 10 500 000 kronor.
Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen
meddelat, att styrelsen i sina petita för nämnda budgetår under specificerade
anslagsrubriker upptagit en del anslagsposter, vilka för innevarande budgetår
hade sin motsvarighet under dispositionsanslaget. Sistnämnda anslag hade
därigenom för nästa budgetår kunnat beräknas 3 000 000 kronor lägre än
för innevarande budgetår eller till 7 500 000 kronor, i vilket belopp liksom i
anslaget för innevarande budgetår inginge ett belopp av 1 500 000 kronor
till ersättning av genom olyckshändelse förstörd egendom.
Departementschefen har tillstyrkt, att ett belopp av 7 500 000 kronor anvisas
för nästa budgetår för med anslaget avsedda ändamål.
Bihang till riksdagens protokoll 1946. G sami. Nr 9.
Utskottet.
4
opaginerad Kontrollera mot PDF
50
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utekotlel.
Utskottet tillstyrka- Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
7 500 000 kronor.
Statens vattenfallsverk.
I statsrådsprotokollet har (s. 140 ff.) lämnats en redogörelse för utvecklingen
av belastningen vid statens kraftverk. Av redogörelsen inhämtas, att
belastningen under budgetåret 1944/45 ökats med 322 MkWh till 4 664
MkWh. Beträffande den framtida belastningsutvecklingen frainhålles följande.
Vattenfallsstyrelsen säger sig på grundval av dessa överväganden ha uppgjort
en prognos för belastningsutvecklingen, vilken prognos resulterat i en
sannolik ökning av 330 MkWh för budgetåret 1945/46. Vid normala vattenförhållanden
bleve då den löpande krafttillgången ca 200 MkWh lägre än
den beräknade konsumtionen. Underskottet kunde emellertid i stort sett
täckas medelst extra tappning ur de väl fyllda vattenmagasinen och det
krafttillskott, som brukade erhållas från främmande företag. Endast en liten
kvantitet ångkraft erfordrades, närmast i form av toppkraft under högbelastningstid.
Förhållandena under innevarande budgetår ingåve alltså icke
någon oro.
Under de kommande två budgetåren beräknades visserligen tillkommande
kraftförbrukning bli något mindre, nämligen 275 MkWh/år under 1946/47
och 200 MkWh/år under 1947/48. Men då motsvarande krafttillskott icke erholles
och det vore ovisst, hurudan magasinsställningen bleve om ett respektive
två år, bleve förhållandena allvarligare än under 1945/46. Krafttillgången
stege visserligen dels med mindre belopp till följd av vattenregleringar och
ökad dämning vid Porjus, dels och huvudsakligen med produktionen hos
kraftstationerna vid Nämforsen och Forsmoforsen, men ökningen uppvägde
totalt icke den förutsedda tillväxten av behoven, och de två sistnämnda stationerna
bleve tyvärr försenade på grund av verkstadskonflikten. Vid normal
vattentillgång och ostörd utveckling av kraftkonsumtionen finge man
därför räkna med ett underskott av 300 MkWh i den löpande kraftproduktionen
under vartdera av budgetåren 1946/47 och 1947/48. Bleve vattentillgången
därvid fortfarande god, kunde man räkna med extra tillskott från
magasinen och från främmande företag. Ångkraftbehovet bleve då måttligt.
Vid normal vattentillgång bleve ångkraftbehovet sannolikt rätt betydande.
Örn det bleve vattenbrist, erfordrades mycket stor ångkraftproduktion och
eventuellt vissa konsumtionsbegränsande åtgärder.
Vattenfallsstyrelsen — som framhållit, att vissa omständigheter kunde inverka
begränsande på kraftförbrukningen och därmed minska det beräknade
underskottet i vattenkraft ävensom att ställningen vid de kommunala
och privata kraftföretagen vore ungefär densamma som vid statens kraftverk
— har beträffande orsakerna till att den goda kraftbalansen under
Statsutskottets utlåtande nr 9.
51
budgetåret 1944/45 torde komma att ändras till en ansträngd kraftbalans under
åren 1946—48, uttalat följande. Nämforsbygget hade uppskjutits ett
år i förhållande till vattenfallsstyrelsens första förslag. Detta hade medfört
liknande uppskov med Forsmoforsen. Verkstadskonflikten hade vållat ytterligare
dröjsmål med färdigställandet. De ordinarie utbyggnaderna hade överhuvud
taget begränsats under de senaste åren på grund av den föreliggande
knapphetssituationen i fråga om arbetskraft och byggnadsmaterialier och
till följd av att statens allmänna investeringspolitik framstått som påverkad
av önskemålet att spara arbetstillfällen till den arbetslöshetsperiod, som befarats
vid krigets upphörande. Kriget i Europa hade emellertid fått längre
varaktighet än man väntat. Den stora ökning av kraftkonsumtionen, som
kännetecknat krigsåren, hade därför fortsatt längre än som förutsetts. Återhållsamhet
beträffande utbyggnaderna och fortsatt krigstidselektrifiering hade
medverkat till den befarade knappheten på kraft.
Vattenfallsstyrelsen anser åtgärder böra vidtagas för åstadkommande av en
förbättrad kraftbalans. För den skull borde arbetena i Forsmoforsen och
Hölleforsen bedrivas i snabbare takt än vad som hittills varit avsikten. Detta
finge till följd att anslag erfordrades å tilläggsstat innevarande budgetår. Vidare
borde förberedelser vidtagas vid Harsprånget eller något annat större
norrländskt fall, så att kraft kunde börja levereras därifrån hösten 1950
Departementschefen har i anslutning härtill anfört bland annat följande.
Sedan vattenfallsstyrelsen avgav sin nyss återgivna redogörelse har vattenkraftsituationen
något försämrats på grund av att nederbörden under hösten
varit ringa, vilket medfört att vattenståndet i många av kraftverkens regleringssjöar
sjunkit. I händelse normala vattenförhållanden vore rådande
skulle dock kraftproduktionen för närvarande kunna fylla de stora anspråk
som ställas på densamma. Däremot måste man räkna med, att under de närmaste
åren behovet av kraft kan komma att växa snabbare än tillgången,
sådan denna då kommer att vara efter en utbyggnad i enlighet med hittills
godkända planer. Ehuru en forcering av utbyggnaderna i nuvarande läge kan
möta betänkligheter ur olika synpunkter, vill jag dock med hänsyn till betydelsen
för näringslivet och hela befolkningen av en fullt tillräcklig och tryggad
kraftproduktion ansluta mig till vattenfallsstyrelsens förslag örn att å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anslag anvisas för möjliggörande
av snabbare utförande av ett par redan påbörjade kraftverksbyggen.
Jag torde senare i dag få återkomma härtill.
Av det sagda följer, att jag ej heller har något att erinra mot vattenfallsstyrelsens
övriga förslag rörande medelsanvisningar till kraftstationsföretag
och vatten regleringar. Dessa förslag syfta nämligen i huvudsak endast till
ett fortsättande i så hastig takt som förhållandena medgiva av redan beslutade
oell påbörjade arbeten, lin närmare redogörelse för förslagen och .skälen
för mitt ståndpunktstagande lill desamma lämnas under de särskilda
anslagsrubrikerna.
Även styrelsens framställningar örn anslag — såväl a tilläggsstat till riksstaten
leir innevarande budgetår som å riksstaten för nästa budgetår — till
distributionsanläggningar oell därmed sammanhängande arbeten vid statens
kraftverk ämnar jag biträda efter det jag senare i dag fått redogöra för dessa
äskanden.
52
Statsutskottets utlåtande nr 9.
96:o) Kraftstation vid Nämforsen. Kungl. Majit har (punkt 96, s. 146—
148) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Nämforsen för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000 kronor.
Till förevarande ändamål ha anslag för budgetåren 1944/45 och 1945/46
anvisats med respektive 7 000 000 och 9 000 000 kronor.
En närmare redogörelse för utbyggnaden har lämnats i propositionen
1944: 93. Enligt denna skall stationen utbyggas med två maskinaggregat.
Maximieffekten beräknas bli 38 000 kW och den genomsnittliga energiproduktionen
215 MkWh per år, innan Ångermanälven blir reglerad, respektive
250 MkWh per år efter reglering. Anläggningskostnaderna ha beräknats till
sammanlagt 20 000 000 kronor vid 1943 åys prisläge.
Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 19 september 1945 meddelat, att
sjöregleringarna inom flodområdet visat sig kunna utvidgas väsentligt i förhållande
till vad som tidigare förutsatts. På grund härav komine efter reglering
stationens genomsnittliga produktion att bli högre än det förut angivna
värdet.
Byggnadsarbetena vid Nämforsen hade bedrivits enligt den uppgjorde planen,
fortsätter styrelsen. Verkstadskonflikten hade verkat fördröjande på
bland annat maskinleveranserna, men det funnes förhoppningar om att förseningarna
skulle bli mindre än vad som svarade mot konflikttiden. För att
fullfölja utbyggnaden av kraftstationen erfordrades enligt styrelsen för nästa
budgetår 4 000 000 kronor eller återstoden av de beräknade anläggningskost
naderna.
Styrelsen har sedermera i skrivelse den 12 november 1945 upplyst, att
fortsatta undersökningar visat, att möjligheterna att medelst sjöregleringar
ernå ur kraftsynpunkt förbättrad vattenframrinning i Ångermanälven och
dess källfloder vore betydligt större än vad som tidigare förmodats. Hedan
medelst de nu igångsatta regleringsföretagen komme vintervattenmängden
att kunna ökas från och med år 1948 i sådan utsträckning, att den i det närmaste
motsvarade Nämfors- och Formoforsstationemas utbyggnadsvattenmängd
med de två aggregat, som hittills beslutats. Nämnda förhållande gjorde
det troligt, att det rätt snart och i varje fall under senare hälften av 1950- talet bleve aktuellt att insätta ytterligare ett aggregat såväl i Nämforsstationen
som i Forsmoforsstationen. Vad den förra anläggningen beträffade, finge
man visserligen räkna med att under vissa tider dess vattenanvändning finge
av naturskyddsskäl begränsas till vad som kunde uttagas med de två första
aggregaten, men insättning av ett tredje aggregat beräknades ändock bli
lönande.
Med hänsyn till att de nya aggregaten sålunda tämligen snart torde komma
att insättas, vöre det lönande att redan nu utföra en del förberedelsearbeten
för desamma. De ytterligare arbeten vid de nu pågående utbyggnaderna,
som vore motiverade av angivna skäl, beräknades medföra en kostnadsökning
av 500 000 kronor.
Departementschefen har understrukit, att det på grund av de av vattenfallsstyrelsen
påpekade förhållandena relativt snart torde bliva aktuellt att
Statsutskottets utlåtande nr 9.
53
insätta ytterligare ett aggregat vid Nämforsen. För att undvika kostsamma
torrläggningsåtgärder på ett senare stadium borde vissa förberedelsearbeten
för dylik installation lämpligen ske redan nu. Mot styrelsens anslagsberäkningar
hade departementschefen intet att erinra.
Kungl. Maj:ts förslag avser anvisande av — förutom 4 000 000 kronor
för slutförande av kraftstationen vid Nämforsen enligt det för byggnadsföretaget
ursprungligen utarbetade, av 1944 års riksdag godkända utbyggnadsprogrammet
— 500 000 kronor för vidtagande i samband med denna
första utbyggnad av vissa förberedande åtgärder för insättandet av ett tredje
aggregat. Berörda åtgärder synas ägnade att underlätta och förbilliga den
utbyggnad av kraftstationen, som med hänsyn till konstaterade mojligheter
att genom sjöreglering inom Ångermanälvens flodområde öka vattentillgången
inom en nära framtid kan bliva aktuell. Utskottet finner ändamålsenligt
att dessa åtgärder nu vidtagas. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Kraftstation vid Nämforsen för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000
kronor.
97 :o) Kraftstation vid Forsmoforsén. Kungl. Maj:t har (punkt 97, s. 148
och 149) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Forsmof orsén för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 11 400 000 kronor.
Till ifrågavarande ändamål har anslag för budgetåren 1944/45 och 1945/46
anvisats med respektive 2 000 000 och 9 000 000 kronor.
En närmare redogörelse för utbyggnaden har lämnats i propositionen
1944: 93. Enligt denna skall stationen förses med två maskinaggregat. Maximieffekten
beräknas bli 59 000 kW och den genomsnittliga energiproduktionen
335 MkWh per år före reglering av Ångermanälven respektive 390
MkWh per år efter reglering. Anläggningskostnaden har beräknats till
28 500 000 kronor vid 1943 års prisläge.
Vattenfallsstyrelsen har framhållit, att byggnadsarbetena vid Forsmoforsen
— med hänsyn till den åtstramning av kraftsituationen, som befarades
imder de närmaste åren -—- borde utföras i snabbare takt än som motsvarade
det för innevarande budgetår beviljade anslaget. På grund av att maskinleveranserna
försenats genom vcrkstadskonflikten vöre det icke motiverat
med någon stark forcering, men styrelsen ansåge det dock nödvändigt
med ett anslag av 2 000 000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår.
För fullföljande av utbyggnaden under nästa budgetår erfordrades
11 000 000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen har vidare föreslagit, att förberedelsearbeten för inmontering
av ett tredje aggregat skola utföras jämväl vid Forsmoforsen och
att för ändamålet måtte anvisas 400 000 kronor.
UtekolM.
54
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Departementschefen har i likhet med vattenfallsstyrelsen funnit önskvärt,
att arbetena vid kraftstationsföretaget vid Forsmoforsen bedrivas i något
snabbare takt än vad som ursprungligen planerats. Därigenom skulle stationen
kunna tagas i bruk tidigare än förut beräknats, vilket vore värdefullt
med hänsyn till de ökade krav på tillgång av elektrisk energi, som förutses
under de närmaste åren. För innevarande budgetår borde därför anvisas
ett tilläggsanslag av 2 000 000 kronor, medan för det fortsatta utbvggnadsarbetet
för budgetåret 1946/47 erfordrades 11 400 000 kronor, därav
400 000 kronor till förberedelsearbeten för inmontering av ett tredje aggregat.
Med tillstyrkande av Kungl, Maj.ds förslag och under erinran, att riksdiagen
(skrivelse nr 23) a tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetar
till ifrågavarande kraftstationsbygge anvisat 2 000 000 kronor, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Kraftstation vid Forsmoforsen för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 11 400 000
kronor.
98:o) Kraftstation vid Hölleforsen. Kungl. Majd har (punkt 98, s. 149 och
150) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Hölleforsen för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 16 500 000 kronor.
Till förevarande ändamål bar för innevarande budgetår anvisats ett anslag
av 2 000 000 kronor.
En närmare redogörelse för utbyggnaden har lämnats i 1945 års statsverkspropositionen
(kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 89). Enligt den skall
stationen förses med tre maskinaggregat. Maximieffekten beräknas bli 114 000
kW och den genomsnittliga energiproduktionen 700 MkWh per år. Anläggningskostnaden
har beräknats till 48 000 000 kronor vid 1944 års prisläge.
Med hänsyn till den väntade utvecklingen av kraftbalansen har vattenfallsstyrelsen
ansett nödvändigt, att från stationen krafttillskott kan lämnas redan
under budgetåret 1948/49. Med stark forcering av arbetena borde det
bliva möjligt att till denna tid färdigställa ett av aggregaten. Enligt den sålunda
ändrade arbetsplanen finge arbetena under innevarande budgetår betydligt
större omfattning än vad som motsvarade anslaget 2 000 000 kronor.
Ett anslag å tilläggsstat av 3 000 000 kronor beräknades bli behövligt. Dessutom
borde maskinerna beställas tämligen snart, men vattenfallsstyrelsen
räknade med att de första tredjedelslikviderna för dem kunde få anstå till
den 1 juli 1946, så att de kunde bestridas med anslag på riksstaten för budgetaret
1946/47. Med denna förutsättning beräknades medelsbehovet under
sistnämnda budgetår till 16 500 000 kronor.
Departementschefen har i likhet med vattenfallsstyrelsen funnit det med
hänsyn till den väntade utvecklingen av kraftbalansen önskvärt, att utbyg
-
Statsutskottets utlåtande nr 9.
55
gandet av den år 1945 beslutade nya kraftstationen vid Hölleforsen forceras,
så att kraft kan uttagas från stationen redan under budgetåret 1948/49.
Förutom ett anslag av 3 000 000 kronor å innevarande budgetårs tilläggsstat
erfordrades på grund härav ett anslag av 16 500 000 kronor för nästa
budgetår.
Jämväl i fråga om kraftstationen vid Hölleforsen har riksdagen (skrivelse
nr 23) å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisat medel,
3 000 000 kronor, för möjliggörande av en forcerad utbyggnad. Mot
storleken av det för budgetåret 1946(47 äskade anslaget finner utskottet med
hänsyn till upplysta förhållanden rörande vattenkraftssituationen icke något
vara att erinra. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må till Kraftstation vid Hölleforsen för budgetåret
1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 16 500 000
kronor.
99:o) Tilloppstunnel och dämningshöjning vid Porjus kraftstation. Med
tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 99, s. 150 och 151), vilket avser
anvisande av medel för slutförande av arbetena med tilloppstunnel och
dämningshöjning vid Porjus kraftstation inom beräknad kostnadsram, hemställer
utskottet,
att riksdagen må till Tilloppstunnel och dämningshöjning
vid Porjus kraftstation för budgetåret 1946/47 anvisa ett
investeringsanslag av 560 000 kronor.
100 :o) Kraftstation vid Harsprånget. Kraftstation vid Kilforsen. Kungl.
Majit har (punkterna 100 och 101, s. 151 och 152) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd,
för budgetåret 1946/47 beräkna till Kraftstation vid Harsprånget ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor och till Kraftstation vid Kilforsen ett investeringsanslag
av 1 000 000 kronor.
Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 40, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 1
februari 1946, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten
under rubrik Statens affärsverksfonder, Statens vattenfallsverk, anvisa
dels till Kraftstation vid Harsprånget ett investeringsanslag av 5 000 000
kronor, dels ock till Kraftstation vid Kilforsen ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.
Kraftstation vid Harsprånget. Till detta ändamål bär lör innevarande budgetår
anvisats ett investeringsanslag av 1 800 000 kronor. Medelsanvisningen,
som föranleddes av de båda likalydande motionerna I: 98 och lii 170 samt
Utskottet.
56
Statsutskottets utlåtande nr 9.
vidare grundades på ett av vattenfallsstyrelsen avgivet, såsom bilaga till statsutskottets
utlåtande 1945: 133 fogat yttrande, avsåg att möjliggöra påbörjande
av vissa förberedelsearbeten för kraftstationen, nämligen uppförandet av bostäder
och sociala anordningar samt utsprängning av den tunnel, som erfordras
för vattnets ledande förbi kraftstationsplatsen under byggnadstiden.
I skrivelse den 14 januari 1946 har vattenfallsstyrelsen föreslagit utbyggnad
av kraftstationer vid Harsprånget och Kilforsen. Till stöd härför har
styrelsen anfört, bland annat, att man måste räkna med att kraften från såväl
Nämforsen och Forsmoforsen som Hölleforsen helt toges i anspråk redan
under år 1950, och att på grund därav nästa stora kraftanläggning borde
kunna färdigställas under loppet av nämnda år. När det gällt att med hänsyn
till lägsta kraftkostnad fastställa, vilket fall som skulle utbyggas näst efter
Hölleforsen, hade valet närmast stått mellan Harsprånget i Lule älv och Kilforsen
i Fjällsjöälven. Av närmare angivna skäl föreslår styrelsen nu, att
utbyggnaden av Harsprånget fullföljes i ett sammanhang i syfte att därmed
åstadkomma det närmast efter Hölleforsstationens färdigställande erforderliga
krafttillskottet, under det att utbyggnaden vid Kilforsen ställes i efterhand.
Mot detta förslag, framhåller styrelsen, hade norrlandskommittén icke haft
något att erinra.
Av vattenfallsstyrelsen gjord kostnadsberäkning, som grundats på 1945 års
prisförhållanden och på det löneläge, som rådde i Porjus nämnda år, visar
följande anläggningskostnader för Harsprånget vid utbyggnad för 260 000
kW och med fyra aggregat.
Kronor
Dammbyggnad med omloppstunnel och högvattenutskov...... 19 400 000
Maskinstation inklusive intag och tilloppstuber, omlastningsbyggnad
med inomhusställverk, hiss-, kabel- och luftschakt samt
traverser, hissar m. m................................... 12 700 000
Avloppstunnel, inklusive transportort samt utjämningsgallerier . . 10 700 000
Maskinell utrustning:
Turbiner med hjälpmaskiner ............................ 7 000 000
Generatorer, transformatorer och elektrisk utrustning........ 14 900 000
Ställverksområde ........................................ 700 qoo
Permanenta husbyggnader ................................ 700 000
Järnvägar, vägar och planeringar .......................... 1 200 000
Provisoriska husbyggnader ................................ 3 200 000
Provisoriska anläggningar................................^ ’ i 900 000
Administration, allmänna omkostnader och oförutsett.......... 7 100 000
Summa kronor 79 500 000.
Styrelsen anser emellertid lämpligast, att arbetena till och med budgetåret
1946/47 i huvudsak begränsas till förberedelser, som dock borde ha sådan
omfattning, att ett ytterligare anslag örn 5 000 000 kronor erfordrades. Först
sommaren 1947 skulle arbetena på bred front igångsättas samt maskiner med
mera beställas. Det bleve med en sådan arbetstakt möjligt att färdigställa anläggningen
till den tidpunkt, som nu ansåges behövlig.
Statsutskottets utlåtande nr 9.
57
Departementschefen har anfört följande beträffande kraftstationen vid
Harsprånget.
Såsom vattenfallsstyrelsen framhållit är det vanskligt att nu bedöma kraftförbrukningen
sedan en återgång skett till mera normala förhållanden. Denna
fråga sammanhänger framför allt med de kolpriser och vattenkraftpriser,
som framdeles komma att tillämpas. Enligt vattenfallsstyrelsens bedömning
kan det emellertid vara möjligt, att kraften från såväl Nämforsen och Forsmoforsen
som Hölleforsen blir helt tagen i anspråk redan under år 1950.
Därest så skulle ske böra nya kraftlillskott vara tillgängliga vid nämnda tid.
Enligt min mening måste fördelarna av att omkring år 1950 äga möjlighet
att under alla förhållanden tillgodose den efterfrågan på kraft, som då kan
föreligga, ej endast väga tyngre än de olägenheter ekonomiskt sett, som det
innebär att nytillkommen kraft måhända icke kan i avsedd omfattning utnyttjas
utan även vara ägnade att undanröja betänkligheterna mot att i
nuvarande läge på arbetsmarknaden igångsätta större anläggningsarbeten,
örn vilkas verkliga angelägenhetsgrad tvekan kan råda. Jag vill därtör förorda,
att sådana åtgärder nu vidtagas, att nya krafttillskott kunna stå till
förfogande omkring år 1950. Därvid förutsätter jag emellertid, att därest utvecklingen
under den kommande fyraårsperioden skulle giva vid handen,
att de nya krafttillskotten icke behöva vara tillgängliga vid nu avsedd tidpunkt,
den takt i vilken utbyggnadsarbetena ske anpassas efter det nya
läget.
De vattenfall, som med hänsyn till lägsta kraftkostnad närmast ifrågakomma
till utbyggnad, äro Harsprånget i Lule älv och Kilforsen i Fjällsjöälven.
Det förra erbjuder en utbyggnadseffekt av 260 000 kW och det senare en
effekt av 76 000 kW. Enligt nu föreliggande beräkningar ställer sig kraften
från Harsprånget omkring 25 procent billigare än kraften från Kilforsen,
därest kraften förutsattes uttagen vid kraftstationen. Vid användning av Harsprångskraften
för mellansvenska behov blir däremot kraften på grund av
de högre överföringskostnadema omkring 5 procent dyrare än kraften från
Kilforsen. Enligt vad vattenfallsstyrelsen i annat sammanhang upplyst kan
man räkna med att vid Porjus kraftverk, sorn för närvarande har en kapacitet
av 780 miljoner kWh per år, ett kraftöverskott på omkring 75 miljoner
kWh kommer att stå till förfogande för överföring söderut vid ingången av
år 1947. Därvid har tagits hänsyn till det ökade kraftbehovet för Norrbottens
järnverk, som uppkommer då den under anläggning varande tredje masugnen
tagits i bruk. För de närmaste åren torde sålunda övre Norrlands kraftbehov
kunna anses säkerställt med egen kraft. Enligt min mening bör emellertid
frågan om övre Norrlands kraftförsörjning bedömas på längre sikt.
Tillgången på elektrisk energi till lågt pris utgör nämligen en av de viktigare
förutsättningarna för utvecklingen av ett rikt näringsliv. En fortsatt utbyggnad
av vattenkraftstillgångama i övre Norrland ingår sålunda såsom ett
lämpligt led i de olika åtgärder, som på skilda områden för närvarande vidtagas
eller planeras i syfte att förbättra försörjningsunderlaget för Norrlands
befolkning. Därest de undersökningar, som vattenfallsstyrelsen för närvarande
verkställer rörande möjligheterna att förbilliga kostnaderna för överföring
på längre avstånd av kraft genom övergång till avsevärt högre spänningar
än de nuvarande, .skulle giva positiva resultat, kan söderut överförd
överskottskraft från övre Norrland beräknas bliva ekonomiskt lika fördelaktig
som kraften från mellersta Norrland. Vid dylikt förhållande .skulle ett
av de skäl, som nu tala mot ett utbyggande av Harsprånget, bortfalla.
Jag anser mig sålunda av skid, som här berörts, böra ansluta mig till vattenfallsstyrelsens
förslag, att de påbörjade förberedelsearbetena för Ilar
-
58
Statsutskottets utlåtande nr 0.
språngets utbyggnad fortsättas och att de slutliga utbyggnadsanbetena tills
vidare bedrivas i sådan takt, att kraftstationen kan beräknas bliva färdig
att tågås i bruk under år 1950. Huruvida vid denna tidpunkt samtliga de fyra
maskinaggregat, som beräknats erforderliga för den avsedda effekten av
260 000 kW, behöva vara installerade kan icke nu avgöras. När kraftbehovet
något längre fram kan bättre överblickas, torde ställning få tagas till detta
spörsmål. Kostnaderna för kraftstationens färdigställande med fyra aggregat
ha beräknats till 79 500 000 kronor. För varje aggregat, som tills vidare utelämnas,
minskas anläggningskostnaden med 8 000 000 kronor under förutsättning,
att vattenbyggnadsanläggningarna från början utföras i full omfattning.
De förberedelsearbeten, som för närvarande pågå och för vilka för innevarande
budgetår anvisats ett belopp av 1 800 000 kronor, avse uppförande av
bostäder och sociala anordningar samt utsprängning av den tunnel, som erfordras
för vattnets ledande förbi kraftstationsplatsen under byggnadstiden.
Enligt vattenfallsstyrelsens arbetsplan skulle under nästa budgetår arbetena
i huvudsak omfatta ett slutförande av förberedelsearbetena. Under sommaren
1947 skulle de fortsatta arbetena kunna igångsättas på bred bas samt
maskiner m. m. beställas. Skulle förhållandena utvecklas så, att ett färdigställande
tidigare än som förutsatts skulle visa sig önskvärt, föreligger enligt
vad styrelsen uttalat möjlighet för en icke oväsentlig utvidgning av arbetena
under nästa budgetår. Därest en forcering anses böra ske, torde härför erforderliga
medel få anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/
47. I avvaktan på att läget kan klarare bedömas torde i enlighet med styrelsens
förslag anslaget för nästa budgetår böra anvisas med 5 000 000 kronor,
i huvudsak motsvarande kostnaderna för förberedelsearbetenas slutförande.
Kraftstation vid Kilforsen. I sin förenämnda skrivelse framhåller vattenfallsstyrelsen,
att om utbyggnad av Harsprånget beslutades enligt styrelsens
förslag, nästa större utbyggnad otvivelaktigt borde gälla Kilforsen i Fjällsjöälven.
Därest emellertid prognoserna rörande kraftbehovets utveckling visade
sig riktiga, behövde Ivilforsibygget icke igångsättas förrän omkring år 1950.
Det funnes emellertid ett par omständigheter, sorn kunde föranleda ett tidigare
påbörjande, eventuellt redan under budgetåret 1947/48. Den ena vore en
oväntat stark stegring av krattkonsumtionen, varvid det kunde framstå som
nödvändigt att medelst utbyggnad av Kilforsen åstadkomma ytterligare krafttillskott
relativt kort tid efter det att Harsprånget tagits i drift. Den andra
vore, att sådana förhållanden inträdde, att investeringsreserven skulle tagas
i anspråk, örn vissa förberedelser genomfördes under budgetåret 1946/47,
borde Kilfoi sarbetena bliva med hänsyn till syftemålet med nämnda reserv
mycket lämpade att ingå i densamma från och med budgetåret 1947/48.
Erfarenheten visade, fortsätter styrelsen, att ett kraftverksbygge icke kunde
komma fullt i gång förrän efter vissa förberedelser, vilka även vid stark forcering
krävde åtskilliga månader, och ävenså att det med hänsyn till ekonomi
och effektivitet vöre förmånligast, att nämnda förberedelser kunde utföras i
förväg och utan forcering. Styrelsen ansåge det därför önskvärt, att dylika
förberedelser, omfattande iordningställande av vägar till och på arbetsplatsen,
bostäder och sociala anordningar samt transport orter för utsprängning av den
langa avloppstunneln, genomfördes vid Kilforsen redan under budgetåret
Statsutskottets utlåtande nr 9.
59
1946/47. För ändamålet beräknades ett anslag av 1 000 000 kronor vara erforderligt.
Man finge emellertid räkna med att vid normal utveckling förberedelsearbetena
komme att vara utan användning 3 å 5 år och ändå längre,
ifall kraftavsättningens ökning komme att mattas av eller förbytas i nedgång
och investeringsreserven icke behövde utnyttjas.
Med biträdande av vattenfallsstyrelsens sålunda framlagda synpunkter anser
departementschefen övervägande skäl — särskilt arbetsmarknadspolitiska
sådana — tala för att medel nu anvisas för igångsättande av förberedelsearbeten
redan under nästa budgetår. Mot det av styrelsen härför beräknade
beloppet av 1 000 000 kronor har departementschefen intet haft att erinra.
Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att nu bedöma utvecklingen
under 1950-talet i fråga om behovet av vattenkraft. Det är emellertid,
såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, möjligt, att efterfrågan på kraft icke
kommer att kunna tillgodoses från då färdigställda kraftstationer. Enligt
utskottets mening är det under sådana förhållanden välbetänkt att så planera
en fortsatt utbyggnad av de statliga vattenfallen, alt nya krafttillskott kunna
uttagas redan omkring 1950.
De vattenfall, som med hänsyn till lägsta kraftkostnad närmast kunna ifrågakomma
till utbyggnad, äro, såsom departementscehfen framhållit, Harsprånget
och Kilforsen.
Utskottet får erinra, att utskottet i utlåtande i anledning av vid 1944 års riksdag
motionsvis framställda förslag om anslag till utbyggnad av Harsprånget
(utlåtande nr 194) ansåg sig böra framhålla det nära sambandet mellan utbyggandet
av nämnda fall och frågan om den industriella utvecklingen i
övre Norrland och att utskottet fann angeläget att förberedelserna för en utbyggnad
så bedrevos att förslag i ämnet kunde framläggas så snart de erforderliga
ekonomiska och samhälleliga betingelserna förelågo. Vidare må framhållas,
att 1945 års riksdag i skrivelse (nr 291) hos Kungl. Maj:t anhållit om
en allsidig utredning rörade möjligheterna att, med utnyttjande av malmen,
vattenkraften och andra naturtillgångar, upprätta en utvidgad metallurgisk
industri i Norrbotten, att riksdagen i detta sammanhang uttalade sin tillfredsställelse
att förslag utarbetats i fråga om förberedande arbeten för en
utbyggnad av Harsprånget och att riksdagen för berörda arbeten anvisade ett
anslag av 1 800 000 kronor.
Under hänvisning till vad utskottet ovan anfört rörande behovet av en
fortsatt utbyggnad av de statliga vattenfallen och då, såsom departementschefen
framhållit, en utbyggnad av vattenkraftstillgångarna i övre Norrland
får anses utgöra ett lämpligt led i de olika åtgärder, som på skilda områden
vidtagas eller planeras i syfte att förbättra försörjningsunderlaget för landsdelen,
har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att beslut nu fattas om utbyggnad
av Harsprånget. Utskottet finner emellertid angeläget att uppmärksamhet
alltjämt ägnas utvecklingen i fråga örn kraftbalansen och att
möjligheter hållas öppna att lämpa takten för utbyggnaden efter denna utveckling.
Utskottet.
60
Statsutskottets utlåtande nr 9.
Utskottet.
Deri av departementschefen för nästa budgetår förordade arbetsplanen,
vilken i huvudsak omfattar ett slutförande av de egentliga förberedelsearbetena,
har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker sålunda,
att för ändamålet anvisas det äskade anslaget, 5 000 000 kronor.
Utskottet delar departementschefens uppfattning att efter Harsprånget Kilforsen
står närmast i tur att utbyggas. På av departementschefen anförda
skäl tillstyrker utskottet, att ett anslag av 1 000 000 kronor anvisas för vidtagande
av de första förberedande åtgärderna för vattenfallets utbyggnad.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa
a) till Kraftstation vid Harsprånget ett investeringsanslag
av 5 000 000 kronor;
b) till Kraftstation vid Råforsen ett investeringsanslag av
1 000 000 kronor.
101:o) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde. Kungl. Majit
har (punkt 102, s. 152 och 153) föreslagit riksdagen att till Regleringsåtgärder
i Ångermanälvens flodområde för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 7 000 000 kronor.
Till förevarande ändamål hava anslag anvisats för budgetåren 1944/45
och 1945/46 med respektive 1 000 000 och 2 000 000 kronor.
Vattenfallsstyrelsen har angivit medelsbehovet för nästa budgetår till
7 000 000 kronor. I anslutning därtill har styrelsen framhållit, att styrelsen
låtit verkställa undersökningar, vilka visat, att sjöarna Flåsjön, Tåsjön och
Storsjouten, samtliga belägna i Fjällsjöälven, närmast borde ifrågakomma
för reglering. Kostnaderna för dessa regleringar beräknades till sammanlagt
12 000 000 kronor. Krafttillgangen vid Forsmoforsen och Nämforsen under
vintertid komme att öka med i genomsnitt 100 MkWh per år genom dessa
regleringar. Kostnaden komme att motsvara ungefär 0,84 öre per kWh, vilket
vöre tillräckligt lågt för att regleringarna skulle vara ekonomiskt motiverade.
Kostnaden per kilowattimme komme framdeles att sjunka, när ytterligare
vattenfall i älven blivit utbyggda. Styrelsen räknade med att utföra
huvudparten av arbetena vid dessa regleringar före utgången av budgetåret
1946/47.
Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.
För ett ekonomiskt utnyttjande av vattenkraften i Ångermanälven hava
tämligen omfattande regleringsåtgärder befunnits erforderliga. Nu föreliggande
regleringsplan, som omfattar arbeten till en kostnad av 12 000 000 kronor,
har beräknats medföra en avsevärd ökning av vattenkrafttillgången och
befunnits ekonomiskt berättigad. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka
regleringens genomförande. Mot storleken av det för nästa budgetår äskade
beloppet har utskottet icke haft något att erinra. Utskottet hemställer,
Statsutskottets utlåtande nr 9.
61
att riksdagen må till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens
flodområde för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 7 000 000 kronor.
102 :o) Distributoinsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk. Beträffande ifrågavarande framställning (punkt 103,
s. 153—162) kommer utskottet framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,
vilket härmed
anmäles.
103:o) Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. Kungl. Majit har
(punkt 104, s. 162—165) föreslagit riksdagen att såsom Statens vattenfallsverks
dispositionsanslag för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
Å gällande riksstat är ifrågavarande anslag uppfört med 2 000 000 kronor.
Beträffande användningen av dispositionsanslaget förutsattes i 1945 års
statsverksproposition, att tills vidare skulle gälla samma regler, som för
budgetåret 1944/45 tillämpades i fråga örn det då å riksstaten uppförda anslaget
till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Från och med budgetåret
1946/47 borde villkoren för anslagets disposition så nära som möjligt
anslutas till de regler, som ansetts böra gälla beträffande dispositionsanslagen
å de övriga affärsverksfonderna.
Vattenfallsstyrelsen föreslår, att anslaget Mindre utvidgningar av förefintliga
kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m. sammanslås
med Statens vattenfallsverks dispositionsanslag samt att anslagsrubriceringen
under statens vattenfallsverks fond i övrigt bibehålies oförändrad.
Medelsbehovet under dispositionsanslaget för nästa budgetår har styrelsen
beräknat till 2 000 000 kronor.
Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag, att anslaget
Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre
regleringsföretag m. m. sammanslås med Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.
Det icke utnyttjade belopp, som vid utgången av budgetåret
1945/46 må komma att kvarstå å förstnämnda anslag, borde i enlighet härmed
få tillgodoföras Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. Sistnämnda
anslag förutsattes från och med nästa budgetår få tagas i anspråk dels för
sådana arbeten och anskaffningar, vilka beräknas var för sig draga en kostnad
av högst 100 000 kronor, dels ock, efter beslut av Kungl. Majit i varje
.särskilt fall. för arbeten och anskaffningar, för vilka medelsbehovet beräknas
överstiga sistnämnda belopp, samt för täckande av motsedd brist på annat
anslag. I statsverkspropositionen borde, framhåller departementschefen,
årligen redogörelser lämnas för användningen av dispositionsanslaget under
närmast föregående budgetår. Mot vattenfallsstyrelsens beräkning av de me
-
62
Statsutskottets utlåtande nr 9.
XJisko tiel
del, vilka borde anvisas till vattenfallsverkets dispositionsanslag för nästa
budgetåret, hade departementschefen intet att erinra.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
eller mot vad departementschefen vid förslagets anmälan anfört. Utskottet
hemställer,
att riksdagen må såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 2 000 000 kronor.
Stockholm den 1 mars 1946.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo, Larsson,
Andrén, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Berling, Bosenberg
och Albertsson; samt
från andra kammaren: herrar Ward, hubbestad, Andersson i Malmö, Mårtensson,
Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Åkerström, Thäpper, Onsjö, Persson i Vinberg
och Birke.
467336. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1946:60 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens af får sv erks fonder gjorda framställningar om anslag för budgetår s. 1 i texten