Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1946/47 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

1946-03-01 · 62 sidor, varav 53 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 53 av 62 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1946:9, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1946/47 i avseende å postverket, telegrafverket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

1

Nr 9.

Ankom till riksdagens kansli den 1 mars 1946 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

under statens affärsverksfonder gjorda framställningar

om anslag för budgetåret 1946/47 i avseende å postverket,

telegrafverket, statens järnvägar och statens

vattenfallsverk.

(4:e avd.)

Postverket.

1 :o) Posthusbyggnad inom Årstaområdet i Stockholm. I propositionen

nr 1 har Kungl. Majit å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder

(bilaga 5, punkt 1, s. 2—5 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för den 4 januari 1946) föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad

inom Årstaområdet i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av 1 350 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har hemställt örn anslag för uppförande av en posthusbyggnad,

avsedd att inrymma ett nytt brevbäringspostkontor för Johanneshovs-,

Hammarby- och Årstaområdena. Styrelsen har framhållit, att det

nya postkontoret vore erforderligt med hänsyn till den livliga nybebyggelsen

i och inflyttningen till de relativt nyskapade bostadsområdena Johanneshov

och Södra Hammarby inom Enskede församling samt Årsta inom Brännkyrka

församling. Postkontoret borde förläggas till Årstaområdets östligaste

del å en för ett posthusbygge lämplig, kronan tillhörig tomt, vars värde av

Djurgårdskommissionen uppskattats till 232 900 kronor. Byggnadskostnaderna

hade beräknats till 1 350 000 kronor. En del utrymmen avsågos skola uthyras.

Intäkterna av fastigheten syntes kunna uppskattas till 102 850 kronor,

motsvarande 6,5 % å det i fastigheten investerade kapitalet.

Departementschefen har framhållit, att den hastiga bebyggelse- och befolkningsökningen

inom vissa delar i Brännkyrka och Enskede församlingar

i Stockholm medfört en motsvarande ökning av posttrafiken inom

dessa områden, varför de befintliga postala anordningarna därstädes snart

komme att vara otillräckliga. Det har synts departementschefen angeläget

Hillring till riksdagens protokoll 191/6. 6 sami. Nr 9.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

att ett brevbäringspostkontor inrättas för Johanneshovs-, Hammarby- och

Årstaområdena. Utrymmesbehovet borde tillgodoses genom uppförande av

ett särskilt posthus. Det till tomt för posthuset avsedda området inginge i

de markområden, vilka exploaterades genom Djurgårdskommissionens försorg,

därvid inflytande försäljningsmedel tillgodofördes särskild diversemedelstitel.

Enär området icke försåldes utan endast toges i anspråk för statligt

ändamål, borde något värde icke tillföras diversemedelstiteln. Däremot

borde postverkets fond uppräknas med 232 900 kronor. De för byggnadsföretaget

uppgjorda ritningarna och kostnadsberäkningarna hade icke

givit departementschefen anledning till erinran.

Under förevarande punkt har Kungl. Majit föreslagit anvisande av medel

för uppförande å kronan tillhörig tomtmark inom Årstaområdet i Stockholm

av en posthusbyggnad, avsedd att betjäna Johanneshovs-, Hammarby- och

Årstaområdena. Såsom framgår av nästföljande punkt har Kungl. Majit vidare

föreslagit anvisande av medel för uppförande inom Hägerstensområdet

i Stockholm å för ändamålet preliminärt förvärvad tomt av en posthusbyggnad

för de mera åt väster belägna delarna av stadens södra förorter. Med

hänsyn till den ökning av posttrafiken inom här avsedda områden, som blivit

en följd av områdenas snabba utbyggnad, finner utskottet motiverat att

ifrågavarande nybyggnader komma till utförande. Uppgjorda byggnadsplaner

och kostnadsberäkningar — 1 350 000 kronor för den för Årstaområdet

avsedda byggnaden och 1 090 000 kronor, inklusive kostnad för tomt, för

den för Hägerstensområdet avsedda — ha icke givit utskottet anledning till

erinran.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Posthusbyggnad inom Årstaområdet i

Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 1 350 000 kronor.

2:o) Posthusbyggnad inom Hägerstensområdet i Stockholm. Kungl. Majit

har (punkt 2, s. 5—8) föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad inom Hägerstensområdet

i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 1 090 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har hemställt, att för ifrågavarande ändamål måtte

anvisas ett investeringsanslag av 1094 250 kronor. Nybyggnaden avses för

ett nytt postkontor, varifrån all brevbäring skulle kunna utgå till vissa åt

väster belägna delar av Stockholms södra förorter. Styrelsen har under förbehåll

av Kungl. Marits godkännande träffat avtal örn förvärv av lämpligt

tomtområde inom Hägerstenshöjden. Tomten innehåller en areal av 2 400 m2

och betingar en köpeskilling av 119 250 kronor. Byggnadskostnaderna för

posthuset, vilket planerats så att vissa till uthyrning avsedda utrymmen vid

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9

3

behov lätt skola kunna införlivas med postkontorslokalen, ha uppskattats

till 975 000 kronor. Det i fastigheten investerade kapitalet beräknas ge en

bruttoavkastning av 7,5 °/o.

Departementschefen har tillstyrkt generalpoststyrelsens förslag och för ändamålet

förordat en medelsanvisning av 1 090 000 kronor.

Utskottet får, under åberopande av vad utskottet under nästföregående

punkt anfört, hemställa,

att riksdagen må till Posthusbyggnad inom Hägerstensområdet

i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 1 090 000 kronor.

3:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Linköping. Kungl. Maj:t har

(punkt 3, s. 8—11) föreslagit riksdagen att till Örn- och tillbyggnad av posthuset

i Linköping för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

800 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har framhållit, att den hastiga befolkningsökningen i

Linköping medfört en betydande ansvällning av trafiken vid postkontoret i

staden. Flera skäl nödvändiggjorde att arbetena med utförande av en sedan

några år tillbaka planerad om- och tillbyggnad av posthuset utan dröjsmål

igångsattes. Telegrafverket, som disponerade viss del av byggnaden, hade för

sin del framhållit angelägenheten av utökade lokaler för riksavdelningen vid

telefonstationen. Den beslutade uppbördsreformen medförde ett avsevärt lokalbehov

för postkontorets skatteavdelning. Större utrymmen erfordrades

också för postdirektionen i östra distriktet, som likaledes vore inhyst i posthuset.

Om- och tillbyggnaden hade beräknats draga en kostnad av 1 520 000

kronor, därav 800 000 kronor erfordrades under budgetåret 1946/47.

Departementschefen har tillstyrkt ifrågavarande om- och tillbyggnad och

för arbetenas påbörjande förordat en medelsanvisning för nästa budgetår av

800 000 kronor.

Såväl postverket som telegrafverket äro i behov av ytterligare lokaler för

rörelsen i Linköping. Det framlagda förslaget till örn- och tillbyggnad av posthuset,

i vilket jämväl telegrafverkets rörelse nu är inrymd, synes på ett tillfredsställande

sätt tillgodose dessa behov. Utskottet tillstyrker förty Kungl.

Majit förslag och hemställer,

att riksdagen må till Örn- och tillbyggnad av posthuset i

Linköping för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 800 000 kronor.

Utskottet.

U tskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

4:o) Posthusbyggnad i Huskvarna. Kungl. Majit har (punkt 4, s. 11—13)

föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Huskvarna för budgetåret 1946/

47 anvisa ett investeringsanslag av 625 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har meddelat, att lokalförhållandena vid postkontoret

i Huskvarna på grund av trafikökning redan tidigare varit ytterst otillfredsställande.

Då postkontorets rörelse under de senaste åren fortsatt att öka,

hade lokalsvårighetema blivit allt större, till men för både allmänheten och

postverket. Lokalen för postkontoret förhyrdes nu av Huskvarna stad. Staden

hade emellertid intresse av att själv disponera lokalerna, varför gällande

hyreskontrakt uppsagts. Styrelsen ville föreslå att en ny byggnad uppfördes

för postverkets räkning. Detta kunde lämpligen ske på en telegrafverket tillhörig

tomt, vilken i så fall borde överföras till postverkets fond. Byggnadskostnaderna

för en nybyggnad, inrymmande jämväl vissa för uthyrning avsedda

lokaler, beräknades till 625 000 kronor och förräntningen på nedlagt

kapital till 7,1 °/o.

Departementschefen har tillstyrkt förslaget.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Huskvarna för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 625 000 kronor.

5:o) Posthusbyggnad i Kalmar. Kungl. Majit har (punkt 5, s. 13—15) föreslagit

riksdagen att till Posthusbyggnad i Kalmar för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av 370 000 kronor.

Till posthusbyggnad i Kalmar anvisades för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag

av 855 000 kronor. Till grund för beviljandet av nämnda anslag

lågo äldre kostnadsberäkningar, enär nya sådana med hänsyn till ändrade

förhållanden i fråga om det nya posthusets förläggning icke för det dåvarande

kunde upprättas.

I propositionen 1945: 163 (bil. 8, p. 1) framlade Kungl. Majit ärendet för

riksdagen, som i skrivelse 1945: 136 medgav, att beslut om posthusbyggets

igångsättande omedelbart finge fattas, oaktat definitiva kostnadsberäkningar

ej hunnit utarbetas.

Generalpoststyrelsen har meddelat, att byggnadskostnaderna numera kunde

beräknas till 1 225 000 kronor. Kostnadsökningen vore, framhåller styrelsen,

i första hand orsakad av den allmänna prisstegringen. Härtill komme

emellertid vissa merkostnader på grund av att posthusets volym måste ökas

för att inrymma en skatteavdelning, varjämte grundförhållandena föranledde

kostnader för förstärkningsarbeten, vilka tidigare icke tagits i beräkning.

Departementschefen har tillstyrkt ett tilläggsanslag av 370 000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

5

Till posthusbyggnad i Kalmar har riksdagen tidigare anvisat 855 000 kronor.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser anvisande av ytterligare 370 000

kronor för ändamålet. Då det ökade medelsbehovet får anses föranlett av den

allmänna prisstegringen och av önskvärdheten att giva posthusbyggnaden en

något större volym än tidigare förutsatts, finner sig utskottet böra tillstyrka

Kungl. Maj:ts förslag. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Posthusbyggnad i Kalmar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 370 000 kronor.

6:o) Posthusbyggnad i Göteborg. Kungl. Maj:t har (punkt 6, s. 15—16)

föreslagit riksdagen att till Posthusbyggnad i Göteborg för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

Till Posthusbyggnad i Göteborg anvisades för budgetåret 1944/45 ett investeringsanslag

av 840 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har anmält, att byggnadskostnaderna icke kunde hållas

inom tidigare beräknad ram dels på grund av den allmänna prisstegringen,

dels på grund av önskvärdheten att inreda vissa uthyrningslokaler dyrbarare

än som från början avsetts. Merkostnaden har beräknats till 100 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt, att tilläggsanslag beviljas med nämnda

belopp.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,

alt riksdagen må till Posthusbyggnad i Göteborg för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

7:o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad. Kungl. Majit har (punkt

7, s. 16—18) föreslagit riksdagen att till Om- och tillbyggnad av posthuset

i Karlstad för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 520 000

kronor.

Generalpoststyrelsen har, under hänvisning till trafikökningen vid postkontoret

i Karlstad och de stegrade lokalsvårighetema därstädes samt behovet

av nya utrymmen för en skatteavdelning, hemställt om anslag nied

520 000 kronor till om och tillbyggnad av nämnda postkontor.

Departementschefen har tillstyrkt medelsanvisning med 520 000 kronor för

ändamålet.

Kungl. Maj:ts förslag örn anvisande av anslag för en såsom erforderlig

ansedd örn- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad har icke givit utskottet

anledning till erinran. Utskottet hemställer,

Utskottet.

Utskottet.

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

alt riksdagen må till Orri- och tillbyggnad av posthuset i Karlstad

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

520 000 kronor.

8: o) Om- och tillbyggnad av posthuset i Sala. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 8, s. 18—20), vilket avser anvisande av medel för en

om- och tillbyggnad av nu otillräckliga och ur hygienisk synpunkt otillfredsställande

postlokaler i Sala, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Örn- och tillbyggnad av posthuset i

Sala för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

225 000 kronor.

9:o) Inköp av tomt i Eskilstuna. Kungl. Majit har (punkt 9, s. 21—23)

föreslagit riksdagen att till Inköp av tomt i Eskilstuna för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 275 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har, med hänvisning till poströrelsens utveckling och

befolkningstillväxten i Eskilstuna, uttalat, att trängande behov förelåge av utvidgade

postlokaler i staden. Stadens postkontor vore nu inrymt i telegrafverkets

byggnad. Lokalfrågan har av styrelsen betecknats såsom synnerligen

brännande, varför det vore oundgängligen nödvändigt att åtgärder snarast

vidtoges för att få ett posthusbygge till stånd. Såsom en första åtgärd hade

styrelsen efter förhandlingar med ''Eskilstuna stad träffat preliminärt avtal

örn inköp av för ett nybygge lämplig tomtmark vid Careliigatan. Tomten,

som omfattade ca 2 600 mI 2, betingade ett pris av 100 kronor per m2. Marken

vore ännu icke tomtindelad, varför tomtens exakta storlek först senare kunde

bestämmas. På grund härav borde för inköp avsett anslag tillmätas med

viss marginal. Styrelsen har hemställt, att ett anslag av 275 000 kronor måtte

anvisas för ifrågavarande markförvärv.

Departementschefen, som uttalat, att det syntes bliva nödvändigt att inom

en snar framtid bereda postkontoret i Eskilstuna utökade lokaler, lämpligen

genom uppförande av en nybyggnad, har funnit sig böra biträda generalpoststyrelsens

förslag.

I ärendet förebragt utredning synes giva vid handen, att en ny posthusbyggnad

i Eskilstuna inom en snar framtid kommer att erfordras. Kungl.

Majlis förevarande förslag avser anvisande av medel för förvärv av en för

ändamålet lämplig tomt. Då det för förvärvet preliminärt avtalade priset synes

ur kronans synpunkt godtagbart, har förslaget icke givit utskottet anledning

till erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Inköp av tomt i Eskilstuna för budget
året

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 275 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 1

10:o) Inköp av fastigheter i Katrineholm. Kungl. Majit Ilar (punkt 10,

s 23—25) föreslagit riksdagen att till Inköp av fastigheter i Katrineholm för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 115 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har framhållit att, sedan för postkontoret i Katrineholm

år 1906 iordningställts lokaler i en postverket tillhörig byggnad inom

statens järnvägars stationsområde, poströrelsen mångdubblats. Lokalerna

hade emellertid icke varit föremål för någon som helst utökning. Att åstadkomma

ytterligare erforderliga lokaler inom den nuvarande posthusbyggnaden

läte sig icke göra. Enligt styrelsens mening vore den enda fullt rationella

och lämpliga lösningen att å en för ändamålet lämplig tomt uppfora

ett nytt posthus. Styrelsen hade bland olika tomtförslag stannat för ett område

om 2 721 m2, för vilket köpeskillingen utgjorde 115 000 kronor, motsvarande

drygt 42 kronor per nr.

Departementschefen har tillstyrkt förslaget.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter i Katrineholm

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

115 000 kronor.

11 o) Inköp av tomter i Landskrona. Kungl. Majit har (punkt 11, s. 25

__28) föreslagit riksdagen att till Inköp av tomter i Landskrona för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 58 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har framhållit, att postkontorets i Landskrona lokaler

— belägna i telegrafverkets byggnad — numera blivit helt otillräckliga

och att möjligheter icke funnes att erhålla tillräckliga och lämpliga lokaler

vare sig inom den nuvarande byggnaden eller genom förhyrning. Styrelsen

hade därför sedan flera år tillbaka undersökt möjligheterna att forvarva

lämplig tomt för uppförande av ett nytt posthus. Styrelsen hade nu stannat

för ett tomtområde inom kvarteret Engelbrekt i hörnet av Eriks- och Gjörloffsgatorna.

Tomtområdet i fråga vore beläget i stadens centrum, ehuru det

läge på något avstånd från de nuvarande egentliga affärskvarteren. Från

vissa korrespondenter i staden hade framställts erinringar mot att förlägga

ett posthus till detta område under motivering, att postkontoret komme att

ligga alltför långt från stadens huvudsakliga affärscentrum. Styrelsen, som

även för sin del skulle ha önskat en något sydligare förläggning av posthuset,

örn blott lämplig tomt stålt till förfogande, ansåge emellertid att det nu planerade

läget för ett blivande posthus med hänsyn till stadens nuvarande omfattning

och beräknad nybyggnadsverksamhet vore väl agnat att motsvara

de olika önskemål, som postverkets kunder av alla kategorier kunde hysa.

Även ur postverkets egen synpunkt vore den föreslagna centrala placeringen

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

8 Statsutskottets utlåtande nr 9.

av posthuset fördelaktig, bl. a. med hänsyn till den tidsbesparing, som uppkomme

vid brevbäringens fullgörande. Tomtarealen omfattade sammanlagt

2 275 m . Kostnaderna för förvärvet — därom preliminära avtal upprättats_

uppginge till 118 975 kronor 90 öre, motsvarande i genomsnitt drygt 52 kronor

per m . Av kostnaderna belöpte sig 58 000 kronor på nästa budgetår och

återstoden på budgetåret 1947/48.

Departementschefen har tillstyrkt, att ifrågavarande tomtmark förvärvas

för postverkets räkning och förordar anvisande för budgetåret 1946/47 av ett

anslag av 58 000 kronor.

Under förevarande punkt har Kungl. Maj:t hemställt om anslag för bestridande

av på budgetåret 1946/47 belöpande del av köpeskilling för förvärv av

viss tomtmark inom Landskrona, avsedd för uppförande av nybyggnad för

postverkets lokalbehov i staden. Under det att de nuvarande, såsom otillräckliga

betecknade lokalerna äro belägna inom stadens egentliga affärskvarter

— mom den södra, av vatten omgivna stadsdelen — kommer, därest den föreslagna

tomtmarken förvärvas, den blivande nybyggnaden att bliva placerad

mer i stadens centrum men på relativt långt avstånd från stadens nuvarande

huvudsakliga affärscentrum. Mot den föreslagna förläggningen ha erinringar

framställts från vissa affärsföretagare m. fl. i staden. Jämväl generalpoststyrelsen

har för sin del framhållit önskvärdheten av en något sydligare förläggning

av ett nytt posthus, om blott lämplig tomt kunnat uppbringas. Utskottet,

som bemärkt att det till inköp föreslagna tomtområdet är beläget

omkring 700 meter norr örn det nuvarande posthuset vid genomfartsleden

mellan Malmö och Hälsingborg, har med hänsyn till föreliggande omständigheter

icke funnit anledning att rikta erinran mot valet av plats för ett nytt

posthus. Då Kungl. Maurts förslag ej heller i övrigt givit utskottet anledning

till erinran, får utskottet hemställa,

att riksdagen ma till Inköp av tomter i Landskrona för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 58 000

kronor.

12:o) Anskaffning av motorfordon. Kungl. Maj:t har (punkt 12, s. 28 och

29) föreslagit riksdagen att till Anskaffning av motorfordon för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har beräknat medelsbehovet under budgetåret 1946/47

till förevarande ändamål till 1 800 000. Då emellertid en reservation av

1 700 000 kunde beräknas föreligga vid utgången av innevarande budgetår

har styrelsen begränsat sitt medelsäskande för nästa budgetår till 100 000

kronor.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

beräkningar.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

9

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av motorfordon för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 100 000 kronor.

13:o) Förvärv av billinjcr. Kungl. Majit har (punkt 13, s. 29—31) föreslagit

riksdagen att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av 200 000 kronor.

Generalpoststyrelsen hemställde i skrivelse den 4 december 1945 örn anvisande

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår av ett belopp av

500 000 kronor till ifrågavarande ändamål.

Departementschefen har framhållit, att behov syntes i vissa fall föreligga

för postverket att utvidga sitt diligenslinjenät genom övertagande av linjetrafik

från enskilda. Då emellertid endast en del av det äskade beloppet syntes

bliva erforderligt under innevarande budgetår, har departementschefen förordat,

att medelsanvisningen på tilläggsstat begränsas till 300 000 kronor och

att återstoden, 200 000 kronor, anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

I propositionen nr 2 till innevarande års riksdag (bilaga 15, punkt 1 av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 4

januari 1946) har Kungl. Majit framlagt förslag om anvisande av 300 000

kronor å tilläggsstat till ifrågavarande ändamål.

Under åberopande av vad utskottet i ämnet anfört i sitt utlåtande nr 18

(punkt 4) och under erinran, att riksdagen (skr. nr 23) å tilläggsstat till

riksstaten för innevarande budgetår till förvärv av billinjer anvisat ett investeringsanslag

av 300 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förvärv av billinjer för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

14:o) Postverkets dispositionsanslag. Kungl. Majit har (punkt 14, s. 31

—33) föreslagit riksdagen att såsom Postverkets dispositionsanslag för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

Generalpoststyrelsen har meddelat, att under innevarande budgetår ett belopp

av omkring 800 000 kronor stöde till förfogande för med anslaget avsedda

ändamål. Då styrelsen hade alt räkna med utgifter för anordnande av

lokaler i anledning av uppbördsförfarandets omläggning, kunde styrelsen

dock icke ställa i utsikt, att någon behållning skulle kvarstå den 30 juni 1946.

För nästa budgetår har styrelsen beräknat medelsbehovet till 700 000 kronor.

Utskottet.

U tskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Departementschefen har tillstyrkt förslaget saint förordat, att anslaget i

fortsättningen —- i anslutning till vad som gäller i fråga om telegrafverkets

och statens järnvägars motsvarande anslag — bör få tagas i anspråk även

för täckande av motsedd brist på annat anslag.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den föreslagna utvidgningen

beträffande dispositionen av förevarande anslag, får, med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag, hemställa,

att riksdagen må såsom Postverkets dispositionsanslag för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000

kronor.

T elegraf verket.

15:o) Telefonstationsbyggnad i kvarteret Jericho i Stockholm. Kungl.

Majit har (punkt 15, s. 34 och 35) föreslagit riksdagen att till Telefonstationsbyggnad

i kvarteret Jericho i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av 1 850 000 kronor.

På förslag av Kungl. Majit har riksdagen till Telefonstationsbyggnad i

kvarteret Jericho i Stockholm för budgetåren 1943/44 och 1944/45 anvisat

tillhopa 1 300 000 kronor. Anslagsmedlen avsågos för en utbyggnad i nya

lokaler av rjksstationen i Stockholm. Byggnaden har numera färdigställts.

Till inköp av fastigheterna Jericho nr 23 och 24 har 1945 års riksdag anvisat

1 750 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har framhållit, att telegrafverkets största och viktigaste

telefonanläggningar i Stockholm vore koncentrerade till kvarteret Jericho

samt att utvidgningar av dessa anläggningar måste utföras inom kvarteret

i fråga. Den tidigare utbyggnaden inom kvarteret hade avsett en första etapp.

Den erforderliga nya riksstationen för Stockholm krävde nu en ytterligare

utbyggnad inom kvarteret. Kostnaderna härför hade beräknats till 1 850 000

kronor.

Departementschefen har tillstyrkt telegrafstyrelsens förslag och har ej funnit

anledning till erinran mot de för byggnadsföretaget uppgjorda ritningarna

eller kostnadsberäkningarna.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot att medel nu anvisas

för att slutföra erforderlig tillbyggnad inom kvarteret Jericho i Stockholm

för tillgodoseende av riksstationens i huvudstaden behov. Utskottet hemställer

sålunda,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i kvarteret

Jericho i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett inves
teringsanslag

av 1 850 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

11

16:o) Tillbyggnad av telelonstationsbyggnaden i Råsunda. Kungl. Majit

har (punkt 16, s. 35 och 36) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Råsunda för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 210 000 kronor.

Under erinran att den automatiska telefonstationen i Råsunda vore inrymd

i en telegrafverket tillhörig byggnad, uppförd under åren 1937—1938,

har telegrafstyrelsen framhållit, att en såsom erforderlig ansedd

utbyggnad av stationen icke vore möjlig inom befintliga lokaler. Då en mycket

livlig byggnadsverksamhet påginge inom Råsunda telefonstations abonnentområde

räknade styrelsen med att en ny automatulrustning mäste tagas

i bruk vid årsskiftet 1948—49. En tillbyggnad av fastigheten borde därför

snarast komma till stånd. Kostnaderna härför hade uppskattats till 210 000

kronor.

Departementschefen har funnit den fortgående, stora abonnentökningen i

Råsunda motivera en tillbyggnad av ifrågavarande fastighet. Mot byggnadsritningarna

och framlagda kostnadsberäkningar har departementschefen icke

funnit anledning till erinran.

Under förevarande och nästföljande punkter har Kungl. Majit föreslagit

riksdagen anvisa medel till ett flertal byggnadsföretag för tillgodoseende av

telegrafverkets behov av ändamålsenliga telefonstationsbyggnader. Förutom

under förevarande punkt anmäld fråga om tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Råsunda har sålunda föreslagits anvisande av medel, 5 450 000

kronor, för uppförande av nya telefonstationsbyggnader i Träkvista, Tumba,

Tierp, Västervik, Borgholm, Malmö, Ystad, Göteborg, Åmål, Falköping, Hagfors,

Ludvika och Kiruna (punkterna 17—28, 30). I flertalet fall betingas

förslagen av att de nuvarande lokalerna äro otillräckliga eller otidsenliga, i

vart fall vid förestående automatisering av telefonstationerna. De nya telefonstationsbyggnadema

i Malmö och Göteborg avses för anläggande av understationer,

erforderliga för telefonnätets fortsatta utbyggnad. I ett par fall

_ Tierp och Borgholm — motiveras nybyggnaderna jämväl av uppkomna

svårigheter att få förlänga gällande hyreskontrakt. Nybyggnaderna i Tierp

och Hagfors föreslås skola utföras så att de kunna tillgodose jämväl postverkets

trängande behov av ändamålsenligare lokaler.

Utskottet har funnit de beträffande de olika byggnadsföretagen förebragta

utredningarna giva vid handen, att behov av de föreslagna nybyggnaderna

föreligger. Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot storleken

av de för byggnadsföretagen beräknade kostnaderna, tillstyrker därför, att

medel i enlighet med Kungl. Majits förslag anvisas för ifrågavarande nybyggnader.

Under förevarande punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad au telefonstationsbygg
naden

i Råsunda för budgetåret 1946/47 anvisa ett investe
ringsanslag

av 210 000 kronor.

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17:o) Telefonstationsbyggnad i Träkvista. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 17, s. 36—38), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Träkvista

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

125 000 kronor.

18:o) Telefonstationsbyggnad i Tumba. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 18, s. 38 och 39), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Tumba för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 150 000

kronor.

19:o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Tierp. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s. 39—41), hemställa,

att riksdagen må till Nybyggnad för post- och telegrafverken

i Tierp för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 315 000 kronor.

20:o) Telefonstationsbyggnad i Västervik. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 16 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 20, s. 42 och 43), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Västervik

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 450 000

kronor.

21 :o) Telefonstationsbyggnad i Borgholm. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 16 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 21, s. 43—45), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Borgholm

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000

kronor.

22:o) Telcfonstationsbyggnad i Malmö. Under åberopande av vad utskot
tet

anfört under punkten 16 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 22, s. 45 och 46), hemställa,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

13

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Malmö för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 725 000

kronor.

23: o) Telefonstationsbyggnad i Ystad. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 23, s. 46—48), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Ystad för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 560 000

kronor.

24 :o) Telefonstationsbyggnad i stadsdelen Kålltorp i Göteborg. Under

åberopande av vad utskottet anfört under punkten 16 :o) får utskottet, med

tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, s. 48 och 49), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i stadsdelen

Kålltorp i Göteborg för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 470 000 kronor.

25 :o) Telefonstationsbyggnad i Åmål. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 16 :o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 25, s. 50 och 51), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Åmål för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 335 000

kronor.

26:o) Telefonstationsbyggnad i Falköping. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 26, s. 51 och 52), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Falköping

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 585 000

kronor.

27 :o) Nybyggnad för post- och telegrafverken i Hagfors. Under åberopande

av vad utskottet anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, s. 52—55), hemställa,

att riksdagen må till Nybyggnad för post- och telegrafver
ken

i Hagfors för budgetåret 1946/47 anvisa ett investerings
anslag

av 600 000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 9.

28:o) Telefonstationsbyggnad i Ludvika. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 16:o) får utskottet, med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 28, s. 55 och 56), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Ludvika för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 510 000

kronor.

29:o) Tillbyggnad av telcfonstationsbyggnaden i Gävle. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29, s. 57) och under erinran att anslaget

avses för slutförande av en av 1945 års riksdag beslutad tillbyggnad, kostnadsberäknad

till 1 600 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad av telefonstationsbyggnaden

i Gävle för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 600 000 kronor.

30:o) Telefonstationsbyggnad i Kiruna. Under åberopande av vad utskottet

anfört under punkten 16 :o) får utskottet, nied tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 30, s. 57—59), hemställa,

att riksdagen må till Telefonstationsbyggnad i Kiruna för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 325 000

kronor.

31 :o) Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafverkets verkstad i

Nynäshamn. Kungl. Majit har (punkt 31, s. 60—62) föreslagit riksdagen

att till Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000

kronor.

Telegrafstyrelsen har hemställt om anvisande av anslag för tillbyggnad av

kontorsfastigheten vid telegrafverkets verkstad i Nynäshamn. Styrelsen har

uttalat, att verkstadens behov av ökade kontorsutrymmen vore synnerligen

trängande. Den nu rådande trångboddheten vore till förfång för arbetet, merarbete

uppstode och samarbetet de olika avdelningarna emellan försvårades.

Standardiseringsarbeten och omkonstruktioner hade delvis måst skjutas på

framtiden till följd av personalbrist, föranledd av bristande lokalutrymme.

Styrelsen bär framlagt förslag till erforderlig tillbyggnad, kostnadsberäknat

till 450 000 kronor, därav 300 000 kronor erfordrades under nästa budgetår.

Departementschefen har framhållit, att genom inrättandet av en ny verkstad

i Vänersborg och centraliseringen av tekniska och administrativa m. fl.

frågor till Nynäshamn arbetet vid huvudverkstadens samtliga kontorsavdel
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

15

ningar ökats och att särskilt laboratoriet och verkstadsbyrån vore i behov

av utökade lokaler. Departementschefen har biträtt det av telegrafstyrelsen

framlagda förslaget.

Telegrafverkets verks tadsrörelse har under senaste år undergått en fortskridande

utveckling. Detta har medfört behov av utökade kontorslokaler för

den till verkstadsrörelsen knutna kontorspersonalen. Kungl. Maj:t har nu

föreslagit anvisande av medel, 300 000 kronor, för härav betingad tillbyggnad

av telegrafverkets kontorsbyggnad i Nynäshamn. Utskottet tillstyrker berörda

förslag och hemställer,

att riksdagen må till Tillbyggnad av kontorsbyggnaden vid

telegrafverkets verkstad i Nynäshamn för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

32:o) Tillbyggnad av förrådsbyggnaden i Nässjö m. m. Kungl. Majit har

(punkt 32, s. 62 och 63) föreslagit riksdagen att till Tillbyggnad av förrådsbyggnaden

i Nässjö m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 575 000 kronor.

Till förrådsbyggnad för telegrafverkets räkning i Nässjö anvisade 1941 års

riksdag ett reservationsanslag av 240 000 kronor. Förrådsbyggnaden har kommit

till utförande.

Under erinran att berörda förrådsbyggnad avsåg en första utbyggnad av

förrådsanläggningen samt att en andra utbyggnad av huvudförrådet i Nässjö

inom den allra närmaste tiden vore trängande nödvändig har telegrafstyrelsen

hemställt om anvisande av medel för tillbyggnad av förrådsbyggnaden,

460 000 kronor, för anläggande av spår och lastkajer, 80 000 kronor, samt för

uppförande av ett bostadshus, erforderligt ur övervakningssynpunkt, 35 000

kronor.

Departementschefen har tillstyrkt telegrafstyrelsens förslag.

Kungl. Maj :ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Tillbyggnad av förrådsbyggnaden i

Nässjö m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 575 000 kronor.

33:o) Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors. Kungl. Majit har (punkt

33, s. 63—65) förslagit riksdagen att till Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 350 000 kro
-

Utskottet.

Utskottet.

nor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 9.

U tskottet.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1942: 104 framlagda förslag

anvisade riksdagen för budgetåret 1942/43 ett reservationsanslag av 365 000

kronor till Förrådsbyggnader i Västanfors. Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande

har telegrafstyrelsen sedermera med anlitande av anslaget inköpt visst

tomtområde i Västanfors samt utfört i en första etapp för förrådsanläggningen

ingående byggnader och anläggningar. Det sålunda iordningställda förrådet

togs i bruk den 1 augusti 1943.

Telegraf styrelsen hemställer nu — under erinran om det trängande behovet

av en utökning av telegrafverkets förrådslokaler i allmänhet _ att Väs
tanfors-förrådet

måtte kompletteras med ett varmförråd och en kontorsbyggnad.

Kostnaderna härför hava uppskattats till 350 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Telegrafverkets förrådsrörelse är för närvarande organiserad på fem huvudförråd,

förlagda till Stockholm, Göteborg, Nässjö, Västanfors och Östaf*uvudförraden

i Västanfors och Östavall, som omhändcrha matcrielförsörjningen

för norra Mellansverige och Norrland, skola enligt den nya förrådsorganisationen

sammanslås till ett huvudförråd, förlagt till Västanfors

Detta förråd avses därjämte att utgöra ett centralförråd för hela landet för

dm tyngre linjematerielen. I Östavall skall för framtiden finnas ett filialförråd,

underställt huvudförrådet i Västanfors. Kontoren för förråden i Västanfors

och Östavall, som nu äro förlagda till Gävle, respektive Sundsvall, skola

enligt organisationsplanen, så snart förrådet i Västanfors färdigställts, sammanföras

till ett kontor å sistnämnda plats.

Med anlitande av ett av 1942 års riksdag för budgetåret 1942/43 anvisat

reservationsanslag av 365 000 kronor har i en första byggnadsetapp å en för

ändamålet inköpt tomt uppförts ett kallmagasin och ett bostadshus, varjämte

tomten planerats samt spar och lastkajer anlagts. I en andra etapp avses ett

varmförråd och en kontorsbyggnad skola uppföras.

På grund av den starka utvecklingen inom telegrafstyrelsens verksamhetsområde

under de senaste åren med därav följande ökat behov av förrådsutrymmen

samt med hänsyn till angelägenheten av den beslutade förrådsorganisationens

genomförande, ansluter jag mig till styrelsens förslag om uppförande

under nästa budgetår vid huvudförrådet i Västanfors av den redan

vid förrådets första utbyggnad planerade tegelbvggnaden för kontor och

varmförråd. Såsom styrelsen framhållit synes förtänksamheten bjuda, att

byggnaden erhåller en större volym än tidigare avsetts. Mot kostnaderna för

byggnadsföretaget, vilka numera beräknats till 350 000 kronor, har jag intet

att erinra samt tillstyrker, att detta belopp anvisas för nästa budgetår.

Av departementschefen anförda skäl för en utbyggnad av telegrafverkets

huvudförråd i Västanfors har synts utskottet bärande. Utskottet hemställer

förty,

att riksdagen må till Förråds- och kontorsbyggnad i Västanfors

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 350 000 kronor.

34:o) Inköp av fastigheter. Kungl. Majit bär (punkt 34, s. 66—68) före
slagit

riksdagen att till Inköp av fastigheter för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

17

Jämlikt bemyndigande av 1943 års riksdag äger Kungl. Majit att inom

ramen av för ändamålet tillgängliga medel utan riksdagens hörande meddela

beslut i fråga om förvärv för telegrafverkets räkning av fastigheter i

fall, där köpeskillingen uppgår till högst 100 000 kronor. Nu förevarande anslag

är avsett för ifrågavarande fastighetsförvärv.

För budgetåret 1945/46 har till inköp av fastigheter för telegrafverkets

räkning anvisats ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

I skrivelse den 5 oktober 1945 har telegrafstyrelsen anmält, att man enligt

styrelsens mening icke kunde räkna med att tillgängliga anslagsmedel skulle

visa sig tillräckliga även för budgetåret 1946/47. Styrelsen har hemställt

örn anvisande för nämnda budgetår av 700 000 kronor. Styrelsen har i anslutning

därtill framhållit, att underhandlingar för närvarande påginge eller

beräknades kunna påbörjas inom den närmaste tiden om inköp av tomter

till centralstationer på ett 15-tal platser.

Departementschefen har ansett vid utgången av innevarande budgetår

eventuellt förefintlig behållning å hittills beviljade anslag icke komma att

förslå för täckande av medelsbehovet under nästa budgetår och har förty

tillstyrkt telegrafstyrelsens förslag. I anslutning härtill har departementschefen

framhållit, att då behov uppkomme för telegrafverket att förvärva

tomtmark för större byggnadsföretag liksom hittills samråd borde äga rum

med andra statsmyndigheter, främst byggnadsstyrelsen och generalpoststyrelsen,

i syfte att möjliggöra en samordning av statens markförvärv på den

ifrågavarande orten. Därvid borde givetvis även undersökas i vad man av

statsverket ägd mark kunde tagas i anspråk för ändamålet.

Utskottet, som vill understryka vikten av att av departementschefen förordat

samråd mellan telegrafstyrelsen, byggnadsstyrelsen och generalpoststyrelsen

kommer till stånd, har icke funnit anledning till erinran mot att

medel för telegrafverkets markförvärv i föreslagen omfattning anvisas för

nästa budgetår. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Inköp av fastigheter för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

35:o) Riks- och landskablar m. ni. Kungl. Majit har (punkt 35, s. 71 och

72) föreslagit riksdagen att till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 26 500 000 kronor.

Det för ändamålet för budgetåret 1946/47 behövliga anslaget har telegrafstyrelsen

beräknat till 26 500 000 kronor. Beloppet fördelar sig enligt styrel
-

sens preliminära beräkningar på följande delposter.

Rikskabel Skövde—Grebbestad ...................... kronor 8 800 000

Fortsättning av rikskabeln Norrköping—Oskarshamn till

Kalmar ........................................ » 3 400 000

Rikskabel Hammar—Sollefteå ...................... » 750 000

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 6 sami. Nr 9. 2

Utskottet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 9.

7 700 000

2 250 000

3 600 000

Summa kronor 26 500 000.

Departementschefen har, under erinran att under ifrågavarande anslag för

innevarande budgetar anvisats 23 000 000 kronor, ansett den av telegrafstyrelsen

föreslagna anslagsökningen, 3 500 000 kronor, vara nödvändig med

hänsyn till de senaste årens trafikstegring och därav följande minskning av

reservkapaciteten i telegrafverkets kablar.

Tillgänglig statistik utvisar, att telefon- och telegraftrafiken under senaste

år fortsatt att öka. Under krigsåren har telegrafverket på grund av bristande

tillgång på materiel och arbetskraft icke kunnat hålla jämna steg med den

kraftiga utvecklingen av rörelsen, vilket resulterat i en avsevärd minskning

av reserverna i fråga om lokal-, riks- och landskablar. Reserverna hava nu

tagits i anspråk i mycket stor utsträckning. Med hänsyn härtill framstår den

av telegrafstyrelsen föreslagna och av departementschefen tillstyrkta ökade

medelsanvisningen under förevarande anslag såsom önskvärd. Utskottet får

därför, med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag, hemställa,

att riksdagen må till Riks- och landskablar m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 26 500 000

kronor.

Landskablar ...................................... kronor

Utökning av överdragsstationer och bärfrekvensutrustning

på blanka ledningar samt av pupiniseringen i befintliga

rikskablar................................ »

Bärvågstelefoniutrustningar ........................ »

36:°) Telefon- och telegrafstationer. Kungl. Majit har (punkt 36, s. 72

och 73) föreslagit riksdagen att till Telefon- och telegrafstationer för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 31 700 000 kronor.

Till förevarande ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 15 000 000 kronor.

Det för budgetåret 1946/47 behövliga anslaget har av telegrafstyrelsen beräknats

till 31 700 000 kronor enligt följande sammanställning.

Fullföljande av automatiseringsarbeten i Stockholm, Göteborg,

Lidköping, Linköping, Vänersborg, Saltsjöbaden

och Viggbyholm m. fl. platser...................... kronor 4 000 000

Påbörjande av automatiseringsarbeten i Malmö (Slottsstaden),

Kalmar, Ystad, Kålltorp (Göteborg), Partille, Falköping,

Hagfors, Skara, Åmål, Katrineholm, Västervik,

Enköping, Ludvika, Kiruna, Sollefteå och Östersund

m. fl. platser.................................... » 3 600 000

Automatisering av växelstationer.................... » 5 goo 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

19

Ny riksstation i Stockholm.......................... kronor 1 500 000

Ny gruppstation i Stockholm........................ » 1 200 000

Utökning av större telefonstationer .................. » 12 500 000

Telegrafutrustningar, därav 330 000 kronor för ombyggnad

av Göteborgs telegrafstation och 600 000 kronor till

utrustning för abonnenttelegrafi.................... » 1 100 000

övriga stationsarbeten .............................. » 2 000 000

Summa kronor 31 700 000.

Departementschefen har anfört följande.

För nästa budgetår äskar telegrafstyrelsen till telefon- och telegrafstationer

ett belopp, som är mer än dubbelt så stort som det för innevarande budgetår

anvisade. Detta sammanhänger, såsom förut antytts, med att telegrafverkets

anläggningsarbeten under krigsåren av olika skäl icke kunnat hålla

jämna steg med utvecklingen av telegrafverkets rörelse. På grund härav föreligger

ett avsevärt återhållet behov av utvidgningar vid befintliga telefonstationer.

Sådana utvidgningar torde i många fall böra åstadkommas genom

automatisering. Arbeten härmed måste påbörjas lång tid innan abonnentökningen

medfört att telefonstationerna blivit fullbelagda, därest icke restriktioner

skola behöva vidtagas beträffande tilldelningen av nya abonnemang.

Även i övrigt föreligger ett betydande behov av utökning av telefonstationer.

Jag anser mig under sådana förhållanden icke böra motsätta mig en medelsanvisning

av den av styrelsen föreslagna storleksordningen.

Såsom departementschefen uttalat föreligger ett avsevärt, av krisförhållandena

återhållet behov av utvidgningar vid telegrafverkets stationer. Ehuru

Kungl. Maj:ts förslag innebär en medelsanvisning, som är mer än dubbelt så

stor som den för innevarande budgetår, har utskottet ansett sig böra tillstyrka

förslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Telefon- och telegrafstationer för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 31 700 000

kronor.

37 :o) Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Kungl. Majit har (punkt 37, s. 73 och 74) föreslagit riksdagen att

till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 44 000 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har å riksstaten för innevarande budgetår anvisats

ett anslag av 33 300 000 kronor. Å tilläggsstat till riksstaten för samma

budgetåret har innevarande års riksdag (skr. nr 23) anvisat ytterligare

5 000 000 kronor. Anslaget är avsett att användas till de abonnentinstallationer

och nätarbeten, som erfordras för mottagande av nya telefonabonnenter,,

samt till anordnande av nya blanka lands- och riksledningar.

Utskottet.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Telegrafstyrelsen har för budgetåret 1946/47 hemställt om en medelsanvisning

å 44 000 000 kronor med följande fördelning.

Nya abonnentanläggningar .......................... kronor

Nätarbeten ...................................... *

Blanka riksledningar............................... »

Blanka landsledningar ............................ »

Övriga arbeten, däri inberäknat nya manuella växelstationer

...................................... *

Departementschefen har anfört följande.

I sina petita för innevarande budgetår beräknade telegrafstyrelsen, att ökningen

av antalet installerade telefonapparater under år 1945 skulle uppgå

till ca 65 000, samt hemställde i anslutning därtill om ett anslag av 38 300 000

kronor till nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Med hänsyn till svårigheterna att överblicka den sannolika utvecklingen

bestämdes emellertid anslaget till allenast 33 300 000 kronor. Styrelsen

har sedermera i skrivelse den 27 september 1945, med förmälan att styrelsen

då beräknade apparatökningen under år 1945 till omkring 70 000,

hemställt om anvisande på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

av ett anslag för ändamålet å 5 000 000 kronor. Jag ämnar senare i

dag till behandling upptaga denna framställning och därvid tillstyrka densamma.

Av vad som sålunda förekommit samt av telegrafstyrelsens tidigare återgivna

redogörelse för telefonväsendets utveckling under krigsåren framgår,

att man, om denna utveckling fortsätter i oförminskad takt, även för nästa

budgetår har att räkna med ett högst betydande investeringsbehov med avseende

å nya abonnentanläggningar m. m. Styrelsen har beräknat, att abonnentökningen

under år 1946 kommer att motsvara ca 80 000 nya apparater,

och har på grund härav hemställt, att för ändamålet måtte för nästa budgetår

anvisas ett anslag av 44 000 000 kronor. Då hittillsvarande erfarenheter

knappast synas motsäga styrelsens antaganden, och då det är angeläget

att medel i god tid och erforderlig omfattning ställas till styrelsens förfogande

för täckande av de materielbehov, som äro ofrånkomliga om telefontrafiken

skall skötas på ett för allmänheten tillfredsställande sätt, anser jag

mig, trots den betydande anslagsökning som styrelsens äskande innebär,

böra biträda detsamma.

Under senare år har telefon- och telegraftrafiken visat en kraftig stegring.

Särskilt anmärkningsvärd är den stora ökningen av antalet nytecknade telefonabonnemang,

vilken ökning — trots att höjda inträdesavgifter, 100 kronor,

tillämpats från och med hösten 1942 — för år 1944 uppgick till 74 600 och

för år 1945 beräknas uppgå till omkring 70 000. För år 1946 motser telegrafstyrelsen

en ökning med omkring 80 000 nyanslutna abonnenter, och har styrelsen

med utgångspunkt härifrån uppskattat medelsbehovet under förevarande

anslag till 44 000 000 kronor.

Utskottet finner angeläget, att telegrafstyrelsen beredes möjlighet att i god

tid vidtaga åtgärder för att kunna tillgodose önskemål om nyteckning av

abonnemang. Utskottet har därför icke funnit anledning till erinran mot en

medelsanvisning för nästa budgetår i den av telegrafstyrelsen föreslagna, av

departementschefen tillstyrkta omfattningen.

24 000 000

14 000 000

1 500 000

2 500 000

2 000 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet vill i förevarande sammanhang erinra örn 1945 års riksdags uttalande

(skrivelse nr 38, punkt 30) att för de ekonomiskt mera ogynnsamt

ställda befolkningslagren en inträdesavgift av 100 kronor uppenbarligen

måste verka rätt betungande och att det därför självfallet vore önskvärt att

inträdesavgiften, i den mån krigstidens anläggningssvångheter latta, kan

återföras till mera normal storleksordning. Då angivna svårigheter torde

kunna väntas bli mindre framträdande vill utskottet ifrågasatta, huruvida

icke tiden nu är inne att besluta om en sänkning, eventuellt etappvis, av inträdesavgifterna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten

och blanka mellanortsledningar för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 44 000 000 kronor.

38 o) Uppförande av ett radiohus i Stoekholm. Beträffande ifrågavarande

anslag (punkt 38, s. 75) kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

39:o) Ny rundradiostation i Stockholm. Kungl. Maj:t har (punkt 39, s. 75

—77) föreslagit riksdagen att till Ny rundradiostation i Stockholm för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Telegrafstyrelsen har hemställt om anslag för nästa budgetår för uppförande

av en ny rundradiostation i Stockholm, avsedd att ersätta den nuvarande

år 1930 färdigställda Spångastationen. Styrelsen har därvid framhållit

att den nuvarande stationen icke längre kunde anses motsvara de väsentligt

strängare krav på kvalitet och effektivitet som numera ställdes på en

rundradiostation. Stationens antenneffekt, 55 kW, vore alltför låg. Den nya

anläggningen borde givas en kapacitet om 120 kW. Ett ytterligare skäl att

ersätta den nuvarande stationen med en ny vore, framhåller styrelsen vidare,

önskemålet örn avlägsnandet av de hinder för flygsäkerheten vid Stockholm/

Bromma flygplats, som de 150 meter höga radiomasterna vid Spånga utgjorde.

Radiostationen, som borde förses med en fullständig reservstationsutrustning,

har av styrelsen preliminärt kostnadsberäknats till 3 700 000

kronor. För budgetåret 1946/47 erfordrades 500 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Telegrafstyrelsens förslag örn ersättande av den sedan år 1930 till Spånga

förlagda rundradiostationen i Stockholm med en ny station har föranletts av

behovet att genom en tidsenlig radioanläggning trygga och förbättra mottagningsförhållandena

inom stora delar av mellersta Sverige. På senare tid

har Turkiet förklarat sig ämna anlägga en rundradiostation i Smyrna för utsändningar

å den åt rundradiostationen i Stockholm upplåtna våglängden.

s. 22 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

22

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Et*.f’ei/0*nforande ,a^ denna plan skulle medföra en avsevärd försämring av

möjligheterna att i Sverige avlyssna utsändningar på Stockholms våglängd.

Det basta sattet att eliminera denna fara synes vara att öka stockholmsstationens

effekt till den maximalt tillåtna. I likhet med telegrafstyrelsen

anser jag dartor, att en modern rundradiostation om 120 kW bör upprättas

i Stockholm eller dess närhet. Principbeslut härom lärer nu böra meddelas

av statsmakterna.

Den nya radiostationen är avsedd att förläggas till annan plats än Spånga.

Den nuvarande radiostationsbyggnaden i Spånga lärer enligt vad telegrafftJnmm11

erfordras för att tillgodose radiotrafiken vid Stockholm/

Bromma flygplats. Jag har intet att erinra mot telegrafstyrelsens förslag i

nam?.da avseende och tillstyrker även att den nya stationen förses med fullen

VeTVStatl0nSUi.rUStn!ng- Den till 3 700 000 kronor beräknade kostn.

f“lor den n^a radiostationen har icke givit mig anledning till erinran.

Det torde vara tillräckligt att nu for vissa förberedande åtgärder, huvudsak
ITla,

rkl]nk,op1’ föreslå riksdagen att anvisa det av styrelsen för

nästa budgetar äskade beloppet 500 000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att Stockholmsstationens antenneffekt

är alltför låg. En ökning av effekten framstår såsom önskvärd icke blott

för att stationen skall erhålla tillfredsställande tekniska förutsättningar för

en fullgod sändning, utan även för att hävda den till stationen enligt internationella

överenskommelser upplåtna våglängden. Intet lärer sålunda vara att

erinra mot att principbeslut nu fattas örn byggande av en ny till Stockholm

eller dess närhet förlagd rundradiostation. Utskottet, som anser att bärande

skal forebragts för stationens förflyttning från Spånga och som icke funnit

anledning till erinran mot de för den nya stationen beräknade kostnaderna,

vdl salunda tillstyrka, att medel i av Kungl. Majit föreslagen omfattning anvisas

för vidtagande under nästa budgetår av med den nya stationens tillkomst

förenade förberedande åtgärder. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Ny rundradiostation i Stockholm för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 500 000

kronor.

_40:o) Ny rundradiostation i Sundsvall. Med tillstyrkande av Kungl. Majlis

förslag (punkt 40, s. 78), vilket avser fortsatt medelsanvisning utöver av

1945 års riksdag för ändamålet anvisade medel, 400 000 kronor, för en till

2 400 000 kronor kostnadsberäknad rundradiostation i Sundsvall, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Ny rundradiostation i Sundsvall för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 250 000

kronor.

..41:°) Vissa rundradioanläggningar. Med tillstyrkande av Kungl. Majits

förslag (punkt 41, s. 78 och 79), som avser medelsanvisning för bestridandet

av kostnader för avveckling av de privata rundradiostationerna och dessas

ersättande med moderna statliga stationer, hemställer utskottet,

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

23

att riksdagen må till Vissa rundradioanläggningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 700 000 kronor.

42 :o) Trådradioanläggningar. Beträffande ifrågavarande anslag (punkt

42, s. 79 och 80) kommer utskottet att senare under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

43:o) Ny kustradiostation på Västkusten. Kungl. Majit har (punkt 43, s.

80) föreslagit riksdagen att till Ny kustradiostation på Västkusten för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Beslut om uppförande av en ny radiostation på Västkusten har tidigare

fattats av statsmakterna. Anläggningskostnaderna ha beräknats till 2 500 000

kronor, av vilket belopp 1 500 000 kronor hittills anvisats.

Departementschefen har biträtt av telegrafstyrelsen framställt förslag örn

anvisande för nästa budgetår av ett anslag å 1 000 000 kronor för stationens

färdigställande.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ng kustradiostation på Västkusten

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

44:o) Fartygsradiostationer m. m. Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag

(punkt 44, s. 80 och 81) och under erinran, att för ifrågavarande ändamål

för innevarande budgetår anvisats 1 000 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fartygsradiostationer m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor.

45:o) Markradiostation för norrlandsliujen. Kungl. Majit har (punkt 45,

s. 81—83) föreslagit riksdagen att till Markradiostation för norrlandslinjen

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 195 000 kronor.

I skrivelse den 30 oktober 1945 har luftfartsstyrelsen hemställt om anvisande

av anslag för budgetåret 1946/47 till vissa markradiostationer för luftfarten.

Till stöd härför har styrelsen framhållit, att avsevärda utökningar av

inrikestrafiken vore att förvänta under de närmaste aren och att för till
-

U tekottet.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

godoseende av sedvanliga krav på flygsäkerhet fordrades att markradiostationer

anlades å vissa orter, vid vilka flygplatser för den ökade trafiken

komme att tågås i anspråk. Styrelsen har föreslagit anläggande av dylika stationer

vid Örebro, Östersund, Kiruna och Umeå. Kostnaderna härför har

styrelsen uppskattat till sammanlagt 835 000 kronor.

Luftfartsstyrelsen har vidare föreslagit att den vid Göteborg anordnade

markradiostationen, vars antennmaster utgjorde ett besvärande flyghinder,

flyttas och har beräknat kostnaderna härför till 95 000 kronor.

Härjämte har styrelsen föreslagit anordnande av en kortvågssändarstation

vid Spånga, kostnadsberäknad till 175 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

Luftfartssstyrelsens förslag örn anläggande av markradiostationer för luftfarten

avser att tillgodose trafiksäkerheten i den utvidgade inrikes flygtrafik,

som styrelsen beräknar inom kort komma till stånd, främst i Norrland.

Styrelsen har föreslagit inrättande av markradiostationer vid Örebro, Östersund

och Kiruna samt förordat anläggande av en dylik station vid Umeå

eller a en lämplig plats i Dalarna. Då jag i det följande vid anmälan av föreliggande

förslag till kapitalinvesteringar i luftfartsfonden ämnar föreslå vissa

begränsningar i de av luftfartsstyrelsen framlagda förslagen, anser jag mig

i detta sammanhang blott såtillvida böra biträda styrelsens förslag i vad avser

markradiostationer, att jag förordar, alt medel anvisas för en ny markradiostation,

avsedd för norrlandslinjen. Enligt vad jag under hand inhämtat

av telegrafstyrelsen, kunna kostnaderna för en dylik station utan kortvågspejl-

och telefonianläggning beräknas till 195 000 kronor.

En flyttning av den i markradioanläggningen vid Göteborg ingående långoch

kortvågssändarstationen torde få anses angelägen på grund av det hinder,

som de till sändarstationen hörande antennmasterna visat sig utgöra för

flygtrafiken på Torslanda flygplats. Medel till flyttningen torde därför böra

mraknas i förevarande anslag. Mot de av telegrafstyrelsen till 95 000 kronor

preliminärt beräknade kostnaderna härför synes intet vara att erinra.

Vid Spånga finnes för närvarande en provisorisk kortvågssändare för flygväderlekstjänsten.

Denna äger emellertid en alltför begränsad räckvidd. Då

en kortvågssändarstation av tillfredsställande styrka skulle utgöra ett värdefullt

led i åtgärderna för att förbättra trafiksäkerheten i luften, vill jag icke

motsätta mig, att för nästa budgetår anvisas det för en dylik station erforderliga

beloppet av 175 000 kronor.

Under denna punkt gör jag hemställan örn anvisande av medel för markradiostationen

å norrlandslinjen. Under de följande två punkterna hemställer

jag om anvisande av medel för flyttningen av markradiostationen i Torslanda

och för kort vågssändaren i Spånga.

Utskottet har icke funnit anledning att frångå vad departementschefen i

förevarande sammanhang förordat. Utskottet hemställer under förevarande

punkt,

att riksdagen må till Markradiostation för norrlandslinjen

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

195 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

46:o) Flyttning av markradiostationen vid Torslanda flygplats. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 83) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Flyttning av markradiostationen vid

Torslanda flygplats för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 95 000 kronor.

47 :o) Kortvågssändarstation vid Spånga. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 47, s. 83) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kortvågssändarstation vid Spånga för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 175 000

kronor.

48 o) Telegrafverkets dispositionsanslag. Med tillstyrkande av Kung

Majlis förslag (punkt 48, s. 83 och 84) och under erinran att för andamalet

för innevarande budgetår anvisats likaledes 3 000 000 kronor, hemställer ut
-

skottet,

att riksdagen må såsom Telegrafverkets dispositionsanslag

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

3 000 000 kronor.

Statens järnvägar.

49:o) Ombyggnad av bangården i Landskrona. Kungl. Majit har (punkt

49, s. 86) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av bangården i Landskrona

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har anmält, att de nuvarande plattformsanordnmgama

i Landskrona vore alltför trånga och otillräckliga samt att sparanordnmgarna

vore i flera avseenden mindre lämpligt utformade och otillräckliga, varför

en ombyggnad av bangården borde komma till stånd snarast möjligt.

Kostnaderna hava beräknats till 500 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.

Frågan om en ombyggnad av bangården i Landskrona har aktualiserats

av den förestående elektrifieringen av järnvägslinjerna till Landskrona. Utskottet

tillstyrker, att anslag för ombyggnaden anvisas för nästa budgetar

nied av Kungl. Majit äskat belopp. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Ombyggnad av bangården i Lands
krona

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

Utskottet.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

50:o) Ny mötesplats å linjen Älvkarleö—Skutskär. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, s. 86 och 87) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ny mötesplats å linjen Älvkarleö—

Skutskär för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 130 000 kronor.

51 :o) Nya mötesplatser å linjen Falköping—Nässjö. Kungl. Maj:t har

(punkt 51, s. 87) föreslagit riksdagen att till Nya mötesplatser å linjen Falköping—Nässjö

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

700 000 kronor.

Under förevarande rubrik har 1945 års riksdag anvisat ett investeringsanslag

av 600 000 kronor, avseende anordnande av mötesplatser vid Huskvarna

och Öggestorp.

Järnvägsstyrelsen har nu hemställt örn anvisande av 700 000 kronor för

anordnande av mötesplatser jämväl vid Ebbarpsby, Furusjö och Bogla.

Departementschefen har anslutit sig till styrelsens förslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nya mötesplatser å linjen Falköping

Nässjö för budgetaret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 700 000 kronor.

52:o) Förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg å vissa

stationer. Kungl. Majit har (punkt 52, s. 88) föreslagit riksdagen att till

Förlängning av mötesspår och anordnande av tredje tågväg å vissa stationer

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

För ifrågavarande ändamål har för budgetåret 1945/46 anvisats etMnvesteringsanslag

av likaledes 1 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har uppskattat medelsbehovet under nästkommande

budgetår för fullföljande av ifrågavarande arbeten till 2 000 000 kronor.

Departementschefen har i likhet med järnvägsstyrelsen funnit anslag för

ifrågavarande ändamål böra anvisas å riksstaten för nästa budgetår men

förordat, att anslaget begränsas till allenast 1 000 000 kronor.

Utskottet tillstyrker Kungl. Majlis förslag och får alltså hemställa,

att riksdagen ma till Förlängning av mötesspår och anordnande

av tredje tågväg å vissa stationer för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

27

53 :o) Gångbroar och gångtunnlar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 53, s. 88 och 89) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gångbroar och gångtunnlar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 400 000 kronor.

54:o) Diverse bangårdsanordningar. Kungl. Majit har (punkt 54, s. 89 och

90) föreslagit riksdagen att till Diverse bangårdsanordningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

Å riksstaten för budgetåret 1945/46 har uppförts ett anslag av 500 000

kronor till bangårdsmaskinerier. Från anslaget ha bestritts kostnaderna för

diverse maskinella anordningar å bangårdar samt för vissa plattformar Och

lastkajer m. m.

Järnvägsstyrelsen har i sin skrivelse den 22 september 1945 föreslagit, att

anslag till arbeten, som folie under rubriken Bangårdsmaskinerier, från och

med nästa budgetår måtte anvisas under rubriken Diverse bangårdsanordningar,

samt för nästa budgetår äskat ett till 1 000 000 kronor höjt anslag för

ändamålet.

Departementschefen har ansett rubriceringen av det för innevarande budgetår

uppförda anslaget Bangårdsmaskinerier böra ändras i enlighet med järnvägsstyrelsens

förslag. Mot storleken av det av styrelsen för nästa budgetår

föreslagna anslagsbeloppet har departementschefen icke haft något att erinra.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Diverse bangårdsanordningar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

55:o) Fortsatt anläggning av dubbelspår. Kungl. Majit har (punkt 55, s.

90—92) föreslagit riksdagen att till Fortsatt anläggning av dubbelspår för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kronor.

Hösten 1938 framlade järnvägsstyrelsen en plan för bedrivande av dubbelspårsbyggnader

å statens järnvägars huvudlinjer. Planen omfattade dels fortsatt

dubbelspårsbyggnad å linjen Järna—Katrineholm jämte vissa andra arbeten,

dels ock påbörjande av arbeten för ett successivt utbyggande av linjerna

Katrineholm—Göteborg och Malmö—Norrköping—Katrineholm till genomgående

dubbelspår. Dubbelspårsbyggnaderna skulle utföras under en tidrymd

av omkring 20 år och beräknades vid tiden för planens framläggande

draga en approximativt uppskattad kostnad av 125 000 000 kronor. De årliga

anslagsbeloppen förutsattes skola variera med konjunkturläget på sådant sätt,

att arbetena till väsentlig del skulle utföras under tider med arbetslöshet.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Järnvägsstyrelsen har för budgetåret 1946/47 hemställt om anvisande av

medel för fortsatt anläggning av dubbelspår. Styrelsen har därvid meddelat,

att dubbelspårsarbeten för närvarande påginge å sträckorna Järna—Skebokvarn,

Gårdsjö—Skövde och Mjölby—Tranås. Arbetena omfattade med hänsyn

till knappheten på räls huvudsakligen terrasseringsarbeten m. m. Då möjligheterna

att erhålla erforderliga rälskvantiteter under nästkommande budgetår

syntes väsentligt förbättrade beräknade styrelsen medelsbehovet för budgetåret

1946/47 till 12 000 000 kronor. Styrelsen har därvid räknat med att

arbetsstyrkan skall kunna utökas från omkring 1 150 man under innevarande

budgetår till i första hand 1 300 man.

Departementschefen har anfört följande.

Huvudsakligen arbetsmarknadspolitiska motiv hava under förkrigstiden

och de första krigsåren varit avgörande för anvisandet av medel till dubbelspårsarbeten.

Under de senare åren hava i stället svårigheterna att avveckla

den starkt ökade trafiken väsentligen varit bestämmande för anvisandet av

anslag för ändamålet, därvid emellertid arbetenas omfattning helt berott av

tillgången på arbetskraft. Sålunda måste dubbelspårsarbetet under budgetåren

1942/43 och 1943/44 begränsas. Arbetsstyrkan, som i normala fall utgjorde

omkring 1300 man, hade år 1943 reducerats till cirka 450 man.

Under början^ av år 1944 ökades tillgången på arbetskraft, och detta möjliggjorde

ett återupptagande av arbetena med ungefär samma arbetsstyrka

som före de av arbetsmarknadsförhållandena föranledda inskränkningarna.

För budgetåret 1945/46 har arbetsstyrkan med hänsyn till läget på arbetsmarknaden

återigen beräknats något lägre eller till cirka 1 150 man, motsvarande

en arbetskostnad av 10 000 000 kronor.

För arbetenas bedrivande under nästa budgetår beräknar järnvägsstyrelsen

ett till 12 000 000 kronor förhöjt anslag bliva erforderligt. Styrelsen, som

därvid utgått från att en arbetsstyrka av omkring 1 300 man skall få disponeras

för ändamålet, har framhållit önskvärdheten av att kunna bedriva arbetena

i snabbare takt.

Jag anser visserligen, att anläggning av dubbelspår för underlättande av

trafiken å de mest belastade linjerna alltjämt bör fortgå, men anser mig under

nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden icke böra förorda en medelsanvisning

som syftar till en ökning av dubbelspårsarbetena under nästa

budgetår. Nu ifrågavarande anslag torde alltså bibehållas vid samma belopp

som för innevarande budgetår eller 10 000 000 kronor. Skulle de antydda förhållandena

ändras i sadan riktning, att dubbelspårsarbetena av sysselsättningspolitiska

skäl anses böra bedrivas i ökad omfattning, torde medel i annan

ordning ställas till förfogande härför.

På av departementschefen anförda skäl finner utskottet sig böra biträda

förslaget att medelsanvisningen till dubbelspårsarbeten för nästa budgetår

bibehålies vid samma belopp som för innevarande budgetår. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Fortsatt anläggning av dubbelspår för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. ^

56:o) Rälsutbyten m. m. Kungl. Majit har (punkt 56, s. 92 och 93) föreslagit

riksdagen att till Rälsutbyten m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av 12 000 000 kronor.

För innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål anvisats

10 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har — under framhållande att en utökning av nuvarande

arbetsprogram vore erforderlig under några år framåt för att vidmakthålla

spåröverbyggnadens bestånd och återhämta vad som under senare år blivit

eftersatt — hemställt om ett anslag till förevarande ändamål för budgetåret

1946/47 av 12 000 000 kronor.

Departementschefen har anfört följande.

På grund av de senaste årens intensiva trafik å statens järnvägar och därmed

följande snabba förslitning av Täler samt den fortgående ökningen av

statens järnvägars verksamhetsområde genom införlivandet med statsbanenätet

av ett stort antal enskilda järnvägar ha stora belopp måst ställas till

järnvägsstyrelsens förfogande för rälsutbyten m. m. För budgetaret 1944/45

var emellertid medelsanvisningen till detta ändamål med hänsyn till beraknad

svårighet att disponera materiel och arbetskraft omkring 2 000 000 kronor

lägre än under de två närmast föregående budgetaren och innevarande budgetår.

Då man kan hysa förhoppningar om, att den tidigare rådande knappheten

på materiel efter hand skall komma att minskas, finner jag i likhet

med järnvägsstyrelsen erforderligt, att anslaget för nästa budgetår utmätes

tillräckligt för att möjliggöra en ökning av arbetsprogrammet.

Av vad departementschefen anfört framgar, att avsevärda behov föreligga

av en förstärkning av spåröverbyggnaden genom rälsutbyten m. m. Utskottet

vill därför tillstyrka, att för nästa budgetår anvisas ett till 12 000 000 kronor

höjt anslag till förevarande ändamål. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Rålsutbgten m. m. för budgetaret 1946/

47 anvisa ett investeringsanslag av 12 000 000 kronor.

57 :o) Diverse åtgärder för spårförstärkning. I enlighet med Kungl. Maj:t

förslag (punkt 57, s. 93 och 94), vilket avser anvisande av medel för ett fortsättande

av ett av järnvägsstyrelsen år 1938 framlagt program rörande spårförstärknings-

och kompletteringsarbeten för att möjliggöra användningen av

snabbare loktyp, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Diverse åtgärder för spårförstärkning

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

Utskottet.

58;o) Broar in. m. Kungl. Majit har (punkt 58, s. 94 och 95) föreslagit

riksdagen alt till Broar m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Utskottet.

ÖU Statsutskottets utlåtande nr 9.

Anslaget under denna rubrik är i huvudsak avsett för ombyggnad eller

förstärkning av broar, viadukter, vägportar och vägbroar. För innevarande

budgetår har för ändamålet anvisats ett belopp av 500 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att den normala förnyelsen av statens

järnvägars broar under de senaste åren i viss mån fått stå tillbaka. Behovet

av broombyggnader hade blivit allt mer trängande och de nödvändigaste arbetena

kunde nu icke uppskjutas. För nästkommande budgetår beräknade

styrelsen medelsbehovet komma att uppgå till 2 000 000 kronor.

Departementschefen, som erinrat om att under kriget försvarspolitiska synpunkter

främst gjort sig gällande vid dispositionen av beviljade anslag för nu

ifrågavarande ändamål, har förordat järnvägsstyrelsens förslag om ökad medelsanvisning

för utförande av arbeten, som under kriget blivit eftersatta.

En ökning, framhåller departementschefen, motiveras jämväl av att införlivandet

av enskilda järnvägar tillfört statsbanenätet anläggningar, som kräva

ansenliga kapitalinsatser.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Broar m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

59:o) Nytt ilgodsmagasin m. m. vid Stockholms centralstation. Med tillstyrkande

av Kungl. Maj :ts förslag (punkt 59, s. 95 och 96), vilket avser fortsatt

medelsanvisning utöver tidigare anvisade medel, 3 300 000 kronor, för

ett till 8 500 000 kronor kostnadsberäknat nytt ilgodsmagasin m. m. vid

Stockholms centralstation, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nytt ilgodsmagasin m. m. vid Stockholms

centralstation för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

60 :o) Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 96 och 97), vilket avser

medelsanvisning för täckande av merkostnader för en nybyggnad å tomten

nr 3 i kvarteret Pennfäktaren i Stockholm, för vars uppförande tidigare

sammanlagt 1 050 000 kronor ställts till järnvägsstyrelsens förfogande, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nybyggnad å tomten nr 3 i kvarteret

Pennfäktaren i Stockholm för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av 265 000 kronor.

61 :o) Om- och tillbyggnad av stationshuset i Borås. Kungl. Maj:t har

(punkt 61, s. 97 och 98) föreslagit riksdagen att till Om- och tillbyggnad av

stationshuset i Borås för budgetaret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

500 000 kronor.

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9. 01

Statens järnvägars överrevisorer hava i sin berättelse rörande granskning

av statens järnvägars räkenskaper och förvaltning år 1943 behandlat lokalförhållandena

i stationshuset och ilgodsexpeditionen i Borås samt framhållit,

att arbeten med modernisering och utökning av dessa byggnader borde igångsättas

så snart förhållandena gjorde det möjligt.

Järnvägsstyrelsen har i sina petita för nästa budgetår anmält, att förslag till

stationshusets förändring nu utarbetats, vilket innebure dels tillbyggnad, dels

påbyggnad med ytterligare en våning av en del av stationshuset, dels ock ombyggnad

av bottenvåningen. Kostnaderna för stationshusets om- och tillbyggnad

enligt det föreliggande förslaget ha beräknats till 500 000 kronor. Styrelsen

har hemställt, att nämnda belopp måtte ställas till förfogande för byggnadsföretaget.

Departementschefen har, under framhållande att ytterligare uppskov med

byggnadsarbetena knappast syntes tillrådligt, förklarat sig böra biträda järnvägsstyrelsens

framställning.

Lokalerna i stationshuset vid Borås centralstation äro, såsom av det anförda

framgår, otillräckliga och otidsenliga. Utskottet finner sig därför böra

tillstyrka, att medel anvisas för stationshusets om- och tillbyggnad. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må till Om- och tillbyggnad av stationshuset

i Bords för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 500 000 kronor.

62:o) Nytt överliggningshus i Alvesta. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 62, s. 98 och 99) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nytt överliggningshus i Alvesta för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 250 000

kronor.

63:o) Nya bostadshus. Kungl. Majit har (punkt 63, s. 99 och 100) föreslagit

riksdagen att till Nya bostadshus för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har beräknat ett medelsbehov för nästa budgetår av

1000 000 kronor, för att i begränsad omfattning uppföra nya, för järnvägspersonalen

avsedda bostadshus a vissa platser med sådana speciella

förhållanden att möjlighet för personalen att på annat sätt skaffa sig bostäder

icke funnes eller inom rimlig tid kunde beräknas uppkomma.

Departementschefen har funnit lämpligt, att möjligheter beredas styrelsen

att — örn än i begränsad omfattning och endast då särskilda skäl därtill

förelåge — bygga bostadshus för statens järnvägars personal. Det bör enligt

departementschefens mening vara styrelsen angeläget att därvid anlita så
-

UtskotUl.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

dan expertis, att bostäderna kunde förväntas bliva bekväma, trivsamma och

tillräckligt rymliga utan att därmed föranleda onormalt höga byggnads- och

underhållskostnader.

Utskottet finner icke anledning till erinran mot att medel för byggande av

bostadshus under nästa budgetår ställas till järnvägsstyrelsens förfogande

i föreslagen omfattning. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Nya bostadshus för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor.

64:o) Utvidgning av cnrumslägenheter. Kungl. Majit har (punkt 64, s. 100)

föreslagit riksdagen att till Utvidgning av enrumslägenheter för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

Förevarande anslag, vilket avser förändring av enrumslägenheter till lägenheter

om två rum och kök, har från och med budgetåret 1943/44 anvisats

med ett belopp av 300 000 kronor för budgetår.

Järnvägsstyrelsen har framhållit, att förhållandena på arbetsmarknaden

under de senaste åren nödvändiggjort en viss begränsning av de planerade

arbetena, varför en ej obetydlig behållning å tidigare anvisade anslag kvarstod

vid utgången av budgetåret 1944/45. Med hänsyn till föreliggande angelägna

behov av rymligare bostäder har styrelsen ansett en fortsatt medelsanvisning

av samma storlek som för innevarande budgetår nödvändig.

Departementschefen har — under framhållande att ett uppdämt behov

förelåge att utvidga enrumslägenheter, vilket behov borde tillgodoses så snart

förhållandena det medgåve — tillstyrkt att anslagets storlek hålles oförändrat.

Med hänsyn till vad järnvägsstyrelsen och departementschefen anfört om

behovet av arbeten för utvidgning av enrumslägenheter finner sig utskottet

böra, trots förefintligheten av betydande reservationer å här ifrågavarande

anslag, tillstyrka en medelsanvisning för nästa budgetår med samma belopp

som för innevarande budgetår eller 300 000 kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Utvidgning av enrumslägenheter för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000

kronor.

65 :o) Modernisering av bostadslägenheter. Med tillstyrkande av Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 65, s. 101), vilket innebär anvisande för nästa budgetår

av anslag till samma belopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Modernisering av bostadslägenheter

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

33

66:o) Växel- och signalsäkerhetsanläggningar. Kungl. Maj:t har (punkt

66, s. 101—103) föreslagit riksdagen att till Växel- och signalsäkerhetsan
läggningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000

kronor.

Järnvägsstyrelsen framlade hösten 1941 ett förslag till arbetsprogram för

utförande av växel- och signalsäkerhetsanläggningar på ett flertal större stationer

och starkt trafikerade linjesträckor. Enligt uppgjort tidsschema skulle

programmet slutföras under budgetåret 1945/46 och utgifterna, som beräknades

till sammanlagt 9 450 000 kronor, fördelas på fyra år med ett anslagsbehov

av omkring 2 500 000 kronor per år. För programmets genomförande

anvisades för vartdera av budgetåren 1942/43 och 1943/44 2 000 000 kronor,

för budgetåret 1944/45 3 000 000 kronor samt för budgetåret 1945/46

2 000 000 kronor. Begränsningen av anslagsbeloppet för sistnämnda budgetår

föranleddes därav, att en viss eftersläpning uppstått vid programmets

genomförande.

Järnvägsstyrelsen har —- under erinran att år 1944 tillsatts en särskild

signalkommitté med uppdrag att söka åstadkomma säkerhetsanläggniugar

av större enhetlighet i fråga örn såväl konstruktion som handhavande —

framhållit, att då klarhet nu vunnits i vissa betydelsefulla frågor, som

varit föremål för kommitténs arbete, det syntes bliva möjligt att under

nästa budgetår utföra växel- och signalsäkerhetsanläggningar i större omfattning

än under de senaste åren och på detta sätt i viss mån inhämta

uppkommen eftersläpning. För arbetenas bedrivande i avsedd ökad omfattning

framför allt på förstatligade enskilda banor och på vissa av statens

järnvägars äldre linjer beräknades ett till 4 000 000 kronor höjt anslag erforderligt

för nästa budgetår.

Statens järnvägars överrevisorer ha i sin hösten 1945 avgivna granskningsberättelse

med utgångspunkt från omständigheterna i samband med

tågolyckan vid Gårdsjö den 29 juni 1945 understrukit behovet av fortsatta

åtgärder på detta område.

Departementschefen har för sin del tillstyrkt den av järnvägsstyrelsen

begärda ökade medelsanvisningen.

För genomförande av den år 1941 uppgjorda fyraårsplanen för utbyggnad

och förbättring av växel- och signalsäkerhetssystemet vid statens järnvägar

ha hittills anvisats sammanlagt 9 000 000 kronor. Arbetsplanen har

emellertid ännu icke slutförts, och ytterligare medelsanvisning erfordras nu

för att inhämta uppkommen eftersläpning. Med hänsyn till angelägenheten

av att de föreliggande stora behoven på detta område bliva nöjaktigt tillgodosedda

vill utskottet tillstyrka, att för ändamålet för nästa budgetår anvisas

föreslaget belopp, 4 000 000 kronor. Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Växel- och signalsäkerhetsanlägg
ningar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 4 000 000 kronor.

Utskottet.

Bihang till riksdagens protokoll i9hC>. 6 sami. Nr 9.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 9.

67:o) Telefonanläggningar m. m. Kungl. Majit har (punkt 67, s. 103—

106) föreslagit riksdagen att till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 3 960 000 kronor.

Till telefonanläggningar m. m. har för innevarande budgetår anvisats ett

belopp av 3 280 000 kronor. Härjämte har i statens järnvägars dispositionsanslag

för nu löpande budgetår avsetts ett belopp av 450 000 kronor för ersättning

och förnyelse av dylika anläggningar. För innevarande budgetår

har således ett sammanlagt belopp av 3 730 000 kronor ställts till järnvägsstyrelsens

förfogande för ifrågavarande ändamål.

För budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande av

tillhopa 3 960 000 kronor under förevarande rubrik, därav för kabel- och

blankledningar 820 000 kronor, överdragsstationer 355 000 kronor, automatiska

telefonväxlar 375 000 kronor, automatisering av fjärrtelefonförbindelser

865 000 kronor, bärfrekvensförbindelser 270 000 kronor, högtalaranläggningar

280 000 kronor samt diverse andra anläggningar 995 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört i huvudsak följande.

Det av järnvägsstyrelsen anmälda medelsbehovet för telefonanläggningar

m. m. grundar sig i huvudsak på ett av 1940 års telefonkommitté framlagt

förslag till utbyggnad och rationalisering av statens järnvägars telefonnät.

Detta förslag anmäldes i 1944 års statsverksproposition av dåvarande departementschefen,

som därvid framhöll, att i anslutning till förslaget större

anslag än tidigare borde för de närmaste åren anvisas för att genomföra den

avsedda rationaliseringen. För min del har jag intet att erinra mot styrelsens

anslagsäskande. Jag vill särskilt framhålla, att den begärda höjningen

av anslaget med 680 000 kronor i förhållande till anslaget för innevarande

budgetår till väsentlig del är endast skenbar. I statens järnvägars dispositionsanslag

för innevarande budgetår har nämligen inräknats ett belopp av

450 000 kronor till ersättning och förnyelse av telefonanläggningar, medan

det av järnvägsstyrelsen för nästa budgetår äskade dispositionsanslaget icke

innefattar särskilt beräknade medel för dylika ändamål och bland annat

med hänsyn härtill upptagits 3 000 000 kronor lägre än innevarande budgetårs

dispositionsanslag.

Utskottet. Förevarande anslagsäskande avser att möjliggöra utbyggnad och rationalisering

av statens järnvägars telefonförbindelser. Utskottet har ej funnit

anledning till erinran mot storleken av det äskade anslaget.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Telefonanläggningar m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 3 960 000

kronor.

68:o) Elektriska belysningsanläggningar. Under erinran, att förevarande

förslag (punkt 68, s. 106—107) är motiverat av angelägenheten att nedbringa

olycksfallsfrekvensen på bangårdarna och möjliggöra en rationell

drift av järnvägarna överhuvud, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Elektriska belysningsanläggningar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 610 000

kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

35

69:o) Anläggningar för elektrisk tågdrift. Kungl. Majit har (punkt 69,

s. 107—lil) föreslagit riksdagen att till Anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 5 765 000 kronor.

Till anläggningar för elektrisk tågdrift ha för innevarande budgetår anvisats

7 135 000 kronor, vartill kommer ett i statens järnvägars dispositionsanslag

inräknat belopp om 1 100 000 kronor, avseende ersättningsanskaffning

och förnyelse av dylika anläggningar. Sammanlagt står således för innevarande

budgetår ett belopp av 8 235 000 kronor till disposition för här

ifrågavarande ändamål.

För budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen hemställt örn anvisande av

5 765 000 kronor till anläggningar för elektrisk tågdrift, därav för omformarstationer

och övriga anläggningar för kraftförsörjning 1 810 000 kronor,

fjärrstyrningsanläggningar 200 000 kronor, arbeten å kontaktledningar

360 000 kronor, utbyte av försliten kontakttråd 1 175 000 kronor, modernisering

av kontaktledningsanläggningama på malmbanan 800 000 kronor, vissa

matarledningar 750 000 kronor samt diverse arbeten 670 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Majits förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anläggningar för elektrisk tågdrift

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

5 765 000 kronor.

70:o) Elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga—Köping. Förevarande

förslag (punkt 70, s. lil), vilket avser fortsatt anslag till slutförande av arbetena

med elektrifiering av linjen Stockholm—Tillberga-—Köping, anser sig

utskottet böra tillstyrka. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Stockholm—- Tillberga—Köping för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 2 740 000 kronor.

7 l:o) Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla

—Strömstad med Smedberg—Lysekil. Kungl. Majit har (punkt 71, s. lil

—114) föreslagit riksdagen att till Elektrifiering av linjen Varberg—Borås

—Herrljunga—Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kronor.

1944 års riksdag upptog för budgetåret 1944/45 dels å allmän beredskapsstat

III ett anslag av 6 000 000 kronor till Elektrifiering av linjen Lund—

Kävlinge—Landskrona med Landskrona—Billeberga och ett anslag av

12 000 000 kronor till Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—

Uddevalla, dels ock å allmän beredskapsslat II ett anslag av 1 500 000 kronor

till Förberedande arbeten för elektrifiering av linjen Uddevalla—Ström
-

Utskottet.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 9.

stad med Smedberg—Lysekil (propositionen 1944:281, punkterna 13 och 14;

jfr SOU 1944:12, s. 84—89).

Med bifall till propositionen 1945:108 beslöt riksdagen (skrivelse nr 207),

att elektrifiering av järnvägslinjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla

och Lund—Landskrona—Billeberga skulle påbörjas efter fullbordande

av då pågående elektrifieringsarbeten vid statens järnvägar. Därjämte framhöll

riksdagen i anledning av motionerna 1:313 och 11:487, att en elektrifiering

av bandelen Uddevalla—Strömstad jämte linjen Smedberg—Lysekil

av byggnadstekniska och drifttekniska skäl borde utföras i direkt anslutning

till elektrifieringen av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla.

Järnvägsstyrelsen har nu anmält, att av de banelektrifieringsarbeten, som

pågingo då riksdagen gjorde dessa uttalanden, elektrifieringen av sträckan

Östersund—Storlien numera slutförts, medan linjen Stockholm—Tillberga—

Köping beräknas kunna öppnas för elektrisk drift i slutet av år 1946.

Styrelsen hemställer om anvisande för budgetåret 1946/47 av ett investeringsanslag

av 12 500 000 kronor till elektrifiering av de i riksdagsskrivelsen

avsedda järnvägslinjerna. Styrelsen förutsätter därvid, att kostnaderna för

nyanskaffning av elektrolok, för linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla

2 950 000 kronor och för linjen Lund—Landskrona—Billeberga 650 000

kronor, skola bestridas från anslaget till nyanskaffning av elektrolok.

Beträffande planläggningen av arbetena och beräkningen av anslagsbehovet

har järnvägsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Linjen Varberg — Borås —Herrljunga — Uddevalla beräknas

kunna öppnas för elektrisk drift i olika etapper, så att linjen i sin helhet

blir fullt färdigställd omkring den 1 april 1948, medan elektrifieringen av

sträckan Lund — Landskrona—Billeberga torde bliva klar vid

årsskiftet 1947/48. Frånsett kostnaderna för den erforderliga elektrolokanskaffningen

hava de totala kostnaderna för denna elektrifiering beräknats

till inemot 24 miljoner kronor. Av detta belopp anses hälften eller

12 000 000 kronor erforderliga under budgetåret 1946/47. Härav belöpa

10 000 000 kronor på förstnämnda elektrifiering och 2 000 000 kronor

på den sistnämnda.

Elektrifieringen av linjen Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil

har av järnvägsstyrelsen preliminärt beräknats draga en kostnad av omkring

13 miljoner kronor. En detaljerad uppgift om huru dessa kostnader fördela

sig samt sedvanliga räntabilitetskalkyler avser järnvägsstyrelsen att sedermera

avlämna, efter det att den nuvarande utvecklingen hunnit stabiliseras.

Oavsett de härvid uppkommande resultaten, vilka icke väntas ställa sig särskilt

ogynnsamma, anses av skäl, som förut anförts, för budgetåret 1946/47

ett belopp av 500 000 kronor böra ställas till järnvägsstyrelsens förfogande

för täckning av kostnaderna för viss del av de förberedande arbetena.

Departementschefen har anfört följande.

I enlighet med uttalanden av 1945 års riksdag skall elektrifiering av linjerna

Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla och Lund—Landskrona—Billeberga

påbörjas, så snart då pågående elektrifieringsarbeten vid statens

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

37

järnvägar fullbordats, samt elektrifiering av bandelen Uddevalla—Strömstad

jämte linjen Smedberg—Lysekil utföras i direkt anslutning till elektrifieringen

av förstnämnda linje.

Av de banelektrifieringsarbeten, som pågingo då riksdagen gjorde dessa

uttalanden, har elektrifieringen av sträckan Östersund—Storlien numera slutförts,

medan linjen Stockholm—Tillberga—Köping beräknas kunna öppnas

för elektrisk drift i slutet av år 1946.

Järnvägsstyrelsen har nu äskat anslag för nästa budgetår till påbörjande

av de av riksdagen beslutade nya elektrifieringsarbetena. Mot vad styrelsen

anfört har jag ej funnit skäl till erinran.

Av den härovan lämnade redogörelsen framgår, att nu pågående elektrifieringsarbeten

vid statens järnvägar beräknas vara slutförda under slutet av

år 1946. Frågan om det fortsatta elektrifieringsarbetet har varit underställd

riksdagens prövning, varvid principbeslut fattats, att efter avslutandet av pågående

arbeten elektrifiering av linjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla

och Lund—Landskrona—Billeberga skall påbörjas samt elektrifiering

av bandelen Uddevalla—Strömstad och linjen Smedberg—Lysekil utföras i

direkt anslutning till elektrifieringen av förstnämnda linje. Erinras må jämväl,

att riksdagen i anslutning därtill uttalat, att införandet av elektrisk drift på

linjen Borås—Varberg och Borås—Herrljunga såsom en naturlig följd måste

draga med sig elektrifieringsarbetenas utsträckning jämväl till linjen Borås—

Alvesta, då ett bibehållande av ångdrift på sistnämnda linje nämligen skulle

ställa sig driftstekniskt ogynnsamt. Av olika såväl byggnadstekniska som

driftstekniska skäl syntes emellertid en elektrifiering av sträckan Borås—

Alvesta nödvändiggöra ett övervägande huruvida ej de därmed delvis sammanlöpande

Halmstad—Nässjö järnvägar även borde omläggas för elektrisk

drift. Utskottet uttalade vidare en förväntan, att så snart tidsförhållandena

det medgåve, förslag måtte framläggas örn den elektriska driftens utsträckning

till de nyligen förstatligade sydsvenska bansträckorna Alvesta—Karlskrona

och Emmaboda—Kalmar.

Kungl. Maj:t har nu föreslagit anvisande av medel för påbörjande av elektrifieringsarbetena

å linjerna Varberg—Boras—Herrljunga Uddevalla samt

Lund—Landskrona—Billeberga. Dessa arbeten beräknas i sin helhet komma

att draga en kostnad av 24 000 000 kronor, därav för budgetåret 1946/47 erfordras

hälften, 12 000 000 kronor. Vidare föreslås anvisande av medel,

500 000 kronor, för vissa förberedande arbeten för elektrifiering av linjen

Uddevalla—Strömstad med Smedberg—Lysekil, vilka arbeten totalt kostnadsberäknats

till omkring 13 000 000 kronor. Utskottet har icke något att

erinra mot att medel i nu angiven omfattning anvisas för elektrifieringsarbetenas

påbörjande.

Utskottet hemställer under förevarande punkt,

att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla—Strömstad

med Smedberg—Lysekil

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

10 500 000 kronor.

Utskottet.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 9.

72:o) Elektrifiering av linjen Lund—Landskrona—Billeberga. Under åberopande

av vad utskottet anfört under nästföregående punkt får utskottet,

med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punk 72, s. 114), hemställa,

att riksdagen må till Elektrifiering av linjen Lund—Landskrona—Billeberga

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

73:o) Nytt lokstall i Simrishamn. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 73, s. 114) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nytt lokstall i Simrishamn för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

74:o) Tillbyggnad av lokstall i Växjö. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 74, s. 115) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad av lokstall i Växjö för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 125 000

kronor.

75 :o) Modernisering av den elektriska anläggningen i vagnverkstaden i

Örebro. Med tillstyrkande av Kungl. Maj-.ts förslag (punkt 75, s. 115 och

116) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Modernisering av den elektriska anläggningen

i vagnverkstaden i örebro för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

76:o) Tillbyggnad av lok- och hjuiverkstäderna vid huvudverkstaden i

Malmö. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, s. 116 och

117) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tillbyggnad av lok- och hjulverkståderna

vid huvudverkstaden i Malmö för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

77 :o) Modernisering av verkstaden i Hälsingborg. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 77, s. 117 och 118) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Modernisering av verkstaden i Häl
singborg

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 120 000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

39

78:o) Verkstadsmaskiner m. lii. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 78, s. 118) och under erinran, att för ifrågavarande ändamål för

innevarande budgetår anvisats 3 150 000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Verkstadsmaskiner m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

79:o) Radioorganisation. Skydd för inmatningsstationer. Kontaktlcdningsmateriel.

Mobiliseringsförråd. Värmetransformatorer. Kungl. Maj:t har

(punkt 79, s. 118 och 119) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 anvisa

följande investeringsanslag, nämligen till Radioorganisation 400 000 kronor,

till Skydd för inmatningsstationer 2 100 000 kronor, till Kontaktledningsmateriel

100 000 kronor, till Mobiliseringsförråd 110 000 kronor samt till Värmetransformatorer

225 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att för vissa åtgärder till höjande av försvarsberedskapen

vid statens järnvägar måtte för budgetåret 1946/47 anvisas

investeringsanslag å tillhopa 2 935 000 kronor samt att ett anslag av 2 900 000

kronor måtte anvisas å driftbudgeten för avskrivning av ifrågavarande kapitalinves

teringar.

Departementschefen, som tillstyrkt järnvägsstyrelsens äskanden om anslag

å kapitalbudgeten, har beträffande dessa anslagsäskanden samt i fråga om avskrivningen

av kapitalinvesteringarna anfört följande.

Det för radioorganisation äskade beloppet, 400 000 kronor, avser att möjliggöra

en utvidgning av den nuvarande organisationen i syfte att erhålla

fullt säkra förbindelser. Utökningen anses vara ofrånkomlig, därest organisationen

skall fylla sin viktiga uppgift. Med hänsyn till att radioorganisationen

jämväl tjänar som reserv för telefonförbindelserna och därför äger stort värde

även under fredsmässiga förhållanden samt till att för ändamålet tidigare

anvisats 500 000 kronor, som helt avskrivits genom anslag å driftbudgeten,

anser jag, att hela det nu äskade beloppet bör bokföras såsom förräntningspliktigt

kapital.

Till skydd för inmatningsstationer har järnvägsstyrelsen äskat 2 100 000

kronor, varav 1 800 000 kronor för täckande av uppkommen anslagsbrist.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot järnvägsstyrelsens förslag. Då

ifrågavarande kostnader delvis varit nödvändiga för den vanliga driftens behov,

anser jag mig emellertid böra förorda, att ett belopp av 1 600 000 kronor

får belasta statens järnvägars räntepliktiga kapital. Jag tiar därvid även tagit

hänsyn till de kostnader, som belöpa på tidigare budgetår.

Mot styrelsens äskanden i fråga om kontaktledningsmateriel, mobiliseringsförråd

och värmetransformatorer har jag icke iunnit anledning till erinran.

Av anslaget till mobiliseringsförråd bör, såsom även järnvägsstyrelsen förutsatt,

ett belopp av 35 000 kronor belasta statens järnvägars räntepliktiga kapital.

Vid bifall till vad jag här förordat skulle för avskrivning under rubriken

Försvarsberedskap erfordras anslag å tillhopa (500 000 + 100 000 + 75 000

+ 225 000) 900 000 kronor. Frågan härom anmäles i annat sammanhang av

chefen för finansdepartementet.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Utskottet.

Uskottet, som tagit del av de till ärendet hörande handlingarna, tillstyrker,

att anslag för ifrågavarande beredskapsändamål anvisas i den omfattning

Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa följande in
-

vesteringsanslag, nämligen till

Radioorganisation .................... kronor 400 000

Skydd för inmatning sstationer.......... » 2 100 000

Kontaktledningsmateriel .............. » 100 000

Mobiliseringsförråd ................... » 110 000

Värmetransformatorer ................ » 225 000.

80 :o) Nyanskaffning av motorlok. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 80, s. 120), vilket avser anvisande av under nästa budgetår erforderligt

belopp för dellikvid å en bil ca 565 000 kronor kostnadsberäknad anskaffning

av ett dieselelektriskt motorlok, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av motorlok för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor.

81 :o) Nyanskaffning av elektrolok. Kungl. Maj:t bar (punkt 81, s. 120—

121) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 6 575 000 kronor.

Till Nyanskaffning av elektrolok har för innevarande budgetår anvisats

ett investeringsanslag av 4 275 000 kronor. I detta belopp ingå 1 800 000 kronor

till slutlikvid för redan beställda ackumulator- och växlingslok, 600 000

kronor till förskottslikvid för fem nya ackumulatorlok samt 1 875 000 kronor

till förskottslikvid för ett tiotal elektrolok.

Järnvägsstyrelsen har hemställt, att för nästa budgetår måtte anvisas sammanlagt

6 575 000 kronor till nyanskaffning av elektrolok. Av detta belopp

erfordrades 2 975 000 kronor till slutlikvid för tidigare beställda ackumulatorlok

och elektrolok samt 3 600 000 kronor till förskottslikvid för ett 25-tal elektrolok

som behövde anskaffas med hänsyn till den förestående elektrifieringen

av järnvägslinjerna Varberg—Borås—Herrljunga—Uddevalla samt Lund—

Landskrona Billeberga och vilka beräknats draga en total anskaffningskostnad

av 10 240 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt järnvägsstyrelsens förslag.

Under förevarande punkt har äskats medel dels till slutlikvid för tidigare

beslutad anskaffning av elektrolok, dels ock för fullgörande av sedvanlig för
skottslikvid

i samband med beställning av ett 25-tal nya elektrolok, som er
fordras

i samband med övergång till elektrisk drift vid linjerna Varberg—-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

41

Borås—Herrljunga—Uddevalla samt Lund—Landskrona—Billeberga. Utskottet,

som under punkterna 71 och 72 härovan tillstyrkt anvisande av anslag till

påbörjande av elektrifieringen av berörda linjer, har icke något att erinra mot

den nu föreslagna anskaffningen. Med tillstyrkande alltså av Kungl. Maj:ts

förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av elektrolok för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 6 575 000

kronor.

82 :o) Ombyggnad av elektrolok. Med tillstyrkande av Kungl. Maj-.ts förslag

(punkt 82, s. 121 och 122) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av elektrolok för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kronor.

83 :o) Nyanskaffning av elektromotorvagnar. Med tillstyrkande av Kungl.

Majlis förslag (punkt 83, s. 122—124), vilket avser anvisande av ett begynnelseanslag

av 600 000 kronor till anskaffning av ett antal till sammanlagt

1 800 000 kronor kostnadsberäknade elektromotorvagnar för huvudsakligen

närtrafik, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av elektromotorvagnar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 600 000

kronor.

84 :o) Nyanskaffning av rälsbussar. Kungl. Maj:t har (punkt 84, s. 124

och 125) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

Vid framläggandet av sina petita hösten 1944 beräknade järnvägsstyrelsen,

att under en tänkt fredstidtabell skulle utöver redan befintlig och beställd

materiel ytterligare 70 å 80 rälsbussar och 30 å 40 släpvagnar erfordras

för trafikens besörjande, varav minst hälften för en beräknad kostnad

av 4 000 000 kronor ansågs böra anskaffas under budgetåret 1945/46. Med

bifall härtill anvisade 1945 års riksdag det föreslagna beloppet. Under rubriken

Ytterligare medel till nyanskaffning av rälsbussar anvisade riksdagen

sedermera, med bifall till propositionen 1945: 177 angående statsförvärv av

Halmstad—Nässjö järnvägar, för innevarande budgetår ett investeringsanslag

av 190 000 kronor för fullgörande av likvid för 2 rälsbussar och 2 släpvagnar,

som i december 1944 beställts av järnvägsföretagets dåvarande ägare.

Järnvägsstyrelsen hemställer nu — under erinran att behovet av rälsbussar

ökat — att medel för ändamålet ställas till styrelsens förfogande i minst samma

utsträckning som för innevarande budgetår.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Departementschefen har med hänsyn till dc fördelar ur olika synpunkter,

sorn ett insättande av rälsbusar medför, särskilt å relativt svagt trafikerade

järnvägslinjer, biträtt styrelsens förslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Majrts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av rälsbussar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 000 000 kronor.

85 :o) Ombyggnad av rälsbussar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 85, s. 125 och 126) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av rälsbussar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 300 000 kronor.

86:o) Nyanskaffning av lokomotorer. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 86, s. 126) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av lokomotorer för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 660 000

kronor.

87:o) Nyanskaffning av person- och resgodsvagnar. Kungl. Majit har

(punkt 87, s. 126 129) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av per
son-

och resgodsvagnar för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 12 270 000 kronor.

Till nyanskaffning av person- och resgodsvagnar har för innevarande

budgetår anvisats ett investeringsanslag av 13 260 000 kronor. Med detta belopp

avsågs att anskaffa 12 tredjeklass sittvagnar för närtrafik, 35 tredje

klass sittvagnar för fjärrtrafik, 1 salongsvagn, 14 sovvagnar och 16 resgodsvagnar.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt om anslag till förevarande

ändamål med 12 270 000 kronor

Den av järnvägsstyrelsen för innevarande och nästa budgetår planerade

anskaffningen av person- och resgodsvagnar framgår av följande sifferuppgifter.

1945/46 1946/47

Sittvagnar, närtrafik........................ 12 22

» , fjärrtrafik ...................... 35 33

Salongsvagnar ............................ \ _

Sovvagnar ................................ 14 iq

Restaurangvagnar.......................... . 3

Resgodsvagnar ............................ 16 19

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

43

Beträffande behovet att nyanskaffa person- och resgodsvagnar har styrelsen

anfört bland annat, att personvagnparken under de senaste åren

på grund av då rådande högtrafik tagits i anspråk i en utsträckning som

tidigare saknat motstycke, att vagnparken till följd därav undergått stark forslitning

samt att vissa vagnar av samma anledning dessutom måst behållas i

trafik, oaktat de enligt vanliga bedömningsgrunder bort utrangeras. I dessa

förhållanden hade därefter icke inträtt någon ändring. Visserligen hade personvagnparken

ökat något tack vare de nyleveranser av tidigare beställda

vagnar, som successivt ägt rum, och ytterligare tillskott vore att motse, men

samtidigt hade persontrafiken undergått en fortsatt stegring, som vore betydligt

kraftigare än det sålunda tillkomna sittplatsutrymmet. Någon jämvikt

mellan behov av och tillgång på materiella resurser för persontrafikens besörjande

hade alltså icke inträtt.

Departementschefen har anfört bland annat följande.

Det synes ännu ej vara möjligt alt klart bedöma omfattningen av persontrafiken

vid statens järnvägar, sedan normala förhållanden inträtt för andra,

med järnvägarna konkurrerande trafikmedel. Visserligen far man val antaga

att den hårda belastningen på järnvägarna ratt snart kommer att

minska, men att minskningen blir så stor, att trafiken till slut endast får

samma omfattning som före kriget, är knappast troligt. Aven om sa likväl

skulle bliva fallet, måste vid bedömandet av järnvägsstyrelsens begäran om

medel till förnyelse av vagnparken beaktas, att denna redan före kriget icke

ansågs fullt tillräcklig för behovet, att förslitningen under kriget varit onormalt

hög samt att statens järnvägar ha behov av att med modernare jagnar

möta den konkurrens, som även beträffande bekvämlighet och komfort ar

att vänta från andra trafikmedels sida. Med hänsyn härtill anser jag mig

böra förorda en medelsanvisning i enlighet med järnvägsstyrelsens förslag.

Persontrafiken vid statens järnvägar har under de senaste åren oavbrutet

ökat i omfattning. Även om en nedgång i trafiken är att förvänta torde dock

behov komma att föreligga av en jämförelsevis stor vagnpark, icke minst

för att man skall kunna bemästra trafiksituationerna under perioder av

toppbelastning. Härtill kommer, såsom departementschefen framhållit, att

vagnparken redan före kriget icke ansågs fullt tillräcklig för behovet och att

förslitningen under kriget varit onormalt hög. Vidare torde en successiv modernisering

av vagnparken vara ofrånkomlig för att statens järnvägar skola

kunna möta förväntad konkurrens från andra trafikmedels sida. Utskottet,

som därjämte vill erinra örn betydelsen ur trafiksäkerhetssynpunkt av att

trävagnar utbytas mot moderna stålvagnar, finner sålunda skäl föreligga som

tala för ett genomförande av den av järnvägsstyrelsen föreslagna och av

departementschefen förordade nyanskaffningen. Med tillstyrkande alltså av

Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nuanskaffning av person- och res
godsvagnar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsan
slag

av 12 270 000 kronor.

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Statsutskottets utlåtande nr 9.

88:o) Ombyggnad av person- och resgodsvagnar. Med tillstyrkande av

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 88, s. 129—130) och under erinran, att för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1945/46 anvisats 1 985 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen ma till Ombyggnad av person- och resgodsvagnar

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 2 115 000 kronor.

89:°) Nyanskaffning av godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkten 89, s. 130

—133) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av godsvagnar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 8 090 000 kronor.

För budgetåret 1945/46 anvisade riksdagen till nyanskaffning av godsvagnar

ett investeringsanslag av 7 650 000 kronor. Till ytterligare medel till nyanskaffning

av godsvagnar har riksdagen sedermera, med bifall till propositionen

1945: 177 angående statsförvärv av Halmstad—Nässjö järnvägar, för

samma budgetår anvisat ett investeringsanslag av 1 280 000 kronor, avseende

slutlikvid för vagnar, som det enskilda järnvägsföretaget tidigare beställt.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår äskat ett anslag av 8 090 000

kronor till förevarande ändamål. Styrelsen har därvid anfört, bland annat

följande.

Trots den alltjamt radande stora bristen på godsvagnar ansåge sig styrelsen

med hänsyn till den stora ovissheten beträffande den framtida omfattningen

av järnvägarnas godstrafik, för nästa budgetår ej böra begära medel

till nyanskaffning av tvaaxliga godsvagnar i större omfattning

arn som betingades av en i underkant hållen förnyelse av godsvagnparken.

* ri"!J,f:nna utgångspunkt ville styrelsen föreslå anskaffning av 200 slutna

och 300 öppna vagnar, vilket antal i själva verket vore något mindre än som

motsvarade en normal ersättningsanskaffning. Kostnaden för nu angivna ersättningsanskaffning

hade beräknats till 6 800 000 kronor.

För försvarets räkning förelåge behov av en för transport av tyngre stridsvagnar

och andra motordrivna fordon mera lämpad godsvagn än de normala

vagntyperna. För närvarande mäste i regel dylika tyngre stridsvagnar lastas

pa fyraaxhga godsvagnar, vilket med hänsyn till dessa vagnars stora användbarbet

tor andra transporter och svårigheten att hastigt taga dem ur trafik

tor stndsvagnstransporter vöre synnerligen olämpligt. Det vore därför mest

rationellt att for nämnda transporter anskaffa ett visst antal treaxliga

vagnar nied minst 30 tons bärighet men i övrigt med samma dimensioner

som den tvaaxliga standard vagnen. Under normala förhållanden kunde dessa

vagnar Hnna god användning i den civila trafiken — de torde lämpa sig särskilt

val för exempelvis transporter av tackjärn från järnverket i Luleå _

men kunde vid behov lätt särskiljas från nämnda trafik för sitt speciella ändamål.

Av denna typ borde till en början 50 vagnar anskaffas under nästkommande

budgetar. Kostnaden härför hade beräknats till 900 000 kronor.

b or anskaffning avs. k. överföringsvagnar för trafiken mellan

Vn^i.S?ar °ch. smalsPår stode för innevarande budgetår ett belopp av

40? ?d0 kronor till förfogande. Denna trafik uppvisade alltjämt stegring även

netrattande transporter av sådana varuslag, för vilka omlastning borde und
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

45

vikas. Behovet av dylika överföringsvagnar vöre således alltjämt mycket stort,

varför ytterligare 20 överföringsvagnar, avsedda för transport av normalspåriga

vagnar på 891 mm smalspår, borde anskaffas. Kostnaden härför hade

beräknats till 350 000 kronor.

För komplettering av de av Halmstad—Nässjö järnvägar beställda vagnarna,

så att desamma i utrustningsavseende bleve fullt likvärdiga med statens

järnvägars motsvarande standardvagnar, erfordrades slutligen ett belopp av

40 000 kronor. o .

För godsvagnsanskaffning erfordrades således under budgetaret 1946/47

(6 800 000 + 900 000 + 350 000 + 40 000 =) 8 090 000 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört följande.

Av järnvägsstyrelsens redogörelse framgår, att bristen på godsvagnar blivit

allt mera kännbar och att efterfrågan på dylika vagnar i september 1945

överstigit tillgången med i regel 4 000 öppna och 1 000 slutna vagnar för dag.

Denna trafiksituation, vilken senare ytterligare förvärrats bland annat till

följd av litti yrning till Polen av 1 300 vagnar för koltransporter till Sverige,

torde emellertid vara av tillfällig natur. En lättnad synes kunna påräknas i

den mån — sedan nu bensinransoneringen bortfallit — motorfordonstrafiken

kommer att få en ökad omfattning. Även om svårigheten att bedöma

utvecklingen av statens järnvägars godstrafik är betydande samt risk för en

överdimensionering av godsvagnsparken mahända föreligger, finner jag mig

böra förorda, att densamma vidmakthålles å sin nuvarande nivå. De vagnar,

som under krigstiden blivit förslitna men ändock måst användas i trafik,

böra sålunda ersättas eller i erforderliga delar undergå reparationer. I detta

sammanhang vill jag meddela, att jag under nästa punkt ämnar framlägga

förslag till medelsanvisning för ombyggnadsarbeten å godsvagnar. På grund

av det anförda biträder jag styrelsens förslag att för en kostnad av 6 800 000

kronor under nästa budgetår anskaffas i runt tal 200 slutna och 300 öppna

tvåaxliga godsvagnar. , ...

Vidkommande styrelsens förslag örn anskaffning av 50 huvudsakligen tor

militär godsbefordran avsedda treaxliga godsvagnar och av 20 s. k. överföringsvagnar

för trafiken mellan normal- och smalspår har jag, ehuru stor försiktighet

syntes mig böra iakttagas särskilt i fråga om förvärv av smalspårsmateriel,

dock ej velat motsätta mig bifall till vad styrelsen härutinnan hemställt.

För närvarande föreligger en betydande brist på godsvagnar. Denna brist

uppgick, enligt vad utskottet erfarit, i början av februari 1946 lill omkring

8 000 vagnar för dag. Bristen torde emellertid, såvitt nu kan bedömas, vara

temporär. Sålunda torde vissa med beredskapens avveckling och omställningen

till fredsförhållanden sammanhängande transporter alltjämt pågå. Vidare

torde en stor del av vagnparken tagas i anspråk för vedtransporter, vilka

transporter emellertid kunna väntas minska i den man importen av fossila

bränslen kommer i gång. Slutligen kan förväntas, att en lättnad i trafiksituationen

för järnvägarnas del kommer att inträda med en motorfordonstralik

av mer normal omfattning.

Betydande svårigheter föreligga uppenbarligen att rätt bedöma den framtida

utvecklingen av statens järnvägars godstrafik. Såsom departementschefen

antytt föreligger måhända risk för en överdimensionering av godsvagnsparken

örn denna vidmakthålles på nuvarande nivå. Å andra sidan torde

Utskottet.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

ett återhållet behov föreligga att ersätta till följd av krigstidens intensiva trafik

förslitna vagnar. Med hänsyn härtill och under framhållande tillika av

angelägenheten att de nu långa väntetiderna vid beställning av vissa godstransporter

i möjligaste mån förkortas, finner sig utskottet på av departementschefen

anförda skäl böra tillstyrka, att medel för nästa budgetår anvisas

i den omfattning järnvägsstyrelsen föreslagit. Mot järnvägsstyrelsens av

departementschefen biträdda förslag till fördelning av anskaffningen på olika

vagntyper har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Nyanskaffning av godsvagnar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 8 090 000

kronor.

90:o) Ombyggnad av godsvagnar. Kungl. Maj:t har (punkt 90, s. 133—

134) föreslagit riksdagen att till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 675 000 kronor.

För innevarande budgetår har till ombyggnad av godsvagnar anvisats

ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor. Häri ingå 2 000 000 kronor för

fortsatt inmontering av rullager i stället för glidlager å den nyare delen av

vagnparken samt 200 000 kronor för kompletteringsarbeten å från enskilda

järnvägar övertagen materiel.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår hemställt örn en medelsanvisning

till förevarande ändamål av 1 675 000 kronor, varav 1 000 000 kronor

för fortsatta arbeten med inmontering av rullager, 200 000 kronor för kompletteringsarbeten

å förstatligade enskilda järnvägars vagnar, 100 000 kronor

för automatisering av vissa bromsanordningar samt 375 000 kronor för iordningställande

av cisternvagnar för mjölktransporter.

Departementschefen har icke funnit anledning till erinran mot styrelsens

förslag.

Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av godsvagnar för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1 675 000

kronor.

91 :o) Garagebyggnader m. m. Kungl. Maj:t har (punkt 91, s. 134 och 135)

föreslagit riksdagen att till Garagebyggnader m. m. för budgetåret 1946/47

anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.

Till detta ändamål har för budgetåret 1945/46 anvisats ett investerings
anslag

av 630 000 kronor.

Järnvägsstyrelsen har för nästa budgetår under denna rubrik äskat me
del

dels för tillgodoseende av angelägna behov av bättre och tidsenligare

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

47

garage- och verkstadsbyggnader, vilket beräknats draga en kostnad av

1 400 000 kronor, dels ock för uppförande till en beräknad kostnad av 800 000

kronor av omnibusstationer i bland annat örebro, Västerås och Sigtuna.

Departementschefen har för egen del anfört.

Statens järnvägars biltrafikrörelse har under senare år fortgående ökats,

ökningen har huvudsakligen föranletts av att i samband med införlivandet

med statsbanenätet av enskilda järnvägar den till de enskilda järnvägsföretagen

knutna biltrafikrörelsen överlåtits till staten. Dessutom ha i särskilda

fall även statsförvärv av fristående biltrafikföretag befunnits böra äga rum.

För att bereda statens järnvägars bilpark bättre och tidsenligare garageoch

verkstadsutrymmen har järnvägsstyrelsen nu äskat anslag för nästa budgetår

med ett i jämförelse med medelsanvisningen för innevarande budgetår

avsevärt ökat belopp. Styx^elsen har sålunda beräknat den för nästa budgetår

erforderliga anslagssumman till 1 400 000 kronor eller lill 770 000 kronor

mera än det för innevarande budgetår till samma ändamål anvisade anslaget.

Då enligt vad styrelsen framhållit de nuvarande garage- och verkstadslokalerna

äro otidsenliga och ur hälsosynpunkt otillfredsställande samt det

kan förväntas, att, sedan bensinransoneringen nu slopats, utvecklingen av

statens järnvägars biltrafikrörelse kommer att fortsätta i ökat tempo, finner

jag mig böra tillstyrka styrelsens framställning om anvisande av medel för

detta ändamål.

Mot styrelsens förslag om anvisande av 800 000 kronor för uppförande av

omnisbusstationer har jag ej heller funnit anledning till erinran

Den under de senaste åren fortgående ökningen av statens järnvägars biltrafikrörelse

har medfört behov av bättre och tidsenligare garage- och verkstadsbyggnader

för statens järnvägars bilpark samt nya eller utvidgade omnibusstationer.

Med hänsyn härtill och då en ytterligare stegring av de föreliggande

behoven kan antagas inträda under nästa budgetår anser sig utskottet

böra tillstyrka den av Kungl. Majit föreslagna avsevärda anslagsökningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Garagebyggnader m. m. för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 2 200 000 kronor.

92:o) Nyanskaffning av bilmatericl. Kungl. Majit har (punkt 92, s. 135

och 136) föreslagit riksdagen att till Nyanskaffning av bilmateriel för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 5 650 000 kronor.

Till nyanskaffning av bilmateriel anvisades för budgetåret 1945/46

3 170 000 kronor. I samband med statsförvärvet av Halmstad—Nässjö järnvägar

anvisade riksdagen för samma budgetår 500 000 kronor till ytterligare

nyanskaffning av bilmateriel.

Järnvägsstyrelsen har angående medelsbehovet för nästa budgetår anfört,

att utöver den normala ersättningsanskaffningen, vilken genom billinjenätets

fortgående utvidgning årligen ökat, viss ytterligare nyanskaffning vore

erforderlig, .särskilt nied tanke på övergången lill fredstidtabell. Med hänsyn

Utskottet.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 9.

härtill hade under nästa budgetår beräknats böra anskaffas dels 108 vägbussar,

av vilka 30 skulle övertagas från försvarsmakten och 78 nybeställas

för leverans våren 1947, dels 25 lastbilar, vilka samtliga vore avsedda att

övertagas från försvarsmakten. Det vore emellertid först längre fram möjligt

att exakt bedöma, i vilken utsträckning det för statens järnvägar förefintliga

behovet kunde tillgodoses med från försvarsmakten övertagna fordon.

Kostnaden för nu angivna 78 vägbussar, som avsetts att nybeställas, hade

beräknats till 4 000 000 kronor.

Sedermera har järnvägsstyrelsen meddelat, att några bussar icke vore att

påräkna från militärt håll. För att kunna helt tillgodose behovet av landsvägsbussar

under nästa budgetår erfordrades således medel för anskaffning

av ytterligare 30 bussar, vilka beräknats betinga en sammanlagd kostnad av

1 250 000 kronor. Beträffande de 25 lastbilar, som styrelsen preliminärt räknat

med att få övertaga från armén, hade besked ännu icke erhållits, huruvida

av styrelsen önskade fordonstyper kunde påräknas. Medel till ett beräknat

belopp av 400 000 kronor torde likväl böra anvisas å riksstaten för

sistnämnda fordonsanskaffning.

Departementschefen har framhållit, att han i likhet med järnvägsstyrelsen

funnit tiden nu vara inne att verkställa en tämligen omfattande förnyelse av

statens järnvägars bilpark för att kunna möta de krav, som fredstrafiken

kommer att ställa på statens järnvägars bilrörelse. Styrelsens anskaffningsprogram,

som för nästa budgetår upptager 108 vägbussar och 25 lastbilar,

kan, enligt departementschefens mening, icke utan avsevärda olägenheter

uppskjutas.

Utskottet. I och med en återgång till fredsförhållanden är det att förvänta, att ett

ökat behov av bilmateriel för statens järnvägars biltrafikrörelse kommer att

föreligga dels för ersättande av utrangerad eller omodern materiel, dels

för möjliggörande av erforderlig utvidgning av trafiken. Utskottet vill härvidlag

understryka vikten av att statens järnvägar erhålla möjlighet att, så

snart förhållandena det medgiva, i full utsträckning återupptaga trafiken å

sträckor, där trafiken under kriget bedrivits med reducerat antal turer eller

varit helt nedlagd. Mot storleken av det av Kungl. Majit äskade anslaget har

utskottet icke funnit anledning till erinran. Med tillstyrkande alltså av Kungl.

Maj: ts förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nyanskaffning av bilmateriel för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 5 650 000

kronor.

93 :o) Ombyggnad av bilmateriel. Med tillstyrkande av Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 93, s. 136 och 137) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av bilmateriel för bud
getåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 1060 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

49

94:o) Förvärv av billinjer. Kungl. Majit har (punkt 94, s. 137 och 138)

föreslagit riksdagen att till Förvärv av billinjer för budgetåret 1946/47 anvisa

ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

För detta ändamål hava tidigare anvisats följande anslagsbelopp.

Budgetår

1935/36

1936/37

1937/38

1938/39

1939/40

1940/41

1944/45

1945/46

Kronor

2 000 000

2 000 000

2 000 000

2 000 000

2 000 000

400 000

500 000

1 000 000

Järnvägsstyrelsen har, efter att ha erinrat om de skäl som föranlett till

en lägre medelsanvisning under krigsåren till förevarande ändamål, hemställt,

att anslaget för nästa budgetår måtte anvisas med 2 000 000 kronor.

Departementschefen har — under hänvisning till att fredsförhållanden nu

åter inträtt och att ett betydande behov syntes föreligga att komplettera och

utvidga statens järnvägars billinjenät — förordat, att medelsanvisningen för

nästa budgetår ökades till samma nivå som före kriget.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Förvärv av billinjer för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 2 000 000 kronor.

95:o) Statens järnvägars dispositionsanslag. Kungl. Majit har (punkt 95,

s. 138 och 139) föreslagit riksdagen att såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000

kronor.

För innevarande budgetår har detta anslag anvisats med 10 500 000 kronor.

Beträffande medelsbehovet för budgetåret 1946/47 har järnvägsstyrelsen

meddelat, att styrelsen i sina petita för nämnda budgetår under specificerade

anslagsrubriker upptagit en del anslagsposter, vilka för innevarande budgetår

hade sin motsvarighet under dispositionsanslaget. Sistnämnda anslag hade

därigenom för nästa budgetår kunnat beräknas 3 000 000 kronor lägre än

för innevarande budgetår eller till 7 500 000 kronor, i vilket belopp liksom i

anslaget för innevarande budgetår inginge ett belopp av 1 500 000 kronor

till ersättning av genom olyckshändelse förstörd egendom.

Departementschefen har tillstyrkt, att ett belopp av 7 500 000 kronor anvisas

för nästa budgetår för med anslaget avsedda ändamål.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. G sami. Nr 9.

Utskottet.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utekotlel.

Utskottet tillstyrka- Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må såsom Statens järnvägars dispositionsanslag

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av

7 500 000 kronor.

Statens vattenfallsverk.

I statsrådsprotokollet har (s. 140 ff.) lämnats en redogörelse för utvecklingen

av belastningen vid statens kraftverk. Av redogörelsen inhämtas, att

belastningen under budgetåret 1944/45 ökats med 322 MkWh till 4 664

MkWh. Beträffande den framtida belastningsutvecklingen frainhålles följande.

Vattenfallsstyrelsen säger sig på grundval av dessa överväganden ha uppgjort

en prognos för belastningsutvecklingen, vilken prognos resulterat i en

sannolik ökning av 330 MkWh för budgetåret 1945/46. Vid normala vattenförhållanden

bleve då den löpande krafttillgången ca 200 MkWh lägre än

den beräknade konsumtionen. Underskottet kunde emellertid i stort sett

täckas medelst extra tappning ur de väl fyllda vattenmagasinen och det

krafttillskott, som brukade erhållas från främmande företag. Endast en liten

kvantitet ångkraft erfordrades, närmast i form av toppkraft under högbelastningstid.

Förhållandena under innevarande budgetår ingåve alltså icke

någon oro.

Under de kommande två budgetåren beräknades visserligen tillkommande

kraftförbrukning bli något mindre, nämligen 275 MkWh/år under 1946/47

och 200 MkWh/år under 1947/48. Men då motsvarande krafttillskott icke erholles

och det vore ovisst, hurudan magasinsställningen bleve om ett respektive

två år, bleve förhållandena allvarligare än under 1945/46. Krafttillgången

stege visserligen dels med mindre belopp till följd av vattenregleringar och

ökad dämning vid Porjus, dels och huvudsakligen med produktionen hos

kraftstationerna vid Nämforsen och Forsmoforsen, men ökningen uppvägde

totalt icke den förutsedda tillväxten av behoven, och de två sistnämnda stationerna

bleve tyvärr försenade på grund av verkstadskonflikten. Vid normal

vattentillgång och ostörd utveckling av kraftkonsumtionen finge man

därför räkna med ett underskott av 300 MkWh i den löpande kraftproduktionen

under vartdera av budgetåren 1946/47 och 1947/48. Bleve vattentillgången

därvid fortfarande god, kunde man räkna med extra tillskott från

magasinen och från främmande företag. Ångkraftbehovet bleve då måttligt.

Vid normal vattentillgång bleve ångkraftbehovet sannolikt rätt betydande.

Örn det bleve vattenbrist, erfordrades mycket stor ångkraftproduktion och

eventuellt vissa konsumtionsbegränsande åtgärder.

Vattenfallsstyrelsen — som framhållit, att vissa omständigheter kunde inverka

begränsande på kraftförbrukningen och därmed minska det beräknade

underskottet i vattenkraft ävensom att ställningen vid de kommunala

och privata kraftföretagen vore ungefär densamma som vid statens kraftverk

— har beträffande orsakerna till att den goda kraftbalansen under

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

51

budgetåret 1944/45 torde komma att ändras till en ansträngd kraftbalans under

åren 1946—48, uttalat följande. Nämforsbygget hade uppskjutits ett

år i förhållande till vattenfallsstyrelsens första förslag. Detta hade medfört

liknande uppskov med Forsmoforsen. Verkstadskonflikten hade vållat ytterligare

dröjsmål med färdigställandet. De ordinarie utbyggnaderna hade överhuvud

taget begränsats under de senaste åren på grund av den föreliggande

knapphetssituationen i fråga om arbetskraft och byggnadsmaterialier och

till följd av att statens allmänna investeringspolitik framstått som påverkad

av önskemålet att spara arbetstillfällen till den arbetslöshetsperiod, som befarats

vid krigets upphörande. Kriget i Europa hade emellertid fått längre

varaktighet än man väntat. Den stora ökning av kraftkonsumtionen, som

kännetecknat krigsåren, hade därför fortsatt längre än som förutsetts. Återhållsamhet

beträffande utbyggnaderna och fortsatt krigstidselektrifiering hade

medverkat till den befarade knappheten på kraft.

Vattenfallsstyrelsen anser åtgärder böra vidtagas för åstadkommande av en

förbättrad kraftbalans. För den skull borde arbetena i Forsmoforsen och

Hölleforsen bedrivas i snabbare takt än vad som hittills varit avsikten. Detta

finge till följd att anslag erfordrades å tilläggsstat innevarande budgetår. Vidare

borde förberedelser vidtagas vid Harsprånget eller något annat större

norrländskt fall, så att kraft kunde börja levereras därifrån hösten 1950

Departementschefen har i anslutning härtill anfört bland annat följande.

Sedan vattenfallsstyrelsen avgav sin nyss återgivna redogörelse har vattenkraftsituationen

något försämrats på grund av att nederbörden under hösten

varit ringa, vilket medfört att vattenståndet i många av kraftverkens regleringssjöar

sjunkit. I händelse normala vattenförhållanden vore rådande

skulle dock kraftproduktionen för närvarande kunna fylla de stora anspråk

som ställas på densamma. Däremot måste man räkna med, att under de närmaste

åren behovet av kraft kan komma att växa snabbare än tillgången,

sådan denna då kommer att vara efter en utbyggnad i enlighet med hittills

godkända planer. Ehuru en forcering av utbyggnaderna i nuvarande läge kan

möta betänkligheter ur olika synpunkter, vill jag dock med hänsyn till betydelsen

för näringslivet och hela befolkningen av en fullt tillräcklig och tryggad

kraftproduktion ansluta mig till vattenfallsstyrelsens förslag örn att å

tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anslag anvisas för möjliggörande

av snabbare utförande av ett par redan påbörjade kraftverksbyggen.

Jag torde senare i dag få återkomma härtill.

Av det sagda följer, att jag ej heller har något att erinra mot vattenfallsstyrelsens

övriga förslag rörande medelsanvisningar till kraftstationsföretag

och vatten regleringar. Dessa förslag syfta nämligen i huvudsak endast till

ett fortsättande i så hastig takt som förhållandena medgiva av redan beslutade

oell påbörjade arbeten, lin närmare redogörelse för förslagen och .skälen

för mitt ståndpunktstagande lill desamma lämnas under de särskilda

anslagsrubrikerna.

Även styrelsens framställningar örn anslag — såväl a tilläggsstat till riksstaten

leir innevarande budgetår som å riksstaten för nästa budgetår — till

distributionsanläggningar oell därmed sammanhängande arbeten vid statens

kraftverk ämnar jag biträda efter det jag senare i dag fått redogöra för dessa

äskanden.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 9.

96:o) Kraftstation vid Nämforsen. Kungl. Majit har (punkt 96, s. 146—

148) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Nämforsen för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000 kronor.

Till förevarande ändamål ha anslag för budgetåren 1944/45 och 1945/46

anvisats med respektive 7 000 000 och 9 000 000 kronor.

En närmare redogörelse för utbyggnaden har lämnats i propositionen

1944: 93. Enligt denna skall stationen utbyggas med två maskinaggregat.

Maximieffekten beräknas bli 38 000 kW och den genomsnittliga energiproduktionen

215 MkWh per år, innan Ångermanälven blir reglerad, respektive

250 MkWh per år efter reglering. Anläggningskostnaderna ha beräknats till

sammanlagt 20 000 000 kronor vid 1943 åys prisläge.

Vattenfallsstyrelsen har i skrivelse den 19 september 1945 meddelat, att

sjöregleringarna inom flodområdet visat sig kunna utvidgas väsentligt i förhållande

till vad som tidigare förutsatts. På grund härav komine efter reglering

stationens genomsnittliga produktion att bli högre än det förut angivna

värdet.

Byggnadsarbetena vid Nämforsen hade bedrivits enligt den uppgjorde planen,

fortsätter styrelsen. Verkstadskonflikten hade verkat fördröjande på

bland annat maskinleveranserna, men det funnes förhoppningar om att förseningarna

skulle bli mindre än vad som svarade mot konflikttiden. För att

fullfölja utbyggnaden av kraftstationen erfordrades enligt styrelsen för nästa

budgetår 4 000 000 kronor eller återstoden av de beräknade anläggningskost

naderna.

Styrelsen har sedermera i skrivelse den 12 november 1945 upplyst, att

fortsatta undersökningar visat, att möjligheterna att medelst sjöregleringar

ernå ur kraftsynpunkt förbättrad vattenframrinning i Ångermanälven och

dess källfloder vore betydligt större än vad som tidigare förmodats. Hedan

medelst de nu igångsatta regleringsföretagen komme vintervattenmängden

att kunna ökas från och med år 1948 i sådan utsträckning, att den i det närmaste

motsvarade Nämfors- och Formoforsstationemas utbyggnadsvattenmängd

med de två aggregat, som hittills beslutats. Nämnda förhållande gjorde

det troligt, att det rätt snart och i varje fall under senare hälften av 1950- talet bleve aktuellt att insätta ytterligare ett aggregat såväl i Nämforsstationen

som i Forsmoforsstationen. Vad den förra anläggningen beträffade, finge

man visserligen räkna med att under vissa tider dess vattenanvändning finge

av naturskyddsskäl begränsas till vad som kunde uttagas med de två första

aggregaten, men insättning av ett tredje aggregat beräknades ändock bli

lönande.

Med hänsyn till att de nya aggregaten sålunda tämligen snart torde komma

att insättas, vöre det lönande att redan nu utföra en del förberedelsearbeten

för desamma. De ytterligare arbeten vid de nu pågående utbyggnaderna,

som vore motiverade av angivna skäl, beräknades medföra en kostnadsökning

av 500 000 kronor.

Departementschefen har understrukit, att det på grund av de av vattenfallsstyrelsen

påpekade förhållandena relativt snart torde bliva aktuellt att

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

53

insätta ytterligare ett aggregat vid Nämforsen. För att undvika kostsamma

torrläggningsåtgärder på ett senare stadium borde vissa förberedelsearbeten

för dylik installation lämpligen ske redan nu. Mot styrelsens anslagsberäkningar

hade departementschefen intet att erinra.

Kungl. Maj:ts förslag avser anvisande av — förutom 4 000 000 kronor

för slutförande av kraftstationen vid Nämforsen enligt det för byggnadsföretaget

ursprungligen utarbetade, av 1944 års riksdag godkända utbyggnadsprogrammet

— 500 000 kronor för vidtagande i samband med denna

första utbyggnad av vissa förberedande åtgärder för insättandet av ett tredje

aggregat. Berörda åtgärder synas ägnade att underlätta och förbilliga den

utbyggnad av kraftstationen, som med hänsyn till konstaterade mojligheter

att genom sjöreglering inom Ångermanälvens flodområde öka vattentillgången

inom en nära framtid kan bliva aktuell. Utskottet finner ändamålsenligt

att dessa åtgärder nu vidtagas. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kraftstation vid Nämforsen för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 4 500 000

kronor.

97 :o) Kraftstation vid Forsmoforsén. Kungl. Maj:t har (punkt 97, s. 148

och 149) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Forsmof orsén för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 11 400 000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål har anslag för budgetåren 1944/45 och 1945/46

anvisats med respektive 2 000 000 och 9 000 000 kronor.

En närmare redogörelse för utbyggnaden har lämnats i propositionen

1944: 93. Enligt denna skall stationen förses med två maskinaggregat. Maximieffekten

beräknas bli 59 000 kW och den genomsnittliga energiproduktionen

335 MkWh per år före reglering av Ångermanälven respektive 390

MkWh per år efter reglering. Anläggningskostnaden har beräknats till

28 500 000 kronor vid 1943 års prisläge.

Vattenfallsstyrelsen har framhållit, att byggnadsarbetena vid Forsmoforsen

— med hänsyn till den åtstramning av kraftsituationen, som befarades

imder de närmaste åren -—- borde utföras i snabbare takt än som motsvarade

det för innevarande budgetår beviljade anslaget. På grund av att maskinleveranserna

försenats genom vcrkstadskonflikten vöre det icke motiverat

med någon stark forcering, men styrelsen ansåge det dock nödvändigt

med ett anslag av 2 000 000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår.

För fullföljande av utbyggnaden under nästa budgetår erfordrades

11 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har vidare föreslagit, att förberedelsearbeten för inmontering

av ett tredje aggregat skola utföras jämväl vid Forsmoforsen och

att för ändamålet måtte anvisas 400 000 kronor.

UtekolM.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Departementschefen har i likhet med vattenfallsstyrelsen funnit önskvärt,

att arbetena vid kraftstationsföretaget vid Forsmoforsen bedrivas i något

snabbare takt än vad som ursprungligen planerats. Därigenom skulle stationen

kunna tagas i bruk tidigare än förut beräknats, vilket vore värdefullt

med hänsyn till de ökade krav på tillgång av elektrisk energi, som förutses

under de närmaste åren. För innevarande budgetår borde därför anvisas

ett tilläggsanslag av 2 000 000 kronor, medan för det fortsatta utbvggnadsarbetet

för budgetåret 1946/47 erfordrades 11 400 000 kronor, därav

400 000 kronor till förberedelsearbeten för inmontering av ett tredje aggregat.

Med tillstyrkande av Kungl, Maj.ds förslag och under erinran, att riksdiagen

(skrivelse nr 23) a tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetar

till ifrågavarande kraftstationsbygge anvisat 2 000 000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Kraftstation vid Forsmoforsen för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 11 400 000

kronor.

98:o) Kraftstation vid Hölleforsen. Kungl. Majd har (punkt 98, s. 149 och

150) föreslagit riksdagen att till Kraftstation vid Hölleforsen för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 16 500 000 kronor.

Till förevarande ändamål bar för innevarande budgetår anvisats ett anslag

av 2 000 000 kronor.

En närmare redogörelse för utbyggnaden har lämnats i 1945 års statsverkspropositionen

(kapitalbudgeten: bil. 4, punkten 89). Enligt den skall

stationen förses med tre maskinaggregat. Maximieffekten beräknas bli 114 000

kW och den genomsnittliga energiproduktionen 700 MkWh per år. Anläggningskostnaden

har beräknats till 48 000 000 kronor vid 1944 års prisläge.

Med hänsyn till den väntade utvecklingen av kraftbalansen har vattenfallsstyrelsen

ansett nödvändigt, att från stationen krafttillskott kan lämnas redan

under budgetåret 1948/49. Med stark forcering av arbetena borde det

bliva möjligt att till denna tid färdigställa ett av aggregaten. Enligt den sålunda

ändrade arbetsplanen finge arbetena under innevarande budgetår betydligt

större omfattning än vad som motsvarade anslaget 2 000 000 kronor.

Ett anslag å tilläggsstat av 3 000 000 kronor beräknades bli behövligt. Dessutom

borde maskinerna beställas tämligen snart, men vattenfallsstyrelsen

räknade med att de första tredjedelslikviderna för dem kunde få anstå till

den 1 juli 1946, så att de kunde bestridas med anslag på riksstaten för budgetaret

1946/47. Med denna förutsättning beräknades medelsbehovet under

sistnämnda budgetår till 16 500 000 kronor.

Departementschefen har i likhet med vattenfallsstyrelsen funnit det med

hänsyn till den väntade utvecklingen av kraftbalansen önskvärt, att utbyg
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

55

gandet av den år 1945 beslutade nya kraftstationen vid Hölleforsen forceras,

så att kraft kan uttagas från stationen redan under budgetåret 1948/49.

Förutom ett anslag av 3 000 000 kronor å innevarande budgetårs tilläggsstat

erfordrades på grund härav ett anslag av 16 500 000 kronor för nästa

budgetår.

Jämväl i fråga om kraftstationen vid Hölleforsen har riksdagen (skrivelse

nr 23) å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår anvisat medel,

3 000 000 kronor, för möjliggörande av en forcerad utbyggnad. Mot

storleken av det för budgetåret 1946(47 äskade anslaget finner utskottet med

hänsyn till upplysta förhållanden rörande vattenkraftssituationen icke något

vara att erinra. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må till Kraftstation vid Hölleforsen för budgetåret

1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 16 500 000

kronor.

99:o) Tilloppstunnel och dämningshöjning vid Porjus kraftstation. Med

tillstyrkande av Kungl. Majits förslag (punkt 99, s. 150 och 151), vilket avser

anvisande av medel för slutförande av arbetena med tilloppstunnel och

dämningshöjning vid Porjus kraftstation inom beräknad kostnadsram, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Tilloppstunnel och dämningshöjning

vid Porjus kraftstation för budgetåret 1946/47 anvisa ett

investeringsanslag av 560 000 kronor.

100 :o) Kraftstation vid Harsprånget. Kraftstation vid Kilforsen. Kungl.

Majit har (punkterna 100 och 101, s. 151 och 152) föreslagit riksdagen att,

i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd,

för budgetåret 1946/47 beräkna till Kraftstation vid Harsprånget ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor och till Kraftstation vid Kilforsen ett investeringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Sedermera har Kungl. Majit i propositionen nr 40, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 1

februari 1946, föreslagit riksdagen att för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten

under rubrik Statens affärsverksfonder, Statens vattenfallsverk, anvisa

dels till Kraftstation vid Harsprånget ett investeringsanslag av 5 000 000

kronor, dels ock till Kraftstation vid Kilforsen ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

Kraftstation vid Harsprånget. Till detta ändamål bär lör innevarande budgetår

anvisats ett investeringsanslag av 1 800 000 kronor. Medelsanvisningen,

som föranleddes av de båda likalydande motionerna I: 98 och lii 170 samt

Utskottet.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Statsutskottets utlåtande nr 9.

vidare grundades på ett av vattenfallsstyrelsen avgivet, såsom bilaga till statsutskottets

utlåtande 1945: 133 fogat yttrande, avsåg att möjliggöra påbörjande

av vissa förberedelsearbeten för kraftstationen, nämligen uppförandet av bostäder

och sociala anordningar samt utsprängning av den tunnel, som erfordras

för vattnets ledande förbi kraftstationsplatsen under byggnadstiden.

I skrivelse den 14 januari 1946 har vattenfallsstyrelsen föreslagit utbyggnad

av kraftstationer vid Harsprånget och Kilforsen. Till stöd härför har

styrelsen anfört, bland annat, att man måste räkna med att kraften från såväl

Nämforsen och Forsmoforsen som Hölleforsen helt toges i anspråk redan

under år 1950, och att på grund därav nästa stora kraftanläggning borde

kunna färdigställas under loppet av nämnda år. När det gällt att med hänsyn

till lägsta kraftkostnad fastställa, vilket fall som skulle utbyggas näst efter

Hölleforsen, hade valet närmast stått mellan Harsprånget i Lule älv och Kilforsen

i Fjällsjöälven. Av närmare angivna skäl föreslår styrelsen nu, att

utbyggnaden av Harsprånget fullföljes i ett sammanhang i syfte att därmed

åstadkomma det närmast efter Hölleforsstationens färdigställande erforderliga

krafttillskottet, under det att utbyggnaden vid Kilforsen ställes i efterhand.

Mot detta förslag, framhåller styrelsen, hade norrlandskommittén icke haft

något att erinra.

Av vattenfallsstyrelsen gjord kostnadsberäkning, som grundats på 1945 års

prisförhållanden och på det löneläge, som rådde i Porjus nämnda år, visar

följande anläggningskostnader för Harsprånget vid utbyggnad för 260 000

kW och med fyra aggregat.

Kronor

Dammbyggnad med omloppstunnel och högvattenutskov...... 19 400 000

Maskinstation inklusive intag och tilloppstuber, omlastningsbyggnad

med inomhusställverk, hiss-, kabel- och luftschakt samt

traverser, hissar m. m................................... 12 700 000

Avloppstunnel, inklusive transportort samt utjämningsgallerier . . 10 700 000

Maskinell utrustning:

Turbiner med hjälpmaskiner ............................ 7 000 000

Generatorer, transformatorer och elektrisk utrustning........ 14 900 000

Ställverksområde ........................................ 700 qoo

Permanenta husbyggnader ................................ 700 000

Järnvägar, vägar och planeringar .......................... 1 200 000

Provisoriska husbyggnader ................................ 3 200 000

Provisoriska anläggningar................................^ ’ i 900 000

Administration, allmänna omkostnader och oförutsett.......... 7 100 000

Summa kronor 79 500 000.

Styrelsen anser emellertid lämpligast, att arbetena till och med budgetåret

1946/47 i huvudsak begränsas till förberedelser, som dock borde ha sådan

omfattning, att ett ytterligare anslag örn 5 000 000 kronor erfordrades. Först

sommaren 1947 skulle arbetena på bred front igångsättas samt maskiner med

mera beställas. Det bleve med en sådan arbetstakt möjligt att färdigställa anläggningen

till den tidpunkt, som nu ansåges behövlig.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

57

Departementschefen har anfört följande beträffande kraftstationen vid

Harsprånget.

Såsom vattenfallsstyrelsen framhållit är det vanskligt att nu bedöma kraftförbrukningen

sedan en återgång skett till mera normala förhållanden. Denna

fråga sammanhänger framför allt med de kolpriser och vattenkraftpriser,

som framdeles komma att tillämpas. Enligt vattenfallsstyrelsens bedömning

kan det emellertid vara möjligt, att kraften från såväl Nämforsen och Forsmoforsen

som Hölleforsen blir helt tagen i anspråk redan under år 1950.

Därest så skulle ske böra nya kraftlillskott vara tillgängliga vid nämnda tid.

Enligt min mening måste fördelarna av att omkring år 1950 äga möjlighet

att under alla förhållanden tillgodose den efterfrågan på kraft, som då kan

föreligga, ej endast väga tyngre än de olägenheter ekonomiskt sett, som det

innebär att nytillkommen kraft måhända icke kan i avsedd omfattning utnyttjas

utan även vara ägnade att undanröja betänkligheterna mot att i

nuvarande läge på arbetsmarknaden igångsätta större anläggningsarbeten,

örn vilkas verkliga angelägenhetsgrad tvekan kan råda. Jag vill därtör förorda,

att sådana åtgärder nu vidtagas, att nya krafttillskott kunna stå till

förfogande omkring år 1950. Därvid förutsätter jag emellertid, att därest utvecklingen

under den kommande fyraårsperioden skulle giva vid handen,

att de nya krafttillskotten icke behöva vara tillgängliga vid nu avsedd tidpunkt,

den takt i vilken utbyggnadsarbetena ske anpassas efter det nya

läget.

De vattenfall, som med hänsyn till lägsta kraftkostnad närmast ifrågakomma

till utbyggnad, äro Harsprånget i Lule älv och Kilforsen i Fjällsjöälven.

Det förra erbjuder en utbyggnadseffekt av 260 000 kW och det senare en

effekt av 76 000 kW. Enligt nu föreliggande beräkningar ställer sig kraften

från Harsprånget omkring 25 procent billigare än kraften från Kilforsen,

därest kraften förutsattes uttagen vid kraftstationen. Vid användning av Harsprångskraften

för mellansvenska behov blir däremot kraften på grund av

de högre överföringskostnadema omkring 5 procent dyrare än kraften från

Kilforsen. Enligt vad vattenfallsstyrelsen i annat sammanhang upplyst kan

man räkna med att vid Porjus kraftverk, sorn för närvarande har en kapacitet

av 780 miljoner kWh per år, ett kraftöverskott på omkring 75 miljoner

kWh kommer att stå till förfogande för överföring söderut vid ingången av

år 1947. Därvid har tagits hänsyn till det ökade kraftbehovet för Norrbottens

järnverk, som uppkommer då den under anläggning varande tredje masugnen

tagits i bruk. För de närmaste åren torde sålunda övre Norrlands kraftbehov

kunna anses säkerställt med egen kraft. Enligt min mening bör emellertid

frågan om övre Norrlands kraftförsörjning bedömas på längre sikt.

Tillgången på elektrisk energi till lågt pris utgör nämligen en av de viktigare

förutsättningarna för utvecklingen av ett rikt näringsliv. En fortsatt utbyggnad

av vattenkraftstillgångama i övre Norrland ingår sålunda såsom ett

lämpligt led i de olika åtgärder, som på skilda områden för närvarande vidtagas

eller planeras i syfte att förbättra försörjningsunderlaget för Norrlands

befolkning. Därest de undersökningar, som vattenfallsstyrelsen för närvarande

verkställer rörande möjligheterna att förbilliga kostnaderna för överföring

på längre avstånd av kraft genom övergång till avsevärt högre spänningar

än de nuvarande, .skulle giva positiva resultat, kan söderut överförd

överskottskraft från övre Norrland beräknas bliva ekonomiskt lika fördelaktig

som kraften från mellersta Norrland. Vid dylikt förhållande .skulle ett

av de skäl, som nu tala mot ett utbyggande av Harsprånget, bortfalla.

Jag anser mig sålunda av skid, som här berörts, böra ansluta mig till vattenfallsstyrelsens

förslag, att de påbörjade förberedelsearbetena för Ilar
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 0.

språngets utbyggnad fortsättas och att de slutliga utbyggnadsanbetena tills

vidare bedrivas i sådan takt, att kraftstationen kan beräknas bliva färdig

att tågås i bruk under år 1950. Huruvida vid denna tidpunkt samtliga de fyra

maskinaggregat, som beräknats erforderliga för den avsedda effekten av

260 000 kW, behöva vara installerade kan icke nu avgöras. När kraftbehovet

något längre fram kan bättre överblickas, torde ställning få tagas till detta

spörsmål. Kostnaderna för kraftstationens färdigställande med fyra aggregat

ha beräknats till 79 500 000 kronor. För varje aggregat, som tills vidare utelämnas,

minskas anläggningskostnaden med 8 000 000 kronor under förutsättning,

att vattenbyggnadsanläggningarna från början utföras i full omfattning.

De förberedelsearbeten, som för närvarande pågå och för vilka för innevarande

budgetår anvisats ett belopp av 1 800 000 kronor, avse uppförande av

bostäder och sociala anordningar samt utsprängning av den tunnel, som erfordras

för vattnets ledande förbi kraftstationsplatsen under byggnadstiden.

Enligt vattenfallsstyrelsens arbetsplan skulle under nästa budgetår arbetena

i huvudsak omfatta ett slutförande av förberedelsearbetena. Under sommaren

1947 skulle de fortsatta arbetena kunna igångsättas på bred bas samt

maskiner m. m. beställas. Skulle förhållandena utvecklas så, att ett färdigställande

tidigare än som förutsatts skulle visa sig önskvärt, föreligger enligt

vad styrelsen uttalat möjlighet för en icke oväsentlig utvidgning av arbetena

under nästa budgetår. Därest en forcering anses böra ske, torde härför erforderliga

medel få anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/

47. I avvaktan på att läget kan klarare bedömas torde i enlighet med styrelsens

förslag anslaget för nästa budgetår böra anvisas med 5 000 000 kronor,

i huvudsak motsvarande kostnaderna för förberedelsearbetenas slutförande.

Kraftstation vid Kilforsen. I sin förenämnda skrivelse framhåller vattenfallsstyrelsen,

att om utbyggnad av Harsprånget beslutades enligt styrelsens

förslag, nästa större utbyggnad otvivelaktigt borde gälla Kilforsen i Fjällsjöälven.

Därest emellertid prognoserna rörande kraftbehovets utveckling visade

sig riktiga, behövde Ivilforsibygget icke igångsättas förrän omkring år 1950.

Det funnes emellertid ett par omständigheter, sorn kunde föranleda ett tidigare

påbörjande, eventuellt redan under budgetåret 1947/48. Den ena vore en

oväntat stark stegring av krattkonsumtionen, varvid det kunde framstå som

nödvändigt att medelst utbyggnad av Kilforsen åstadkomma ytterligare krafttillskott

relativt kort tid efter det att Harsprånget tagits i drift. Den andra

vore, att sådana förhållanden inträdde, att investeringsreserven skulle tagas

i anspråk, örn vissa förberedelser genomfördes under budgetåret 1946/47,

borde Kilfoi sarbetena bliva med hänsyn till syftemålet med nämnda reserv

mycket lämpade att ingå i densamma från och med budgetåret 1947/48.

Erfarenheten visade, fortsätter styrelsen, att ett kraftverksbygge icke kunde

komma fullt i gång förrän efter vissa förberedelser, vilka även vid stark forcering

krävde åtskilliga månader, och ävenså att det med hänsyn till ekonomi

och effektivitet vöre förmånligast, att nämnda förberedelser kunde utföras i

förväg och utan forcering. Styrelsen ansåge det därför önskvärt, att dylika

förberedelser, omfattande iordningställande av vägar till och på arbetsplatsen,

bostäder och sociala anordningar samt transport orter för utsprängning av den

langa avloppstunneln, genomfördes vid Kilforsen redan under budgetåret

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

59

1946/47. För ändamålet beräknades ett anslag av 1 000 000 kronor vara erforderligt.

Man finge emellertid räkna med att vid normal utveckling förberedelsearbetena

komme att vara utan användning 3 å 5 år och ändå längre,

ifall kraftavsättningens ökning komme att mattas av eller förbytas i nedgång

och investeringsreserven icke behövde utnyttjas.

Med biträdande av vattenfallsstyrelsens sålunda framlagda synpunkter anser

departementschefen övervägande skäl — särskilt arbetsmarknadspolitiska

sådana — tala för att medel nu anvisas för igångsättande av förberedelsearbeten

redan under nästa budgetår. Mot det av styrelsen härför beräknade

beloppet av 1 000 000 kronor har departementschefen intet haft att erinra.

Det är uppenbarligen förenat med stora svårigheter att nu bedöma utvecklingen

under 1950-talet i fråga om behovet av vattenkraft. Det är emellertid,

såsom vattenfallsstyrelsen framhållit, möjligt, att efterfrågan på kraft icke

kommer att kunna tillgodoses från då färdigställda kraftstationer. Enligt

utskottets mening är det under sådana förhållanden välbetänkt att så planera

en fortsatt utbyggnad av de statliga vattenfallen, alt nya krafttillskott kunna

uttagas redan omkring 1950.

De vattenfall, som med hänsyn till lägsta kraftkostnad närmast kunna ifrågakomma

till utbyggnad, äro, såsom departementscehfen framhållit, Harsprånget

och Kilforsen.

Utskottet får erinra, att utskottet i utlåtande i anledning av vid 1944 års riksdag

motionsvis framställda förslag om anslag till utbyggnad av Harsprånget

(utlåtande nr 194) ansåg sig böra framhålla det nära sambandet mellan utbyggandet

av nämnda fall och frågan om den industriella utvecklingen i

övre Norrland och att utskottet fann angeläget att förberedelserna för en utbyggnad

så bedrevos att förslag i ämnet kunde framläggas så snart de erforderliga

ekonomiska och samhälleliga betingelserna förelågo. Vidare må framhållas,

att 1945 års riksdag i skrivelse (nr 291) hos Kungl. Maj:t anhållit om

en allsidig utredning rörade möjligheterna att, med utnyttjande av malmen,

vattenkraften och andra naturtillgångar, upprätta en utvidgad metallurgisk

industri i Norrbotten, att riksdagen i detta sammanhang uttalade sin tillfredsställelse

att förslag utarbetats i fråga om förberedande arbeten för en

utbyggnad av Harsprånget och att riksdagen för berörda arbeten anvisade ett

anslag av 1 800 000 kronor.

Under hänvisning till vad utskottet ovan anfört rörande behovet av en

fortsatt utbyggnad av de statliga vattenfallen och då, såsom departementschefen

framhållit, en utbyggnad av vattenkraftstillgångarna i övre Norrland

får anses utgöra ett lämpligt led i de olika åtgärder, som på skilda områden

vidtagas eller planeras i syfte att förbättra försörjningsunderlaget för landsdelen,

har utskottet ansett sig böra tillstyrka, att beslut nu fattas om utbyggnad

av Harsprånget. Utskottet finner emellertid angeläget att uppmärksamhet

alltjämt ägnas utvecklingen i fråga örn kraftbalansen och att

möjligheter hållas öppna att lämpa takten för utbyggnaden efter denna utveckling.

Utskottet.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 9.

Utskottet.

Deri av departementschefen för nästa budgetår förordade arbetsplanen,

vilken i huvudsak omfattar ett slutförande av de egentliga förberedelsearbetena,

har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet tillstyrker sålunda,

att för ändamålet anvisas det äskade anslaget, 5 000 000 kronor.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att efter Harsprånget Kilforsen

står närmast i tur att utbyggas. På av departementschefen anförda

skäl tillstyrker utskottet, att ett anslag av 1 000 000 kronor anvisas för vidtagande

av de första förberedande åtgärderna för vattenfallets utbyggnad.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må för budgetåret 1946/47 anvisa

a) till Kraftstation vid Harsprånget ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor;

b) till Kraftstation vid Råforsen ett investeringsanslag av

1 000 000 kronor.

101:o) Regleringsåtgärder i Ångermanälvens flodområde. Kungl. Majit

har (punkt 102, s. 152 och 153) föreslagit riksdagen att till Regleringsåtgärder

i Ångermanälvens flodområde för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 7 000 000 kronor.

Till förevarande ändamål hava anslag anvisats för budgetåren 1944/45

och 1945/46 med respektive 1 000 000 och 2 000 000 kronor.

Vattenfallsstyrelsen har angivit medelsbehovet för nästa budgetår till

7 000 000 kronor. I anslutning därtill har styrelsen framhållit, att styrelsen

låtit verkställa undersökningar, vilka visat, att sjöarna Flåsjön, Tåsjön och

Storsjouten, samtliga belägna i Fjällsjöälven, närmast borde ifrågakomma

för reglering. Kostnaderna för dessa regleringar beräknades till sammanlagt

12 000 000 kronor. Krafttillgangen vid Forsmoforsen och Nämforsen under

vintertid komme att öka med i genomsnitt 100 MkWh per år genom dessa

regleringar. Kostnaden komme att motsvara ungefär 0,84 öre per kWh, vilket

vöre tillräckligt lågt för att regleringarna skulle vara ekonomiskt motiverade.

Kostnaden per kilowattimme komme framdeles att sjunka, när ytterligare

vattenfall i älven blivit utbyggda. Styrelsen räknade med att utföra

huvudparten av arbetena vid dessa regleringar före utgången av budgetåret

1946/47.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag.

För ett ekonomiskt utnyttjande av vattenkraften i Ångermanälven hava

tämligen omfattande regleringsåtgärder befunnits erforderliga. Nu föreliggande

regleringsplan, som omfattar arbeten till en kostnad av 12 000 000 kronor,

har beräknats medföra en avsevärd ökning av vattenkrafttillgången och

befunnits ekonomiskt berättigad. Utskottet finner sig därför böra tillstyrka

regleringens genomförande. Mot storleken av det för nästa budgetår äskade

beloppet har utskottet icke haft något att erinra. Utskottet hemställer,

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 9.

61

att riksdagen må till Regleringsåtgärder i Ångermanälvens

flodområde för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 7 000 000 kronor.

102 :o) Distributoinsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Beträffande ifrågavarande framställning (punkt 103,

s. 153—162) kommer utskottet framdeles under riksdagen avgiva utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

103:o) Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. Kungl. Majit har

(punkt 104, s. 162—165) föreslagit riksdagen att såsom Statens vattenfallsverks

dispositionsanslag för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

Å gällande riksstat är ifrågavarande anslag uppfört med 2 000 000 kronor.

Beträffande användningen av dispositionsanslaget förutsattes i 1945 års

statsverksproposition, att tills vidare skulle gälla samma regler, som för

budgetåret 1944/45 tillämpades i fråga örn det då å riksstaten uppförda anslaget

till Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten. Från och med budgetåret

1946/47 borde villkoren för anslagets disposition så nära som möjligt

anslutas till de regler, som ansetts böra gälla beträffande dispositionsanslagen

å de övriga affärsverksfonderna.

Vattenfallsstyrelsen föreslår, att anslaget Mindre utvidgningar av förefintliga

kraftstationsanläggningar och mindre regleringsföretag m. m. sammanslås

med Statens vattenfallsverks dispositionsanslag samt att anslagsrubriceringen

under statens vattenfallsverks fond i övrigt bibehålies oförändrad.

Medelsbehovet under dispositionsanslaget för nästa budgetår har styrelsen

beräknat till 2 000 000 kronor.

Departementschefen har tillstyrkt vattenfallsstyrelsens förslag, att anslaget

Mindre utvidgningar av förefintliga kraftstationsanläggningar och mindre

regleringsföretag m. m. sammanslås med Statens vattenfallsverks dispositionsanslag.

Det icke utnyttjade belopp, som vid utgången av budgetåret

1945/46 må komma att kvarstå å förstnämnda anslag, borde i enlighet härmed

få tillgodoföras Statens vattenfallsverks dispositionsanslag. Sistnämnda

anslag förutsattes från och med nästa budgetår få tagas i anspråk dels för

sådana arbeten och anskaffningar, vilka beräknas var för sig draga en kostnad

av högst 100 000 kronor, dels ock, efter beslut av Kungl. Majit i varje

.särskilt fall. för arbeten och anskaffningar, för vilka medelsbehovet beräknas

överstiga sistnämnda belopp, samt för täckande av motsedd brist på annat

anslag. I statsverkspropositionen borde, framhåller departementschefen,

årligen redogörelser lämnas för användningen av dispositionsanslaget under

närmast föregående budgetår. Mot vattenfallsstyrelsens beräkning av de me
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 9.

XJisko tiel

del, vilka borde anvisas till vattenfallsverkets dispositionsanslag för nästa

budgetåret, hade departementschefen intet att erinra.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag

eller mot vad departementschefen vid förslagets anmälan anfört. Utskottet

hemställer,

att riksdagen må såsom Statens vattenfallsverks dispositionsanslag

för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av 2 000 000 kronor.

Stockholm den 1 mars 1946.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Lindström, Gränebo, Larsson,

Andrén, Karl Andersson, Heiding, Gustaf Karlsson, Ekströmer, Berling, Bosenberg

och Albertsson; samt

från andra kammaren: herrar Ward, hubbestad, Andersson i Malmö, Mårtensson,

Staxäng, Malmborg i Skövde, Lindholm, Åkerström, Thäpper, Onsjö, Persson i Vinberg

och Birke.

467336. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1946:60 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens af får sv erks fonder gjorda framställningar om anslag för budgetår s. 1 i texten